rapport Intensiv kognitiv beteende terapi för tvångssyndrom och begränsade repetitiva beteenden hos barn med autismspektrumtillstånd FOU-RAPPORT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "rapport Intensiv kognitiv beteende terapi för tvångssyndrom och begränsade repetitiva beteenden hos barn med autismspektrumtillstånd FOU-RAPPORT"

Transkript

1 FOU-RAPPORT BUP 2015/1 rapport Intensiv kognitiv beteende terapi för tvångssyndrom och begränsade repetitiva beteenden hos barn med autismspektrumtillstånd En pilotstudie vid BUP FUNK, Stockholm Per Andrén Lisa Bondelind Ulrika Henriksson Fabian Lenhard Kajsa Mitsell Maria Silverberg

2

3 Intensiv kognitiv beteende terapi för tvångssyndrom och begränsade repetitiva beteenden hos barn med autismspektrumtillstånd En pilotstudie vid BUP FUNK, Stockholm Per Andrén Lisa Bondelind Ulrika Henriksson Fabian Lenhard Kajsa Mitsell Maria Silverberg

4 Barn- och ungdomspsykiatri Box , Stockholm Tfn , Fax Grafisk form Soya kommunikation Tryck Printfabriken, Karlskrona 2015 Författarna och Stockholms läns landsting ISBN

5 Förord Autismspektrumtillstånd (Autism Spectrum Disorder; ASD) innebär att man har en funktionsnedsättning som också ofta är kombinerad med annan psykiatrisk problematik. Det kan röra sig om ångest, tvång, depression, utagerande beteende eller något annat. Problemen kan vara sekundära till de autistiska svårigheterna eller finnas där helt parallellt. Oavsett vilket är det viktigt att tydligt kartlägga symptomen för att kunna planera en adekvat barnpsykiatrisk behandling där man tar hänsyn till den underliggande autismspektrumproblematiken. BUP FUNK (före detta BUP Signal) är en specialenhet inom BUP Stockholm med uppdrag kring metodutveckling och kliniskt behandlingsarbete för vissa avgränsade patientkategorier. I tidigare behandlingsarbete med tvångssyndrom (Obsessive-compulsive disorder; OCD) noterades att en stor del av patienterna hade en samsjuklighet med ASD och att just dessa patienter hade svårare att bli hjälpta av sedvanlig behandling med exponering med responsprevention (ERP). När vi letade i den vetenskapliga litteraturen fann vi klarlagda samband mellan OCD och ASD, men inte några tillrättalagda utvärderade behandlingsstrategier för denna grupp. I kliniskt arbete med denna patientgrupp har vi noterat att resultatet av en behandling ofta är beroende av några grundläggande faktorer; den kunskap familjen har om ASD, en rättvisande kartläggning av aktuell problematik samt en anpassad riktad behandling. Utifrån dessa kliniska erfarenheter och tillgängliga forskningsstudier har vi tillsammans konstruerat en psykoedukativ föräldraintervention och en intensiv behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) för barn och ungdomar med ASD med samtidigt OCD och/eller behandlingskrävande begränsade repetitiva beteenden (restricted and repetitive behaviors; RRB). Såväl skriftligt som grafiskt material har framställts utifrån kunskaper om hur viktigt det är med visuell tydlighet för denna patientgrupp. Den manualiserade behandlingen skapades under 2010 och Patienter som kom till mottagningen under 2012 erbjöds att delta i studien, varefter data insamlades under 2012 och delar av Vårt mål har varit att utvärdera denna behandlingsmetod i en öppen pilotstudie, för att i ett senare skede initiera vidare studier för att säkerställa effekten av behandlingen. Intensiv kognitiv beteendeterapi 3

6 Detta är ett på många sätt unikt material att studera. Få studier finns gällande behandling av barn och ungdomar med ASD och samsjuklighet i en klinisk naturalistisk miljö. Värdet av denna rapport är dels att kunna se effekten av behandlingen men också att kunna beskriva patientgruppens komplexitet och dra lärdomar av att utföra utvärderingar i en klinisk miljö. Stockholm Maria Silverberg Överläkare och enhetschef, BUP FUNK 4 Intensiv kognitiv beteendeterapi

7 Sammanfattning Introduktion: Omkring en procent av Sveriges barn har diagnostiserade autismspektrumtillstånd (ASD). Ett av tre huvudsakliga kriterier för ASD är förekomsten av begränsade repetitiva beteenden (restricted and repetitive behaviors; RRB). En vanlig samsjuklighet till ASD är tvångssyndrom (Obsessive-compulsive disorder; OCD). Studier som utvärderar behandling av RRB och/eller OCD vid ASD är få till antalet. BUP FUNK är en mottagning inom barn- och ungdomspsykiatrin som genomför behandlingar av RRB och OCD vid samtidigt ASD. Denna pilotstudie utvärderar behandlingar genomförda under Metod: Föräldrar till 21 barn och ungdomar (medel 13.4 år) genomgick psykoedukativ föräldraintervention varefter barn och föräldrar deltog i intensiv behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT). Behandlingen utvärderades vid fyra mättillfällen utifrån en inomgruppsdesign: före föräldraintervention, efter föräldraintervention, efter intensivbehandling och tre månader efter intensivbehandling. Primära utfallsmått var CY-BOCS (OCD) och RBS-R (RRB). Sekundära utfallsmått var CDI:S (depression), C-GAS (generell funktionsnivå), SDQ och HoNOSCA (båda generellt psykiskt mående). Resultat: Signifikant minskning av symptom återfanns för studiens båda preliminära utfallsmått CY-BOCS och RBS-R samt för några av studiens sekundära utfallsmått (C-GAS och HoNOSCA). Effektstorlekar var vid intensivbehandlingens avslut stora (CY-BOCS, C-GAS och HoNOSCA) eller måttlig (RBS-R). Vid uppföljning efter tre månader var samtliga effektstorlekar stora. Närmare hälften av deltagarna med OCD och RRB uppnådde kliniskt signifikanta förbättringar definierat som en symptomminsking om 35 procent. Intensiv kognitiv beteendeterapi 5

8 Diskussion: Studiens effekter är något större än jämförbar studie av OCD och samtidigt ASD. Angående RRB finns få direkt jämförbara studier. Få studier har utvärderat behandling av OCD/RRB vid samtidigt ASD på gruppnivå i en naturalistisk klinisk miljö, varför denna studie är ett viktigt bidrag till kunskapen om denna patientgrupp. Fler och bättre kontrollerade studier behövs. Slutsatser: Studien visar sammantaget att KBT i form av psykoedukativ föräldraintervention och intensivbehandling har kliniskt relevanta effekter för OCD och/eller behandlingskrävande RRB vid samtidigt ASD. Utifrån denna pilotstudie vore ett rimligt nästa steg att genomföra en randomiserad kontrollerad prövning med ett större antal deltagare. Nyckelord: Autismspektrumtillstånd (ASD), tvångssyndrom (OCD), begränsade repetitiva beteenden (RRB), kognitiv beteendeterapi (KBT), barn- och ungdomspsykiatri, klinisk prövning, naturalistisk klinisk miljö. 6 Intensiv kognitiv beteendeterapi

9 Innehållsförteckning 1. INTRODUKTION 1.1 AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND (ASD) Diagnostik Prevalens Begränsade och repetitiva beteenden och intressen (RRB) Samsjuklighet 1.2 TVÅNGSSYNDROM (OCD) Diagnostik Prevalens OCD vid samtidigt ASD 1.3 BEHANDLING Generellt om behandling vid ASD Behandling av RRB Behandling av OCD Behandling av samsjuklighet vid ASD 1.4 SYFTE METOD 2.1 DESIGN DELTAGARE Urval Deltagarflöde Demografi 2.3 MATERIAL Klinikeradministrerade intervjuer och utfallsmått Själv- och föräldrarapporterade utfallsmått Behandling 2.4 PROCEDUR Etik Rekrytering och informerat samtycke Första kartläggning, inklusive mättillfälle A Psykoedukativ föräldraintervention Andra kartläggning, inklusive mättillfälle B Intensiv KBT-behandling Mättillfälle C Mättillfälle D Komplettering av data

10 2.5 STATISTISKA ANALYSER Analysmetoder Effektstorlekar Klinisk signifikans 3. RESULTAT 3.1 PRIMÄRA UTFALLSMÅTT CY-BOCS RBS-R 3.2 SEKUNDÄRA UTFALLSMÅTT CDI:S C-GAS SDQ HoNOSCA 3.3 INTENSIVBEHANDLING OCH ANPASSAD INSATS KLINISK SIGNIFIKANS ANALYSER AV MÄTTILLFÄLLE A DISKUSSION 4.1 RESULTATSAMMANFATTNING RESULTATDISKUSSION Primära utfallsmått: CY-BOCS och RBS-R Sekundära utfallsmått: C-GAS, HoNOSCA, SDQ och CDI:S Effekt av psykoedukativ föräldraintervention Analyser av mättillfälle A 4.3 METODDISKUSSION Deltagare Procedur 4.4 FRAMTIDA FORSKNING SLUTSATSER REFERENSER 6. BILAGOR 6.1 BILAGA 1 DEMOGRAFI BILAGA 2 INFORMERAT SAMTYCKE BILAGA 3 FÖRDELNING AV DATA....65

11 1. Introduktion 1.1 Autismspektrumtillstånd (ASD) Diagnostik Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, fjärde upplagan (DSM-IV- TR; Herlofson & Landqvist, 2002), katalogiserar fem separata diagnoser under den gemensamma benämningen genomgripande störningar i utvecklingen, vanligen kallat autismspektrum-tillstånd (Autism Spectrum Disorder; ASD). Dessa diagnoser är autistiskt syndrom, Retts syndrom, desintegrativ störning hos barn, Aspergers syndrom samt genomgripande störning i utvecklingen utan närmare specifikation (PDD-NOS). Vid ASD finns funktionsnedsättningar huvudsakligen inom social interaktion och kommunikation samt genom förekomsten av begränsade repetitiva beteenden. Förekommande funktionsnedsättningar varierar från milda till svåra och kvarstår i regel hela livet (Lang, Regester, Lauderdale, Ashbaugh, & Haring, 2010). Enligt DSM-IV (2002) måste följande tre kriterier vara uppfyllda för diagnosen autistiskt syndrom: (1) Kvalitativt nedsatt förmåga att interagera socialt, vilket tar sig minst två av följande uttryck: (a) påtagligt bristande förmåga att använda varierande icke-verbala uttryck såsom ögonkontakt, ansiktsuttryck, kroppshållning och gester som ett led i den sociala interaktionen (b) oförmåga att etablera kamratrelationer som är adekvata för utvecklingsnivån (c) brist på spontan vilja att dela glädje, intressen eller aktiviteter med andra (till exempel visar inte, tar inte med sig eller uppmärksammar inte andra på sådant som är av intresse) (d) brist på social eller emotionell ömsesidighet (2) Kvalitativt nedsatt förmåga att kommunicera, vilket tar sig minst ett av följande uttryck: (a) försenad talutveckling eller talar inte alls (gör inga försök att kompensera för detta via andra kommunikationssätt, till exempel gester eller pantomim) (b) hos personer med adekvat utvecklad talförmåga en påtagligt nedsatt förmåga att inleda eller upprätthålla samtal med andra Intensiv kognitiv beteendeterapi 9

12 (c) stereotypt tal med många upprepningar eller idiosynkratiskt språk (d) brist på varierad, spontan låtsaslek eller socialt imitativt lekbeteende som är adekvat för utvecklingsnivån (3) Begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter vilket tar sig minst ett av följande uttryck: (a) omfattande fixering vid ett eller flera stereotypa och begränsade intressen som är abnorma i intensitet eller fokusering (b) oflexibel fixering vid specifika, oändamålsenliga rutiner eller ritualer (c) stereotypa och upprepade motoriska manér (till exempel vifta eller vrida händerna eller fingrarna, komplicerade rörelser med hela kroppen) (d) enträgen fascination inför delar av saker För diagnosen Aspergers syndrom måste kriterier 1 och 3 vara uppfyllda. Diagnosen PDD-NOS kan användas då barnet bedöms ha en autistisk störning men inte helt uppfyller kriterierna för någon specifik genomgripande störning i utvecklingen (Herlofson & Landqvist, 2002). Retts syndrom och desintegrativ störning hos barn kommer inte att närmare beröras här. I maj 2013 publicerades den femte upplagan av DSM; DSM-5 (American Psychiatric Association, 2013). En av förändringarna i DSM-5 är införandet av en gemensam övergripande autismspektrumdiagnos (Autism Spectrum Disorder; autism) samtidigt som övriga diagnoser (Aspergers syndrom, PDD-NOS och desintegrativ störning) tagits bort. Dessa nyheter påverkar dock inte den aktuella studien, då denna genomfördes innan DSM-5 hunnit publiceras Prevalens Studier genomförda i Storbritannien visar att cirka en procent av befolkningen har ASD (Baird m fl, 2006; Brugha m fl, 2011). Samma andel har konstaterats beträffande barn i Sverige (Socialstyrelsen, 2010). För tre pojkar med ASD finns det två flickor med samma diagnos (Åsberg, Kopp, Berg-Kelly, & Gillberg, 2010) Begränsade och repetitiva beteenden och intressen (RRB) Begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter (Restricted and repetitive behaviors; RRB) utgör enligt ovan ett av de tre huvudsakliga diagnoskriterierna för ASD inom DSM-IV. Forskning visar att förekomsten av RRB riskerar att ha en negativ inverkan på inlärning (Koegel & Covert, 1972; Pierce & Courchesne, 2001; Varni, Lovaas, Koegel, & Everett, 1979), socialisation (Loftin, Odom, & Lantz, 2008; Nadig, Lee, Singh, Bosshart, & Ozonoff, 2010) och familjens funktion och välbefinnande, vilket sammantaget ofta leder till ökade stressnivåer (Bishop, Richler, Cain, & Lord, 2007; Lounds, Seltzer, Greenberg, & Shattuck, 2007; Shattuck m fl, 2006). 10 Intensiv kognitiv beteendeterapi

13 Flertalet studier har ämnat undersöka huruvida RRB bättre kan förstås genom att delas in i olika grupperingar (subtyper). Turner (1997, 1999) har föreslagit en indelning i så kallade lower-level och higher-level behaviors, där lower-level behaviors karaktäriseras av repetitiva motoriska rörelser, repetitiv användning av föremål och repetitiva former av självskada, medan higher-level behaviors karaktäriseras av bundenhet till föremål, motstånd mot förändring, verbala ritualer och begränsade intressen. Andra studier pekar på att antalet subtyper snarare skulle kunna vara allt från ingen till tre (Cuccaro m fl, 2003; Honey, Leekam, Turner, & McConachie, 2007; Lam, Bodfish, & Piven, 2008; Szatmari m fl, 2006; Tadevosyan-Leyfer m fl, 2003). Traditionellt har RRB främst antagits vara automatiskt (mer specifikt sensoriskt) förstärkta (Rapp & Vollmer, 2005), men i senare studier har även andra typer av förstärkning visats (Patterson, Smith, & Jelen, 2010) Samsjuklighet Forskning visar att psykiatrisk samsjuklighet är vanlig hos barn med ASD. I en studie av Simonoff m fl (2008) uppfyllde cirka 71 procent av deltagarna kriterier för minst en annan psykiatrisk diagnos medan 42 procent hade två eller fler andra diagnoser. En översiktsartikel (White, Oswald, Ollendick, & Scahill, 2009) visar att procent upplevde ökad ångest av olika grad. I en aktuell metaanalys (Steensel, Bögels, & Perrin, 2011) visas att cirka 40 procent uppfyllde kriterier för minst ett samtidigt ångesttillstånd. En svensk studie (Lugnegård, Hallerbäck, & Gillberg, 2011) visar att 70 procent av unga vuxna med ASD har haft minst en episod av depression och 50 procent har haft återkommande depressioner. En studie från 2007 (Canitano & Vivanti) visar förekomst av tics hos 22 procent av deltagarna, medan 11 procent uppfyllde kriterier för Tourettes syndrom. Avseende uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitet (ADHD) har Leyfer m fl (2006) för autistiskt syndrom visat en samsjuklighet på 31 procent. En senare studie (Simonoff m fl, 2008) finner utifrån samtliga ASD en samsjuklighet på 28 procent. För samsjuklighet av OCD, se avsnitt Tvångssyndrom (OCD) Diagnostik Enligt DSM-IV (Herlofson & Landqvist, 2002) måste följande kriterier vara uppfyllda för diagnosen tvångssyndrom (Obsessive-compulsive disorder; OCD): A. Tvångstankar eller tvångshandlingar enligt följande: Tvångstankar som definieras av (1), (2), (3) och (4): (1) återkommande och ihållande tankar, impulser eller fantasier som under någon period upplevts som påträngande och meningslösa och som ger uttalad ångest eller lidande Intensiv kognitiv beteendeterapi 11

14 (2) tankarna, impulserna eller fantasierna kan inte förstås som enbart en överdriven oro inför verkliga problem (3) försök att ignorera eller undertrycka tankarna, impulserna eller fantasierna, eller motverka dem med andra tankar eller handlingar (4) insikt om att de tvångsmässiga tankarna, impulserna eller fantasierna härrör från det egna själslivet (och inte kommer utifrån som vid tankepåsättning) Tvångshandlingar som definieras av (1) och (2): (1) upprepade konkreta handlingar (t ex tvätta händerna, ställa i ordning, kontrollera) eller mentala handlingar (t ex bedja, räkna, upprepa något ord i det tysta), som personen känner sig tvingad att utföra till följd av någon tvångstanke, eller i enlighet med regler som strikt måste följas (2) dessa konkreta eller mentala handlingar utförs i syfte att förhindra eller reducera lidande eller förhindra att någon fruktad händelse eller situation inträffar; emellertid har dessa konkreta eller mentala handlingar inte något egentligt samband med det som de syftar till att neutralisera eller förhindra eller är i sammanhanget betydligt överdrivna B. Någon gång under sjukdomsförloppet har personen haft insikt om att tvångstankarna eller tvångshandlingarna är överdrivna eller orimliga. Obs: Detta gäller inte barn. C. Tvångstankarna eller tvångshandlingarna orsakar ett påtagligt lidande, är tidskrävande (tar mer än en timme om dagen) eller stör i betydande grad dagliga rutiner, yrkesliv (eller studier) eller vanliga sociala aktiviteter eller relationer. D och E. Dessa kriterier anger att observerade symptom inte bättre förklaras av något annat tillstånd eller är direkta fysiologiska effekter av någon substans. Se DSM-IV (Herlofson & Landqvist, 2002) för att läsa kriterierna i sin helhet Prevalens Prevalensen av OCD för individer under 18 år har i studier varierat från 0.1 till 4 procent (Heyman m fl, 2003). SBU (2005) rapporterar en livstidsprevalens på procent. OCD är en vanlig samsjuklighet hos barn med ASD (Ruta, Mugno, D Arrigo, Vitiello, & Mazzone, 2010). Leyfer m fl (2006) fann i sin studie att 37 procent av barn med autistiskt syndrom även hade OCD. I en annan studie fann man en 14 gånger högre risk för barn med Aspergers syndrom att utveckla OCD, jämfört med normalpopulationen (Dekker & Koot, 2003). Bland barn med Aspergers syndrom är OCD den näst vanligaste samsjukligheten efter specifik fobi (Leyfer m fl, 2006). 12 Intensiv kognitiv beteendeterapi

15 1.2.3 OCD vid samtidigt ASD Studier har visat skillnader i OCD-symptom mellan patienter med enbart OCD och patienter med OCD och samtidigt ASD. McDougle och kollegor (1995) visade att OCD-symptomen inom ASD-gruppen generellt var mindre välorganiserade och mindre komplexa. Tvångshandlingar förekom också oftare än tvångstankar. Tänkbara förklaringar som diskuterades var skillnader i begåvning, medvetandenivå och kommunikationsförmåga, vilka generellt var lägre i ASD-gruppen. Skillnader konstaterades också sett till OCD-symptomens innehåll, där ASD-gruppen oftare uppvisade tvånghandlingar i form av beröring, upprepning, upprepat ordnande och självskada, men mindre ofta kontroll, symmetri och räkning. Det har diskuterats huruvida OCD vid samtidigt ASD bör betraktas som äkta OCD. Baron-Cohen (1989) beskriver att det gällande barn med samtidigt ASD är svårt att konstatera om barnets OCD upplevs som egodystont (oönskat och jagfrämmande) och huruvida tvångstankar förekommer. I en senare studie (Baron- Cohen & Wheelwright, 1999) menar man vidare att OCD vid samtidigt ASD snarare kan vara egosyntont (önskat och accepterad av jaget). Detta ifrågasätts av Bejerot och kollegor (2001), där faktumet att deltagarna frivilligt sökt sig till studien tolkas som ett bevis för att deras OCD är egodystona. 1.3 Behandling Generellt om behandling vid ASD BUP Stockholms riktlinjer (Barn och ungdomspsykiatri, 2012) lyfter fram att det inte finns någon behandling som botar ASD i sig, men att det däremot finns strukturerade metoder för att begränsa förekommande symptom. Dessa kan förbättra barnets funktionsnivå samt förebygga uppkomst av samsjuklighet. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU, 2013) menar att det idag finns flertalet behandlingsinsatser för ASD, men att få saknar tydlig evidens Behandling av RRB RRB är som tidigare nämnts del av diagnoskriterierna för ASD i DSM-IV (Herlofson & Landqvist, 2002). Då RRB ibland blir tidskrävande och på olika sätt funktionsnedsättande kan de behöva behandlas (Patterson m fl, 2010). I en systematisk översikt av Patterson m fl (2010) konstaterar man att beteendeinterventioner kan minska RRB och samtidigt öka mer funktionella beteenden. Författarna betonar vikten av att göra en noggrann funktionell analys, för att utifrån denna förstå hur det oönskade beteendet kan ersättas med ett mer ändamålsenligt. Man menar vidare att man bör vara försiktig med tolkningen av dessa resultat då befintliga studier är få till antalet, med överlag få deltagare, varefter man konstaterar ett behov av vidare forskning inom området. I en senare översikt (Boyd, McDonough, Intensiv kognitiv beteendeterapi 13

16 & Bodfish, 2012) konstateras det att beteendeinriktade interventioner har effekt mot vissa typer av RRB, då särskilt det som Turner (1997, 1999) benämnt som lower-level behaviors (se 1.1.3). Det fastställes samtidigt finnas behov av ytterligare forskning inom området, framförallt angående behandling för higher-level behaviors Behandling av OCD SBU (2005) sammanfattar att beteendeterapi (exponering med responsprevention; ERP) är den bäst dokumenterade behandlingen för OCD, då framförallt för tvångshandlingar. Även flera antidepressiva läkemedel har visat kliniskt relevanta effekter. SBU beskriver dock att effekten i de flesta fall avtar då läkemedelsbehandlingen avbryts, jämfört med ERP där effekten visats kvarstå upp till två år efter avslutad behandling. Enligt Pediatric OCD Treatment Study (POTS; 2004) uppnås bäst effekt vid kombinationsbehandling av kognitiv beteendeterapi (KBT) och läkemedel av typen selektiva serotoninåterupptagshämmare (Selective Serotonin Reuptake Inhibitor; SSRI), där KBT ensamt har något högre effekt än enbart SSRI. Valderhaug och kollegor (2007) visar vidare att KBT också är effektivt i reguljär vård, inte bara vid specialiserade akademiska enheter som i fallet med POTS (2004). En manual av March och Mulle (1998) över KBT-behandling för barn och ungdomar med OCD har legat till grund för behandlingsupplägget i flertalet studier, så också den aktuell studie som beskrivs i denna rapport. Manualens huvudsakliga komponent är ERP. Metoden innebär att patienten exponeras för situationer som normalt utlöser tvångstankar och/eller tvångshandlingar för att i dessa situationer träna på att motstå utförandet av tvångshandlingar. March och Mulle (1998) lägger stor vikt vid att en behandling ska vara belönande för barnet, varav förstärkningar från behandlare och föräldrar betonas. Tidiga studier rörande exponering visade hur upplevd och fysiologisk rädsla ofta minskar under själva exponeringen (exempelvis Grayson, Foa, & Steketee, 1982; Grey, Rachman, & Sartory, 1981; Watson, Gaind, & Marks, 1972). Enligt Craske m fl (2008) finns det dock få bevis för att en sådan ångestreduktion i sig relaterar till goda behandlingsutfall. Istället menar Craske m fl att inlärning sker då individen får erfara att det förväntade negativa utfallet inte har inträffat, till exempel att patienten inte blev sjuk trots att den inte tvättade sina händer Behandling av samsjuklighet vid ASD Trots hög generell samsjuklighet har få behandlingsstrategier utvärderats för personer med ASD (Hagopian & Jennett, 2008; White m fl, 2009). Dessa personer utesluts ofta ur psykologiska behandlingsstudier (Barrett, Healy-Farrell, & March, 2004; Cobham, Dadds, & Spence, 1998; Gutkovich, Carlson, Carlson, Coffey, & Wieland, 2007). I en systematisk översikt av (Lang m fl, 2010) undersöktes behandlingseffekten av KBT vid ASD och samtidiga ångesttillstånd. Resultaten 14 Intensiv kognitiv beteendeterapi

17 visade att KBT är en effektiv behandling för ångest hos personer med Aspergers syndrom. I samtliga nio ingående studier hade behandlingen speciellt anpassats för ASD. Exempel på anpassningar var interventioner för social färdighetsträning, ökad användning av visuella hjälpmedel, användning av deltagares begränsade intressen för att öka motivation samt involvering av föräldrar i behandlingen. I tre av dessa nio studier behandlades bland andra tillstånd också OCD (Reaven & Hepburn, 2003; Sofronoff, Attwood, & Hinton, 2005; Sze & Wood, 2007; Wood m fl, 2009). Russell m fl (2013) utvärderade i en randomiserad kontrollerad studie effekten av KBT för OCD vid samtidigt ASD. I studien randomiserades 46 ungdomar och vuxna till KBT (ERP) anpassad för ASD alternativt annan psykologisk ångestbehandling (innehållandes bland annat psykoedukation om ångest, andningsövningar, muskelavslappning och problemlösning). Resultatet visade inga signifikanta skillnader behandlingarna emellan, utan bägge metoder var effektiva. Totalt sett svarade dock fler i KBT-gruppen på behandlingen. Tillsammans med dess föregående pilotstudie (Russell, Mataix-Cols, Anson, & Murphy, 2009) utgör dessa de hittills enda kända publicerade studierna som specifikt utvärderar KBTbehandling för OCD med samtidigt ASD, med undantag av en mindre betydande fallstudie (Reaven & Hepburn, 2003). Någon motsvarande studie för barn och ungdomar är således inte känd. 1.4 Syfte BUP FUNK har ett tredelat uppdrag som utöver behandling och konsultationer innefattar utveckling och utvärdering av nya behandlingsmetoder. Under 2010 och 2011 utvecklades en psykoedukativ föräldraintervention och en intensiv KBTbehandling för OCD och RRB. Denna pilotsstudie ämnar utvärdera effekterna av dessa interventioner samt beskriva de patienter som kommer till mottagningen. Utöver att för internt syfte utvärdera mottagningens insatser finns också tänkbara externa vinster i form av bidragande till behandlingsforskningen för den aktuella patientgruppen. Det har i tidigare avsnitt konstaterats att behandlingsstudier rörande ASD och OCD i kombination är få till antalet. Samma sak gäller i hög grad också RRB, där befintliga studier i stor utsträckning har få studiedeltagare eller är rena fallstudier. Vår förhoppning är att studien ska vara till nytta även utanför BUP Stockholms verksamhet. Studien hade två huvudsakliga syften: Det första var att undersöka effekten av en psykoedukativ föräldraintervention i kombination med en intensiv KBT-behandling. Det andra var att beskriva vilka patienter som remitteras till mottagningen och den undergrupp som genomgår just nämnda insatser. Intensiv kognitiv beteendeterapi 15

18 Studiens frågeställningar är följande: 1. Leder genomgången psykoedukativ föräldraintervention och intensiv KBTbehandling till signifikant minskade symptom av OCD och RRB jämfört med förmätning, mätt med de primära utfallsmåtten Children s Yale-Brown Obsessive Compulsive Scale (CY-BOCS; Scahill m fl, 1997) respektive Repetitive Behavior Scale-Revised (RBS-R; Bodfish, Symons, Parker, & Lewis, 2000)? 2. Leder genomgången psykoedukativ föräldraintervention och intensiv KBTbehandling till signifikant minskade symptom av depression jämfört med förmätning, mätt med det sekundära utfallsmåttet Children s Depression Inventory: Short Version (CDI:S; Larsson & Melin, 1992)? 3. Leder genomgången psykoedukativ föräldraintervention och intensiv KBTbehandling till signifikant ökad generell funktionsnivå och psykisk hälsa jämfört med förmätning, mätt med de sekundära utfallsmåtten Children s Global Assessment Scale (C-GAS; Shaffer m fl, 1983) respektive The Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ; Goodman, 1997) och Health of the Nation Outcome Scales for Children and Adolescents (HoNOSCA; Gowers m fl, 1999)? 4. Om man jämför den grupp som fått intensiv KBT-behandling med den grupp som fått så kallad anpassad insats, hur skiljer sig grupperna åt avseende punkt 1 3 ovan? 5. Utifrån deskriptiva variabler, hur kännetecknas på gruppnivå de patienter som remitteras till mottagningen? 6. Utifrån förmätning enligt punkter 1 3 samt deskriptiva variabler, hur skiljer sig de patienter som genomgår psykoedukativ föräldraintervention och intensiv KBT-behandling mot övriga patienter som remitteras till mottagningen? 16 Intensiv kognitiv beteendeterapi

19 2. Metod 2.1 Design Studien var en inomgruppsdesign med fyra mättillfällen; A (förmätning), B (mätning efter psykoedukativ föräldraintervention), C (mätning efter intensiv KBT-behandling) och D (uppföljande mätning tre månader efter intensiv KBTbehandling). Studiens beroende variabler var dess primära och sekundära utfallsmått. Primära utfallsmått var OCD mätt med CY-BOCS och RRB mätt med RBS-R. Sekundära utfallsmått var depression mätt med CDI:S, funktionsnivå mätt med C-GAS samt generell psykisk hälsa mätt med SDQ och HoNOSCA. En inomgruppsdesign valdes utifrån att genomförda powerberäkningar visat att det givet 80 procent power behövdes 27 deltagare för att hitta en signifikant okontrollerad effektstorlek på d = 0.5 (α = 0.05; Faul, Erdfelder, Buchner, & Lang, 2009), vilket även bedömdes vara ett rimligt antal att rekrytera utifrån mottagningens inflöde. 2.2 Deltagare Urval Studiens deltagare remitterades enligt ordinarie förfarande till BUP FUNK under perioden till från BUP Stockholms lokala öppenvårdsmottagningar. Enligt ordinarie kliniska rutiner gällde följande kriterier för att erbjudas psykoedukativ föräldraintervention: 1. Diagnostiserat ASD 2. Normalbegåvning (IK > 70) 3. Misstänkt eller diagnostiserat OCD och/eller behandlingskrävande RRB 4. Ålder 7 17 (dagen deltagaren fyller 18) år För att även erbjudas intensiv KBT-behandling krävdes att: 5. Förälder/föräldrar deltog i psykoedukativ föräldraintervention (minst två av fyra tillfällen) Intensiv kognitiv beteendeterapi 17

20 6. OCD och/eller RRB bedömdes vara av sådan grad att behov av intensiv behandlingsinsats förelåg För att delta i studien krävdes även att: 7. Föräldrar gav samtycke till deltagande i studien 8. Föräldrar godkände deltagande i det upplägg intensivbehandlingen kräver Följande exklusionskriterium gällde: Annan problematik bedömdes i nuläget ha högre behandlingsprioritet, exempelvis grav nedstämdhet, omfattande självskadebeteende, suicidhandlingar, uppmärksamhetsstörning, annan ångestproblematik med mera Deltagarflöde Se Figur 1 och tillhörande figurtext för en detaljerad översikt av deltagarflödet. 65 deltagare gav informerat samtycke, 32 erbjöds intensivbehandling, 25 påbörjade intensiv KBT-behandling (intensivbehandling), vilken slutligen fullföljdes av 21 deltagare. 17 deltagare bedömdes primärt ha andra behandlingskrävande symptom varav dessa erbjöds individanpassad behandling (anpassad insats) av varierande intensitet och omfattning. 14 deltagare bedömdes primärt vara i behov av behandling som inte kunde erbjudas vid mottagningen alternativt inte alls vara i behov av behandling, varav dessa remitterades åter till sin lokala öppenvårdsmottagning. 18 Intensiv kognitiv beteendeterapi

Autismspektrumtillstånd och tvångssyndrom

Autismspektrumtillstånd och tvångssyndrom Autismspektrumtillstånd och tvångssyndrom Tvångshandlingar Ritualer Tics OCD-Obsessive Compulsive Disorder Tvångssyndrom Tvångsmässighet-generellt oflexibelt beteende Tvångsmässiga personlighetsdrag t

Läs mer

Autismspektrumstörningar Autism Spectrum Disorders (ASD) Mia Ramklint

Autismspektrumstörningar Autism Spectrum Disorders (ASD) Mia Ramklint Autismspektrumstörningar Autism Spectrum Disorders (ASD) Mia Ramklint Social interaktion Avvikelser inom: Utveckling av språk som syftar till kommunikation Autistiska triaden Beteende-, intresse- och fantasirepertoar

Läs mer

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator Psykiatriveckan 2016, BUP 1 Upplägg 17.15 18.00 Föreläsning 18.00 18.15 Fika 18.15 18.45 Föreläsning 2 ANNORLUNDASKAP ELLER

Läs mer

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av?

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Autism Aspergers syndrom SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se 2012-02-28 1 Typisk utveckling Kognition Diagnos Perception Samtidigt förekommande funktionshinder

Läs mer

A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt

A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt Aspergers Syndrom A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt 1. påtagligt bristande förmåga att använda varierande ickeverbala beteenden som

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Skoldagen 21 mars 2013 Sofia Cassel Leg. Psykolog Sofia Cassel legitimerad psykolog, Inside Team 2 Agenda Fakta om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vanliga

Läs mer

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Habilitering inom BUP Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Neuropsykiatrisk behandling och habilitering inom BUP i Värmland Att begränsa symtom och förebygga psykisk ohälsa vid ASD Psykiatrisk problematik

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AST Neuropsykiatriskt tillstånd, där genetiska faktorer och miljöfaktorer under graviditet och

Läs mer

Asperger syndrom. Diagnosen Asperger syndrom ställs oftast från barnet är 8 år

Asperger syndrom. Diagnosen Asperger syndrom ställs oftast från barnet är 8 år Asperger syndrom Diagnosen Asperger syndrom ställs oftast från barnet är 8 år Minst 6 barn/1000 individer (0,6%) med svårigheter inom det autistiska spektrumet Underdiagnostisering av flickor Asperger

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer

Habiliteringsprogram autism

Habiliteringsprogram autism Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 1(8) Habiliteringsprogram autism En autismspektrastörning innebär att en person har varaktiga brister i social och icke-verbal kommunikation, brister i känslomässig ömsesidighet

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

# 8 ASPERGERS SYNDROM SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: III 18/2 2009 GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS

# 8 ASPERGERS SYNDROM SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: III 18/2 2009 GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS # 8 Amerikanska original som använts: III 18/2 2009 ASPERGERS SYNDROM GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning

Läs mer

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar

Läs mer

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan Linköping 22 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson, Johanna Björk och Team Botkyrka www.attention-utbildning.se 1 Dagens program 9.30 11.00 NPF aktuell

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Utvärdering av samtalsgrupp för vuxna med autismspektrumtillstånd

Utvärdering av samtalsgrupp för vuxna med autismspektrumtillstånd Utvärdering av samtalsgrupp för vuxna med autismspektrumtillstånd Författare: Ingela Moverare och Lina Strömfors Vuxenhabiliteringen, Linköping, ingela.moverare@lio.se, 010-103 74 84 Vuxenhabiliteringen,

Läs mer

BUS Becks ungdomsskalor

BUS Becks ungdomsskalor Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Becks ungdomsskalor (BUS) är ett instrument för att bedöma emotionell och social problematik hos barn och ungdomar. Instrumentet består av fem delskalor

Läs mer

Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism

Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism Elisabet Wentz Gillbergcentrum, Sahlgrenska akademin Disposition Ätstörningar ADHD Autismspektrumstörningar Slutsatser Anorexia nervosa diagnoskriterier

Läs mer

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF 19 september 2013. www.attention-utbildning.se. Dagens agenda

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF 19 september 2013. www.attention-utbildning.se. Dagens agenda Välkommen till Grundkurs om NPF 19 september 2013 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vad omfattar begreppet? Orsaker, styrkor och svårigheter,

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders-5 (DSM-5) SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se Det finns två huvudkriterier på Autism Varaktiga

Läs mer

Om autism information för föräldrar

Om autism information för föräldrar Om autism information för föräldrar Välkommen till första tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande

Läs mer

Långtidsuppföljning av män med Asperger syndrom

Långtidsuppföljning av män med Asperger syndrom Långtidsuppföljning av män med Asperger syndrom Adam Helles, Leg psykolog/medicine doktor Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin Psykiatriska kliniken Linköping, Region Östergötland Asperger syndrom(as)/högfungerande

Läs mer

SYMPOSIETS SAMLADE LÄSTIPS. Autismspektrumtillstånd Interventioner på olika nivåer.

SYMPOSIETS SAMLADE LÄSTIPS. Autismspektrumtillstånd Interventioner på olika nivåer. SYMPOSIETS SAMLADE LÄSTIPS Autismspektrumtillstånd Interventioner på olika nivåer. BÖCKER Autismspektrum. Wing, L. (1996). Cura Bokförlag AB THE AUTISMS. Coleman and Gillberg (2012) ADHD och autismspektrum

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Nya behandlingsmetoderna ERGT & ERITA

Nya behandlingsmetoderna ERGT & ERITA Nya behandlingsmetoderna ERGT & ERITA Clara Hellner, Professor, verksamhetschef Centrum för Psykiatriforskning Projektägare Stockholmsnoden, NSP Johan Bjureberg & Hanna Sahlin Leg psykologer, doktorander

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling

Läs mer

Autistiskt Initiativ. Serena Hasselblad

Autistiskt Initiativ. Serena Hasselblad Autistiskt Initiativ Serena Hasselblad Serena Hasselblad Civilingenjör och Tekn. Doktor Projektledare och coach Arbetar med kurser, föredrag och handledning inom autism Projektledare för Autistiskt Initiativ

Läs mer

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober 2013. www.attention-utbildning.se. Dagens agenda

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober 2013. www.attention-utbildning.se. Dagens agenda Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober 2013 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vad omfattar begreppet och hur kan det yttra sig?

Läs mer

Behandling och ideologi

Behandling och ideologi Verksamhetsidé CurmitisGruppen är ett relativt nystartat men etablerat HVB-hem som erbjuder en hel vårdkedja med utredning, behandling och utslussning. Vi riktar oss mot flickor i åldern 13 17 år med samsjuklighetsproblematik

Läs mer

Selektiv mutism och dess behandling

Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Första ärenden 1996 Barnorienterad familjeterapi (BOF) - den använda behandlingsmetoden utveckling och anpassning av metoden till

Läs mer

Patientens upplevelse av välmående och delaktighet vid terapeutisk utredning av autismspektrumtillstånd (AST) utan utvecklingsstörning

Patientens upplevelse av välmående och delaktighet vid terapeutisk utredning av autismspektrumtillstånd (AST) utan utvecklingsstörning Patientens upplevelse av välmående och delaktighet vid terapeutisk utredning av autismspektrumtillstånd (AST) utan utvecklingsstörning Specialistarbete, klinisk psykologi Sofia Irnell Inledning Val av

Läs mer

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum Välkommen till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark, leg psykolog Farhad Assadi, leg psykolog Christoffer Lord, leg psykolog Serie föreläsningar Vad är

Läs mer

Grundkurs om NPF för skolan

Grundkurs om NPF för skolan Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 10 april 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Miriam Lindström www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Välkommen till Temadag om problematisk frånvaro

Välkommen till Temadag om problematisk frånvaro Välkommen till Temadag om problematisk frånvaro Luleå 12 februari 2014 Föreläsare: Miriam Lindström och Marie Adolfsson www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.30 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs mer

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Beata Bäckström Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Tidigaste formen av psykopatologi ofta kroniska Vanligaste psykiatriska tillståndet - 15-20 % Enkla ångesttillstånd minskar med ålder -

Läs mer

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2014

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2014 Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2014 Denna broschyr informerar om kurser, gruppverksamhet samt de gruppbehandlingar som finns för er som har

Läs mer

Checklista individuell behandling för stress- och utmattningsproblematik

Checklista individuell behandling för stress- och utmattningsproblematik Checklista individuell behandling för stress- och utmattningsproblematik 10-13 sessioner Behandlingen är i grunden en självhjälpsbehandling, vilket innebär att patienten har ett stort eget ansvar för att

Läs mer

Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014

Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014 Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014 Innehåll Inledning... 5 Projektet Psynk psykisk hälsa, barn och unga... 5 Första linjen... 5 Utvärdering av

Läs mer

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS Jag förstår inte dig. Du förstår inte mig. Vad mer har vi gemensamt?

Läs mer

TVÅNGSSYNDROM. Fråga Diagnoskriterium Föreligger nu Tidigare (endast) (1), (2), (3) och (4).

TVÅNGSSYNDROM. Fråga Diagnoskriterium Föreligger nu Tidigare (endast) (1), (2), (3) och (4). TVÅNGSSYNDROM Tvångstankar Nu skulle jag vila fråga om det har hänt att du att du plågats av underliga eller menlösa tankar som återkom gång på gång fast du försökte låta bli att tänka på det sättet? Fortsätt

Läs mer

Välkommen till Grundkurs om NPF

Välkommen till Grundkurs om NPF Välkommen till Grundkurs om NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Lindesberg 12 april 2016 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 09.30 11.30 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vad

Läs mer

Implementering rekommendation. Utredning. nationellasjalvskadeprojektet.se

Implementering rekommendation. Utredning. nationellasjalvskadeprojektet.se Implementering rekommendation 3 Utredning nationellasjalvskadeprojektet.se Utredning och kartläggning Syftet med utredning och kartläggning är inte primärt att sätta diagnos, utan att förstå självskadebeteendet,

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03 Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad

Läs mer

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP hösten 2012

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP hösten 2012 Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP hösten 2012 Denna broschyr informerar om kurser, gruppverksamhet samt de gruppbehandlingar som finns för er som har

Läs mer

Tidiga tecken på autismspektrumtillstånd

Tidiga tecken på autismspektrumtillstånd Tidiga tecken på autismspektrumtillstånd Elisabeth Nilsson Jobs leg. psykolog specialist i klinisk psykologi fil. dr Projekt Småsyskon Innehåll Introduktion till autismspektrumtillstånd (AST, ASD) Beteendeexempel

Läs mer

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet vuxna

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet vuxna Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen 2019-05-15 Bedömningsguide Inför uppstart av KBT på nätet vuxna 2 Innehåll Bedömning inför uppstart av KBT på nätet... 4 Förutsättningar

Läs mer

1+1=3. ASD ADHD DMDD OCD AS CD TS MR CD ODD RRB HKD PDD????????... KBT BT CS SSRI PMT KT DBT ACT SGA Klarnar bilden? 3. Diagnoser och behandling

1+1=3. ASD ADHD DMDD OCD AS CD TS MR CD ODD RRB HKD PDD????????... KBT BT CS SSRI PMT KT DBT ACT SGA Klarnar bilden? 3. Diagnoser och behandling 1+1=3 ASD Samsjuklighet Behandling maria.silverberg-morse@sll.se 2014-03-18 1 Diagnoser och behandling ASD ADHD DMDD OCD AS CD TS MR CD ODD RRB HKD PDD????????... KBT BT CS SSRI PMT KT DBT ACT SGA Klarnar

Läs mer

Att leva med autism. och upplevelser av föräldraskap. Heléne Stern & Lina Liman

Att leva med autism. och upplevelser av föräldraskap. Heléne Stern & Lina Liman Att leva med autism och upplevelser av föräldraskap Heléne Stern & Lina Liman Autism ett spektrum Personer med autism är alla olika och unika individer som har vissa svårigheter som är gemensamma. Flera

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depressionssjukdom och ångestsyndrom Praxis studie Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depression och ångest i Stockholms län?

Läs mer

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog stina.jarvholm@vgregion.se Koncentrationssvårigheter, Vem/vad menar vi? Stora varaktiga

Läs mer

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Insatser vid problemskapande beteenden omfattar habiliterande

Läs mer

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå BUP Västerbotten Vår klinik Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå I landstinget är vi nu tre specialistkliniker som har ansvar för åldersgruppen 0-17 år.

Läs mer

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Maria Unenge Hallerbäck Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Attention Deficit Hyperactivity Disorder ADHD /ADD Autismspektrumtillstånd autism, atypisk

Läs mer

Utbildningsdag 1 2010-03-16. Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1

Utbildningsdag 1 2010-03-16. Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1 Vård- och omsorgsförvaltningen Utbildningsdag 1 2010-03-16 Utifrån kunskap och beprövad erfarenhet ska vi belysa psykiska funktionshinder i samhället ur ett helhetsperspektiv - och vad som avgör rätten

Läs mer

Anhörigutbildning. OCD-mottagningarna i Lerum och Uddevalla

Anhörigutbildning. OCD-mottagningarna i Lerum och Uddevalla Anhörigutbildning OCD-mottagningarna i Lerum och Uddevalla Agenda Introduktion om mottagningen Upplägget 45 min presentation 30 min frågestund Sekretess Vad är tvångssyndrom? Tvångstankar - Påträngande

Läs mer

UNIKA patienter och familjer: kognition, beteende och psykiatrisk samsjuklighet vid sällsynta syndrom och intellektuell funktionsnedsättning

UNIKA patienter och familjer: kognition, beteende och psykiatrisk samsjuklighet vid sällsynta syndrom och intellektuell funktionsnedsättning UNIKA patienter och familjer: kognition, beteende och psykiatrisk samsjuklighet vid sällsynta syndrom och intellektuell funktionsnedsättning Centrum för sällsynta diagnoser Karolinska universitetssjukhuset

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Om autism information för föräldrar

Om autism information för föräldrar Om autism information för föräldrar Välkommen till andra tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa 2. DIAGNOSTIK Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Definition: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande.

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Jag tycker jag är -2. Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde. Översikt. Vilka grupper är instrumentet gjort för?

Jag tycker jag är -2. Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde. Översikt. Vilka grupper är instrumentet gjort för? Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Jag tycker jag är-2 är ett självskattningsinstrument som syftar till att bedöma barns och ungas självkänsla [1,2]. Formuläret är anpassat för att

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

Gruppbehandling för personer med ASD Eva Björnstjerna Leg psykolog Neuropsykiatriska enheten S:t Görans sjukhus

Gruppbehandling för personer med ASD Eva Björnstjerna Leg psykolog Neuropsykiatriska enheten S:t Görans sjukhus Gruppbehandling för personer med ASD 2008-09-12 Eva Björnstjerna Leg psykolog Neuropsykiatriska enheten S:t Görans sjukhus Autismspektrumtillstånd (Gillberg) Stora svårigheter med social interaktion Begränsade,

Läs mer

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder

Läs mer

Implementering av evidensbaserad praktik vid psykisk ohälsa i primärvården

Implementering av evidensbaserad praktik vid psykisk ohälsa i primärvården Implementering av evidensbaserad praktik vid psykisk ohälsa i primärvården ett utvecklingsprojekt i SUS-primärvård Projektledare: Christina Bergmark Hall leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi,

Läs mer

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA)

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA) EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA), leg psykolog, doktorand Centrum för Psykiatriforskning Institutionen för klinisk

Läs mer

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2015

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2015 Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2015 Denna broschyr informerar om kurser, gruppverksamhet samt de gruppbehandlingar som finns för er som har

Läs mer

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2012

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2012 Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2012 Denna broschyr informerar om kurser, gruppverksamhet samt de gruppbehandlingar som finns för er som har

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh

Unga vuxna och neuropsykiatri Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Gillberg ESSENCE (early symptomatic syndromes eliciting neuro developmental clinical examinations

Läs mer

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Vad är det och vad kan man göra? Linköping 2012-11-07 Tove Lugnegård, överläkare, med dr, Vuxenhabiliteringen i Värmland Exempel

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Tidiga interventioner ur ett ESSENCE-perspektiv

Tidiga interventioner ur ett ESSENCE-perspektiv Tidiga interventioner ur ett ESSENCE-perspektiv 26/8 2014 Ulrika Johansson Pedagog, Enheten för Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Innehåll Introduktion Vad säger

Läs mer

Aspergers syndrom - en introduktion. Historik. Diagnos 2016-01-28. Presentation. Historik. Historik. Jill Carlberg Söderlund

Aspergers syndrom - en introduktion. Historik. Diagnos 2016-01-28. Presentation. Historik. Historik. Jill Carlberg Söderlund Aspergers syndrom - en introduktion JILL CARLBERG SÖDERLUND SVENOLOF DAHLGREN Presentation Jill Carlberg Söderlund Föreläsare, egen företagare, utbildare inom autismspektrum, egen autismdiagnos SvenOlof

Läs mer

ASPERGERS SYNDROM DIAGNOSTISK INTERVJU (ASDI) TONÅRSFORMULÄR Gillberg, Gillberg, Ehlers 1991

ASPERGERS SYNDROM DIAGNOSTISK INTERVJU (ASDI) TONÅRSFORMULÄR Gillberg, Gillberg, Ehlers 1991 ASPERGERS SYNDROM DIAGNOSTISK INTERVJU (ASDI) TONÅRSFORMULÄR Gillberg, Gillberg, Ehlers 1991 Oversatt av Helena Sehlin Barnets namn: Personnummer: Kön: Ålder: Informant Bedömare: Datum: Intervjun är avsedd

Läs mer

Inledning. Stockholm den 29 mars Till Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården

Inledning. Stockholm den 29 mars Till Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården Stockholm den 29 mars 2018 Till Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården Attentions remissvar över remissversionen Behandling av spelmissbruk och spelberoende. Kunskapsstöd med nationella

Läs mer

Neuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern. Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset

Neuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern. Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset Neuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset Innehåll När och varför ska vi utreda? Vad kan vi utreda? Vad behöver

Läs mer

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.

Läs mer

Beskriv nuvarande besvär, inklusive emotionella, kognitiva, beteende- och fysiologiska symptom. Notera stressfaktorer i patientens liv.

Beskriv nuvarande besvär, inklusive emotionella, kognitiva, beteende- och fysiologiska symptom. Notera stressfaktorer i patientens liv. Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Skön I. Bakgrund (Förslagsvis: 500 ord) Allmänt:

Läs mer

Diagnostiska kriterier för kategorin Genomgripande utvecklingsstörningar (F84) översatta till svenska från

Diagnostiska kriterier för kategorin Genomgripande utvecklingsstörningar (F84) översatta till svenska från Diagnostiska kriterier för kategorin Genomgripande utvecklingsstörningar (F84) översatta till svenska från The ICD-10 Classification of Mental and Behavioural Disorders. Diagnostic criteria for research.

Läs mer

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar

Läs mer

GHQ-12 General Health Questionnaire-12

GHQ-12 General Health Questionnaire-12 Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Den ursprungliga versionen av GHQ (General Health Questionnaire) utvecklades som ett instrument för screening av psykiatriska störningar. Den har

Läs mer

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD

Läs mer

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen 2019-04-03 Bedömningsguide Inför uppstart av KBT på nätet 2 Innehåll Bedömning av patienter inför uppstart... 3 Förutsättningar för

Läs mer

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund KUNSKAP GÖR SKILLNAD Katherine Wiklund TILLGÄNGLIGHET Fysisk miljö Psykosocial miljö Kommunikation Information Bemötande Attityder TILLGÄNGLIGHET OM Lättillgängligt Mångfald Demokrati Glädje Oberoende

Läs mer