Svenska Kraftnäts Driftråd, möte

Transkript

1 Drift Alexandra Grigoriou /60 PROTOKOLL Svenska Kraftnäts Driftråd, möte Närvarande Matz Tapper Folke Sjöbohm Johan Hagsten Jan-Ola Silver Thomas Amgård Magnus Brodin Martin Sandin Johan Nilsson Andreas Westherg Hampus Bergqvist Mons Leiknes Erik Svensson Michaela Stenman Erik Ek Tönn Arro Alexandra Grigoriou Frånvarande Lars Johansson Svensk Energi Svensk Energi Vattenfall Elproduktion Fortum Generation Vattenfall Eldistribution Skellefteå Kraft Göteborg Energi E.ON Elnät Sverige (ersätter Lars Johansson) Svenska kraftnät (punkt 4) Svenska kraftnät (punkt 6) Svenska kraftnät (punkt 7) Svenska kraftnät (punkt 7-9) Svenska kraftnät (punkt 8) Svenska kraftnät (ordförande) Svenska kraftnät (sekreterare) Svenska kraftnät (sekreterare) E.ON Elnät Sverige Tid: Plats: Tisdag den 18 november 2014 kl. 9:00-15:00 Svenska kraftnät, Sturegatan 1 Sundbyberg, mötesrum Odensala

2 l Godkännande av dagordning Dagordning godkändes. 2 Föregående mötesprotokoll Ingen anmärkning. 3 Driftläget Överförings- och kraftbalanssituationen Erik Ek presenterade hur driftläget har varit sedan sista driftrådet den 16 september. Snittöverföringarna har varit låga och marginalerna stora. Export främst till Finland och mycket import från Norge har gjort att Västkustsnittet har varit hanterbart. Thomas Amgård kommenterar att VK-snittet dock skapar problem för Vattenfalls underliggande nät och att vi gärna kan ta upp det på kommande Driftråd. Han ska rnaila Tönn om detta. Över snitt i har mycket kraft gått norrut p.g.a. förbindelsen till Finland. Finland har kontinuerligt haft högre pris och importerar därför från Sverige. I norra Sverige har det dessutom varit torrt och i mellersta Sverige har det varit mycket regn följt av mycket vattenproduktion vilket också är förklaring till att kraften har gått norrut. I snitt 2 har marginalerna varit goda. Snitt 4 har begränsats p.g.a. flera avbrott runt Söderåsen men marginalen har mestadels trots allt varit god. Johan Hagsten kommenterar de låga priserna i Sverige under hösten. Orsaken är främst mycket vind och nederbörd samt det goda kapacitetsmarginalerna över snitten. Störningarna i stamnätet har varit få under hösten. Svk har installerat en ny reaktor i Grundfors och Borgvik och en ny reaktor kommer att installeras även i Stadsforsen under början av december. 2/9

3 Förbindelsen mellan NO2 och Danmark förstärks med en fjärde kabel, Skagerak 4. Den kommer kanske underlätta för VK-snittet. Det pågår diskussioner om hur Skagerakförbindelsen ska användas. Ska en del gå tom för att kunna utnyttja den till reserver? Kommer en förlustkompensering att införas på kabeln? Flera frågetecken kvarstår! Några volymer har man inte diskuterat. Presentationen bifogas i bilaga 1. Vatten- och magasinsläge Folke Sjöbohm presenterar kraftläget i Norden och Sverige under de senaste månaderna. Fyllnadsgraden i magasinen har under hösten legat lite under medel i både Sverige och övriga Norden men vi har under november fått rejäla tillrinningar. Sverige och övriga Norden har också dominerats av mycket vind under hösten. Under hösten men även under hela 2014 har nettoflödet främst handlat om export för både Sverige och övriga Norden. Sverige har framför allt exporterat till Finland. Presentationen bifogas i bilaga 2. Störningar och andra viktiga händelser Tönn Arro informerade om större störningar och händelser som påverkade driften av stamnätet under hösten. En kort tillbakablick gavs och status för de fyra stationer där spänningstransformatorer och en strömtransformator exploderade i somras. Explosionerna av UT och IT skedde inom ett kort tidsintervall och var alla av samma fabrikat och tillverkningsår. Samtliga av Svk' s UT: er av samma typ som exploderade är utbytta och även en IT. Vistelserestriktionerna är upphävda i Morgårdshammar, Midskog, Tuggen och Moliden. I Morgårdshammar, Moliden och Tuggen har mätningar gjorts på samtliga IT: er men man har inte funnit några onormala värden. Restriktioner att vistats i stationerna Bäsna och Glan kvarstår då mätningar på IT kvarstår. Totalavbrott måste planeras för stationerna. För avbrott i Bäsna kan det ge problem med Repbäcken och Fortums underliggande nät. Ingen slutrapport har kommit än. Tönn fortsätter att informera om KAS skydd, "katastrofskydd" och den incident Vattenfall hade den I5:e september då 550 MW föll bort. Orsaken var ett underhållsarbete i Ligga som gjorde att KAS triggades felaktigt. Med max produktion i 3/9

4 dessa stationer hade detta kunnat leda till mer än 1400 MW i produktionsbortfall. För Svk är detta ett dimensionerande felfall. Om volymen bakom KAS överstiger dimensionerande fel måste detta beaktas i reservupphandlingen. Johan Hagsten inlägger att KAS skyddet kan triggas oberoende av hur höga flöden det är i Luleälven och att det generellt inte finns perioder då risken för triggning av detta skydd är större eller lägre. Svk har dock möjligheten att övervaka produktionsmängden i Poijus, Harsprånget och Ligga genom realtidsmätningar och produktionsplaner och har därmed en möjlighet att ta hänsyn till detta i reservupphandlingen. Jan-Ola Silver kommenterade att normala funktionaliteten för Fortums KAS-skydd är öppning av utskovsluckorna. Funktionaliteten för KAS i Porjus, Harsprånget kan betraktas som ett undantag. Enligt Johan fungerar övriga KAS skydd hos Vattenfall likadant som Fortums, dvs. öppning av utskovsluckorna. Svk behöver således inte ta hänsyn till övriga KAS skydd vid reservupphandlingen. Svk kommer hantera frågan vidare internt och vid behov ta kontakt med Vattenfall för vidare diskussioner. Vattenfall Eldistribution Thomas Amgård informerade om ett lugnt läge. Skellefteå Kraft Magnus Brodin informerade om en storm klass 2 varning som drabbade 7900 kunder. Dock behövde inte krisorganisationen sammankallas utan situationen hanterades med ordinarie beredskap. De har också haft en lyckad ö-drift övning med hjälp av Aristo. Göteborg Energi Martin Sandin informerade om ett lugnt läge. E.ON Elnät Johan Nilsson informerar om störningen i Svedala tt:e oktober. Det var en brand som började i ett fack men orsaken är inte helt känd kunder berördes. Johan informerar också om att de har haft stora översvämningar. Fortum Elproduktion Jan-Ola Silver informerade om ett lugnt läge. Vattenfall Elproduktion Johan Hagsten informerar om mycket flöden och regn i Mellansverige vilket har resulterat i stor vattenproduktion i dessa älvar. 4/9

5 4 Revision of the Nordic Frequency Containment Process (FCP) Andreas Westberg presenterar FCP-projektet (Nordic revision of the Frequency Containment Process). Det är NAG (Nordic Analysis Group) som är operativt driver projektet. Anledningen till en nordisk grupp är att harmonisera krav på frekvensregleringsreserver inom Norden. Detta projekt har sitt ursprung i 60 s projektet som handlade om att hitta överlagrade frekvenspendlingar, vilka ger stort slitage för reglerohjekten. 60 s projektet, fas 3 av detta projekt benämns FCP projektet. Målet är att harmonisera den automatiska primära frekvensregleringen (FCR) och att revidera och uppdatera Nordiska mål och krav för frekvenskvalité. Projektet ska definiera hur FCR produkten ska fungera och ska sätta en nordisk standard. Slutresultat för TSOrerna hlir bättre frekvenskvalité och för aktörerna mindre slitage på sina reglermaskiner. Det är alltså ingen ny produkt projektet kommer att ta fram utan en uppdaterad specifikation. Intressenter kommer att hjälpa till med vad som faktiskt är praktiskt möjligt. Tidsplanen är ca 1,5 år. Presentationen bifogas i bilaga 3. 5 Störningsstatistik 2013 Hampus Bergquist håller en presentation om störningsstatistik i nordiska nätet. Rapporten är utarbetad av DISTAC-gruppen under RGN inom ENTSO-E. Gruppen tittar på trender på fel på stam- och regionnät baserat på data och störningsstatistik som alla distributionsbolag skickar till Svk. Under augusti/september sammanställs en rapport innehållande antal driftstörningar, orsak, felfördelning över tid m.m. Sverige har flest störningar per år bland de nordiska länderna. Antal störningar är runt störningar/år varav mest åskstörningar. Feltrenderna för 130 kv ledningar har haft en nedåtgående trend sen 1998 men har ökat igen sista åren. Hampus frågar om Driftrådet vill ha statistiken per företag? De flesta ser ett intresse i detta. På 220 kv ledningar är det allmänt ganska mycket fel. En anledning är att dessa ledningar ofta är äldre. 5/9

6 Feltrenden på AC kablar har ökat mycket fram till Efter det sjönk den lite men ligger fortfanande högt. Feltrenden i Sverige för krafttransformationer, 130 kv och 220 kv, ligger också högre än övriga nordiska länder. Av statistiken kan man inte se om det beror det på kvalitet eller ålder. Det har även varit en del problem med 130 kv brytare men det ser mycket bra ut de sista åren. Den hela rapporten kan läsas här: Presentationen bifogas i bilaga 4. Matz Tapper hänvisar även till ett komplement på Svensk Energis websida: 6 Spänningsregleringsprojektet Mons Leiknes informerade om spänningsregleringsprojektet på telefon. Projektet tar upp gemensamma principer för spänningsreglering gällande stamnät, regionnät och produktion. De överenskomna principerna är reaktiv effekt i kombination till normalt driftintervall, vilket innebär att när spänningen är inom normalt driftintervall är det mindre fokus på den reaktiva effekten. Medan när spänningen är utanför normalt driftintervall ska den reaktiva effekten i anslutningspunkterna vara så att den strävar att få tillbaka spänningen inom normalt driftintervall. När ansluten aktör inte kan lösa en situation med spänningar utanför min- och maxspänningsgräns med ordinära resurser måste en extraordinär åtgärd till. Det kan vara t.ex. start av vattenkraftaggregat för att stötta nätet med reaktiv effekt, där kostnaden hamnar på den som ligger snett och orsakar problemet. Förutsättning för att gemensamt kunna agera är ex. smarta larmfunktoner, mätvärden för angränsande objekt och utbildning för personal. Uppstarten planeras till januari 2015 och att vi till januari 2016 arbetar under gemensamma principer. Syftet med projektet är att höja kompetensutvecklingen och förståelsen för varandra i branschen. Spänningsreglering ska vara klart och tydligt och inte bero på varje enskild operatör. Man måste ha klart som operatör vilka mandat man har och vilka riktlinjer man ska styra mot och när man inte Idarar av sin uppgift ska man kunna flagga för detta. Målet är att alla operatörer ska johba på samma sätt gällande spänningsreglering. 6/9

7 Erik Ek frågar: Är regionnät så bemannade att de klarar av ramperna på morgnarna? Johan Nilsson och Erik Svensson svarar: Ja men vi kanske inte lägger resurserna på rätt sätt. Det är ett dynamiskt nät. Det handlar mycket om att man måste vara förberedd på morgonen när man kommer och att vi är utbildade om nätet och att vi är koordinerade med underliggande nät. Vad är nästa steg i projektet? En rapport med förslag hur arbetsprocessen ska löpa har sammanställts. Vi siktar på att skapa ett dokument "så här reglerar vi Sverige". Rapporten tar upp att nätbolagen måste bidra med att de resurser som faktiskt finns, att de används på rätt sätt och att vi gör det tillsammans. Efter det att rapporten godkänns fortsätter gruppen att ta fram förslag på hur vi ska arbeta. Presentationen bifogas i bilaga 5. 7 Planerad Rakelövning inom elförsörjning Michaela Stenman informerar om ett Nationellt sambandsprov med Rakel som kommunikationsverktyg. Rakel utgör grunden för den direkta kommunikationen som behövs mellan olika organisationer som krävs vid nödlägen och allvarliga störningar. Riktlinjer för RAKEL är nu framtagna. Nationella samandsprov ska hållas kvartalsvis med start i:a december. Det första steget gäller bara regionnät. Erik Ek frågar: Når vi ut även till stationerna ex. vid dödnätsstart? Nej, i nu läget når vi bara kontrollrummen. 8 Övriga punkter Effektreservupphandling På sista driftrådet, den 16 september, hade Svk 130 MW kvar att handla upp. Information om att Oskarshamn 2 inte kommer tillbaka förrän sommaren 2015 valde Svk att göra en upphandling i form av Karlshamnsverket på 154 MW. Den totala effektupphandlingen blev till slut en förbrukning på 626 MW och produktion på 874 MW. Totalt 1500 MW. Se länken nedan för mer info om effektreserven för 2014/2015: 7/9

8 Realtidsdata Ett nästa steg har tagits i Realtidsdataprojektet. Syftet är att få värden på den faktiskta produktionen för vindkraften för att kunna göra bra prognoser. En referensgrupp ska tillsättas med representanter från marknadssidan och driftsidan. Krav kommer att ställas på regionnät att leverera mätdata för vindkraften. Kraven kommer in i nyttjandeavtalet. Emergency koden Matz Tapper undrar över grundtanken med Emergency koden. Blir det några komplikationer för Sveriges del? Det är viktigt att alla intressenter går igenom denna kod och kommer med kommentarer. Det är bättre om alla skickar kommentarer var för sig istället för att skicka samordnade kommentarer. Det är antalet kommentarer som räknas vid beslutsprocessen. SCADA och IT-säkerhet Martin Sandin lyfter frågan om SCADA och IT-säkerhet. Tidigare har SCADA systemet varit ganska isolerade, men numera finns det ökat intresse att sammankoppla SCADA med administrativa system. Vilka risker medför detta? Frågan om att outsourca IT-stödet för SCADA ställdes. Ett syftet med detta är att minimera underhållskostnader. Är det tillåtet att göra detta? Vad säger riktlinjen? Vilka risker bör beaktas? En diskussion kring detta på driftrådet önskas. Förslagsvis kan frågan ta upp i EBITS forum, se länk nedan: F/EBITSInformationssakerhet/ Martin kommer att spaltar ner lite frågor och Erik Ek ser över vad han kan göra. Erik bjuder hit någon från IT till nästa Driftråd. Ny ledamot i driftrådet, Fortum Distribution Jimmy Mattsson från Fortum Distribution ska träda in som ny ledamot i driftrådet. 9 Frågor att behandla vid kommande möten SCADA och IT säkerhet. Erik Ek bjuder in från IT-säkerhet. 8/9

9 io Nästa möte Möten under 2015 bestäms enligt förfrågan som har skickats ut till ledamöter. 11 Bilagor Bilaga l, (Svenska kraftnät) Bilaga 2, Vatten- och magasinsläge (Svensk Energi) Bilaga 3, FCP (Svenska kraftnät) Bilaga 4, Störningsstatistik (Svenska kraftnät) Bilaga 5, Spänningsregleringsprojektet (Svenska kraftnät) Justeras Vid protokollet Erik Ek Alexandra Grigoriou 9/9