Information från. Informationsbrev 2, den 21 mars Skärpta skyddsjaktsregler på säl

Transkript

1 Skärpta skyddsjaktsregler på säl Naturvårdsverket vill skärpa skyddsjaktsreglerna på säl. Sälforskaren Sven-Gunnar Lunneryd menar att det i praktiken blir omöjligt att jaga säl. Man inför en strikt tolkning att det endast är skadade redskap som ska skyddas. Det kommer att skjutas få sälar med den begränsningen, säger han. Den som skyddsjagade knubb- och gråsäl i fjol kunde göra det på annans jaktområde. Den möjligheten vill nu Naturvårdsverket ta bort. Anledningen är att det inskränker äganderätten. Verket anser också att jakt bara ska få ske när skada redan skett på fiskeredskap. Ett förslag som möter stark kritik. Skyddsjakten infördes 2001 och först nu inför man en strikt tolkning att det endast är skadade redskap som skall skyddas. Vilket i praktiken omöjliggör en jakt. Det kommer att skjutas få sälar med den begräsningen, säger Sven-Gunnar Lunneryd, sälforskare vid SLU. Han fortsätter: Vi står inför en sälexplosion där det redan nu innebär att norsk lax och vietnamesisk hajmal dominerar vad folk äter för fisk. Och i ett sådant läge stryper alltså Naturvårdsverket jakten. Naturvårdsverket tänker snart ta ett generellt beslut om skyddsjakt efter gråsäl, knubbsäl och vikaresäl. Vill få in synpunkter Men först vill man få in synpunkter på förslagen, som nu är ute på remiss. Enligt Naturvårdsverkets förslag väntas en utökning av antalet vikaresälar som får fällas i norra Sverige. 70 vikaresälar får skjutas i Norrbotten och 30 i Västerbotten. Det blir dock oförändrat antal gråsälar som får fällas i Norrbotten och Västerbotten: 60 respektive 30. Naturvårdsverket föreslår vidare skyddsjakt efter totalt 460 gråsälar i landet, en ökning med 30 sälar jämfört med förra året. Vad gäller knubbsäl föreslås en ökning med 30 sälar från i fjol och det innebär att det totalt får fällas 240 knubbsälar under skyddsjakt.

2 Svänger I fjol införde Naturvårdsverket en möjlighet att jaga på annans jaktområde. Många var positiva till den förändringen, vilket underlättade jakten men Naturvårdsverket fick även kritik för att det inskränkte äganderätten. Naturvårdsverket svänger nu och håller med i kritiken och väntas inte tillåta jakt på annans jaktområde. Trots vetskapen om att det i vissa områden blir svårt att bedriva skyddsjakt på säl så menar Naturvårdsverket att det är viktigare att respektera äganderätten. Allmänt vatten Naturvårdsverket påminner dock om att länsstyrelserna kan bevilja jakttillstånd på allmänt vatten liksom på sådana holmar, klippor och skär, som inte hör till något hemman. Men det som förmodligen kommer uppröra yrkesfiskarna mest är förslaget att skyddsjakt endast ska få ske efter sälar som befinner sig inom 200 meter från fiskeredskap som redan skadats. Dagens formulering är betydligt mer generös. Där talas det om att skyddsjakten i möjligaste mån ska ske mot sälar som setts orsaka skada och som befinner sig inom 50 meter från skadedrabbade redskap. Vidare föreslås jakt på gråsäl inom hela Blekinge och Kalmar län. Hög tillväxt Sven-Gunnar Lunneryd är bekymrad över Naturvårdsverkets förslag. Vi står inför en explosion av sälstammarna. Tillväxten är mellan sex och nio procent för gråsäl och knubbsäl, något lägre för vikare. En rimlig siffra för alla arterna är att mellan 60 till 80 procent av det totala sälantalet räknas vid inventeringarna. Det innebär att den årliga tillväxten är mellan och individer av våra gemensamma sälpopulationer i Östersjön och längs Västerhavet. Av dessa är mer än hälften i svenska vatten, säger han. Källa: Svenk Jakt, SkribentLars-Henrik Andersson lars-henrik.andersson@svenskjakt.se

3 Båtfärger blir mikroplast Slitage från båtbottenfärger av plast är en viktig källa till mikroplast som direkt når havmiljön Den mesta mikroplasten i miljön kommer från vägtrafik och konstgräsplaner, enligt en ny studie från IVL, Svenska Miljöinstitutet. Men hur mycket som når havsmiljön är oklart. Enligt forskare kan andra källor vara minst lika viktiga. "En viktig källa tycks vara slitage från båtbottenfärger" säger Marie Löf från Stockholms universitet. IVL uppskattar att slitage från plastfärger på fartyg och fritidsbåtar ger uppemot ton mikroplast årligen. Dessa utsläpp går rakt ut i havsmiljön. Det bästa vore att ta ett helhetsgrepp på alla kända utsläppskällor. Vissa, som exempelvis kroppsvårdsprodukter med mikroplaster, är helt onödiga och bör helt enkelt tas bort. Andra är svårare att stoppa, och då bör vi istället se på hur utsläppen kan påverkas genom sådant som produktutveckling, nya reningsmetoder och ändrade konsumtionsmönster. Nyhetskällor Stockholms universitets Östersjöcentrum "Båtbottenfärgerviktig källa till mikroplast i havet" IVLs mikroplastrapport på havet.nu "Svenska källor och spridningsvägar för mikroplaster till den marina miljön" Källa: havet.nu

4 Vitaminbrist hos ejder Ejdern har minskat kraftigt i skärgården de senaste åren, och många har funderat över varför. En möjlig orsak som diskuterats är brist på B-vitamin hos fåglarna. Nu menar SVA att de har resultat som kan förklara nedgången. I en experimentell studie såg man ändrade beteenden hos ejderungar med tiaminbrist. Flera klarade inte av att dyka under vattnet som de normalt sett ska göra och några drunknade. Slutsatsen blir då att de har ett felaktigt beteende på grund av den låga tiaminhalten. Vi hittar också synliga skador i hjärnan som kan kopplas till tiaminbristen, säger Torsten Mörner. Studien är ännu inte publicerad. ( ) Källa: havet.nu 3,2 miljoner för att rädda ålgräsängar i Östersjön Pengarna går till att restaurera ålgäsängar på mjuka havsbottnar längs med Kalmar och Blekinge läns kust. Läs hela artikeln: Källa: HaV

5 Nu kan kommuner söka bidrag för planering av kust och hav Genom projektet KOMPIS kan kustkommuner få bidrag för att stödja förberedelser och genomförande av översiktsplanering i havet. Läs hela artikeln Källa: HaV Östergötlands natur- och kulturguidningar 2016 Nu finns årets trycka program att hämta på turistbyråer, kommunkontor, bibliotek, Östergötlands museum och naturum med flera platser. Över 300 natur- och kulturguidningar erbjuds i årets program. Förs... Östergötlands natur- och kulturguidningar 2016 Källa: Länsstyrelsen Östergötland

6 Yttrande över Vattenmyndigheternas reviderade förslag till åtgärdsprogram Havs- och vattenmyndigheten har anmodats att yttra sig över vattenmyndigheternas reviderade förslag till åtgärdsprogram genom att svara på nedanstående 14 frågor från Miljö- och energidepartementet. De reviderade programmen skiljer sig åt till både innehåll och struktur från de remitterade programmen och Havs- och vattenmyndigheten konstaterar att många förbättringar gjorts men att programmen skulle vinna på ytterligare förbättringar och förtydliganden. Nedanstående punkter behöver förtydligas: Det går inte att avgöra om de föreslagna åtgärderna är proportionella eller inte då det saknas uppgifter om hur långt varje åtgärd når när det gäller att minska påverkan Åtgärdsprogrammen i de olika distrikten är både lika och olika. Oklart är vad som motiverar likheter och olikheter liksom betydelse för genomförande och efterlevnad Betydelsen av och gränsdragningen mellan förutsättningar för åtgärdernas genomförande och föreslagna åtgärder är otydlig Kopplingen mellan föreslagna styrmedelsåtgärder i åtgärdsprogrammen och de konkreta åtgärdsförslagen går inte att följa tydligt Orsakssambandet mellan påverkanssituationen, föreslagna styrmedelsåtgärder och åtgärdernas effekt på vattenmiljön är otydligt Det är otydligt vilka fysiska åtgärder som ingår i den samhällsekonomiska analysen som ligger till grund för val av åtgärder. Läs hela yttrandet: Yttrande över Vattenmyndigheternas reviderade förslag till åtgärdsprogrampdf Källa: HaV

7 Övergången till framtidens nät fortsätter (TELIA) IT och digitaliseringen är central del av av vårt samhälle och en del av vardagen för de flesta människor. Ju mer digitaliserat samhället blir, desto viktigare är det med en driftsäker uppkoppling som fungerar utan avbrott. Utbyggnaden av framtidens nät innebär samtidigt att användningen av den tidigare generationens kopparnät minskar i snabb takt. Fiber och mobilt möter kundernas krav på att kunna använda allt mer data och har redan blivit de vanligaste infrastrukturerna för uppkoppling. Näten byggs också för att kunna leva upp till de krav på säker - och robusthet som är en förutsättning för bland annat framtida välfärdstjänster. I allt fler områden kommer det därför inte vara hållbart att, parallellt med framtidens nät, fortsätta underhålla och investera i kopparnätet för att garantera den nivå av driftsäkerhet som ett allt mer digitaliserat samhälle kräver. TeliaSonera kommer under 2016 påbörja en ny fas avseende övergången från kopparbaserade tjänster till tjänster baserade på framtidens nät. Övergången innebär att i områden där koppartjänsterna inte är framtidssäkra kommer en fullständig övergång till tjänster baserade på i första hand fiber- och mobilnät att genomföras. Tjänster som kommer att påverkas är telefoni, bredband, TV och olika grossist- och företagstjänster. Alla kunder kommer att bli kontaktade i god tid innan förändringen träder i kraft. Övergången till framtidens nät berör kunder till flera olika operatörer. Om du har frågor - kontakta din nuvarande operatör.

8 DET HÄR ÄR FRAMTIDENS NÄT (TELIA) Den snabba digitaliseringen i samhället är en del av vardagen för de flesta av oss. Snabb och stabil uppkoppling med hög kapacitet blir allt viktigare både där vi bor, arbetar och rör oss. Delar av det gamla kopparnätet lever inte längre upp till dagens behov av driftsäkerhet och kapacitet. Telia fortsätter därför arbetet med att modernisera och bygga ut näten för att kunna leverera nya och avancerade digitala tjänster till våra kunder. Samtidigt går vi över till modernare lösningar och framtidssäker teknik, främst via fiber eller mobilnäten. Det innebär att vissa kunder som idag får tjänster levererade via gamla delar av kopparnätet istället kommer att erbjudas nya, moderna och framtidssäkra lösningar via Telia eller annan operatör. Nedan kan du se vilka kommuner och stationer som berörs under 2016 och första halvåret Observera att förändringarna även kan påverka ett fåtal anslutningar som ligger i kommuner som inte listas nedan, men som hör till berörda stationer. Om du har frågor kring om du berörs kan du kontakta din operatör. Kommuner och orter som berörs 2016 Kommuner och orter som berörs första halvåret 2017 Källa Telia

9 Dyrast naturhänsyn är inte alltid effektivast Billig naturhänsyn är ofta kostnadseffektiv. Foto: Lena Gustafsson Billiga former av naturhänsyn vid avverkning är ofta kostnadseffektiva. Att spara levande lövträd, döda träd och lågor kostar t.ex. lite, men kan bidra mycket till biologisk mångfald. En åtgärd som är dyr men ändå kostnadseffektiv är att spara nyckelbiotoper. Det visar den forskning som har gjorts om vad man får för pengarna vid olika typer av naturhänsyn. Forskare från SLU och Skogforsk har gått igenom de åtta vetenskapliga studier som har gjorts i Sverige om hur olika former av naturhänsyn står sig när det gäller kostnadseffektivitet.

10 I de flesta av studierna beräknas kostnaden som skogsägarens förlust av att lämna hänsyn jämfört ett hypotetiskt fall med skogsbruk utan hänsyn. För att skatta vinsterna med naturhänsynen har man använt olika indirekta mått, såsom tillgång till död ved och andra substrat, eller direkta mått, såsom antalet rödlistade arter. Det är förhållandevis enkelt att beräkna kostnaderna, som handlar om intäktsförluster i form av kvarlämnat virke och förlorad framtida virkesproduktion. Däremot är det svårare att värdera nyttoeffekten av olika hänsynsåtgärder. Jämfört med träd som vi avverkar, planterar och gallrar, så är effekterna på de flesta andra organismer svåra att förutsäga. Men en sak verkar klar; ju mer information man har om arter och miljöer i ett bestånd som ska avverkas, desto lättare är det att göra åtgärderna effektivt, säger Jan Weslien, en av författarna till rapporten. Naturvårdsbränning Ämtö 2015 Tre studier utförda av samma forskargrupp jämförde kostnadseffektiviteten hos olika åtgärder för att skapa död ved. Studierna, som alla är rena modelleringsstudier, visar bland annat att det var effektivare att spara döda träd eller att skapa högstubbar, jämfört med att låta omloppstiderna bli längre. Det var också mer kostnadseffektivt att lämna aspar och björkar än att lämna barrträd. Lövträden är viktiga för många insekter, mossor och lavar, samtidigt som deras virkesvärde inte är lika högt.

11 Forskarna konstaterade också att de kostnadseffektiva strategierna för att skapa död ved ser olika ut i olika delar av landet. I norra Sverige med lägre markpriser kostar det mindre att spara hänsynsytor, men i södra Sverige är det effektivare ur kostnadssynpunkt att spara och skapa död ved. I en annan studie, där man inventerade arter i olika skogsmiljöer, fann man att avsättning av nyckelbiotoper är det mest kostnadseffektiva om målet är att skydda så många rödlistade arter som möjligt per insatt krona, säger Lena Gustafsson från SLU, en annan av rapportens författare. Hon vänder sig samtidigt mot att frågan om kostnader förenklas. Ett mått som "arter per krona" är visserligen lätt att förstå, men naturvärdet är mer komplicerat än så, säger hon. Olika typer av hänsyn kan gynna olika arter och vi behöver en mångfald av typer. Ibland kan det också vara en enskild art som kräver extra hänsyn, och en annan gång är det unika miljöer som behöver skydd även om de inte hyser så många arter idag. Syntesen om kostnadseffektiv naturhänsyn är den sjätte delen i en serie som går igenom olika hänsynsåtgärders effekter. Hela rapporten kommer att publiceras under våren Rapporten är framtagen inom forskningsprogrammet Smart Hänsyn, som leds av SLU i samarbete med Skogforsk och Umeå universitet. Kontaktpersoner Jan Weslien, Skogforsk, jan-olov.weslien@skogforsk.se, Lena Gustafsson, SLU, lena.gustafsson@slu.se, Ladda ned Syntes Kostnadseffektiv hänsyn från Smart Hänsyn Synteserna publiceras löpande under våren De läggs ut på och på Följ Smart Hänsyn på Facebook eller mejla Lena Gustafsson för att få nyhetsutskick. Källa: SLU

12 Ny undersökning visar: 14 procent av svenska hushåll äger fritidsbåt Ungefär 14 procent av alla svenska hushåll äger fritidsbåt. Varje båt används i genomsnitt 16 dagar per år. 7 av 10 båtägare säger sig alltid använda flytväst och hela 9 av 10 båtägare som känner till sjöfyllerilagen är positiva till den. Det framgår av den undersökning av fritidsbåtlivet som Transportstyrelsen genomfört. Läs hela rapporten Källa: Transportstyrelsen

13 Överenskommelse om flerårig plan för Östersjön Den 15 Mars nådde Europaparlament och Rådet en politisk överenskommelse om en flerårig plan för de viktigaste fiskbestånden i Östersjön, i enlighet med ett förslag från Kommissionen från Detta är den första i en ny generation förvaltningsplaner som implementerar EUs reformerade fiskeripolitik (CFP) som syftar till att göra förvaltningen av fiskbestånd mera flexibel och regionalt baserad. Se EU-kommissionens hemsida: Källa: Sveriges Fiskares Riksförbund