EU:s ramvattendirektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EU:s ramvattendirektiv"

Transkript

1 EU:s ramvattendirektiv och Sveriges implementering av direktivets miljömål Johan Erlandsson HT 2010 Examensarbete, 30 p Juristprogrammet Handledare: Signe Lagerkvist

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING Syfte och frågeställningar Metod och material Avgränsning RAMVATTENDIREKTIVET Ramvattendirektivets bakgrund Ramvattendirektivets utgångspunkter Vattenförvaltning Avrinningsområden och avrinningsdistrikt Behörig myndighet Miljömål Ytvatten Konstgjorda eller modifierade ytvatten Grundvatten Skyddade områden Generella undantagsmöjligheter Tillvägagångssätt för att nå miljömålen Genomförande av miljömålen Miljömålens rättsliga status Miljökvalitetsnormer Karaktärisering, bedömning av vattenstatusen, fastställande av utsläppsreglering och återkoppling INFÖRANDET AV EU-DIREKTIV INOM MILJÖRÄTTSLIGA OMRÅDET DEN SVENSKA IMPLEMENTERINGSPROCESSEN DET SVENSKA UTGÅNGSLÄGET FÖR GENOMFÖRANDET AV RAMVATTENDIREKTIVETS MILJÖMÅL SVERIGES IMPLEMENTERING AV RAMVATTENDIREKTIVET Allmänt Vattenförvaltning Miljömål och miljökvalitetsnormer Kvalitetskraven Miljökvalitetsnormer för vatten Kvalitetskraven och MKN i vattencykeln Rättsliga verktyg för att nå målen Genomförande av miljökvalitetsnormer med åtgärdsprogram

3 Genomförande av miljökvalitetsnormer för vatten mot enskilda verksamheter och åtgärder Rimlighetsavvägningen och miljökvalitetsnormer Den särskilda omprövningsmöjligheten för miljökvalitetsnormer AVSLUTNING KÄLLFÖRTECKNING Offentligt tryck Litteratur Elektroniska publikationer Rättsfall

4 1. INLEDNING Ett av EU:s mest reglerade områden är vattenmiljön. I oktober år 2000 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder inom vattenpolitikens område, mera känt som ramvattendirektivet. Direktivet ses som ett av de mest omfattande och viktigaste av rättsakterna inom vattenmiljön och ramvattendirektivet har numera ersätt flera av reglerna inom detta område. 1 Ramvattendirektivet ses som ett långsiktigt arbete för att begränsa och förbättra EU:s medlemsländers vatten. 2 Tanken är att år 2015 ska vattnet i EU:s medlemsländer uppnått god status. Av ramvattendirektivets inledande artikel framgår att direktivet bl.a. syftar till att i ett kortare perspektiv förhindra en försämring av vattenkvaliteten och i ett längre perspektiv skydda och förbättra vattnets kvalitet inom gemenskapen. 3 Sveriges inställning är att ramvattendirektivet är bindande för EU:s medlemsländer när det gäller resultatet som ska uppnås. Dock är det medlemsländernas nationella myndigheter som har rätten att själva bestämma form och tillvägagångssätt för genomförandet. Detta för att miljöproblem oftast kräver olika nationella lösningar. 4 Hur har då Sverige löst detta? 1.1. Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka miljömål som ramvattendirektivet omfattar och hur Sverige implementerat dessa mål. Syftet är därefter att diskutera om det inom svensk nationell rätt finns de verktyg som krävs för att uppfylla ramvattendirektivets miljömål. För att uppfylla uppsatsens syfte ska jag besvara följande frågor: - Vad anger ramvattendirektivets miljömål? - Vad finns det för krav på införandet av dem? - Hur kommer miljömålen till uttryck inom den svenska rätten? - Vad finns det för rättsliga verktyg i svensk lagstiftning för att genomföra målen? 1 Mahmoudi, Said och Rubenson, Stefan, Miljörättens grunder. Svenska och europeiska regler i ett internationellt perspektiv, sid Nilsson, Annika, EU:s Miljörätt, sid Se Direktiv 2000/60/EG art. 1, och Nilsson, Annika, EU:s Miljörätt, sid Mahmoudi, Said och Rubenson, Stefan, Miljörättens grunder, sid 38. 4

5 1.2. Metod och material För att uppfylla syftet kommer jag använda mig av den rättsdogmatiska metoden, vilket innebär att jag utgår från lagtext, förarbeten, praxis samt doktrin för att fastställa gällande rätt. I denna normhiarki ingår även de olika rättsakter och praxis som EU:s lagstiftande och dömande institutioner har gett upphov till. Doktrin som behandlat ramvattendirektivet har varit av grundläggande karaktär. Det kan bero på att effekterna av direktivet, som antogs år 2000, inte går att överblicka i sin helhet förrän efter år Då ska nämligen hela ramvattendirektivet ha implementerats samt direktivets mål förhoppningsvis uppnåtts. Detta medför att praxis rörande ramvattendirektivets miljömål i stort inte finns eftersom det ännu inte går att avgöra i vad mån medlemsländerna har uppnått direktivets mål. Mitt arbete är därför till stor del byggt på de utredningar och de betänkanden som genomförts i och med Sveriges implementering av ramvattendirektivet. År 2009 antogs Lissabonfördraget, vilket medförde flertalet förändringar. EG-domstolen benämns numera EU-domstolen och när man talar om EU-rätt inbegrips det tidigare uttrycket EG-rätt. Jag har i arbetet valt att konsekvent använda mig av de EU-begrepp som är vedertagna idag, även för tiden innan Lissabonfördragets upprättande. Anledningen till detta är att vara konsekvent samt att förenkla för läsaren genom att inte använda flera begrepp än nödvändigt Avgränsning Ramvattendirektivet är ett omfattande direktiv. Därför har jag valt att begränsa mig till att endast behandla införandet av direktivets miljömål i svensk rätt. Eftersom miljömålen är starkt sammankopplade med miljökvalitetsnormer har jag valt att även behandla dessa i den mån det berör miljömålen. Övriga delar av ramvattendirektivet berörs endast i syfte att möjliggöra en lättfattlig framställning av miljömålen. Miljömålen anger mål för ytvatten, grundvatten och skyddade områden. Jag har valt att koncentrera mig på ytvatten och grundvatten då dessa vatten kändes mer centrala utifrån de utredningar som gjorts. Jag kommer heller inte att beröra naturvetenskapliga kriterier eller metoder för att fastställa vattnens olika status, miljömålen eller miljökvalitetsnormer. Anledningen till detta är att mitt intresse koncentrerats kring frågan hur Sverige valt att lösa de juridiska problem som finns i och med införandet av ramvattendirektivets miljömål. 5

6 2. RAMVATTENDIREKTIVET 2.1. Ramvattendirektivets bakgrund Europeiska unionens miljörättsliga arbete har setts som uppdelad i sektorer. Naturvård, luft och vatten har reglerats för sig. De enskilda sektorerna har sedan splittrats ytterligare av specifika rättsakter. 5 Detta kan illustreras genom att studera de akter som beslutats inom vattenområdet. Det första direktivet inom vattenområdet kom genom 1975 års ytråvattendirektiv. 6 Till 1980 talet följde sedan direktiv som reglerade bl.a. fiskevatten, skaldjursvatten, badvatten, grundvatten och dricksvatten. 7 Totalt har tjugotalet direktiv införts, vilka, som de nyss uppräknade, i stort sett endast varit tillämpliga för en viss typ av vattenanvändning eller vattentyp. Trots flertalet direktiv förbättrades inte EU:s vattenområden. En orsak till detta har ansetts vara att utgångspunkten i direktiven inte var vattenkvaliteten utan människors hälsa. 8 Det faktum att vattnet inte förbättrades och att det saknades en enhetlig och övergripande lagstiftning ledde fram till arbetet med att ta fram ett direktiv som behandlade förvaltningen av all miljökvalitet när det gäller vatten. 9 Efter flera års arbete kunde Europaparlamentet och rådets direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område antas i december år Ramvattendirektivet sammanförde de existerande reglerna med nya. Även om det nu finns en gemensam vattenlagstiftning gäller även de tidigare vattendirektiven som miniminivå. 10 Genom ramvattendirektivet finns idag en gemensam vattenförvaltning i EU:s medlemsländer och direktivets utgångspunkt är, till skillnad från tidigare direktiv, vattenmiljön i sin helhet Ramvattendirektivets utgångspunkter Syftet med ramvattendirektivet fastslås i direktivets inledande artikel. Sammanfattningsvis är syftet att skydda kvaliteten hos EU:s medlemsländers vatten och vattenmiljöer, trygga unionens vattenförsörjning i ett långsiktighetsperspektiv, förbättra tillståndet i vattnets ekosystem samt hindra ytterligare förändringar. 12 Detta uttrycks bl.a. i direktivet som att vattenkvaliteten ska vara god till den 22 december år För att nå detta har direktivet som 5 Gipperth, Lena,Fågelperspektiv på rättsordningen, sid Direktiv 75/440/EEG om den kvalitet som krävs på det ytvatten som är avsett för framställning av dricksvatten i medlemsstaterna, 1975 Europeiska gemenskapernas officiella tidning (EGT) L194 s Naturvårdsverkets Rapport 5489, sid Gipperth, Lena, Fågelperspektiv på rättsordningen, sid Se Naturvårdsverkets Rapport 5489, sid 73 och SOU 2002:107 sid Direktiv 2000/60/EG art.4 p Mahmoudi, Said och Rubensson, Stefan, Miljörättens grunder. Svenska och europeiska regler i ett internationellt perspektiv, sid Direktiv 2000/60/EG art.1. 6

7 utgångspunkten vattenmiljön i sin helhet. 13 Detta medför exempelvis att ramvattendirektivet kräver att vattenresurserna förvaltas och administreras utifrån ett helhetsperspektiv utan hänseende till eventuella politiska eller administrativa gränser. 14 Slutmålet för ramvattendirektivet är att nå de miljömål som ramdirektivet fastslår. Fram till dess finns flertalet delmoment som medlemsländerna ska genomföra och uppnå för att ha infört ramvattendirektivet. Delmomenten framgår av artiklarna som följer. Det bör observeras att i denna tabell har inte undantag och avvikelser markerats. Detta skall ha utförts Artikel i Senast till år ramvattendir. Införa de lagar/ författningar som krävs för att följa direktivet Utse behöriga/ansvariga myndigheter för avrinningsdistrikten/vattendistrikten samt till kommissionen överlämna en förteckning över behöriga myndigheter Genomföra beskrivning och analys av varje vattendistrikt Upprätta register över skyddande områden inom vattendistriktet Identifiera de vattenförekomster inom vattendistriktet som används/är avsedda att användas för uttag av dricksvatten. 7 Tidpunkt ej angiven Bygga upp ett nätverk av interkalibreringsstationer för ytvatten för jämförelser mellan ländernas bestämningar av referensförhållanden Om man inte innan dess fått EU-gemensamma normer: Fastställa kvalitetsstandards för ämnen på listan över prioriterade ämnen, inklusive prioriterade farliga ämnen. 8 Sommaren 2006 (interkalibrering), december 2006 (resultatpublicering Följa antagna övervakningsprogram för vattendistriktet Anta ett åtgärdsprogram för vattendistriktet Utarbeta en förvaltningsplan för vattendistriktet Införa ett system med vattenavgifter Ha genomfört eller påbörjat samtliga åtgärder enligt åtgärdsprogrammet Kontrollera utsläpp enligt det kombinerade tillvägagångssättet. Ha uppfyllt miljömålen för vattnen inom vattendistriktet SOU 2002:105, sid Gipperth, Lena, Fågelperspektiv på rättsordningen, sid

8 2.3. Vattenförvaltning Vattenplanering och administration ska ske med avrinningsområden som utgångspunkt. Genom att se till ett helt avrinningsområde kan förståelse uppnås om hur och varför vattenmiljön påverkas. Därmed kan kostnadseffektiva åtgärder vidtas för att förbättra vattenmiljön. Ramvattendirektivet medför att avrinningsområdesprincipen blir centralt för vattenvården, vilket innebär att vattenförvaltningen avgränsas av vattnets naturliga gränser, inte av befintliga administrativa eller politiska gränser. Ramvattendirektivet kommer därmed medföra att berörda i ett avrinningsområde, må vara inom eller över territoriella nationsgränser, ska samarbetar vid sin vattenförvaltning Avrinningsområden och avrinningsdistrikt Utgångspunkten i ramvattendirektivet är vattenmiljön i dess helhet, vilket medför särskilda regler om förvaltning och vattenadministration. Centralt är skapandet av avrinningsområden och avrinningsdistrikt. Medlemsländerna måste identifiera de enskilda avrinningsområden som finns inom landets gränser. 16 Ett avrinningsområde är ett landområde från vilket all ytvattenavrinning strömmar genom en sekvens av åar, floder och, möjligen, sjöar till havet vid ett enda flodutlopp, eller vid en enda flodmynning eller ett enda delta. 17 Avrinningsområdena ska i sin tur hänföras tillsammans med anknutna grund och kustvatten till avrinningsdistrikt. Ett avrinningsdistrikt definieras i ramvattendirektivet som ett land- och havsområde som utgörs av ett eller flera angränsande avrinningsområden tillsammans med deras förbundna grund- och kustvatten, som enligt artikel 3.1 identifieras som huvudenheten för förvaltning av avrinningsområden. 18 Avrinningsdistrikten är därmed huvudenhet för förvaltningen av avrinningsområden. 19 Det är möjligt för avrinningsdistrikten att bestå av flera avrinningsområden om avrinningsområdena angränsar samt att avrinningsdistrikten inte är så stora att de omfattar flera större avrinningsområden. Flera mindre avrinningsområden får dock hänföras till ett avrinningsdistrikt. Vad som avses med större respektive mindre avrinningsområde definieras däremot inte i ramvattendirektivet Behörig myndighet Medlemsländerna ska utse en eller flera behöriga myndigheter för varje avrinningsdistrikt. Redan existerande myndigheter kan utses. De krav som ställts är att myndigheten är lämplig 15 Rapport En basbok om Ramdirektivet för vatten, Naturvårdsverket, sid Direktiv 2000/60/EG art. 3 p Direktiv 2000/60/EG art. 2 p Direktiv 2000/60/EG art. 2 p Gipperth, Lena, Fågelperspektiv på rättsordningen, sid jmf Direktiv 2000/60/EG art 3 p 1 och art 2 p 15. 8

9 för säkerställande av lämpliga administrativa arrangemang samt att myndigheten har den kompetens som krävs för att tillämpa ramvattendirektivets bestämmelser i avrinningsdistrikten. 21 Myndigheten får flera funktioner. En funktion är att ta fram avrinningsområdenas utgångsmaterial enligt ramvattendirektivet. Utgångsmaterialet består av karaktärisering av vattenförekomster inom avrinningsdistrikten, analyser av miljökonsekvenser för vattnets status av mänsklig verksamhet och en ekonomisk analys av vattenanvändningen. 22 Den behöriga myndigheten ansvarar även för att ramvattendirektivets miljömål genomförs då det är myndigheten som ska fastställa tidsplaner och upprätta både åtgärdsprogram och förvaltningsplaner Miljömål God vattenstatus är det mål som EU:s medlemsländer ska uppnå för samtliga vatten senast till år Ramvattendirektivet stadgar att arbetet med att nå miljömålet ska inriktas mot både vattnet som sådant och vattenmiljön som helhet. Det övergripande målet att uppnå och upprätthålla god vattenstatus består av tre olika delar; ytvatten, grundvatten och skyddade områden Ytvatten God vattenstatus för ytvatten, vilket omfattar sjöar, vattendrag, vatten i övergångszoner mellan färskvatten och saltvatten samt kustvatten, är indelat i två delar. 24 Dessa delar är god ekologisk status respektive god kemisk status. Med god ekologisk status menas att ytvattnets växt och djurliv, vattnets vägar och flöden, struktur på bottnar och stränder, samt de fysikalisk kemiska förhållandena i vattnet inte får uppvisa mer än små avvikelser från vad som betraktas som naturliga förhållanden för den typen av vatten i det området. Det naturliga förhållandet för den aktuella typen av vatten i det aktuella området benämns referenstillstånd. Ramvattendirektivet anger biologiska, hydromorfologiska och fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer för att kunna bedöma vad som är referenstillståndet för den aktuella typen av vatten i det aktuella området. Vattenförekomster ska klassificeras efter hur mycket vattenförekomsten avviker från vad som har bedömts som referensförhållandet för just den typen av vatten. Det finns inga specifika siffervärden i direktivet för vad god status för de olika typerna av ytvatten innefattar. Sådana värden skall varje land fastställa utifrån det som man nationellt bedömer som ett naturligt och i princip opåverkat tillstånd för det aktuella 21 Direktiv 2000/60/EG art 3 p.2 och p Direktiv 2000/60/EG art Direktiv 2000/60 EG art 11 och art Direktiv 2000/60/EG art 2 p. 1. 9

10 vattnet. 25 För att ytvattnet ska ha uppnått god kemisk status får ytvattenförekomsten inte ha högre halter av förorenade ämnen än vad direktivets bilaga IX och direktivets artikel 16 p. 7 anger samt enligt annan relevant EU lagstiftning där miljökvalitetsnormer fastställts. 26 I sitt vattenförvaltningsarbete för ytvatten ska medlemsländerna genomföra alla åtgärder som är nödvändiga för att förebygga försämring av statusen i alla ytvattenförekomster. Vidare ska medlemsländerna skydda, förbättra och återställa alla ytvattenförekomster i syfte att uppnå en god ytvattenstatus. Målet är att uppnå en god ytvattenstatus till år Konstgjorda eller modifierade ytvatten Det finns situationer då avvikelser, undantag och mindre stränga krav jämfört med ramvattendirektivets miljömål är tillåtna. Detta gäller konstgjorda eller kraftigt modifierade ytvatten. Med konstgjort ytvatten menas ytvattenförekomster som skapats genom mänsklig verksamhet. 28 Kraftigt modifierat ytvatten avser en ytvattenförekomst som till följd av fysiska förändringar genom mänsklig verksamhet på ett väsentligt sätt har ändrat karaktär. För dessa ytvattenförekomster ska medlemsländerna istället försöka uppnå målet om god ekologisk potential och god kemisk ytvattenstatus. 29 God ekologisk potential medför att det ställs lägre krav på opåverkat djur- och växtliv i dessa ytvattenförekomster. Fastställandet av ekologisk potential hos konstgjorda eller kraftigt modifierade ytvattenförekomster görs med utgångspunkt från det som klassas som maximal ekologisk potential för sådana vatten. Med maximal ekologisk potential avses den högsta status som det konstgjorda eller kraftigt modifierade ytvattnet kan nå då alla förbättringsåtgärder som är möjliga och genomförbara vidtagits. Vad som är god ekologisk potential definieras sedan utifrån den maximala ekologiska potential som bestämts för det konstgjorda eller kraftigt modifierade ytvattnen. 30 En god kemisk ytvattenstatus uppnås om de miljökvalitetsnormer som fastställs enligt ramvattendirektivet och annan relevant EU-lagstiftning inte överskrids. 31 Konstgjorda eller kraftigt modifierade ytvatten ska uppnå god ekologisk potential och god kemisk status till år Direktiv 2000/60/EG art.2.p 22 vilken hänvisar till billaga V Direktiv 2000/60/EG art 2.p Dir 2000/60/EG art 4 p a. 28 Direktiv 2000/60/EG art.2 p Direktiv 2000/60/EG art 2 p Direktiv 2000/60 EG art 4 p 1 a iii och Bilaga V Direktiv 2000/60/EG art 2 p Direktiv 2000/60/EG art 4 p. 1 iii. 10

11 Grundvatten Grundvatten är allt vatten som finns under markytan i den mättade zonen och som står i direkt kontakt med marken eller underliggande jordlager. 33 Miljömålet är att uppnå god grundvattenstatus. God grundvattenstatus består av två delar, god kemisk status och god kvantitativ status. God kemisk status består i sin tur av tre delar vilka måste vara uppfyllda. Del ett är att det inte förekommer någon inträngning av saltvatten eller liknande. Del två att miljökvalitetsnormer som ramvattendirektivet eller andra tillämpliga EU-direktiv föreskriver uppnås. Sista delen är att koncentrationen av förorenande ämnen inte är sådan att en god ytvattenstatus inte kan uppnås i angränsande ytvatten. God kvantitativ status avser ett tillstånd när balanserat uttag av vattnet har tillförsäkrats. Medlemsstaterna ska även genomföra nödvändiga åtgärder för att motverka varje eventuell betydande tendens till ökning av koncentrationen av alla föroreningar som orsakas av mänsklig verksamhet för att gradvis minska föroreningen av grundvattnet. God grundvattenstatus ska vara uppnått senast Skyddade områden Skyddade områden är områden som enligt EU-rättslig lagstiftning har förklarats kräva särskilt skydd för vatten eller för bevarandet av livsmiljöer och arter som är direkt beroende av vatten. För skyddade områden krävs att ramvattendirektivets miljömål god ytvattenstatus och god grundvattenstatus uppfylls. Alla övriga EU-rättsliga normer och målsättningar som gäller för de skyddade områdena ska också uppnås. Några undantag ges inte Generella undantagsmöjligheter En möjlighet till förlängning av tidsfristerna att nå miljömålen kan ges ifall det inte går att nå miljömålen till år Syftet med en förlängning är att målen för de olika vattenförekomsterna ska nås stegvis. För att en förlängning ska medges måste minst en av följande tre situationer föreligga. Situation ett är ifall det p.g.a. tekniska skäl bara går att åstadkomma de nödvändiga förbättringarna stegvis och då bara på ett sätt som tar längre tid än till år Situation två är ifall det skulle bli oproportionerligt dyrt att genomföra förbättringarna till år Slutligen är situation tre ifall vattenförekomstens naturliga förhållanden gör det omöjligt att få till stånd en tillräcklig snabb förbättring för att klara 33 Direktiv 2000/60/EG art 2 p Direktiv 2000/60/EG Artikel 4 p 1 b och Bilaga V. 2.1 och Direktiv 2000/60/EG art 4 p 1 c. 11

12 miljömålen till En förlängning är villkorat med icke-försämringskravet, d.v.s. att vattenförekomsterna får under förlängningens gång inte försämras. 36 Ifall det är nästintill omöjligt att nå ramvattendirektivets miljömål kan naturliga ytvatten, kraftigt modifierade eller konstgjorda vatten och grundvatten förklaras som särskild vattenförekomst. En särskild vattenförekomst är antingen så påverkat av mänsklig verksamhet att det över huvud taget inte går att åstadkomma god ekologisk vattenstatus eller att dess naturliga tillstånd är sådant att det skulle vara omöjligt eller oproportionerligt dyrt att uppnå ramvattendirektivets miljömål. I sådana fall kan mindre stränga miljömål meddelas, detta sker då i avrinningsdistriktets förvaltningsplan. Vissa villkor måste dock vara uppfyllda för att medge mindre stränga miljömål. Ifall vattenförekomsten är påverkad av mänsklig verksamhet måste det visas att behoven som verksamheten täcker, inte på något rimligt sätt kan tillgodoses på annat sätt utan att detta leder till oproportionerligt höga kostnader. Behoven ska vara av miljömässig och samhällsekonomisk art. Medlemsländerna blir dessutom förpliktigad att beakta icke-försämringskravet. För ytvatten ska medlemsländerna se till att bästa möjliga ekologiska och kemiska status uppnås, med beaktande av de inverkningar som inte rimligtvis hade kunnat undvikas p.g.a. den mänskliga verksamhetens eller föroreningens karaktär. För grundvatten som medges mindre stränga miljömål måste medlemsländerna se till att grundvattnets status som gott vatten förändras så lite som möjligt med beaktande av de inverkningar som inte rimligtvis hade kunnat undvikas p.g.a. den mänskliga verksamhetens eller föroreningens karaktär. 37 I de fall en försämring sker av vattenförekomsternas status till följd av omständigheter som orsakas av naturliga skäl eller force majeure och som är exceptionella eller som inte rimligtvis hade kunnat förutses föreligger ingen överträdelse av ramvattendirektivet. 38 Ifall god grundvattenstatus, god ekologisk status eller god ekologisk potential inte uppnåtts eller om en försämring av statusen hos en yt- eller grundvattenförekomst inte förebyggts för att modifieringar skett i en ytvattenförekomst fysiska karakteristika eller förändringar i nivån hos grundvattenförekomster inträffat, anses inte medlemsstaterna gjort sig skyldiga till överträdelse av direktivet. Detsamma gäller i fall en försämring från hög till låg status hos en 36 Direktiv 2000/60/EG art 4 p Direktiv 2000/60/EG art 4 p Direktiv 2000/60/EG art 4 p

13 vattenförekomst inte förebyggts och det beror på nya hållbara mänskliga utvecklingsverksamheter. Det finns krav för ett godtagande av överträdelsen, exempelvis krävs att alla genomförbara åtgärder vidtas för att mildra konsekvenserna för vattenförekomstens status och att de mål som förändringarna av vattenförekomsten syftar till att uppfylla på grund av tekniska skäl eller orimliga kostnader inte kan uppnås på något annat sätt som skulle vara ett betydligt bättre alternativ för miljön. 39 Oavsett dispenser och avvikelser som ges har medlemsstaterna ett krav på sig att i vart fall säkerställa åtminstone samma skyddsnivå som den existerande EU lagstiftningen Tillvägagångssätt för att nå miljömålen Ramdirektivet för vatten har ett krav om att använda ett kombinerat tillvägagångssätt för att nå miljömålen. Ett kombinerat tillvägagångssätt innebär att medlemsländerna ska reglera dels utsläpp från olika källor genom bl.a. gränsvärden för utsläpp, krav på bästa tillgängliga teknik och bästa miljöpraxis, dels miljökvaliteten genom miljökvalitetsmål och miljökvalitetsnormer. 41 Bästa tillgängliga teknik och bästa miljöpraxis behandlas närmre i avsnitt Genomförande av miljömålen Miljömål måste konkretiseras och brytas ner så att målen till sist har formen av förhållningssätt för enskilda, annars kan miljömålen inte genomföras. 42 Processen då övergripande mål bryts ner för att till sist få formen som handlingsdirektiv för enskilda brukar benämnas genomförande av miljömål, operationalisering av miljömål eller dylikt. 43 Genomförandeprocessen kan delas in i olika steg. Utgångspunkten för genomförandet av ramvattendirektivet är direktivets miljömål. Steg ett är att identifiera de miljömål som ramvattendirektivet anger, vilka är god status i ytvatten, grundvatten och skyddade områden. Steg två är att fastställa miljökvalitetsnormer och värden för ekologisk kvalitet. Steg tre är att klassificera vattenområdena. Anledningen till att klassificeringen görs är att utreda vattenområdenas nuvarande status. I steg fyra kan därmed avgöras det utrymme som vattenområdena kan belastas med utan att vattenstatusen understiger god kvalitet och därmed det utrymme som finns för mänsklig påverkan. På så vis har man fått fram vilka 39 Direktiv 2000/60/EG art. 4 p Direktiv 2000/60/EG art. 4 p Direktiv 2000/60/EG art Gipperth, Lena, Miljökvalitetsnormer. En rättsvetenskaplig studie i regelteknik för operationalisering av miljömål, sid Gipperth, Lena, Miljökvalitetsnormer. En rättsvetenskaplig studie i regelteknik för operationalisering av miljömål, sid

14 miljökvalitetskrav som kommer att bli vägledande för de krav som kommer att riktas till de olika källor som påverkar miljön. Det kan ske genom generella krav om bästa tillgängliga teknik och bästa miljöpraxis eller specifika utsläppsnormer. Steg fem är övergripande de övriga fyra. För att konstatera ifall miljömålen uppfylls sker nämligen en återkoppling till miljömålen i varje steg. Skulle miljömålen inte uppnås måste genomförandet fortsätta Miljömålens rättsliga status Ramvattendirektivets miljömål anger följande. Vid genomförande av de åtgärdsprogram som anges i förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt skall medlemsstaterna när det gäller ytvatten genomföra alla åtgärder som är nödvändiga för att förebygga en försämring av statusen i alla ytvattenförekomster 45 ytvatten skydda, förbättra och återställa alla ytvattenförekomster i syfte att uppnå en god ytvattenstatus senast 15 år efter detta direktivs ikraftträdande 46 grundvatten genomföra de åtgärder som är nödvändiga för att förebygga eller begränsa att föroreningar kommer ut i grundvattnet samt att förebygga en försämring av statusen i alla grundvattenförekomster 47 grundvatten skydda, förbättra och återställa alla grundvattenförekomster, säkerställa en balans mellan uttag och grundvattenbildning i syfte att uppnå en god grundvattenstatus senast 15 år efter detta direktivs ikraftträdande 48 Ramvattendirektivet anger vidare att miljömålen och de miljökvalitetsnormer som fastställs i direktivets bilaga IX och enligt artikel 16.7 samt av medlemsländerna enligt bilaga V i fråga om ämnen som inte finns upptagna i listan över prioriterade ämnen och enligt artikel 16.8 med avseende på prioriterade ämnen för vilka gemenskapsnormer inte har fastställts, skall betraktas som miljökvalitetsnormer med avseende på artikel 2.7 och artikel 10 i direktiv 96/61/EG. 49 Direktiv 96/61/EG, vilket kallas IPPC-direktivet, har numera ersatts av det s.k. IED-direktivet men IPPC-direktivets art. 10 finns formulerat i IED-direktivets art Av 44 Gipperth, Lena, Fågelperspektiv på rättsordningen, sid Direktiv 2000/60/EG art 4 p 1 a i. 46 Direktiv 2000/60/EG art 4 p 1 a ii. 47 Direktiv 2000/60/EG art 4 p 1 b i. 48 Direktiv 2000/60/EG art 4 p 1 b ii. 49 Direktiv 2000/60/EG art 22 p Dir 96/61/EG ersattes av Dir 2008/1/EG vilket nu ersatts av Dir 2010/75/EU. Se Dir 2008/1/EG art.22 och Dir 2010/75/EU art

15 artikeln framgår att om en miljökvalitetsnorm ställer högre krav än vad som kan uppnås genom användning av bästa tillgängliga teknik ska ytterligare åtgärder anges i tillståndet, utan att detta påverkar vidtagandet av andra åtgärder som kan behövas för att iaktta miljökvalitetsnormerna. 51 En tolkning av detta är att medlemsländerna inte ska lastas ifall medlemsländerna inte lyckats uppnå god vattenstatus till 2015 eftersom det inte är ett direkt krav på att vattnet ska ha uppnått god vattenstatus. Medlemsländerna måste dock visa att man aktivt strävat efter att uppnå målen. 52 Dessutom måste medlemsländerna vidta ytterligare åtgärder om miljömålen inte är uppnådda. 53 En annan tolkning är att det inte finns något utrymme att inte nå målen än de undantag och avvikelser som uttryckligen har gjorts i ramvattendirektivet Miljökvalitetsnormer Ramvattendirektivet definierar miljökvalitetsnormer som koncentrationen av ett visst förorenande ämne eller en viss grupp av förorenande ämnen i vatten, sediment eller biota, som, för att skydda människors hälsa och miljön, inte bör överskridas. 55 Då medlemsländerna har ett krav på sig att i vart fall säkerställa åtminstone samma skyddsnivå som den existerande EU lagstiftningen kommer miljökvalitetsnormer från tidigare vattendirektiv fortfarande vara gällande som miniminivå även efter det att direktiven i sig slutat gälla. 56 Ramvattendirektivet har ingen samlad artikel där miljökvalitetsnormer behandlas. En del av miljömålen har formen av miljökvalitetsnormer, men normerna regleras inte i ett sammanhang. Istället förekommer kravet på medlemsländerna att fastställa miljökvalitetsnormer i hela ramvattendirektivet, både i dess artiklar och i dess bilagor. Miljömålen kan sägas vara utgångspunkten för miljökvalitetsnormerna som medlemsländerna ska föreskriva. 57 Skulle inte de miljökvalitetsnormerna vara tillräckliga för att uppnå miljömålen kan medlemsländerna bli tvingade att föreskriva mer skärpta normer Direktiv 2010/75/EU art Naturvårdsverket rapport En basbok om Ramdirektivet för vatten, sid Gipperth, Lena, Fågelperspektiv på rättsordningen, sid SOU 2005:59 sid Direktiv 2000/60/EG art 2 p Direktiv 2000/60/EG art. 4 p Gipperth, Lena, Fågelperspektiv på rättsordningen, sid Direktiv 2000/60/EG art 11 p

16 2.6. Karaktärisering, bedömning av vattenstatusen, fastställande av utsläppsreglering och återkoppling För att veta vad som krävs för att nå miljömålen måste man veta den status vattnet har i nuläget. Vatten är naturligt varierande och därför ska medlemsländerna se till att det genomförs en karaktärisering för varje avrinningsdistrikt för att ta reda på vad för vatten som finns i distriktet. Vägledning för karaktäriseringen är tekniska specifikationer. Medlemsländerna ska samla in och bevara information om typ och omfattning av den betydande antropogena påverkan som yt- och grundvattenförekomsterna i varje avrinningsdistrikt kan komma att utsättas för. Sedan ska en bedömning ske av hur känslig vattenförekomsternas status är för att påverkan kan accepteras. Medlemsländerna ska sedan använda den information som samlats in för att genomföra en bedömning av sannolikheten att ytvattenförekomster inom avrinningsdistriktet inte kommer att uppfylla miljömålen för vattenförekomsterna. Ifall det finns en risk att miljömålen för en vattenförekomst avseende miljön inte kommer att uppfyllas ska det genomföras ytterligare karakterisering för att optimera utformningen av både övervakningsprogram som åtgärdsprogram. 59 Efter att karaktäriseringen och bedömningen av vattenstatusen gjorts framgår vilka åtgärder och krav de olika vattenområdena måste åsättas för att uppfylla miljömålen. Olika krav kan därför formuleras utifrån vattenmiljön för aktörer som påverkar vattenområdena. Ramvattendirektivet anger hur vissa utsläpp och påverkan på vattnet ska regleras. För punktkällor ska medlemsländerna se till att förorenarna använder bästa tillgängliga teknik. 60 Bästa tillgängliga teknik, eller BAT, betyder att den teknik som ger bäst miljöskydd ska användas. Användningen av tekniken ska dock vara ekonomiskt rimlig och kravet på BAT gäller endast den teknik som används i verksamheten. 61 För diffusa källor gäller bästa miljöpraxis och gränsvärden för utsläpp fastställda i EU:s lagstiftning. 62 Bästa miljöpraxis, BMP, utgör en liknande skyldighet som BAT men är inte begränsad till teknik, utan avser även produkter och helhetslösningar som återvinningssystem och dylikt. 63 Alla dessa krav och åtgärder som syftar till att nå ramvattendirektivets miljömål sammanställs i åtgärdsprogrammen. Åtgärdsprogrammen ska innehålla grundläggande åtgärder vilka 59 Direktiv 2000/60/EG art. 5 vilken även hänvisar till bilagorna II och III. 60 Direktiv 2000/60/EG art Ebbesson, Jonas, Internationell miljörätt, sid Direktiv 2000/60/EG art Ebbesson, Jonas, Internationell miljörätt, sid

17 fungerar som minimikrav. Skulle de grundläggande åtgärderna inte räcka för att nå miljömålen ska åtgärdsprogrammen utökas med kompletterande åtgärder. 64 För att veta ifall åtgärdsprogrammens krav och åtgärder faktiskt leder till att miljömålen uppnås ska en återkoppling ske. Medlemsländerna ska utarbeta och genomföra lämpliga övervakningsprogram för att utvärdera effekten av åtgärdsprogrammen. 65 Genom ramvattendirektivet ska medlemsländerna se till att det upprättas övervakningsprogram av vattenstatusen. 66 Programmen ska vara operationella senast sex år efter direktivets ikraftträdande, d.v.s Syftet med övervakningsprogrammen är att upprätta en sammanhållen och heltäckande översikt av vattenstatusen inom varje avrinningsdistrikt. Övervakningsprogrammen för ytvatten ska omfatta volym och nivå eller flödeshastighet i den mån det är relevant för den ekologiska och kemiska statusen och den ekologiska potentialen. När det gäller grundvatten ska åtgärdsprogrammen omfatta övervakning av den kemiska och kvantitativa statusen. De skyddade områdenas program ska ha samma omfattning som för ytvatten och grundvatten. Dessutom ska skyddade områdenas program kompletteras med specifikationerna i den gemenskapslagstiftning enligt vilken de enskilda skyddade områdena upprättades. 68 All övervakning ska stämma överrens med kraven i bilaga V och tekniska specifikationer och standardmetoder för analys och övervakning av vattenstatusen fastställs enligt förfarande i ramvattendirektivets artikel INFÖRANDET AV EU-DIREKTIV INOM MILJÖRÄTTSLIGA OMRÅDET Av artikel 288 i Fördraget om Europeiska Unionens funktionssätt följer att ett direktiv är bindande för varje medlemsland till vilket direktivet riktats med avseende på det resultat som ska uppnås. Däremot är det upp till de nationella myndigheterna att bestämma form och tillvägagångssätt för genomförandet av direktivet. Som utgångspunkt är alltså direktiv inte direkt tillämpliga i Sverige utan att först ha implementerats i svensk lagstiftning. En implementering av ett direktiv i Sverige kan normalt sätt delas in i två olika delar. Medlemsländerna måste ta fram de lagar och andra föreskrifter som krävs för att kunna följa 64 Direktiv 2000/60/EG art. 11 p Direktiv 2000/60/EG art Direktiv 2000/60/EG art. 8 p Direktiv 2000/60/EG art. 8 p Direktiv 2000/60/EG art. 8 p Direktiv 2000/60/EG art. 8 p

18 direktivet. Dessa regler måste sedan följas av myndigheter och enskilda för att trygga ett praktiskt genomslag. 70 I de fall en medlemsstat underlåtit att implementera ett direktiv eller implementeringen är undermålig kan direktivet få verkan ändå. Förutsättningar är att direktivet ska vara ovillkorlig, tillräckligt preciserad och implementeringsfristen gått ut. Är svaret ja på dessa tre krav har direktivet direkt effekt och kan därmed åberopas som grund för en enskilds talan vid en nationell domstol. De nationella myndigheterna får därmed inte tillämpa den nationella bestämmelsen som strider mot direktivets bestämmelse. 71 Av rättspraxis går det att urskilja de grundläggande kraven som ställs på medlemsländerna vid genomförande av de miljörättsliga direktiven. Det behövs inte en specifik och ordagrann lagstiftning vid införandet av ett direktiv, ett allmänt rättsligt sammanhang är, beroende på direktivets innehåll, godtagbart. Detta i vart fall så länge som de nationella reglerna säkerställer att direktivets bestämmelser kan tillämpas fullt ut på ett klart och precist sätt. I de avseende direktivet syftar till att skapa rättigheter och skyldigheter för enskilda, ska enskilda som berörs fullt ut kunna förvissa sig om rättigheterna och skyldigheterna. I de fall en överträdelse av miljökvalitetsnormerna kan riskera människors hälsa, ska enskilda kunna förlita sig på bindande regler för att kunna göra gällande sina rättigheter. Enskilda som berörs ska, när det är lämpligt, kunna förlita sig på sina rättigheter inför nationella domstolar. 72 Genomförandet av ett direktiv måste ske på ett sådant sätt att enskilda kan förvissa sig om vilka skyldigheter som följer av bestämmelserna DEN SVENSKA IMPLEMENTERINGSPROCESSEN Det första spadtaget till Sveriges implementering av ramvattendirektivet togs år Då tillsattes två utredningar för att undersöka och att ge förslag till hur implementeringen av direktivet kunde ske. Den ena utredningen utfördes av miljöbalkskommittén och uppdraget var att föreslå hur ramvattendirektivets materiella innehåll skulle implementeras i svensk lagstiftning. Resultatet blev SOU 2002:107- Bestämmelser om miljökvalitet. 74 Den andra utredningen utfördes av en s.k. särskild utredare, som tog namnet Utredningen svensk 70 SOU 2002:107 sid Bernitz, Ulf och Kjellgren, Anders, Europarättens grunder, sid C-361/88 och C-59/ C-131/ SOU 2002:105 sid

19 vattenadministration. Som namnet antyder var uppdraget att presentera förslag till den organisation med vattenmyndigheter som ramdirektivet kräver. Utredningen utmynnade i SOU 2002:105- Klart som vatten. 75 De båda statliga utredningarna låg till grund för den proposition som följde. Propositionen kompletterades sedermera. 76 Riksdagsbesluten om de frågor som behandlades i propositionerna och den efterföljande remissbehandlingen och granskningen i Lagrådet lagfästes i två förordningar. Dessa är Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (2004:660), förkortat VFF, och Förordning (2002:864) med länsstyrelseinstruktion, med ändring SFS 2004:663. Propositionen innebar även förändringar i MB:s 5 kap, exempelvis utvidgades begreppet miljökvalitetsnorm för att kunna omfatta ramvattendirektivets definition, vilken kommer att behandlas vidare i följande avsnitt. 77 Ytterligare två statliga utredningar lades fram. Den första var SOU 2005:59- Miljöbalken; miljökvalitetsnormer, miljöorganisationerna i miljöprocessen och avgifter. Utredningens uppdrag var att se över miljöbalkens system med miljökvalitetsnormer, erfarenheterna av miljöorganisationernas rätt att överklaga miljöbeslut samt avgifter för prövning och tillsyn. 78 Den andra var SOU 2005:113- Åtgärdsprogram för miljökvalitetsnormer. Utredningens uppdrag var att analysera åtgärdsprogrammens förutsättningar att uppfylla miljökvalitetsnormer inom olika områden, se över möjligheterna att göra sådana program bättre och mer effektiva samt att lämna förslag på författningsändringar i den mån ändringar ansågs nödvändiga. 79 Båda dessa statliga utredningar låg till grund för den proposition som överlämnades till riksdagen år I korthet kan sägas att propositionen medförde ytterligare förändringar i MB:s 5 kap. Särskilt kan noteras att miljökvalitetsnormerna fick olika rättsverkan och att ansvaret att miljökvalitetsnormer följs förtydligades SOU 2002:107 sid Prop 2003/04: Prop. 2003/04:2. 78 SOU 2005:59 sid SOU 2005:113 sid Prop. 2009/10:184 sid. 1 och

20 5. DET SVENSKA UTGÅNGSLÄGET FÖR GENOMFÖRANDET AV RAMVATTENDIREKTIVETS MILJÖMÅL Under 1980 talet märktes att den svenska miljölagstiftningen varken hade en systematisk uppbyggnad eller var konsekvent. Efter flera turer tillsattes en miljöbalksutredning som år 1998 resulterade i antagandet av Sveriges första miljöbalk, vilken kom att ersätta 16 olika lagar. 81 Målet med MB anges till att främja en hållbar utveckling vilket innebär att både nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En hållbar utveckling ska byggas på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett förvaltaransvar. 82 Riksdagen har utöver MB:s mål fastställt miljömål. Dessa mål beslutades första gången år 1999 och syftade bl.a. till att ange det tillstånd för den svenska miljön som miljöarbetet ska sikta mot. 83 De svenska miljömålen har inte reglerats i lag, men det finns samband mellan miljömålen och MB. I förarbeten till MB framgår att de svenska miljömålen ska tjäna som underlag för tolkning av vad begreppet hållbar utveckling i MB 1 kap 1 innebär. 84 Så har också skett i rättstillämpningen, bl.a. i ett fall då domstolen nekade en privatperson tillstånd att installera vattentoalett på privatpersonens fastighet i Stockholms skärgård. Domstolens skäl var att ifall privatpersonen skulle medges tillstånd till installationen skulle övriga fastighetsägare i skärgården kunna utföra samma installation av vattentoalett. Därmed skulle ett av riksdagens miljökvalitetsmål, att hejda övergödningen, hotas. 85 Miljömålen består egentligen av flertalet mål. Dessa är generationsmål, miljökvalitetsmål och etappmål. 86 Generationsmålet är det övergripande målet för den svenska miljöpolitiken och målet går ut på att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Till generationsmålet finns ett antal strecksatser som anger vad den svenska miljöpolitiken särskilt ska inrikta sig på. Generationsmålet är vägledande på alla nivåer i samhället och fastställs av riksdagen. 87 Miljökvalitetsmålen är 16 stycken och anger vilket miljötillstånd som ska uppnås i ett generationsperspektiv. Dessa mål ska nås inom en generation, vilket är satt till år Michanek, Gabriel och Zetterberg, Charlotta, Den svenska miljörätten, sid MB 1 kap 1 st Michanek, Gabriel och Zetterberg, Charlotta, Den svenska miljörätten, sid Prop. 1997/98:45 del II s MÖD 2006: Prop. 2009/10:155 sid Prop. 2009/10:155 sid. 21 och

21 utom för klimatmålen. Miljökvalitetsmålet fastställs av riksdagen. 88 Etappmål, vilka ersätter eller kommer att ersätta de s.k. delmålen som fanns i den tidigare miljömålsstrukturen, är mål som kan ses som steg på vägen för att inom en generation skapa förutsättningar för att nå ett eller flera miljökvalitetsmål. Etappmålen fastställs av regeringen eller, om det finns särskilda skäl, av riksdagen. 89 Inför ramvattendirektivets implementering i svensk rätt behandlades frågan hur Sveriges miljömål skulle förhålla sig till ramvattendirektivets miljömål. Ramvattendirektivets miljömål ansågs vara av en högre rang än de nationella miljömålen då ramvattendirektivets miljömål skulle författningsregleras, till skillnad från de svenska miljömålen som inte är förankrade i lag SVERIGES IMPLEMENTERING AV RAMVATTENDIREKTIVET 6.1 Allmänt Vattenförvaltning Genom att ramvattendirektivet har implementerats i svensk rätt har Sverige delats upp i vattendistrikt. Hur många vattendistrikt som Sverige skulle delas upp i var inte självklart. Det fördes argument för både större och mindre avrinningsdistrikt. Utredaren förespråkade en modell med begränsat antal distrikt. 91 Eftersom ramvattendirektivet stadgar att indelning av vattendistrikt ska grundas på vattnets avrinning och inte på administrativa gränser, fick SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, och SGU, Sveriges geologiska undersökning, redovisa förslag på avgränsning och antal distrikt. SMHI:s förslag, som i huvudsak gick ut på att dela Sverige i fyra vattendistrikt vilka utgår från områdenas sammanhang med havsbassängerna, fick gehör. Utredaren framförde i huvudsak SMHI:s förslag men delade Östersjöområdet i två delar. Argumentet för detta var att östersjödistriktet som helhet blev väldigt stort avseende antal län, kommuner och övriga aktörer. 92 Totalt har Sverige därför delats in i fem vattendistrikt vilka från norr till söder är Bottenvikens 88 Prop. 2009/10:155 sid. 26 och Prop. 2009/10:155 sid SOU 2002:105 sid SOU 2002:105 sid SOU 2002:105 sid

22 vattendistrikt, Bottenhavets vattendistrikt, Nora Östersjöns vattendistrikt, Södra Östersjöns vattendistrikt och Västerhavets vattendistrikt. 93 För varje vattendistrikt fungerar en länsstyrelse som vattenmyndighet. Denna myndighet har ansvaret för förvaltningen av kvaliteten på vattendistriktets vattenmiljökvalitet. 94 Det är vattenmyndigheterna som ansvarar för att vattenarbetet samordnas inom vattendistriktet. Vattenmyndigheterna är även de som fastställer miljökvalitetsnormer, förvaltningsplaner och åtgärdsprogram. För varje vattenmyndighet finns en vattendelegation vilken fungerar som beslutsfattare inom vattenmyndighetens ansvarsområde. Exempelvis är det vattendelegationen som beslutar om vilken vattenkvalitet som ska uppnås i ett visst vattendrag, vilka åtgärder som ska vidtas och hur områdena ska förvaltas för att vattenkvaliteten ska förbli hög. Vilka länsstyrelser som är vattenmyndigheter i sina vattendistrikt framgår av förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion. En utgångspunkt när det gällde hur vattenmyndigheterna skulle organiseras var att myndigheten skulle tjäna vattnets intresse. För detta ansågs att det krävdes att vattenmyndigheten fick tyngd och självständighet för att kunna driva vattenfrågorna. 95 Två huvudförslag för utformningen av vattenmyndigheterna lades fram. Det ena var att vattenmyndigheten skulle vara en egen myndighet, det andra att vattenmyndigheten var en del av en länsstyrelse i vattendistriktet. 96 Det förslag som förordades var det första förslaget men på grund av att vattenmyndigheterna skulle etableras på kort tid ansågs en övergångslösning nödgad att användas. Förslaget som lades fram var att fem länsstyrelser för varje vattendistrikt skulle agera vattenmyndighet och under tiden ansvara för att bygga upp de nya myndigheterna. 97 Regeringen ansåg emellertid att den nuvarande myndighetsstrukturen som behandlar miljöfrågor är väl inarbetat och därmed en naturlig utgångspunkt för att genomföra de krav som ramvattendirektivet ställer, inte minst med tanke på att detta då kan utföras parallellt med det regionala miljömålsarbete och den miljötillsyn som länsstyrelserna redan har huvudansvaret för. Regeringen ansåg även förslaget att lägga arbetet med ramdirektivet till befintliga myndigheter var den mest kostnadseffektiva lösningen. Därmed valde regeringen den av utredaren föreslagna temporära lösningen att bli permanent, även om detta skulle kunna ändras i framtiden om behov finns MB 5 kap 10. Se även VFF 2 kap 1 för en mer detaljerad gränsdragning av vattendistrikten 94 MB 5 kap SOU 2002:105 sid SOU 2002:105 sid SOU 2002:105 sid Pop. 2003/04:57 sid

23 Miljömål och miljökvalitetsnormer I ramvattendirektivet finns angivet de miljömål som medlemsländerna ska klara. De svenska förarbetena beskriver dessa miljömål som direktivets nav. 99 Ramvattendirektivets miljömål har i svensk rätt införts i VFF där miljömålen fått benämningen kvalitetskrav. Dessa kvalitetskrav är en form av det rättsliga verktyget miljökvalitetsnorm. 100 De grundläggande reglerna om miljökvalitetsnormerna finns i MB. 101 Dessutom finns mer specifika regler om miljökvalitetsnormer i VFF Kvalitetskraven Ramvattendirektivets miljömål ansågs bindande för medlemsländerna och deras myndigheter. Därför valdes att författningsreglera miljömålen. 103 Lösningen som valdes var att regeringen kan överlåta till en myndighet att meddela miljökvalitetsnormer som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska Unionen. 104 Regeringen har överlåtit till vattenmyndigheterna att fastställa kvalitetskrav för ytvattenförekomster, grundvattenförekomster och skyddade områden i vattendistrikten. 105 Vattenmyndigheternas kvalitetskrav blir de miljökvalitetsnormer som gäller för vattendistriktets olika vattenförekomster. 106 För att fastställa miljökvalitetsnormer för vattendistrikten har vattenmyndigheterna vissa ramar att gå efter. Ramarna medför att miljökvalitetsnormer för vatten ska sättas så att vattenförekomsternas tillstånd inte försämras, vilket kallas icke-försämringskravet, samt att vattenförekomsterna når den status som satts upp till den 22 december Ytvattenförekomster ska uppnå god ytvattenstatus, d.v.s. god ekologisk status och god kemisk status. Grundvattenförekomsterna ska uppnå god grundvattenstatus, d.v.s. god kvantitativ status och god kemisk status. Kraftigt modifierade eller konstgjorda ytvattenförekomster ska uppnå god ekologisk potential och god kemisk status. Skyddade områden ska uppnå status enligt de nyss nämnda grundkraven och dessutom de strängaste krav som finns i de regler som skyddar områdena. 107 Det finns även en möjlighet för vattenmyndigheterna att frångå ramarna. Möjligheten ges genom att det finns undantag till ramarna för miljökvalitetsnormer för vatten. Under vissa förutsättningar kan undantag beslutas för förlängd tidsfrist, för mindre 99 SOU 2002:107 sid SOU 2005:59 sid Se MB 5 kap. 102 VFF 4 kap. 103 SOU 2002:107 sid MB 5 kap 1 st VFF 4 kap 1 och Prop. 2009/10:184 sid VFF 4 kap

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön; SFS 2016:734 Utkom från trycket den 21 juni 2016 utfärdad den 9 juni 2016. Regeringen

Läs mer

M2016/01062/R

M2016/01062/R Promemoria 2016-04-13 M2016/01062/R Miljö- och energidepartementet Rättssekretariatet Departementssekreterare Ulrika Gunnesby Telefon 08-405 22 46 E-post ulrika.gunnesby@regeringskansliet.se Ändring i

Läs mer

Miljökvalitetsnormer för vatten Vad säger lagen? Arvid Sundelin

Miljökvalitetsnormer för vatten Vad säger lagen? Arvid Sundelin Miljökvalitetsnormer för vatten Vad säger lagen? 2017-09-28 Arvid Sundelin Disposition Vad är en miljökvalitetsnorm? Ramdirektivet för vatten Genomförandet i Sverige Weserdomen Näckådomen Kommande lagstiftning

Läs mer

Sammanfattning av Ulf Bjällås och Magnus Fröbergs rapport till Miljömålsberedningen

Sammanfattning av Ulf Bjällås och Magnus Fröbergs rapport till Miljömålsberedningen Sammanfattning av Ulf Bjällås och Magnus Fröbergs rapport 2013-03-29 till Miljömålsberedningen Är målen i EU-direktiven som rör vatten genomförda på ett juridiskt korrekt sätt i svensk rätt och kan genomförandet

Läs mer

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 2 Jovars, det flyter utgångspunkten är ramdirektivet för vatten som antogs i december 2000!

Läs mer

Föreskrifter om miljökvalitetsnormer

Föreskrifter om miljökvalitetsnormer Föreskrifter om miljökvalitetsnormer 22 FS 2015:xx Utkom från trycket den xx december 2015 Länsstyrelsen i X läns (Vattenmyndigheten i Y vattendistrikts) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster

Läs mer

Kalmar läns författningssamling

Kalmar läns författningssamling Kalmar läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsen i Kalmar läns (Vattenmyndighet i Södra Östersjöns vattendistrikt) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i Södra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

Hur Svensk vattenlagstiftning förhåller sig till EU-lagstiftning. Monica Bergsten

Hur Svensk vattenlagstiftning förhåller sig till EU-lagstiftning. Monica Bergsten Hur Svensk vattenlagstiftning förhåller sig till EU-lagstiftning Monica Bergsten EU-lagstiftning - generellt Förordning = en bindande rättsakt som alla EU-länder ska tillämpa i sin helhet; Direktiv = sätter

Läs mer

Författningsförslag, implementering av art. 4.1 och art. 4.7 ramdirektivet för vatten (2000/60/EG)

Författningsförslag, implementering av art. 4.1 och art. 4.7 ramdirektivet för vatten (2000/60/EG) Sida 1 (6) Författningsförslag, implementering av art. 4.1 och art. 4.7 ramdirektivet för vatten (2000/60/EG) Miljöbalken (1998:808) 2 kap. 7 Kraven i 2-5 och 6 första stycket gäller i den utsträckning

Läs mer

Vattendirektivet i Sverige - incitament, restriktioner och flexibilitet

Vattendirektivet i Sverige - incitament, restriktioner och flexibilitet Vattendirektivet i Sverige - incitament, restriktioner och flexibilitet Lena Gipperth Juridiska institutionen Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet Syftet idag: Kort beskrivning av direktivets angreppssätt

Läs mer

Norrbottens läns författningssamling

Norrbottens läns författningssamling Norrbottens läns författningssamling Länsstyrelsen i Norrbottens läns (Vattenmyndigheten för Bottenvikens vattendistrikts) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i Bottenvikens vattendistrikt

Läs mer

Normer eller mål i svenskt vattenarbete. - betydelse för åtgärdsprogrammens genomförande?

Normer eller mål i svenskt vattenarbete. - betydelse för åtgärdsprogrammens genomförande? Normer eller mål i svenskt vattenarbete - betydelse för åtgärdsprogrammens genomförande? Uppsala den 27 januari 2010 Joakim Kruse, Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Miljökvalitetsnormer

Läs mer

EXAMENSARBETE. Ramvattendirektivets genomförande i Sverige. En studie om organisation och samverkan mellan myndigheter.

EXAMENSARBETE. Ramvattendirektivets genomförande i Sverige. En studie om organisation och samverkan mellan myndigheter. EXAMENSARBETE Ramvattendirektivets genomförande i Sverige En studie om organisation och samverkan mellan myndigheter Sara Holmström Filosofie magisterexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen

Läs mer

Hur påverkas tillståndsprövning av verksamheter enligt 9 och 11 kap MB av miljökvalitetsnormer för vatten?

Hur påverkas tillståndsprövning av verksamheter enligt 9 och 11 kap MB av miljökvalitetsnormer för vatten? Hur påverkas tillståndsprövning av verksamheter enligt 9 och 11 kap MB av miljökvalitetsnormer för vatten? Karin Wall Länsstyrelsen Västra Götalands län Vattenmyndigheten Västerhavet Varför? Vatten är

Läs mer

Ålands lagting BESLUT LTB 41/2010

Ålands lagting BESLUT LTB 41/2010 Ålands lagting BESLUT LTB 41/2010 Datum Ärende 2010-09-29 FR 26/2009-2010 Ålands lagtings beslut om antagande av Landskapslag om ändring av vattenlagen för landskapet Åland I enlighet med lagtingets beslut

Läs mer

Ord och begrepp inom vattenförvaltningen

Ord och begrepp inom vattenförvaltningen Ord och begrepp inom vattenförvaltningen Om det du funderar på inte finns i ordlistan nedan går det även att leta i databasen över vatten i Sverige, VISS (VattenInformationsSystem Sverige). Där finns även

Läs mer

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning

Läs mer

Remiss av promemoria med förslag till ändrade bestämmelser för vattenmiljö och vattenkraft. Katrin H Sjöberg

Remiss av promemoria med förslag till ändrade bestämmelser för vattenmiljö och vattenkraft. Katrin H Sjöberg Remiss av promemoria med förslag till ändrade bestämmelser för vattenmiljö och vattenkraft Katrin H Sjöberg 2017-09-21 1. Genomföra vattenkraftsdelen i energiöverenskommelsen, som träffades i juni 2016

Läs mer

UNDANTAG ENLIGT VATTENFÖRVALTNINGSFÖRORDNINGEN, MINDRE STRÄNGA KVALITETSKRAV OCH TIDSFRISTER SAMT STATUSFÖRSÄMRING

UNDANTAG ENLIGT VATTENFÖRVALTNINGSFÖRORDNINGEN, MINDRE STRÄNGA KVALITETSKRAV OCH TIDSFRISTER SAMT STATUSFÖRSÄMRING SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2008-10-21\dagordning\tjänsteutlåtande\8.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-09-16 MHN 2008-10-21 p 8 Stina Thörnelöf

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i havsmiljöförordningen (2010:1341); Utkom från trycket den 10 juni 2011 utfärdad den 26 maj 2011. Regeringen föreskriver i fråga om havsmiljöförordningen

Läs mer

Miljökvalitetsnormer i Sverige

Miljökvalitetsnormer i Sverige Miljökvalitetsnormer i Sverige Miljökvalitetsnormer (MKN) Beskriver ambitionsnivå för önskat tillstånd Är verktyg för att nå miljökvalitetsmålen Rättsliga verktyg som ska följas Miljökvalitetsnormer Bestämmelser

Läs mer

EUR-Lex - 32000L0060 - SV

EUR-Lex - 32000L0060 - SV Sida 1 av 42 Avis juridique important 32000L0060 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område Europeiska

Läs mer

Ålands lagting BESLUT LTB 33/2015

Ålands lagting BESLUT LTB 33/2015 Ålands lagting BESLUT LTB 33/2015 Datum Ärende 2015-05-27 LF 15/2014-2015 Ålands lagtings beslut om antagande av Landskapslag om ändring av vattenlagen för landskapet Åland I enlighet med lagtingets beslut

Läs mer

Vatten ett arv att skydda och förvalta. Lisa Lundstedt vattensamordnare

Vatten ett arv att skydda och förvalta. Lisa Lundstedt vattensamordnare Vatten ett arv att skydda och förvalta Lisa Lundstedt vattensamordnare Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Ramdirektivet för vatten

Läs mer

Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön [Fakta & Historik]

Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön [Fakta & Historik] SFS 2004:660 Källa: Rixlex Utfärdad: 2004-06-17 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2008:219 Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön [Fakta & Historik] 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Bestämmelserna

Läs mer

Miljökvalitetsnormer för vatten

Miljökvalitetsnormer för vatten Miljökvalitetsnormer för vatten Uppsala den 7 april 2016 Joakim Kruse och Annika Israelsson Disposition Miljökvalitetsnormer för vatten (Joakim) Rättslig grund, normtyper Försämringsförbudet Tillämpningsfrågor

Läs mer

MKN för vatten. seminarium och workshop. Välkomna! Umeå 14 september 2016

MKN för vatten. seminarium och workshop. Välkomna! Umeå 14 september 2016 MKN för vatten seminarium och workshop Umeå 14 september 2016 Välkomna! Mål med dagen Ta in och sprida kunskap om MKN, att skapa kontaktnät och en arena för erfarenhetsutbyte kring MKN. Förhoppning De

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om redovisning av förvaltningsplan för grundvatten; SGU-FS 2008:3 Utkom från trycket

Läs mer

Hur kombineras vattendirektivet med ett konkurrenskraftigt jordbruk. Magnus Fröberg

Hur kombineras vattendirektivet med ett konkurrenskraftigt jordbruk. Magnus Fröberg Hur kombineras vattendirektivet med ett konkurrenskraftigt jordbruk. Magnus Fröberg 2016-01-27 Disposition Vattendirektivets syfte Fastställande av miljömål Undantag Weserdomen Sveriges implementering

Läs mer

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram Åtgärdsprogram Med detta kapitel avser vi att, utifrån gällande lagstiftning, ge främst vattenmyndigheterna vägledning i utarbetandet av åtgärdsprogram för vatten Syftet är också att ge information till

Läs mer

Vattenförvaltning. Ris och ros från kommissionen och aktuella ytvattenfrågor. Lennart Sorby

Vattenförvaltning. Ris och ros från kommissionen och aktuella ytvattenfrågor. Lennart Sorby Vattenförvaltning Ris och ros från kommissionen och aktuella ytvattenfrågor Lennart Sorby lennart.sorby@havochvatten.se EU:s Blueprint Strategi för att åtgärda vattenproblemen Analys av status och problem

Läs mer

Välkomna! Syftet med dagarna är att:

Välkomna! Syftet med dagarna är att: Välkomna! Syftet med dagarna är att: lära känna varandra och våra olika kunskaper och erfarenheter få en introduktion till svensk vattenförvaltning känna till tidplanen framöver och vattendelegationens

Läs mer

Weserdomen EU-domstolens dom i mål C 461/13. Foto: Martina Nolte, Creative Commons

Weserdomen EU-domstolens dom i mål C 461/13. Foto: Martina Nolte, Creative Commons Weserdomen EU-domstolens dom i mål C 461/13 Foto: Martina Nolte, Creative Commons Bakgrund till målet Genom planfastställelsebeslut godkände vatten- och sjöfartsförvaltningen för nordvästra Tyskland tre

Läs mer

Kommittédirektiv. Styrmedel för bättre vattenkvalitet. Dir. 2008:157. Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2008

Kommittédirektiv. Styrmedel för bättre vattenkvalitet. Dir. 2008:157. Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2008 Kommittédirektiv Styrmedel för bättre vattenkvalitet Dir. 2008:157 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2008 Sammanfattning En särskild utredare ska utreda användningen av ekonomiska och andra

Läs mer

REGERINGENS BESLUT I PRÖVNINGEN AV VATTENFÖRVALTNINGENS FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM

REGERINGENS BESLUT I PRÖVNINGEN AV VATTENFÖRVALTNINGENS FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM REGERINGENS BESLUT I PRÖVNINGEN AV VATTENFÖRVALTNINGENS FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM INNEHÅLL I BESLUTET Regeringen beslutar att vattenmyndigheterna ska fastställa de åtgärdsprogram som ska gälla för 2017-2021.

Läs mer

Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön

Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön Svensk författningssamling 2004:660 t.o.m. SFS 2018:77 SFS nr: 2004:660 Departement/myndighet: Miljö- och energidepartementet Utfärdad:

Läs mer

Miljökvalitetsnormer för vatten. - Vad är det och hur fungerar de?

Miljökvalitetsnormer för vatten. - Vad är det och hur fungerar de? Miljökvalitetsnormer för vatten - Vad är det och hur fungerar de? Stockholm den 22 mars 2010 Henrik Pernmyr, Vattenmyndigheten för Södra Östersjöns vattendistrikt 1 Miljökvalitetsnormer i svensk rätt Miljökvalitetsnormer

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter och allmänna råd om redovisning av förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för grundvatten;

Läs mer

Principer för miljökvalitetsnormer och undantag

Principer för miljökvalitetsnormer och undantag Principer för miljökvalitetsnormer och undantag 2016-2021 Ekologisk Vad är god status vattenstatus? Bedöms enligt HaV:s föreskrifter 2013:19 Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Olika kvalitetsfaktorer

Läs mer

Kommunens roll i genomförandet av åtgärdsprogrammet för vatten

Kommunens roll i genomförandet av åtgärdsprogrammet för vatten Kommunens roll i genomförandet av åtgärdsprogrammet för vatten Albin Ring, Förvaltningsjurist Hur påverkas kommunerna av åtgärdsprogrammen? Åtgärdsprogrammet listar ett antal generella åtgärder för kommunerna.

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Miljökvalitetsnormer i Sverige

Miljökvalitetsnormer i Sverige Miljökvalitetsnormer i Sverige EU:s vattenlagstiftning Vattenuttag, Fiskvatten-, Musselvatten-, Badvatten- och Dricksvattendirektiv Avloppsvatten Nitrat från jordbruk Dricksvatten IPPC Vattendirektivet

Läs mer

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om kartläggning och analys av ytvatten enligt vattenförvaltningsförordningen (2004:660); Utkom

Läs mer

Kartläggning och analys: Skyddade områden

Kartläggning och analys: Skyddade områden Kartläggning och analys: Skyddade områden 1. Vad avses med skyddade områden? Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF) (2004:660): 1 kap 3. Med skyddade områden avses sådana områden

Läs mer

Weserdomen EU-domstolens dom i mål C 461/13

Weserdomen EU-domstolens dom i mål C 461/13 Weserdomen EU-domstolens dom i mål C 461/13 Bakgrund till målet Genom planfastställelsebeslut godkände vatten- och sjöfartsförvaltningen för nordvästra Tyskland tre projekt som avsåg utbyggnaden av floden

Läs mer

Först - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?

Först - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning? ÅTGÄRDSPROGRAM 2016-2021 VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT Josefin Levander Vattenmyndigheten Västerhavet Länsstyrelsen Västra Götalands län Först - vattenförvaltning light Hur mår våra vatten? Vilken miljökvalitetsnorm

Läs mer

VA-LAGSTIFTNING EGENKONTROLLPROGRAM HACCP

VA-LAGSTIFTNING EGENKONTROLLPROGRAM HACCP VA-LAGSTIFTNING EGENKONTROLLPROGRAM HACCP VARFÖR ÄR DET VIKTIGT ATT LAGSTIFTA OM DRICKSVATTEN? Vatten är vårt viktigaste livsmedel, en begränsad resurs VA är en mycket stor livsmedelsproducent man når

Läs mer

Europeiska gemenskapernas officiella tidning. (Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk) EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2000/60/EG

Europeiska gemenskapernas officiella tidning. (Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk) EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2000/60/EG 22.12.2000 L 327/1 I (Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk) EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens

Läs mer

Miljökvalitetsnormer för vatten - tillämpning vid tillsyn

Miljökvalitetsnormer för vatten - tillämpning vid tillsyn Miljökvalitetsnormer för vatten - tillämpning vid tillsyn Länsjurist Göteborg 9 november 2011 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens

Läs mer

vattenmiljö och vattenkraft

vattenmiljö och vattenkraft vattenmiljö och vattenkraft Förslag till ändrade bestämmelser energiöverenskommelsen, tillkännagivande och genomförande av ramdirektivet för vatten Miljö- och energidepartementet 1 Ramdirektivet för vatten

Läs mer

Varför renar vi vattnet?

Varför renar vi vattnet? Varför renar vi vattnet? Vattenförvaltning och hållbar utveckling smhi.se ann-karin.thoren@havochvatten.se outdoorkartan.se Varför renar vi vattnet? - disposition Krav i miljölagstiftning Syfte med ramdirektivet

Läs mer

Bättre vatten i sikte vattenmyndigheter i samverkan. Sara Frödin Nyman Levande åar och fiskrika stadsparker Eskilstuna 2014

Bättre vatten i sikte vattenmyndigheter i samverkan. Sara Frödin Nyman Levande åar och fiskrika stadsparker Eskilstuna 2014 Bättre vatten i sikte vattenmyndigheter i samverkan Sara Frödin Nyman Levande åar och fiskrika stadsparker Eskilstuna 2014 Fria vandringsvägar Hur kommer Vattendirektivet in i bilden? Vad gör vattenmyndigheterna?

Läs mer

Hur miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram används i handläggningen av markavvattningsärenden

Hur miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram används i handläggningen av markavvattningsärenden Juridiska institutionen Höstterminen 2012 Examensarbete i miljörätt 30 högskolepoäng Hur miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram används i handläggningen av markavvattningsärenden Författare: Emilia Sjödahl

Läs mer

ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT

ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT ÅTGÄRDSPROGRAM 2016-2021 VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT Vattenrådens dag 22 mars 2017 Hanna Tornevall Vattenvårdsdirektör Vattenmyndigheten Västerhavet Förvaltningsplan inklusive miljökvalitetsnormer beslutade

Läs mer

Renare marks vårmöte 2010

Renare marks vårmöte 2010 Renare marks vårmöte 2010 Vad innebär de nya miljökvalitetsnormerna för vatten Helena Segervall Miljökvalitetsnormer Bestämmer om kvalitén på miljön i ett visst avgränsat område, t ex en vattenförekomst

Läs mer

Dokument: Dokument inför rådsmötet har ej ännu inkommit. Tidigare dokument: KOM(2006) 397 slutlig, Fakta-PM Miljödepartementet 2006/07:FPM 12

Dokument: Dokument inför rådsmötet har ej ännu inkommit. Tidigare dokument: KOM(2006) 397 slutlig, Fakta-PM Miljödepartementet 2006/07:FPM 12 Bilaga Rådspromemoria 007-06-1 Miljödepartementet Enheten för naturresurser Rådets möte den 8 juni 007 Dagordningspunkt Rubrik: Europaparlamentets och rådets direktiv om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens

Läs mer

Lagar och regler kring vattenanvändningen

Lagar och regler kring vattenanvändningen Inspiration Vatten 2013 Lagar och regler kring vattenanvändningen Karin Sjöstrand, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Lagar och regler kring vattenanvändning EU:s Ramdirektiv för vatten Trädde i kraft

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt 2009 2015 Rapportnr: 2010:3 ISSN: 1403-624X Titel: Miljökonsekvensbeskrivning Bottenhavets vattendistrikt 2009-2015 Utgivare: Vattenmyndigheten

Läs mer

Bilaga 2. Krav enligt vattenförvaltningsförordningen, bilaga 1

Bilaga 2. Krav enligt vattenförvaltningsförordningen, bilaga 1 Bilaga 2. Krav enligt vattenförvaltningsförordningen, bilaga 1 I bilaga 1 till vattenförvaltningsförordningen anges vilka uppgifter som ska finnas med i vattendistriktens förvaltningsplaner. Nedan följer

Läs mer

L A N D S K A P S L A G om ändring av vattenlagen för landskapet Åland

L A N D S K A P S L A G om ändring av vattenlagen för landskapet Åland PARALLELLTEXTER 2010-XX-XX Parallelltexter till landskapsregeringens framställning Skydd av havsmiljön och motverkan av översvämningar!"# $%%&'( )%*+) *),!--"."(" L A N D S K A P S L A G om ändring av

Läs mer

Vattendirektivet så påverkas kommunerna

Vattendirektivet så påverkas kommunerna Vattendirektivet så påverkas kommunerna Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Från EU-direktiv till svensk lag Flera direktiv bakas ihop (upphörde 2013) Farliga ämnen 2000/60/EG Ramdirektiv för

Läs mer

Ramdirektivet för vatten

Ramdirektivet för vatten Rent vatten börjar bli en bristvara 2000 kom EU:s medlemsstater överens om: Ramdirektivet för vatten Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett

Läs mer

Regeringens proposition 2003/04:2

Regeringens proposition 2003/04:2 Regeringens proposition 2003/04:2 Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön Prop. 2003/04:2 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 25 september 2003 Göran Persson Lena Sommestad

Läs mer

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Att gå från byråkrati till handling Kartläggning och analys Identifiera vattenförekomster, bedöma

Läs mer

M2015/556/R

M2015/556/R Promemoria 2015-01-27 M2015/556/R Miljö- och energidepartementet Svar på kompletterande formell underrättelse angående införlivandet av direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön; SFS 2004:660 Utkom från trycket den 6 juli 2004 utfärdad den 17 juni 2004. Regeringen föreskriver 1 följande. 1 kap.

Läs mer

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten Innehåll Åtgärder krävs på enskilda avlopp för att nå God ekologisk status Avlopp och Kretslopp 2010 Helena Segervall Vattenmyndigheten har tagit fram åtgärdsprogram för att behålla och uppnå God vattenstatus

Läs mer

Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24

Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24 Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24 Sjöar Vattendrag Grundvatten Kustvatten Hillevi Hägnesten Vattenstrategiska enheten 040-25 26 20,

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-10-05 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik, 2015-11-10 MBN 207/15 1 (4) Riktlinjer för enskilda avlopp Inledning För att få

Läs mer

Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes Uppsala Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet

Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes Uppsala Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes 2009 Uppsala 2016-04-07 Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet Miljökvalitetsnormer Generellt Alla vattenförekomster ska uppnå

Läs mer

Myndighetens roll vid tillsyn av egenkontroll utgående från MKN

Myndighetens roll vid tillsyn av egenkontroll utgående från MKN Myndighetens roll vid tillsyn av egenkontroll utgående från MKN Myndigheter som bedriver operativ tillsyn enligt miljöbalken kontrollerar att lagkrav följs, bland annat gällande verksamhetsutövarnas egenkontroll

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-11-10 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Dnr Söderköping: SBF 2015-162 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik datum, Samhällsbyggnadsnämnden i Söderköping datum,

Läs mer

Skriv ditt namn här

Skriv ditt namn här Skriv ditt namn här 2012-03-29 1 Björn Risinger Generaldirektör Havs- och vattenmyndigheten 2012-03-29 2 En ny myndighet för havs- och vattenmiljö En tillbakablick 2012-03-29 3 HaV ansvarar för att genomföra

Läs mer

Remissyttrande. Vår referens: Dnr 53/2009

Remissyttrande. Vår referens: Dnr 53/2009 Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikt Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt Vattenmyndigheten

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regional utveckling FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regional utveckling FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««Utskottet för regional utveckling 2009 PRELIMINÄR VERSION 2004/... 23.8.2005 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regional utveckling till utskottet för framställningar

Läs mer

FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR PLANERING, STRATEGI OCH SERVICE

FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR PLANERING, STRATEGI OCH SERVICE FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR PLANERING, STRATEGI OCH SERVICE TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2009-05-20 Handläggare: Cecilia Rivard Telefon: 08-508 18 048 Till Farsta stadsdelsnämnd 2009-06-11

Läs mer

Implementation Strategy of the European Water Framework Directive

Implementation Strategy of the European Water Framework Directive Implementation Strategy of the European Water Framework Directive For the first time in history, twenty-nine Countries are committed to jointly manage all their freshwater resources on a basin scale to

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING. Handläggare: Anders Lindgren Telefon: Till Östermalms stadsdelsnämnd

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING. Handläggare: Anders Lindgren Telefon: Till Östermalms stadsdelsnämnd ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING PARKMILJÖGRUPPEN NOR RA INNERSTADEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2009-05-26 Handläggare: Anders Lindgren Telefon: 08 508 09 306 Till Östermalms stadsdelsnämnd 2009-06-11 Samråd

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ***II GEMENSAM STÅNDPUNKT

EUROPAPARLAMENTET ***II GEMENSAM STÅNDPUNKT EUROPAPARLAMENTET 1999 Sammanträdeshandling 2004 25/10/1999 C5-0209/1999 ***II GEMENSAM STÅNDPUNKT Ärende: Gemensam ståndpunkt (EG) nr /1999 antagen av rådet den 22 oktober 1999 inför antagandet av Europaparlamentets

Läs mer

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan Statusklassning och vattendirektivet i Viskan EU s ramdirektiv för vatten och svensk vattenförvaltning VARFÖR EN NY VATTENFÖRVALTNING? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas,

Läs mer

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten Syfte Vattenmyndigheterna ska klassificera den ekologiska och kemiska statusen i våra svenska ytvatten för att kunna avgöra var det behövs åtgärder för att klara

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för framställningar 31.10.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 0770/2004, ingiven av Frantisek Brychta, tjeckisk medborgare, om en läckande avloppsledning

Läs mer

Miljökvalitetsnormer för vatten

Miljökvalitetsnormer för vatten Miljökvalitetsnormer för vatten Joakim Kruse Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Umeå den 30 september 2015 Miljökvalitetsnormer för vatten 5 kap 2 första stycket MB - fyra slags MKN Gränsvärdesnormer

Läs mer

FÖRVALTNINGSPLAN VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT BILAGOR BILAGA 2. Krav enligt VFF bilaga 1 Västerhavet

FÖRVALTNINGSPLAN VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT BILAGOR BILAGA 2. Krav enligt VFF bilaga 1 Västerhavet FÖRVALTNINGSPLAN VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT BILAGOR BILAGA 2 Krav enligt VFF bilaga 1 Västerhavet 1 Förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt 2016-2021 Förvaltningsplanen är uppdelad i fem olika

Läs mer

Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten

Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare: Omslagsbild:

Läs mer

Enligt sändlista Handläggare

Enligt sändlista Handläggare 1/7 Datum Dnr Mottagare 2011-10-26 2270-11 Enligt sändlista Handläggare Dir tel Kajsa Berggren 010-6986018 Omfördelning av ansvar för genomförande av delar inom vattenmyndigheternas åtgärdsprogram med

Läs mer

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per

Läs mer

Vatten ett arv att skydda och förvalta. Lisa Lundstedt vattensamordnare

Vatten ett arv att skydda och förvalta. Lisa Lundstedt vattensamordnare Vatten ett arv att skydda och förvalta Lisa Lundstedt vattensamordnare Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Ramdirektivet för vatten

Läs mer

Övervakning: Miljöövervakning på vattenområdet

Övervakning: Miljöövervakning på vattenområdet Övervakning: Miljöövervakning på vattenområdet Ytvatten I kapitel 7 Förordning (2004:660) om förvaltning av kvalitet på vattenmiljön anges att varje vattenmyndighet skall se till att ett sådant program

Läs mer

Världsnaturfonden WWF och vattendirektivet

Världsnaturfonden WWF och vattendirektivet Världsnaturfonden WWF och vattendirektivet Omslag: Text: Vattendirektivets logotyp Lennart Gladh och Lennart Henrikson January 2006 Världsnaturfonden WWF Världsnaturfonden WWF och Vattendirektivet Om vattendirektivet

Läs mer

Förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet

Förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet Förvaltningsplan 2016-2021 för Västerhavets vattendistrikt Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet Varför vattenförvaltning? Förebygga Åtgärda Planera För ett långsiktigt hållbart nyttjande

Läs mer

Grundvatten. Jenny McCarthy, avd för mark och grundvatten, SGU Nationellt vattendelegationsmöte 2014

Grundvatten. Jenny McCarthy, avd för mark och grundvatten, SGU Nationellt vattendelegationsmöte 2014 Grundvatten Jenny McCarthy, avd för mark och grundvatten, SGU Nationellt vattendelegationsmöte 2014 Aktuella frågor Föreskrifter Vägledning till SGUs föreskrifter Kommissionens kritik avseende grundvatten

Läs mer

Ramdirektivet för vatten 2000/60/EG

Ramdirektivet för vatten 2000/60/EG Ramdirektivet för vatten 2000/60/EG Maria Wik Persson SweMins Miljökonferens 2010 Innehåll Kort repetition Miljökvalitetsnormer (MKN) Åtgärdsprogram Verksamhetsutövare Förändringar på gång 6-års cykler

Läs mer

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Vattenförvaltning för företag Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Den 22 december 2009 fastställde de fem svenska Vattenmyndigheterna miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram

Läs mer

Regeringens proposition 2003/04:57

Regeringens proposition 2003/04:57 Regeringens proposition 2003/04:57 Vattendistrikt och vattenmiljöförvaltning Prop. 2003/04:57 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 22 januari 2004 Marita Ulvskog Lena Sommestad

Läs mer

Miljökvalitetsnormer och undantag. Mats Wallin, Norra Östersjöns vattendistrikt

Miljökvalitetsnormer och undantag. Mats Wallin, Norra Östersjöns vattendistrikt Miljökvalitetsnormer och undantag Mats Wallin, Norra Östersjöns vattendistrikt Syftet med vattenförvaltningen God yt- och grundvattenstatus senast 2015. Vatten med sämre status än god och utan utveckling

Läs mer

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför?

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför? Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför? Elisabeth Sahlsten, Kristina Samuelsson och Miriam Liberman Enheten för miljöövervakning Bakgrund I Sverige

Läs mer

Bilaga 2 Krav enligt vattenförvaltningsförordningens bilaga 1 FÖRVALTNINGSPLAN BOTTENVIKENS VATTENDISTRIKT

Bilaga 2 Krav enligt vattenförvaltningsförordningens bilaga 1 FÖRVALTNINGSPLAN BOTTENVIKENS VATTENDISTRIKT Bilaga 2 Krav enligt vattenförvaltningsförordningens bilaga 1 FÖRVALTNINGSPLAN 2016-2021 BOTTENVIKENS VATTENDISTRIKT Förvaltningsplan 2016-2021 för Bottenvikens vattendistrikt FÖRORD Vattnet i Sverige

Läs mer

BILAGA 2 Förvaltningsplan Bottenhavet Krav enligt vattenförvaltningsförordningens bilaga 1

BILAGA 2 Förvaltningsplan Bottenhavet Krav enligt vattenförvaltningsförordningens bilaga 1 BILAGA 2 Förvaltningsplan Bottenhavet 2016-2021 Krav enligt vattenförvaltningsförordningens bilaga 1 Förvaltningsplan 2016-2021 för Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 2, Förvaltningsplan Bottenhavet 2016-2021

Läs mer