Ökar temperaturen på jorden?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ökar temperaturen på jorden?"

Transkript

1 Ökar temperaturen på jorden? Vilka motiv behöver vi för resurseffektivisering? Haninge Johan Hedbrant, LiU Ungdomar i västvärlden har ett stort intresse för många naturvetenskapliga frågor, och stor tilltro till naturvetenskapens förmåga att lösa problem. De har dock begränsad entusiasm över skolans sätt att undervisa om naturvetenskap (ROSE-studien mm). Vår utmaning är att få dagens ungdomar med på tåget. Kanske lyckas de naturvetenskapliga ämnena inte bjuda in ungdomar att delta när naturvetenskapen sker, dvs att ta del av hur, och av vilka aktörer förklaringsmodeller formuleras och bildas. I skolämnen där man lyckats involvera elever har man ofta lyckats skapa ett större intresse hos eleverna. Exempel kan vara samhällskunskap (demokratiprojekt, politiska diskussioner), religion (nykulturella värdefrågor). Det kan också vara så att för att kunna delta i de nya samhällsaktuella sammanhangen, krävs delvis ett annat innehåll än det som av tradition tas upp i skolans ämnen. Innehållsaspekten påverkas av sammanhangen. Att resonera omvänt, att man först ska lära sig innehållet och sen visa på tillämpningar, kan därför leda vilse eftersom det bygger på en föreställning om att modeller som utvecklats i en viss kontext, utifrån vissa frågor, kan tillämpas i en annan. Nedan visas exempel där en djupdykning i kunskapen kan visa på andra förklaringsmodeller. För att jämföra bilderna, krävs fördjupad ämneskunskap. 1

2 Mann s hockey-klubba... Nutid Mogren s golf-klubba... Nutid IPCC Mann ME et al. Global-scale temperature Nature 1998; 329: Moberg 2005 Highly variable Northern Hemisphere temperatures... Nature Parallellt med vår användning av fossilbränsle och de ökande CO 2 -halterna i atmosfären, ökar jordens medeltemperatur. En av de kurvor som används i debatten är den s.k. Mann s hockeyklubba. Den indikerar med stora osäkerheter temperaturen under många sekel, men pekar ändå på att temperaturen under 1900-talet ökat på ett sätt som inte är normalt. Mann har förstås fått kritik för sin kurva -- ur ett geologiskt tidsperspektiv på år eller längre har man kunnat visa att de temperaturer vi upplever idag har förekommit vid ett stort antal tillfällen under jordens historia. Manns diagram är hämtat ur IPCC 2001, Technical summary of the Working Group I Report, s 29. (Manns eget diagram i Nature var inte i färg.) Den andra kurvan är publicerad Den är framtagen med andra metoder, ger delvis en annan bild: Temperaturen innan år 1900 har inte sjunkit konstant, utan hade en topp runt år

3 An inconvenient truth. Al Gore (debattfilm) Så här har koldioxidhalten och temperaturen sett ut på jorden under år Har de nånsin hängt ihop? Nutid In sin debattfilm An Inconvenient Truth pekar Al Gore på att CO 2 -halten i atmosfären (röda övre kurvan på bilden ovan) och temperaturen på jorden (ljusblå undre kurvan) har har följts åt under mer än år. I filmen relaterar Gore till ett tidigare skämt, en f.d. klasskamrat som frågat läraren om inte Sydamerika och Afrika tidigare hängt ihop, eftersom konturerna på kontinenterna precis passade in i varandra. Läraren hade svarat att de naturligtvis inte hade hängt ihop, och tyckt att frågan var det löjligaste han hört. (Klasskamraten blev knarkare och odugling, läraren blev sakkunnig i vetenskapliga frågor åt nuvarande regeringen.) 3

4 Växthuseffekten. Trots att kurvorna inte är helt identiska, finns ett starkt gemensamt drag. Här slår Al Gore fast orsak och verkan, vilket även är filmens stora budskap: När koldioxidhalten ökar stiger temperaturen, eftersom mer solvärme fångas upp. Det är detta vi idag kallar växthuseffekten. 4

5 Nutid Växthusgaser i atmosfären -- temperatur Petit 1999 Climate and atm. history years from Vostok ice core, Antarctica. Nature IPCCs referens är Petit 1999 ur Nature. Petit presenterar ovanstående diagram (Fig 3 i artikeln). Man kan mycket riktigt notera att de senaste åren har växthusgaser och temperatur följts åt. Man kan dock egentligen inte säga att temperaturen ökar p.g.a. att växthusgaserna ökar. Båda förloppen ligger i detta tidsperspektiv så tätt att man inte ser vilket som kommer först. Men längst ner finns en kurva över solinstrålningen (Insolation). Vid en jämförelse med temperaturkurvan anas att då solstrålningen ökar, ökar snart temperaturen på jorden. Solstrålningen har inte mätts via iskärnan, utan är hämtad från ett tidigare arbete (Berger 1978). Tänk om det är tvärtom? Kanske är det alltså så att jordens temperatur ökar pga solen, och växthusgaser i jordens vattenmängder därför i större utsträckning övergår i gasform (jfr t.ex. kolsyrat bordsvatten eller läskedryck som bubblar mer då temperaturen ökar)? Kanske är inte växthuseffekten den enda modellen för att diskutera temperaturändringar på jorden? 5

6 Analysis of Antarctic ice cores... CO 2 decrease lags temperature CO 2 increase lags temperature Petit 1999 Climate and atm. history years from Vostok ice core, Antarctica. Nature Petit s artikel stöder faktiskt snarare den alternativa modellen, eftersom författarna noterar att först ändras temperaturen, sedan växthusgaserna. I den modell som normalt diskuteras för växthuseffekten, är det motsatta förloppet nödvändigt: Först måste växthusgaserna ändras, sedan temperaturen. Den alternativa modellen ger också en förklaring till mekanismerna bakom istiderna, medan modellen kring växthuseffekten inte gör det. Inom vetenskapen finns en princip kallad Occam's rakkniv (ibland Ockham's ). Den säger att förklaringen till ett fenomen bör innehålla så få antaganden som möjligt, och utelämna antaganden som inte ökar möjligheten att förutsäga utfallet. Vi söker alltså den enklaste modell som ger den bästa förklaringen. Hur ska vi veta vilken modell som är bäst? Vilken ytterligare kunskap behöver vi för att avgöra detta? Vilka frågor ska den vetenskapliga forskningen försöka besvara? 6

7 Några år efter Al Gore debattfilm hade kritiken vuxit sig så tydlig att ifrågasättandet av IPCCs arbete nådde media. Vissa osäkerheter diskuteras faktiskt i IPCCs rapporter, men i olika sammanfattningar och sammanställningar av IPCCs arbeten är de bortsorterade. Beslutsfattare och andra som inte noga sätter sig in i förutsättningarna (osäkerheten) bakom tidiga vetenskapliga resultat, riskerar alltså att övervärdera bevisvärdet. 7

8 Om nu temperaturen på jorden beror på solinstrålningen -- kan vi då fortsätta att elda olja? Så här kan man tänka sig att naturvetenskapen arbetar när den framställer den vetenskapliga kunskap som vi några hundra år senare undervisar om för våra elever. All kunskap och alla modeller av verkligheten är provisoriska. Enkla modeller som svarar på våra frågor utvecklas och används. Efter en tid upptäcks brister i modellerna, de kanske inte svarar på något utvidgade frågeställningar, eller kanske säger emot andra modeller. Modeller om växthuseffekten är utvecklade för att förklara den globala uppvärmningen. Ett politiskt motiv att sprida modellen kan vara att få västvärlden att minska användningen av fossilbränslen och minska utsläppen av CO 2. Om nu växthuseffekten är överskattad -- kan vi då fortsätta elda fossilbränsle? Behöver vi inte bry oss om koldioxidutsläppen? 8

9 Koldioxidhalten som aldrig överstigit 300 ppm. Här ligger koldioxidhalten nu. Näe, vi borde nog bry oss, och där har Gore helt rätt uppe på sin skylift till höger på bilden: Under den senaste halvmiljonen år har CO 2 -halten aldrig överstigit 300 ppm. Idag är den uppe i nästan 400 ppm, och trenden är ökande. Jorden har alltså ett tillstånd med en CO 2 -halt som den inte haft på mycket länge. Vi vet inte vad detta betyder för livsförutsättningarna på jorden. Vi kan alltså inte utgå ifrån att jordens klimat fortsätter att uppföra sig regelbundet och förutsägbart, eftersom jorden under den tid vi har klimatdata från iskärnor inte haft denna CO 2 -halt. 9

10 Historisk CO2-halt i atmosfären... Nutid CO 22 ur ur geokemiska beräkningar (olika studier) IPCC 2001 IPCC 2001, Technical summary of the Working Group I Report, s 40. I själva verket tycks det som om förra gången jordens CO 2 -halt var lika hög som nu var för ca 23 miljoner år sedan. 10

11 Miljön i framtiden Sveriges miljömål. En avsevärd nackdel med storskalig användning av olja som energibärare är miljöpåverkan. Runt hälften av de miljömål som Sverige anser viktiga, är mer eller mindre starkt kopplade till användningen av energibränslen. Energianvändningen överhuvudtaget är en dominerande drivkraft för vår miljöpåverkan. Att få en hållbar energianvändning måste anses som en av de mest avgörande framtidsfrågorna. 11

12 Oljepriser Första Första Gulfkriget ( Fastighetskraschen 1991) 1991) Börskrasch hösten hösten Irakkriget Iran-Irak-kriget Yom Yom Kippur-kriget Bankkrasch i i Asien Asien ( IT-kraschen 2000) 2000) Energiläget Energimyndigheten. Oljepriset påverkar, rent av styr, vårt samhälle vare sig vi vill det eller ej. Vid den första oljekrisen 1973 (Yom Kippur kriget, Arab-Israel konflikten) fyrdubblades oljepriset. Vid den andra oljekrisen 1979 blev det revolution i Iran, vilket följdes av krig mot Irak. Vi denna kris fördubblades priset. Tillförsel av olja från andra regioner stabiliserade situationen, och i mitten av 1980-talet sjönk åter oljepriset. Men varje gång oljepriset stigit de senaste decennierna har konsekvensen blivit stor i många västekonomier. Gulfkriget runt 1990 (Irak-Kuwait) ökade oljepriset, och i början av 1990 var Fastighetskraschen ett faktum i Sverige. Oljeprisökningen runt 1995 resulterade i en mindre kris i Asien, under vilken ett antal banker gick i konkurs. Stigande oljepris i slutet av 1990-talet ledde till det vi kallade IT-kraschen inledde USA ett krig i Irak. Oljepriset ökade ända tills sommaren Då gick botten gick ur hela den internationella ekonomin, vilket har tvingat världens politiska ledare till diskussioner på global nivå. 12

13 Oljepriser under Irak-kriget > Oljepriset under tiden för USAs krig mot Irak syns ovan. Den ekonomiska krisen blev ett faktum sommaren I slutet av 2008 var priserna så låga att oljeleverantörerna minskade tillgången genom att pumpa mindre. Detta ledde till en stabilisering, samt en ökning av oljepriset under Oavsett hur man benämner kriserna ( Fastighetskraschen, IT-kraschen etc), spelar oljepriset en dominerande roll i västvärldens ekonomier. Att basera en mindre andel av ett lands energianvändning på olja skulle göra landet mindre känsligt för globala lågkonjunkturer, och alltså kraftigt öka välfärden. 13

14 Från Peak Oil -debatten... Mest oljefyndigheter hittades på 60-talet. Sedan dess har färre och mindre fyndigheter hittats. USAs oljeproduktion toppades på 1970-talet. Den globala produktionstoppen är nära förestående. Den s.k. Peak Oil-debatten började som en kritik mot USAs växande oljeberoende, och menar att den olja som bildar grunden i vår välfärd håller på att ta slut. Tidiga analyser pekade på att oljefyndigheterna verkade bilda en s.k. normalfördelningskurva ( kyrkklocka ). Om denna bild stämmer, så har man idag i stort sett redan hittat all olja som är möjlig att utvinna (blå staplar). Och i så fall har man redan pumpat upp ca hälften av all olja som finns i fyndigheterna (svart kurva). När den globala ekonomin hämtar sig kommer vi om några få år att få se hur tillgången på olja minskar, hur priserna ökar, samtidigt som efterfrågan ökar då många ekonomier i Asien (Kina och Indien) har en kraftig tillväxt. Hur man än vänder på frågan, kommer energianvändningen att vara central i viktiga samhällsdebatter framöver, vare sig de gäller ekonomisk tillväxt, välfärd, resursanvändning eller miljöfrågor. Dessa frågor är viktiga både lokalt och globalt, och kräver både specialister och en kunnig allmänhet. 14

15 * Vetenskapen drivs av kontrovers (när vi är överens utvecklas inte kunskapen) * NV beskriver mogen kunskap (när kunskapen ordnats upp, slagits fast, avgjorts) * Läran om vetenskapen i arbete? (aktörer, agendor, nätverk, motiv, inflytande...) Vetenskaplig kunskap drivs av kontroverser, dvs att man är oense. Utvecklingen av kunskap blir en sorts tävling mellan olika förklaringsmodeller. Den kunskap som normalt förmedlas i skolan är mogen kunskap, t.ex. ph, Ohms lag mm. Vi kan välja att i skolan beskriva växthuseffekten som mogen kunskap; säga att vi vet att CO 2 påverkar temperaturen. Skulle det dock i framtiden visa sig inte vara så, får vi ett trovärdighetsproblem. Kanske kan vi istället välja att nämna att modellen är preliminär och IPCC har blivit utsatt för kritik, t.ex. genom att diskutera Petits kurvor. De flesta skolelever kan säkert föreställa sig att det blir varmare på jorden med ökad solinstrålning, och att varm läskedryck bubblar mer. Den alternativa modellen blir enklare och mer förklarande än den traditionella. Vill vi argumentera för minskad användning av fossilbränsle, finns gott om andra motiv! 15

16 Fossilbränslen -- transportsektorn... En del av samhällets energianvändning som är starkt kopplad till CO 2 - emissioner är transportsektorn. 16

17 Dagens energianvändning Olja Bio H 2 O Kärn Olja Bio El Fjv Transportsektorn törstar fortfarande efter efter olja Energiläget 2007, Energimyndigheten. Dagens tillförsel av energi kommer från olja, kärnkraft, biobränsle och vattenkraft. Av oljan går huvuddelen till transporter (fordonsbränsle). 17

18 Några alternativ... Etanol Metanol H 2 - bränsleceller El Biogas Sverige använder olja främst i transportsektorn. Nedan diskuteras några alternativ till olja som drivmedel för t.ex. bilar. Man kan notera att det är lätt att hitta nackdelar för de alternativa energibärarna. Så här kan det bli när nya teknologier är under utveckling -- det är svårt att få alla aspekter att falla på rätt plats från första stund. Eventuellt planteras många debatter av aktörer med starka intressen av att bevara rådande infrastrukturer. Att nackdelar identifieras för alternativa teknologier behöver dock inte betyda att vi ska undvika de alternativa teknologierna, utan snarare att vi gemensamt ska diskutera hur vi kan minska nackdelarna innan vi jämför vägarna framåt. 18

19 Etanol... Svårt matcha oljan för svensk etanol. SvD Vetenskap De senaste åren har etanol som bilbränsle (E85) gjort sitt intåg på den svenska marknaden. Bilar som kan köras på etanol har ökat i försäljning. Övervägande del av denna etanol har tillverkats i Brasilien. Produktionskapacitet i Sverige är under utbyggnad. 19

20 Etanoldebatt 1... Ny Teknik Svårt matcha oljan för svensk etanol. SvD Vetenskap Småländsk metanolveteran dömer ut Gillbergs projekt Ny Teknik Gillberg satsar på metanoltillverkning Ny Teknik I debatten förekommer uppgifter om att etanol pga förutsättningarna vid tillverkningen ger ett stort CO 2 -bidrag från fossilt ursprung, och litet energiutbyte. Enligt Agroetanol (tillverkare av etanol) är emellertid bidraget av fossilt CO 2 litet. Ofta beror sådana här olikheter på hur man väljer systemgräns, dvs vad som ingår i beräkningen eller inte. Det framförs dock invändningar mot etanol som bränsle även på andra grunder. Metanol skulle kunna vara ett energieffektivare alternativ än etanol, menar Björn Gillberg, miljöprofil. Men Gillberg har ett företag som satsar på metanoltillverkning. Motiven är underliga och tekniken tveksam, menar pionjären Roland-från-Småland Davidsson som för 30 år sen provade tekniken, med stora korrisionsproblem som följd. Nya bilar håller bättre, bemöter Gillberg kritiken. Energitätheten och priset bör diskuteras, menar Davidsson i en kommentar i NyTeknik Debatten forsätter i Ny Teknik : Nobelpristagare hyllar Gillbergs metanolprojekt. 20

21 Etanoldebatt 2. Time En intressant analys av den ökade efterfrågan på etanol på global nivå ges i TIME Vissa debattörer hävdar att etanolproduktionen gör att regnskog skövlas. Andra debattörer hävdar att detta är osant, då varken sockerrör, majs eller spannmål kan odlas i de tropiska zoner där regnskogen växer, utan måste odlas i mer tempererat klimat. 21

22 Time presenterar dock följande samband: Majsråvara från USA används för etanoltillverkning i 100 amerikanska produktionsanläggningar. Ökad efterfrågan på majs ger ökade priser. Jordbruk i USA som vill öka sina intäkter ställer då om från sojabönor till majs. Tillgången på sojabönor minskar, och priserna ökar. Marknaden för sojabönor är global, och ökad efterfrågan gör att många jordbruk i Brasilien börjar odla sojabönor. Detta görs på mark som tidigare varit betesmark för köttproduktion. För att få ny betesmark hugger man ner regnskog. Trots att sambandet inte är direkt utan består av flera steg, blir effekten den att ökad produktion av etanol leder till att regnskog skövlas. 22

23 Bränsleceller... Verkningsgrad Cell: ca 50% (beror av strömmen) Plant to wheel: ca 20% El kan fås från bränsleceller. I en sådan passerar väte genom ett membran på ett sådant sätt att elektronerna i vätet passerar genom en yttre strömkrets. På andra sidan membranet reagerar vätekärnorna med syrgas och bildar vatten. Man kan i enkla experiment lätt spjälka vatten till vätgas och syrgas, och illustrera hur processen går till. Elektrisk energi kan på detta sätt omvandlas och lagras, om man kan bemästra problemen med högt tryck och explosionsrisk. 23

24 Varje biltillverkare med självaktning... BMW med bränsleceller... Opel med bränsleceller... Ford med bränsleceller... Toyota med bränsleceller... Varje biltillverkare med självaktning har förstås utvecklat en bil med bränsleceller. Men tillgången på väte dröjer. 24

25 Tidskriften Ny Teknik har sammanställt utvecklingen av elbilar. 25

26 Tesla Roadster 210 km/h, 36 mil, 1.1 Mkr USA. Amerikanska Tesla Roadster. 26

27 Think City 100 km/h, 18 mil, 240 tkr. Norge. En uppstickare bland elbilstillverkare är norska Think. Här skisseras ett projekt där man laddar elbilarna med vindkraft nattetid. Kanske ser man i framtiden konsortier bestående av energiindustri och bilindustri, som kan leverera både bilarna och drivenergin till dem. Man kan då finna stora marknader i Asien och Afrika, och det behöver inte finnas tillgång på starka elnät i regionen -- man sätter upp ett vindkraftverk där det behövs energi till bilparken, och hämtar energin lokalt. 27

28 Kewet Buddy 80 km/h, 8 mil, 165 tkr. Norge. Kewet Buddy. En liten familje-/stadsbil från Norge. 28

29 Zenn 40 km/h, 5 mil, 90 tkr. Kanada. Zenn från Kanada. Billig stadsbil, kanske lite långsam. 29

30 Girasole 65 km/h, 12 mil, 162 tkr. Italien. Girasole från Italien. 30

31 Lightning GTS 208 km/h, 32 mil, 1.4 Mkr. Storbritannien. Lightning GTS från Storbritannien. En skönhet med klassiska, svepta linjer som för tankarna till bl.a. tidiga Jaguar. Man anar sökandet efter framtida marknader: Penningstarka, bilintresserade köpare som vill ha prestigebilar, moderna stadsbor som vill ha små smidiga fordon. 31

32 Flexiblare energiförsörjning (diesel/el, bränsleceller, batterier) En teknik som diskuteras för framtidens bilar (och faktiskt förekommer redan i en del av dagens) är att ha en eller flera elmotorer för drivningen (navmotorer). Elen tillverkas på något annat sätt, t.ex. via en liten dieselmotor eller bränsleceller som arbetar mot ett litet batterilager. Dieseln eller bränslecellerna behöver då inte ge all effekt vid acceleration -- den tillfälliga extra kraften tas från batterierna, som vid lämpligt tillfälle återladdas igen av kraftkällan. Att ha fyra elektriska navmotorer på bilen minskar behovet av drivlina (växellåda, differential, hjulaxlar mm) och ger även andra fördelar som individuell hjulstyrning. 32

33 Även bilar som drivs direkt med el projekteras. Dessa bilar kräver batterier som är lätta och kan ge hög effekt när det behövs. Bilindustrin diskuterar samarbete med japanska elektronikföretag kring detta. 33

34 Texten om SAABs framtida planer härrör från mars Under hösten 2008 visade sig dock General Motors, som är huvudägare till SAAB, ha ekonomiska problem. Det är idag oklart vad som kan bli av SAABs elbilsprojekt. 34

35 Biogas... Mårtensson M, Karlsson J. Uppdatering av underhållsystem, Svensk Biogas. LIU-IEI-TEK-G-08/ SE Det är inte svårt att hitta äldre exempel på alternativa drivmedel för bilar. Man undrar kanske vad bilarna ovan hade för bränslen, men de lär vara tidiga försök att driva bilar med biogas (metan)... 35

36 Tankställen, biogas... Det finns gott om tankställen för biogas i södra Sverige, och fler är under utbyggnad. Förteckningar över tankställen är därför färskvara, och det är lämpligt att söka aktuell information på internet om man är intresserad. Till varje tankställe finns oftast GPS-koordinater, de är alltså inte svåra att hitta om man har GPS-navigator i bilen. Flest tankställen finns det på västkusten. Fd Sydkrafts (nu Eon) gasledning bildar en infrastruktur för gastransport. Vita fläckar på kartan är östkusten, samt, åtminstone just när dettta skrivs, E4 söder om Jönköping. 36

37 * Tekniken utvecklas när vi är överens (när pengar saknas utvecklas inte tekniken) * Te handlar om utmaningar? (vilken kunskap behövs i framtiden?) * Läran om teknikens byggstenar? (energi, maskiner, styrning, material, design...) Tekniken, till skillnad mot naturvetenskapen, utvecklas ofta när vi är överens. Tekniken behöver en gemensam syn på våra behov, och i viss mån på tekniska infrastrukturer och standarder. Lyckade exempel kan vara elnätet (230V, 50Hz) och standarder som CD, MP3, GSM och TCP-IP (bredband). Därefter kan tekniken konkurrera med produkter. Människans energianvändning är grundläggande och kopplar över i miljö- och hälsofrågor. Energianvändningens sammanhang är relevanta i samhället och mycket forskning handlar om att försöka förstå dem utifrån olika angreppssätt. Verklig utbildning handlar om att socialisera in kommande generationer i dessa verksamhetsformer och det är denna alltså relevans som ska utgöra ryggraden för utbildningssystemets socialisationsinnehåll. 37

38 Vilket innehåll blir då relevant i skolan; vilket innehåll ska socialisationen handla om? Hur undervisar vi om detta när sammanhangen blir komplexa, när våra gamla ideala beskrivningar av vetenskapens processer inte framstår som trovärdiga, och när människor kan hämta kunskap från alla möjliga håll? Ett sätt är att bortse från allt som skapar komplexitet, fortsätta göra enkla modeller och fokusera på begreppsundervisning. Ett annat är att istället försöka beskriva och hantera komplexiteten. Vilken väg ska vi gå? Eller hur väljer vi det bästa ur båda? Ska skolans undervisning utgå ifrån en vetenskaplig grund, krävs att lärare regelbundet får komma i kontakt med forskning och få hjälp med att förstå hur den vetenskapliga grunden utvecklas inom olika områden. I frånvaro av sådana mötesplatser är det lätt att börja undervisa utifrån mediabilder, som inte blir jämförda med den vetenskapliga utvecklingen på området. När elever lätt kan få tag i information kan de ifrågasätta innehållet och lärares kunskapsuppdrag blir betydligt svårare i och med samhällsutvecklingen. Hur ska då syftet med skolämnena uttryckas? För vilka ändamål ska innehållet hanteras i skolan och hur kan lärare få hjälp med att omsätta uppdraget i lärandemiljöer? 38

39 Milankovic forcing I efterdiskussionerna framkom önskemål om modellen bakom istiderna. En mycket diskuterad sådan modell kallas Milankovic-hypotesen. 39

40 Nutid Växthusgaser i atmosfären -- temperatur Petit 1999 Climate and atm. history years from Vostok ice core, Antarctica. Nature IPCCs referens är Petit 1999 ur Nature. Petit presenterar ovanstående diagram (Fig 3 i artikeln). Längst ner finns en kurva över solinstrålningen (Insolation). Vid en jämförelse med temperaturkurvan anas att då solstrålningen ökar, ökar snart temperaturen på jorden. Solstrålningen har inte mätts via iskärnan, utan är hämtad från ett tidigare arbete (Berger 1978). 40

41 Milankovic forcing I Milankovic-hypotesen förklaras istiderna i geofysiska termer, och hänger ihop med jordens bana runt solen. Jordbanan är svagt elliptisk. Jorden är en gång om året något närmare solen (nu faktiskt i januari). Förutom detta ändras excentriciteten, vilket gör att det kortaste avståndet till solen också ändras. Det händer alltså att Jorden, när den är som är närmast solen, är närmare än den är nu ( Eccentricity -kurvan ovan). Vidare lutar jordaxeln i förhållande till omloppsbanans plan. Jordaxeln roterar sakta som hos en leksakssnurra, så att det norra halvklotet tidvis vänder sig mot solen då jorden är som närmast solen, och tidvis från solen då jorden är som närmast den. Denna långsamma rotation av jordaxeln kallas Precession. Obliquity, snedhet, är lutningen på jordaxeln i förhållande till omloppsbanans plan. Kurvan över solinstrålningen i Petit s diagram antyder att åtminstone precessionen (oscillationer med en period av ca år) och excentriciteten (oscillationer med en period av ca år) tycks ha betydelse. 41

42 Precession, långsam rörelse hos rotations-axeln Obliquity, tilt, jordaxelns lutning (Ovanstående bilder illustrerar begreppen Precession och Obliquity.) 42

43 Excentricitet, svagt oval bana Ovanstående bild illustrerar att en elliptisk jordbana runt solen medför att solen ibland kommer närmare och ibland befinner sig längre bort under året. I våra tidevarv är jorden närmast solen i januari. Jordbanan är endast svagt elliptisk, några få procent just nu. Ibland är den mer elliptisk, och då kommer jorden att vara närmare solen i den punkt av banan som är närmast. 43

44 Albedo = vithet Albedo is the ratio of reflected to incident electromagnetic radiation. Exempel: Nysnö reflekterar upp till 85% av infallande ljus. Vatten reflekterar ca 7% av infallande ljus. Milakovic-hypotesen lyckades inte fullt ut förklara istiderna. Man konstaterade att den geofysiska mekanism som tycktes närmast förknippad med istiderna var excentriciteten. Denna har haft en periodicitet som varit ca år under de senaste fyra-fem istiderna, vilket stämmer bra med istidernas mellanrum. Storleken på excentriciteten har dock varit runt en faktor 10 för liten. När jordens bana legat som närmast solen, har instrålningen endast ökat obetydligt. Men ett ytterligare begrepp som kan vara användbart kallas Albedo, vithet. Detta talar om hur mycket av infallande solljus som reflekteras av jordens yta. Om jordens yta är täckt av nysnö, reflekteras upp till 85% av allt ljus från solen. Om jorden emellertid värms upp något, så att nysnön blir isig eller fuktig, kommer mindre ljus att reflekteras och mer att absorberas. Jorden tar då upp mer strålning från solen, temperaturen ökar snabbt, mer is smälter. Skillnaden i albedo mellan nysnö och vatten är ca 85% mot ca 7% vilket i runda tal är den faktor 10 som saknas i Milankovic-hypotesen. 44

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många

Läs mer

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider?

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider? Världsarv i samverkan 63 N ISTID fakta I 5 Tema 2. Vi har legat under samma is FAKTABLAD I5. Varför blir det istider? Det finns många olika teorier om varför det blir istider. Exakt vad som utlöser och

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet Kol och klimat David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet Kort om mig Docent i Biogeokemi Aktiv forskning om bl.a. Kolets och klorets kretslopp Växthusgasflöden Föreläsningens innehåll 1. C-cykeln

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Fysik för C & D 2012/2013 Projekt Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik

Läs mer

Energimyndigheten.

Energimyndigheten. ASPO SVERIGE onsdag 25 maj 2016 E-post info@asposverige.se www.asposwerige.se Energimyndigheten. transportstrategi@energimyndigheten.se Strategi för omställningen av transportsektorn, Energimyndigheten.

Läs mer

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts. Planering Energi 9C Syfte: Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi Genomföra systematiska undersökningar i fysik Använda fysikens begrepp,

Läs mer

Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen

Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2012-07-12 Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen Världsmarknadspriserna på jordbruksprodukter väntas den kommande tioårsperioden

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030.

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. Klimatfakta DN 18/2 2007 Varmaste januarimånaden hittills på jorden om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. IPCC visar att den

Läs mer

Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten

Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten Bränslen/energi Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten Vad driver utvecklingen mot en miljövänligare fordonsflotta? Medelhavsklimatet kommer en meter närmare varje timme.

Läs mer

Planetens omställning från fossila, till långsiktigt hållbara, energiresurser.

Planetens omställning från fossila, till långsiktigt hållbara, energiresurser. Planetens omställning från fossila, till långsiktigt hållbara, energiresurser. Vår välfärd har blivit möjlig tack vare den fossila energin. Kol till masugnar, elektrisk energi till fabriker, bensin till

Läs mer

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Maria Grahn SP systemanalys Chalmers, Energi och Miljö Koordinator

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Älgafallet, januari 2009 Energifrågan i fokus Tanums kommun har beslutat att bidra till ett långsiktigt uthålligt samhälle. I sin miljöpolicy

Läs mer

Klimatvariationer. Vad vet vi om gångna klimat?

Klimatvariationer. Vad vet vi om gångna klimat? Klimatvariationer Vad vet vi om gångna klimat? Har varit 8-10 grader varmare än nu 2300 milj. år istid (gamla isräfflor m.m.) 350-250 milj. år: istid igen på Pangea men även varmt i delar av världen (Karbontiden)

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Kretsar kring el årskurs 4-6

Kretsar kring el årskurs 4-6 Pedagogisk planering för tema Kretsar kring el årskurs 46 Syfte Kretsar kring el är ett tema som handlar om elektricitet. Både om hur den framställs och kommer till oss genom två hål i väggen, och om hur

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

För lite eller för mycket olja?

För lite eller för mycket olja? För lite eller för mycket olja? De fossila bränslena är till stor del boven i dramat om växthuseffekten och hotet mot vårt klimat. Vi har under några hundra år släppt ut kol (CO 2 ) som det tagit naturen

Läs mer

Instuderingsfrå gor el och energi å k5

Instuderingsfrå gor el och energi å k5 Instuderingsfrå gor el och energi å k5 1.Vad uppfann Thomas Alva Edison? Glödlampan, men han hade också över 1000 patent på andra uppfinningar. 2. Ungefär när visades glödlamporna upp för vanligt folk

Läs mer

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft SOLENERGI Solvärme, solel, solkraft Innehållsförteckning Historik/användning s. 2 Miljöpåverkan s. 6 Solvärme s. 7 Solel s. 10 Solkraft s. 16 Fördelar s. 18 Nackdelar s. 19 Framtid s. 20 Källförteckning

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Hemsida www. ovikmvg.se (länk till klimatfrågan) Nils Pauler 1

Hemsida www. ovikmvg.se (länk till klimatfrågan) Nils Pauler 1 Hemsida www. ovikmvg.se (länk till klimatfrågan) 2016-03-23 Nils Pauler 1 400 375 350 CO 2 och klimat över tid (IPCC via SMHI) Klimatet relaterat till CO 2 och metan under istiderna Idag 404 ppm 2016-03-23

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vt. 21/5-2010 1 Innehållsförteckning Sida 1: Rubrik, framsida Sida 2: Innehållsförteckning Sida 3: Inledning, Bakgrund Sida 4: frågeställning,

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

ANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring

ANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring Till Konsumentombudsmannen Konsumentverket 118 87 Stockholm Även via e-post på konsumentverket@konsumentverket.se ANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring Anmälare BioAlcohol Fuel Foundation

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Energiläget i världen - en kvantitativ överblick

Energiläget i världen - en kvantitativ överblick Energiläget i världen - en kvantitativ överblick Föreläsning i Energisäkerhet Ångströmlaboratoriet, Uppsala, 2011-01-17 Mikael Höök, teknologie doktor Globala Energisystem, Uppsala Universitet Hur ser

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel? Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel? Maria Grahn Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori Onsdagsföreläsning 1 mars 2006 Energisystemet (el, värme och transportbränslen)

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

C apensis Förlag AB. Naturkunskap 1a1. Energi. Energi. Lärarhandledning gällande sidorna 96-123

C apensis Förlag AB. Naturkunskap 1a1. Energi. Energi. Lärarhandledning gällande sidorna 96-123 Senast uppdaterad 20120801 37 Naturkunskap 1a1 Energi Lärarhandledning gällande sidorna 96123 C apensis Förlag AB Energi Avsnittet behandlar följande delar av det centrala innehållet: Frågor om hållbar

Läs mer

Två klimatmodeller, motsatta slutsatser

Två klimatmodeller, motsatta slutsatser Två klimatmodeller, motsatta slutsatser Geilo, september 2010 Wibjörn Karlén Prof. em. naturgeografi Det anses råda koncensus beträffande koldioxidens (CO 2 ) betydelse för klimatet; mer CO 2 leder till

Läs mer

FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget: www.seeeffect.se

FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget: www.seeeffect.se FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER En del av verktyget: www.seeeffect.se SeeEffect har utvecklats i samarbete mellan Interactive Institute - Swedish ICT och Håll Sverige Rent. Projektet finansieras av Energimyndigheten.

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i fysik för

Läs mer

Energikällor Underlag till debatt

Energikällor Underlag till debatt Energikällor Underlag till debatt Vindkraft Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh el vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning.

Läs mer

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi Gröna, smarta Haninge Klimatstrategi Haninge kommun arbetar för ett hållbart samhälle. För att ta de rätta stegen, göra kloka vägval måste vi veta var vi befinner oss och i vilken riktning vi bör gå. Syftet

Läs mer

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin jan.wahlin@edu.upplandsvasby.se Läroplanens centrala innehåll gällande kemi säger att du ska lära om kolatomens

Läs mer

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Maria Grahn Fysisk resursteori, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet (el, värme och transportbränslen) står

Läs mer

Vattenkraft. Av: Mireia och Ida

Vattenkraft. Av: Mireia och Ida Vattenkraft Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

UPPTÄCK NORDEN DANMARK Politik & Ekonomi

UPPTÄCK NORDEN DANMARK Politik & Ekonomi UPPTÄCK NORDEN DANMARK Politik & Ekonomi OM SERIEN Filmserien Upptäck Norden är en filmserie som handlar om just Norden och dess länder. t med filmerna är att ge en faktagrund för att kunna resonera kring

Läs mer

Bränslecell. Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12

Bränslecell. Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12 Bränslecell Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12 Innehållsförteckning S. 2-3 Utvinning av energi S. 4-5 Kort historik S. 6-7 Energiomvandlingar S. 8-9 Miljövänlighet S.

Läs mer

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20 Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6 Kurs innehåll SOL 20 Växthuseffekt och klimat Solsystemet och vintergatan 20-a sid 1 Jordens rörelser runt solen, Excentricitet 20-b sid 2 Axellutning och Precession

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Fysik: Energikällor och kraftverk

Fysik: Energikällor och kraftverk Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Frossa en brännhet klimatfars

Frossa en brännhet klimatfars Introduktion till Frossa en brännhet klimatfars Vi kommer från Teater Barbara och vi heter Johan Ehn, Anders Jansson och Carina Jingrot. Vi är skådespelare i pjäsen FROSSA en brännhet klimatfars. Föreställningen

Läs mer

Vad kan vätgas göra för miljön? H 2. Skåne. Vi samverkar kring vätgas i Skåne!

Vad kan vätgas göra för miljön? H 2. Skåne. Vi samverkar kring vätgas i Skåne! H 2 Skåne Vi vill öka den skånska tillväxten inom miljöteknikområdet och med stöd från den Europeiska regionala utvecklingsfonden arbetar vi i projektet Vätgassamverkan i Skåne. Genom nätverkande och gemensamma

Läs mer

Energiomställning utifrån klimathotet

Energiomställning utifrån klimathotet Energiomställning utifrån klimathotet Cecilia Johansson 2015-02-24 Välkomna till Institutionen för geovetenskaper Strategiska forskningsområden Övergripande forskningsparadigm är hållbar utveckling, med

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

Materialet under denna rubrik är under utarbetande och ej fullständigt.

Materialet under denna rubrik är under utarbetande och ej fullständigt. Sekvenser av experiment och annan verksamhet inom Klimat-X Här presenterar vi några tänkbara sekvenser av experiment och förslag till uppföljning med arbete i skolan, studiebesök mm. Materialet under denna

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt Pressinformation E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se 2007-05-15 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport.

samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport. Lokal Pedagogisk Planering i Fysik Ansvarig lärare: Märta Nordlander Ämnesområde: Atom- och kärnfysik samt energi. mail: marta.nordlander@live.upplandsvasby.se Centralt innehåll Energins flöde från solen

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Prins Daniel Fellowship ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Energianvändning historik, nuläge, och framtidsscenarier Prins Daniel Fellowship Prins Daniel Fellowship MÄNSKLIGHETENS TIO STÖRSTA UTMANINGAR 1996

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

Fakta och myter om Peak Car

Fakta och myter om Peak Car Fakta och myter om Peak Car Text och produktion: Scantech Strategy Advisors 2014. Finns Peak Car? I samhällsdebatten förekommer ibland uttrycket Peak Car. Betydelsen av Peak Car varierar, men syftet är

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Annika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren?

Annika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? 28 februari 2008 Annika Balgård Stiftelsen TEM vid Lunds Universitet annika.balgard@tem.lu.se Teknik Ekonomi Miljö Stiftelsen TEM vid

Läs mer

Från energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU 2015-04-09

Från energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU 2015-04-09 Från energianvändning till miljöpåverkan Seminarium IEI LiU 2015-04-09 2 Agenda 1 Terminologi en snabbkurs 2 Primärenergi en problematisering 3 Tidsperspektiv vad kan vi lära från LCA? 4 Term Energi Energiform

Läs mer

Energiförsörjningens risker

Energiförsörjningens risker Energiförsörjningens risker Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Riskkollegiets seminarium, ABF-huset Stockholm 9 November 2010 Dr Mikael Höök Globala Energisystem, Uppsala Universitet

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Simrishamn, VPS, David Weiner, dweiner Utfärdardatum: 2011-08-19 Sida 1

Simrishamn, VPS, David Weiner, dweiner Utfärdardatum: 2011-08-19 Sida 1 Sida 1 Miljöpåverkan från transporter Vilka är alternativen Volvos miljöbilar Elsattsningen One Tonne Life Säkerhet i alla faser Sida 2 Utställda bilar C30 DRIVe (115 hk) Bränsleförbrukning 0,38 l/mil

Läs mer

Solaktivitet och klimat under de senaste 1 000 åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över?

Solaktivitet och klimat under de senaste 1 000 åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över? Solaktivitet och klimat under de senaste 1 000 åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över? Raimund Muscheler Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper Enheten för geologi Lunds universitet

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Vi föreslår istället ett nytt koncept som man kan kombinera med dagens system så att övergången från gårdagen till morgondagen inte blir så radikal.

Vi föreslår istället ett nytt koncept som man kan kombinera med dagens system så att övergången från gårdagen till morgondagen inte blir så radikal. Förbränningsmotorns utsläpp av koldioxid, CO2, påverkar klimatet negativt. Vi försöker minska användandet av våra bilar för att komma bort från problemet. Vi föreslår istället ett nytt koncept som man

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe 3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe Inledning Latinamerika Afrika Asien Sydostasien och oceanerna

Läs mer

Stark efterfrågan driver världsmarknaderna

Stark efterfrågan driver världsmarknaderna På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-06-07 Stark efterfrågan driver världsmarknaderna Världsmarknadspriserna på spannmål väntas minska något i reala termer de kommande tio åren, i takt

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Vilket väder?! Pär Holmgren

Vilket väder?! Pär Holmgren Vilket väder?! Christian Runeby inledde och presenterade talarna. Jan Grimlund redogjorde för Miljökvalitetsmålens bakgrund och att det faktiskt finns ett klart samband mellan klimatförändringar och vad

Läs mer