Redovisning av kommunstyrelsens uppdrag enligt planeringsförutsättningarna KS , , ,

Transkript

1 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg Redovisning av kommunstyrelsens uppdrag enligt planeringsförutsättningarna KS , , , KS Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta 1 Anteckna till protokollet att kommunstyrelsen besvarar uppdragen som lämnats i Planeringsförutsättningarna Överlämna uppdragsredovisningarna till budgetberedningen. Beslutsunderlag Beslutsförslag Uppdragsredovisning ur Planeringsförutsättningar Aktiviteter och projekt inom de övergripande målen, Utveckling av användandet av elbilar och laddinfrastruktur i Falkenbergs kommun - Möjligheter till utökat bostadsbyggande, Plan för uppförande av enpersonsbostäder, Sammanfattning av ärendet I Planeringsförutsättningarna lämnades fem uppdrag till nämnderna att besvara till budgetberedningen, varav fyra var ställda till kommunstyrelsen antingen själv eller i samråd med fler nämnder/bolag. Följande uppdrag lämnades: - Ge kommunstyrelsen i uppdrag att redovisa förslag på aktiviteter och projekt inom de fyra övergripande målen. - Ge kommunstyrelsen i uppdrag att samråda med servicenämnden, tekniska nämnden och Feab kring placering och finansiering av laddstolpar för kommunens eldrivna fordon och redovisa en plan för genomförande. - Ge kommunstyrelsen och FaBo i uppdrag att i ett samlat grepp redovisa följande uppdrag med två inriktningar: kommunstyrelsen ska redovisa förutsättningar och förslag på åtgärder för ett utökat bostadsbyggande i kommunen, FaBo ska redovisa förutsättningarna att öka bostadsbyggandet utöver nuvarande målsättning och se över olika finansieringsalternativ för ytterligare nyproduktion. Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kontaktcenter@falkenberg.se

2 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg Forts Ge kommunstyrelsen och FaBo i uppdrag att redovisa en plan för var och i vilken omfattning enpersonsbostäder kan uppföras. Härmed redovisas samtliga uppdrag. Ekonomi Detta beslut i sig påverkar inte kommunens ekonomi. Däremot redogör uppdragsredovisningarna för behov av utökad finansiering. Uppdragsredovisningarna hänskjuts därmed till budgetberedningen. Vid protokollet Jenny Antonsson Protokollet justerat och anslaget Utdragsbestyrkande Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kontaktcenter@falkenberg.se

3 Datum Kommunstyrelseförvaltningen Uppdragsredovisning ur Planeringsförutsättningarna Aktiviteter och projekt inom de fyra övergripande målen Uppdrag uppdragets formulering och bakgrund Kommunfullmäktige beslutade att ge kommunstyrelsen i uppdrag att redovisa förslag på aktiviteter och projekt inom de fyra övergripande målen. Kommunfullmäktige har beslutat om en kommunövergripande vision och fyra övergripande mål. Under våren 2016 har förstudier genomförts för att ta fram aktiviteter och projekt för måluppfyllelse. Kommunstyrelsen får i uppdrag att redovisa förslag på aktiviteter och projekt inom de fyra målen. Redovisning av uppdrag I samband med att kommunfullmäktige beslutade om vision och övergripande mål beslutades även att införa en ny styrmodell i kommunen. Styrmodellen innebär bl.a. ett nytt angreppssätt för arbetet med de övergripande målen. Istället för att bryta ned dem till nämnderna arbetar kommunledningen med de övergripande målen ur ett kommunövergripande perspektiv. I praktiken innebär detta att kommunens chefsgrupp (förvaltningschefer, bolags-vd och avdelningschefer på kommunstyrelseförvaltningen) ledd av kommunchefen under våren har ägnat sig åt djupare förstudier inom varje kommunövergripande mål. Workshops kring de övergripande målen genomfördes med kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i början av året för att tydliggöra inriktningen på målen och de förväntade resultaten. Förstudierna syfte var att genom nulägesanalys ge en tydlig bild av det arbete som pågår inom respektive mål och ge ett beslutsunderlag för projekt och aktiviter inom målens fokusområden. Nulägesinventering och kartläggning över insatser som redan pågår har genomförts i syfte att skapa en bild av vilka områden vi redan täcker upp och arbetar med. En SWOT-analys, Intressentanalys samt en omvärldsanalys utifrån de önskvärda resultaten har genomförts i syfte att tydliggöra kringliggande faktorer som kan påverka genomförande i det kommande arbetet inom de övergripande målen. Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kontaktcenter@falkenberg.se

4 Chefsgruppen har bearbetat förstudierna under våren och inlett diskussioner för att ta fram förslag på ytterligare aktiviteter för att nå måluppfyllse. Det finns dock i nuläget inget färdigt förslag på nya aktiviteter eller projekt att redovisa för budgetberedningen. Arbetet i chefsgruppen pågår. Ekonomiska konsekvenser En utökad budgetram är nödvändig för att kunna starta nya aktiviteter med särskild spets för ökad måluppfyllelse. Naturligtvis kan viss utveckling för ökad måluppfyllelse ske inom befintlig budgetram men i andra delar kommer ökad finansiering att vara nödvändig för att möjliggöra utveckling. Utvecklingstakten är helt klart beroende av tillgängliga resurser. Då det i nuläget inte finns möjlighet att redovisa specifika aktiviteter föreslås att 4 mkr avsätts centralt under kommunchefens ansvar med förbehåll om dialog med politiken kring nyttjande. Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kontaktcenter@falkenberg.se

5 Uppdragsredovisning ur Planeringsförutsättningar Utveckling av användandet av elbilar och laddinfrastruktur i Falkenbergs kommun FEAB, Serviceförvaltningen, Samhällsbyggnadsavdelningen, Utvecklingsavdelningen

6 Innehåll Utveckling av användandet av elbilar och laddinfrastruktur i Falkenbergs kommun Inledning Förutsättningar Geografi/demografi Dagens transporter i kommunen Befintlig laddinfrastruktur Teknik Normalladdare Semisnabbladdare/Destinationsladdning Snabbladdare Om olika kontakter Olika säkerhetsnivåer Befintlig fordonsteknologi Definition av ett laddbart fordon Batteri vs. Bränsletank Räckvidd Nationella riktlinjer/stöd Behov Politiska beslut Ekonomiska initiativ Information/Utbildning Plan för utbyggnad Konsekvenser för den kommunala ekonomin Engångskostnader och driftskostnader Synergieffekter Solenergi Vindenergi Vätgas Säkerhet... 17

7 Utveckling av användandet av elbilar och laddinfrastruktur i Falkenbergs kommun 1. Inledning Dagens fordonsflotta och transportsystem är i Falkenberg, liksom i det moderna samhället i stort, huvudsakligen beroende av fossila bränslen. Vi är kanske mer än någonsin beroende av dessa transporter för att kunna tillfredsställa medborgarnas vardagliga behov, industrins krav samt att bibehålla en ekonomisk tillväxt. Samtidigt är det idag mycket tydligt att dagens transportsystem inte är långsiktigt hållbara, fossila resurser kommer att ta slut, och användandet av dessa innebär en mycket stor belastning på hälsa och miljö. Klimatfrågan står idag mycket högt på agendan hos i princip alla offentliga organisationer. I Falkenberg står transporterna för mer än 40 % av de totala utsläppen av växthusgaser (1), vilket i stort överensstämmer med siffrorna för Sverige i sin helhet. Hur effekterna av utsläppen av växthusgaser och den efterföljande förstärkta växthuseffekten kommer att påverka Sverige, eller Halland, är svårt att säga med säkerhet. SMHI har genomfört studier baserade på klimatmodeller (2) och det mest tydliga som dessa pekar på och som riskerar att ge stor påverkan på vårt närområde är ökad nederbörd, med risk för fler och mer allvarliga översvämningar, men det finns ett flertal andra negativa effekter på allt från global till lokal nivå som ger anledning till att vi bör agera redan idag. För att driva på utvecklingen har Sveriges regering beslut att ange ett mål om att Sveriges fordonsflotta skall vara fossiloberoende till För att kunna förverkliga detta behövs ett brett spektrum av åtgärder inom både infrastruktur, beteende och teknik. Sverige har idag en mycket stor andel förnybar elproduktion och därför är elfordon ett attraktivt alternativ, och det är detta som denna rapport kommer att fokusera på. För att el som drivmedel skall var ett alternativ för det framtida fossilfria samhället krävs det att elen som används i sig är så fossilfri som möjligt. I Sverige idag är det enligt energimyndigheten den nordiska elmixen som bör användas, detta på grund av att Sverige är en del av den gemensamma nordiska elmarknaden. För denna mix brukar ett medelvärde på 0,1 kgco2 ekv/kwh. 5 Sett till den svenska elproduktionen skulle motsvarande värde ett normalår vara ca 0,02 kgco2 ekv/kwh. 5 För att utbyggnaden på lokal nivå skall kunna genomföras på ett strukturerat och ändamålsenligt vis behövs en strategi som kan svara på frågor runt teknik, utbyggnadstakt, kommunens roll samt andra centrala frågeställningar. Elfordon och laddare är tekniker som är under snabb utveckling och antalet fordon som är beroende av laddinfrastruktur ökar kraftigt. Att med någon säkerhet bedöma behov och utefter detta planera behoven för en lång tid framöver är mycket svårt, av den anledningen fokuserar denna strategi huvudsakligen på perioden fram till 2020 för konkreta åtgärder men förhoppningen är att den kan utgöra en grund även för arbetet efter denna period. 2. Förutsättningar 2.1 Geografi/demografi Falkenbergs kommun är lokaliserad vid Sveriges sydvästra kust och har en areal på 1 156,16 km². Befolkningen uppgick 2014 till , varav hälften bor i centralorten fanns det personbilar registrerade i kommunen. (3) Detta ger ca 530 fordon per 1000 invånare, att jämföra med rikssnittet på 467 och Halland på 520, Falkenberg är alltså att betrakta som en relativt fordonstät kommun. Av dessa fordon var ca 94%

8 fossildrivna. Rena elfordon, elhybrider samt laddhybrider utgjorde tillsammans strax under 1%. Elhybrider kräver ingen laddinfrastruktur så de fordon i kommunen som kan tänkas nyttja laddstationer i dagsläget utgör ungefär 0,2% av det totala fordonsbeståndet, eller 54st (29el, 26 laddhybrider) Av elbilarna var bortemot halvparten i kommunal tjänst. Siffran kan förefalla blygsam men den årliga ökningen har de senaste åren varit stadig. Det är vanligt att ett arbete med utbyggnad fokuserar på någon eller ett fåtal centralorter utifrån det faktum att huvuddelen av invånarna i kommun, och därmed fordonen, befinner sig inom dessa geografiskt begränsade områdena. Det är dock viktigt att även ytteromården redan på ett tidigt stadie tas med i planeringen. 80,00% 70,00% 70,43% 67,44% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 26,45% 23,89% Andel % FBG 2014 Andel % FBG ,00% 0,00% 0,03% 0,12% 0,53% 0,68% 0,05% 0,11% 3,82% 3,86% 1,23% 1,33% 2.2 Dagens transporter i kommunen Motorvägen E6/E20 passerar genom kommunen och har fem trafikplatser i kommunen. Andra större vägar är Länsväg 150, 153, 154 samt väg 767 som går genom kommunen. Huvuddelen av trafiken går i en nord-sydlig riktning på motorvägen, men betydande trafik går också inåt landet, exempelvis mot Ullared. Falkenberg ligger strategiskt mellan storstadsregionerna Göteborg och Malmö. Järnvägen västkustbanan passerar kommunen. En gammal järnvägsstation finns centralt i staden, men från 2008 har Falkenberg en ny station utanför stadens centrum med busstrafik in till centrum.

9 2.3 Befintlig laddinfrastruktur Juli 2016 fanns det i Falkenbergs kommun totalt 5 kända platser där allmänheten kan ladda elfordon: Ulla Smides Väg, Ullared. På Ge-Kås parkering,totalt 4st parkeringsplatser med 4st typ2 uttag (7,4kW), samt 4 230V 16A Schuko (3,7 kw). Gratis. Supercharger Max Falkenberg, Mellangårdsvägen 6 Falkenberg 230V 16A Schuko (3,7kW), 2st Tesla Supercharger (120 kw), 8st. I dagsläget kan endast Teslas egna fordon laddas här. För Superchargern ingår gratis laddning i kostnaden för fordonet för vissa modeller, alt kan det köpas till för andra. Ingen annan typ av betalning är möjlig. McDonalds Falkenberg, E20 avfart 51 [Fortum], Mellangårdsvägen 4 Falkenberg CHAdeMO (50kW)1st, CCS EU (50kW) 1st 2 SEK/timme Laddplats Preem Falkenberg, Mellangårdsvägen [Clever] Mellangårdsvägen 2 Falkenberg CHAdeMO (50kW)1st, CCS EU (50kW) 1st, Type 2 (43kW) 1 st. Stortorget Falkenberg, Stortorget Schuko (14kW) 1 Mode-3, Type-2, kontakt : 1 3 Teknik Det finns i dagsläget tre generella typer av laddtekniker som kan användas för att ladda de fordon som finns på marknaden idag. För att få ett heltäckande system som alla fordonsägare kan utnyttja behöver sannolikt alla tekniker användas. Erfarenheterna från områden med väl utbyggd laddinfrastruktur är att den absoluta majoriteten av laddningar sker med sk normalladdning. Semi/halvsnabba laddare och snabbladdare skall ses som ett komplement till detta på utvalda strategiska punkter. Bedömningen är också att det i de flesta fall är mer ekonomiskt att satsa på semisnabba laddare och reservera snabbladdningstekniken till knytpunkter vid större vägar eller andra platser där större antal fordon kan förvantas uppehålla sig endast kortare stunder. 3.1 Normalladdare Den enklaste och mest allmänt tillgängliga alternativet är att ladda med en vanlig jordat enfas utomhusuttag på 230V och 10A-16A, motsvarande en effekt på ca 2-3,7kW. Denna typ av laddning kan i princip alla fordon på marknaden använda sig av. En bil med ett batteri på 10 kwh laddas under fyra till sex timmar. Som en tumregel gäller att en timmes långsam laddning ger 1 till 2 mils körsträcka (om man räknar med att ett elfordon i genomsnitt använder 2 kwh per mil). Fördelarna med denna typ av laddning är att många redan idag har tillgång till tekniken, hemma eller på jobbet, det fungerar även att använda sig av en vanlig motor- och kupévärmaruttag (förutsatt att dessa har jordfelsbrytare). Erfarenhet från marknader med relativt stor andel elbilar visar på att denna typ av laddning står för en mycket stor del av den totala laddningen. Det finns idag ingen statistik gällande hur stor del andel av

10 bilägarna i Falkenberg som har tillgång till tekniken idag, hemma på jobbet eller på annan plats. Investeringsmässigt är dessa relativt billiga lösningar, en Normalladdare med två uttag kan kosta så lite som 3000 SEK, dessa billigaste. I sin mest utvecklade form kan en laddstolpe kosta uppemot kr. Kostnaden för hårdvaran beror på hur avancerad stolpen är. De faktorer som påverkar hårdvarans pris är till exempel om laddningen är långsam eller semisnabb, om den har betalsystem eller inte, hur många uttag det finns per stolpe samt om tillverkningen är storskalig eller småskalig. 3.2 Semisnabbladdare/Destinationsladdning Denna typ av laddning är lämplig för platser där det finns ett tydligt syfte med vistelsen, det handlar om att ladda där man avser att uppehålla sig en lite längre tid snarare än att stanna med det specifika syftet att ladda sitt fordon, exempelvis köpcentrum, stadskärna eller evenemangsområden. 3.3 Snabbladdare Snabbladdning sker vid snabbladdningsstationer. En snabbladdare har en högre effekt och därmed kortare laddtider än normalladdare. Laddningen görs på minuter och har en effekt över 22 kw. Vid snabbladdning används likström som överför energi direkt till det laddbara fordonets batteri. Denna typ av laddning bör finnas tillgänglig på platser där ett stort antal trafikanter kan förväntas röra sig, men där det inte finns någon anledning att anta att dessa kommer att uppehålla sig någon längre tid, exempelvis vid större mot vid motorvägar eller andra större knutpunkter. Det bör innebära att laddningen ska ta högst tio minuter för att fullt ut kunna ses som ett fullvärdigt alternativ till konventionella fordon. För att få så korta laddtider krävs laddeffekter på upp till 250 kw. Detta kräver i sin tur laddare som är för stora, tunga och dyra för att ha ombord på bilen och därför utgör separata laddstationer utanför bilen. De snabbladdare som finns i Sverige idag når inte helt upp till dessa laddningstider, men teoretiskt är det möjligt redan idag. Det finns idag flera koncept för snabbladdning som utvecklas parallellt av olika tillverkare. Ett hinder för utvecklingen är att det idag inte finns någon standard som gäller snabbladdning. En annat utmaning är att snabbladdning ställer större krav på både elnät och laddsystem. Det kräver både nya typer av batterier, kablar och kontakter som klarar så höga laddeffekter. Dessutom har varje batterityp sina speciella karaktärer när det gäller att snabbt ta emot stora energimängder. Därför finns ett behov av kommunikation mellan fordon och laddare, så att laddaren får information om vilken typ av batteri fordonet har före laddning. För tunga fordon är koncept som mest liknar snabbladdning det enda laddningsalternativet, eftersom det med en-faskabel inte är möjligt att fylla ett batteri med de energimängder som krävs inom rimlig tid. En annan möjlighet är batteribyte på laddstation som tillhandahåller laddade batterier. Snabbladdning har hittills utnyttjas endast i begränsad utsträckning i Sverige, I Falkenberg finns två stationer i dagsläget, båda placerade vid E6/E20. Den ena är installerad inom ramen för ett samarbete mellan Preem och Fortum och laddar ett fordon på ca 25 minuter. Laddningsstationer är installerade för att klara snabbladdning genom DC och AC, där en DC-laddning på ca 50 kw kan ladda en Nissan LEAF eller annan elbil, som uppfyller kraven för CHAdeMO, upp till 80 % av batterikapaciteten på ca 25 minuter. Det innebär en körsträcka på ca 15 mil. Men även elbilar som använder sig av Combo-standard att kunna snabbladdas. Även i den närmaste framtiden ses snabbladdning som ett komplement till långsamladdning, inte som en ersättning. (4) 3.4 Om olika kontakter. Vilken eller vilka kontakter som ska erbjudas vid en laddstation är en viktig fråga som behöver planeras noggrant.

11 EU har bestämt att Typ 2-kontakten ska vara standard för normalladdning i EU, samt att CCS-kontakten är standard för snabbladdning. Följer man dessa standarder så gör man rätt! När man pratar om kontakter måste man skilja på vilken kontakt man egentligen menar en laddkabel kan nämligen ha olika kontakter i endera ändar. Typ 2- och CCS- kontakterna är som sagt standard, men här nedan listar vi alla tillgängliga kontaktalternativ som kan förekomma i den ände av kabeln som ska kopplas till fordonet: För normalladdning Typ 1, en enfaskontakt för max 32A som kommer från USA och används av bland annat asiatiska biltillverkare. Typ 2 (Mennekes), ett tyskt don som klarar max 70A enfas eller 63A trefas. Typ 2 är standard inom EU och är den typ av kontakt som måste finnas vid varje laddstation. Bild Illustration över de fyra kontakter som kan förekomma på en elbil För snabbladdning CHAdeMO, japansk standard för snabbladdning med likström. Idag installeras CHAdeMO-laddare med upp till 100kW effekt. CCS (Combined Charging System) följer den europeiska standarden med ett Typ 2-uttag för växelströmsladdning, men har också ett särskilt uttag för snabbladdning med likström. Fordonet kan alltså med denna typ av kontakt både snabb- och normalladda i samma uttag på bilen. Tesla har sin egen kontakt och sina egna snabbladdningsstationer som är egenutvecklade. Dessa laddar idag med en effekt på 120kW, men praktiska försök görs också på 150kW effekt i USA För semisnabb laddning För semisnabbladdning kan alla fem ovan nämnda kontakter användas. För semisnabbladdning med växelström används Typ 1- och Typ 2-kontakter. För semisnabbladdning med likström används istället CHAdeMO- och CCSkontakter I andra änden Kontakten i andra änden av kabeln kan vara någon av de fyra kontakter som listats ovan utom Typ 1. Men den kan också vara en jordad hushållskontakt, Schuko, det vanliga hushållsuttaget i ett hem. Denna kontakt håller dock nu på att fasas ut och få nya elbilar har Schuko-kabel som standard. Vissa av de listade kontakterna är också kompatibla med varandra genom specialkablar eller adaptrar som går att köpa till fordonet.

12 3.5 Olika säkerhetsnivåer. För laddning av elfordon kan fyra säkerhetsnivåer användas. Dessa säkerhetsnivåer kallas modes på engelska. Inom EU är det fastställt att Mode 3 ska vara standard för normal- och semisnabbladdning samt att Mode 4 ska vara standard för snabbladdning. Använd dessa standarder! Mode 1-laddning Den enklaste säkerhetsnivån för laddning av elfordon i befintligt eluttag. Mode 1 innebär ett helt vanligt eluttag med jordfelsbrytare. Strömstyrkan är upp till 16A, enfas eller trefas, 230V eller 400V Mode 2-laddning Även denna säkerhetsnivå använder sig av ett standard-eluttag, men skillnaden mot Mode 1 är att säkerhetsnivån garanteras med hjälp av en kontrolldosa monterad på laddningskabeln. Denna kontrolldosa innehåller bland annat en jordfelsbrytare och andra komponenter som säkerställer en kontrollerad laddning av elfordonet Mode 3-laddning Mode 3-laddning kräver specifik utrustning både på fordonet och på laddstationen. Denna säkerhetsnivå innebär att kabeln mellan laddstation och fordon är strömlös tills att fordon och laddstation kommunicerat med varandra. Först då slås strömmen på i laddstationen. EU har beslutat att Mode 3 ska vara standard från och med år Mode 4-laddning Denna säkerhetsnivå används vid likströmsladdning och är den högsta säkerhetsnivån som finns tillgänglig i dag.

13

14 3.6 Befintlig fordonsteknologi Fenomenet elbilar är ingenting nytt. Faktum är att världens första bilar drevs helt eller delvis med hjälp av batterier. Redan 1898 tillverkade Porsche sin första elbil. Elbilarna dominerade i USA fram till början av talet, innan elektriciteten utkonkurrerades av bensinen och förbränningsmotorerna. Sedan dess har de laddbara fordonen fört en tynande närvaro i trafiken, men elektricitet har länge används som drivmedel i bland annat truckar och golfbilar. I dag är läget ett annat vid sidan av koldioxidutsläpp har också energieffektivitet blivit viktigt. Det har gjort att elbilen på senare år fått ett uppsving och de flesta av världens biltillverkare har minst en elbilsmodell på marknaden idag och fler på ingång. Toyota Prius var bilen som gav hybridtekniken sitt stora genomslag. Det var den första hybridbilen som serietillverkades, och den innehöll en förbränningsmotor och en elmotor. När bilen kör under 30 km/h rullar bilen helt och hållet på el. Vid högre hastigheter tar förbränningsmotorn över, men elmotorn hjälper förbränningsmotorn vid behov. Prius introducerade också en regenereringsfunktion, som innebar att en del av energin som uppstod vid inbromsning användes till att ladda batteriet. På så sätt finns det alltid energi i batteriet som försörjer elmotorn Definition av ett laddbart fordon Toyota Prius klassas definitionsmässigt inte som en elbil eftersom det inte är ett laddbart fordon. Dagens definition av ordet laddbara fordon är ett fordon med en eller flera elmotorer och ett eller flera batterier och som kan laddas via en extern kabel från elnätet. Det finns i huvudsak två typer av laddbara fordon: Laddhybrider En laddhybrid har minst två motorer, varav en är en förbränningsmotor och minst en är en elmotor. Alltså precis som den tidiga Toyota Prius men med skillnaden att batteriet går att ladda via elnätet därav namnet laddhybrid. Kapaciteten för dessa kan variera något, för Toyota Prius ligger den senaste generationen på en lagringskapacitet på 8,8 kwh vilket ger en räckvidd på ca 50 km. Rena elfordon I ett rent elfordon finns det endast elmotorer. De flesta rena elfordon har en motor, men det förekommer även modeller med flera motorer. Fordonets batteri laddas med elektrisk energi från elnätet med hjälp av en laddkabel. Elbilstermer. Det kan vara svårt att jämföra elbilar med traditionella bilar, inte minst eftersom man får stifta bekantskap med många nya termer och definitioner. Här följer en lista som jämför elbilens huvudsakliga egenskaper med en traditionell bil med förbränningsmotor: Batteri vs. Bränsletank En traditionell bil med förbränningsmotor har en bränsletank där energi lagras i form av bensin, diesel eller annat flytande bränsle. Bränsletankens mått mäts oftast i liter. Elfordonen lagrar elektrisk energi i ett batteri. Batteriets storlek mäts i kwh, jämförbart med bränsletankens volym i liter. När man pratar om traditionella bilar pratar man ofta om bilens förbrukning i liter per mil. Motsvarande siffra för ett elfordon blir kwh per mil eller kwh per kilometer. Hos traditionella bilar är man van att prata om motorns storlek i liter, exempelvis 1,8 eller 2,0. Detta syftar till motorns slagvolym. Motorns styrka mäts i hästkrafter. Motsvarande definition hos en elmotor är effekt och mäts i kilowatt, kw. En hästkraft är ca 0,75 kw.

15 3.6.3 Räckvidd När det kommer till elfordon pratar man ofta om räckvidd, detta är inte lika vanligt hos en traditionell bil. Räckvidden på ett elfordon talar om hur långt fordonet kan gå på full laddning. När biltillverkare definierar en elbils räckvidd görs detta genom ett standardiserat test med hjälp av körcykeln NEDC, New European Driving Cycle. Denna körcykel är framtagen för att kunna jämföra elfordon med varandra. Körcykelns resultat stämmer inte alltid överens med verkligheten då det finns mycket som påverkar elfordonens räckvidd till exempel yttertemperatur, väglag, hur mycket kringutrustning som är aktiverad och hur mycket man accelererar. Detta tas inte hänsyn till i körcykeln. Batteriernas kapacitet kan också försämras över tid vilket kan ge minskad räckvidd. Exempel på bilar som finns på den svenska marknaden, ekonomi samt räckvidd(angiven). Notera att detta är något gamla uppgifter och sedan dess har både räckvidd och prisbilder förbättras utifrån ett användarperspektiv. Främst handlar det om att priserna för batterier sjunkit Övriga eldrivna fordon Även om denna plan lägger fokus på elbilar finns det även andra fordon som redan idag, och sannolikt även i framtiden kan komma att utgöra en inte försumbar del av transporterna. Det kan handla om elcyklar, hoverboards, Segway eller andra okonventionella transportmedel. Det är önskvärt att även dessa tekniker kan använda sig av laddplatserna. I dagsläget gäller detta enbart normalladdarna då de snabbare laddteknikerna kräver uttag och programvara i fordonen som enbart finns i bilar eller andra större fordon.

16 4 Nationella riktlinjer/stöd Energimyndighet har fått i uppdrag av regeringen att samordna omställningen av transportsektorn till fossilfrihet. I uppdraget ingår att ta fram en strategisk plan för omställningen, samordna arbetet och föra dialog med relevanta aktörer och aktörsgrupper. Dessutom ingår att arbeta för synergier med andra nationella satsningar som syftar till omställningsarbetet. Transportstyrelsen, Trafikverket, Trafikanalys, Naturvårdsverket, Boverket med flera deltar i arbetet med uppdraget. Myndigheten ska också ta fram en plan för hur samhällsekonomiska kostnader och nyttor av arbetet ska utvärderas. Den strategiska planen ska redovisas enligt överenskommelse till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet). Några nationella riktlinjer för hur snabbt ökningen av andelen elbilar ska gå finns ännu inte. Trafikverket har i rapporten Styrmedel och åtgärder för att minska transportsystemets utsläpp av växthusgaser med fokus på transportinfrastrukturen följande utveckling. För en ökad eldrift i transportsektorn, menar Energiföretagen Sverige att en vision eller målbild för ökad andel elfordon i den svenska fordonsflottan kan formuleras på detta sätt: - att Sverige år 2020 har elbilar eller 20 % av nybilsförsäljningen samt 10 % elbussar - att Sverige år 2025 har elbilar eller 30 % av nybilsförsäljningen samt 30 % elbussar - att Sverige år 2030 har 1 miljon elbilar eller 40 % av nybilsförsäljningen samt 60 % elbussar Med elfordon avses rena elbilar och laddhybrider. Elbussar är både de som tillförs ström via en strömavtagare/pantograf, induktivt och sådana som har en mobil batterilösning. Siffran om en miljon elfordon år 2030 bygger på scenarier som initiativet Roadmap Sweden tog fram och utredningen Fossilfrihet på väg (SOU 2013:83). Klimatklivet Det så kallade klimatklivet, lokala klimatinvesteringar, syftar till att via stöd till lokala insatser minska utsläpp av klimatpåverkande gaser. Stödet ingår i riksdagens budget för 2016 och kommer under åren att uppgå till 600 milj SEK årligen. Alla förutom privatpersoner kan söka medel, till exempel kommuner, företag, landsting, organisationer, föreningar och stiftelser. En viss medfinansiering krävs. Stöd till exempelvis satsning på elfordon och laddteknik har under de första beslutsomgångarna delas ut i flera fall, minskningen av klimatpåverkande gaser vid omställning från fossila fordon till fossilfria alternativ som el är betydande och det finns därför goda möjligheter att erhålla medel. Mer information om stödet och ansökan finns på naturvårdsverkets hemsida. Supermiljöbilspremier/ Bonus malus Finansdepartementet lämnade i april 2016 på regeringens uppdrag ett betänkande gällande det system som är tänkt att ersätta den sk Supermiljöbilspremien. Systemet gäller vid köp av nya fordon. I betänkandet föreslås en maximal bonus på SEK för personbilar som vid blandad körning anses släppa ut 0 g CO2/km, ner till SEK för fordon med utsläpp mellan 35-60g. För fordon med utsläpp över 95 g förslås en koldioxidkomponent till fordonsskatten på 80 SEK per överskridande gram. För tiden därefter är koldioxidbeloppet 22 kronor per g CO2, räknat från samma utsläppsgräns. För fordon som kan drivas med alternativa bränslen är koldioxidkomponenten 11 kronor per g CO2 som fordonet släpper ut per kilometer utöver 95 g, under alla år fordonet är i trafik.

17 4 Behov 4.1 Politiska beslut Politisk samsyn gällande vad som skall byggas samt i vilken takt utbyggnaden skall ske är önskvärd. Frågor som hur stor roll kommunen bör ha i framtida utbyggnader, samt var i den kommunala verksamheten ansvaret skall ligga bör klargöras. En central fråga är också hur kostnaderna för utbyggnad av laddinfrastrukturen skall fördelas inom den kommunala verksamheten. Det är inte orimligt att den verksamhet som kommer att använda sig av laddarna delvis eller helt står för kostnaderna, hittills har till stor del serviceförvaltningen stått för dessa. Med tanke på de kraftigt minskade driftskostnaderna är det troligt att det inte kommer att innebära någon försämrad ekonomi för användaren sett till fordonens hela livslängd. 4.2 Ekonomiska initiativ Det har inte tagits fram några exakta kostnader för den planerade utbyggnaden då detta hade krävt intagande av offerter för respektive laddplats och det var inte möjligt inom ramen för detta arbete. Klart är dock att det kommer att krävas investeringar med tanke på de prognoser för ökning av elfordon som finns samt den relativt begränsade laddinfrastrukturen som finns i kommunen idag. 4.3 Information/Utbildning Kommunen kan utöver initiativ inom den egna organisationen även stötta andra aktörer som önskar placera laddare inom kommunens gränser. Detta handlar främst om spridande av kunskap om teknik, lokalisering och regelverk.

18 5 Plan för utbyggnad Förslag, publika laddare Mellansnabba laddare Stationen, Arenan, Vårdcentralen (samverkan), FABO (internt och externt) Normalladdare Gymnasieskolan Normalladdare, Klitterbadet/Skrea Halvsnabba Handelsområden, stötta externa satsningar, Olofsbo Glommen. Laxbutiken, pendelparkeringar. Externa platser. COOPs nya parkering. Bachus bostadsområde Förslag, kommunens egna fordon. För kommunens egna fordon handlar det förutom de publika laddarna i första hand om utbyggnad av normalladdare vid platser där det finns ett större antal kommunala fordon, exempelvis hemtjänstens centraler. Kommunen har idag ca 50% fossilfria fordon, till 2030 är regeringens ambition att hela det svenska transportsystemet skall vara fossilfritt och detta bör vara något som kommunen ser som en lägsta ambition. Bedömningen är att huvuddelen av de resterande 50% fossilfordonen, motsvarande ca 125 fordon exl de kommunala bolagen, kommer att ersättas med elfordon. Ett fortsatt arbete vore att identifiera de platser, inte minst i inlandet där utbyggnad behöver ske för att klara av att ladda dessa fordon samt vilka kostnader detta skulle medföra. Eftersom fordonen normalt används under samma tider på dygnet samt att laddningen tar betydande tid så bör det i utgångspunkten anses att det behövs närmare ett uttag per fordon.

19

20 Arenan Fabo Klitterbadet/ Skrea Vårdcentralen Gymnasieskolan Handelsområden Olofsbo- Glommen Lax-butiken Externa platser Utnyttjandegrad x x x x x x x x Skalbarhet x Uppgraderingsmöjligheter Kringfunktioner x x x Stöd offentliga inrättningar x x x x Showcase grön el x (sol) x (sol?) Boendeladdning x x x Samverkan kollektivtrafik x x Takt och plats. Betalsystem (gemensamt för Halland?) Att tänka på vid etablering (LSTs studie). Ingen inbördes prioritering. Faktorer som dessa bör utvärderas vid planering av utbyggnad. Hög nyttjandegrad, där folk bor, arbetar, besöker. Skalbarhet, fler laddplatser på samma plats Uppgraderingsmöjligheter för framtida standarder Kringfunktioner, naturvärden, avkoppling osv Koppling till offentliga inrättningar Showcase för lokalproducerad och grön el Boendeladdning för flerfamiljsfastigheter Samverkan med kollektivtrafiken 6 Konsekvenser för den kommunala ekonomin 6.1 Engångskostnader och driftskostnader Som nämnts tidigare i planen varierar kostnaderna för etablering av laddplatser beroende på val av teknik samt hur mycket förberedande arbete som krävs, främst gäller det befintlig elförsörjning. För den enklaste tekniken kan det handla om så lite som SEK för två uttag för normalladdare, dock ställer det kommande EU-kravet från 2017 gällande säkerhet för normalladdare (mode 3) större krav även för normalladdare, dessa laddare kostar idag uppemot SEK. För de mer avancerade snabbladdarna kan det handla om SEK bara för hårdvaran. Falkenberg Energi AB har som målsättning att inom ramen för sin verksamhet sätta upp tre laddstolpar tillgängliga för allmänheten under de kommande tre åren, dessa kommer i första hand att bestå av den halvsnabba laddsorten.

21 Kostnaderna för att tillfredsställa kommunens egna fordon om dessa utgör hälften av det totala fordonsbeståndet skulle därmed kunna hamna på ungefär SEK. Det är dock troligt att kostnaderna för laddstolparna kommer att gå ner i framtiden. Gällande betalning för publika laddare finns det inget standardiserat system idag, det kan ingå i parkeringsavgiften, det kan vara gratis (ofta när det handlar om normalladdare) eller det kan vara ett speciellt betalsystem, via SMS, betalkort eller abonnemang. Även om detta i dagsläget kan ses som en relativt marginell fråga då det handlar om blygsamma volymer, och därmed intäkter, bör ansträngningar göras för att få ett enhetligt system som är enkelt att nyttja för användaren, såväl anställda på kommunen, kommuninnevånare samt besökare. Det är rimligt att anta att om det som till en början är ett gratissystem senare beläggs med en kostnad så kan det uppfattas som en negativ åtgärd, därför är det bättre att ha ett betalsystem på plats från början. Det hade även varit önskvärt att det fanns en samordning inom region gällande denna fråga då många arbetspendlar mellan kommungränserna och besökare rör sig mellan kommunerna. 7 Synergieffekter Laddstationer är som regel alltid kopplade till elnätet men det finns möjligheter att även använda sig av lokalt producerad förnybar el, denna el kan då användas direkt när produktion sker och behov finns, något som är möjligt för få andra bränsleslag. I Falkenberg finns goda förutsättningar för lokalproducerad el och redan idag produceras stora mängder främst med hjälp av vatten och vind. 7.1 Solenergi Solenergi lämpar sig väl att använda tillsammans med elladdstationer, solceller kan installeras på tak i direkt anslutning till laddstationen vilket gör att inget extra utrymme tas i anspråk. Exempel på denna typ av lösning ses nedan. Laddstationen är ansluten till elnätet och vid de tider då solelen inte täcker behovet nyttjas el därifrån.

22 7.2 Vindenergi Idag är vindkraften väl utbyggd i Falkenberg, ca 20% av den totala elproduktionen kommer från vinden och det finns planer på ytterligare utbyggnader som kraftigt skulle kunna öka den siffran. Majoriteten av dessa kraftverk är stora <1MW och det är därför inte rimligt att dessa byggs i direkt anslutning till eller är speciellt dedikerade till laddplatser. Däremot kan det vara attraktivt att placera laddstationer i anslutning till befintliga eller kommande vindkraftparker för att visa en tydlig koppling mellan lokalproducerad förnybar el och fordonen. 7.3 Vätgas Vätgas är en energibärande gas, snarare än en energikälla. Vätgasen framställs med hjälp av el från antingen vatten i en så kallad elektrolysör, eller från bio eller naturgas. Utifrån ett hållbarhetsperspektiv är det de två första alternativen som är gångbara. Potentialen hos vätgas är möjligheten att kunna lagra energin från exempelvis sol eller vind för att använda senare. Detta kan antingen göras genom att vätgas förbränns för att få ut värme eller el med hjälp av en generator, eller vilket idag är vanligare att återfå den lagrade energin som el i en bränslecell. Förutom batterier är detta i princip den enda tekniken som finns idag för att lagra elenergi, vätgas har fördelen att det går att göra på större skala än vad som är rimligt för batteriteknik. Nackdelen är att det både i omvandlandet av el till vätgas, och i den omvända processen sker betydande energiförluster. Gällande vätgas som drivmedel är fördelen att räckvidden för vätgasfordon är betydligt längre än vad de flesta elbilar klarar av, i princip jämförbart med bensin/dieselfordon. Kostnaden för fordonen är dock fortfarande på en nivå som gör det svårt för normalkonsumenten att använda sig av den och infrastrukturen är i Sverige mycket dåligt utbyggd. 8 Säkerhet Gällande säkerhet i samband med laddning av elfordon har elsäkerhetsverket på uppdrag av regeringen sett på vilken behov av information som allmänheten har. Elsäkerhetsverkets rapport sammanfattar olika metoder och tekniker för laddning av elfordon, redogör för det nationella och internationella standardiseringsläget och lämnar förslag på fortsatta informationsinsatser. Rapporten lägger stort fokus på den laddning som förväntas ske i hemmet, då det i dagsläget saknas riktlinjer för detta, samtidigt är många elinstallationen i hemmen gamla och detta i kombination ger bedömningen att det finns potentiella risker som bör ses över. I sammanfattning går bland annat att läsa: Det finns behov av information till den person som står inför att skaffa elfordon och vill ladda denna i hemmet. Köparna behöver veta vilka säkerhetsnivåer de olika laddningslösningarna innebär och vilka risker de tar ställning till vid valet av elfordon och valet av hur de ska ladda sitt nyinköpta elfordon. När man valt var man ska ladda sitt fordon så är det vitalt att bakomliggande elinstallationer i fastigheten kontrolleras. Elinstallationen måste verifieras för att hantera de strömmar som laddningen kommer att generera. Om inte elinstallationen är anpassad för laddning kan det finnas risker för överhettning av delar i elinstallationen och i värsta fall brand. Referenser 1

23 rastruktur_elfordon.pdf rastruktur_2014.pdf

24 Tjänsteskrivelse Datum Uppdragsredovisning ur Planeringsförutsättningarna Möjligheter till utökat bostadsbyggande Ge kommunstyrelsen och FaBo i uppdrag att i ett samlat grepp redovisa följande uppdrag med två inriktningar: kommunstyrelsen ska redovisa förutsättningar och förslag på åtgärder för ett utökat byggande i kommunen, FaBo ska redovisa förutsättningar att öka bostadsbyggandet utöver nuvarande målsättning och se över olika finansieringsalternativ för ytterligare nyproduktion. Redovisning av uppdrag Kommunen har fyra olika verktyg för att påverka bostadsbyggandet: den fysiska planeringen, markpolitik, genom det allmännyttiga bostadsbolaget och med stöd av socialtjänstlagen. Fysisk planering (det kommunala planmonopolet) Plan- och bygglagen ger kommunerna ansvar för planeringen av mark och vatten. Därmed har kommunen en central roll för att skapa förutsättningar för bostadsbyggande. Det kommunala planmonopolet innebär att det är kommunen som antar planer inom de ramar som samhället bestämt. I det kommunala planmonopolet ingår också att bestämma huruvida planläggning ska komma till stånd eller inte. En detaljplan reglerar hur mark- och vattenområden ska användas och hur bebyggelsen ska se ut på en mer detaljerad nivå. Översiktplanen är kommunens vision och handlingsplan och ska redovisa grunddragen i mark- och vattenanvändningen. Den har ett perspektiv på år och ska fungera som beslutsunderlag för kommunen och andra myndigheter när det gäller frågor som rör fysisk planering. Den är inte juridiskt bindande och garanterar därför inte genomförande, utan anger snarare ramarna och skapar möjligheter för ett genomförande. Markpolitik Generellt har kommuner med en väl tilltagen markreserv haft större möjligheter att styra byggnationen i kommunen över tid och omfattning. Genom att äga mark i strategiska lägen har kommunen möjlighet att planlägga och bygga ut områden så att det finns klara byggrätter när efterfrågan uppstår på marknaden. Genom att aktivt arbeta med att förvärva mark och på så sätt förstärka kommunens råmarkreserv ökar kommunens möjligheter att styra både var, när och vad som byggs. Med en planreserv på kommunägd mark har kommunen möjlighet till en god och framsynt planering inte bara av bostäder utan också förskolor, skolor och för olika verksamheter. I Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kontaktcenter@falkenberg.se

25 större utbyggnadsområden på kommunal mark ska utgångspunkten vara att kommunen bygger ut erforderlig infrastruktur och grönområden. På så sätt har kommunen en större markberedskap med byggrätter klara för bostadsbyggnation och det finns större möjligheter till att anpassa sig till bostadsmarknadens svängningar. En god markberedskap ger också större möjligheter att kunna erbjuda mark till flera byggherrar, nya byggherrar får möjlighet att komma in på bostadsmarknaden, vilket medverkar till en variation av upplåtelseform och bostäder i olika prisklasser. Falkenbergs bostads AB Falkenbergs bostads AB (FaBO) ägs av kommunen genom Falkenbergs stadshus AB. Enligt ägardirektiven ska FaBo äga, bebygga och förvalta lägenheter inom Falkenbergs kommun. Totalt äger FaBo cirka 2700 lägenheter i kommunen. Mer om FaBo:s möjligheter finns att läsa nedan. Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen ger kommunerna det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får den stöd och hjälp de behöver. Socialtjänstlagen ger kommunen ansvar för att inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad av äldre samt för fysiskt och psykiskt funktionshindrademed behov av särskilt stöd. Nuläge bostadsbyggande Falkenbergs kommun har under en längre tid haft en stor planreserv främst i privat ägo. Under det senaste året har flera projekt startats kommer att startas som innebär ett utökat bostadsbyggande. Enligt Mål och strategier för bostadsbyggandet i Falkenbergs kommun, som nu är på remiss, planerar bostadsbyggare att färdigställa totalt 2600 bostäder till Sannolikt kommer inte alla dessa bostäder att byggas men prognosen visar att marknaden tror på en framtida efterfrågan på bostäder i kommunen. Utifrån kommunens befolkningsprognoser och rådande bostadsbrist bedöms att 1250 bostäder behöver färdigställas under perioden En ökad takt i bostadsbyggandet kommer att ställa stora krav på den kommunala servicen. Kommunen har redan nu en allvarlig situation med platsbrist inom skola och förskola som riskerar att förvärras med ett ökat bostadsbyggande. Samma gäller byggnationen av äldreboenden och bostäder för psykiskt och fysiskt handikappade. Kommunen kommer att ha en stor utmaning i att hinna med i utbyggnaden av den kommunala servicen. En annan utmaning för kommunen är att bibehålla den goda planreserven och säkerställa att det finns mark att bebygga efter Det är också viktigt att den kommunala markreserven stärks så att det finns kommunal mark för att parera konjunktursvängningar och att kommunen kan uppfylla sina skyldigheter enligt socialtjänstlagen och behovet av nya skolor och förskolor. Falkenbergs Bostads AB (FaBo) Falkenbergs Bostads AB har sedan 2014 års målplanering ett övergripande mål om att producera 500 nya bostäder till 2025, målet sattes inom en tioårs ram för måluppfyllelse. Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kontaktcenter@falkenberg.se

26 Detta skulle medföra en produktionstakt om ca 50 enheter per år. Dock har måluppfyllelse inte uppnåtts under åren då en marginell nyproduktion har skett. Nyproduktionstakten har under 2016 kartlagts och en plan för att uppnå en produktion som motsvarar målet om 500 tillkommande bostäder till 2025 är framtagen. Inom ramen för Planeringsförutsättningar skall Fabo redovisa förutsättningarna för att öka denna produktionstakt samt utreda konsekvenser och möjligheter för detta. Denna frågeställning bryts ner i tre underkategorier, ekonomi, resurser, markinnehav. Ekonomi Kommunfullmäktige i Falkenberg beslutade våren 2016 om nya ägardirektiv för Falkenbergs Bostads AB gällande avkastning samt soliditetsmått. Dessa mål är framtagna med hänsyn till att säkerställa bolagets välmående och effektivitet under lång sikt. Detta medför att noggrannhet och krav på avkastning i nya projekt är av väsentlig vikt för bolagets förmåga att fortsätta expandera är av yttersta vikt. Dessa ekonomiska nyckeltal kräver effektivisering och arbete att öka bolagets ekonomiska effektivitet. Genom att uppnå dessa effektivitetsmått skapar Fabo möjlighet att nå måluppfyllelse samt skapa ekonomiska förutsättningar att producera ca bostäder över målsättningen inom uppsatt tidsram. Resurser Falkenbergs Bostad har under 2016 ställt om sin organisation för att säkerställa den interna resurstillgången för att uppnå uppsatta mål. Dock konstateras med ökad produktionstakt beroende på en snävare tidsram och ej uppnådd måluppfyllelse tidigare år riskerar detta medföra en flaskhals gällande interna resurser. Dock skapas med ovanstående ekonomiska förutsättningar möjligheter att stärka delar av organisationen för att nå även en ökad produktionstakt. Möjlighet finns även att nyttja externa resurser, dock påverkas detta starkt av marknad och konjunkturläge. Då byggbranschen i Sverige idag är en hårt belastad bransch är tillgången på arbetskraft begränsad i vår region. Vi konkurrerar i en tillväxtregion och både gällande entreprenörer och intern arbetskraft krävs att Falkenberg marknadsförs som en del av den expansivitet och tillväxt som råder. Genom ett tätt sammarbete med Falkenbergs Näringsliv AB skapar vi förutsättningar för att locka till oss arbetskraft samt externa entreprenörer som kan bidra till att utveckla Falkenberg. Markinnehav Fabo och Samhällbyggnadsavdelningen har under hösten 2015 och våren 2016 arbetat med en kartläggning av samtligt markinnehav i hela kommunen som på sikt kan bli tänkbara för byggnation, detta både på idag ej bebyggd mark men även områden där förtätning är möjlig. För Fabos del finns idag en potentiell markreserv i egenägd mark för att uppnå en nyproduktion om ca bostäder. Därutöver krävs ett nära sammarbete med Samhällsbyggnadsavdelningen för att möjliggöra måluppfyllelse samt en ökning av detta målet. Likväl krävs framförhållning mot kommande byggnationer i planprocessen som idag är en tidskrävande faktor i byggprocessen. Genom att gemensamt tillsätta resurser och verka för att skapa hållbara och effektiva detaljplaner skapar vi möjlighet till måluppfyllelse. I denna Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kontaktcenter@falkenberg.se

27 fråga krävs även central samordning som idag är bristfällig, Fabo har möjlighet till att förtäta och expandera både i centralorterna men även på landsbygden. Men detta kräver central samordning i form av strategisk samhällsplanering. Skola, vård och omsorg är ytterst viktiga faktorer för målgruppen som Fabo vänder sig till och genom att skapa samordning skapar vi möjligheter till måluppfyllelse även gällande detta. Åtgärder Förstärk kommunens strategiska planering Inom Falkenbergs kommun finns flera uppdrag som visar på behovet av en strategisk planering som går tvärs förvaltningsgränserna. För att klara de utmaningar som en växande befolkning innebär behöver planeringsfunktionen stärkas. I dagsläget är det ett stort tryck både på planenheten och på mark- och exploateringsenheten då nya förfrågningar om att starta detaljplanearbeten kommer in i hög takt. Förstärkningen skulle medföra en möjlighet att i snabbare takt arbetar med frågor avseende: Översiktlig planering Fördjupade översiktsplaner Framtagande av detaljplaner och behandling av planbesked Aktiv markpolitik Bostadsförsörjning på kort och lång sikt Skol- och förskoleförsörjning Behov av bostäder utifrån kommunen ansvar enligt socialtjänstlagen Förtätningsstudier Infrastruktur och kollektivtrafik Hållbarhetsfrågor i samhällsplaneringen Övriga utredningsuppdrag med bäring på samhällsbyggnadsfrågor som tex: fler bostäder i Ullared, plan för arenaområdet mm. Ekonomiska konsekvenser För att öka takten i bostadsbyggandet bör tre nya tjänster tillsättas som förstärker samhällsbyggnadsavdelningen. Tjänsterna bör vara en del i att skapa en strategisk planeringsfunktion som tillsammans med den befintliga personalen kan arbeta för en ökad takt i samhällsbyggandet. En sådan funktion efterfrågas även av Falkenbergs bostads AB. Kostnad En förstärkning av samhällsbyggnadsavdelningen med tre tjänster som ökar kapaciteten att ta fram detaljplaner, möjliggör ett intensifierat arbete att bedriva en aktiv markpolitik och kan utveckla det förvaltningsgränsöverskridande arbetet som behövs för att möta utmaningarna i att Falkenberg är en kommun som växer, exempelvis samordna bostadsbyggandet och skol- och förskoleplaneringen, förstärka arbetet med översiktsplan och fördjupad översiktsplaner och kunna ta utredningsuppdrag som t ex fler bostäder/mer industrimark i Ullared mm. Resursförstärkning av samhällsbyggnadsavdelningen med tre tjänster à kr/tjänst Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kontaktcenter@falkenberg.se