Acta Universitatis Upsaliensis. Uppsala Studies in Media and Communication 8

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Acta Universitatis Upsaliensis. Uppsala Studies in Media and Communication 8"

Transkript

1 Acta Universitatis Upsaliensis Uppsala Studies in Media and Communication 8

2

3 Att förstå mediekritik Begreppsliga, empiriska och teoretiska studier av svensk mediekritik Göran Svensson

4 Dissertation presented at Uppsala University to be publicly examined in Hörsal 2, Ekonomikum, Kyrkogårsgatan 10, Uppsala, Friday, 6 February 2015 at 10:15 for the degree of Doctor of Philosophy. The examination will be conducted in Swedish. Faculty examiner: Docent Forsman Michael (Institutionen för kultur och kommunikation, Södertörns högskola). Abstract Svensson, G Att förstå mediekritik. Begreppsliga, empiriska och teoretiska studier av svensk mediekritik (Understanding Media Criticism. Conceptual, empirical and theoretical studies of media criticism in Sweden, ). Uppsala Studies in Media and Communication pp. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. ISBN Media criticism is studied as a concept, as critical expression and as a force for social change. The concept of media criticism is developed in relation to different forms of critical practice, theory about criticism and critique and as a part of theories about media accountability. Media criticism as a force of social change is approached by exploring concepts for the analysis of social and cultural forms of media criticism. Four kinds of media texts published in Sweden between 1998 and 2013 were analysed to investigate critical expression: television columns, reflective books on journalism written by journalists, debate articles and letters to the editor. They were studied in terms of how they address actors, content and forms of critique and responsiveness. The methodology used was reflexive interpretation mainly driven by insight, but also with an emancipative intention. Qualitative text analysis was the major method used, combined with quantitative content analysis. The concept of media criticism is developed on three levels as normative and institutional, focused on established norms and values, norm shaping and formative, focused on establishing new norms and values and openness and practice, making it possible for many people to contribute to critique. Media criticism can further be specified in three dimensions comprising its intentions, the object of critique and the process of critique. Taken together they establish different forms of criticality in which a communicative intention is seen as essential. The dissertation shows that media criticism should be given a more independent role in relation to the media accountability frame. Critical cultures and practices should be analysed in their relations to accountability cultures and practices. The concepts of institution, formative and formation were used for analysing the social and cultural forms of media criticism, where institutions are understood as the stable forms of media criticism, formatives as the changeable forms and formations as the combination of the two. Criticism and critical practice potentially have an important role to play for change in the media, journalism and society by addressing issues in an open and reflexive way. The approach to media criticism developed in the dissertation is termed critical institutionalism and aims to bridge the gap between critical social science, the sociology of critique and institutional analysis as applied in media studies. Keywords: journalism, media, critique, criticism, media criticism, media accountability, critical social science, sociology of critique, critical theory, institutional theory, media ethics Göran Svensson, Department of Informatics and Media, Media and Communication Studies, Kyrkogårdsg. 10, Uppsala University, SE Uppsala, Sweden. Göran Svensson 2015 ISSN ISBN urn:nbn:se:uu:diva (http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva ) Distributor: Uppsala University Library, Box 510, SE Uppsala, Sweden.

5 Information is not knowledge. Knowledge is not wisdom. Wisdom is not truth. Truth is not beauty. Beauty is not love. Love is not music. Music is the best. - The girl from the bus/ Frank Zappa

6

7 Innehållsförteckning Förord Kapitel 1: Inledning Kritiköverflöd och ansvarsunderskott Syfte och problemställning Översikt av avhandlingen Motivering Medierna och media Journalistik och journalisterna Avgränsning och inriktning Kapitel 2: Kritik och sätten att vara kritisk på Kritisk praktik och kritiskhet Vad innebär det att vara kritiker och kritisk? Institutioner på kulturproduktionens fält Litteraturens fält Litteraturkritikens problemsektor dagskritiken Estetisk/kulturell kritik och dess definierande drag Kritikerns position och institutionella sammanhang Teori och kritik litteratur, samhälle, medier Kritik som förhållningssätt, förmåga och handling Kritik av medier, press, journalistik och tv Mediekritikbegreppet i tidigare forskning Framväxten av tv-kritik Mediekritik och kritikens fem former En ram för empirisk analys av kritik av medier och journalistik Mediekritikens komplexa konturer Kapitel 3: Ansvar, ansvarighet och normativa förväntningar Att ha ansvar, ta ansvar och att ställas till svars Ansvar och ansvarighet Kritik, ansvar och respons Kritik och ansvar Kritik och respons Normativa teorier och förväntningar på medier och journalistik Frihetlighet, socialt ansvar och demokratiskt deltagande Svenska medienormer och det svenska mediesystemet Medieansvarighet under 2010-talet... 94

8 Kapitel 4: Mediekritikens varaktiga och föränderliga sociala former Det ansvarscentrerade synsättet Den kritiska sociologin och journalistikens fält Med den kritiska förmågan i fokus Institutioner i gammalt, samtida och nytt ljus Kritikens institutioner, formativer och formationer Kritik och institution ett nödvändigt samband Kapitel 5: Metod, design och studier av medietexter Vägval Metodval Textval Allmänna överväganden det texter som studeras Andra relevanta studier texter och praktiker Urval av och tillgång till material Konkretion av empiriskt material Överväganden kring metod och dokumentation av sökning Analysval Presentationsval Kapitel 6: Dagskritiken av medierna tv-krönikan Inledning TV-krönikan material, skribenter, sammanhang och genre Materialet Skribenterna, sammanhanget och genren Innehåll, kritik och ansvar Vad handlar texterna om? Vilka problem behandlas? Hur behandlas frågor om ansvar? Respons, kommunikation och relation med omvärld Respons och kommunikation med vem och hur? Hur utvecklas responsen? Analys Relationerna kritik, ansvar och respons Nyheter, journalistik och journalister i krönikorna På vilket sätt är krönikörerna kritiska? Sammanfattning Kapitel 7: De självgranskande journalisterna Inledning Fyra böcker om journalistik och medier Genre och sammanhang Reflektionens innehåll Huvudproblem och vägen in i problematiken Reflektionens teman och kritik

9 7.2.3 Sättet att föra fram kritiken uttryck och form Ansvar och ansvarighet Ansvarsdiskurser i de analyserade texterna Skribenternas bidrag till ansvarsdiskurser Position på fält och relation till omvärld Vem talar de med? Var talar de ifrån skribentens plats på journalistikens fält Epilog 10-talets reflektioner Sammanfattning Kapitel 8: Debatt i dagspress och på nätet Inledning Material och metod Material Metod Debattmaterialet analys Vem kommer till tals? Vad debatterar skribenterna? Hur tas frågor om ansvar upp? Hur behandlas frågor om ansvarighet? Sammanfattning Kapitel 9: Insändare i dagspress Inledning Insändaren material, skribenter, sammanhang och genre Materialet Skribenter, sammanhang och genre Skribenter, teman och kritik Skribenter kopplade till texter Texternas teman Texternas aktörer Vilken kritik förs fram och vilka problem behandlas? Kritikens uttrycksformer Skribenter som bara ger kritik Ansvar och ansvarighet Hur behandlas frågor om ansvar? Implicit ansvar och kritik Ansvarighet Förslag och respons Förs det dialog och med vem förs dialogen? Reaktioner och förslag till åtgärder i insändarna Kritik och förslag Kritik, ansvar och förslag Kritik av två typer Sammanfattning

10 Kapitel 10: Mediekritik som begrepp, uttryck och kraft för förändring Inledning Mediekritikens uttryck sammanfattning och slutsatser Kritikens aktörer och deras positioner Kritikens innehåll och uttryck Ansvar och ansvarighet Respons och samtal Normupprätthållande och normförändrande kritik Ansvarsöverflöd och kritikunderskott Kritikens varaktiga, föränderliga och samlade former Introduktion Vad är stabilt och etablerat? Vad är föränderligt? Och vad för slags samlade former skapas? Kritik som kraft för förändring av medier och journalistik Begreppet mediekritik en avslutande bestämning Från kritiska texter till kritisk praktik Framtida forskning Summary in English Referenser Bilaga Bilaga Bilaga

11 Figurer Figur 6.1: Krönikörernas kritiska val och potential Tabeller Tabell 8.1: Typer av skribenter i debattexter Tabell 8.2: Teman i debattexter Tabell 8.3: Ansvarsbehandling i debattexter Tabell 9.1: Fokusering och valens i insändare Tabell 9.2: Inställning till medier/journalistik i insändare Tabell 9.3: Inställning till journalistik/journalister i insändare Tabell 9.4: Aktörer i insändare Tabell 9.5: Grupper av kritiska påståenden i insändare Tabell 9.6: Rubriker i normförändrande insändare

12

13 Förord Min väg till forskning om mediekritik tog vägen över journalistiken. Efter en akademisk journalistutbildning arbetade jag som journalist i några år på 1980-talet. Ett kritiskt förhållningssätt till journalistiken kom till uttryck redan under utbildningen. Vid ett studiebesök på Aftonbladet på tidigt 80-tal sågade jag allt vad tidningen representerade inför studiekamrater och redaktionell chef på tidningen (som måste ha undrat varför jag ville utbilda mig till journalist). Alla unga och hungriga journalister ska vara kritiska, det hör till rollen, och att vara kritisk mot kvällstidningsjournalistik var ingen ovanlig position, då som nu. Under tiden som radio- och tidningsjournalist upplevde jag kritik främst i form av den redaktionella kritiken, som vanligtvis var lam och begränsad av att vissa sanningar inte kunde sägas och att dagens arbete låg på lur och väntade. Lyssnarna och läsarna var sällan synliga eller närvarande och en tydlig distans fanns mellan redaktion och publik. Idag har den distansen minskat markant. I en ambition att bli en bättre journalist genom att lära mer om samhället började jag parallellt med arbetet som journalist läsa sociologi. Dessa studier gav inte en biljett till vidare journalistiskt arbete men till doktorandstudier i sociologi. Under många år har jag sedan varit verksam som lärare i journalistik och medie- och kommunikationsvetenskap vid Uppsala universitet. I denna roll har det kritiska förhållningssättet till medier och journalistik och betydelsen av kritisk teori varit väsentligt. I forskningssammanhang har jag dock varit aktiv i en nordisk forskargrupp som vill riva ned murar mellan forskare och journalister. Den förhoppningen finns kvar hos mig. Jag vill också få fler att bli intresserade av frågor om mediekritik. Många har gett mig stöd i arbetet med avhandlingen och jag tackar er alla stort! Min handledare docent Peder Hård af Segerstad är den som mest bidragit till att utveckla mitt arbete. Professor Christian Fuchs gav mig också avgörande stöd för att kunna slutföra avhandlingsarbetet. Torbjörn von Krogh har på senare år varit en berikande forskningspartner och var även den som gav viktig och konstruktiv kritik vid slutseminariet. I slutfasen har även professor Mats Edenius handledning varit betydelsefull för att lyfta fram det som är bärande i arbetet. Jag vill också tacka alla kollegor inom MKV i Uppsala som jag haft förmånen att arbeta med och som bidragit till att utveckla mitt arbete under fyra decennier. Tack också till alla kollegor på Sociologiska institutionen, Informationsvetenskap, Informatik och media 13

14 och Ekonomikum för många år av spännande arbete tillsammans. Och tack till doktorandvänner för alla avhandlingsfester som jag fått vara med om! Ett särskilt tack riktas till Anders Larsson för många år av musikaliska upplevelser som gjort mitt vardagsliv så mycket rikare. Mest av allt vill jag tacka min familj, min fru Birgitta och min dotter Andréa. Utan ert tålamod hade det inte blivit någon avhandling och det är hög tid för er att få göra det numera förbjudna och utropa: Äntligen! Jag hoppas att avhandlingen ska nå ut och läsas av många, och min förhoppning är att den ska uppfattas som en vindlande text som kan leda vidare till långa och många samtal om mediekritik, även på oanade platser. Kanske ses och hörs vi där? Uppsala, december 2014 Göran Svensson 14

15 Kapitel 1: Inledning 1.1 Kritiköverflöd och ansvarsunderskott Medier kan beskrivas, analyseras, tolkas och värderas i medier. På liknande sätt kan journalistik beskrivas, analyseras, tolkas och värderas i journalistikens former. Att medier får medial uppmärksamhet och att journalistik blir journalistik är väsentligt eftersom de båda är viktiga inslag i vardagen och i det sociala livet. När sådan publicitet utgör en fördjupande reflektion över verksamheten kan den också sägas vara kritik i klassisk mening. Genom analys, tolkning och värdering fördjupas kunskaperna om journalistikens och mediernas värld. Medierna och journalistiken blir på detta sätt ett forum för kritik av och dialog om sina egna villkor, prestationer, vägval och utvecklingsmöjligheter. En diskussion om ansvar, ansvarstagande och former för ansvarstagande kan också utvecklas i anslutning till kritiken. Det är inte alltid som världen utanför tycker att medierna eller journalistiken lever upp till de förväntningar och krav som ställs på dem. Genom att ge uttryck för sådana kritiska uppfattningar ges namn åt ett problem. I ett andra steg utpekas någon som ansvarig för detta problem. I ett tredje steg reses ett anspråk genom att frågan eller kritiken riktas till den som kan hållas ansvarig. Är denne då beredd att lyssna, att svara, att ta till sig av kritiken och att ändra sitt sätt att handla? Kritik av medier och journalistik har funnits så länge som det funnits medier och journalistik (Jagmohan och Bounds 2008). När nya medier växer fram och hittar sina nya former är också kritiken en ständig följeslagare. Kring det nya mediet eller medieformen knyts ofta både starka förhoppningar och stark oro (Svensson 1998). Dagspressen, kvällspressen och journalistiken har också en lång historia av kritik (Krogh 2006). Under 1960-talet fördes en intensiv debatt om mediernas makt och påverkan (Krogh 2012a, 71-93), vilket bland annat resulterade i att allmänhetens pressombudsman skapades. Vid slutet av 1980-talet togs också en rad initiativ till att granska medier och journalistik, särskilt av intressen inom näringsliv och intresseorganisationer (Krogh 2012b, 13-21). Denna granskning kompletterades vid millennieskiftet med flera andra kritiska uttryck. En serie böcker om medier och journalistik publicerades, facktidskrifter av olika slag kom ut, och på bokmässan i Göteborg 2000 hölls en Medietribunal där medierna ställdes till svars (Krogh 2012b, 21-33). Kritiken av medierna och journalistiken fanns också i ökande utsträckning i medierna själva. Motsvarande utveckling 15

16 av en journalistik om journalistik skedde också i andra västländer (Fengler et al. 2014). På detta sätt blev medier och journalistik en betydelsefull arena för kritik av sina egna villkor och sätt att verka. Genom medie- och journalistikforskning, svensk och internationell, har vi också tillgång till en växande kunskap om villkoren för medierna och deras verkningar, kunskaper som mycket ofta har kritiska implikationer. Förhållandet medier och samhälle är en nyckelfråga i medieforskningen och kritiska studier av hur ekonomi och politik formar medieutveckling och medielandskap utgör en huvudfåra i den Europeiska medieforskningen under den senare delen av 1900-talet (Mosco 2009; Boyd-Barrett 2002). Mediernas politiska roll och deras bidrag till en fungerande demokrati utgör också ett av de mest väsentliga forskningsområdena, såväl i Sverige som internationellt (Strömbäck 2004; Fenton 2010; Esser och Strömbäck 2014). Under de senaste två decennierna har det inom medieforskningen dock skett en kantring mot ekonomiska och tekniska perspektiv som sätter betydelsen av att bidra till teknisk förnyelse och ekonomiskt värdeskapande i fokus. Även journalistikforskningen präglas av den omvandling av mediesystemen som sker i samband med globalisering, digitalisering och avreglering (Peters och Broersma 2013; Singer et al. 2011). I fokus för forskningen står de villkor och processer som förändrar journalistiken och som utmanar och förändrar den roll som journalistiken har för samhälle och politik. Den medievetenskapliga forskningen om mediekritik är inte omfattande. För det första finns det ingen enighet kring vad mediekritik är vare sig som begrepp eller praktik. För det andra så har forskningen om kritik av medier och journalistik inte bedrivits på ett samlat sätt utan den står att finna i flera olika discipliner och traditioner. En av dessa utgör forskning om dagspressens och etermediernas kulturkritiska verksamhet dess recensioner och analyser av kultur (Rydén 1987; Arping och Jansson 2008). I anslutningen till denna har teorier om kritik och dagskritik växt fram (Sörbom 1986b). En annan utgörs av en ständigt pågående debatt i dagspress om dagspressens och massmediernas villkor och verkan (Marzolf 1991). Ytterligare en handlar om tv-kritik och dess journalistiska och akademiska former (Rixon 2011). En fjärde utgörs av den vittförgrenade forskningen om massmedier, medier och journalistik med kritiska implikationer. Forskarna Berry och Theobald har identifierat en radikal tradition i forskningen (Berry och Theobald 2006). En femte utgörs av den forskning om mediernas ansvar (media accountability) som utvecklats i främst Europa under de senaste två decennierna (Eberwein et al. 2011; Fengler et al. 2014). Kritiken av medier och journalistik är ständigt närvarande och kan ha mer eller mindre framträdande roll i olika tidsskeden och kontexter. Men frågan är vad vi egentligen vet om olika former av och sammanhang för kritik av journalistik och medier? På vilket sätt formas kritiken och hur kan vi förstå dess betydelse? Och vilken roll spelar kritik som kommer inifrån eller uti- 16

17 från medierna och journalistiken? Det behövs därför ytterligare kunskap om mediekritikens uttryck, former och villkor och en vidgad diskussion av företeelsen och begreppet mediekritik som genom studier av dess komplexitet kan bidra till fördjupad förståelse. Mediernas sätt att själva hantera kritik och de krav på svar och ansvar som ställs utifrån utgör en spännande värld att utforska. Å ena sidan är journalister och medier en yrkesgrupp och en verksamhet som genom sin offentlighet och synlighet lätt kan göras till föremål för kritik. Sådan kritik framförs särskilt i samband med större mediehändelser. Bevakningen efter mordet på Anna Lindh, olika slags affärer eller drev är sådana tillfällen då omfattande kritik förs fram. I samband med dessa händelser brukar också ansvariga mediechefer uttala sig för att försvara eller förklara redaktioners handlande. Här kan också kritiska frågor väckas. Chefer och journalister är beredda att lyssna, diskutera och att vara självkritiska. Å andra sidan kommer det en morgondag som ställer krav på nya nyheter, nya nyhetsprogram och nya publiceringar. Återigen finns den överhängande faran att det blir som förra gången med samma felsteg och samma brister. Det är då det är dags för en ny debatt om bristande etik, bristande professionalitet eller bristande kvalitet. Idag finns det flera organisationer, instrument och aktiviteter som verkar för att medier och journalister ska agera etiskt försvarbart och göra arbete av god kvalitet. Granskare, individuella eller organisationsanknutna, kompletterar mediernas egna organisationer (Krogh 2012b). Kritik och försök till ansvarsutkrävande förekommer, men frågan är om denna förekomst av kritik, självkritik och självreglering kan föra medierna till det mål som de själva och olika aktörer i omvärlden önskar? Frågan är om kritik, debatt och bekännelse inte istället blir ännu ett varv i en ständigt upprepande cykel av läpparnas bekännelse och att allt sedan går tillbaka till business as usual. Att bli kritiserad kan ofta uppfattas som något negativt och hotande och många journalister är tveksamma till värdet av kritik utifrån (Fengler et al. 2014; Krogh 2014). För att kritiken ska kunna tas emot måste den vara anpassad till mediernas krav på vad som är relevant kritik. En svensk mediechef har definierat mediekritik som den kritik som medier och journalister inte behöver beakta, på grund av dess bristande kvalitet och relevans (Mattsson 2012). När mediekritik uppfattas som en avvikande, marginaliserad och ibland helt exkluderad uppfattning om medier och journalistik så finns det anledning till särskild uppmärksamhet. Ur både ett liberalt och ett radikalt normativt perspektiv så förtjänar kritiken att beaktas, framförallt om vi anlägger ett demokrati- eller samhällsperspektiv. Där studien tar sin start, i slutet av 1990-talet, växer kritiken mot medier och journalistik och det går att tala om ett överskott av kritik och ett underskott av ansvar och ansvarighet. Många vill föra fram sin kritik, men det 17

18 finns få och ineffektiva former för att kanalisera sådan kritik och att omvandla den till ansvarstagande och ansvarigt handlande. 1.2 Syfte och problemställning Det övergripande syftet med avhandlingen är att bidra till större kunskap om mediekritik som begrepp, kritiskt uttryck och kraft för förändring. Det sker genom en analys av begreppet mediekritik, analys av medietexter som ger uttryck för kritik av medier eller journalistik samt utveckling av begrepp för att analysera kritikens institutionella former och dess bidrag till förändring av medier, journalistik och samhälle. Avhandlingen har tre frågeställningar: a) Vad menas med mediekritik och hur kan den sättas i relation till andra former av kritik och till frågor om mediers ansvar och ansvarighet? b) Hur ser mediekritikens texter ut och hur kommer kritik, ansvar och respons till uttryck i dem? c) Hur kan mediekritikens institutionella former och dess bidrag till förändring analyseras samhällsteoretiskt? Genom den första frågeställningen problematiseras begreppet mediekritik och en bredare definition och användning av begreppet mediekritik utvecklas. Här relateras mediekritik till kritik i vidare bemärkelse och till frågor om ansvar och medieansvarighet. Genom den andra frågeställningen undersöks mediekritiska texter och hur kritik uttrycks i olika institutionella sammanhang. Här görs en serie analyser av svenska medietexter i skarvarna kring 00-tal och 10-tal. Genom den tredje frågeställningen utvecklas begrepp för analys av mediekritikens mer bestående och föränderliga institutionella former och dess bidrag till förändring under den begreppsliga ramen kritisk institutionalism. 1.3 Översikt av avhandlingen Inledningskapitlet innehåller en kort diskussion och ett försök till definition av medier och journalistik och vad dessa definitioner får för betydelse för hur vi kan uppfatta mediekritik. Förståelsen av mediekritik utvecklas i avhandlingens andra kapitel genom att den sätts i relation till andra former av kritik. Kulturkritik i form av litteraturkritik och konstkritik, teori om kritik/kritisk teori och kritik som en förmåga utgör här tre jämförelsepunkter för en analytisk beskrivning av begreppet mediekritik. Kritikens inbäddning i skilda institutionella sammanhang uppmärksammas och den position som kritikern har på ett socialt handlingsfält och relationer till andra fält berörs. Kritik som ett verktyg för att påverka och till och med styra medier och journalistik presenteras i kapitlet om ansvar och ansvarighet. Särskild vikt 18

19 läggs vid olika instrument för att få medier och journalister att ta ansvar och att hållas ansvariga. Kritiken ses i förhållande till det som kallas för mediers ansvarighet (Krogh 2008c, 2012a) eller media accountability (se kap. 3). I denna begreppsgenomgång väcks också frågan om kritikens koppling till ett värderande moment. Kritik förutsätter kriterier som är relaterade till något slags värde. Normativ medieteori och normativa inslag i mediepraktiker behandlas och det svenska normativa medielandskapet beskrivs översiktligt. Begrepp för att studera och analysera mediekritikens mer varaktiga och föränderliga former utvecklas i kapitel fyra genom att kombinera kritisk sociologi, kritikens sociologi och institutionell teori. Här presenteras begreppen kritiska formativer, institutioner och formationer. I metodkapitlet presenteras och motiveras avhandlingens val av metod, material och analysform. Här diskuteras dels den teoretiska och begreppsliga analysen och dels urval, bearbetningen och analys av medietexter. I kapitlet sex till nio analyseras fyra olika typer av medietexter och hur dessa kommer att ge ram för kritik. Genom att studera hur tv-krönikörer, självreflekterande journalister, debattörer och insändarskribenter formulerar sig kartläggs det kritiska uttrycket i dessa fyra institutionella sammanhang. Tre frågor är av särskilt intresse vid analysen av detta material: vad för slags kritik förs fram och hur sker det, hur behandlas ansvarsfrågan samt leder kritiken till någon form av respons eller förändring. I kapitel åtta ligger fokus enbart på ansvarsfrågan. Det empiriska studiet av kritik i svenska medietexter bidrar också till att belysa avhandlingens tredje fråga: mediekritikens stabila och föränderliga former och dess bidrag till förändring institutionell och samhällelig. I slutanalysen knyts begreppsbildning, formeringen av olika kritiker och institutionernas roll samman för att slutsatser om kritiken och den kritiska praktikens bidrag till förändring i relationen mellan medier och omvärld skall kunna dras. Kritikens kraft att förändra inte bara journalistik och medier utan även samhälle och kultur analyseras och diskuteras. Allra sist lämnas ett bidrag till hur definitionen av begreppet mediekritik kan utvecklas. 1.4 Motivering Kritik av och debatt om medier är ett ämnesområde som har hög relevans, såväl utomvetenskapligt som inomvetenskapligt. Den har stor betydelse för yrkesutövare inom medierna och för mediebranschen som helhet. Vilket ansvar har medier och journalistik i förhållande till medborgarna? Och vilka möjligheter finns för medborgare att få medierna att också leva upp till detta ansvar att bära ansvaret för taget ansvar. Forskning om mediekritik har utvecklats i nära anknytning till frågor om mediers ansvar och ansvarighet såväl inom svensk (Krogh 2012a) som 19

20 internationell forskning (Eberwein et al. 2011; Fengler et al. 2014). Kritikbegreppets tillämpning och betydelse för medier och massmedier är dock fortfarande en i stora drag outredd fråga. von Krogh (2012, s 13-15) visar på det stora behovet av ytterligare forskning. Kunskap om kritik och kritikernas roller är av stor betydelse för yrkesutövare inom medierna och för mediebranschen. Ansvarsutkrävande och redovisningsansvar framstår som allt viktigare för både privat och offentligt reglerade medieorganisationer, dels för att kunna hävda sig i den ekonomiska konkurrensen och dels för att kunna svara upp mot de krav på insyn och ansvarstagande som ställs på medierna av intressegrupper, individer och samhälle. Men vilken är kritikens roll i dessa sammanhang? Vi lever också i en tid då alla kan uppfattas vara kritiker och journalister (Anderberg 2009; Wadbring et al. 2010). Vad får det för betydelse för hur mediekritiken kommer att utvecklas och uppfattas? Kritiken i medierna och kritiken från mediernas omvärld handlar bland annat om att bidra till att formulera hur medier och journalister har ansvar, tar ansvar och kan hållas ansvariga för det som de gör. På ett allmänt plan handlar det om att påverka och styra medier och journalistik. Det är en påverkan som kan ha till syfte att göra skillnad inte bara i det enskilda fallet eller prestationen. Kritiken eller anspråken kan också handla om att påverka rutiniserade handlingar och processer eller de strukturella villkoren för medier och journalistik. Medier och journalistik styrs i stor utsträckning av ekonomi, politik och teknik. Rättsliga, sociala och kulturella faktorer är vidare betydelsefulla för att forma villkoren för verksamheten. Den roll som kritik har för att bidra till stabilitet och förändring har inte tillräckligt uppmärksammats i studier av det samtida medielandskapet. von Krogh pekar på den viktiga roll som mediekritik har i relation till medieansvar och styrning av medier (Krogh 2012a, 19). Kunskap om mediekritik, begreppet, dess uttryck och institutionella sammanhang kan bidra med fördjupad kunskap som är relevant för yrkesutövare, bransch, medieanvändare och medborgare samtidigt som forskningen inom området ges en tydligare definition när olika sätt att närma sig mediekritik relateras till varandra. 1.5 Medierna och media Vad betyder det när det i olika sammanhang talas eller skrivs om medierna? Ett sätt att förstå detta är att sätta likhetstecken mellan medier och journalistik. Medierna är framförallt journalistiken och det som har relevans för journalistiken. Medierna betyder i denna mening nyhets- och aktualitetsjournalistiken som den framträder i press, tidskrifter, television och radio 20

Underlag för seminarium 18 oktober 2013, , rum A311, Ekonomikum

Underlag för seminarium 18 oktober 2013, , rum A311, Ekonomikum Uppsala universitet Institutionen för informatik och media Medie- och kommunikationsvetenskap Underlag för seminarium 18 oktober 2013, 13.15-16.00, rum A311, Ekonomikum Avhandlingsutkast: Att förstå mediekritik.

Läs mer

FORSKNING OM JOURNALISTIK I

FORSKNING OM JOURNALISTIK I FORSKNING OM JOURNALISTIK I JOURNALISTIK I TEORI OCH PRAKTIK JESPER STRÖMBÄCK 2016-01-26 http://www.jesperstromback.org/ JOURNALISTIK SOM FORSKNINGSOMRÅDE Journalistikens ideal vad utmärker den goda journalistiken?

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Kursplan AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introduction to Professional Communication - more than just conversation 7.5 Higher Education

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Session: Historieundervisning i högskolan

Session: Historieundervisning i högskolan Session: Historieundervisning i högskolan Ansvarig: David Ludvigsson, Uppsala universitet Kommentator: Henrik Ågren, Högskolan i Gävle Övriga medverkande: Lena Berggren, Umeå universitet Peter Ericsson,

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Kurs-PM. Mediernas utveckling och förändring VT 2008. Tobias Olsson och Lowe Hedman

Kurs-PM. Mediernas utveckling och förändring VT 2008. Tobias Olsson och Lowe Hedman Kurs-PM Mediernas utveckling och förändring VT 2008 Tobias Olsson och Lowe Hedman Innehåll Sida Detaljschema 3 Föreläsningarna 4 Seminarieer 4 Examination 5 Kursplan 6 Litteraturlista 7 2 Detaljschema

Läs mer

Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin

Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät HT10 nr 5 Kursledare: Piotr Urniaz Institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå Universitet Oktober 2011

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte KONST OCH KULTUR Ämnet konst och kultur är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom estetik, idéhistoria, historia, arkitektur samt dans-, film-, konst-, musik- och teatervetenskap. I

Läs mer

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/ Name: Year 9 w. 4-7 The leading comic book publisher, Marvel Comics, is starting a new comic, which it hopes will become as popular as its classics Spiderman, Superman and The Incredible Hulk. Your job

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP SC1111 Sociologi: Introduktion till studier av samhället, 30 högskolepoäng Sociology: Introduction to studies Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING Ämnet humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering möjliggör en tvärvetenskaplig eller inomvetenskaplig fördjupning inom ett valt kunskapsområde.

Läs mer

Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne

Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne Published in: Presentationer från konferensen den 3 maj 2012 Publicerad: 2012-01-01 Link to publication Citation for published

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Med publiken i blickfånget

Med publiken i blickfånget Med publiken i blickfånget Tidningsredaktioners arbete med publikundersökningar under 1930-1980-tal Ulrika Andersson 1 Författare: Ulrika Andersson Författaren Foto: JMG, Göteborgs universitet Tryck: Vulkan

Läs mer

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP En studie av svensk utbildningsvetenskaplig forskning vid tre lärosäten VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 10:2010 Forskningskommunikation

Läs mer

MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg

MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg Max Scheja Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet E-post: max.scheja@edu.su.se Forskning om förståelse

Läs mer

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik Stephan Rapp Högskolan för lärande och kommunikation Gränsöverskridande 3. Skolpraktik 1. Lärarutbildning

Läs mer

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION Ämnet medier, samhälle och kommunikation har sin bas inom medie- och kommunikationsvetenskap, journalistikvetenskap och samhällsvetenskap. Det behandlar såväl traditionella

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

State Examinations Commission

State Examinations Commission State Examinations Commission Marking schemes published by the State Examinations Commission are not intended to be standalone documents. They are an essential resource for examiners who receive training

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Medier och Kommunikation. Medier och kommunikation Media and Communication

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Medier och Kommunikation. Medier och kommunikation Media and Communication Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Medier och Kommunikation Programkod: SGMKV Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: 180 Beslut om inrättande: Medier och kommunikation Media

Läs mer

KPMG Stockholm, 2 juni 2016

KPMG Stockholm, 2 juni 2016 KPMG Stockholm, 2 juni 2016 Inställningen till skatt förändras fundamentalt ses inte längre bara som en kostnad som behöver hanteras Förväntningarna på transparens kring skatt ökar Skatt framförallt rättviseaspekter

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETE PROJEKT 15 hp VT 2016 Journalistik kandidatkurs vid IMS/JMK

ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETE PROJEKT 15 hp VT 2016 Journalistik kandidatkurs vid IMS/JMK ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETE PROJEKT 15 hp VT 2016 Journalistik kandidatkurs vid IMS/JMK Examensarbete, 15hp Delkursbeskrivning Examensarbetets syfte Examensarbetet omfattar 15 hp och kan antingen utformas

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld VISION Våra elever ska förändra världen. I samverkan med samhälle, omvärld, kultur och näringsliv skapas meningsfulla

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,

Läs mer

Uppgift 6 Mediernas villkor

Uppgift 6 Mediernas villkor Uppgift 6 Mediernas villkor Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät HT11 nr 6 Kursledare: Piotr Urniaz Institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå Universitet November 2011 Av Margareta

Läs mer

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte MEDIEKOMMUNIKATION Ämnet mediekommunikation behandlar journalistikens, informationens och reklamens innehåll, villkor och roll i samhället. Inom ämnet studeras kommunikationsprocessens olika steg utifrån

Läs mer

Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga?

Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga? Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga? Martin Peterson m.peterson@tue.nl www.martinpeterson.org Oenighet om vad? 1.Hårda vetenskapliga fakta? ( X observerades vid tid t ) 1.Den vetenskapliga

Läs mer

Utvärdering SFI, ht -13

Utvärdering SFI, ht -13 Utvärdering SFI, ht -13 Biblioteksbesöken 3% Ej svarat 3% 26% 68% Jag hoppas att gå till biblioteket en gång två veckor I think its important to come to library but maybe not every week I like because

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant.

#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. #minlandsbygd Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. Så vacka bilder. Ha det bra idag. @psutherland6 Thanks Pat! Yes the sun was going down... Hahahaha. Gilla Kommentera Landsbygden lever på

Läs mer

Magisterprogram i nationalekonomi med inriktning turism och evenemang 60 högskolepoäng

Magisterprogram i nationalekonomi med inriktning turism och evenemang 60 högskolepoäng Sida 1(5) Utbildningsplan Magisterprogram i nationalekonomi med inriktning turism och evenemang 60 högskolepoäng Master Programme in Economics of Tourism and Events 60 Credits* 1. Programmets mål 1.1 Mål

Läs mer

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1 Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT C

EXAMINATIONSUPPGIFT C EXAMINATIONSUPPGIFT C Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-03-11 Innehåll 1. Teorier rörande medieanvändarnas makt... 3 1.1. Användningsforskningen... 3 1.2.

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

employee engagement concept (Eec) - a respectful work life designed around people -

employee engagement concept (Eec) - a respectful work life designed around people - employee engagement concept (Eec) - a respectful work life designed around people - The story Världen förändras allt snabbare och vi behöver göra saker på ett annorlunda sätt Tänk dig en arbetsplats som

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap?

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap? DEN BETYDELSEFULLA POPULÄRVETENSKAPEN Populärvetenskapen hyllas liksom den kritiseras, men ofta uteblir det djupgående resonemanget. Ikaros korresponderade med Kaj Johansson, idéhistoriker vid Göteborgs

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering. Dossier 3. European Language Portfolio 16+ Europeisk språkportfolio 16+ English version

Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering. Dossier 3. European Language Portfolio 16+ Europeisk språkportfolio 16+ English version Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering Dossier 3 English version European Language Portfolio Europeisk språkportfolio Council of Europe The Council of Europe was established in 1949

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Journalistkårens partisympatier

Journalistkårens partisympatier partisympatier 20 Kapitel 13 Journalistkårens partisympatier Kent Asp Journalister är en yrkesgrupp med makt. Det är ett skäl till varför det både ur ett vetenskapligt och i ett samhällsperspektiv är av

Läs mer

Massmedier. Press, radio och tv i den digitala tidsåldern. Tionde uppdaterade upplagan. Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring

Massmedier. Press, radio och tv i den digitala tidsåldern. Tionde uppdaterade upplagan. Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring Massmedier Press, radio och tv i den digitala tidsåldern Tionde uppdaterade upplagan Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring UNivnrsrrATc-B'.^'.c ' Innehåll Förord 11 DEL I INTRODUKTION 1. Massmedierna

Läs mer

Kandidatprogram i TURISM MED INRIKTNING MOT KULTURARV OCH NATURMILJÖ Bachelor Programme in Tourism, with Emphasis on Cultural and Natural Heritage

Kandidatprogram i TURISM MED INRIKTNING MOT KULTURARV OCH NATURMILJÖ Bachelor Programme in Tourism, with Emphasis on Cultural and Natural Heritage Utbildningsplan för Kandidatprogram i TURISM MED INRIKTNING MOT KULTURARV OCH NATURMILJÖ Bachelor Programme in Tourism, with Emphasis on Cultural and Natural Heritage 180 högskolepoäng Det treåriga turismprogrammet

Läs mer

Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis

Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis Mål Masterprogrammet i policyanalys fokuserar hur offentlig politik formas, implementeras

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: UPPNÅENDEMÅL ENGELSKA, ÅR 5 TIPS År 2 Eleven skall Tala - kunna delta i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen, - kunna i enkel

Läs mer

Informationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek

Informationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek Informationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek Louise Limberg Svensk Biblioteksförenings forskardag 7 november 2013 Inledning Informationskompetens som forskningobjekt Förändrade pedagogiska

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Course syllabus 1(7) School of Management and Economics. FEN305 Reg.No. EHVc 2005:6 Date of decision 2004-12-22. Course Code. Företag och Marknad I

Course syllabus 1(7) School of Management and Economics. FEN305 Reg.No. EHVc 2005:6 Date of decision 2004-12-22. Course Code. Företag och Marknad I 1(7) School of Management and Economics Course syllabus Course Code FEN305 Reg.No. EHVc 2005:6 Date of decision 2004-12-22 Course title in Swedish Course title in English Language of instruction Subject

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

MÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET)

MÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET) ENGELSKA B MÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET) Du skall förstå vad som sägs i längre sekvenser av sammanhängande tydligt tal som förmedlas direkt eller via medier och där innehållet kan vara obekant för dig

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

Programmet för journalistik

Programmet för journalistik Institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 E-post: studievagledare@medkom.umu.se www.kultmed.umu.se Utbildningsplan Dnr UmU 501-1832-11 Datum 2012-05-31

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

Ett hållbart boende A sustainable living. Mikael Hassel. Handledare/ Supervisor. Examiner. Katarina Lundeberg/Fredric Benesch

Ett hållbart boende A sustainable living. Mikael Hassel. Handledare/ Supervisor. Examiner. Katarina Lundeberg/Fredric Benesch Ett hållbart boende A sustainable living Mikael Hassel Handledare/ Supervisor Examinator/ Examiner atarina Lundeberg/redric Benesch Jes us Azpeitia Examensarbete inom arkitektur, grundnivå 15 hp Degree

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Helping people learn. Martyn Sloman Carmel Kostos

Helping people learn. Martyn Sloman Carmel Kostos Helping people learn Martyn Sloman Chartered Institute of Personnel and Development Carmel Kostos Zest for Learning i d k/ t ti www.cipd.co.uk/presentations www.cipd.co.uk/helpingpeoplelearn Some propositions

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 1 2012 årgång 16

tidskrift för politisk filosofi nr 1 2012 årgång 16 tidskrift för politisk filosofi nr 1 2012 årgång 16 Bokförlaget thales recension daniel j. solove: Nothing to Hide: The False Tradeoff between Privacy and Security, New Haven: Yale University Press 2011.

Läs mer

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden Kunskapslyftet Berndt Ericsson Sweden 2007-10-16 17 Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 1997-2002 Four important perspectives or aims Develop adult education Renew labour market policy Promote economic

Läs mer

LSA110, Samhällskunskap för lärare 1: Idéer och opinion 15 högskolepoäng

LSA110, Samhällskunskap för lärare 1: Idéer och opinion 15 högskolepoäng LSA110, Samhällskunskap för lärare 1: Idéer och opinion 15 högskolepoäng Civics for Teachers in Secondary School, Unit 1: Ideas and Opinion, 15 higher education credits Grundnivå/First cycle 1. Fastställande

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAN31, Socialt arbete som forskningsområde och kunskapsfält, 15 högskolepoäng Perspectives on Social Work Research and Field of Knowledge, 15 credits Avancerad nivå /

Läs mer

IAK115 Kritiskt tänkande och teori inom arkitektur och design 1&2, 4 hp (H15)

IAK115 Kritiskt tänkande och teori inom arkitektur och design 1&2, 4 hp (H15) IAK5 Kritiskt tänkande och teori inom arkitektur och design &2, 4 hp (H5) Antal respondenter: 6 : Svarsfrekvens: 6,25 %. Information och inflytande / Information and influence Fick du tillräcklig information

Läs mer

Ren Katt. Författare Deepa Balsavar Illustratör Kanchan Bannerjee. Översatt av Bokkok.se

Ren Katt. Författare Deepa Balsavar Illustratör Kanchan Bannerjee. Översatt av Bokkok.se Ren Katt Författare Deepa Balsavar Illustratör Kanchan Bannerjee Översatt av Bokkok.se Det här är mitt hus. Mamma, pappa och Cheena bor också här. 2 Den bästa stolen i huset är till för mig. Men att sitta

Läs mer

Varför arbetar vi med det här?

Varför arbetar vi med det här? Reklam Varför arbetar vi med det här? För att lära sig att analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner. För att lära sig att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

Läs mer

Understanding Innovation as an Approach to Increasing Customer Value in the Context of the Public Sector

Understanding Innovation as an Approach to Increasing Customer Value in the Context of the Public Sector Thesis for the degree of Licentiate of Philosophy, Östersund 2014 Understanding Innovation as an Approach to Increasing Customer Value in the Context of the Public Sector Klas Palm Supervisors: Håkan Wiklund

Läs mer

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51 Sidan 1 av 6 2005-05-11 Dnr: 152/334-05 Institutionen för beteendevetenskap Kursplan, Pedagogik (1-20), 20 poäng Utbildningsområde: SA Ämneskod: PEA Engelsk titel: Education ECTS-poäng 30 Kursen ges som

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Peter Norlander Forskarskolan historiska medier

Peter Norlander Forskarskolan historiska medier Peter Norlander Forskarskolan historiska medier - Mediers kvaliteter och användbarhet i historieundervisningen - Historielärares mediebruk Presentation Fortbildningsdag 27/10 2015 Romarriket undervisningsmaterial?

Läs mer

ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS:

ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS: ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS: THE ROLE OF WORKING MEMORY, COMPLEX EXECUTIVE FUNCTION AND METACOGNITIVE STRATEGY TRAINING Avdelningen för psykologi Mittuniversitetet

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Ämnesblock historia 112,5 hp

Ämnesblock historia 112,5 hp Ämneslärarutbildning 7-9 2011-12-13 Ämnesblock historia 112,5 hp för undervisning i grundskolans årskurs 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Service och bemötande Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Vad är service? Åsikter? Service är något vi upplever i vårt möte med butikssäljaren, med kundserviceavdelningen, med företagets

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

1: 2: 3: 1900 (MH3A), 1900 (POPA)

1: 2: 3: 1900 (MH3A), 1900 (POPA) Institutionen för musik- och teatervetenskap Betygskriterier för MVTVÅA Musikvetenskap II GN 30 hp VT 2015 Beslut: Fastställda av Institutionsstyrelsen för musik- och teatervetenskap 2014-12- 19 Musikhistoria

Läs mer

Offentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle

Offentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle LINKÖPINGS UNIVERSITET Uppdaterad: 2014-09-08 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Statsvetenskap 3 Lisa Hansson (lisa.hansson@liu.se) Offentlig politik

Läs mer