Gös en presentation?... Lars Ljunggren

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gös en presentation?... Lars Ljunggren"

Transkript

1 Gös en presentation?... Lars Ljunggren

2 Foto Alfred Sandström Gösen är en värdefull fisk som omsätter en mängd värdelös ogräsfisk till välsmakande kött (Muus & Dahlström 1968)

3 Rivermonster på dicovery? Ögonen, tapetum lucidum, celler som reflekterar och förstärker ljuset käften utan tvekan en stygg rovfisk Rovfisk anpassad till grumliga vatten! Mystisk, vem har sett lek, rom eller nykläckt gös? Foto Lars Ljunggren

4 Sander lucioperca (tidigare; stizostedion lucioperca) Gös hör till familjen abborrfiskar Percidae (195 olika arter) Den anses härstamma från området kring Svarta havet, Kaspiska havet och Aralsjön Hög fekunditet ( romkorn/hona) Leker på vår/försommar Hanen vaktar rommen

5 Gös-En het fisk i ett kallt klimat? Gösens egenskaper passar väl in i dess ursprungliga område, och avgör vad som styr dess utbredning och rekrytering Medeltemperatur i juli Gösens utbredningsområde i Europa I Norden är det kallt...

6 Invandringsvägar Lämpliga miljöer Ursprunglig utbredning i Sverige runt Ancalys sjön, y B.C. (Ekman 1922) Numera betydligt vanligare i södra Sverige och längs Norrlandskusten

7 Temperaturens inverkan på tillväxten (exemplifierat med abborre) Abborre o gös tämligen likartade, men gös har högre optimumtemp och högre tillväxtkapacitet Temp bör vara över 20 grader för att det ska bli nån fart på tillväxten I odling går det att dra upp abborre till konsumtionsstorlek (ca 400g) på 2 säsonger

8 Sverige- ett randområden för gös månadsmedeltemperaturerna för juni, juli och augusti) ( C) baserat på 37 stationer spridda över landet.

9 Tillväxtsäsongen är kort Exempel: medeltemperatur från ett 20-tal grunda vikar + utanförliggande fjärdar (2003) Det som händer i början på säsongen styr överlevnaden/årsklass styrkan (Kjellman m.fl. 2003)

10 Temperaturens inverkan på rekrytering av gös DG>10 = Summa dygnsgrader >10 grader Exemplet nedan: Vattentemp. Forsmark i Norduppland 250 DG>10 maj-juni 200 DG>10 maj-juni Vid kusten kan vindrikting o styrka vara avgörande för temp pga uppvällning eller inte Forsmark-lång serie, nära Östhammars skärgård där det finns ett gösprovfiske

11 Tillbakaräknad fångst (3åringar) till det år de föddes

12 Varmare klimat mer gös? Det är kallt för att vara gös, men det blir varmare Gös kommer sannolikt att etablera sig i nya områden Befintliga bestånd har förutsättningar att bli starkare God förvaltning -snabb respons!

13 Födotillgång

14 Intro 1 < >10.000

15 Föda Kräver mycket djurplankton då larverna ska börja äta, första veckan är kritisk Tidig övergång till fisk- eller mysisdiet ger en snabb tillväxt ->god överlevnad övergången till fiskdiet vara avgörande. Timing med årskull av bytesfisk kan vara avgörande -Djurplankton -mysis -fisk

16 Critical resource level (prey per L) Exempel på förhållandet mellan storlek och kritisk resursnivå Direkt dödlighet pga svält Risk för indirekt dödlighet pga tex predation, risk att inte överleva första vintern , Total length (mm) Gös ( Ljunggren 2002), abborre ( Byström, P. & García-Berthou, E. 1999) walleye ( Johnston and Mathias 1996).

17 Experiment med lervälling Foto Alfred Sandström

18 g g-1 day-1 g g-1 day-1 Tillväxt, effekt av grumlighet /ljus experiment (årsyngel ca 1g) 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 perch pikeperch day night day night clear turbid perch clear turbid pikeperch Födokonsumtion Tillväxt Käkar/jagar lika effektivt i mörker och grumligt vatten som i dagsljus och klart vatten Gös har nästan dubbelt så hög tillväxtkapacitet som abborre. Tillväxt opåverkad av grumlighet Men, abborre effektivare vid låg födotillgång (??) Skillnad i synfysiologi och jaktbeteende

19 Grundfaktorer som styr utbredning och rekrytering av gös Temperatur Födotillgång (produktivitet) (Grumlighet)

20 Förvaltning Överlåter ordet till FiV Men, några ord om Storlek på förvaltningsområden Betydelse för hela ekosystemet

21 Vandringsmönster Förvaltning måste ske i hela det huvudsakliga utbredningsområdet!

22 Trofisk nivå top-down effekter Rovfisk Planktonätare Djurplankton Växtplankton God gösförvaltning = god vattenförvaltning!

23 Tack för uppmärksamheten! Fotot är taget då det fortfarande fanns stor gös i Östhammar, men mer om det i Uffes föredrag!

Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer,

Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer, Jens Olsson 1 Ulf Bergström Bild: BIOPIX Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU Riksmöte för vattenorganisationer, 2012-09-17 Bild: BIOPIX Fyra frågor Varför skall

Läs mer

Vad behöver vi veta och hur får vi reda på det?

Vad behöver vi veta och hur får vi reda på det? Vad behöver vi veta och hur får vi reda på det? Hur många kräftor som teoretiskt kan finnas i en sjö: (bärande förmåga) Sten - gömslen Näring - födotillgång Predatorer Vattenkvalitet Kräftfångst varierar

Läs mer

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016 Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på

Läs mer

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014 Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på

Läs mer

Beskrivning av använda metoder

Beskrivning av använda metoder Faktablad om provfisket i Ivarskärsfjärden 2010 (http://www.regeringen.ax/.composer/upload//naringsavd/fiskeribyran/faktablad_om_pro vfisket_i_ivarskarsfjarden.pdf) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes

Läs mer

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1976: 1976 1983; djupnät i Finbofjärden. 1983 1987; kustöversiktsnät börjar

Läs mer

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017 Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på

Läs mer

Faktablad om provfisket i Lumparn 2015

Faktablad om provfisket i Lumparn 2015 Faktablad om provfisket i Lumparn 2015 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick

Läs mer

Faktablad om provfisket i Lumparn 2016

Faktablad om provfisket i Lumparn 2016 Faktablad om provfisket i Lumparn 2016 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick

Läs mer

Faktablad om provfisket. i Lumparn Bakgrund. Provfiskeverksamhet inleddes år 1999:

Faktablad om provfisket. i Lumparn Bakgrund. Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: Faktablad om provfisket Bakgrund i Lumparn 2017 Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick

Läs mer

Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/)

Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare

Läs mer

SVARTMUNNAD SMÖRBULT 2019

SVARTMUNNAD SMÖRBULT 2019 SVARTMUNNAD SMÖRBULT 2019 Svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) är en fiskart, som härstammar från Svarta havet och Kaspiska havet. Den har troligen kommit till Östersjön med hjälp av ballastvatten.

Läs mer

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2014

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2014 Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2014 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1976: 1976 1983; djupnät i Finbofjärden. 1983 1986; kustöversiktsnät användas i mindre omfattning. 1987 2008; fullt

Läs mer

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2016

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2016 Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2016 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1976: 1976 1983; djupnät i Finbofjärden. 1983 1986; kustöversiktsnät används i mindre omfattning. 1987 2008; fullt

Läs mer

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren. Resursöversikt 2013

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren. Resursöversikt 2013 Institutionen för akvatiska resurser Siklöja Coregonus albula Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Siklöja Vänern, Vättern och Mälaren UTBREDNINGSOMRÅDE Utbredningen omfattar knappt 2/3 av

Läs mer

Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten

Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten Antal gäddor per skott Täckningsgrad i genomsnitt per intervall (%) Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten 2010 2011 Länsstyrelsen i Blekinge, maj 2012 METODER

Läs mer

Projektarbete. Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk. Handledare: Björn Nelehag

Projektarbete. Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk. Handledare: Björn Nelehag Projektarbete Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk Handledare: Björn Nelehag 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund och syfte sida 3 Beskrivning:

Läs mer

Karin Beronius Erkenlaboratoriet. Öppet vatten, fisk

Karin Beronius Erkenlaboratoriet. Öppet vatten, fisk Öppet vatten, fisk Vem har inte suttit i en eka en ljummen sommarkväll och metat eller fiskat med kastspö? Några har kanske till och med testat att pimpla på vintern? Men att lägga nät för att studera

Läs mer

Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige

Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige Lägesrapport 2015-12-08 Här kommer den 4:e lägesrapporten från forskningsprojektet Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad

Läs mer

Vegetationsrika sjöar

Vegetationsrika sjöar Hur viktiga är undervattensväxterna för fisk och småkryp? Tina Kyrkander Vegetationsrika sjöar Hornborgasjön Krankesjön Tåkern Mkt vegetation Mkt fågel 1 Inventering i Vänern många typer av sjöar i en

Läs mer

Skitfiske på dig önskar. Fiskeresurs i Eda

Skitfiske på dig önskar. Fiskeresurs i Eda Hej Här får du ett litet häfte med information om våra fyra vanligaste fiskar som finns i våra vatten. Här kan du få lite tips om var fiskarna tycker om att simma, hur de lever och varför det är bra att

Läs mer

Resultatredovisning Bakgrund till projektet för projektet Minskad övergödning och förbättrat fiske Sture Hansson & Tomas Didrikas Systemekologiska institutionen Stockholms universitet 106 91 Stockholm

Läs mer

Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen?

Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen? Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen? Bakgrund Logärden är belägen ca 20 km öster om Falun och utgör källsjö i Gavleån. Sjön avvattnas via Hinsen och Hyn till Gavleån och dess utlopp

Läs mer

Provfiske i Västra Ringsjön 2005 en jämförelse med resultaten 2001 och 2002

Provfiske i Västra Ringsjön 2005 en jämförelse med resultaten 2001 och 2002 Provfiske i Västra Ringsjön en jämförelse med resultaten och 96 mm, 76 g och 6 år gammal har denna gös satt i sig oändliga mängder småfisk MS Naturfakta Mikael Svensson Box 7 8 OSBY msnaturfakta@telia.com

Läs mer

Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar.

Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar. Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar. Av Abborre Abborren är en av våra allra vanligaste sötvattenfiskar. Hon-abborren kan väga över 4,5 kilo medan hanarna sällan

Läs mer

Kinnekulle och Sunnanå 2010

Kinnekulle och Sunnanå 2010 Trollingtävlingarna Kinnekulle och Sunnanå 21 Samt en skattning av trollingfisket i Vänern perioden 1997 29 Mikael Johansson & Magnus Andersson Dnr 26-211 Kort resumé av 21 års resultat Data från trollingträffarna

Läs mer

Naturkunskap årskurs 7 elevuppgifter

Naturkunskap årskurs 7 elevuppgifter Naturkunskap årskurs 7 elevuppgifter Olika fiskar har olika former och färger. Platta, runda, långsmala, tjock och kompakta. Fenorna är också olika i form, antal och storlek. Alla fiskar är utvecklade

Läs mer

Det grumliga vattnets Dracula Uppskattat gösseminarium

Det grumliga vattnets Dracula Uppskattat gösseminarium Det grumliga vattnets Dracula Uppskattat gösseminarium Gösen i fokus, som sportfisk, som matfisk och som viktig predator i ekosystemen var temat. Den 24 november höll Sportfiskarna och Länsstyrelsen i

Läs mer

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför

Läs mer

Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, forskning och miljöanalys i samverkan med

Läs mer

Ansökan om Skyddad Ursprungsbeteckning Kalix Löjrom

Ansökan om Skyddad Ursprungsbeteckning Kalix Löjrom Ansökan om Skyddad Ursprungsbeteckning Kalix Löjrom Trygve Bergman Projektledare Kalix Kommun Glenn Douglas Fiskerikonsulent Kalix Kommun Skyddad Ursprungsbeteckning Kalix Löjrom Produktbenämning; Kalix

Läs mer

Landbaserade Vattenbruk i Recirkulerande Akvatiska System (RAS) (en (förhoppningsvis) snabb överblick!) Jason Bailey VCO

Landbaserade Vattenbruk i Recirkulerande Akvatiska System (RAS) (en (förhoppningsvis) snabb överblick!) Jason Bailey VCO Landbaserade Vattenbruk i Recirkulerande Akvatiska System (RAS) (en (förhoppningsvis) snabb överblick!) Jason Bailey VCO Det nya vattenbruket? Det är inte nytt Över 8000 år sedan odlade man ål i Australien

Läs mer

Undersökning att med not utföra reduktionsfiske i Växjösjöarna

Undersökning att med not utföra reduktionsfiske i Växjösjöarna Undersökning att med not utföra reduktionsfiske i Växjösjöarna På uppdrag av: Växjö kommun Kontakt: Andreas Hedrén andreas.hedren@vaxjo.se 23 december 2015 Magnus Böklin & Jesper Björk Rengbrandt Klara

Läs mer

Kustbeståndens utveckling

Kustbeståndens utveckling Kustbeståndens utveckling Jens Olsson SLU Aqua Kustlaboratoriet Konferens om kus örvaltning, SU, 2017-03-30 Jag kommer a prata om fyra saker: Vilka kus iskarna är Varför det är vik gt med fisken på kusten

Läs mer

Förvaltningsplaner för abborre och gädda i Österbotten

Förvaltningsplaner för abborre och gädda i Österbotten Förvaltningsplaner för abborre och gädda i Österbotten Projekttid 1.7.2015-31.12.2019 Fångster (kg) BAKGRUND kommersiellt fiske Tyngdpunktsskifte i det österbottniska kustnära fisket 800000 700000 600000

Läs mer

Fiskutsättningar Put & take Nya arter Återintroduktion Kompensation & Förstärkning

Fiskutsättningar Put & take Nya arter Återintroduktion Kompensation & Förstärkning Fiskutsättningar Put & take Nya arter Återintroduktion Kompensation & Förstärkning Erik Degerman & Ingemar Näslund Sveriges fiskevattenägareförbunds nationella konferens Norrköping 22-23 november 2017

Läs mer

Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen

Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen Konkurrens om Östersjöns fisk mellan fiske, säl och fågel Sture Hansson (professor emeritus) Institutionen för ekologi, miljö och botanik Stockholms universitet Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar

Läs mer

Vätterns pelagiska fiskbestånd

Vätterns pelagiska fiskbestånd Vätterns pelagiska fiskbestånd Författare: Thomas Axenrot och Eva Bergstrand, Institutionen för Akvatiska resurser, Sveriges Lantbruksuniversitet. Sammanfattning För 21 noterades i stort sett samma fisktätheter

Läs mer

Åldersbestämning Övre Boksjön

Åldersbestämning Övre Boksjön 217-4-19 Rapport Åldersbestämning Övre Boksjön Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Genom åren har Aquanord AB, Sötvattenslaboratoriet på Drottningholm och Micael Hedlund åldersbestämt ett stort

Läs mer

NATURHISTORISKA MUSEET FRÅGOR TILL UTSTÄLLNINGEN FINLANDS NATUR ÅRSKURSERNA 5-6

NATURHISTORISKA MUSEET FRÅGOR TILL UTSTÄLLNINGEN FINLANDS NATUR ÅRSKURSERNA 5-6 NATURHISTORISKA MUSEET FRÅGOR TILL UTSTÄLLNINGEN FINLANDS NATUR ÅRSKURSERNA 5-6 Välkommen till Museiplatsen i Helsingfors! De här uppgifterna för dig till naturen i södra Finland och ända upp till Lappland.

Läs mer

INVENTERING AV FISKYNGEL Vikasjön 2014

INVENTERING AV FISKYNGEL Vikasjön 2014 INVENTERING AV FISKYNGEL Vikasjön 2014 Rapport framtagen på uppdrag av Vika Fiskevårdsområde Författare: Lars Ljunggren L. Ljunggren Fiske och Vattenvård Gamla Mårdängsvägen 7, 80648 Gävle Telefon: 070-3181745

Läs mer

rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth

rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth Författare Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth Foto Författarna om inget annat anges Produktion

Läs mer

Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling kort historik. Havsöverlevnad hos vild och odlad lax Sammanfattning

Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling kort historik. Havsöverlevnad hos vild och odlad lax Sammanfattning Laxbeståndens utveckling i Östersjön Johan Dannewitz Institutionen för akvatiska resurser (SLU (SLU Aqua) Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm Upplägg Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling

Läs mer

Vad gör klimatförändringarna med fiskproduktionen

Vad gör klimatförändringarna med fiskproduktionen Vad gör klimatförändringarna med fiskproduktionen Klimatförändringar Ökad temperatur Ökad nederbörd Ökade nivåer av -rik avrinning och näring till vattendrag, sjöar och hav Per G Hedström, Patricia Rodríguez,

Läs mer

Fiskereglering för skydd av kustens mångfald. Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018

Fiskereglering för skydd av kustens mångfald. Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018 Fiskereglering för skydd av kustens mångfald Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018 Fiskförvaltning och områdesskydd det historiska perspektivet Vad kan man åstadkomma med fiskereglering

Läs mer

rapport 2010/4 underlag för fiskefredning

rapport 2010/4 underlag för fiskefredning rapport 2010/4 underlag för fiskefredning Fiskrekrytering i tre grunda havsvikar i Gräsö södra skärgård 2010 Johan Persson och Tomas Loreth Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult,

Läs mer

Östra Ringsjön provfiske 2006 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar

Östra Ringsjön provfiske 2006 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar Östra Ringsjön provfiske 26 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar MS Naturfakta Mikael Svensson Box 17 283 22 OSBY msnaturfakta@telia.com 479-1536; 75-91536

Läs mer

Kvarlevor från istiden, s k glacialrelikter. Vilka är dom, varifrån kommer dom, var finns dom och vad betyder dom?

Kvarlevor från istiden, s k glacialrelikter. Vilka är dom, varifrån kommer dom, var finns dom och vad betyder dom? RELIKTER Kvarlevor från istiden, s k glacialrelikter. Vilka är dom, varifrån kommer dom, var finns dom och vad betyder dom? RELIKT - är en kvarleva från en period då miljöförhållandena var annorlunda än

Läs mer

Utveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen,

Utveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen, Utveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen, Aarhus universitet, Ulf Bergström, Jens Olsson, Patrik

Läs mer

ett arbetsmaterial i tre nivåer

ett arbetsmaterial i tre nivåer Lärarhandledning till BYGG ÖSTERSJÖNS EKOSYSTEM ett arbetsmaterial i tre nivåer Det här är ett lektionsmaterial om Östersjöns ekosystem och hur det påverkas av olika mänskliga aktiviteter. Materialet är

Läs mer

IPN i Vänern. En summering av vad vi vet, vad som hänt vad som görs och en glimt i in spåkulan

IPN i Vänern. En summering av vad vi vet, vad som hänt vad som görs och en glimt i in spåkulan IPN i Vänern En summering av vad vi vet, vad som hänt vad som görs och en glimt i in spåkulan Vad är IPN (infektiös pankreasnekros)? IPN är ett virus som angriper alla laxfiskarter, men även gädda, abborre

Läs mer

Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren Yrkesfiske

Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren Yrkesfiske Siklöja Coregonus albula Bild: Wilhelm Von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE I sötvatten omfattar siklöjans utbredningsområde knappt 2/3 av Sveriges yta och förmodas ha styrts av högsta kustlinjen och en svag vilja

Läs mer

Svartmunnad smörbult risk eller resurs

Svartmunnad smörbult risk eller resurs Svartmunnad smörbult risk eller resurs Ann-Britt Florin, Sveriges lantbruksuniversitet Den svartmunnade smörbulten kom från Kaspiska havet och Svarta havet med ballastvatten till Östersjön. 199 upptäcktes

Läs mer

MALENS (SILURIS GLANIS L.) TILLVÄXT OCH ÅLDER VID KÖNSMOGNAD I MÖCKELNOMRÅDET, HELGEÅNS VATTENSYSTEM, KRONOBERGS LÄN

MALENS (SILURIS GLANIS L.) TILLVÄXT OCH ÅLDER VID KÖNSMOGNAD I MÖCKELNOMRÅDET, HELGEÅNS VATTENSYSTEM, KRONOBERGS LÄN LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN 3-89, Meddelande :7 Text: Olof Lessmark MALENS (SILURIS GLANIS L.) TILLVÄXT OCH ÅLDER VID KÖNSMOGNAD I MÖCKELNOMRÅDET, HELGEÅNS VATTENSYSTEM, KRONOBERGS LÄN Malens (Siluris

Läs mer

Provfiske med översiktsnät i Södra och Norra Bergundasjön, Växjö 2018

Provfiske med översiktsnät i Södra och Norra Bergundasjön, Växjö 2018 Flygbild över Växjösjöarna från www.eniro.se Provfiske med översiktsnät i Södra och Norra Bergundasjön, Växjö 2018 På uppdrag av: Växjö kommun & Växjösjöarnas FVOF Kontakt, Växjö kommun: Andreas Hedren,

Läs mer

5: Kort sammanställning av kräftprovfisken i samband med harrleken i Vättern och dess tillflöden våren 2009 och 2010

5: Kort sammanställning av kräftprovfisken i samband med harrleken i Vättern och dess tillflöden våren 2009 och 2010 ebfakta är en digital Nr 5: 2012 Kort sammanställning av kräftprovfisken i samband med harrleken i Vättern och dess tillflöden våren 2009 och 2010 VÄTTERNFAKTA utgörs av en digital publikationsserie innehållande

Läs mer

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken- biotopvård för ökad biologisk mångfald Bakgrund Antalet rovfiskar minskar längst med kusten och påverkar ekologin i havet. När antalet

Läs mer

Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid. 182-191

Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid. 182-191 Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid. 182-191 Vad är ekologi?? Studerar samspelet mellan organismerna och deras omvärld Ur olika aspekter; Hur naturen fungerar i sin helhet (systemekologi)

Läs mer

SOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN

SOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN 113-829, Meddelande 214:6 Text: Olof Lessmark SOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN SOMMARTEMPERATURENS

Läs mer

Kustens rovfiskar behöver integrerad förvaltning

Kustens rovfiskar behöver integrerad förvaltning Kustens behöver integrerad förvaltning Joakim Hjelm, Ulf Bergström & Jens Olsson, SLU / Ullrika Sahlin, Lunds universitet Det svenska yrkesfiskets landningar av abborre och gädda i Östersjön har minskat

Läs mer

Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en

Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en Tumlare i sikte? Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en vanlig syn längs västkusten och vattnen

Läs mer

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien Tobias Kjellström DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien Mangroveskogarna i Indonesien Intressekonflikter i Indonesien Vad är mangrove? mangrove är en sorts skog som växer i sand och gyttja vid kusten.

Läs mer

1. Mal X. Lake 2. Gädda. www.tipspromenadfragor.se

1. Mal X. Lake 2. Gädda. www.tipspromenadfragor.se 1 Det här är den enda sötvattenlevande torskfisken vi har. Lång skäggtöm och marmorerad färgteckning. Den förekommer i hela landet förutom i Bohuslän och i nordvästra fjällandskapet. Ofta passiv på dagtid,

Läs mer

Abborre. Abborre Perca fluviatilis Bild: Wilhelm von Wright. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren Yrkes- och fritidsfiske

Abborre. Abborre Perca fluviatilis Bild: Wilhelm von Wright. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren Yrkes- och fritidsfiske Abborre Abborre Perca fluviatilis Bild: Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Abborren finns allmänt i sjöar och vattendrag över hela Sverige med undantag för fjällregionen. I kustområdet förekommer den

Läs mer

Sikens värde som ekosystemtjänst

Sikens värde som ekosystemtjänst Sikens värde som ekosystemtjänst Marina Nyqvist Österbottens Fiskarförbund SeaGIS 2.0 slutseminarium 13.3.2018 Vasa ÖSTERBOTTENS FISKARFÖRBUND r.f. Fiskets utvecklingsorganisation www.fishpoint.net Lehtonen

Läs mer

UTFÖRT AV: Gulhan Sert, Elin Jakobsson, Robert Gadomski, Emelie Kinbom HANDLEDARE: Björn Nelehag

UTFÖRT AV: Gulhan Sert, Elin Jakobsson, Robert Gadomski, Emelie Kinbom HANDLEDARE: Björn Nelehag UTFÖRT AV: Gulhan Sert, Elin Jakobsson, Robert Gadomski, Emelie Kinbom HANDLEDARE: Björn Nelehag Innehållsförteckning INLEDNING...3 FAKTA OM ALBYSJÖN...4 TYRESÖ FISKEVÅRDSFÖRENING...5 ABBORRE...6 BJÖRKNA...7

Läs mer

VILT OCH FISK FAKTA: Bland tusenbröder och stora kannibaler i fjällsjöar. AKTUELL FORSKNING OM VILT, FISK OCH FÖRVALTNING Nr

VILT OCH FISK FAKTA: Bland tusenbröder och stora kannibaler i fjällsjöar. AKTUELL FORSKNING OM VILT, FISK OCH FÖRVALTNING Nr VILT OCH FISK FAKTA AKTUELL FORSKNING OM VILT, FISK OCH FÖRVALTNING Nr 6 2009 Bland tusenbröder och stora kannibaler i fjällsjöar Vad alla med intresse för fiske i fjällen upplevt är att i många av våra

Läs mer

ÅLDERS BESTÄMNING - av fisk

ÅLDERS BESTÄMNING - av fisk ÅLDERS BESTÄMNING - av fisk Åldersbestämning av fisk Fiskar är växelvarma djur och de växer i längd under hela sitt liv. Tillväxten följer årstidsväxlingarna. Under sommaren är tillväxten snabb och det

Läs mer

Examensarbete HGU-2015 Svante Martinsson Vara-Bjertorp gk. Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning

Examensarbete HGU-2015 Svante Martinsson Vara-Bjertorp gk. Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning Innehållsförteckning Bakgrund 1 Fakta 2 Frågeställning 3 Metod 3 Resultat 4 Slutsatser och diskussion 4 Bakgrund Vara-Bjertorp GK är belägen mitt på Västgötaslätten.

Läs mer

Åtgärdsmöjligheter för ökad reproduktion av vårlekande och varmvattenälskande fiskarter i Östergötlands skärgård

Åtgärdsmöjligheter för ökad reproduktion av vårlekande och varmvattenälskande fiskarter i Östergötlands skärgård Åtgärdsmöjligheter för ökad reproduktion av vårlekande och varmvattenälskande fiskarter i Östergötlands skärgård Titel: Författare: Utgiven av: Hemsida: Beställningsadress: Åtgärdsmöjligheter för ökad

Läs mer

Provfiske i. Kalvfjärden, Tyresö. Text, tabeller och diagram: Nils-Olof Ahlén

Provfiske i. Kalvfjärden, Tyresö. Text, tabeller och diagram: Nils-Olof Ahlén -9- Provfiske i Kalvfjärden, Tyresö Text, tabeller och diagram: ils-olof Ahlén Provfisket genomfört i samarbete med Länsstyrelsen i Stockholms län som medfinansierat projektet via det statliga fiskevårdsbidraget.

Läs mer

havets barnkammare och skafferi

havets barnkammare och skafferi B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Axelsson/Sjöharen Grunda hav s v i k a r Grunda hav s v i k a r havets barnkammare och skafferi Det börjar äntligen bli vår; solen skiner, fåglarna sjunger och

Läs mer

Sportfiske. Catch and Release. www.blekingearkipelag.se

Sportfiske. Catch and Release. www.blekingearkipelag.se Sportfiske Catch and Release www.blekingearkipelag.se BLEKINGE Olofström Karlshamn Ronneby Sölvesborg Karlskrona Att återutsätta en fisk, även kallat Catch and Release (C&R), är en metod med syfte att

Läs mer

Provfiske med not i Bälingesjön 2018

Provfiske med not i Bälingesjön 2018 Provfiske med not i Bälingesjön 2018 På uppdrag av: Bälingesjöns fiskevårdsområdesförening Kontakt: Mats Persson, Balinge@live.se 2018-12-28 Magnus Böklin & Jesper Björk Rengbrandt!1 BAKGRUND Bälingesjön

Läs mer

Hur påverkar de stora rovdjuren bytesdjurens populationer?

Hur påverkar de stora rovdjuren bytesdjurens populationer? Hur påverkar de stora rovdjuren bytesdjurens populationer? Grimsö forskningsstation vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har för Naturvårdsverkets räkning gjort en översikt av kunskapsläget om hur de

Läs mer

rapport 2009/13 glofladan NO olaskär Ett restaureringsobjekt?

rapport 2009/13 glofladan NO olaskär Ett restaureringsobjekt? rapport 2009/13 glofladan NO olaskär Ett restaureringsobjekt? Johan Persson och Tomas Loreth Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Författare Johan Persson och Tomas Loreth,

Läs mer

Myter och fakta om laks.

Myter och fakta om laks. Myter och fakta om laks. Bra att veta för dig som säljer laks. Om svenskarnas favoritfisk. Norsk odlad lax är säker och nyttig mat enligt forskarna. Det är också favoritfisken på svenskarnas tallrikar.

Läs mer

Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2013

Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2013 Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 213 Åke Lindelöw SLU Inst f ekologi 1 Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 213 Genomförande

Läs mer

Storröding i Vättern

Storröding i Vättern Storröding i Vättern Sydsvensk storröding I Vättern lever Sveriges största bestånd av sydsvensk storröding (Salvelinus umbla). Storrödingen isolerades i Vättern när inlandsisen smälte bort. Man kallar

Läs mer

DVVF Provfiske sammanfattning

DVVF Provfiske sammanfattning DVVF Provfiske sammanfattning 26 Fors 27-8-22 Böril Jonsson Allumite Konsult AB Fisksamhällenas utseende Provfisken med s.k. översiktsnät genomfördes under hösten 26 i 14 av Dalälvens sjöar samt på två

Läs mer

Fiskelycka! KAMPANJ DELVIS FINANSIERAD AV EUROPEISKA GEMENSKAPEN. Pro Fisk rf www.prokala.fi

Fiskelycka! KAMPANJ DELVIS FINANSIERAD AV EUROPEISKA GEMENSKAPEN. Pro Fisk rf www.prokala.fi Fiskelycka! KAMPANJ DELVIS FINANSIERAD AV EUROPEISKA GEMENSKAPEN Pro Fisk rf www.prokala.fi 2 VASSBUK STRÖMMING 30-90 g Strömming och Vassbuk 12-20 cm vår viktigaste fångstfisk, lever i Östersjön, en mindre

Läs mer

Kvicksilver och cesium i matfisk

Kvicksilver och cesium i matfisk Kvicksilver och cesium i matfisk 2010-2011 Norrbotten 2011 Bakgrund Stort intresse hos allmänheten Matfisk är största exponeringskällan för Kvicksilver Hälsorelaterad miljöövervakning Uppföljning av miljömålen

Läs mer

Allt om årstiderna - Våren

Allt om årstiderna - Våren Filmhandledning Handledningen innehåller tre sidor med av olika svårighetsgrad och en sida med lärarhandledning och facit till frågorna. Speltid: 13 min Från: 5 år Ämne: Biologi, Geografi, Zoologi Produktionsland:

Läs mer

Yttrande över Remiss om ansökan om spridning av bekämpningsmedlet Vectobac G i Nedre Dalälvsområdet

Yttrande över Remiss om ansökan om spridning av bekämpningsmedlet Vectobac G i Nedre Dalälvsområdet 1(2) ArtDatabanken Jonas Sandström YTTRANDE 2013-01-11 Naturvårdsverket Att. Björn-Axel Beier 106 48 Stockholm NV-10089-12 SLU.dha.Fe.2012.1.4 139 Yttrande över Remiss om ansökan om spridning av bekämpningsmedlet

Läs mer

Blågyltan. vår vackraste fisk B IO I O L OG O G I

Blågyltan. vår vackraste fisk B IO I O L OG O G I B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Salesjö/Sjöharen Blågyltan vår vackraste fisk Text och foto Anders Salesjö/Sjöharen Blågyltan anses ofta som vår vackraste fisk. Färgprakten hos hanen kan utan

Läs mer

ARTBESKRIVNINGAR FÖR DE FLESTA FÖREKOMMANDE FISKARTER I KIASJÖN M.FL. SJÖARS FVO

ARTBESKRIVNINGAR FÖR DE FLESTA FÖREKOMMANDE FISKARTER I KIASJÖN M.FL. SJÖARS FVO ARTBESKRIVNINGAR FÖR DE FLESTA FÖREKOMMANDE FISKARTER I KIASJÖN M.FL. SJÖARS FVO Abborre Gädda Gös Mört Benlöja Braxen Sutare Ål Siklöja Lake Gers 114 Abborre (Perca fluviatilis) Namn på andra språk Danska

Läs mer

Reduktionsfiske i Växjösjöarna samt resultat för provfiske med översiktsnät 2017

Reduktionsfiske i Växjösjöarna samt resultat för provfiske med översiktsnät 2017 Reduktionsfiske i Växjösjöarna samt resultat för provfiske med översiktsnät 2017 På uppdrag av: Växjö kommun & Växjösjöarnas FVOF Kontakt, Växjö kommun: Andreas Hedren, Sjömiljöansvarig Växjö kommun Kontakt,

Läs mer

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Abborre. Abborre. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Resursöversikt 2013

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Abborre. Abborre. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Resursöversikt 2013 Institutionen för akvatiska resurser Abborre Perca fluviatilis Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Abborre Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren UTBREDNINGSOMRÅDE Abborren finns allmänt

Läs mer

Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008

Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008 Direkttelefon Referens 0910-73 76 77 2008-11-17 Bygg- och miljökontoret Miljöavdelningen Bo-Göran Persson Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008 Delrapport inom projektet - Kustvattendrag inom Skellefteå

Läs mer

Vallväxter - egenskaper som säkrar övervintring under moderna vintrar

Vallväxter - egenskaper som säkrar övervintring under moderna vintrar Vallväxter - egenskaper som säkrar övervintring under moderna vintrar överförbart till vete och raps? Mats Höglind, Bioforsk Många typer av vinterstress vilka sortegenskaper är viktiga i instabilt klimat?

Läs mer

Den goda kustmiljön. Hur påverkar och skyddar vi livet under ytan? Susanne Baden. Institutionen för Biologi o Miljövetenskap

Den goda kustmiljön. Hur påverkar och skyddar vi livet under ytan? Susanne Baden. Institutionen för Biologi o Miljövetenskap Den goda kustmiljön Susanne Baden Institutionen för Biologi o Miljövetenskap Hänsynsområdet Vasholmarna Hur påverkar och skyddar vi livet under ytan? Alaska digital graphics Livet i grunda kustzonen på

Läs mer

Kretsloppskomposten

Kretsloppskomposten Kretsloppskomposten www.fobo.se 1 Hösten, vintern o vårens avfall. Avfall och jord blandat 50:50. 25 maj 2011 Täckt med jord ca 5 cm. Förodlade plantor av jordärtskockan Lola klara för plantering. Fyra

Läs mer

Sammanfattning Undersökningsverksamhet och forskning Förundersökningarna Basundersökningarnas kontrollundersökningarna jämförelseområden.

Sammanfattning Undersökningsverksamhet och forskning Förundersökningarna Basundersökningarnas kontrollundersökningarna jämförelseområden. 1 Sammanfattning Undersökningar för att klarlägga miljöeffekterna av användningen av kylvatten vid de svenska kärnkraftverken har pågått sedan början av 1960-talet och fortgår alltjämt. Parallellt med

Läs mer

Abborren och gäddan i Östersjöns kustnära vatten

Abborren och gäddan i Östersjöns kustnära vatten Abborren och gäddan i Östersjöns kustnära vatten En sammanfattning av de senaste decenniernas forskning med avseende på rekrytering Tobias Nilsson Independent Project in Biology Självständigt arbete i

Läs mer

Embryonalutveckling hos vitmärla

Embryonalutveckling hos vitmärla Embryonalutveckling hos vitmärla Martin Reutgard, Brita Sundelin, Marie Löf, Matias Ledesma ITM. Institutionen för tillämpad miljövetenskap Översikt Bakgrund Östersjöns vitmärlor Embryonalutveckling hos

Läs mer

Nr 5: 2014. Kort redovisning av romtäckt, odling och återintroduktion av harr 2013

Nr 5: 2014. Kort redovisning av romtäckt, odling och återintroduktion av harr 2013 Nr 5: 2014 Kort redovisning av romtäckt, odling och återintroduktion av harr 2013 VÄTTERNFAKTA utgörs av en digital publikationsserie innehållande fakta som berör Vättern FAKTA från Vätternvårdsförbundet

Läs mer

2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok 2012. 22 Statistiska centralbyrån

2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok 2012. 22 Statistiska centralbyrån Väder Weather Väder Statistisk årsbok 2012 2 Väder Weather Sida Page 2.1 Väder...23 Weather 2.2 Rekord i väder...24 Weather records 2.3 Klimat i förändring...25 A changing climate 2.4 Årsmedeltemperaturen

Läs mer

Behålla och förbättra ett gäddfiskevatten? Effekter av olika fiskeregleringar på gäddpopulationer resultat och rekommendationer

Behålla och förbättra ett gäddfiskevatten? Effekter av olika fiskeregleringar på gäddpopulationer resultat och rekommendationer Behålla och förbättra ett gäddfiskevatten? Effekter av olika fiskeregleringar på gäddpopulationer resultat och rekommendationer Effekter av utfiske i enartsbestånd (hobbyexperiment i två sjöar) Effekter

Läs mer

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål...

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... Malmö Naturskola FISKAR Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... 5 1 Abborre Abborren är en av de vanligaste fiskarna i Sverige.

Läs mer

Artskydd slutförvar för kärnavfall i Forsmark Oscar Alarik

Artskydd slutförvar för kärnavfall i Forsmark Oscar Alarik Artskydd slutförvar för kärnavfall i Forsmark Oscar Alarik 2 Rättskälleläran EU EU-förordningar EU-domstolens praxis EU-direktiv 3 Svenska artskyddsförordningen Fridlysning 4 I fråga om vilda fåglar och

Läs mer