Acta Universitatis Upsaliensis. Uppsala Studies in Media and Communication 8

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Acta Universitatis Upsaliensis. Uppsala Studies in Media and Communication 8"

Transkript

1 Acta Universitatis Upsaliensis Uppsala Studies in Media and Communication 8

2

3 Att förstå mediekritik Begreppsliga, empiriska och teoretiska studier av svensk mediekritik Göran Svensson

4 Dissertation presented at Uppsala University to be publicly examined in Hörsal 2, Ekonomikum, Kyrkogårsgatan 10, Uppsala, Friday, 6 February 2015 at 10:15 for the degree of Doctor of Philosophy. The examination will be conducted in Swedish. Faculty examiner: Docent Forsman Michael (Institutionen för kultur och kommunikation, Södertörns högskola). Abstract Svensson, G Att förstå mediekritik. Begreppsliga, empiriska och teoretiska studier av svensk mediekritik (Understanding Media Criticism. Conceptual, empirical and theoretical studies of media criticism in Sweden, ). Uppsala Studies in Media and Communication pp. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. ISBN Media criticism is studied as a concept, as critical expression and as a force for social change. The concept of media criticism is developed in relation to different forms of critical practice, theory about criticism and critique and as a part of theories about media accountability. Media criticism as a force of social change is approached by exploring concepts for the analysis of social and cultural forms of media criticism. Four kinds of media texts published in Sweden between 1998 and 2013 were analysed to investigate critical expression: television columns, reflective books on journalism written by journalists, debate articles and letters to the editor. They were studied in terms of how they address actors, content and forms of critique and responsiveness. The methodology used was reflexive interpretation mainly driven by insight, but also with an emancipative intention. Qualitative text analysis was the major method used, combined with quantitative content analysis. The concept of media criticism is developed on three levels as normative and institutional, focused on established norms and values, norm shaping and formative, focused on establishing new norms and values and openness and practice, making it possible for many people to contribute to critique. Media criticism can further be specified in three dimensions comprising its intentions, the object of critique and the process of critique. Taken together they establish different forms of criticality in which a communicative intention is seen as essential. The dissertation shows that media criticism should be given a more independent role in relation to the media accountability frame. Critical cultures and practices should be analysed in their relations to accountability cultures and practices. The concepts of institution, formative and formation were used for analysing the social and cultural forms of media criticism, where institutions are understood as the stable forms of media criticism, formatives as the changeable forms and formations as the combination of the two. Criticism and critical practice potentially have an important role to play for change in the media, journalism and society by addressing issues in an open and reflexive way. The approach to media criticism developed in the dissertation is termed critical institutionalism and aims to bridge the gap between critical social science, the sociology of critique and institutional analysis as applied in media studies. Keywords: journalism, media, critique, criticism, media criticism, media accountability, critical social science, sociology of critique, critical theory, institutional theory, media ethics Göran Svensson, Department of Informatics and Media, Media and Communication Studies, Kyrkogårdsg. 10, Uppsala University, SE Uppsala, Sweden. Göran Svensson 2015 ISSN ISBN urn:nbn:se:uu:diva (http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva ) Distributor: Uppsala University Library, Box 510, SE Uppsala, Sweden.

5 Information is not knowledge. Knowledge is not wisdom. Wisdom is not truth. Truth is not beauty. Beauty is not love. Love is not music. Music is the best. - The girl from the bus/ Frank Zappa

6

7 Innehållsförteckning Förord Kapitel 1: Inledning Kritiköverflöd och ansvarsunderskott Syfte och problemställning Översikt av avhandlingen Motivering Medierna och media Journalistik och journalisterna Avgränsning och inriktning Kapitel 2: Kritik och sätten att vara kritisk på Kritisk praktik och kritiskhet Vad innebär det att vara kritiker och kritisk? Institutioner på kulturproduktionens fält Litteraturens fält Litteraturkritikens problemsektor dagskritiken Estetisk/kulturell kritik och dess definierande drag Kritikerns position och institutionella sammanhang Teori och kritik litteratur, samhälle, medier Kritik som förhållningssätt, förmåga och handling Kritik av medier, press, journalistik och tv Mediekritikbegreppet i tidigare forskning Framväxten av tv-kritik Mediekritik och kritikens fem former En ram för empirisk analys av kritik av medier och journalistik Mediekritikens komplexa konturer Kapitel 3: Ansvar, ansvarighet och normativa förväntningar Att ha ansvar, ta ansvar och att ställas till svars Ansvar och ansvarighet Kritik, ansvar och respons Kritik och ansvar Kritik och respons Normativa teorier och förväntningar på medier och journalistik Frihetlighet, socialt ansvar och demokratiskt deltagande Svenska medienormer och det svenska mediesystemet Medieansvarighet under 2010-talet... 94

8 Kapitel 4: Mediekritikens varaktiga och föränderliga sociala former Det ansvarscentrerade synsättet Den kritiska sociologin och journalistikens fält Med den kritiska förmågan i fokus Institutioner i gammalt, samtida och nytt ljus Kritikens institutioner, formativer och formationer Kritik och institution ett nödvändigt samband Kapitel 5: Metod, design och studier av medietexter Vägval Metodval Textval Allmänna överväganden det texter som studeras Andra relevanta studier texter och praktiker Urval av och tillgång till material Konkretion av empiriskt material Överväganden kring metod och dokumentation av sökning Analysval Presentationsval Kapitel 6: Dagskritiken av medierna tv-krönikan Inledning TV-krönikan material, skribenter, sammanhang och genre Materialet Skribenterna, sammanhanget och genren Innehåll, kritik och ansvar Vad handlar texterna om? Vilka problem behandlas? Hur behandlas frågor om ansvar? Respons, kommunikation och relation med omvärld Respons och kommunikation med vem och hur? Hur utvecklas responsen? Analys Relationerna kritik, ansvar och respons Nyheter, journalistik och journalister i krönikorna På vilket sätt är krönikörerna kritiska? Sammanfattning Kapitel 7: De självgranskande journalisterna Inledning Fyra böcker om journalistik och medier Genre och sammanhang Reflektionens innehåll Huvudproblem och vägen in i problematiken Reflektionens teman och kritik

9 7.2.3 Sättet att föra fram kritiken uttryck och form Ansvar och ansvarighet Ansvarsdiskurser i de analyserade texterna Skribenternas bidrag till ansvarsdiskurser Position på fält och relation till omvärld Vem talar de med? Var talar de ifrån skribentens plats på journalistikens fält Epilog 10-talets reflektioner Sammanfattning Kapitel 8: Debatt i dagspress och på nätet Inledning Material och metod Material Metod Debattmaterialet analys Vem kommer till tals? Vad debatterar skribenterna? Hur tas frågor om ansvar upp? Hur behandlas frågor om ansvarighet? Sammanfattning Kapitel 9: Insändare i dagspress Inledning Insändaren material, skribenter, sammanhang och genre Materialet Skribenter, sammanhang och genre Skribenter, teman och kritik Skribenter kopplade till texter Texternas teman Texternas aktörer Vilken kritik förs fram och vilka problem behandlas? Kritikens uttrycksformer Skribenter som bara ger kritik Ansvar och ansvarighet Hur behandlas frågor om ansvar? Implicit ansvar och kritik Ansvarighet Förslag och respons Förs det dialog och med vem förs dialogen? Reaktioner och förslag till åtgärder i insändarna Kritik och förslag Kritik, ansvar och förslag Kritik av två typer Sammanfattning

10 Kapitel 10: Mediekritik som begrepp, uttryck och kraft för förändring Inledning Mediekritikens uttryck sammanfattning och slutsatser Kritikens aktörer och deras positioner Kritikens innehåll och uttryck Ansvar och ansvarighet Respons och samtal Normupprätthållande och normförändrande kritik Ansvarsöverflöd och kritikunderskott Kritikens varaktiga, föränderliga och samlade former Introduktion Vad är stabilt och etablerat? Vad är föränderligt? Och vad för slags samlade former skapas? Kritik som kraft för förändring av medier och journalistik Begreppet mediekritik en avslutande bestämning Från kritiska texter till kritisk praktik Framtida forskning Summary in English Referenser Bilaga Bilaga Bilaga

11 Figurer Figur 6.1: Krönikörernas kritiska val och potential Tabeller Tabell 8.1: Typer av skribenter i debattexter Tabell 8.2: Teman i debattexter Tabell 8.3: Ansvarsbehandling i debattexter Tabell 9.1: Fokusering och valens i insändare Tabell 9.2: Inställning till medier/journalistik i insändare Tabell 9.3: Inställning till journalistik/journalister i insändare Tabell 9.4: Aktörer i insändare Tabell 9.5: Grupper av kritiska påståenden i insändare Tabell 9.6: Rubriker i normförändrande insändare

12

13 Förord Min väg till forskning om mediekritik tog vägen över journalistiken. Efter en akademisk journalistutbildning arbetade jag som journalist i några år på 1980-talet. Ett kritiskt förhållningssätt till journalistiken kom till uttryck redan under utbildningen. Vid ett studiebesök på Aftonbladet på tidigt 80-tal sågade jag allt vad tidningen representerade inför studiekamrater och redaktionell chef på tidningen (som måste ha undrat varför jag ville utbilda mig till journalist). Alla unga och hungriga journalister ska vara kritiska, det hör till rollen, och att vara kritisk mot kvällstidningsjournalistik var ingen ovanlig position, då som nu. Under tiden som radio- och tidningsjournalist upplevde jag kritik främst i form av den redaktionella kritiken, som vanligtvis var lam och begränsad av att vissa sanningar inte kunde sägas och att dagens arbete låg på lur och väntade. Lyssnarna och läsarna var sällan synliga eller närvarande och en tydlig distans fanns mellan redaktion och publik. Idag har den distansen minskat markant. I en ambition att bli en bättre journalist genom att lära mer om samhället började jag parallellt med arbetet som journalist läsa sociologi. Dessa studier gav inte en biljett till vidare journalistiskt arbete men till doktorandstudier i sociologi. Under många år har jag sedan varit verksam som lärare i journalistik och medie- och kommunikationsvetenskap vid Uppsala universitet. I denna roll har det kritiska förhållningssättet till medier och journalistik och betydelsen av kritisk teori varit väsentligt. I forskningssammanhang har jag dock varit aktiv i en nordisk forskargrupp som vill riva ned murar mellan forskare och journalister. Den förhoppningen finns kvar hos mig. Jag vill också få fler att bli intresserade av frågor om mediekritik. Många har gett mig stöd i arbetet med avhandlingen och jag tackar er alla stort! Min handledare docent Peder Hård af Segerstad är den som mest bidragit till att utveckla mitt arbete. Professor Christian Fuchs gav mig också avgörande stöd för att kunna slutföra avhandlingsarbetet. Torbjörn von Krogh har på senare år varit en berikande forskningspartner och var även den som gav viktig och konstruktiv kritik vid slutseminariet. I slutfasen har även professor Mats Edenius handledning varit betydelsefull för att lyfta fram det som är bärande i arbetet. Jag vill också tacka alla kollegor inom MKV i Uppsala som jag haft förmånen att arbeta med och som bidragit till att utveckla mitt arbete under fyra decennier. Tack också till alla kollegor på Sociologiska institutionen, Informationsvetenskap, Informatik och media 13

14 och Ekonomikum för många år av spännande arbete tillsammans. Och tack till doktorandvänner för alla avhandlingsfester som jag fått vara med om! Ett särskilt tack riktas till Anders Larsson för många år av musikaliska upplevelser som gjort mitt vardagsliv så mycket rikare. Mest av allt vill jag tacka min familj, min fru Birgitta och min dotter Andréa. Utan ert tålamod hade det inte blivit någon avhandling och det är hög tid för er att få göra det numera förbjudna och utropa: Äntligen! Jag hoppas att avhandlingen ska nå ut och läsas av många, och min förhoppning är att den ska uppfattas som en vindlande text som kan leda vidare till långa och många samtal om mediekritik, även på oanade platser. Kanske ses och hörs vi där? Uppsala, december 2014 Göran Svensson 14

15 Kapitel 1: Inledning 1.1 Kritiköverflöd och ansvarsunderskott Medier kan beskrivas, analyseras, tolkas och värderas i medier. På liknande sätt kan journalistik beskrivas, analyseras, tolkas och värderas i journalistikens former. Att medier får medial uppmärksamhet och att journalistik blir journalistik är väsentligt eftersom de båda är viktiga inslag i vardagen och i det sociala livet. När sådan publicitet utgör en fördjupande reflektion över verksamheten kan den också sägas vara kritik i klassisk mening. Genom analys, tolkning och värdering fördjupas kunskaperna om journalistikens och mediernas värld. Medierna och journalistiken blir på detta sätt ett forum för kritik av och dialog om sina egna villkor, prestationer, vägval och utvecklingsmöjligheter. En diskussion om ansvar, ansvarstagande och former för ansvarstagande kan också utvecklas i anslutning till kritiken. Det är inte alltid som världen utanför tycker att medierna eller journalistiken lever upp till de förväntningar och krav som ställs på dem. Genom att ge uttryck för sådana kritiska uppfattningar ges namn åt ett problem. I ett andra steg utpekas någon som ansvarig för detta problem. I ett tredje steg reses ett anspråk genom att frågan eller kritiken riktas till den som kan hållas ansvarig. Är denne då beredd att lyssna, att svara, att ta till sig av kritiken och att ändra sitt sätt att handla? Kritik av medier och journalistik har funnits så länge som det funnits medier och journalistik (Jagmohan och Bounds 2008). När nya medier växer fram och hittar sina nya former är också kritiken en ständig följeslagare. Kring det nya mediet eller medieformen knyts ofta både starka förhoppningar och stark oro (Svensson 1998). Dagspressen, kvällspressen och journalistiken har också en lång historia av kritik (Krogh 2006). Under 1960-talet fördes en intensiv debatt om mediernas makt och påverkan (Krogh 2012a, 71-93), vilket bland annat resulterade i att allmänhetens pressombudsman skapades. Vid slutet av 1980-talet togs också en rad initiativ till att granska medier och journalistik, särskilt av intressen inom näringsliv och intresseorganisationer (Krogh 2012b, 13-21). Denna granskning kompletterades vid millennieskiftet med flera andra kritiska uttryck. En serie böcker om medier och journalistik publicerades, facktidskrifter av olika slag kom ut, och på bokmässan i Göteborg 2000 hölls en Medietribunal där medierna ställdes till svars (Krogh 2012b, 21-33). Kritiken av medierna och journalistiken fanns också i ökande utsträckning i medierna själva. Motsvarande utveckling 15

16 av en journalistik om journalistik skedde också i andra västländer (Fengler et al. 2014). På detta sätt blev medier och journalistik en betydelsefull arena för kritik av sina egna villkor och sätt att verka. Genom medie- och journalistikforskning, svensk och internationell, har vi också tillgång till en växande kunskap om villkoren för medierna och deras verkningar, kunskaper som mycket ofta har kritiska implikationer. Förhållandet medier och samhälle är en nyckelfråga i medieforskningen och kritiska studier av hur ekonomi och politik formar medieutveckling och medielandskap utgör en huvudfåra i den Europeiska medieforskningen under den senare delen av 1900-talet (Mosco 2009; Boyd-Barrett 2002). Mediernas politiska roll och deras bidrag till en fungerande demokrati utgör också ett av de mest väsentliga forskningsområdena, såväl i Sverige som internationellt (Strömbäck 2004; Fenton 2010; Esser och Strömbäck 2014). Under de senaste två decennierna har det inom medieforskningen dock skett en kantring mot ekonomiska och tekniska perspektiv som sätter betydelsen av att bidra till teknisk förnyelse och ekonomiskt värdeskapande i fokus. Även journalistikforskningen präglas av den omvandling av mediesystemen som sker i samband med globalisering, digitalisering och avreglering (Peters och Broersma 2013; Singer et al. 2011). I fokus för forskningen står de villkor och processer som förändrar journalistiken och som utmanar och förändrar den roll som journalistiken har för samhälle och politik. Den medievetenskapliga forskningen om mediekritik är inte omfattande. För det första finns det ingen enighet kring vad mediekritik är vare sig som begrepp eller praktik. För det andra så har forskningen om kritik av medier och journalistik inte bedrivits på ett samlat sätt utan den står att finna i flera olika discipliner och traditioner. En av dessa utgör forskning om dagspressens och etermediernas kulturkritiska verksamhet dess recensioner och analyser av kultur (Rydén 1987; Arping och Jansson 2008). I anslutningen till denna har teorier om kritik och dagskritik växt fram (Sörbom 1986b). En annan utgörs av en ständigt pågående debatt i dagspress om dagspressens och massmediernas villkor och verkan (Marzolf 1991). Ytterligare en handlar om tv-kritik och dess journalistiska och akademiska former (Rixon 2011). En fjärde utgörs av den vittförgrenade forskningen om massmedier, medier och journalistik med kritiska implikationer. Forskarna Berry och Theobald har identifierat en radikal tradition i forskningen (Berry och Theobald 2006). En femte utgörs av den forskning om mediernas ansvar (media accountability) som utvecklats i främst Europa under de senaste två decennierna (Eberwein et al. 2011; Fengler et al. 2014). Kritiken av medier och journalistik är ständigt närvarande och kan ha mer eller mindre framträdande roll i olika tidsskeden och kontexter. Men frågan är vad vi egentligen vet om olika former av och sammanhang för kritik av journalistik och medier? På vilket sätt formas kritiken och hur kan vi förstå dess betydelse? Och vilken roll spelar kritik som kommer inifrån eller uti- 16

17 från medierna och journalistiken? Det behövs därför ytterligare kunskap om mediekritikens uttryck, former och villkor och en vidgad diskussion av företeelsen och begreppet mediekritik som genom studier av dess komplexitet kan bidra till fördjupad förståelse. Mediernas sätt att själva hantera kritik och de krav på svar och ansvar som ställs utifrån utgör en spännande värld att utforska. Å ena sidan är journalister och medier en yrkesgrupp och en verksamhet som genom sin offentlighet och synlighet lätt kan göras till föremål för kritik. Sådan kritik framförs särskilt i samband med större mediehändelser. Bevakningen efter mordet på Anna Lindh, olika slags affärer eller drev är sådana tillfällen då omfattande kritik förs fram. I samband med dessa händelser brukar också ansvariga mediechefer uttala sig för att försvara eller förklara redaktioners handlande. Här kan också kritiska frågor väckas. Chefer och journalister är beredda att lyssna, diskutera och att vara självkritiska. Å andra sidan kommer det en morgondag som ställer krav på nya nyheter, nya nyhetsprogram och nya publiceringar. Återigen finns den överhängande faran att det blir som förra gången med samma felsteg och samma brister. Det är då det är dags för en ny debatt om bristande etik, bristande professionalitet eller bristande kvalitet. Idag finns det flera organisationer, instrument och aktiviteter som verkar för att medier och journalister ska agera etiskt försvarbart och göra arbete av god kvalitet. Granskare, individuella eller organisationsanknutna, kompletterar mediernas egna organisationer (Krogh 2012b). Kritik och försök till ansvarsutkrävande förekommer, men frågan är om denna förekomst av kritik, självkritik och självreglering kan föra medierna till det mål som de själva och olika aktörer i omvärlden önskar? Frågan är om kritik, debatt och bekännelse inte istället blir ännu ett varv i en ständigt upprepande cykel av läpparnas bekännelse och att allt sedan går tillbaka till business as usual. Att bli kritiserad kan ofta uppfattas som något negativt och hotande och många journalister är tveksamma till värdet av kritik utifrån (Fengler et al. 2014; Krogh 2014). För att kritiken ska kunna tas emot måste den vara anpassad till mediernas krav på vad som är relevant kritik. En svensk mediechef har definierat mediekritik som den kritik som medier och journalister inte behöver beakta, på grund av dess bristande kvalitet och relevans (Mattsson 2012). När mediekritik uppfattas som en avvikande, marginaliserad och ibland helt exkluderad uppfattning om medier och journalistik så finns det anledning till särskild uppmärksamhet. Ur både ett liberalt och ett radikalt normativt perspektiv så förtjänar kritiken att beaktas, framförallt om vi anlägger ett demokrati- eller samhällsperspektiv. Där studien tar sin start, i slutet av 1990-talet, växer kritiken mot medier och journalistik och det går att tala om ett överskott av kritik och ett underskott av ansvar och ansvarighet. Många vill föra fram sin kritik, men det 17

18 finns få och ineffektiva former för att kanalisera sådan kritik och att omvandla den till ansvarstagande och ansvarigt handlande. 1.2 Syfte och problemställning Det övergripande syftet med avhandlingen är att bidra till större kunskap om mediekritik som begrepp, kritiskt uttryck och kraft för förändring. Det sker genom en analys av begreppet mediekritik, analys av medietexter som ger uttryck för kritik av medier eller journalistik samt utveckling av begrepp för att analysera kritikens institutionella former och dess bidrag till förändring av medier, journalistik och samhälle. Avhandlingen har tre frågeställningar: a) Vad menas med mediekritik och hur kan den sättas i relation till andra former av kritik och till frågor om mediers ansvar och ansvarighet? b) Hur ser mediekritikens texter ut och hur kommer kritik, ansvar och respons till uttryck i dem? c) Hur kan mediekritikens institutionella former och dess bidrag till förändring analyseras samhällsteoretiskt? Genom den första frågeställningen problematiseras begreppet mediekritik och en bredare definition och användning av begreppet mediekritik utvecklas. Här relateras mediekritik till kritik i vidare bemärkelse och till frågor om ansvar och medieansvarighet. Genom den andra frågeställningen undersöks mediekritiska texter och hur kritik uttrycks i olika institutionella sammanhang. Här görs en serie analyser av svenska medietexter i skarvarna kring 00-tal och 10-tal. Genom den tredje frågeställningen utvecklas begrepp för analys av mediekritikens mer bestående och föränderliga institutionella former och dess bidrag till förändring under den begreppsliga ramen kritisk institutionalism. 1.3 Översikt av avhandlingen Inledningskapitlet innehåller en kort diskussion och ett försök till definition av medier och journalistik och vad dessa definitioner får för betydelse för hur vi kan uppfatta mediekritik. Förståelsen av mediekritik utvecklas i avhandlingens andra kapitel genom att den sätts i relation till andra former av kritik. Kulturkritik i form av litteraturkritik och konstkritik, teori om kritik/kritisk teori och kritik som en förmåga utgör här tre jämförelsepunkter för en analytisk beskrivning av begreppet mediekritik. Kritikens inbäddning i skilda institutionella sammanhang uppmärksammas och den position som kritikern har på ett socialt handlingsfält och relationer till andra fält berörs. Kritik som ett verktyg för att påverka och till och med styra medier och journalistik presenteras i kapitlet om ansvar och ansvarighet. Särskild vikt 18

19 läggs vid olika instrument för att få medier och journalister att ta ansvar och att hållas ansvariga. Kritiken ses i förhållande till det som kallas för mediers ansvarighet (Krogh 2008c, 2012a) eller media accountability (se kap. 3). I denna begreppsgenomgång väcks också frågan om kritikens koppling till ett värderande moment. Kritik förutsätter kriterier som är relaterade till något slags värde. Normativ medieteori och normativa inslag i mediepraktiker behandlas och det svenska normativa medielandskapet beskrivs översiktligt. Begrepp för att studera och analysera mediekritikens mer varaktiga och föränderliga former utvecklas i kapitel fyra genom att kombinera kritisk sociologi, kritikens sociologi och institutionell teori. Här presenteras begreppen kritiska formativer, institutioner och formationer. I metodkapitlet presenteras och motiveras avhandlingens val av metod, material och analysform. Här diskuteras dels den teoretiska och begreppsliga analysen och dels urval, bearbetningen och analys av medietexter. I kapitlet sex till nio analyseras fyra olika typer av medietexter och hur dessa kommer att ge ram för kritik. Genom att studera hur tv-krönikörer, självreflekterande journalister, debattörer och insändarskribenter formulerar sig kartläggs det kritiska uttrycket i dessa fyra institutionella sammanhang. Tre frågor är av särskilt intresse vid analysen av detta material: vad för slags kritik förs fram och hur sker det, hur behandlas ansvarsfrågan samt leder kritiken till någon form av respons eller förändring. I kapitel åtta ligger fokus enbart på ansvarsfrågan. Det empiriska studiet av kritik i svenska medietexter bidrar också till att belysa avhandlingens tredje fråga: mediekritikens stabila och föränderliga former och dess bidrag till förändring institutionell och samhällelig. I slutanalysen knyts begreppsbildning, formeringen av olika kritiker och institutionernas roll samman för att slutsatser om kritiken och den kritiska praktikens bidrag till förändring i relationen mellan medier och omvärld skall kunna dras. Kritikens kraft att förändra inte bara journalistik och medier utan även samhälle och kultur analyseras och diskuteras. Allra sist lämnas ett bidrag till hur definitionen av begreppet mediekritik kan utvecklas. 1.4 Motivering Kritik av och debatt om medier är ett ämnesområde som har hög relevans, såväl utomvetenskapligt som inomvetenskapligt. Den har stor betydelse för yrkesutövare inom medierna och för mediebranschen som helhet. Vilket ansvar har medier och journalistik i förhållande till medborgarna? Och vilka möjligheter finns för medborgare att få medierna att också leva upp till detta ansvar att bära ansvaret för taget ansvar. Forskning om mediekritik har utvecklats i nära anknytning till frågor om mediers ansvar och ansvarighet såväl inom svensk (Krogh 2012a) som 19

20 internationell forskning (Eberwein et al. 2011; Fengler et al. 2014). Kritikbegreppets tillämpning och betydelse för medier och massmedier är dock fortfarande en i stora drag outredd fråga. von Krogh (2012, s 13-15) visar på det stora behovet av ytterligare forskning. Kunskap om kritik och kritikernas roller är av stor betydelse för yrkesutövare inom medierna och för mediebranschen. Ansvarsutkrävande och redovisningsansvar framstår som allt viktigare för både privat och offentligt reglerade medieorganisationer, dels för att kunna hävda sig i den ekonomiska konkurrensen och dels för att kunna svara upp mot de krav på insyn och ansvarstagande som ställs på medierna av intressegrupper, individer och samhälle. Men vilken är kritikens roll i dessa sammanhang? Vi lever också i en tid då alla kan uppfattas vara kritiker och journalister (Anderberg 2009; Wadbring et al. 2010). Vad får det för betydelse för hur mediekritiken kommer att utvecklas och uppfattas? Kritiken i medierna och kritiken från mediernas omvärld handlar bland annat om att bidra till att formulera hur medier och journalister har ansvar, tar ansvar och kan hållas ansvariga för det som de gör. På ett allmänt plan handlar det om att påverka och styra medier och journalistik. Det är en påverkan som kan ha till syfte att göra skillnad inte bara i det enskilda fallet eller prestationen. Kritiken eller anspråken kan också handla om att påverka rutiniserade handlingar och processer eller de strukturella villkoren för medier och journalistik. Medier och journalistik styrs i stor utsträckning av ekonomi, politik och teknik. Rättsliga, sociala och kulturella faktorer är vidare betydelsefulla för att forma villkoren för verksamheten. Den roll som kritik har för att bidra till stabilitet och förändring har inte tillräckligt uppmärksammats i studier av det samtida medielandskapet. von Krogh pekar på den viktiga roll som mediekritik har i relation till medieansvar och styrning av medier (Krogh 2012a, 19). Kunskap om mediekritik, begreppet, dess uttryck och institutionella sammanhang kan bidra med fördjupad kunskap som är relevant för yrkesutövare, bransch, medieanvändare och medborgare samtidigt som forskningen inom området ges en tydligare definition när olika sätt att närma sig mediekritik relateras till varandra. 1.5 Medierna och media Vad betyder det när det i olika sammanhang talas eller skrivs om medierna? Ett sätt att förstå detta är att sätta likhetstecken mellan medier och journalistik. Medierna är framförallt journalistiken och det som har relevans för journalistiken. Medierna betyder i denna mening nyhets- och aktualitetsjournalistiken som den framträder i press, tidskrifter, television och radio 20

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin

Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät HT10 nr 5 Kursledare: Piotr Urniaz Institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå Universitet Oktober 2011

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Uppgift 6 Mediernas villkor

Uppgift 6 Mediernas villkor Uppgift 6 Mediernas villkor Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät HT11 nr 6 Kursledare: Piotr Urniaz Institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå Universitet November 2011 Av Margareta

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION Ämnet medier, samhälle och kommunikation har sin bas inom medie- och kommunikationsvetenskap, journalistikvetenskap och samhällsvetenskap. Det behandlar såväl traditionella

Läs mer

Undervisning och lärande med case: en guide för läraren

Undervisning och lärande med case: en guide för läraren Undervisning och lärande med case: en guide för läraren Version 1.0, oktober 2013 Inledning Denna lärarhandledning syftar till att ge en kortfattad introduktion till casemetodiken och de olika stegen i

Läs mer

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Catherine Gillo Nilsson Göteborgs universitet Del I INLEDNING Syfte och Fokus Workshopens Lärandemål What to expect Efter workshopen

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Massmedier. Press, radio och tv i den digitala tidsåldern. Tionde uppdaterade upplagan. Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring

Massmedier. Press, radio och tv i den digitala tidsåldern. Tionde uppdaterade upplagan. Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring Massmedier Press, radio och tv i den digitala tidsåldern Tionde uppdaterade upplagan Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring UNivnrsrrATc-B'.^'.c ' Innehåll Förord 11 DEL I INTRODUKTION 1. Massmedierna

Läs mer

Lärande och hållbar utveckling. Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd

Lärande och hållbar utveckling. Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd Lärande och hållbar utveckling Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd Innehållsdeklaration Pedagogikämnet Kommunikation Kunskap och kunskapsbildning -

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 prövning engelska grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Romanredovisning (både muntlig

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Svensk presentation 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Trailereffekter AB Bild Specialisten på delar till trailers och släpvagnar 2012-12-28 Anita Lennerstad 2 Utveckling bild bild Axel Johnson AB BRIAB bild

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT C

EXAMINATIONSUPPGIFT C EXAMINATIONSUPPGIFT C Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-03-11 Innehåll 1. Teorier rörande medieanvändarnas makt... 3 1.1. Användningsforskningen... 3 1.2.

Läs mer

KONCEPTUALISERING. Copyright Dansk & Partners

KONCEPTUALISERING. Copyright Dansk & Partners KONCEPTUALISERING Concept begins to 80 % in content, 20 % in process and 20 % in presentation. The conceptualization work always starts in process because if you cannot communicate what you want to say

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Örebro den 28 november 2012

Örebro den 28 november 2012 Örebro den 28 november 2012 1 Statens medieråd har i uppdrag att verka för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Myndigheten ska följa medieutvecklingen

Läs mer

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys Text och språkanalys Klassisk retorik och massmedieretorik två ingångar till textanalys Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät VT12 Kursledare: Jonas Ström och Hans Wiechel Institutionen för kultur-

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice 1(6) School of Management and Economics Course syllabus Course Code FEA330 Reg.No. EHVd 2004:35 Date of decision 2004-09-06 Course title in Swedish Course title in English Företagsekonomi, allmän kurs

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Den politiska läroboken

Den politiska läroboken Den politiska läroboken Bilden av USA och Sovjetunionen i norska, s finländska läroböcker under Kalla kri Summary: Political textbooks: The depiction of the USA and the Soviet Ur Norwegian, Swedish, and

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper I detta arbetsområde fokuserar vi på media och dess makt i samhället. Eleven ska lära sig ett kritiskt förhållningssätt till det som skrivs samt förstå

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF Detta dokument är en enkel sammanfattning i syfte att ge en första orientering av investeringsvillkoren. Fullständiga villkor erhålles genom att registera sin e- postadress på ansökningssidan för FastForward

Läs mer

Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector

Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector SVUF-konferens, Stockholm 2013-11-14/15 Marek Perlinski Stefan Morén Björn Blom PhD in social work Professor in social work Professor

Läs mer

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop 729G27 Pilot, skrivande och avslutning Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop Dagens Skrivande Piloten Rester från förra gången validering Någon slags sammanfattning 2 Jag är på semester till 16

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Masterprogram Contemporary Performance and Composition (CoPeCo), 120 högskolepoäng

UTBILDNINGSPLAN Masterprogram Contemporary Performance and Composition (CoPeCo), 120 högskolepoäng UTBILDNINGSPLAN Masterprogram Contemporary Performance and Composition (CoPeCo), 120 högskolepoäng Master in Contemporary Performance and Composition (CoPeCo), 120 credits 1. Identifikation 1.1. Masterprogram

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: UPPNÅENDEMÅL ENGELSKA, ÅR 5 TIPS År 2 Eleven skall Tala - kunna delta i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen, - kunna i enkel

Läs mer

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Gäller från 2012 Teorier och metoder för forskning om sociala representationer,

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

Cross Media Storytelling

Cross Media Storytelling Cross Media Storytelling Storytelling En del av Cross Medialogiken Andra: Play, performance, spectacle, branding, etc. Reflekterar ekonomin i branschen Horisontella effekter av koncernägande Synergi: branding

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Utbildningsplan för Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Politices kandidatprogrammet är ett utbildningsprogram på grundläggande nivå som leder

Läs mer

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Kanban är inte din process (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Torbjörn Tobbe Gyllebring @drunkcod tobbe@cint.com Är du eller känner du en Kanban hipster? Förut körde vi X nu kör vi Kanban

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Yalla Trappan. - ett arbetsintegrerande socialt företag för ett socialt hållbart samhälle

Yalla Trappan. - ett arbetsintegrerande socialt företag för ett socialt hållbart samhälle Yalla Trappan - ett arbetsintegrerande socialt företag för ett socialt hållbart samhälle Yalla Trappan von Rosens väg 1 213 66 Malmö 040-21 86 30 kontor@yallatrappan.se www.yallatrappan.se Ett kvinnokooperativ

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

UTSTÄLLARE 2013 ACANDO 4 ACCENTURE 5 ADL 6 EY 7

UTSTÄLLARE 2013 ACANDO 4 ACCENTURE 5 ADL 6 EY 7 UTSTÄLL ARE UTSTÄLLARE 2013 ACANDO 4 ACCENTURE 5 ADL 6 EY 7 MANAGEMENT OCH IT-KONSULTBRANSCHEN Acando är ett management- och it-konsultbolag som tillsammans med sina uppdragsgivare förbättrar och effektiviserar

Läs mer

Engelska åk 5 höstterminen 2013

Engelska åk 5 höstterminen 2013 gelska åk 5 höstterminen 2013 Under hösten kommer vi att jobba utifrån olika temaområden i engelska. Några områden handlar om länder, intressen och partyinbjudningar. Vi utgår från ett läromedel i engelska

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! -

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - - den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - Driver du företag, har en affärsrörelse på Mallorca eller relaterad till Mallorca och vill nå ut till våra läsare? Då har du möjlighet att annonsera på Mallorcaguide.se

Läs mer

Mediehistoriens slut mediestudiets början

Mediehistoriens slut mediestudiets början ! Mediehistoriens slut mediestudiets början Prof. Pelle Snickars Institutionen för kultur- och medievetenskaper / HUMlab Kittlers medieteori Kittlers medieteori är på många sätt en mediehistorisk modell

Läs mer

Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami

Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami 2012-11-19 1 Översikt Vad är ett gäng - Begreppsförvirring Den svenska gängutvecklingen Stockholm Gang Intervention and Prevention Project

Läs mer

Riskhantering för informationssäkerhet med ISO 27005 Lars Söderlund, TK 318 Ag 7 Lüning Consulting AB

Riskhantering för informationssäkerhet med ISO 27005 Lars Söderlund, TK 318 Ag 7 Lüning Consulting AB Riskhantering för informationssäkerhet med ISO 27005 Lars Söderlund, TK 318 Ag 7 Lüning Consulting AB Varför ISO/IEC 27005 Information Security Management?? Riskanalys och riskhantering är centrala aktiviteter

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 25 mars 2003.

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 25 mars 2003. HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 80 POÄNG The Media Design Programme, 80 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap

Läs mer

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Målgrupp Du som har behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i samhällskunskap i åk 7-9 utan

Läs mer

Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik

Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik studiehandledning STUDIEHANDLEDNING Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG 1 Vem bestämmer vad du tänker? Studiehandledning Den här studiehandledningen är ett

Läs mer

Program och kurser inom Medie- och kommunikationsvetenskap

Program och kurser inom Medie- och kommunikationsvetenskap Program och kurser inom Medie- och kommunikationsvetenskap Medier och kommunikation ett område som växer Medier och kommunikation är ett område som utvecklas starkt. Det finns allt fler medier för människor

Läs mer

MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG The Media Design Programme, 120 higher education credits

MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG The Media Design Programme, 120 higher education credits AKADEMIN FÖR HUMANIORA, UTBILDNING OCH SAMHÄLLSVETENSKAP Utbildningsplan Dnr CF 52-166/2009 Sida 1 (5) MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG The Media Design Programme, 120 higher education credits

Läs mer

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13 Kurs: Storyline Market place Tidsperiod: Vecka 46- Skola: Åsens Skola Klass: F-5 Lärare: Alla Kursen kommer att handla om: Du kommer att få arbeta med Storylinen Market place där du ska få lära dig hur

Läs mer

Lobbyism & Strategisk kommunikation. Emma Svensson Kommunikationsstrateg Doktorand i Politisk kommunikation, Mittuniversitetet emma.svensson@miun.

Lobbyism & Strategisk kommunikation. Emma Svensson Kommunikationsstrateg Doktorand i Politisk kommunikation, Mittuniversitetet emma.svensson@miun. Lobbyism & Strategisk kommunikation Emma Svensson Kommunikationsstrateg Doktorand i Politisk kommunikation, Mittuniversitetet emma.svensson@miun.se Den svenska modellen 2.0 Samband mellan stat & organisation

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information

Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information GS1 Seminarium Lena Sparring 28 Maj 2013 Detta är ICA Det här är ICA-idén Enskilda handlare i samverkan, som framgångsrikt kombinerar mångfald och

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

MEDIATIDEN HANDLEDNING PEDAGOG: DAVID ÖRBRING

MEDIATIDEN HANDLEDNING PEDAGOG: DAVID ÖRBRING MEDIATIDEN HANDLEDNING PEDAGOG: DAVID ÖRBRING 1 MEDIATIDEN INLEDNING I dagens samhälle finns en mängd olika media som ger oss massor av information. Programserien Mediatiden handlar om vår samtid med fokus

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik Cecilia Löfstrand Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik A 390913 ÉGALITÉ Innehåll Tabell- och figurförteckning i kapitel 1-10 10 Förord 11 DEL L PROBLEM OCH METOD 15 1 Inledning: policy, problem

Läs mer

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp (Gäller ht-14) För godkänt kursbetyg ska den studerande avseende kunskap och förståelse känna till och redogöra för: - grundlinjen

Läs mer

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr:

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr: Sid 1 (6) Uppdragsutbildning för yrkesverksamma inom socialtjänstens enheter för barn och unga i Norrbotten Syftet med kurserna inom uppdragsutbildningen är att ge deltagarna möjligheten att utveckla sina

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

Prövning i grundläggande Engelska

Prövning i grundläggande Engelska allmän mall Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Prövning i grundläggande Engelska A. Skriftligt prov 1 Läsförståelse, ordkunskap ca 80 minuter 2 Hörförståelse ca 45 minuter 3 Uppsatsskrivning ca 80 minuter

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN AVANCERAD NIVÅ FÖRETAGSEKONOMISKA MAGISTERPROGRAMMET Programkod: SAENM Inr.kod: Affärsutveckling AFUT (Business Development) Inr.kod: Redovisning REDO (Accounting) Fastställd

Läs mer

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument BESLUT Gravity4 Inc. FI Dnr 15-7614 Att. Gurbaksh Chahal One Market Street Steuart Tower 27th Floor San Francisco CA 94105 415-795-7902 USA Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Förändringsprocesser. -ledarskap, kommunikation och organisation

Förändringsprocesser. -ledarskap, kommunikation och organisation Förändringsprocesser -ledarskap, kommunikation och organisation KURSINFORMATION VT 2013 FÖRÄNDRINGSPROCESSER LEDARSKAP, KOMMUNIKATION OCH ORGANISATION Välkommen till kursen Förändringsprocesser ledarskap,

Läs mer

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer