Byggandet av Nya Broparken i Umeå. Alla anläggningsprojekt, både stora och små, enkla och komplexa, kräver bra handlingar som underlag.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Byggandet av Nya Broparken i Umeå. Alla anläggningsprojekt, både stora och små, enkla och komplexa, kräver bra handlingar som underlag."

Transkript

1 Byggandet av Nya Broparken i Umeå. Alla anläggningsprojekt, både stora och små, enkla och komplexa, kräver bra handlingar som underlag. Kompetensutveckling inom anläggningsbranschen Behövs certifiering eller kan branschen möta utmaningarna på annat sätt? TEXT: THOMAS LINDQVIST. FOTO: TIM FORSBERG, THOMAS LINDQVIST Under de senaste åren men även under de närmast kommande åren, så har, och kommer många äldre och erfarna ingenjörer att pensioneras och lämna sina anställningar i anläggningsbranschen. En stor utmaning för hela branschen är att behålla och i många fall även bygga upp kompetens när de erfarna slutar. Det gäller både konsult-, beställar- och entreprenadsidan men fokus i denna artikel ligger framför på allt anläggningskonsulterna och de delar som berör beskrivningsarbetet. Med tanke på dessa personalavgångar samtidigt som förutsättningarna för branschen ständigt förändras så kan frågan ställas om det snart behöver införas krav på certifiering av konsulter som arbetar med projektering och konstruktion för att säkerställa handlingarnas kvalitet, eller går det att åstadkomma på annat sätt? VIKTIGT MED FORTLÖPANDE KOMPETENSUTVECKLING För att svara upp mot dels generationsväxlingen, men också för att möta de allt större krav som ställs på konsulter som arbetar med projektering och konstruktion, så borde konsultföretagen vara mer framsynta när det gäller kompetensutveckling och på vilket sätt erfarenhetsåterföringen ska ske. De äldre och erfarna som slutar i branschen måste ges möjlighet att dela 28 AMA-nytt Anläggning 1/2013

2 THOMAS LINDQVIST AMA-redaktör Anläggning AB Svensk Byggtjänst med sig av sina erfarenheter under ganska lång tid innan de slutar. Det borde även i större utsträckning satsas på teknisk och objektsspecifik utbildning och gärna enligt speciella kursplaner anpassade efter individernas roller och arbetsuppgifter. Kursplanerna kunde utformas så att perioder av ordinarie arbete varvades med relevanta teknikkurser under hela anställningstiden. På så vis skulle den anställdes kompetens byggas upp successivt och lärdomarna som fås under kurserna hinner landa i det praktiska arbetet innan det sedan är dags för nästa kurstillfälle. Erfarna konsulter som är på väg att lämna branschen inom närmaste åren kunde då få ett ansvar att vara med och utforma utbildningen eftersom de vet vilka kunskaper som krävs och vilka fallgropar som finns. De kunde samtidigt i vissa fall tjäna som kursledare. Ett lämpligt innehåll i kursplanerna kunde vara: AMA-systemet och dess regelverk inklusive kurser i beskrivningsteknik och mät- och ersättningsregler. Dessutom skulle det ingå utbildningar i entreprenadjuridik och även metodoch materialteknisk utbildning för att deltagarna ska få ett helhetsgrepp. Kurserna kunde utformas i flera steg enligt en trappstegsmodell. Konsulter som arbetar med projektering och konstruktion borde även under sin yrkesverksamhet ges möjlighet att få praktisk erfarenhet ute på anläggningsprojekten. Kurserna i beskrivningsteknik kunde utformas så att de var anpassade till den egna verksamheten och med utgångspunkt i verkliga projekt. De första baskurserna kunde vara uppbyggda som självinstruerande webbaserade kurser men efter hand som svårighetsgraden ökar så borde kurserna ges i mer traditionell form och där lärdomar från tidigare kanske mindre lyckade projekt kunde användas och inarbetas i kursmaterialet. Allt för att undvika att misstag upprepas. Kurserna skulle sedan avslutas med tentamen och kursintyg. Om branschen enades om innehållet i kursplanerna så kunde det resultera i ett branschgemensamt kursutbud. Det skulle vara en fördel eftersom det då skulle ställas samma krav på grundkunskap oavsett var den anställde arbetade. MEN VAD ÄR DÅ EGENTLIGEN PROBLEMET? ÄR DET INTE BRA SOM DET ÄR? Anläggningsbranschen i Sverige omsätter årligen mer än 100 miljarder kronor. Samtidigt har också branschens produktivitet varit i fokus de senaste åren eftersom det konstaterats att det där finns en stor förbättringspotential. Även om det är svårt att ange exakta siffror så torde de anläggningsprojekt som bygger på tekniska beskrivningar baserade på AMA-systemet vara i absolut majoritet. Det innebär att det inte är orimligt att anta att förbättrade förfrågningsunderlag främst i form av korrekt utformade tekniska beskrivningar och mängdförteckningar skulle kunna leda till lägre kostnadsökningar under anläggningsprojektens utförandetid. Framför allt som en del av kostnadsökningarna relativt ofta beror på bristfälliga och motstridiga handlingar. En viktig del i ett effektivt samhällsbyggande är att de projekteringshandlingar som ligger till grund för upphandling och byggande håller en hög kvalitet. För att kunna uppnå den höga kvaliteten krävs inom alla led, organisationer som består av kunniga och kompetenta medarbetare. Problemet är då, att samtidigt som en stor mängd erfarna och kunniga personer lämnat och lämnar företagen genom pensionsavgångar, så ersätts de inte sällan av mindre erfarna och dessutom ofta nyutexaminerade medarbetare. Dessutom har också rollerna och arbetsuppgifterna förändrats. Tidigare var det vanligt att arbetet med beskrivningar utfördes av specialister med lång erfarenhet från branschen. De hade ofta allsidig och lång erfarenhet från både konsult, entreprenör och beställarledet. Beskrivningsarbetet utfördes dessutom vanligen samtidigt som andra arbetade med ritningar och modeller. Nu för tiden när branschen föryngrats är det inte ovanligt, framför allt i mindre projekt, att samma personer arbetar med CAD-modeller, ritningsframtagning och beskrivningsarbete. Beskrivningsarbetet startar i ett senare skede, ofta först i slutet när ritningar och modeller färdigställts. Det är i sig ingen nackdel att beskrivningsarbetet utförs av samma personer som skapar CAD-modellerna men det är framförallt det att beskrivningsar- AMA-nytt Anläggning 1/

3 Kontinuerlig vidareutbildning är viktig för att upprätthålla kompetensen. betet startar för sent och ska utföras på kort tid som skapar problem. Det innebär att beskrivningsarbetet numer ofta sker på kortare tid samtidigt som det i vissa fall utförs av personer med mindre kunskap och erfarenhet. TEKNISKA BESKRIVNINGAR Det kan vara både svårt och lätt att producera bra tekniska beskrivningar för anläggningsarbeten. Det beror nästan uteslutande på kunskapsnivån hos de som utför arbetet. Det krävs både kunskaper om AMA-systemet i sig och kunskaper inom alla de olika områden som kan bli aktuella för det specifika projektet. Dessutom krävs goda kunskaper om aktuellt projekt samt kunskap och vetskap om andra projektdokument. Att AMA Anläggning dessutom innehåller ungefär olika koder och rubriker för att beskriva olika sorters arbeten gör det inte enklare. Dessutom behöver projektören i vissa fall även använda koder från andra tekniska AMA:or. Arbetet med att upprätta en korrekt utförd teknisk beskrivning med tillhörande mängdförteckning enligt AMA:s regelverk är omgärdat av en hel del formkrav för att handlingarna ska anses vara korrekta. Brister leder ofta till onödiga tvistigheter mellan beställare och entreprenör. VAD KRÄVS Vad krävs då för att upprätta tekniska beskrivningsdokument av god kvalitet? Ja det har genom åren i olika nummer av AMA-nytt, och faktiskt även i detta, förekommit artiklar som beskrivit det men kortfattat kan följande nämnas. Det krävs först och främst kunskap om hur AMA-systemet fungerar med dess regler och hur de olika dokumenten hänger ihop och samverkar med andra viktiga branschdokument, exempelvis allmänna bestämmelser, AB 04 med flera dokument. Sedan krävs också ingående kunskap om det aktuella projektet och även vetskap om hur de administrativa föreskrifterna (AF-delen) ser ut eller kommer att utformas. Det är vanligt att beställaren själv skriver de administrativa föreskrifterna men författaren av den tekniska beskrivningen måste känna till innehållet. I många fall finns också i AMA hänvisningar till andra dokument exempelvis standarder som då är viktiga att känna till innehållet i. Förutom ovanstående så krävs även ingående branschkunskaper för att kunna veta vilka arbetsmetoder, kontrollmetoder, materialval och liknande som kan bli aktuella i projektet. Dessutom krävs alltid kunskap om aktuell lagstiftning inom området. Bristfälliga handlingar kan fördyra projekten kraftigt och leda till att projektbudgeten spricker. De kan också ge upphov till olämpliga eller till och med farliga konstruktionslösningar vilket kan äventyra säkerheten hos både användare och de som bygger. Därför är rätt kompetens hos de som upprättar handlingarna mycket viktig. Ofta vid anläggningsprojektering är det frågan om avancerade tekniska lösningar där konsekvenserna av felaktigheter kan bli omfattande. Kort sagt så krävs det en hel del utav de som upprättar tekniska beskrivnings- 30 AMA-nytt Anläggning 1/2013

4 dokument och frågan är hur branschen ska tillgodose att kraven uppfylls. UTBILDNINGS- OCH KOMPETENSKRAV Som det ser ut idag ställs inga egentliga formella krav på personer som arbetar som mark och anläggnings- projektörer/ konstruktörer. En vanlig utbildningsbakgrund är gymnasie-, civil- eller högskoleingenjörer från olika utbildningar. Det finns även en del yrkestekniska högskoleutbildningar som specialutbildar anläggningsprojektörer. När det gäller den fortlöpande kompetensutvecklingen så har idag de flesta konsultföretagen egna utbildningsprogram för de anställda men de syftar ofta till att utbilda interna uppdragsledare och är då mer inriktade på ekonomiska och administrativa frågeställningar rörande ledningen av de egna konsultuppdragen. Resonemanget har ofta varit att konsulterna redan kan tekniken eftersom de vanligen har långa teoretiska utbildningar med sig till anställningen. Ett problem är dock att så inte är normalfallet. Det beror på att de teoretiska utbildningarna sällan fokuserat på specifika branschverktyg som till exempel CAD eller AMA-systemet. Kursmaterialet i teoretiska utbildningar är oftast inte heller så konkret utformat vilket gjort att kunskaperna därifrån normalt inte blivit direkt tillämpbart på arbetsplatserna. Här har det dock skett en viss förändring på senare år eftersom det numer ingår även kurser inom CAD men också inom AMA-systemet i någon form i ett flertal utbildningsprogram. Omfattningen kunde dock vara större. Inom branschen ställs idag konkreta utbildnings- och kompetenskrav på vissa typer av verksamheter. Det gäller till exempel vid betongarbeten eller arbeten som innefattar dykning. Kraven är då riktade mot de som utför, och eller, leder och övervakar arbetet. När det gäller dykning handlar det mycket om riskerna under själva arbetet. Men vid arbeten med betonggjutningar handlar det främst om att säkerställa konstruktionernas integritet och hållfasthet på både lång och kort sikt. Det kan då verka lite underligt att den som leder och övervakar en betonggjutning måste ha en viss grundkompetens tillsammans med kurser på mellan 7-20 arbetsdagar, beroende på gjutningens svårighetsgrad, för att få leda och övervaka arbetet. Den som däremot ansvarar för, eller granskar samma betongkonstruktions hållfasthetsberäkning saknar vanligen formella krav på utbildning eller kompetens. Naturligtvis säger inte det att de som utför eller granskar hållfasthetsberäkningarna saknar utbildning eller kompetens. Men det saknas ett formellt krav på detta. Något som kan tyckas underligt med tanke på vad som kan stå på spel. Även i AMA-texterna ställs i vissa fall krav på formell kompetens för vissa typer av arbeten. Det gäller till exempel betongarbeten, mätningsarbeten, bergrensning, rostskyddsmålning av stålkonstruktioner, tillverkning av svetsade räckeskonstruktioner, läcksökning av stållådbalkbroar, konstruktioner av stålelement, arbeten med broar konstruerade av trä eller aluminium, kapning och svetsning av järnvägsräls, svetsning av stål- och plaströr, vattenbilning på brokonstruktioner med mera. Kraven syftar då ofta till att kvaliteten på slutresultatet av det beskrivna arbetet ska bli det avsedda. CERTIFIERING Ett möjligt sätt att formellt kravställa de som arbetar med mark- och anläggningsprojektering eller konstruktion är att det införs krav på personcertifiering. Certifiering kan antingen vara lagstadgad eller vara resultatet av en överenskommelse inom branschen. En certifiering är ett sorts kvalitetsbevis som visar att innehavaren har den utbildning, erfarenhet och kunskap som en uppgift kräver. Kraven är ofta väldigt konkret utformade och där till exempel brist på teoretisk utbildning kan ersättas med lång yrkeserfarenhet. Förutom en sorts grundbehörighet ställs även normalt krav på genomgång av för arbetet relevanta kurser. Ett av de kanske mest kända exemplen i branschen idag är kravet på certifierad kontrollansvarig vid tillsyn av bygg-, rivnings eller markåtgärder. Här ställer samhället krav på att de som ska verka som kontrollansvariga också måste vara personcertifierade. Certifieringen utförs som tredjepartsbedömning. Personcertifieringarna är tidsbegränsade och gäller för antingen normal eller komplicerad art av åtgärder. När det gäller certifiering så finns det idag ett antal verksamheter inom byggoch anläggningsbranschen som kan visa upp certifierade utövare. Vissa är lagstadgade, andra resultatet av frivilliga branschöverenskommelser. Exempel på fackområden inom bygg- och anläggningsbranschen där certifiering förekommer Certifierad Kontrollansvarig enligt PBL. Certifierad sakkunnig funktionskontrollant Certifierad Energiexpert Certifierad Byggarbetsmiljösamordnare, BAS-P och BAS-U. Certifierad Sakkunnig inom brandskydd Certifierad besiktningsman av Utemiljö Certifierad Entreprenadbesiktningsman Certifierad Trähusbyggare Certifierad Överlåtelsebesiktningsman Certifierad Radontekniker Certifierad Brunnsborrare Certifierad Passivhusbyggare AMA-nytt Anläggning 1/

5 AMA är en av de pusselbitar som den som upprättar beskrivningar behöver ha god kännedom om. Fördelarna med ett system med certifiering är att alla måste göra på samma sätt. Alla företag som vill verka i branschen måste ta de kostnader som en certifiering innebär. En annan fördel är att statusen inom yrkesgrupperna troligen kommer att öka. Samtidigt ökar också möjligheten för konsultföretagen att ta mer betalt för kvalificerad arbetskraft. Dessutom kan det eventuellt också bidra till att öka attraktionskraften för yrket. Jämfört med utbildningsprogram eller kursplaner som de enskilda företagen tar fram så är fördelen med certifiering att kravet på kompetens blir lika för alla. Beställare får dessutom bättre vetskap om vilken kompetens som konsultens projektorganisation har. Som det hittills fungerat så är upphandlingen ofta fokuserad på särskilt kvalificerade uppdragsledare med krav på dokumenterad erfarenhet och medverkan i liknande referensobjekt i branschen. Sedan kanske själva projekteringen utförs av helt andra personer med betydligt mindre erfarenhet samtidigt som uppdragsledaren haft svårt att hinna vara tillräckligt delaktig under arbetets gång och med att sedan granska resultatet innan leverans. Nackdelar med certifiering är att certifikatet inte med automatik säger att personen är lämpad för uppdraget samtidigt som det troligen kommer att medföra betydande kostnader för företagen. Dessutom kan det bli svårare för yngre personer att få anställning om de inte redan är certifierade. ANDRA FAKTORER Men oavsett om kompetensutvecklingsbehovet tillgodoses genom personcertifiering av projektörer eller på något annat sätt så finns det andra aspekter som är viktiga för att säkerställa handlingarnas kvalitet. Företagen måste ha bra verktyg och rutiner som stöd för projekteringsarbetet. Det kan till exempel vara genomtänkta och väl fungerande granskningsrutiner och kontrollprogram med syfte att underlätta och säkerställa produktionen och leverans av handlingar. Även de stora förändringar i arbetssätt som en successiv övergång till BIM kommer att medföra ställer högre krav på granskning och kontroll av det levererade materialet. Tanken är att BIM-modellerna på sikt ska innehålla all information, både det geometriska datat och uppgifter från den tekniska beskrivningen och mängdförteckningen med mera. Se även artikeln Recept för bra tekniska beskrivningar på sidan 11. källor: 32 AMA-nytt Anläggning 1/2013

Kravspecifikation för certifiering av Byggarbetsmiljösamordnare

Kravspecifikation för certifiering av Byggarbetsmiljösamordnare BAS-P för planering och projektering BAS-U för utförandet av ett byggnads- eller anläggningsarbete Detta dokument är framtaget av Samrådsgruppen (Scheme Committee) för certifiering av 1 Bakgrund och syfte

Läs mer

Samverkansformer för lyckade projekt. Lars Redtzer, Sveriges Byggindustrier Birgitta Olofsson, Tyréns Rickard Rosenlund,Trafikverket

Samverkansformer för lyckade projekt. Lars Redtzer, Sveriges Byggindustrier Birgitta Olofsson, Tyréns Rickard Rosenlund,Trafikverket Samverkansformer för lyckade projekt Lars Redtzer, Sveriges Byggindustrier Birgitta Olofsson, Tyréns Rickard Rosenlund,Trafikverket Samverkansformers betydelse för ökad produktivitet LARS REDTZER- ANSVARIG

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Förnamn Efternamn

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Förnamn Efternamn BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Förnamn Efternamn BFS 2011:x Boverkets föreskrifter och allmänna råd om certifiering av sakkunniga inom områdena betong-, trä- och stålkonstruktioner, geoteknik,

Läs mer

Kontrollansvarig. Byggherrens stöd vid projektering och byggande. www.karf.se

Kontrollansvarig. Byggherrens stöd vid projektering och byggande. www.karf.se Kontrollansvarig Byggherrens stöd vid projektering och byggande www.karf.se 1 I denna broschyr avser Kontrollansvarig och Kontrollplan de begrepp som finns reglerade i Plan- och bygglagen, PBL (kap10 9,

Läs mer

Projektörens snabbguide till tekniska beskrivningar. 1/11 Projektörens snabbguide till tekniska beskrivningar

Projektörens snabbguide till tekniska beskrivningar. 1/11 Projektörens snabbguide till tekniska beskrivningar Projektörens snabbguide till tekniska beskrivningar 1/11 Projektörens snabbguide till tekniska beskrivningar Inledning I vilken ände ska man börja? Vad är viktigt att tänka på? Och varför pratar alla om

Läs mer

SBF 1007:5 Norm Behörig ingenjör brandlarm

SBF 1007:5 Norm Behörig ingenjör brandlarm Norm Behörig ingenjör brandlarm Förord Ju tidigare en brand upptäcks, desto enklare är branden att begränsa och släcka. En anläggning för brandlarm är ett viktigt system som upptäcker begynnande bränder.

Läs mer

Remissvar- SOU 2004:78 Byggnadsdeklarationer inomhusmiljö och energianvändning

Remissvar- SOU 2004:78 Byggnadsdeklarationer inomhusmiljö och energianvändning Miljödepartementet Stockholm den 15 okt 2004 Remissvar- SOU 2004:78 Byggnadsdeklarationer inomhusmiljö och energianvändning EnergiRådgivarna välkomnar byggnadsdeklarationer, frivilliga eller obligatoriska.

Läs mer

Säkra konstruktioner. Mikael Hallgren, Tyréns STD Temagrupp Byggkonstruktion

Säkra konstruktioner. Mikael Hallgren, Tyréns STD Temagrupp Byggkonstruktion Säkra konstruktioner Mikael Hallgren, Tyréns STD Temagrupp Byggkonstruktion STD-företagen Antal medlemsföretag: 715 st (totalt 35.000 anställda) Medlemsgrupper Arkitektföretag Projektledningsföretag Tekniska

Läs mer

Samordningsansvar och Byggarbetsmiljösamordning

Samordningsansvar och Byggarbetsmiljösamordning Samordningsansvar och Byggarbetsmiljösamordning 2014-06-18 1/5 Innehåll Syfte/bakgrund... 3 Omfattning... 3 Ansvar och Genomförande... 3 Renodlad BAS med sjävständig entreprenör... 3 Renodlad BAS med egen

Läs mer

Certifieringsregler för entreprenadbesiktningsmän Entreprenadbesiktningar inom bygg-, anläggnings- och installationsbranschen

Certifieringsregler för entreprenadbesiktningsmän Entreprenadbesiktningar inom bygg-, anläggnings- och installationsbranschen 2015-03-06 Sida 1(5) Certifieringsregler för entreprenadbesiktningsmän Entreprenadbesiktningar inom bygg-, anläggnings- och installationsbranschen 1. Allmänt 1.1 Certifiering av besiktningsman utförs av

Läs mer

Vägledning Antikvarisk medverkan

Vägledning Antikvarisk medverkan Vägledning Antikvarisk medverkan Vägledning avseende antikvarisk medverkan vid tillämpningen av 3 kap. 14 och 4 kap. 3, 9 och 13 lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. samt 5 och 17 förordningen (1993:379)

Läs mer

Kravspecifikation för certifiering av Byggarbetsmiljösamordnare

Kravspecifikation för certifiering av Byggarbetsmiljösamordnare BAS-P för planering och projektering BAS-U för utförandet av ett byggnads- eller anläggningsarbete Detta dokument är framtaget av Samrådsgruppen för certifiering av 1 Bakgrund och syfte med certifieringen

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson BFS 2011:14 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om certifiering av kontrollansvariga; Utkom från trycket den 26 april 2011 beslutade den 19 april

Läs mer

Agenda. 1. Introduktion och presentation av deltagarna. 2. Produktivitet. 3. Arbetsmiljö. 4. Trafikpåverkan

Agenda. 1. Introduktion och presentation av deltagarna. 2. Produktivitet. 3. Arbetsmiljö. 4. Trafikpåverkan 1 2014-08-28 Agenda 1. Introduktion och presentation av deltagarna 2. Produktivitet 3. Arbetsmiljö 4. Trafikpåverkan 5. Medskick till nationellt Anläggningsforum 6. Sammanfattning och avslutning 2 2014-08-28

Läs mer

IDAG. Handläggande under byggtid Besiktning Repetition. 15 januari 2015 Sara Bäckström 2

IDAG. Handläggande under byggtid Besiktning Repetition. 15 januari 2015 Sara Bäckström 2 IDAG Handläggande under byggtid Besiktning Repetition 15 januari 2015 Sara Bäckström 2 Byggherrens handläggning under byggtid Viktigt med kommunikation!!! God projektstyrning Effektiv organisation-beror

Läs mer

TEKNISKA SYSTEM VVS. Ämnets syfte

TEKNISKA SYSTEM VVS. Ämnets syfte TEKNISKA SYSTEM VVS Ämnet tekniska system VVS behandlar den arbetsprocess där man projekterar och dokumenterar tekniska system och anläggningar inom teknikområdet VVS-installation. I projektering ingår

Läs mer

Personcertifiering av ventilationsmontörer. en kravspecifikation upprättad av PVF Plåt & Vent Yrkesnämnd

Personcertifiering av ventilationsmontörer. en kravspecifikation upprättad av PVF Plåt & Vent Yrkesnämnd Personcertifiering av ventilationsmontörer en kravspecifikation upprättad av PVF Plåt & Vent Yrkesnämnd Stockholm 2013 Innehåll 1. Inledning 2. Ändamål 3. Kvalifikationskrav för certifiering 4. Förkunskaper

Läs mer

Certifiering av stålbyggnadskonstruktörer

Certifiering av stålbyggnadskonstruktörer Certifiering av stålbyggnadskonstruktörer Professor Bernt Johansson 1 Certifierad stålbyggnadskonstruktör (CSK) Varför? Hur? När? 2 England Institution of Structural Engineers har rätt att certifiera konstruktörer.

Läs mer

CE-märkning av byggprodukter. Ebbe Rosell

CE-märkning av byggprodukter. Ebbe Rosell CE-märkning av byggprodukter Ebbe Rosell Ni vet redan: Att våra regelverk kräver CE-märken på många produkter. Att det finns harmoniserade europeiska produktstandarder. Att det finns olika bekräftelseprocedurer

Läs mer

Tidplan kurser hösten 2013

Tidplan kurser hösten 2013 BYGG & FASTIGHET Din partner för kompetensutveckling Tidplan kurser hösten 2013 Beställ eller hämta vår kurskatalog 2013 på www.st f.se/ bestall-katalog STF 1128600:04 Bakom BFAB står STF Ingenjörsutbildning

Läs mer

Independent Project Monitoring, IPM Koncept för övervakning av komplexa investeringsprojekt

Independent Project Monitoring, IPM Koncept för övervakning av komplexa investeringsprojekt Independent Project Monitoring, IPM Koncept för övervakning av komplexa investeringsprojekt I samarbete med 1 Vad är IPM? IPM, Independent Project Monitoring, är en oberoende projektövervakningsfunktion

Läs mer

Anläggningsbranschens syn på personcertifiering

Anläggningsbranschens syn på personcertifiering Anläggningsbranschens syn på personcertifiering en byråkratisk pappersprodukt eller ett verktyg för att säkra kompetensen? Välkomna Niclas Jakobsen Andreas Jurkiewicz Erik Sundbom Rörligheten över gränser

Läs mer

Utrymme för vård och omsorgsarbete

Utrymme för vård och omsorgsarbete Utrymme för vård och omsorgsarbete Arbetsutrymme Arbetsutrymme Utrymme som behövs för hjälpmedel. Utrymme som behövs för hjälpmedel. DET ÄR VIKTIGT att det finns tillräckligt med plats för vårdarbete.

Läs mer

TEKNISKA SYSTEM EL. Ämnets syfte

TEKNISKA SYSTEM EL. Ämnets syfte TEKNISKA SYSTEM EL Ämnet tekniska system el behandlar den arbetsprocess där man projekterar och dokumenterar tekniska system och anläggningar inom teknikområdet elinstallation. I projektering ingår utrednings-

Läs mer

AB FAMILJEBOSTÄDER BILAGA 2 - PM FÖR ANBUDSGIVARE AVSEENDE VVS- KONSULTTJÄNSTER STOCKHOLM

AB FAMILJEBOSTÄDER BILAGA 2 - PM FÖR ANBUDSGIVARE AVSEENDE VVS- KONSULTTJÄNSTER STOCKHOLM AB FAMILJEBOSTÄDER BILAGA 2 - PM FÖR ANBUDSGIVARE AVSEENDE VVS- STOCKHOLM 2011-07-08 INLEDNING Detta dokument kompletterar bilaga 1- Administrativa föreskrifter avseende VVS-konsulttjänster, och anger

Läs mer

Bas P och Bas U 1 dag

Bas P och Bas U 1 dag Bas P och Bas U 1 dag Nercia Utbildning AB I Sverige finns ca 1600 utbildningsföretag med olika utbud av program och kurser, de flesta med ett redan färdigt upplägg som sedan anpassas efter kunden. Vi

Läs mer

Svetsade stålkonstruktioner till broar

Svetsade stålkonstruktioner till broar Publ 2004:10 Svetsade stålkonstruktioner till broar Bekräftelse av överenstämmelse 2004-01 Dokumentets datum Dokumentbeteckning 2004-01 Publikation 2004:10 Upphovsman (författare, utgivare) Sektion Bro-

Läs mer

Med fokus på AVANCERAD SVETSNING

Med fokus på AVANCERAD SVETSNING Med fokus på AVANCERAD SVETSNING VI VILL HA KRÄVANDE KUNDER Med högt ställda krav på sina produkter Det är också på det sättet vi utvecklats och tillhör nu de främsta leverantörerna på marknaden. Vår framtidstilltro

Läs mer

AB FAMILJEBOSTÄDER BILAGA 2 - PM FÖR ANBUDSGIVARE AVSEENDE VENTILATIONSKONSULTTJÄNSTER STOCKHOLM

AB FAMILJEBOSTÄDER BILAGA 2 - PM FÖR ANBUDSGIVARE AVSEENDE VENTILATIONSKONSULTTJÄNSTER STOCKHOLM AB FAMILJEBOSTÄDER BILAGA 2 - PM FÖR ANBUDSGIVARE AVSEENDE STOCKHOLM 2011-07-08 INLEDNING Detta dokument kompletterar bilaga 1- Administrativa föreskrifter avseende Ventilationskonsulttjänster, och anger

Läs mer

Konsulter är betydelsefulla

Konsulter är betydelsefulla Konsultupphandling Konsulttjänster Tjänsten avslutas med att ritningar, beskrivningar och utlåtande levereras eller att någon form av rådgivning lämnas. Förutsättningarna är unika för varje enskilt uppdrag

Läs mer

Certifieringsregler Certifierad Radonkunnig

Certifieringsregler Certifierad Radonkunnig Certifieringsregler Certifierad Radonkunnig Gällande fr o m 2014-04-02 1. Allmänt 1.1 Syftet med denna certifiering är att utgöra en validering av grundkompetens, erfarenhet och fortlöpande fortbildning

Läs mer

YH utbildning Murare. Översiktlig presentation av initiativ. Företag i Södra Sverige samt Folkuniversitetet G. Franzén

YH utbildning Murare. Översiktlig presentation av initiativ. Företag i Södra Sverige samt Folkuniversitetet G. Franzén YH utbildning Murare Översiktlig presentation av initiativ. Företag i Södra Sverige samt Folkuniversitetet G. Franzén SGF - översiktlig presentation initiativ YG 2016-09-30 1 Varför börja fundera på en

Läs mer

Kap1 ANVISNINGAR OCH RUTINER

Kap1 ANVISNINGAR OCH RUTINER Kap1 ANVISNINGAR OCH RUTINER 1.1 LEDANDE DOKUMENT 1.2 PLEXMAN 1.3 RUTIN GENOMFÖRANDEPROCESSEN 1.4 RUTIN PLANPROCESSEN 1.5 RAMAVTAL 1.6 RELATIONSHANDLINGAR 1.7 RELATION MELLAN GATUAVDELNINGARNA 1.8 UPPFÖLJNING

Läs mer

Vad är kompetens? Fakta kan vi hitta i en bok Fakta + Erfarenhet = Kunskap. Kompetens är förmågan att tillämpa kunskap och dra egna slutsatser!

Vad är kompetens? Fakta kan vi hitta i en bok Fakta + Erfarenhet = Kunskap. Kompetens är förmågan att tillämpa kunskap och dra egna slutsatser! CBI utbildar Vad är kompetens? Fakta kan vi hitta i en bok Fakta + Erfarenhet = Kunskap Kompetens är förmågan att tillämpa kunskap och dra egna slutsatser! Kompetenshöjning kommer via insikter när man

Läs mer

Att beställa byggnadsarbeten. Kursinnehåll GENOMFÖRANDET 2015-09-18

Att beställa byggnadsarbeten. Kursinnehåll GENOMFÖRANDET 2015-09-18 Att beställa byggnadsarbeten Kursinnehåll Sammanställning av genomförandet Planering och förberedelser, stämmobeslut, hyresnämnden, bygglov/bygganmälan Entreprenadformer; avtal; anbudsförfrågan; kontrakt

Läs mer

TEKNISK RIKTLINJE TR utg 1

TEKNISK RIKTLINJE TR utg 1 SvK4005, v4.0, 2016-04-27 ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE VÅR BETECKNING HM TR 13-02-02 DATUM SAMRÅD 2016-09-13 N, A, F, S, K, H TEKNISK RIKTLINJE UTGÅVA 1 TD FASTSTÄLLD Arbetsmiljökrav Totalentreprenad Uppdragstagare

Läs mer

Certifieringsregler för entreprenadbesiktningsmän Entreprenadbesiktningar inom bygg-, anläggnings- och installationsbranschen

Certifieringsregler för entreprenadbesiktningsmän Entreprenadbesiktningar inom bygg-, anläggnings- och installationsbranschen 2016-02-15 Sida 1(5) Certifieringsregler för entreprenadbesiktningsmän Entreprenadbesiktningar inom bygg-, anläggnings- och installationsbranschen 1. Allmänt 1.1 Certifiering av besiktningsman utförs av

Läs mer

Utbildning och kurser ID06 utveckling Personalliggare

Utbildning och kurser ID06 utveckling Personalliggare Utbildning och kurser ID06 utveckling Personalliggare www.sverigesbyggindustrier.se/kurs www.sverigesbyggindustrier.se/kurs Kompetensutveckling Seminarier Kurser E-learning Drygt 500 kursstarter per år

Läs mer

Certifieringsregler för besiktningsman för utemiljö (BEUM). Besiktningar inom mark, anläggning och grönområde

Certifieringsregler för besiktningsman för utemiljö (BEUM). Besiktningar inom mark, anläggning och grönområde Gällande från 2016-03-08 Certifieringsregler för besiktningsman för utemiljö (BEUM). Besiktningar inom mark, anläggning och grönområde 1 Allmänt 1.1 Certifiering av besiktningsman för utemiljö utförs av

Läs mer

ELBESIKTNING & SÄKERHET, UPPDATERING & VIDAREUTBILDNING. besiktning av elanläggningar elsäkerhet maskiners elutrustning styrning & drift av elmotorer

ELBESIKTNING & SÄKERHET, UPPDATERING & VIDAREUTBILDNING. besiktning av elanläggningar elsäkerhet maskiners elutrustning styrning & drift av elmotorer , UPPDATERING & VIDAREUTBILDNING besiktning av elanläggningar elsäkerhet maskiners elutrustning styrning & drift av elmotorer 2 3 SIDA BESIKTNING AV ELANLÄGGNINGAR. GRUNDKURS BESIKTNING AV ELANLÄGGNINGAR.

Läs mer

Behöver jag en kontrollansvarig

Behöver jag en kontrollansvarig Behöver jag en kontrollansvarig för att bygga eller riva? 2 Den här broschyren vänder sig i första hand till dig som har ett en- eller tvåbostadshus. När du ska bygga en ny byggnad eller bygga till behöver

Läs mer

Byggprocessen VBEA01. Introduktion. Stefan Olander Avd för Byggproduktion Institutionen för Byggvetenskaper Lunds Tekniska Högskola

Byggprocessen VBEA01. Introduktion. Stefan Olander Avd för Byggproduktion Institutionen för Byggvetenskaper Lunds Tekniska Högskola Byggprocessen VBEA01 Introduktion Stefan Olander Avd för Byggproduktion Institutionen för Byggvetenskaper Lunds Tekniska Högskola 1 - Allmän information Introduktion - Kurslitteratur/kurskompendium - Grupper

Läs mer

Kompetensförsörjning. Gemensamma metallavtalet

Kompetensförsörjning. Gemensamma metallavtalet Kompetensförsörjning Gemensamma metallavtalet 1 2 Vad är kompetens? Kompetens är ett begrepp som många använder sig av. Men vad betyder det egentligen? Kompetens är inte detsamma som formell utbildningsnivå.

Läs mer

Ombyggnad - processen Lilliehorn Konsult AB Per Lilliehorn

Ombyggnad - processen Lilliehorn Konsult AB Per Lilliehorn Ombyggnad - processen Per Lilliehorn Standardförändringar 2 Byggprocessen Min definition: Börjar med att någon vill bygga ett nytt hus eller bygga om ett befintligt och slutar med att byggnaden, efter

Läs mer

Fuktbegrepp - definitioner

Fuktbegrepp - definitioner 1 Fuktbegrepp - definitioner Översikt SKEDE AKTIVITET RESULTAT UTFÖRARE PROGRAM Att (om)formulera byggherrens krav på fuktsäkerhet i program och AF eller i ett speciellt fuktsäkerhetsprogram Upprätta en

Läs mer

Teknisk handbok Projektering

Teknisk handbok Projektering Teknisk handbok Projektering Teknisk handbok Projektering... 1 Läsanvisningar... 2 1. Lagar, bestämmelser och riktlinjer... 2 1.1. Handlingar som åberopas... 2 2. Projektledning... 2 2.1. Projektstart...

Läs mer

Kap1 ANVISNINGAR OCH RUTINER

Kap1 ANVISNINGAR OCH RUTINER Kap1 ANVISNINGAR OCH RUTINER 1.1 LEDANDE DOKUMENT 1.2 PLEXMAN 1.3 RUTIN GENOMFÖRANDEPROCESSEN 1.4 RUTIN PLANPROCESSEN 1.5 RAMAVTAL 1.6 RELATIONSHANDLINGAR 1.7 RELATION MELLAN GATUAVDELNINGARNA 1.8 UPPFÖLJNING

Läs mer

Hur ökar vi produktiviteten och innovationskraften i branschen?

Hur ökar vi produktiviteten och innovationskraften i branschen? Hur ökar vi produktiviteten och innovationskraften i branschen? Sveriges största beställare visar hur arbetet fortskrider Stefan Engdahl Direktör, Investering Trafikverkets uppdrag Regeringen har, via

Läs mer

Teknikbärare (ID 06)

Teknikbärare (ID 06) Kompetenskrav Myndigheter Entreprenör Konsulter Kompetenskrav Branschorganisation Utbildare Kompetenskrav Infrastrukturhållare Gemensamma krav och fristående tester Access kontroll Teknikbärare (ID 06)

Läs mer

BELÄGGNING. Ämnets syfte

BELÄGGNING. Ämnets syfte BELÄGGNING Ämnet beläggning behandlar beläggningsarbete, från tillverkning av asfalt till det att vägobjektet är färdigt att brukas. I samhället ställs allt högre krav på vägars utformning och kvalitet.

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet tekniska system inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år;

Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet tekniska system inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet tekniska system inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; beslutade den -- maj 2015. Skolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap. 2 förordning

Läs mer

CBCT - lagar, förordningar och författningar

CBCT - lagar, förordningar och författningar CBCT - lagar, förordningar och författningar Bakgrund Vid Svensk Förening för Odontologisk Radiologis årsmöte 2008 diskuterades föreningens policy när det gäller det snabba utvecklingen inom Cone Beam

Läs mer

Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning?

Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning? Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning? Den här broschyren vänder sig till dig som har ett arbetsmiljöansvar inom bygg- och anläggning. Här kan du läsa om vad som behöver göras under olika skeden

Läs mer

Bilaga 4d. Resursförstärkning. Upphandling av IT-stöd för hantering av frånvaro och när varo inom Skolplattform Stockholm UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Bilaga 4d. Resursförstärkning. Upphandling av IT-stöd för hantering av frånvaro och när varo inom Skolplattform Stockholm UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SID 1 (7) Bilaga 4d Resursförstärkning Förfrågningsunderlag Upphandling av IT-stöd för hantering av frånvaro och när varo inom Skolplattform Stockholm Box 22049, 104 22 Stockholm. Besöksadress Hantverkargatan

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 Etablering av vissa nyanlända - etableringsuppdraget - genomförandet av 2015-02-20 Verksamhetsår 2014 Sida: 2 av 20 Sida: 3 av 20 Dnr: Af-2013/208922 Datum: 2015-02-20

Läs mer

Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall

Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall Boverket september 2013 Titel: Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall Utgivare: Boverket september 2013 Dnr: 1255-369/2013

Läs mer

Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi

Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi -inom den kommunala hälso- och sjukvården utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) KARLSTADS KOMMUN

Läs mer

Här kommer vi ha hjälp av våra lektioner gällande byggnadsmaterial, tryck och dragkrafter, balkformer och hållfasthet.

Här kommer vi ha hjälp av våra lektioner gällande byggnadsmaterial, tryck och dragkrafter, balkformer och hållfasthet. Brobyggare/Konstruktör Story : Du har arbetat för ett globalt byggföretag i flera år. Som projektledare för Öresundsbron senast visade du framfötterna rejält. Du blir därför erbjuden att bli förflyttad

Läs mer

Delegering. Vem får delegera?

Delegering. Vem får delegera? Vem får delegera? Den som överlåter en arbetsuppgift för vilken det krävs formell kompetens till någon som saknar sådan kompetens svarar för att den som fått uppgiften har förutsättningar att fullgöra

Läs mer

UPPHANDLING FÖR INSTALLATIONER I BIM-PROJEKT 2016

UPPHANDLING FÖR INSTALLATIONER I BIM-PROJEKT 2016 UPPHANDLING FÖR INSTALLATIONER I BIM-PROJEKT 2016 Upphandling av projektörer Administrativa föreskrifter Informationsleveranser Checklista Bilagor September 2016 ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER Det som anges

Läs mer

BYGG OCH ANLÄGGNING. Ämnets syfte

BYGG OCH ANLÄGGNING. Ämnets syfte BYGG OCH ANLÄGGNING Ämnet bygg och anläggning behandlar byggandet från planeringsstadiet till färdigställande och drift. Det behandlar även bygg- och anläggningsbranschens olika yrken och arbetsvillkor.

Läs mer

Magnus Lundberg Projektchef, E4 Sundsvall

Magnus Lundberg Projektchef, E4 Sundsvall Magnus Lundberg Projektchef, E4 Sundsvall E4 Sundsvall En ny väg. 1000 nya möjligheter. Struktur Innehåll: a. E4 Sundsvall nya affärsformer b. Upphandling c. Granskning d. Verifiering e. Godkännande f.

Läs mer

beställare Hur ökar vi innovationsviljan?

beställare Hur ökar vi innovationsviljan? Renodlad beställare Hur ökar vi produktiviteten iteten och innovationsviljan? Trafikverkets strategiska utmaningar 2012-2021 Ett energieffektivt t transportsystem t t Väl fungerande resor och transporter

Läs mer

Undervisning på engelska

Undervisning på engelska kontrollansvar mätning projektekonomi projektledning ritningsläsning underhåll av vägar upphandling utsättning Efter avslutad utbildning ska den studerande ha färdigheter i att medverka vid ledning av

Läs mer

BAS-P, BAS-U Ansvar och roller. Morgan Näslund

BAS-P, BAS-U Ansvar och roller. Morgan Näslund BAS-P, BAS-U Ansvar och roller Morgan Näslund Vilka regler finns det som reglerar arbetsmiljön? Arbetsmiljölagen Beslutas av riksdagen Arbetsmiljöförordningen meddelas av regeringen Arbetsmiljöföreskrifter

Läs mer

Kompetensområden och kompetensnivåer. vid miljöförvaltningen

Kompetensområden och kompetensnivåer. vid miljöförvaltningen Kompetensområden och kompetensnivåer vid miljöförvaltningen Kompetensområden och kompetensnivåer vid miljöförvaltningen Kompetensförsörjningsprocessen är en del av verksamhetsutvecklingen och syftar till

Läs mer

Entreprenad. Verksamhet bestående i att en E på uppdrag av B utför bygg-, anläggnings- eller installationsarbeten. Arbetsbeting

Entreprenad. Verksamhet bestående i att en E på uppdrag av B utför bygg-, anläggnings- eller installationsarbeten. Arbetsbeting Entreprenadjuridik Entreprenad Verksamhet bestående i att en E på uppdrag av B utför bygg-, anläggnings- eller installationsarbeten. Arbetsbeting Tjänsteavtal där en uppdragstagare förpliktigar sig att

Läs mer

PLÅTSLAGERI. Ämnets syfte

PLÅTSLAGERI. Ämnets syfte PLÅTSLAGERI Ämnet plåtslageri behandlar grundläggande planering och genomförande av plåtslageriarbeten. Det behandlar arbetsmetoder inom såväl byggnads- som ventilationsplåtslageri. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Behöver jag en kontrollansvarig

Behöver jag en kontrollansvarig Behöver jag en kontrollansvarig för att bygga eller riva? Den här broschyren vänder sig i första hand till dig som har ett en- eller tvåbostadshus. När du ska bygga en ny byggnad eller bygga till kan du

Läs mer

Kap1 ANVISNINGAR OCH RUTINER

Kap1 ANVISNINGAR OCH RUTINER Kap1 ANVISNINGAR OCH RUTINER 1.1 LEDANDE DOKUMENT 1.2 PLEXMAN 1.3 RUTIN GENOMFÖRANDEPROCESSEN 1.4 RUTIN PLANPROCESSEN 1.5 RAMAVTAL 1.6 RELATIONSHANDLINGAR 1.7 RELATION MELLAN GATUAVDELNINGARNA 1.8 UPPFÖLJNING

Läs mer

Generell tillämpning av mät- och ersättningsregler MER

Generell tillämpning av mät- och ersättningsregler MER Generell tillämpning av mät- och ersättningsregler MER ALLMÄNT Mät- och ersättningsregler MER är anpassade till AMA och är avsedda att användas vid förteckning av mängder och vid mätning och ersättning

Läs mer

Erfarenheter, funderingar och slutsatser

Erfarenheter, funderingar och slutsatser Erfarenheter, funderingar och slutsatser Uppdraget Utgick från Göteborgsrapporten Struktur och arbetssätt inom socialtjänsten 2013 Ta fram förslag på ett flerårigt introduktions- och kompetensprogram för

Läs mer

Lönekriterier. för sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Generella utgångspunkter för lönebildning. Syftet. Metod. Viktning

Lönekriterier. för sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Generella utgångspunkter för lönebildning. Syftet. Metod. Viktning Lönekriterier för sjukgymnaster och arbetsterapeuter ÖSTERSUND VÅRD- OCH OMSORGS- FÖRVALTNINGEN Generella utgångspunkter för lönebildning Lönebildning och lönesättning ska bidra till att arbetsgivaren

Läs mer

Hur hanterar vi CEmärkta. Lahja Rydberg Forssbeck

Hur hanterar vi CEmärkta. Lahja Rydberg Forssbeck Hur hanterar vi CEmärkta produkter Lahja Rydberg Forssbeck Disposition Byggproduktförordningen Boverkets föreskrifter och Trafikverkets föreskrifter Vårt sätt att kravställa produktkrav i AMA-världen Produktstandard

Läs mer

Personcertifiering Kravregler CA C23

Personcertifiering Kravregler CA C23 C23 utgåva 2, 2010-10-18 www.nordcert.se Dok.nr: C23 sid 1/7 0 Inledning Nedan anges de krav som gäller för CA CA används nedan som benämning på certifierad arbetsledare och/eller certifierad inspektör.

Läs mer

Högskola yrkeshögskola. Arbetsgrupp för samarbete mellan SUHF och Myndigheten för yrkeshögskolan

Högskola yrkeshögskola. Arbetsgrupp för samarbete mellan SUHF och Myndigheten för yrkeshögskolan MYH/SUHF 2015-09-17 Dnr (MYH) 2014/3999, (SUHF) 14/052 Rapport (REV) Högskola yrkeshögskola. Arbetsgrupp för samarbete mellan SUHF och Myndigheten för yrkeshögskolan Uppdraget SUHF:s presidium och Myndigheten

Läs mer

Byggarbetsplatsen & Behörighetskurser

Byggarbetsplatsen & Behörighetskurser Kurser Kursen har 20 huvudmoment/delkurs(er) Anläggning Yh-poäng: 20 Kursen skall ge kunskaper om byggande av anläggningar. Kursen skall omfatta vattenförsörjnings- och avloppsteknik samt byggande av gator

Läs mer

Hållbart arbete. så utvecklar vi arbetet

Hållbart arbete. så utvecklar vi arbetet Hållbart arbete så utvecklar vi arbetet Hållbart arbete en överlevnadsfråga IF Metall utgår ifrån att arbetsorganisationen är nyckeln till utveckling. Att utveckla både produktion och arbetsuppgifter är

Läs mer

KUNSKAP KÄNNEDOM UTBILDNING

KUNSKAP KÄNNEDOM UTBILDNING KUNSKAP & KÄNNEDOM UTBILDNING RÄTT UTBILDNING ÄR EN SÄKERHETSGARANTI! VÅRA UTBILDNINGAR Säkerhet skapas genom en kombination av fräscha maskiner, bra utrustning och rätt kunskap. Just därför är utbildning

Läs mer

Ämnet samhällsbyggande behandlar byggprocessens olika delar samt byggmaterial, byggnadsteknik och installationsteknik.

Ämnet samhällsbyggande behandlar byggprocessens olika delar samt byggmaterial, byggnadsteknik och installationsteknik. SAMHÄLLSBYGGANDE Ämnet samhällsbyggande behandlar byggprocessens olika delar samt byggmaterial, byggnadsteknik och installationsteknik. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällsbyggande ska syfta till

Läs mer

NYTT REGELVERK FÖR BÄRVERK STÅLKONSTRUKTIONER 2013-04-21

NYTT REGELVERK FÖR BÄRVERK STÅLKONSTRUKTIONER 2013-04-21 NYTT REGELVERK FÖR BÄRVERK STÅLKONSTRUKTIONER 1 NYTT REGELVERK STÅLKONSTRUKTIONER REGELVERKET INNEHÅLLER TVÅ TYPER AV REGLER DIMENSIONERINGSREGLER EN 1990 EN 1999 (Eurokoder) BOVERKETS FÖRESKRIFTER OCH

Läs mer

Höghöjdsarbete Utbildning Tjänster

Höghöjdsarbete Utbildning Tjänster Höghöjdsarbete Utbildning Tjänster Tjänster Vi utför entreprenad på höghöjd med hjälp av rep, s.k. Rope Access. Detta ger oss möjlighet att på ett effektivt sätt nå svåråtkomliga platser för att utföra

Läs mer

Pedagogisk planering. Teknik i grundsärskolan, år 7-9 Arbetsområde staden

Pedagogisk planering. Teknik i grundsärskolan, år 7-9 Arbetsområde staden Pedagogisk planering Teknik i grundsärskolan, år 7-9 Arbetsområde staden Här nedan får du hjälp att planera ett arbetsområde om staden. Genom att bygga och konstruera på lektionerna arbetar eleverna mot

Läs mer

Innehåll. 1. Beskrivning i anslutning till AMA AMA i sitt sammanhang Läsa en teknisk beskrivning Göra en teknisk beskrivning 35

Innehåll. 1. Beskrivning i anslutning till AMA AMA i sitt sammanhang Läsa en teknisk beskrivning Göra en teknisk beskrivning 35 1. b e s k r i v n i n g i a n s l u t n i n g t i l l a m a Innehåll Förord 7 Författarens förord 9 1. Beskrivning i anslutning till AMA 11 AMA som verktyg 11 Beskrivningens roll i projekten 14 Förfrågningsunderlaget

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om krav på utbildning och kompetens för certifiering av besiktningstekniker;

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om krav på utbildning och kompetens för certifiering av besiktningstekniker; Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om krav på utbildning och kompetens för certifiering av besiktningstekniker; beslutade den 26 maj 2010. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

EN BRANSCH I STÄNDIG UTVECKLING. Innehåll. Följ oss på webben!

EN BRANSCH I STÄNDIG UTVECKLING. Innehåll. Följ oss på webben! I fokus: Avtal 2016 Installatörsföretagen 1 Facebook f Logo CMYK /.eps Facebook f Logo CMYK /.eps Innehåll Hinder på vägen mellan studier och yrkesliv SIDAN 3 Många faktorer försvårar rekrytering till

Läs mer

Välj ett yrke där du bygger ett hållbart samhälle

Välj ett yrke där du bygger ett hållbart samhälle Välj ett yrke där du bygger ett hållbart samhälle Betong överraskar Betong är ett spännande material. Med sina unika egenskaper hjälper det arkitekter och byggare över hela världen att skapa hus, broar,

Läs mer

Branschens egen kravmärkning.

Branschens egen kravmärkning. B i l d : L a s s e F o r s b e r g T v å b i l d a r e. Branschens egen kravmärkning. Utmärkt Bygge underlättar samarbetet och effekti- viserar byggprocessen för alla aktörer i ett projekt. Konkret innebär

Läs mer

Boverket informerar. om nya och ändrade författningar den 2 maj 2011. Kort om nyheter och ändringar i författningarna. Mottagare

Boverket informerar. om nya och ändrade författningar den 2 maj 2011. Kort om nyheter och ändringar i författningarna. Mottagare Boverket informerar Mottagare Kommuner, länsstyrelser, bransch- och intresseorganisationer, certifieringsorgan, universitet och högskolor Utgivningsdag 2011-04-29 Mer upplysningar På Boverkets webbplats

Läs mer

VÄGEN TILL CERTIFIERING I HYDRAULIK.

VÄGEN TILL CERTIFIERING I HYDRAULIK. VÄGEN TILL CERTIFIERING I. Vi ska här enkelt beskriva de olika vägar som finns för att komma igång med sin certifiering. Beskrivning: Det finns 3 st. yrkeskategorier för certifiering inom hydraulik: Underhållstekniker:

Läs mer

RIKTLINJE PROJEKTERANDE KONSULTER

RIKTLINJE PROJEKTERANDE KONSULTER RIKTLINJE PROJEKTERANDE KONSULTER KARLSTADS KOMMUN REVIDERINGAR Nedan redovisas de fem viktigaste revideringarna sedan den förra utgåvan. X X X X X Senaste revidering markeras med vertikal linje i vänstermarginalen

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson BFS 2009:5 Boverkets föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (1991:36) om funktionskontroll av ventilationssystem; Utkom

Läs mer

ANLÄGGNING. Ämnets syfte

ANLÄGGNING. Ämnets syfte ANLÄGGNING Ämnet anläggning behandlar mark- och anläggningsbyggande från planering till det att objektet är färdigt att brukas. Det behandlar också olika jord- och bergmaterials egenskaper. Ämnets syfte

Läs mer

Gatukontorsdagar 2012 - Forum för stadsmiljö Nya regler om Byggarbetsmiljösamordning

Gatukontorsdagar 2012 - Forum för stadsmiljö Nya regler om Byggarbetsmiljösamordning 1 Gatukontorsdagar 2012 - Forum för stadsmiljö Nya regler om Byggarbetsmiljösamordning Janke Wikholm 2 Byggplatsdirektivet Utdrag ur inledningen av rådets direktiv 92/57 EEG På tillfälliga och rörliga

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

TÄTSKIKT VÅTRUM. Ämnets syfte

TÄTSKIKT VÅTRUM. Ämnets syfte TÄTSKIKT VÅTRUM Ämnet tätskikt våtrum behandlar olika tätskiktssystem i våtrum och underliggande konstruktioner. Det behandlar hur arbetet utförs vid såväl ombyggnader och tillbyggnader som vid nyproduktioner.

Läs mer

för fuktsäker byggprocess

för fuktsäker byggprocess Väderskydd betonas i ByggaF, liksom i AMA AF 07 under AFH.51 Skydd av arbete: Arbete får inte utan betryggande skyddsåtgärder bedrivas under väder som kan orsaka skada. ByggaF Metod för fuktsäker byggprocess

Läs mer

Yttrande över betänkandet Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52)

Yttrande över betänkandet Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52) 2008-10-23 Yttrande 1(6) Dnr 2008:184 Regeringen Utbildningsdepartementet 102 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52) U2008/3815/S Sammanfattning

Läs mer

Kompetens- kartläggning av. svetsare

Kompetens- kartläggning av. svetsare Kompetens- kartläggning av svetsare Innehåll 3 Förord 4 En grundlig undersökning 6 Arbetslivskontakter vid fördjupad kartläggning 8 Fördjupad kartläggning steg för steg 11 Blanketter och länkar SVEMEK

Läs mer

Konsoliderad version av

Konsoliderad version av Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2007:11) om ackreditering av organ som certifierar personer Ändring införd t.o.m.

Läs mer