Energikartläggning på Bygg- och Dekorlist AB Februari 2007

Transkript

1 Etablering och marknadsutveckling för Energieffektivt företagande i Norrbotten Energikartläggning på Bygg- och Dekorlist AB Februari 2007 Genomförandegrupp: Tobias Hellgren, Skellefteå Kraft Tommy Andersson, Energiteknik i Lappland AB Handledare: Hassan Salman, ETC Finansiärer:

2 Kontaktuppgifter Tobias Hellgren Skellefteå Kraft AB Tel: Tommy Andersson Energiteknik i Lappland AB Tel: mobil: energiteknik@jokknet.se Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Energianvändning 3 Analys/el 4 Analys av tidigare förbrukning 4 Kompressor 4 Belysning 4 Analys/Värme 6 Klimatskal 6 Effektiviseringsåtgärder 7 Effektiviserings/El 7 Kompressor 7 Belysning 7 Tomgång 7 Motorvärmare 8 Ventilation 8 Effektiviseringsåtgärder/Värme 8 Värmeåtervinning 8 Förändringar på kort och lång sikt 9 Sammanfattning av åtgärder 9 2

3 Inledning Denna rapport är en del i Nenets satsning på att effektivisera energianvändningen i Norrbotten och att genomföra systematiska energikartläggningar. Projektet syftar även till att öka intresset för energieffektivisering bland företagen i Norrbotten, enskilda och konsulter. Syftet med detta arbete är att effektivisera energianvändningen, stärka konkurrenskraften och minska anläggningens negativa miljöpåverkan. Inom ramen för energikartläggningen ingår studier av tidigare el- och värmeförbrukning, energirond på anläggningen samt en skriftlig sammanställning. I projektet har även kortare mätningar utförts. Det har däremot inte ingått att genomföra rekommenderade effektiviseringsförslag, utan det åligger anläggningsägaren. Kartläggningen genomfördes på Bygg- och Dekorlist AB (BDL) i Jokkmokk. BDL har cirka 30 anställda och omsätter 34 Mkr. Det kommer att ske stora förändringar på företaget framöver, vilket kan leda till investeringar i helt ny utrustning. BDL har haft växtvärk ett par år varför underhållet har blivit lidande. Vanligtvis arbetas det i 2-skift på BDL. Vid behov kan de anställda arbeta i 3-skift. Målarlinjen går tvåskift mellan kl och hyvellinjen mellan kl Den temperaturreglerade bruksarean på BDL är cirka m 2. Alla data i denna rapport omfattar 2006, om inget annat ges. Energianvändning Företaget använder totalt kwh el per år. Företaget betalade fastpris på ca 30 öre/kwh under Avtalet upphör f.o.m I det nya avtalet gäller spotpriset och företaget räknar med medelpris i år som ligger fortfarande på 30 öre/kwh. Vi vill notera här att även om det råder låga elpriser idag så finns det stora osäkerheter för att detta ska gälla över hela året. Besparingar dock ändå räknas enligt företagets antagande på 30 öre/kwh. Företaget köper fjärrvärme. År 2006 köpte företaget cirka MWh Fjärrvärme MWh Lokaluppvärmning, torkning El kwh Processen, belysning, motorvärmare, tork Det är värt att notera att det produceras brännbart spillmaterial motsvarade MWh per år. Materialet skickas idag till Boden för att eldas i Bodens Energi AB:s anläggningar. 3

4 Analys/el Analys av tidigare förbrukning Figur 1 visar timelförbrukningen under november Förbrukningen är högre under vardagarna än under helgen. Observera att anslutningseffekten till Vattenfalls elnät är på 225 kw och under november nyttjades cirka 250 kw. Det motsvarar ett överuttag på 25 kw. Enligt Vattenfalls effekttariff skall ny anslutningsavgift tecknas om den nuvarande överstigs. Elförbrukningen under vecka 45, 2006, visas i figur 2. Förbrukningen ökar på måndag morgon för att sjunka lite kring lunch. Fram till klockan 2 3 på natten sjunker elanvändningen för att sedan öka på morgonen igen. På fredag sjunker förbrukningen på eftermiddagen. Under helger är måleriet i drift endast dagtid. Figur 3 visar det högsta effektuttaget månadsvis under april till november Anläggningen är uppvärmd med fjärrvärme varför elförbrukningen enbart är svagt beroende av utomhustemperaturen. Det som kan påverka är bland annat nyttjande av motorvärmare och elluftvärmare. Kompressor Anläggningen är bestyckad med en Atlas Copco GA 22 FF på 22 kw och 60 l/s. Kompressorn är gammal och bör bytas. Det finns förslag på investering i en ny tryckluftsanläggning. Belysning Belysningen i produktionslokalen utgörs av lampor, HG cirka 40 st, i övriga lokaler lysrörsarmaturer. Företaget bör sektionera belysningen så att hela lokalen inte behöver vara tänd, under perioder när bara en del av ytan används. Företaget bör även kontrollera att belysningen håller rätt kapslingsklass för verksamheten. Kapslingsklass eller Skyddsform. Armaturers skydd mot beröring, inträngande av damm samt mot fukt och väta anges i kapslingsklasser som IP-nummer (IP= internal protection). Följande IP-beteckningar används: 20, 21, 23, 43, 44, 54, 55, 56, 65 och 67. Första siffran anger skydd mot beröring och inträngande av damm: 2 = beröringsskyddad 3 = beröringssäker 4 = beröringssäker 5 = dammsäker 6 = dammtät Andra siffran i IP-numret anger skydd mot inträngande av vätska: 0 = oskyddad 1 = droppskyddad 3 = strilsäker 4 = sköljtät 5 = spolsäker 6 = spoltät 7 = vattentät IP20 är den kapslingsklass eller skyddsform som normalt gäller för armaturer i inomhusutförande. 4

5 kw h Summa e nergi pe r dygn Vardagar kl Övrig tid Dag Figur 1. Elförbrukning i kwh/dygn under november månad 2006 uppdelad på högoch låglast. Största uttaget sker under höglasttid. Elförbrukning v El (kwh) mån tis ons tors fre lör sön Timme (h) Figur 2. Elförbrukning v 45, Effektuttag Effekt (kwh/h) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Figur 3. Elanvändning april-november. 5

6 Analys/Värme Byggnaden värms med fjärrvärme som också värmer två torkar. En tork värms med el (18 kw + 1,5 kw fläkt) men denna går bara sporadiskt och kommer successivt att fasas ut. BDL har ett avtal med Jokkmokks Värmeverk AB om leverans av fjärrvärme som gäller till , avseende en anslutningseffekt på 237 kw och en beräknad årsförbrukning på MWh. Värmeförbrukning Energi (MWh) jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 4. Inköpt energi från värmeverk under perioden 2004 till Klimatskal Portarna vid intaget öppnas 2-3 ggr/h och under 10 min/gång. Ett värmepaket i taket blåser ner varm luft. Den styrs med manuell timer. Fastigheten har treglasfönster. 6

7 Effektiviseringsåtgärder Effektiviserings/El Kompressor Det finns förslag på investering i en ny tryckluftsanläggning vilket beräknas ge en besparing motsvarande kwh per år + värmeåtervinning (totalt kwh). Kompressorrummet är väldigt varmt. Det bör gå att koppla intaget direkt till kall uteluft och leda kylluften direkt ut i lokalen istället för via kompressorrummet. Belysning I före detta verkstadslokal finns i dag 30 belysningsarmaturer med 3 lysrör á 58 W i varje. Ny armatur med modern optik, högfrekvensdrift och så kallade T 5-lysrör kan reducera effekt- och energibehovet med cirka 50 %. Bytet av armaturerna kostar ca 1500 SEK/st. Effekt (kw) Energi (kwh/år) Befintlig belysning 4, Ny 2, Besparing Energibesparingen motsvarar ca SEK/år. Bytet av armaturerna kostar ca 1500 SEK/st eller totalt SEK. Detta betyder att återbetalningstiden för armaturbytet blir ca 11 år. Ett rimligare alternativ är att belysningen sektioneras upp och bestyckas med rörelsevakter. En rörelsevakt kostar från 300 kr och uppåt. Med installerade rörelsevakter borgar man för att minimera onödiga brinntider för belysningen. Energibesparingen blir ca 20 % som är lägre än vid armaturbytet men återbetalningstiden är bara ett år. Tomgång Vid staplaren som staplar listerna går fläkten hela tiden under skift. Överlag borde mycket kunna stängas av vid omställning av maskiner till andra profiler och dimensioner. Under det besök som gjordes på företaget var det omställning och mycket gick då. Maskiner m m är påslagna och går under fikarasterna, trots att produktionsledaren påtalat att de ska slås av då. Istället för att ha många av/på knappar utspridda borde det finnas en central reglerenhet. Om vi antar att hela arbetsstyrkan vid målarlinjen och hyveln går iväg vid luncher och fikaraster innebär det att denna utrustning under ett 2-skift går cirka 3 h per dygn i onödan. Den nyttjade effekten antas vara cirka 30 kw vilket ger en elförbrukning motsvarande 90 kwh per dygn. Räknat på 225 arbetsdagars drift per år blir det cirka kwh/år, eller ca SEK/år. 7

8 Motorvärmare Det finns cirka 20 st motorvärmare på företaget. Alla saknar styrning, vilket innebär att de är på hela dagen och kvällen. Om man räknar med att 15 st går kontinuerligt med 6 A säkring så innebär det en besparingspotential på minst 600 kwh/uttag. Totalt blir kwh/år Som motsvarar kostnad på ca 2700 SEK/år. I oktober infaller ofta en effekttopp mellan 10 och 11 samt en annan topp mellan 15 och 16. Den senare kan möjligen hänga ihop med att skiften överlappar varandra på eftermiddagen. Motorvärmarna bidrar sannolikt till att effektbehovet ökar med cirka 20 kw vilket orsakar företaget en kostnadsökning på kr/år. Ventilation BDL bör kunna nyttja värmeåtervinningen från luftutsuget när företaget går över till vattenlöslig färg. De nya sprutboxarna har nämligen inbyggd värmeåtervinning. Efter genomförd energirond mättes tryck och flöde i filteranläggningen för spån och dammutsug. Trycket i kanalen var 1,4 kpa, flödet m 3 /h, kanalen är 700 x 700 mm vid mätstället. Med en mer frekvent rening av filter går det att minska tryckfallet över filtret och därmed sänka elförbrukning. En rimlig uppskattning är att det är möjligt att sänka tryckfallet med 20% och därmed spara ca kwh per år. Med en tryckvakt installerad i kanalen kan man se när det är dags att byta filter. Filtret bytes för närvarande ca 1 gång/halvår. Dessutom finns det ett antal ventilationsaggregat på en balkong under taket som inte är igång. Det borde utredas om de skall vara igång eller ställas av helt och hållet. Effektiviseringsåtgärder/Värme Värmeåtervinning Råmaterialet som används i processen uppgår till kubik per år. 17 % av råvaran blir till spill och detta motsvara värmeenergi på ca 2200 MWh (ca 2 gångar behovet i företaget). Värmeverket i Jokkmokk vill inte elda materialet pga att limhalten i materialet kan ställa till med problem. I dagens läge tar Bodens energi AB emot restmaterialet och betalar frakten, men betalar inget för själva spillet. Frågan är dock om resterna klassas som avfall eller inte. Enligt vissa uppgifter kan detta avgöras av miljönämnden i kommunen. ETC har erbjudit BDL att undersöka möjligheten att elda spillet i en egen panna. Beräkningar nedan visar att ersättning av fjärrvärme med egen panna kan återbetala sig inom loppet av ett år. Inköp fjärrvärme (MWh) Pris (kr/mwh) 500 totala värmekostnader (kr/år) Inköp av panna (kr) Återbetalningstid (år) 1,0 8

9 Förändringar på kort och lång sikt Företaget har budgeterat för en 100 % elprisökning och kommer att genomföra stora förändringar. En mekaniker har t ex anställts för att förbättra underhållet. Produktionen har ökat 40 % i år. Företaget funderar på att byta ut den tryckluftsdrivna renblåsningen mot en borste för rengörning av maskiner. Sammanfattning av åtgärder Utifrån energikartläggningen har nedanstående förslag på åtgärder tagits fram: Åtgärd Energi [kwh/el] Besparing [kr/år] Ny kompressor Belysningsstyrning med rörelsevakter Minskad tomgång (inklusive nätavgift) Motorvärmare (nätavgift) Oftare rening av ventilationsfilter Energi (kwh/värme) Egen panna