Nationella kvalitetsregister 2017 och framåt
|
|
- Ann-Sofie Håkansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1(10) rapport Nationella kvalitetsregister 2017 och framåt 1. Sammanfattning - snabba besked och omtag behövs Från 2018 och framåt behövs ett stabilt och långsiktigt hållbart system för kvalitetsregistren. Målsättningen är att kvalitetsregistren ska utgöra en integrerad del i hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens underlag för uppföljning av verksamheten. Registren ska användas som stöd i det ordinarie och löpande förbättringsarbetet. Möjligheterna att använda data ur registren för forskning ska stärkas liksom möjligheten att använda data för ledning och styrning. Ansvar, styrning, organisering och finansiering föreslås med ovanstående målsättning förtydligas och ändras. Inriktningen för detta arbete är att landsting/regioner och kommuners huvudansvar för kvalitetsregistren ska tydliggöras liksom statens delansvar och roll. Frågan om vem som äger registren ska besvaras med behållande av professionernas möjlighet att påverka såväl innehåll i registren som analys av data. Mitt förslag är att tiden fram till årsskiftet 2016/2017 används för att utarbeta ett förslag till ett nytt kvalitetsregistersystem. Förslaget utarbetas i en öppen process med stöd av en projektgrupp med företrädare för hälso- och sjukvårdshuvudmännen/kommunerna, staten, registerhållarna och registercentra. Workshops/hearings används i processen. Förslag presenteras i december och beslut bör tas i mars Det betyder att huvuddelen av 2017 kan användas för att förbereda de förändringar som bör ske från Vissa mindre utredningar behöver göras som en del i processen. Till exempel att reda ut vilka åtgärder som ska vidtas för att snabbare förenkla datainsamlingen till registren samt driva på kostnadseffektivisering/ konsolidering av tekniken. Omställningsåret 2017 bör användas för att förbereda en önskvärd förändring från Budgetförslaget för år 2017 om 220 mkr innebär att registrens möjlighet att driva utveckling minskar något och att registercentras möjligheter att ge stöd påverkas mer påtagligt. Inom budgetramen ryms inte medel för att driva IT-utvecklingen på nationell nivå. Några märkbara effekter för vården kommer inte ses på kort sikt. Mitt förslag är att styrgruppen fattar beslut om budgeten 2017 i augusti Styrgruppen har bett om vägledning Styrgruppen för nationella kvalitetsregister lämnade den 7 april 2016 ett uppdrag som sammanfattas i följande två punkter. Ett förslag till budget för 2017 inom ramen 220 mkr ska presenteras med kommentarer kring effekterna av förslaget. En lista på vad som behöver utredas inför 2018 ska presenteras, inkluderat Mona Boström AB Telefon: Org nr: Fasanvägen 31 mona@monabostrom.se Bankgiro Nacka Företaget innehar F-skattsedel Plusgiro:
2 2(10) beskrivning av processen för detta arbete och förslag till vägval. En kort skriftlig rapport ska lämnas och redovisning ske till styrgruppen vid möte den 17 juni. 3. Jag har läst, lyssnat och ser komplexiteten Uppdraget har fullföljts genom att ta del av skriftligt material och rapporter som tillhandahållits av kansliet. Kansliets rapport Kunskap för bättre vård och omsorg, , ger en samlad information om kvalitetsregistren utveckling under åren Kansliet har även bidragit med de faktaunderlag som jag efterfrågat. Som komplement till det skriftliga materialet har jag intervjuat och haft samtal med registerhållare, företrädare för registercentra, medarbetare vid SKL, socialstyrelsen, Inera, ehälsomyndigheten med flera. Bedömningar och förslag är mina egna. 4. Mycket har blivit bättre men det finns många frågetecken Med hänvisning till kansliets rapport Kunskap för bättre vård och omsorg kan jag konstatera att mycket positivt har hänt i kvalitetsregistrens utveckling under de senaste 4-5 åren. Med det sagt framträder tre huvudfrågor som problem i så gott som alla samtal och i kansliets rapport. 1. För låg användning av registren i verksamhetens förbättringsarbete. 2. Tekniken innebär fortfarande dubbelarbete och tekniken är inte kostnadseffektiv. 3. Nationella kvalitetsregister och hela dess organisation ligger för mycket utanför det ordinarie hälso- och sjukvårdssystemet. Det som också blir tydligt är att systemet för kvalitetsregister är uppbyggt i en tid och verklighet som inte finns idag. Kvalitetsregistren hänger ihop i ett större sammanhang med kunskapsstöd-/styrning. Många är med och rycker i den frågan, men det ifrågasätts hur alla dessa initiativ samordnas. Det gäller både på statens sida och hos huvudmännen. Vision för e-hälsa 2025 nämns också som en viktig pusselbit i helheten. I Göran Stiernstedts utredning är man delvis inne på samma område och nu sitter Sofia Wallström med en utredning som också berör kunskapsstyrning. Bara för att nämna några olika aktiviteter som har sin beröring med kvalitetsregister. Utvecklingen av patientmedverkan i vården och uppföljningen genom PROM och PREM har förändrat både synen på och innehållet i registren. Efterfrågan av beslutsstöd och utvecklingen av dessa som en del i kvalitetsregistren vållar mycket huvudbry. Samtidigt blir det tydligt att de register som utvecklat beslutsstöd verkligen används. Det leder i sin tur till frågan om vad ett nationellt kvalitetsregister egentligen är. Lagstiftningen är
3 3(10) inte utformad utifrån den verklighet som råder idag. Jag ser problemen men tycker inte att man ska ägna tid åt att ändra lagstiftningen kring kvalitetsregister. Man får laga efter läge tills vidare. När den nya tidens vårddokumentationssystem finns på plats kanske vi inte ens behöver någon särskild lagstiftning för kvalitetsregister? 5. Ett rejält omtag är nödvändigt 5.1 Visionen bör kompletteras med en målbild på 5-8 års sikt Det finns en stor uppslutning kring visionen för nationella kvalitetsregister. Som det ser ut idag finns det ingen anledning att lägga ner energi på att omarbeta visionen. Däremot är det viktigt att de ansvariga blir eniga om målbilden. Den lite mer långsiktiga målbilden, på 5-8 års sikt, är att vårdinformationssystemen har utvecklats så att det går att hämta data direkt ur dessa för uppföljning av hela vården och omsorgen. Systemen ska då vara konstruerade på ett sådant sätt att det går att använda data direkt i vården som ett beslutsstöd. De ska kunna användas som grund för förbättringsarbete i den direkta verksamheten. Man ska även kunna hämta data på landstings-regionnivå som grund för ledning och styrning. Och man ska kunna hämta data på nationell nivå för uppföljning och stöd för utvecklingen av en jämlik vård i hela landet. Slutligen ska man på ett enkelt sätt även kunna få tillgång till data för forskning och utvärdering av nya metoder och läkemedel. Nationella kvalitetsregister är då någonting annat än det är idag. 5.2 Linjeansvar för förbättringsarbetet är helt nödvändigt Frågan om varför verksamheterna inte använder registren som stöd i sitt förbättringsarbete är belyst av följeforskarna. Första förutsättningen är att det finns onlinedata presenterat på ett lättillgängligt sätt. Det har flertalet register åstadkommit i satsningen, utan att användningen har ökat nämnvärt. En av orsakerna, enligt följeforskarna, är att det saknas förbättringskunskap i verksamheten. Än viktigare tycks vara att man i linjeorganisationen efterfrågar och styr verksamheterna på kvalitet och prioriterar förbättringsarbete. Min uppfattning är att kvalitetsregistren själva fått ett för stort ansvar för förbättringsarbetet. Det måste vara ett linjeansvar att se till så att det finns förbättringskunskap och att verksamheten bedriver förbättringsarbete. Följeforskarna planerar att under hösten 2016 komma med en populärvetenskaplig rapport som redovisar de resultat som man så här långt kan se av följeforskningen. Denna rapport kan användas som ett underlag inför framtidsbeslutet. 5.3 Snabbutred teknikförslagen Det finns många åsikter om vad som behöver göras för att ytterligare förenkla och effektivisera tekniken för registren. Någon menar att det bara är att jobba på enligt den modell som är framtagen av kansliet för registren, bland annat med NKRR och NPDi. Någon menar att ehälsomyndigheten skulle få ett uppdrag att konsolidera registren.
4 4(10) Någon annan menar att man bör tänka på ett helt nytt sätt och använda molntjänster. Klart är att något behöver göras för att förenkla och effektivisera på vägen mot att det långsiktiga målet har uppnåtts. Med det material som jag haft tillgång till har jag inte kunnat se vilka de smartaste åtgärderna kan vara. En bedömning av de föreslagna åtgärderna av någon initierad inom området skulle vara ett välkommet underlag inför framtidsbeslutet. När det gäller teknikfrågan bör staten i första hand fokusera på att driva på utvecklingen inom sin egen domän. E-hälsomyndigheten bör fokusera på sitt uppdrag att samordna och utveckla e-hälsofrågorna på den statliga sidan. Staten behöver också ta ansvar för att utveckla hälsodataregistren. Det är huvudmännen som har huvudansvaret för att följa upp, utvärdera och förbättra den verksamhet de ansvarar för. Av det följer att de har huvudansvaret för att det finns väl fungerande system för denna uppföljning, varav registren är ett av dessa system. Min grundinställning är att huvudmännen ska använda sitt bolag Inera till att styra de tekniska lösningarna för registren då det är intimt förknippat med övriga gemensamma system. 5.4 Gör om hela kvalitetsregistersystemet Hela systemet för kvalitetsregister är uppbyggt i en tid och verklighet som inte finns idag. Det krävs ett nytänkande i många avseenden för att få systemet att fungera både i det halvlånga och det långa perspektivet. Min bild är att alla som har ett engagemang i kvalitetsregistren efterfrågar en långsiktigt hållbar förändring. Fram till den tidpunkten då visionen uppnåtts behöver man tydliggöra ansvar samt förändra organisering, styrning och finansiering för att stödja den önskade utvecklingen. Ansvar I dialogen blir det mer och mer tydligt att huvudmännen är de som måste ha huvudansvaret för kvalitetsregister. Huvudmännnen ansvarar för att det levereras en god vård och omsorg med utgångspunkt från befintlig evidens. I deras ansvar ligger att följa upp verksamheten och se till att det sker ett förbättringsarbete. Målsättningen är jämlik vård. Staten har som i andra sammanhang ansvar för att det finns ändamålsenlig lagstiftning, viss infrastruktur och standards samt i det här sammanhanget ett forskningsintresse. Professionernas engagemang och kunskap är en nyckelfråga. Vid en omvandling av systemet kring kvalitetsregister är det av stor vikt att professionerna får en tydlig roll. Deras expertkunskap och funktion i att samordna sig inom professionerna är även i framtiden en förutsättning för framgång. I ett nytt system behöver det arbetet knytas ihop med utvecklingen av vårdprogram. Grunderna för hur resurserna prioriteras är inte tillräckligt tydliga i det nuvarande
5 5(10) systemet. Det har funnits starka skäl att prioritera redan startade register. Men frågan har väckts om det inte finns anledning att framöver prioritera områden där det inte finns register eller där man vet att det finns stora skillnader i vården. Prioriteringen av resurserna ska kanske tydligare göras i relation till nyttan. Den nuvarande utformningen av registrens ansökan om medel medverkar inte till att tydliggöra att medlen är en ersättning för ett nationellt uppdrag, inte ett bidrag. Formerna för prioritering av de ekonomiska resurserna behöver med andra ord ses över. Organisering och styrning Den nuvarande organisationen är komplex och tung. Konstruktionen med styrgrupp, beslutsgrupp och flera referensgrupper på nationell nivå är inte effektiv och ändamålsenlig. Formen för lokala registerorganisationer med styrgrupper och registeransvarigas ansvar behöver också ses över. När det gäller stödfunktionerna menar jag att nationell registerservice är en viktig stödfunktion och bör permanentas. Genom uppdraget till registerservice säkras det nationella perspektivet på god kvalitet i registren. Stödfunktionen på den regionala nivån är enligt min mening avgörande för att knyta ihop huvudmännen/verksamheten och ansvaret för registren och förbättringsarbetet. Jag tycker att man ska dra lärdomar från regionala cancercentra och hur de arbetar med att använda registren i vårdprogramsarbetet. Den nationella samordningsfunktionen på cancerområdet kan användas som en förebild för framtida nationell samordning inom andra områden. Den nationella kanslifunktionen behöver ses över då man förändrar registersystemet. Bättre förankring i verksamheten och legitimitet finns i normalfallet på regional nivå, vilket gör att man enligt min uppfattning i första hand ska satsa på de regionala stödfunktionerna. Registren behöver bli en del i det samlade kunskapsstödet och knytas nära verksamheten. Det behövs arbete på den regionala nivån för att där knyta ihop olika regionala stödfunktioner för uppföljning, utveckling och förbättringsarbete. Jag ser framför mig att nuvarande ansökningsförfarande om medel till registren ändras i grunden. Jag tror att de utvecklingsprojekt som bedrivs på lokala och regionala initiativ blir mer framgångsrika än de som drivs från nationell nivå. Om dessutom styrningssystemet på nationell nivå förenklas innebär det att den nationella kansli- och samordningsfunktionen kan minska. Var den ska ligga organisatoriskt behöver diskuteras mellan huvudmännen och staten. Finansieringen Frågan om den framtida finansieringen är en svår nöt att knäcka. Det finns de som menar att det varit för mycket pengar under satsningen och det finns de som menar att det totalt finns alldeles för lite resurser för att kunna följa upp vårdens kvalitet. Min uppfattning är att det går att effektivisera arbetet med registren, men det kommer kosta ändå. Det finns inga sanningar i vilka resurser som kan behövas fram till den långsiktiga informationsinhämtningen är på plats, det gäller att bestämma sig. Utan att ha gjort någon mer djupgående analys är min uppfattning att det behövs rejält med
6 6(10) ekonomiska resurser för att åstadkomma det som önskas under de närmaste åren. Och också fortlöpande för att ha en god uppföljning av kvalitet i verksamheten. Till stor del handlar det inledningsvis om teknikfrågor och jag uppfattar att huvudmännen är beredda att satsa stora resurser i utvecklingen av vårdinformationssystemen. De ekonomiska resurserna för utvecklingen av kvalitetsregistren behöver knytas ihop med den satsningen både innehållsmässigt och ekonomiskt. Formerna för och nivån för den framtida finansieringen behöver redas ut. I dagsläget finns det fler frågor än svar. Det finns anledning att tydliggöra att cancerregistren finansieras på ett särskilt sätt idag. Ska det vara så i framtiden? Hur får huvudmännen, och staten, den gemensamma uppföljningen och finansieringen av registren till en del i den löpande verksamheten? Hur ska man veta vilken finansieringsnivå som är lämplig? Hur stor andel kan statens ansvar bedömas vara och därmed kopplas finansiering? När det gäller industrins möjligheter till medfinansiering har jag den bestämda uppfattningen att industrin inte ska finansiera något annat än de särskilda uppdrag/uppföljningar/analyser som specificeras i särskilt samarbete. Det betyder att huvudmännen, och staten, ansvarar för den fortlöpande finansieringen av registren. 6. Fokus på Life science och forskning behövs En av grunderna för statens engagemang i registren är kopplingen till Life science och forskning. Den rådande bilden är att samarbetet mellan registren och industrin blivit något bättre under satsningen och med hjälp av de väl etablerade registren har det bedrivits mer forskning. Det behöver dock göras mer för att den potential som finns i ett utökat samarbete ska bli verklighet. Det är flera delar i samarbetet som behöver utvecklas. Allt ifrån att det finns en okunskap om hur man ska skriva en överenskommelse om samverkan och obenägenhet att ge tillgång till data. Till att utveckla formen för uppföljning av nya läkemedel och skapa förutsättningar för att delta i stora internationella projekt. Det finns framtagna idéer om lösningar och jag ser att det nu handlar om att samordna och prioritera dessa förslag och att genomföra det som överenskommes mellan parterna. 7. Förslag om processen för 2018 och framåt och budget Beslut om 2018 i mars 2017 Som beskrivs ovan behövs ett omtag vad gäller ansvar, styrning, organisering och finansiering från Målsättningen är att åstadkomma en stabil och långsiktigt hållbar lösning som medverkar till att uppnå målbilden. Om man ska genomföra förändringar behövs det tid för förberedelser. Min bedömning är att ett beslut om hur registersystemet ska fungera från 2018 och framåt behövs senast i mars Då finns det rimlig tid för förberedelse. Det innebär att senast i mitten av december 2016 bör
7 7(10) det finnas ett förslag som huvudmännen och staten kan bereda och ta ställning till. Jag föreslår att arbetet med att ta fram ett förslag till den långsiktigt hållbara lösningen för kvalitetsregistren görs i en öppen process under hösten. Förslaget utarbetas med stöd av en projektgrupp som består av följande företrädare 3-4 från huvudmännen, 1 från staten, 2 registerhållare och 1 från registercentra. Som komplement till projektgruppens arbete används bland annat workshops/hearings för att övriga intressenter ska ges möjlighet att delta i processen. Redan nu diskuteras datumet den 28 september för ett sådant tillfälle. Jag har inte tagit fram någon lista på vad som behöver utredas, min uppfattning är att uppgiften inte löses genom ytterligare utredningar. Några mindre utredningsunderlag kommer dock behövas, bland annat på teknikområdet. Uppgiften är att tänka ut en smart och långsiktig lösning för kvalitetsregistersystemet. Det är svåra frågor som ska lösas och det kommer krävas både kreativitet och verklighetsförankring för att hitta en hållbar lösning. Det är därför av stor vikt att projektgruppen och denna process sätts igång omgående. 7.2 Beslut i augusti 2016 om budget 2017 En lägre nationell finansieringsnivå 2017 ställer krav på omprövning. Det finns en medvetenhet om förutsättningarna för 2017 och alla inom registersystemet försöker förbereda sig för de aviserade förutsättningarna. Mitt förslag är att styrgruppen fattar beslut om budget 2017 vid sitt möte i augusti och meddelar register och registercentra sitt beslut, vilket är villkorat av huvudmännens och statens budgetbeslut. I bilaga 1 redovisas förslag till budget för Det finns ingen anledning eller heller möjlighet att göra några stora förändringar inför Min uppfattning är att lagt kort ligger, med kravet att alla behöver anpassa sig till den lägre nationella finansieringsnivån. Med de givna ekonomiska förutsättningarna för 2017 är förslaget följande. 1. Inget ansökningsförfarande för registren för 2017 genomförs. Utgångspunkten för 2017 års verksamhet är de ansökningar som lämnades in inför Inga särskilda utvecklingsprojekt bedrivs med stöd av nationella medel under Ingen nationell kvalitetsregisterkonferens genomförs under Alla register och registerkandidater får samma grundersättning 2017 som 2016 minskat med 15 %. Ett fåtal undantag föreslås med hänvisning till expertgruppens utlåtande. 5. Registercentrumorganisationerna får 55 % av den ersättning som utgick 2016 för uppdraget under Ersättningen för det särskilda uppdraget med PROM och MVK halveras. 6. Socialstyrelsens registerservice föreslås bli permanent från 2017 och erhålla
8 8(10) uppdrag och finansiering för detta direkt av staten i instruktion/regleringsbrev. 7. Budget för kansliet minskar med ca 65 % och huvuduppdraget under 2017 blir att följa upp registerverksamheten samt stödja de förändringar som ska genomföras av styrning, organisation och finansiering av kvalitetsregistren från En mindre budget anvisas inom kansliets budget för att förvalta de IT-projekt som rullar. Staten föreslås prioritera resurser för sitt arbete med standarder, semantiken och de statliga myndigheternas ehälsoutveckling. Kan staten även stödja åtgärder som medverkar till att konsolidera och effektivisera tekniken är det högprioriterat, då det inte ryms inom den angivna budgetramen. Registercentra får det tufft under 2017 I den rapport som kansliet lämnade till styrgruppen i mars 2016 beskrivs vilka effekter som kan bli följden av en stor neddragning av finansieringen av registerverksamheten. Min bedömning är att den föreslagna minskningen av ersättningen till registren kommer leda till att utvecklingsarbete minskar. Registren har dock olika förutsättningar och för några blir förändringen inte märkbar, medan andra behöver avsluta anställda. Omfattningen av tjänster som köps, bland annat av registercentra, kommer att minska. En betydligt större påverkan blir det på registercentra som behöver anpassa sin verksamhet till den betydligt lägre ersättningen. Möjligheterna att ge stöd till registren kommer minska. På den nationella stödnivån kommer effekterna av minskade resurser främst synas i minskad utveckling på IT-området. Den samlade bedömningen är dock att den lägre finansieringsnivån under 2017 inte kommer att ge några märkbara effekter för patienterna på kort sikt. Principer som bör hållas även 2017 Jag uppfattar att det finns en grundprincip att registren inte ska ta betalt av verksamheterna för att de använder registren. Det är enligt min uppfattning en bra princip och ska behållas även om registren får lägre ersättning under Jag uppfattar att det finns en annan grundprincip som innebär att läkemedelsindustrin, eller någon annan utomstående intressent, inte ska lämna någon form av generellt bidrag till ett register. Det riskerar integriteten i uppföljningen. Även denna princip är enligt min uppfattning bra och ska behållas. Däremot ser jag inga problem om utomstående intressenter, till exempel industrin, betalar för att få möjlighet att använda registren i specificerade projekt. Med förhoppning om att rapporten ger den vägledning som efterfrågades. Mona Boström
9 9(10) Underlag för rapporten Kansliets rapport till styrgruppen Kunskap för bättre vård och omsorg, Vårdanalys presentation för styrgruppen Material från kansliet, rapporter från register och ansökningsförfarande Deltagande i kvalitetsregisterkonferens i Göteborg den 12 april Möten och intervjuer med följande grupper och personer Registerhållare m fl vid Rundabordsmöte den 20 april LD-/regiondirektörsgruppen 21 april Beslutsgruppen den 10 maj Registerhållarföreningen 23 maj Jack Lysholm, RC Norr Mats Lambe, RCO Uppsala-Örebro Staffan Lindblad och Inger Riesing, QRC Stockholm Ulrika Frithiofsson, RC VGR Anders Tennlind, RC Sydost Björn Ohlsson och Mikael Åström, RC Syd Mona Heurgren och Anna Dovärn, Registercentrum socialstyrelsen Gunilla Gunnarsson, cancersamordnare SKL Mona Ridderheim, Lena Damber, RCC Stockholm Patrik Sundström, SKL Bodil Klintberg, SKL Mats Bojestig, ordf NKS styrgrupp och Sofia Tullberg, SKL Sofia Wallström, Göran Stiernstedt, Mats Nilsson, Nina Wiberg, Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso-och sjukvården Martin Ingvar, KI Måns Rosén, tidigare utredare Maria Wästfelt, utbildningsdepartementet Anders Lönnberg, nationell samordnare för Life science Johan Thor, ordförande i expertgruppen Fredrik Frimodig, ehälsomyndigheten Mats Brommels, Boel Andersson-Gäre och Ulrica Winblad, följeforskare Karolina Antonov, LIF Medarbetare vid kansliet för kvalitetsregistren, socialdepartementet, enskilda registerhållare, medarbetare vid registercentra och företrädare för industrin
10 10(10) Bilaga 1 Förslag till budget för kvalitetsregisterorganisationen Grundanslag registren 184 Mkr 216 Mkr Nationell funktion 14 Mkr 54 Mkr - Nationellt kansli Projekt nationell finansiering 6 * 30 Registercentrumorganisation 21 Mkr** 40 Mkr - Uppsala-Örebro 4,0 7,2 - Södra 3,8 6,8 - Västra 4,5 8,2 - Norra 2,6 4,6 - Sydöstra 2,3 4,1 - Stockholm-Gotland 2,6 4,6 - PROM/PREM, Förvaltning MVK 1,2*** 2,5 - Förbättringsarbete - 1,5 Socialstyrelsen - 10 Mkr TOTALT 220 Mkr 320 Mkr * Nationell datainsamling, primärvårdssatsning ** Neddragning med 45 % på respektive Registercentrumorganisations grundersättning ***Halvering av budget för PROM/PREM och Mina vårdkontakter förvaltning
Uppdragsbeskrivning Framtidens kvalitetsregister Uppdragsbeskrivning. Framtidens kvalitetsregister
Uppdragsbeskrivning Framtidens kvalitetsregister 1 1 Bakgrund Statens och landstingens femåriga satsning på Nationella Kvalitetsregister avslutas 2016. Styrgruppen för Nationella Kvalitetsregister behöver
Läs merRegisterdag 5 oktober 2017
Registerdag 5 oktober 2017 9.00-10.00 Framtida organisation kring nationella kvalitetsregister med fokus på registercentrumens uppdrag 10.00-10.30 Fika 10.30-11.15 Automatisk överföring från vårddatabas
Läs merARBETE MED KVALITETSREGISTERDATA RCO SYD REGISTERDAGAR
ARBETE MED KVALITETSREGISTERDATA RCO SYD REGISTERDAGAR 2015-09-17 1 HISTORIK 1975 bildades det första kvalitetsregistret. 1995 började Socialstyrelsen och Landstingsförbundet ge ekonomiskt stöd till registren
Läs merLång väg till patientnytta Vårdanalys. Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet.
Lång väg till patientnytta Vårdanalys Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet nina.viberg@regeringskansliet.se Lång väg till patientnytta Vårdanalys 2015:7 Vissa positiva effekter men ett otillräckligt
Läs merNATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV
NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV RC SYD REGISTERDAGAR 2014-09-26--27 Karin Christensson Kansliet för Nationella Kvalitetsregister VISION Nationella Kvalitetsregistren används integrerat
Läs merVarför Framtidens kvalitetsregister. Slutrapport 15 maj 2017
Varför Framtidens kvalitetsregister Slutrapport 15 maj 2017 Varför nytt kvalitetsregistersystem? Tre huvudfrågor som problem i så gott som alla samtal och i kansliets rapport. 1. För låg användning av
Läs merMotion 34 Nationell sammanhållen kunskapsstyrning Motion 71 Landstingen och regionerna ska utveckla sitt samarbete inom hälso- och sjukvårdsområdet
MOTIONSSVAR 2015-10-23 Vård och omsorg Sofia Tullberg Gunilla Thörnwall Bergendahl Motion 34 Nationell sammanhållen kunskapsstyrning Motion 71 Landstingen och regionerna ska utveckla sitt samarbete inom
Läs merRegistercentrum sydost (RCSO) till stöd för nya och befintliga kvalitetsregister
Registercentrum sydost (RCSO) till stöd för nya och befintliga kvalitetsregister Vad är kvalitetsregister? Definition av Nationellt Kvalitetsregister: Ett Nationellt Kvalitetsregister innehåller individbaserade
Läs merPROTOKOLL BESLUTSGRUPPEN
PROTOKOLL BESLUTSGRUPPEN Nationella Kvalitetsregister 2016-01-21 Ärende nr 1 Bilaga 1 PROTOKOLL BESLUTSGRUPPSMÖTE 2016-01-21 NÄRVARANDE Henrik Almkvist, (Ordf.) Stockholms läns landsting Måns Belfrage,
Läs merSamverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård
Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård Varför nytt gemensamt system? Vilka effekter och vilket mervärde förväntas genom det nya systemet? På vilket sätt? Sophia Björk, Sveriges
Läs merPROTOKOLL LEDNINGSFUNKTIONEN. Nationella Kvalitetsregister
PROTOKOLL LEDNINGSFUNKTIONEN Nationella Kvalitetsregister 2018-05-17 PROTOKOLL LEDNINGSFUNKTIONENS MÖTE 2018-05-17 NÄRVARANDE Agneta Jansmyr, ordförande Anders Sylvan Ann Söderström Lena Hellberg Björn
Läs merStaffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi
Staffan Winter NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi PROGRAMMETS MÅL Att få bort dubbelregisteringen i vården i samband med datainsamling till kvalitetsregister. FUNDAMENT Strategi med huvudfokus
Läs merProtokoll Beslutsgruppen för Nationella Kvalitetsregister
2013-04-25 1 (7) Protokoll Beslutsgruppen för Nationella Kvalitetsregister 2012-04-25 Närvarande: Henrik Almkvist, (Ordf.) Stockholms läns landsting Åsa Andersson, Svensk sjuksköterskeförening Margareta
Läs merJack Lysholm, strateg forskningsfrågor SKL, Kvalitetsregisterkansliet
Jack Lysholm, strateg forskningsfrågor SKL, Kvalitetsregisterkansliet Chef RC Norr Umeå Kvalitetsregisterbaserad forskning Nuläget, framtiden och metodologisk utveckling som ställer nya krav på infrastrukturen
Läs merHur får vi en effektivare vård och vilken roll har staten? Göran Stiernstedt och Sören Olofsson
Hur får vi en effektivare vård och vilken roll har staten? Göran Stiernstedt och Sören Olofsson Effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården (S2013:04) Beslutade 21/11 2013. Klart utgången
Läs merPROTOKOLL LEDNINGSFUNKTIONEN. Nationella Kvalitetsregister
PROTOKOLL LEDNINGSFUNKTIONEN Nationella Kvalitetsregister 2019-04-25 PROTOKOLL LEDNINGSFUNKTIONENS MÖTE 2019-04-25 NÄRVARANDE Agneta Jansmyr, Ordförande Sara Johansson Olivia Wigzell Björn Halleröd NÄRVARANDE
Läs merPROTOKOLL SAMVERKANSGRUPPEN. Nationella Kvalitetsregister
PROTOKOLL SAMVERKANSGRUPPEN Nationella Kvalitetsregister 2018-05-15 PROTOKOLL SAMVERKANSGRUPPENS MÖTE 2018-05-15 NÄRVARANDE Marie Lawrence, (ordf.) SKL (Kansliansvarig för Nationella Kvalitetsregister)
Läs merVÄLKOMNA TILL RUNDA BORD 17 MARS
VÄLKOMNA TILL RUNDA BORD 17 MARS DAGENS SCHEMA 10-11 Aktuellt från Kansliet och korta rapporter över pågående nationella arbeten 11.00 Fika 11.10 Aktuellt från Registerservice och Socialstyrelsen 11.30
Läs merSamverkansavtal mellan Karolinska Institutet (KI) och Stockholms läns landsting (SLL) om samverkan avseende Kvalitetsregistercentrum Stockholm.
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-11-22 p 19 1 (3) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-11-01 HSN 1104-0356 Handläggare: Inger Rising Samverkansavtal mellan Karolinska Institutet (KI)
Läs merKunskapsstödsutredningen
Kunskapsstödsutredningen QRC 17 oktober 2016 Bakgrund utredningen Vårt uppdrag Utredningen ska lämna förslag till hur ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås Syftet
Läs merÖversyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015
Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Måns Rosén (utredare) Hanna Sjöberg (huvudsekreterare) Sara Åström (jurist) Vår målsättning
Läs merKunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL
Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Historik Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet
Läs merEvidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)
YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för
Läs merKunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48
Kunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48 14 december 2017 Standardiserade vårdförlopp SBU PM Kvalitetsregister Socialstyrelsen NSK-s Nationella riktlinjer Programråd Läkemedelsindustrin Föreskrifter
Läs merNytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling
Datum 2014-12-01 Beteckning Dnr 14-7-57 Avdelning socialtjänst, vård och omsorg Skånes kommuner Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling
Läs merFÖRSLAG: FRAMTIDENS KVALITETSREGISTER
FÖRSLAG: FRAMTIDENS KVALITETSREGISTER Förslag från projektgrupp tillsatt av Styrgruppen för Nationella Kvalitetsregister Maj 2017 Framtidens kvalitetsregister 02/66 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning
Läs merRekommendation till kommunerna om gemensam finansiering av ett mer samlat system för kunskapsstyrning i socialtjänstens verksamheter
Socialförvaltningen Stadsövergripande sociala frågor Dnr 1.7.1-45 2019 Sida 1 (6) 2019-03-24 Handläggare Anna Lindskog Telefon: 08-508 25 248 Till Socialnämnden 2019-04-16 Rekommendation till kommunerna
Läs merÅt samma håll Nationella insatser för stärkt ledarskap i hälso- och sjukvården. Stockholm 2019
Åt samma håll Nationella insatser för stärkt ledarskap i hälso- och sjukvården Stockholm 2019 Innehåll Regeringens uppdrag till Vårdanalys och våra utgångspunkter Svar på regeringens frågor om förutsättningar
Läs merLäs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer (SOU 2017:21)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2017-05-31 S2017/02040/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer (SOU 2017:21)
Läs merStändigt lärande. Jesper Olsson
Ständigt lärande Jesper Olsson Var skapas värde Hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens värde skapas där patienter, brukare, närstående och personal möts i vardagen E-hälsa skapar värde när den (på
Läs merEtableringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård
Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård Etableringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård Med sikte mot ett gemensamt nationellt system Mats
Läs merPROTOKOLL LEDNINGSFUNKTIONEN. Nationella Kvalitetsregister
PROTOKOLL LEDNINGSFUNKTIONEN Nationella Kvalitetsregister 2018-12-12 PROTOKOLL LEDNINGSFUNKTIONENS MÖTE 2018-12-12 NÄRVARANDE Agneta Jansmyr, Ordförande Sara Johansson Fredrik Lennartsson Ann Söderström
Läs merFörslag: Regional handlingsplan för samverkan mellan Region Örebro län och länets kommuner inom e-hälsa
Datum: 2018-05-20 Författare: Ulrika Landström Marie Gustafsson Förslag: Regional handlingsplan för samverkan mellan Region Örebro län och länets kommuner inom e-hälsa Förslag: Regional handlingsplan för
Läs merFramtidens Kvalitetsregister & RCO Sara Hansson Sektionschef Kvalitetsregister UCR Samordnare RCO Uppsala Örebro
Framtidens Kvalitetsregister & RCO Sara Hansson Sektionschef Kvalitetsregister UCR Samordnare RCO Uppsala Örebro Kort om UCR (Framtidens) Kvalitetsregister RCO s grunduppdrag och fokus 2018 Möjligheter
Läs merRCC i samverkan. En nationell strategi 2009:11. Process Vårdprogram, SVF, nivåstrukturering. Cancerforskning
Rapporter: RCC i samverkan, RCC kansli omvärldsspaning internt arbete-nuläge höstens arbete inför revision av Cancerplan 2017 RCC i samverkan Filippa Nyberg RCC Styrgrupp Internat Kungsörstorp 26 september
Läs merKommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Hälso- och sjukvård
Cirkulärnr: 11:08 Diarienr: 11/1188 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Camilla Sköld Vård och omsorg Vård och socialtjänst Datum: 2011-03-07 Mottagare: Kommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen Individ-
Läs merVad är kvalitet i vården? - kvalitetsbegreppet och kvalitetsregister
Vad är kvalitet i vården? - kvalitetsbegreppet och kvalitetsregister Peter Kammerlind Civ ing, Tech Lic, Utvecklingsledare, Landstinget i Jönköpings län Registercentrum Sydost QULTURUM här jobbar jag Mäta
Läs merStrategisk färdplan Kortversion
Strategisk färdplan 2017 2020 Kortversion Vår färdplan Den strategiska färdplanen är ett stöd i Socialstyrelsens arbete för att svara mot vårt uppdrag. Uppdraget utgår från de lagar som styr myndighetens
Läs merKVALITETSREGISTRENS ROLL FÖR FRÄMJANDE AV HÖGKVALITATIV VÅRD
KVALITETSREGISTRENS ROLL FÖR FRÄMJANDE AV HÖGKVALITATIV VÅRD KARIN CHRISTENSSON Chef kansliet för Nationella Kvalitetsregister www.kvalitetsregister.se EN NATIONELL SATSNING 2012-2016 PÅ 1 500 000 KR FÖR
Läs merS2011/8994/FS (delvis) Kammarkollegiet Box Stockholm
Regeringsbeslut I:7 2011-10-13 S2011/8994/FS (delvis) Socialdepartementet Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm Uppdrag att utveckla och driva en nationell registerservice samt utbetalning av medel
Läs merÖverenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om stöd till nationella kvalitetsregister 2018
MEDDELANDE FRÅN STYRELSEN NR 19/2017 Vårt ärendenr: 17/00003 2017-12-15 Landstingsstyrelserna/regionstyrelserna Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om stöd till nationella
Läs merKunskapsbaserad och jämlik vård (SOU 2017:48) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 20 oktober 2017
PM 2017:217 RVI+VIII (Dnr 110-1132/2017) Kunskapsbaserad och jämlik vård (SOU 2017:48) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 20 oktober 2017 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar
Läs merKUNSKAPSSTYRNING I SAMVERKAN - SOCIALTJÄNST OCH KOMMUNAL HÄLSO OCH SJUKVÅRD
Vårt dnr: 18/00295 KUNSKAPSSTYRNING I SAMVERKAN - SOCIALTJÄNST OCH KOMMUNAL HÄLSO OCH SJUKVÅRD Förslag till SKL:s styrelse att ta beslut om en rekommendation till Sveriges kommuner om att gemensamt finansiera
Läs meratt en uttalad avsikt är att finansiering och organisering permanentas, där kommunerna så väl som staten bidrar långsiktigt.
MEDDELANDE FRÅN STYRELSEN NR 15/2018 2018-12-14 Vårt ärendenr: 18/00003 Kommunstyrelserna Meddelande från styrelsen Rekommendation till kommunerna om gemensam finansiering av ett mer samlat system för
Läs merRCC Samverkan - Video
RCC Samverkan - Video Datum för mötet: Tisdag 17 oktober 2017 Kl. 13.00 17.00 Närvarande (beslutande): Björn Ohlsson Srinivas Uppugunduri Filippa Nyberg Anna-Lena Sunesson Mona Ridderheim (ersättare SG)
Läs merMedel för att stödja utvecklingsarbetet inom cancervården
Regeringsbeslut I:4 2014-09-04 S2014/6503/FS (delvis) Socialdepartementet Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Medel för att stödja utvecklingsarbetet inom cancervården 1 bilaga Regeringens
Läs merHur ska vi samverka? Dialogmöte om kompetensförsörjningen i hälso- och sjukvården - november #framtidensvardkompetens
Hur ska vi samverka? Dialogmöte om kompetensförsörjningen i hälso- och sjukvården - november 2018 #framtidensvardkompetens Program Presentation av diskussionsunderlaget Samverkansstruktur på nationell
Läs merYttrande över remiss från Sveriges kommuner och landsting om Förslag angående former och inriktning av nationellt samarbete inom ehälsa
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-03-27 p 18 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-02-27 HSN 1202-0133 Handläggare: Ewa Printz Kim Nordlander Yttrande över remiss från Sveriges kommuner
Läs merWorkshop och dialog kring strategi för ehälsa
Workshop och dialog kring strategi för ehälsa 2018-02-23 Agenda 8.30 9.00 Fika 9.00 9.10 Välkommen (Carina Björk) 9.10 9.20 Inledning 9.20 10.00 Diskussion om övergripande, nationella mål inom ehälsa 10.00
Läs merRemiss av Betänkandet Kunskapsbaserad och jämlik vård ( SOU 2017:48)
Äldreförvaltningen Utvecklingsavdelningen Sida 1 (7) 2017-08-24 Handläggare Annica Dominius Telefon: 0850836237 Till Äldrenämnden den 19 september 2017 Remiss av Betänkandet Kunskapsbaserad och jämlik
Läs merDu har nu öppnat en presentation som innehåller:
Du har nu öppnat en presentation som innehåller: Information och förankringsmaterial avseende utvecklingsfrågor gällande kunskapsstyrning: organisation, aktiviteter och tankar framåt. NSK NSK-S Nuvarande
Läs merRegistercentrum sydost (RCSO) 26 oktober 2017
Registercentrum sydost (RCSO) 26 oktober 2017 Vad är RCSO? Ett av sex nationella registercentrum Bildades i samverkan mellan Region Jönköpings län, Region Östergötland, Landstinget i Kalmar Drivs i nätverksform
Läs merSamverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård
Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård Med sikte mot ett nationellt gemensamt system för kunskapsstyrning Bakom systemet står regioner i samverkan med stöd av Sveriges Kommuner
Läs merSamverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård
Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård Vår framgång räknas i liv och jämlik hälsa Tillsammans gör vi varandra framgångsrika! Med sikte mot ett nationellt gemensamt Bakom systemet
Läs merFöredragande Beslut, åtgärd etc.
. Protokoll Dnr 2117/2018 1(5) Ämne Rådet för styrning med kunskap Sekreterare Datum 15 maj 2018 Tid 11.30 19.30 Deltagande Rådet: Olivia Wigzell, Socialstyrelsen, Catharina Andersson Forsman, Läkemedelsverket,
Läs merRegisterdag 4 oktober 2018
Registerdag 4 oktober 2018 Agenda 9.30-10.00 Statusrapport RCO och organisationen för nationella kvalitetsregister 10.00-10.30 Patientperspektiv: Återkoppling från workshop med patient- och närståendeföreträdare
Läs merEn samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst (Ds 2014:9)
REMISSVAR 1 (6) ERT ER BETECKNING 2014-03-19 S2014/2639/SAM Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst (Ds 2014:9) Statskontorets
Läs merSällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin
Sällsynta sjukdomar 21 oktober Ulrika Vestin Sjukvårdshuvudmännen växlar upp arbetet inom området sällsynta I december 2017 Överenskommelse mellan staten och SKL Tillsammans med Landsting och regioner
Läs merÖverenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen och SKL:s styrelse.
Protokoll II:6 vid regeringssammanträde 2011-06-16 S2011/5826/FST (delvis) Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om insatser för att samordna vård och omsorg om de mest sjuka äldre 1 bilaga
Läs merVårt dnr: 15/06658 Ert dnr:
Vårt dnr: 15/06658 Ert dnr: SAMVERKAN FÖR EN MER KUNSKAPSBASERAD OCH JÄMLIK VÅRD En sammanhållen struktur för kunskapsstyrning i samverkan hälso- och sjukvård Underlag för beslut i sjukvårdsdelegationen
Läs merModell för långsiktig samverkan mellan regional och nationell nivå för lokal nytta
Modell för långsiktig samverkan mellan regional och nationell nivå för lokal nytta Möte med Socialchefer i GR 30/11 2017 (Camilla Wiberg, Socialstyrelsen och ) Anneli Jäderland, Sveriges kommuner och Landsting
Läs merDet datajournalen inte kan leverera till registret borde registrets vårdapplikation
Utvecklingsuppdrag december 2014 av Beslutsgruppen- 1/5 beviljades Förstudie av tekniska förutsättningar överföring mellan journalsystem. Det datajournalen inte kan leverera till registret borde registrets
Läs merSverige behöver en öppen teknisk lösning för kunskaps- och beslutsstöd inom hälso- och sjukvård!
Sverige behöver en öppen teknisk lösning för kunskaps- och beslutsstöd inom hälso- och sjukvård! Det behövs en nationell satsning på en gemensam plattform som möjliggör att kunskaps- och beslutsstöd på
Läs merNationella Kvalitetsregister för vård och omsorg under åren 2012-2016
Överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och staten - om utvecklingen och finansieringen av Nationella Kvalitetsregister för vård och omsorg under åren 2012-2016 1 1. Stort värde i
Läs merRegistercentrum sydost (RCSO) till stöd för nya och befintliga kvalitetsregister. Göran Henriks Ref:Anders Tennlind, RCSO
Registercentrum sydost (RCSO) till stöd för nya och befintliga kvalitetsregister Göran Henriks Ref:Anders Tennlind, RCSO Vad är kvalitetsregister? Vad är kvalitetsregister? Definition av Nationellt Kvalitetsregister:
Läs merKunskapsstyrning av hälso- och sjukvården. Thomas Troëng Gunilla Skoog HSN
1 Kunskapsstyrning av hälso- och sjukvården Thomas Troëng Gunilla Skoog HSN 140625 2 Disposition Vad är kunskapsstyrning - varför behövs det? Hur är kunskapsstyrningen organiserad Nationellt Regionalt
Läs merKommentarer till Riksrevisionens Slutrapport om statens styrning av vården
Riksrevisionen 114 90 Stockholm Kommentarer till Riksrevisionens Slutrapport om statens styrning av vården Bakgrund/inledning Riksrevisionens (RiR) slutrapport om statens styrning av vården bygger på tio
Läs merNy e-hälsovision, vad händer nu?
Ny e-hälsovision, vad händer nu? Patrik Sundström, programansvarig e-hälsa SKL Jean-Luc af Geijerstam, utredare ehälsomyndigheten Sofie Zetterström, vice vd Inera Visionen År 2025 ska Sverige vara bäst
Läs merRemissyttrande över betänkandet av E-hälsokommittén Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:20)
YTTRANDE 1(3) 2015-09-09 Diarienr Dnr 2015/254-ÄN-010 Dnr 2015/145-NF-010 Dnr 2015/610-IFN-010 Er referens 2015/716-KS-010 Sociala nämndernas förvaltning Mats Rundkvist Strateg Remissyttrande över betänkandet
Läs merInnovationsarbete inom Landstinget i Östergötland
1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen
Läs merRemiss Regional folkhälsomodell
sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete
Läs merKvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning. Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC
Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC God vård? Hälso- och sjukvård ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig säker patientfokuserad
Läs merRegisterforskning vad har hänt och vad återstår att göra?
Registerforskning vad har hänt och vad återstår att göra? Måns Rosén F.d. Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen 1992-2006 Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården,
Läs merSamordningsplan. Vision e-hälsa Version
Samordningsplan 2019 Vision e-hälsa 2025 Version 2019-02-14 Innehåll Innehåll... 3 Sammanfattning av insatser... 5 Regelverk... 5 Enhetligare begreppsanvändning och standarder... 5 Övriga insatser...
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Sven Oredsson Medicinsk rådgivare, enhetschef Kunskapsstyrning 040-675 30 59 sven.oredsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2017-05-02 Dnr 1701054 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97 Beslut vid regeringssammanträde den 21 september 2017 Ändring i uppdraget Regeringen beslutade
Läs merPM Bakgrunden till satsningen på SIP för äldre var att användningen inte motsvarade behoven
PM 2019-03-20 Vårt dnr: 1 (6) Vård och Omsorg Åsa Furén-Thulin Återrapportering till Socialdepartementet avseende medel för Samordnad individuell plan (SIP) och förebyggande insatser (regeringsbeslut 2018-07-19
Läs merNationella utvecklingsinsatser inom primärvården - en översikt med kommentarer från Sir John Oldham
Nationella utvecklingsinsatser inom primärvården - en översikt med kommentarer från Sir John Oldham Bodil Klintberg, samordnare för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård och insatserna inom ramen för strategin
Läs merSammanfattning Bakgrund Regeringen beslutade den 2 mars 2017 att utse en särskild utredare med uppdrag att utifrån en fördjupad analys av förslag i betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) stödja landstingen,
Läs merSamordnad utveckling för god och nära vård
Samordnad utveckling för god och nära vård Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Socialdepartementet 1 Direktivet
Läs merEn sammanhållen struktur för kunskapsstyrning i samverkan hälso- och sjukvård
2018-01-25 1 (6) Avdelningen för vård och omsorg Sofia Tullberg En sammanhållen struktur för kunskapsstyrning i samverkan hälso- och sjukvård Slutrapport från den interimistiska styrgruppen för kunskapsstyrning
Läs merSigge Arne. Britt-Marie Gun. Malin. Tillsammans för god och jämlik vård
Sigge Arne Malin Britt-Marie Gun Tillsammans för god och jämlik vård En viktig iakttagelse (Eng: Co-produced) Alla tjänster är på något sätt/ på nån nivå samproducerad. Paul Batalden The value network
Läs merEtt helhetsperspektiv på brukare uppföljning och överenskommelser. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys berättar om två rapporter
Ett helhetsperspektiv på brukare uppföljning och överenskommelser Myndigheten för vård- och omsorgsanalys berättar om två rapporter Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Bildades 2011, cirka 40 medarbetare
Läs merwww.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR
www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR Agenda Presentationsrunda- erfarenheter av NDR Organisation och finansiering Varför registrera?
Läs merNationell Samverkansgrupp för Kunskapsstyrning-NSK. Tony Holm
Nationell Samverkansgrupp för Kunskapsstyrning-NSK Tony Holm NSK bildades år 2008 som ett forum för Representanter för statliga myndigheter och huvudmän inom hälso- och sjukvården (via representanter från
Läs merCirkulärnr: 12:12 Diarienr: 12/2004 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet:
Cirkulärnr: 12:12 Diarienr: 12/2004 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Anna Lilja Qvarlander Vård och omsorg Vård och socialtjänst Datum: 2012-03-23 Mottagare: Rubrik: Kommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen
Läs merYttrande över Bättre samverkan Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring
Landstingsstyrelsens förvaltning Övergripande Vårdfrågor Produktionssamordning 1 (6) Handläggare: Britt Arrelöv Landstingsstyrelsen Yttrande över Bättre samverkan Några frågor kring samspelet mellan sjukvård
Läs merNästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32)
Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32) Presentation av utredningens förslag 10 september 2015 Karina Tellinger McNeil Utgångspunkter för utredningen Ändamålsenlig och säker informationshantering ökar
Läs merBilaga 14 1 (1) Datum 2015-09-29 Uppdragsbeskrivning kanslifunktion för samverkansnämnden Uppdrag Samordna och administrera samverkansnämndens sammanträden inklusive tjänstemannaberedningar. Administrera
Läs merPå väg. Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården. Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne
På väg Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne 2019-01-25 Agenda Kort om Vårdanalys Presentation av På väg Delrapport
Läs merFörslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting
Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018 Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting 1 Bakgrund Regionalt program för ehälsa 2010 Baserade sig på: Den nationella
Läs merMyndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld. Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017
Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017 Agenda MYNDIGHETENS ROLL, UPPDRAG OCH ARBETSSÄTT UTMANINGAR ATT
Läs merUtdrag. Godkännande av en överenskommelse om utvecklingen och finansieringen av nationella kvalitetsregister för vård och omsorg under åren
Utdrag Protokoll I:5 vid regeringssammanträde 2011-09-29 S2011/8471/FS Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om utvecklingen och finansieringen av nationella kvalitetsregister för vård
Läs merPROTOKOLL LEDNINGSFUNKTIONEN. Nationella Kvalitetsregister
PROTOKOLL LEDNINGSFUNKTIONEN Nationella Kvalitetsregister 2018-04-26 PROTOKOLL LEDNINGSFUNKTIONENS MÖTE 2018-04-26 NÄRVARANDE Agneta Jansmyr, ordförande (per telefon t.o.m. 14.00, därefter på plats) Anders
Läs merKan politiken beställa och besluta om effektiva tidiga insatser?
Kan politiken beställa och besluta om effektiva tidiga insatser? SKL:s programberedning barns och ungas hälsa Augusti 2015 - Maj 2017 2016-09-02 2 Beredningens uppdrag Hur en gemensam kraftsamling kan
Läs merMotion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla
MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62
Läs merBäddat för utveckling
Bäddat för utveckling Ett kunskapsunderlag om förutsättningar för utvecklingsprojekt i vården och omsorgen Presentation av rapporten Innehåll Problemformulering Syfte och frågeställningar Metod Slutsatser
Läs merNästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32)
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2015-09-14 Dnr: 2015/610-IFN-010 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se Kopia till Kommunstyrelsen Individ- och familjenämnden Nästa
Läs merSamordnad utveckling för god och nära vård
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Samordnad utveckling för
Läs merHFS-strategidagar 9-10 september 2015
HFS-strategidagar 9-10 september 2015 2015-09-10 Nationell kompetensgrupp för Levnadsvanearbete inom hälso- och sjukvården Kerstin Troedsson Processledare/projektledare Målbilden för kunskapsstyrning är
Läs mer