Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att: 1. godkänna tertialrapporten för januari-april 2015.

Transkript

1 tbukålåel s lö003/ot-ck- Barn- och utbildningsförvaltningen Sid 1 (2) Ärendenummer: 2015/0003/042 Handläggare: TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr: 2015/0003/042 Tertialrapport för januari-april 2015 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att: 1. godkänna tertialrapporten för januari-april Christel Bäckström t. f. Förvaltningschef Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden har ett negativt tertialresultat på - 0,3 mnkr eller 0,2 % av kostnadsomslutningen på 207 mnkr. Intäktssidan är sammantaget lägre än beräknat främst på grund av att statsbidrag och övrig försäljning är lägre. Samtidigt har också kostnaderna blivit lägre än beräknat, framför allt kostnaderna för övrig drift och platsköp. Det ekonomiska resultatet mot budget har följt en liknande utvecklingslinje som föregående år. Prognosen för 2015 är dock bättre än vid motsvarande tidpunkt Osäkerheter i prognosen rör bland annat elevutvecklingen och semesterlöneskuldens förändring som båda har betydande resultatpåverkan. Måluppfyllelsen för barn- och utbildningsnämnden under tertial 1 är problematisk att sammanfatta då många av de indikatorer som ska mäta måluppfyllelsen är knutna till läsårets slut i juni. Enkäter för elever och för vårdnadshavare till elever i skola/fritidshem och förskola kommer att sammanställas under senvåren. Resultatet av dessa redovisas då på kommunens webbsida. Resultaten delges även barn- och utbildningsnämnden, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i tertialrapport 2 samt i nämndens verksamhetsberättelse för Ärendets beredning Tertialrapporten har sammanställts av barn- och utbildningsförvaltningen i samarbete med kommunstyrelseförvaltningens ekonomiavdelning. Postadress Besöksadress Leveransadress Telefon Telefax Bankgiro PlusGiro Receptionen NYNÄSHAMN Stadshusplatsen 1 Floravägen vx

2 2(2) Ärendebeskrivning Enligt kommunens program för uppföljning av verksamhet och ekonomi ska nämnderna regelbundet få information om resultatet. Barn- och utbildningsnämndens tertialrapport för januari-april 2015 redovisas i bilaga. Bilagor Bilaga 1 Barn- och utbildningsnämndens tertialrapport för januari-april 2015.

3 Barn- och utbildningsnämnden Tertialrapport januari april 2015

4 2(36) Innehåll Sammanfattande analys 3 Ekonomisk analys per verksamhetsområde 5 Åtgärder för budgetbalans 10 Verksamhet 12 Projekt 6 Investeringar 14 Personal 15 Uppföljning av kommungemensamma mål 16 Nämndspecifika mål/aktiviteter 22

5 3(36) Sa =fattande analys Måluppfyllelse enligt mål och budget Måluppfyllelsen för barn- och utbildningsnämnden under tertial 1 är problematisk att sammanfatta då många av de indikatorer som ska mäta måluppfyllelsen är knutna till läsårets slut i juni. Enkäter för elever och för vårdnadshavare till elever i skola/fritidshem och förskola kommer att sammanställas under senvåren. Resultatet av dessa redovisas då på kommunens webbsida. Resultaten delges även barn- och utbildningsnämnden, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i tertialrapport 2 samt i nämndens verksamhetsberättelse för Viktiga händelser under året Under perioden genomför Skolinspektionen en större tillsyn av några utvalda skolor i kommunen samt barn- och utbildningsförvaltningens centrala organisation. Skolinspektionen påbörjade sin tillsyn i mars och fortsätter under sommaren. Redogörelse för resultatet av tillsynen kommer att presenteras i höst. En genomlysning och utredning av sommarjobbssatsningen är under görande på barnoch utbildningsförvaltningen. Kommunens sommarjobbssatsning har inför 2015 genomgått ett antal förändringar. Ungdomarna ansöker genom att skriva ett CV och ett personligt brev som företagen får som underlag. En informationsträff om rättigheter och skyldigheter i arbetslivet är obligatorisk. Alla ungdomar som anställs kommer att ha kommunen som arbetsgivare med placering i företaget. Företaget står för lönekostnader men erbjuds ersättning för handledning. Ungdomarna erbjuds arbete i tre veckor/sex timmar per dag. Förskolans organisation utökas med en pedagogistafunktion. Uppdraget innebär att stödja och utmana personal i verksamhetens utvecklingsarbete med hjälp av pedagogisk dokumentation och reflektion i det inre operativa vardagliga kvalitetsarbetet. Kostenheten har i och med den nya upphandlingen fått mycket bättre resultat gällande andel inköpta ekologiska livsmedel, andelen har nästan fördubblats och ligger nu på 11,47%. Ekonomisk analys av utfall och prognos Barn- och utbildningsnämnden har ett negativt resultat mot budget för perioden januariapril 2015 på 0,3 mnkr, vilket är 0,2 % av kostnadsomslutningen. Det ekonomiska resultatet har följt en liknande utvecklingslinje som de föregående åren. Det förväntas dock ett sämre ekonomiskt resultat jämfört med 2014 med en årsprognos, före planerade åtgärder, på -7,8 mnkr, vilket är 1,2 % av kostnadsomslutningen på 650 mnkr. Barn- och utbildningsnämndens tertialresultat fördelar sig med underskott på Gymnasiet, Nynäshamns kompetenscentrum (NKC), förskolan, gymnasiesärskolan och kulturskolan medan övriga enheter har nollresultat eller överskott. De större periodunderskotten finns på gymnasiet, interkommunala ersättningar samt på NKC. Enligt prognosen förväntas mindre årsunderskott uppkomma på flera enheter, men de

6 4(36) största underskotten beräknas NKC och Gymnasiet stå för. NKC:s årsprognos är ett underskott på -3,2 mnkr som följd av minskade statsbidrag och ökade kostnader för SFI samt elevtapp på SFI som minskar intäkterna. Gymnasiets årsprognos är ett underskott på -2,6 mnkr, varav gymnasieskolan utgör -2,0 mnkr. Nämnd och förvaltning beräknar dock ett årsöverskott på 0,7 mnkr, främst beroende på återförda medel från bemanningscentrum, samt ett litet överskott i resursfördelningssystemet. För barn- och utbildningsnämnden som helhet råder osäkerhet om bland annat semesterlöneskulden som kan ha en betydande resultatpåverkan. Vidtagna och planerade åtgärder för budgetbalans De resultatenheter som beräknar årsunderskott har tagit fram åtgärdsplaner för budgetbalans, vilket redovisas nedan under budgetbalansavsnittet. Allmänt kan sägas att verksamheterna kontinuerligt arbetar med åtgärder för budgetbalans där kostnader ses över för att nå nollresultat. Resursfördelningssystemet är utformat så att förskolorna och skolorna fortlöpande måste följa barn- och elevutvecklingen och anpassa organisationen till volymerna eftersom eleverna är merparten av intäkterna till verksamheten. Det finns även andra faktorer än elevutvecklingen som styr organisationsanpassningen, t.ex. vald lednings- och styrmodell, behov av särskilt stöd, lokalernas ändamålsenlighet och geografiska förutsättningar samt externa intäkter främst i form av avgiftsintäkter och statsbidrag. Exempel på åtgärder enheterna vidtar för att anpassa organisationen till minskade intäkter är personalminskning, vikariesamordning, nya arbetssätt, klassammanslagningar, inköpsstopp samt olika former av verksamhetssamordning som samläsning. Framtid Under 2015 påbörjas implementeringen av Hälsofrämjande skolutveckling i alla rektorsområden. Resultatdialogerna är under utveckling och förvaltningschef och skolchef kommer tillsammans med handläggare att besöka alla rektorsområden och diskutera måluppfyllelsen. Försöket med temafritids ska utvärderas i slutet av Förskolan utreder och skapar underlag för en kvalitetsutvecklingsplan för perioden Resultatdialoger utformas för höstens uppföljning av förskolans verksamhet. En resultatdialog innehåller de åtaganden där huvudmannen och förskolechefen har beröringspunkter i skollag och förordningar. Elever på Kulturskolan arbetar med en föreställning som planeras att framföras i slutet av höstterminen Genom att lära sig grunderna i sång, rytm och enkelt instrumentspel, dans och kroppskännedom samt rollgestaltning och sceniskt framträdande arbetar de fram en uppvisning inrymmande alla de tre konstformerna.

7 5(36) Ekonornfsk analys per verksamhetsområde BUN har ett negativt tertialresultat på - 0,3 mnkr eller 0,2 % av kostnadsomslutningen på 207 mnkr. Intäktssidan är sammantaget lägre än beräknat främst på grund av att statsbidrag och övrig försäljning är lägre. Samtidigt har också kostnaderna blivit lägre än beräknat, framför allt kostnaderna för övrig drift och platsköp. Det ekonomiska resultatet mot budget har följt en liknande utvecklingslinje som föregående år (se diagram). Prognosen för 2015 är dock bättre än vid motsvarande tidpunkt Osäkerheter i prognosen rör bland annat elevutvecklingen och semesterlöneskuldens förändring som båda har betydande resultatpåverkan Resultatdata BUN 2015 cc ,o2 Jan Feb Mar '41 Apr n. hug Sep Okt Nov Dec ' Resultat m budget 2014 Resultat m budget 2015 Årsprognos 2015 BUN:s tertialresultat på -0,3 mnkr fördelar sig enligt följande; nämnd och förvaltning +1,0 mnkr, kostenheten +0,5 mnkr, förskolan -0,5 mnkr, grundskolan +0,8 mnkr, särskolan +0,5 mnkr, gymnasieskolan1-0,8 mnkr, gy-ike -0,7 mnkr, gymnasiesärskolan -0,1 mnkr samt NKC -0,9 mnkr och kulturskolan 0,0 mnkr. 1 Gymnasieskolan, inkl. verksamhetsförlagd utbildning (VFU).

8 6(36) Verksamhetsområde (mnkr) -, Resultat 2015 jan-apr Budget 2015 jan-apr 1 Budgetavvikelse 2015 jan-apr Budgetavvikelse 2014 jan-apr Prognos 2015 Resultat 2014 Nämnd o förvaltning 3,7 2,7 1,0 0,3 0,7 7,2 Kostenheten 1,0 0,6 0,5 0,4 0,0 0,1 Förskolan 0,4 0,9-0,5 0,6 0,0-1,2 Grundskolan 1,0 0,2 0,8 0,9-2,2-3.6 Särskolan 0,3-0,2 0,5 0,1 0,0-0,3 Gymnasiet, IKE -1,4 0,1-1,5-1,8-2,6-5,7 Gymnasiesår -0,1 0,0-0,1-0,1-0,3-0,4 NKC -0,4 0, ,2-0,5 Kulturskolan 0,2 0,2 0,0 0,1 0,0 0,0 Summa 4,6 5,0-0,3-0,5-7,8-4,4 ' Verksamhetsområde (mnkr) 2015 (intäkter) jan-apr 2015 (kostnader) jan-apr 2015 (netto) ja n-apr Nämndbidrag 2015 (netto). jan-apr Resultat 2015 jan-apr Resultat 2014 jan-apr Nämnd o förvaltning 5,1 15,2-10,1 13,8 3,7 0,2 Kostenheten 3,3 12,2-8,9 9,9 1,0 0,3 Förskolan 7,3 49,1-41,8 42,1 0,4 0,7 Grundskolan 5,7 79,5-73,8 74,8 1,0 2,1 Särskolan 0,0 8,5-8,4 8,7 0,3 0,2 Gymnasiet, IKE 2,0 35,5-33,5 32,1-1,4-1,2 Gymnasiesär 0,0 1,4-1,4 1,3-0,1-0,1 NKC 0,1 5,2-5,2 4,8-0,4 0,0 Kulturskolan 0,5 2,4-1,9 2,1 0,2 0,3 Summa 24,0 209,0-185,0 189,6 4,6 2,6 Nämnd och förvaltning har ett positivt resultat mot budget på 1,0 mnkr. Utbildninqskontoret har ett överskott på 0,2 mnkr på grund av återföring av uppbokade personalkostnader från bemanningscentrum, ett begränsat underskott på driften på grund av en buffert på 2,0 mnkr. Driftskostnaderna beror framför allt på underskott i resursfördelningssystemet (RFS) och högre IT-kostnader. Elevhälsan har ett överskott på 0,9 mnkr främst på grund av lägre interkommunala ersättningar, skolskjutskostnader och lägre konsultkostnader. Nämnden har ett underskott på 0,1 mnkr. Årsprognosen beräknas till +0,7 mnkr på grund av ett mindre överskott i resursfördelningssystemet, återförda medel från bemanningscentrum samt överskott på personalsidan.

9 7(36) Förskolan har en budgetavvikelse på -0,5 mnkr. Såväl intäkter som kostnader är högre än beräknat. På intäktssidan är kommunbidraget högre. På kostnadssidan är främst personalkostnaden och platsköpskostnaden högre än beräknat. Den övergripande förskolan har ett nollresultat och områdena har ett samlat underskott på 0,5 mnkr. Såväl Nvnäshamns södra som centrala område fick vardera underskott på 0,3 mnkr på grund av högre personalkostnad än budgeterat. Organisationen på centrala området är förstärkt. Ösmo 1 fick underskott på knappt 0,3 mnkr på grund av högre personalkostnad än beräknat. Ösmo 2 fick överskott på drygt 0,2 mnkr, vilket genererar ett nollresultat för Ösmo som helhet. Sorunda fick nollresultat då en högre personalkostnad matchats av fler barn än beräknat. Årsproanosen är ett nollresultat. Övergr förskola 0,0 0,0 Nynäs norra 0,1 0,0 Nynäs centrala -0,3 0,0 Nynäs södra -0,3 0,0 essmo 1-0,3 0,0 Ösmo 2 0,2 0,0 Sorunda 0,0 0,0 Summa -0,5 0,0, Grundskolan har ett positivt resultat mot budget på 0,8 mnkr. Statsbidrags- och momsintäkterna är högre men det är även platsköpskostnaden. Den övergripande skolan har ett underskott på 0,9 mnkr och områdena har ett samlat underskott på 0,1 mnkr. Den övergripande ansvarsnivån för grundskolan har ett överskott på 0,9 mnkr på grund av högre intäkter än beräknat, bland annat högre statsbidrag och platsköpsersättning. Överskott finns i alla områden utom Sorunda. Svandammsskolan fick överskott på 0,3 mnkr trots färre elever då detta genererat lägre personalkostnad. Gröndal fick överskott på 0,5 mnkr på grund av fler elever och även där lägre personalkostnad. Överskotten på Via låg och hög på totalt 0,3 mnkr beror på fler elever än beräknat. Ösmos skolor fick ett samlat överskott på 0,3 mnkr med överskott på Vansta F-3 på drygt 0,4 mnkr och underskott på Vansta 4-9 på 0,1 mnkr. Överskottet beror på lägre kommunbidrag på grund av färre elever och även färre fritidsbarn som genererat lägre personal- och driftskostnad. Underskottet begränsas genom återhållsamhet i materialinköp och genom insatser för att inte förlora fler elever. Sorunda fick ett underskott på 1,5 mnkr. Sorunda har haft färre elever och fritidsbarn än beräknat, vilket gett mindre kommunbidrag. Underskottet beror till största del på högre personalkostnader på grund av extra insatser för elever i behov av särskilt stöd. Även kostnader för ledningsförstärkning med hyrrektor och utökat ansvar hos personalen har

10 8(36) bidragit till underskottet. Den planerade personalminskningen för läsåret har inte gått att genomföra. Organisationen har istället utökats med 1,3 tjänst. Årsprocinosen beräknas till -2,2 mnkr och belastar Vansta 4-9 och Sorunda skolor. Övergr grundskola 0,9 0,0 Svandammen 0,3 0,0 Gröndalsskolan 0,5 0,2 Via F-5 0,1 0,0 Via 6-9 0,2 0,0 Vansta F-3 0,4 0,3 Vansta ,1-1,0 Sorunda skolor -1,5-1,8 Summa 0,8-2,2d Särskolan har ett positivt resultat mot budget på 0,5 mnkr. Såväl intäkter som kostnader är högre än beräknat. Fler elever har gett högre kommunbidrag, vilket är huvudorsaken till det positiva resultatet. Årsprocinosen är ett nollresultat. Gymnasieskolan har ett underskott på knappt 0,8 mnkr på grund av högre personalkostnad än elevunderlaget kan bära. Skolan har haft 2 färre elever än beräknat under perioden, vilket medfört lägre kommunbidrag, men de totala intäkterna är högre eftersom skolan fått mer statsbidrag. Gymnasieskolan har nettominskat med 4 heltidstjänster jämfört med samma period Det har funnits tio färre tjänster i skolan, 6 st på grund av tjänstledighet. Samtidigt med tjänsteminskningarna har en utökning skett med 1,25 tjänst när ett fullt finansierat pilotprojekt med yrkesintroduktion startats. Årsprognosen beräknas till -2,0 mnkr på grund av högre personalkostnad än elevunderlaget kan bära. Interkommunala ersättningar har ett underskott på knappt 0,8 mnkr på grund av lägre intäkter och högre kostnader än beräknat. Intäkterna är lägre på grund av minskad platsköpsersättning då 22 färre platser köpts i andra kommuner under perioden. Kostnaderna är lägre på grund av färre platsköp men har inte minskat i samma utsträckning som antalet elever. Kostnaderna är högre för elever på individuella programmet (IM) och avtalselever är dyrare än länsprislistans ordinarie priser. Antalet elever hos andra huvudmän var under perioden 553. Årsprognosen beräknas till -0,7 mnkr på grund av merkostnader för IM- och avtalselever. -5 L;. Gymnasieskolan -0,8-2,0 I KE -0,8-0,7 Summa -1,5-2,7, 3, 1

11 9(36) Gymnasiesärskolan har ett negativt resultat mot budget på -0,1 mnkr. Intäkterna är lägre än beräknat. Underskott uppkommer eftersom enheten fått mindre kommunbidrag då skolan haft färre elever än beräknat. Kostnadssidan är i balans. Årsprognosen beräknas till -0,3 mnkr (-7,7 %) på grund av högre personalkostnad än elevunderlaget kan bära. NKC har ett negativt resultat mot budget på 0,9 mnkr. Intäkterna är väsentligt lägre än beräknat samtidigt som kostnader kvarstår. På intäktssidan är det främst statsbidragen som är lägre än beräknat. Enheten har under perioden återbetalat statsbidrag till Skolverket som härrör från NKC har haft fler SFI-elever än beräknat under perioden, vilket gett ökad eleversättning i form av kommunbidrag. Bidraget täcker dock enbart 250 timmar mot riktvärdet på 525 timmar enligt SFS Vuxförordningen. Andel elever som klarat SFI på 525 timmar 2014 var 77 elever av 124. På kostnadssidan är det främst köp av vuxengymnasieplatser och SFI som är lägre. Årsprognosen beräknas till -3,2 mnkr på grund av väsentligt mindre statsbidrag än beräknat för yrkesvux och lärlingsvux samtidigt som fler elever väntas söka yrkesvux, en förändring och fördyring av SFI-utbildningen genom SFI-bas överenskommelsen samt därmed färre SFI-elever. Kulturskolan har ett nollresultat mot budget. Såväl intäkter som kostnaderna är högre än beräknat. Årsprocinosen är ett nollresultat. Kostenheten har ett positivt resultat mot budget på 0,5 mnkr. Intäktssidan har ett överskott främst på grund av högre kommunbidrag pga. fler förskolebarn i verksamheten. Kostnadssidans överskott beror främst på lägre kostnader för vikarier, förbrukningsmaterial, transporter och städning. Årsprognosen är ett nollresultat. i

12 10(36) Förslag till åtgärder för budgetbalans Förskolan (budget -0,5 mnkr) som helhet gör en 0-prognos. För att nå dit krävs åtgärder för tre förskoleområden. Samtliga tre områden har haft ett högt vikarieuttag under perioden jan-april. Detta justeras mot budget resterande period maj-dec. Konsekvensen blir att frånvarande personal ej ersätts av vikarie. Två av områdena har mer personalresurs för särskilt stöd än vad budget medger. Detta justeras mot budget resterande period maj-dec. Konsekvensen blir att särskilt stöd i form av personalresurs ej tillsätts resterande period. Sorunda rektorsområde (budget -1,5 mnkr) ursprungliga prognos på -1,7 mnkr har reviderats till -1,1 mnkr. Följande åtgärder kommer att genomföras för att nå en budgetprognos på 1,1 mkr. Fagervik sammanslagning av klasser till en åk 1-2. (30 elever). Effekt -1 lärartjänst Sunnerby en åk F-1 (27 elever). Effekt 1 lärartjänst Neddragning - 1,45 lärartjänster. Neddragning 2,29 övrig personal Förflyttning av personal mellan fritidshemmen i rektorsområdet för att minska antalet fritidshemspersonaljvikarier. Vanstaskolan 4-9 (budget -0,1 mnkr) Skolan har färre elever än beräknat och intäkterna förmår inte bära skolans personalkostnader. Områdets förslag till åtgärder för budgetbalans är att bearbeta nuvarande och blivande elever och föräldrar i syfte att behålla och utöka elevantalet. Flera föräldramöten har hållits och Ösmos skolor samarbetar för att finna en röd tråd mellan enheterna. Även stor återhållsamhet vid materialinköp med strävan att använda ipads istället för att köpa nytt. Nynäshamns gymnasium (budget -0,8 mnkr) ursprungliga prognos på -2,0 mnkr har reviderats till -1,0 mnkr. Av resultatet på -1,0 mnkr står personalkostnaderna för -2,2 mnkr. En förutsättning för prognosen är att elevunderlaget ökar med 0,9 mnkr jämfört med budget. Följande åtgärder kommer att genomföras för att nå en budgetprognos på 1,0 mkr. Tjänstledig lärares tjänst i tillsätts ej Föräldraledig lärares tjänst tillsätts ej Neddragning av 50% vaktmästartjänst lnköpsstopp från och med 4 juni 2015

13 11(36) IKE-delen (budget -0,8 mnkr) För helåret väntas 38 elever från andra kommuner till Nynäshamns gymnasium mot budgeterat 29,5. Det ger ökade intäkter som kvittas mot eleversättning i resursfördelningssystemet. Färre elever än beräknat finns i skolor i andra kommuner, hittills 553 mot beräknat 574 och årsprognosen är 544 mot beräknat 578. Att kommunbidrag och kostnader för interkommunala ersättningar inte går ihop till nollresultat beror på att resursfördelningssystemet ger eleversättning utifrån vald utbildning, men tillkommande kostnader finns för "avtalselever" som är dyrare än länsprislistans ordinarie priser, bland annat IM-program, idrottsutbildningar (NIU), elever i aspbergerklass och andra speciallösningar, skolor med riksintag (deras elevpeng), elever under 18 år på folkhögskola (uppdragsutbildning). Underskottet beror på storleken på tillkommande kostnader. Gymnasiesärskolan (budget -0,1 mnkr) Intäkterna förmår inte fullt ut bära personalkostnaden. Underskott beror på att eleversättningen minskas med 1 elev mot budget. Skolans förslag till åtgärder för budgetbalans är att minska personalen med 0,5 tjänst till hösten, en minskning med 0,1 mnkr. NKC (budget -0,9 mnkr) ursprungliga prognos på -3,2 mnkr i prognoshar reviderats till 1,3 mnkr. Den ursprungliga prognosen hade i huvudsak sitt ursprung i minskade statsbidrag med 2,460 mnkr gentemot beräknade statsbidrag i budget på 3,943 mnkr samt ökade kostnader för SFI-bas överenskommelsen med 0,72 mnkr. Följande åtgärder kommer att genomföras för att nå en budgetprognos på 1,3 mkr. Vakant lärartjänst på KOMVUX tillsätts ej Vakant lärartjänst på SärVUX tillsätts ej Minskning av externt köpt utbildning (0,7 mnkr) (0,4 mnkr) (0,9 mnkr)

14 12(36) Verksamhet Enligt budget ska antalet barn i förskoleverksamhet totalt, inkluderat interkommunala ersättningar, vara st det första halvåret och st det andra halvåret Antalet barn i förskoleverksamhet i april är 1 487, vilket är 72 fler än totalbudgeterat. Antalet barn i den egna verksamheten var i april st, vilket är 35 fler än beräknat. I de kommunala förskolorna har samtliga förskoleområden fler barn än budgeterat. Antalet förskolebarn är alltid högst på våren. Under sommaren sker en volymminskning, främst på grund av att barnen överförs till förskoleklass, för att därefter öka successivt under hösten. I grafen nedan är sommarminskningen förskjuten på grund av RFS-statistiken med ekonomisk brygga under sommaren. Den ekonomiska bryggan innebär att verksamheten behåller junivärdet för antalet barn under juli och augusti för att i september igen mäta det faktiska antalet barn. Antal förskolebarn eleje...4m.r.44.~..riff' *4451i... N , ill - -- F"-.",-=""-~, ca i 256 '''`41b-,-- III------fllF----k----E jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 maj-15 jun-15 jul-15 aug-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 Totalt fsk/fdh inkl köpfsälj , Budget fsk/fdh totalt Totalt fsk/fdh kommunen Budget fsk/fdh kommunen

15 13(36) Enligt budget ska antalet nynäshamnselever F-9 totalt, inklusive interkommunala ersättningar under vårterminen vara elever och under höstterminen april var eleverna 2 957, vilket är 1 fler än totalbudgeterat. Antalet elever i den egna verksamheten i april var 2 726, vilket är 41 färre än beräknat. Ide kommunala skolorna har alla utom Gröndalsskolan och Viaskolan haft färre elever än beräknat. Det finns i april 46 fler elever än beräknat i andra huvudmäns skolor. Den ekonomiska "bryggan" innebär att skolan behåller majvärdet för antalet elever under juni och juli för att i augusti igen mäta det faktiska antalet elever. Antal elever F tr a z...ịje weekaara-ea2u ID D IF --it"' 4~...77, jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 maj-15 jun-15 jul-15 aug-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 Totalt F-9 inkl köp och salj Budget F-9 totalt Totalt F-9 kommunen Budget F-9 kommunen Enligt budget ska antalet nynäshamnselever på gymnasiet totalt, inklusive interkommunala ersättningar under vårterminen vara 996 elever och under höstterminen 975. Antalet nynäselever totalt i gymnasieverksamhet i april är 972, vilket är 24 färre än totalbudgeterat. Antalet elever i den egna gymnasieskolan var i april 452, vilket är 2 fler än beräknat, varav antalet nynäselever var 423 som beräknat. Samtidigt var antalet nynäselever i andra huvudmäns skolor 549, vilket är 25 färre än beräknat. Den ekonomiska bryggan innebär att gymnasieskolan behåller majvärdet som elevvärde under juni och juli för att i augusti igen mäta det faktiska antalet elever.

16 14(36) Projekt Projekt Rik fritid går ut på att skapa meningsfulla fritidsaktiviteter för barn i kommunen. I samverkan mellan skola, kultur- och fritid samt lokala föreningar och fritidsaktörer genomförs nu Temafritids, som är ett exempel på hur samarbete och nytänkande kan förbättra livet för invånare i Nynäshamn. Temafritids startas upp i projektform och pågår under hela Efter höstterminen utvärderas verksamheten och utvecklas vidare i dialog med de olika deltagarna. Det finns också öppna aktiviteter för de som inte valt att gå på Temafritids. I Skola/Näringslivsprojektet arbetas det bland annat med stora och små samverkansprojekt i årskurs 1-9 i Gröndalsskolan. Samverkansprojekten innefattas av bland annat besök på skolor av yrkespersoner som berättar om sitt yrke eller kommer som ett inlägg i ett eller flera ämnesområde. Eleverna har sedan utifrån det mentorslektion där de får diskutera framtid och drömmar. Baserat på det får de ett anpassat inspirationsbesök på en arbetsplats. Det kommer genomföras ett tiotal olika inspirationsbesök i slutet av april. Projekt Hälsofrämjande skolutveckling avslutas i sommar och nu påbörjas implementeringen av projektet ute i verksamheterna. Kvalitetsprojektet i förskolan som är planerat till halvårsskiftet i nuvarande form kommer att utgöra en grund dels för kvalitetsutvecklingsplanen men även för höstens kvalitetsarbete med att implementera goda resultat i organisationen som helhet. Investeringar..,. ' Avvikelse t.o.m. jan-apr % av INVESTERINGAR (MNKR) Budget totalt Prognos Avvikelse budgetram Årliga re-investeringar Inv grundskola 1,5 0,0 0,5 1,4-0,1-7% Inv förskola 0,9 0,0 0,0 0,8-0,1-6% Inv särskola 0,1 0,0 0,0 0,1 0,0 0% Inv gymnas i um och särgymnasium 0,8 0,0 0,1 0,8-0,1-6% Kosten investeringar 3 år+5 år+10 0,2 0,0 0,0 0,2 0,0-18% 1T-utrustning 2,2 0,0 0,0 2,2 0,0 1% Verksamhetsanpassningar 0,5 0,0 0,0 0,5 0,0 0% fördelat investeringsutrymme 1,2 0,0 0,0 0,5-0,7-57% n Objektvisa investeringar Säkerhetsskåp 1,0 0,4 0,0 0,9-0,1-5% Bränder 3,3 3,2 0,0 3,4 0,1 2% Nämndi nvesteringar TOTALT 11,6 3,71 0,71 10,8-0,91-7%

17 15(36) Personal Antalet anställda i nämndens verksamheter har minskat med 4 personer från 878 till 874 jämfört med samma period föregående år. Samtidigt har antalet tjänster minskat med 9 årsarbetskrafter. Grundskolan, gymnasiet, särskolan och kostenheten är enheter som noterar en personalminskning mätt i heltider medan övriga enheter har oförändrat antal heltider. Andelen kvinnor i verksamheten är relativt konstant runt drygt 80 % över tid. Även andelen deltidsanställda ligger relativt konstant över tid runt 16 %. T Anställda 30 apr resp. år Jan-Apr 2012 Jan-Apr 2013 Jan-Apr 2014 Jan-Apr 2015 Anställda personer därav kvinnor därav deltidsanställda Anställningar omräknat till heltid Andel kvinnor (%) 80% 80% 82% 82% Andel deltidsanställda (%) 17% 17% 15% 16% Den ackumulerade dukfrånvaron på nämndens område har ökat jämfört med förra året från 8,2 % till 9,9 % av tillgänglig arbetstid. Såväl korttids- som långtidssjukskrivningarna har ökat och ökningen har skett för både kvinnor och män och i alla åldersgrupper. Jan-Apr Jan-Apr Jan-Apr Jan-Apr Sjukfrånvaro 30 apr resp. år 2012 (%) 2013 (%) 2014 (%) 2015 (%) Totalt 7,0 6,7 8,2 9,9 Kvinnor 8,0 7,7 9,3 11,1 Män 2,7 2,6 2,9 3,8 tom 29 år 7,9 4,6 5,6 7, år 6,5 6,2 8,4 9,9 över 50 år 7,6 7,6 8,3 10,2 Sjukfrånvaro dag ,3 2,9 3,0 3,2 Andel sjukfrånv över 60 dagar 41,9 45,5 52,0 59,0

18 16(36) Uppföljning av kommungemensamma mål Mål 1: Antalet arbetstillfällen och andelen sysselsatta ökar i Nynäshamns kommun Indikator Ti Ti Andelen arbetslösa ungdomar 7,1% 6,8% 6,5% - 6,2% år* Andel ungdomar i kommunens aktivitetsansvar som har sysselsättning** 96,8% 94,0% 97,0% 94% 81,25% *Arbetslöshet är i kommunen, andel (%) av bef. antal personer år i kommunen som är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd, dividerat med antal invånare år i kommunen den 31/12 år T-1. Arbetslösheten avser statistik från mars månad år T. Källa: Arbetsförmedlingen och SCB. **Andel ungdomar i kommunenes aktivitetsansvar har tidigare räknats ut med hjälp av arbetsförmedlingens statistik som visar hur många ungdomar som är sökande i program med aktivitetsstöd. I år tar vi fram statistiken för ungdomar upp till 20 år med våra egna siffror. 96 ungdomar finns på uppföljningslistan varav det finns 18 som inte går att få kontakt med/har ingen aktivitet. Mål 6. Kommuninvånarna är delaktiga i samhällsutvecklingen och upplever att de kan påverka de kommunala verksamheterna Indikator Ti 2014 Index i brukarundersökning Andel elever som är med och ,5% 77,5% påverkar sin skolmiljö (Brukarundersökningen - elevenkäten)* *Enkätfrågan är ny från år Resultat presenteras till tertial 2. T1 2015

19 17(36) Mål 7. Kommuninvånarna har en bra hälsa Indikator I Ti Ti Antalet aborter bland ungdomar under 30, år/1000 invånare Andelen 6-åringar som är överviktiga* 8,5% 7,6% 10,1% - Andelen 6-åringar med fetma** 4,5% 4,6% 4,5% Andelen 6-åringar som är normalviktiga*** 87% 87,8% 85,4% Andelen elever årskurs 8 som är - överviktiga* 20,2% 20,0% 18,0% Andelen elever årskurs 8 med fetma** 6,5% 7,1% 4,3% Andelen elever årskurs 8 som är normalviktiga*** 73,3% 72,9% 77,7% Andelen ungdomar som inte brukar tobak**** Andelen ungdomar som inte brukar a lkohol**** Andelen ungdomar som inte brukar droger**** Andelen barn och unga som känner sig trygga i kommunens verksamheter - 88,3% 85,0% 91,1% * redogör enligt den tidigare beslutade indikatorn över andel 6-åringar och elever årskurs 8 med övervikt. ** redogör enligt den tidigare beslutade indikatorn över andel 6-åringar och elever i årskurs 8 med fetma *** redogör över andelen barn och elever som inte är överviktiga eller lider av fetma. Här måste dock tilläggas att barn och elever med undervikt är inräknade. De kommer inte att vara med i nästa rapport. ****Ny indikator för i år, ingen statistik tillgänglig i nuläget. Mål 8: Kommunens verksamheter främjar utvecklingen av ett långsiktigt hållbart och klimatneutralt samhälle. Indikator Ti Ti Andel inköpta ekologiska 4,78% 5,05% 10,8% 10,8% 11,47% livsmedel Andelen miljödiplomerade förskolor och skolor 18% 22% 25,9%

20 18(36) Naturskolan i Ösmo bedriver undervisning i att lära ut matematik och svenska utomhus, fortbildar lärare i hållbarhetsfrågor och hjälper till att miljödiplomera skolor enligt Grön Flagg med mera. Från och med hösten 2015 är planen att alla förskolor ska anmäla och arbeta med Grön flagg. Naturskolan kommer att stödja arbetet. Status för närvarande: Anmälda år Antal inlämnade rapporter Senast godkända rapport Status Breddals förskola Kullsta förskola Vaktbergets förskola Humlans förskola Långtidsvilande Tallbackaskolan och träningsskolan Humlegårdsskolan Gröndalsskolan Vanstaskolan Viaskolan Långtidsvilande Svandammsskolan Långtidsvilande Gymnasiet Långtidsvilande Mål 10. Kommuninvånarna upplever att kommunen ger bra service och gott bemötande Indikator T1 T Resultat från brukarundersökningar - - Andel föräldrar som instämmer i att de alltid får ett bra bemötande i kontakten med barnets skola* 92,2% *Enkätfrågan är ny från år Resultat presenteras till tertial 2.

21 19(36) Mål 11. Nynäshamns kommun bedriver verksamheten effektivt Indikator Ti Ti Kostnad/betygspoäng i skolan* Uppfylld platsgaranti för förskola 100% 100% 100% 100% 100% 100% *Kostnad per betygspoäng (meritvärde) i årskurs 9, kommunala skolor. Uppgifterna avser elever i kommunens egna skolor, oavsett folkbokföringsort. Uppgiften avser läsår. Kostnaderna avser total kostnad exklusive lokaler. Betygspoängen avser år T, kostnaderna år T-1. Källa: RKA:s beräkning utifrån Skolverket och SCB. Mål 12. Nynäshamns förskolor erbjuder en god miljö för utveckling, lek och lärande Indikator T1 Ti Andelen förskollärare* 52,2% 47% 50,7% 46% - - Andelen förskolor som systematiskt 100% 100% 100% 100% 100% 100% använder pedagogisk dokumentation Andelen vårdnadshavare som Ingen 3,66 Ingen - - uppger att de fått en god introduktion i förskolan, tillsammans med sitt barn (skala 1-4)** enkät enkät Andelen vårdnadshavare som Ingen 2,79 Ingen - - uppger att de känner till förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling (skala 1-4)** enkät enkät Andelen vårdnadshavare som Ingen Ingen - - uppger att de och deras barn får vara med att påverka förskolans verksamhet (skala 1-4)** enkät enkät Andelen vårdnadshavare som uppger att deras barn stimuleras till utveckling och lärande i förskolan, utifrån sina förutsättningar och behov (skala 1-4)** Ingen enkät 3,48 Ingen enkät - - * Antal kommunalt anställda årsarbetande förskollärare delat med antal kommunalt anställda årsarbetare inom förskola och skolbarnsomsorg. Avser både månadsavlönade och timavlönade. Källa: SKL **Uppgiften finns ännu inte tillgänglig.

22 20(36) Mål 13. Studieresultaten inom kommunens utbildningsverksamheter förbättras Indikator Ti 2014 T Andel elever som uppnår kunskapskraven när de lämnar årskurs 3 (enligt LGR 11) 75,5% 85,0 % 83,0% - Andelen elever som lämnar årskurs 6 med minst betyget E i alla ämnen* Andelen elever som lämnar årskurs 9 med minst betyget E i alla ämnen* Meritvärde i åk. 9. (genomsnittligt värde) Andelen elever som 71% 76,5 % Uppnår kunskaps -kraven i alla ämnen 80,3% 80% 78% Uppnår kunskaps -kraven i alla ämnen 76% , 6 Andel elever som uppnår kunskapskraven i alla lästa ämnen (Ht 2013) 77 % Andel elever som uppnår kunskapskraven i alla ämnen (Ht 2013) 67% Andel elever som uppnår kunskapskraven i alla lästa ämnen (HT 2014) 72% Andel elever som uppnår kunskapskraven i alla ämnen (HT 2014) 75% 202 (HT 2013) 192 (HT 2014, enligt ny förordning) 210,6 85,7% lämnar gymnasieskolan med gymnasieexamen Andelen elever som 90,1% - lämnar gymnasieskolan med gymnasieexamen h ögskoleförberedand e program Andelen elever som 76,5% lämnar gymnasieskolan med gymnasieexamen yrkesförberedande program Gymnasieelevernas 13,0 13,6 13,3 - genomsnittliga betygspoäng Andelen elever som klarar sin gymnasieutbildning på tre år 66,5% 67,9 % 76,1% -

23 21(36) Andel elever med 82,9% 83,7 85,0% - grundläggande behörighet till universitet eller högskola % Andelen elever som 34% 62% 62% når målen för sina SFIstudier inom 525 timmar Andelen lärare med behörighet** 67,3% 68,4% Andelen simkunniga elever, enligt kunskapskravet i årskurs 6 Finns inga uppgif ter Finns inga uppg ifter Finns inga uppgifte r 94,5% **Måttet kommer att utgå och ersättas med andel lärare med legitimation anger tjänstgörande lärare med behörighet och 2015 anger tjänstgörande lärare med legitimation och behörighet. Mål 14. Kommuninvånarna är nöjda med tillgången och möjligheterna till bra kulturoch fritidsaktiviteter Indikator Ti 2014 T Andel barn och unga som deltar i Kulturskolans verksamhet 20% 20% 20% 17 % Mål 15. Nynäshamnarna upplever att kommunens verksamheter bedrivs på ett jämställt och jämlikt sätt Indikator Ti 2014 Ti 2015 Invånare som upplever att de utsätts för diskriminering Andelen elever som uppger att alla behandlas likvärdigt oberoende av kön, sexuell läggning, social eller kulturell bakgrund (flickor och pojkar behandlas lika i sin skola)* I min skola respekterar vi varandras olikheter Mina lärare ger flickor och pojkar samma förutsättningar *Denna indikator har ersatts av de två nedanför 3,50 3,45 3,62 3,21 3,31

24 22(36) Nämndspecifika måyr.fdivieter Mål 1: Antalet arbetstillfällen och andelen sysselsatta ökar i Nynäshamns kommun Barn- och utbildningsnämnden har beslutat om följande aktiviteter som ska bidra till ökad måluppfyllelse: BUN ska medverka till att utveckla "Ung i Nynäs" så att fler ungdomar år får sysselsättning med studier eller arbete Två arbetsförmedlare, en studie- och yrkesvägledare samt en arbetsmarknadskonsulent arbetar i teamet för Ung i Nynäs. Under perioden har de arbetat med 115 deltagare, 43 kvinnor och 72 män. Inflödet har varit stort, totalt har 37 nya deltagare startat. Av inskrivna och kartlagda deltagare, den 31/3, ser utbildningsbakgrunden ut enligt nedan: 6 stycken saknar slutbetyg från grundskolan 68 stycken har slutfört grundskolan 23 har slutfört gymnasiet och 1 deltagare har slutfört särgymnasium 26 deltagare har försörjningsstöd 28 deltagare har en dokumenterad funktionsnedsättning Hälften av deltagarna har en pågående vårdkontakt oftast med Capio men även med vårdcentral eller annan kontakt. Barn- och utbildningsnämnden har aktivitetsansvar för de ungdomar som är upp till 20 år. Det är 25 personer i aktivitetsansvaret som ingår i Ung i Nynäs under januari-mars Många som kommer till Ung i Nynäs har varit utan sysselsättning under en längre period. Ju tidigare teamet kan fånga upp skolavhoppare desto lättare är det att motivera dem vidare. Från och med 2015 kommer statistik om ungdomar som omfattas av aktivitetsansvaret även samlas in från kommunerna av Skolverket. Statistiska centralbyrån har i uppdrag att sköta insamlingen. Bland annat kommer de samla in uppgifter om personnummer på de som omfattas av aktivitetsansvaret, åtgärder som kommunen genomför, datum då åtgärder inleds och avslutas och orsaker till avslutad aktivitet. Den första insamlingen kommer att ske den 1 juli 2015 och redovisas på Skolverkets webbplats våren För barn- och utbildningsförvaltningen är detta ett prioriterat område och en ny organisation kring aktivitetsansvaret är under utförande.

25 23(36) BUN ska medverka till att utveckla programråden i gymnasieskolan till att bli en naturlig samverkansplattform mellan skola och näringsliv För gymnasieskolan finns tre program med programråd: El- och energi, bygg- och anläggning samt restaurang och livsmedelsprogrammet. Alla tre programråd har en fungerande verksamhet och leds av respektive programansvarig. Programrådet möts 1 gång per termin och rektor deltar i samtliga programråd. De representerade företagen är oftast lokala men även fackförbund och arbetsgivarorganisationer förekommer som deltagare. Uppslutningen varierar från företagens sida men upplevelsen är att programrådsmötena är positiva både för skola och för näringsliv. De senaste programråden har innehållit frågor om hur yrkesutbildningen kan utvecklas så att eleverna blir ännu mer attraktiva för företagen samt hur den arbetsplatsförlagda undervisningen utformas och planeras. I dagsläget är programråden ett mycket bra forum för dialog och utveckling. De används även till att tillgodose utvecklingen av satsningen för yrkesintroduktionen i samarbete med samordningsförbundet. BUN ska utveckla samverkansformerna med universitet och högskolor Ett samarbete med högskolor runt om i landet sker i och med gymnasiets högskoledagar, där inbjudna högskolor representeras i gymnasiet under en dag. Det är uppskattat från både elever och högskolorna. Ytterligare samarbete finns med Kungliga tekniska högskolan, där natur och teknikprogrammen har ett utbyte främst i ämnena fysik och matematik. Lektor i gymnasiet arbetar för externa kontakter med högskolorna och har som uppdrag att skapa ett större samarbete med dessa. Utveckling av nya yrkeshögskoleutbildningar har påbörjats på Nynäshamns kompetenscenter, NKC, i samarbete med arbetsgivare, i syfte att kunna erbjuda attraktiv yrkeutbildning för kommunens medborgare. Kopplingen till näringslivet säkerställer att elever uppnår anställningsbarhet. Det finns också ett befintligt samarbete mellan Nynäshamns kompetenscentrum, NKC och Karlstads universitet. NKC har även påbörjat dialog om samarbete med Mittuniversitetet, högskolan i Gävle och Mälardalens högskola. Program som ska startas: Grundlärarprogrammet årskurs 4-6 Förskollärarprogrammet Program planerade att starta: Lärarutbildning Sjuksköterskeprogrammet Socionomprogrammet Ekoteknik Karlstads universitet Karlstads universitet Karlstads universitet Mälardalens högskola Högskolan i Gävle Mittuniversitetet Det saknas dock ekonomiska förutsättningar för att utvidga samarbetet ytterligare. Ett utvecklat arbete med NITUS är påbörjat sedan februari Nitus är en ideell förening, Nätverksgruppen för IT-baserad utbildning via lokala lärcentra.

26 24(36) Mål 2: Nynäshamn har ett bra näringslivsklimat och en ökad företagsamhet Barn- och utbildningsnämnden har beslutat om följande aktiviteter som ska bidra till ökad måluppfyllelse: BUN ska medverka till att utöka och utveckla samarbetet mellan kommunens näringsliv och utbildningsväsendet Inom projekt skola/näringsliv har Gröndalsskolan utsetts till pilotskola. Skola/Näringsliv arbetar med stora och små samverkansprojekt i årskurs 1-9. Samverkan ska vara en naturlig del i det löpande undervisningen, och samverkansprojekten innefattas bland annat av besök på skolor av yrkespersoner. Exempelvis har apotekare kommit och berättat om tablettmissbruk på drogveckan. Tolv yrkespersoner har berättat och inspirerat årskurs sju på Gröndalskolan till att söka sig till deras branscher. Utifrån det har eleverna haft en mentorslektion där de fått diskutera framtid och drömmar och sedan genomfört ett anpassat inspirationsbesök på en arbetsplats. Ett tiotal inspirationsbesök har genomförts under slutet av april. I de lägre åldrarna arbetar man med att titta på vad som ingår i ett samhälle för att det ska fungera, och vilka yrken som då behövs. Även bankerna samverkar genom att komplettera kunskaper inom de centrala innehållen i läroplanen gällande privatekonomi, lån och räntor, men även en del matematiska beräkningar. Just nu letar projektsamordnaren efter företag och arbetsplatser som kan ta emot elever i årskurserna 1-3 och större grupper. Det diskuteras även med de olika särskolorna hur och på vilket sätt de ska inkluderas i arbetet. En bas för det fortsatta arbetet utgör deltagandet i en fortbildning på Skolverket den 29/4 med deltagare från Gröndalsskolan och Viaskolan. Utveckling av nya yrkeshögskoleutbildningar har påbörjats på Nynäshamns kompetenscenter, NKC, i samarbete med arbetsgivare, i syfte att kunna erbjuda attraktiv yrkeutbildning för kommunens medborgare. Kopplingen till näringslivet säkerställer att elever uppnår anställningsbarhet. BUN ska skapa förutsättningar för Ung Företagsamhet inom gymnasieskolan i Nynäshamns kommun Nynäshamns gymnasium samarbetar med Ung Företagsamhet framförallt i ämnet ekonomi där entreprenörskap ingår. Diskussioner har förekommit om hur man kan koppla gymnasiearbetet till Ung Företagsamhet.

27 25(36) Mål 5. Kommunikationerna till och från, samt inom Nynäshamn, upplevs som bra och tillgängliga Barn- och utbildningsnämnden har beslutat om följande aktiviteter som ska bidra till ökad måluppfyllelse: BUN ska arbeta för att öka samverkan mellan SL och kommunens skolor och skolskjutsadministration Det finns 17 SeeMe skyltar uppe som kan flyttas vid behov vilket utreds inför varje nytt läsår. SeeMe-skylten är en interaktiv belysningsskylt som ökar synbarheten hos skolbarnen och handlingsberedskapen hos förbipasserande bilister. Det är miljö-och samhällsbyggnadsförvaltningen som äger skyltarna. Mål 6. Kommuninvånarna är delaktiga i samhällsutvecklingen och upplever att de kan påverka de kommunala verksamheterna Barn- och utbildningsnämnden har beslutat om följande aktiviteter som ska bidra till ökad måluppfyllelse: BUN ska utveckla informationen till medborgarna om verksamheternas innehåll och resultat Barn- och utbildningsförvaltningen har som mål att göra resultat inom utbildningsverksamheterna så tillgängliga som möjligt. Under sidan Kvalitet och resultat på kommunens webb publiceras sammanställningar av elevenkäter, enkäter till vårdnadshavare, studieresultat och närvarostatistik i förskolan med mera. utbildning/kvalitet-och-resultat-.html Fler exempel på informationsflöde inom utbildningsverksamheterna är veckobrev till vårdnadshavare, bloggande lärare samt att informationen på verksamheternas webbsidor ses över regelbundet. Även en katalog för vuxenutbildningen är framtagen. BUN ska ge stöd åt förskolechefer och rektorer att stärka arbetet med delaktighet och inflytande för barn, elever och vårdnadshavare Projektet Hälsofrämjande skola har uppdraget att arbeta för ökad delaktighet för barn, elever och vårdnadshavare. Projektets utgångspunkt kring barns delaktighet i förskola och skola är det sociala klimatet och lärmiljön, där grunden är pedagogernas förhållningssätt och arbetssätt. Insatserna kring pedagogisk handledning och introducerandet av lösningsfokuserat förhållningssätt i skolan är genomgripande och pågår under hela projektperioden. Arbetet med att utveckla elevhälsoarbetet i skolan är också en del i arbetet. På samtliga skolor i Sorunda rektorsområde är eleverna delaktiga i det förebyggande arbetet för en bättre arbetsmiljö genom att de regelbundet svarat på så kallade utgångspass kring trivsel och arbetsmiljö. Projektet kommer att pågå fram till sommaren Därefter ska satsningens utvärderingar visa vilka delar som kan gå vidare i ordinarie verksamheter inom samtliga skolområden i Nynäshamn.

28 26(36) Mål 7. Kommuninvånarna har en bra hälsa Barn- och utbildningsnämnden har beslutat om följande aktiviteter som ska bidra till ökad måluppfyllelse: BUN ska utveckla resursfördelningssystemet till nämndens verksamheter så att det i högre grad utformas för att ta hänsyn till barn och elevers behov och verksamheternas lokala förutsättningar Ide nya allmänna råden för förskolan (2013) är det beskrivet vilka hänsyn som bör tas i resursfördelningen till förskolorna. En modell för detta påbörjades under 2014 för att träda i kraft under Till viss del finns nu ekonomisk förstärkning för elever med särskilda fysiska behov. Resurser fördelas i tre nivåer; grundbelopp per barn eller elev, behovsprövat belopp efter ansökan och tilldelning för inkludering i grundskolan. BUN ska stärka insatserna med riktat stöd till vårdnadshavare i nämndens verksamheter Under januari till mars månad har besökarantalet på familjecentralen i Ösmo varit: januari februari mars Mammor Pappor Barn 0-3 år Barn 3-6 år Antal besök Snitt besök 20 tillfällen 25 tillfällen 21 tillfällen per dag 12,5 besök/dag 18 besök/dag 21 besök/dag Under denna termin påbörjade familjecentralen ett samarbete med en sjukgymnast på Nynäs Rehab Center AB för att lära ut stresshantering med fokus på samspel mellan kropp och själ. Promenader med eller utan barnvagn i cirka 45 minuter en gång i veckan genomförs i närområdet. På Familjecentralen i Ösmo hålls också varje termin de populära föräldrakurserna Alla Barn i Centrum, ABC. De består av fyra gruppträffar kring varsitt tema och vänder sig till alla vårdnadshavare med barn i åldern 3-12 år. Teman är Visa kärlek, Vara med, Visa vägen och Välja strider. Gruppledare är personalen från det mobila skolteamet samt familjebehandlare från socialförvaltningen. Stora Vika Familjecentral är endast öppen en gång per vecka vilket ger färre antal besök i snitt per dag : Januari = 8,75 besökare/dag, februari = 9,75 besökare/dag och mars 12,6 besökare/dag.

29 27(36) Stora vika familjecentral får besök av en sköterska från barnavårdscentralen varannan vecka. Programmet för verksamheten är densamma som föregående termin. BUN ska samverka med andra aktörer för att minska ungdomars bruk av tobak, alkohol och övriga droger Hälsofrämjande skolutveckling i Sorunda avslutas sommaren Övergripande mål har varit att minska ett framtida utanförskap, förbättra måluppfyllelse i skolan samt förbättra hälsoläget bland barn och ungdomar. Personal har utbildats i Effekt, som är ett evidensbaserat alkohol- och drogförebyggande program. Det riktar sig i första hand till föräldrar med barn i skolår 7-9. Programmet ges som strukturerade presentationer en gång per termin på skolans ordinarie föräldramöten. Arbete med rökfritt skolområde har bland annat skett inom Sorunda och Gröndals rektorsområden. I samarbete med ungdomsteamet, mobila skolteamet, polisen och Moa-mottagningen har en informationskväll om droger organiserats riktad till föräldrar i tätorten. Vanstaskolan har haft informationsmöte för föräldrar, också de i samarbete med ungdomsteamet, mobila skolteamet, polisen och Moa-mottagningen. Men även med räddningstjänst, nattvandrarna och idrottsföreningar. Mål 8: Kommunens verksamheter främjar utvecklingen av ett långsiktigt hållbart och klimatneutralt samhälle Barn- och utbildningsnämnden har beslutat om följande aktiviteter som ska bidra till ökad måluppfyllelse: BUN ska sträva efter att anpassa informationsspridningen till moderna medier Förvaltningen arbetar för en mer transparent organisation till exempel i sammanhang av öppna data. Under rubriken Kvalitet och Resultat redovisas brukarenkäter såsom elevenkäter för elever i grundskolan och gymnasiet samt enkäter för vårdnadshavare till barn i förskola, skola och fritidshem. På samma sida finns Utbildningsrapporten utlagd med resultat och nyckeltalsinformation för förskola, grundskola, fritidshem och gymnasium. Det finns även data utlagd för närvaro i förskolan. Dexterportalen för förskola och skola är väl fungerande och ändamålsenlig och är nu även tillgänglig för Familjecentralen informerar på Nynäshamns webbsida exempelvis om utflykter och olika former av gemensamma aktiviteter för båda Familjecentralerna.

30 28(36) BUN ska verka för att minska matsvinnet i alla verksamheter Matsvinnet under januari till april uppgick till 35 %. Det är ungefär samma mängd matsvinn som under vårterminen 2014 men en ökning från höstterminen där andelen matsvinn blev 29 % av antalet serverade portioner. Arbetet med att minska svinnet kommer att fortsätta under Målet är att minska matsvinnet mot föregående år. Kostenheten fortsätter med åtgärder som att involvera eleverna, noggrant planerera inköp och skriva åtgångsjournaler. Enheten ska också bli bättre på att följa upp matsedeln, förvara livsmedlen rätt, ta hand om mat som blivit över samt följa recept och ha bra lagerkontroll. BUN ska under 2015 fortsätta arbetet med att kvalitetssäkra skolmåltiderna med hjälp av Karolinska institutets enkäter Skolmat Sverige är ett webbaserat verktyg som utvecklats och drivs av forskare vid Karolinska institutet och som hjälper skolor och kommuner att utvärdera, utveckla och dokumentera kvalitén på skolmåltiderna. Verktyget innehåller tre delar med olika frågor riktade till köken och till skolan och används en gång om året. Mål 10. Kommuninvånarna upplever att kommunen ger bra service och gott bemötande Barn- och utbildningsnämnden har beslutat om följande aktiviteter som ska bidra till ökad måluppfyllelse: BUN ska, som en del i förbättringsarbetet, systematiskt följa upp alla inkomna klagomål Förvaltningen har utarbetat formulär för klagomål som verksamheterna använder. Formulären fylls i av de klagande och sammanställs sedan vid den verksamhet där klagomålen lämnats in. Sammanställningen skickas sedan in till barn- och utbildningsförvaltningen för att registreras och diarieföras och senare redovisas för barn- och utbildningsnämnden i en därför avsedd pärm på nämndsammanträde. Rutinen ses över löpande. BUN ska mäta antal besökare på webbsidan Barn & utbildning/kvalitet och resultat Antalet besökare var 1 januari december st. Antalet besökare var 1 januari - 30 april st.