BL ADE T 01#2009. Övar livräddning av nyfödda MITTEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BL ADE T 01#2009. Övar livräddning av nyfödda MITTEN"

Transkript

1 En personaltidning för oss i Landstinget Kronoberg BL ADE T 01#2009 Övar livräddning av nyfödda MITTEN Patiententsäkerhet Rehabilitering BB lättvård Campushälsan Ledarutbildning Olivia Rökslutargrupper Kundtänst Pensionerna Hygienåsikter Cykelhälmsdebatt BUP-konsulter Prioritering Korsord

2 Bladet behöver din medverkan När ag skriver det här är det ungefär en vecka tills Bladet kommer ut. Texten till inledaren är det sista som skrivs inte av något särskilt skäl, annat än det att redaktören ibland har lite svårt att komma loss. Min poäng är att Bladet aldrig kan föla med i den aktuella debatten. Den kommer inte ut ofta nog, och produktionstiden är för lång. Men nu kommer det en ny tidning redan i april. Vad säger ni på kvinnokliniken och på andra ställen där belastningen är hög? Vad säger sukhusledning och politiker? Var går gränsen för hur mycket man kan spara och effektivisera? Är en personaltidning ett bra ställe att föra denna dialog i? Det tycker ag. I det här numret visar neonatalavdelningen och BB förlossning hur de övar för att bli bättre på att rädda de nyfödda som behöver hälp med att starta livet. Vi hälsar på på nya BB lättvård här är både personal och föräldrar nöda och glada. Kvalitet, trivsel och framtidstro, kan det gå hand i hand med stress, tårar och en känsla av att inte räcka till? Det får ni berätta. Skriv eller ring! Vad ska vi ha personaltidningen till? Ska den vara levande och spegla landstinget från alla håll krävs er medverkan. Vad säger ni på kvinnokliniken och på andra ställen där belastningen är hög? Vad säger sukhusledning och politiker? Var går gränsen för hur mycket man kan spara och effektivisera? Är en personaltidning ett bra ställe att föra denna dialog i? Att blir förälder är det största i de flesta människors liv. Att bli tagen på allvar som patient är av vital betydelse läs om det i utvärderingen av Campushälsan på sidan 10. Att göra ett gott obb, bli uppskattad för det och bli tagen på allvar när man larmar om att kvaliteten är i fara det är ansvarsfullt. Lyssna och respektera är bra ledord.

3 Patientsäkerhet i centrum 4 Övar för att rädda liv 12 Ny kundstänst och vårdvalsservice Många arbeten för säkrare vård 6 8. Rehabomställning utvärderas 9. Lättvård på BB Helhetssyn på Campushälsan 11. Reflektion från en ledare BL ADE T Bladet är en personaltidning för anställda i Landstinget Kronoberg och kommer ut med fem nummer om året. Bladet är en fri, partipolitiskt och fackligt neutral tidning. Redigering och nyhetsvärdering sker efter ournalistiska principer, och föler de etiska regler som finns för press, radio och TV. Ansvarig utgivare Ingrid Persson Adress: Bladet, Landstinget Kronoberg, Växö E-post: Fax: Redaktörer May Olsson, Katarina Lundquist, Redaktionskommitté Ingrid Persson (ansvarig utgivare) Anita Åkesson (ledningsrepr) Mirtha Chabay (SKTF) Bengt Järhult (KLL) Dan Lundkvist (Kommunal) Gunilla Johansson (Vårdförbundet) May Olsson (redaktör) Katarina Lundquist (grafisk form) Omslagsfoto: Hans Runesson Layout: Katarina Lundquist Tryck: Prinfo, Malmö ISSN: Upplaga: ex Distribution: Posten Nästa nummer kommer den 1 april. Manusstopp fredagen den 13 mars. Detta nummer är presslagt den 24 februari. Innehållet i tidningen får gärna citeras om källan anges. Bladet finns också som taltidning. Vill du ha ett ex? E-posta till eller ring Tydlighet viktigt när små liv ska räddas Koll på kompetensen Kvinnorna som slutade röka Runt om Finanskrisen påverkar pension Hygienfundamentalister? Risker med och utan hälm BUP-experter delar med sig Prioriterad tillgänglighet Kryss

4 Inspirerande dagar i Det är spännande att se att det pågår så mycket ute i verksamheten. Jag har hittat några proekt som ag inte kände till. Styrbörn Östberg, chefläkare i länssukvården och medicinsk rådgivare Missade du utställningen om patientsäkerhet? Du har chansen att besöka delar av utställningen under vecka 9 12: Centrallasarettet Växö: medicinhallen Lungby lasarett: entréplan Vi är faktiskt ganska bra! Det konstaterade biträdande länssukvårdsdirektör Lars Ekholm vid patientsäkerhetsdagarna i Växö och Lungby. Och så lyfte han fram Kronobergs goda resultat i några av de senaste nationella kvalitetsmätningarna. Mathina Mölstad Efter att ha tagit del av föreläsningarna och utställningens cirka 40 olika patientsäkerhetsarbeten kan man inte annat än instämma, även om dagarna också visade på områden som måste förbättras. Det var efter att ha medverkat i en internationell patientsäkerhetskonferens i Paris, som engagemanget väcktes att anordna patientsäkerhetsdagar i landstinget. Kristina Andersson på patientsäkerhetscentrum är en av dem som inspirerades av resan och som nu har varit med och anordnat dagarna. Vi vet u att det pågår mycket bra arbete. Detta är ett första steg där vi visar upp hur vi arbetar med patientsäkerhet i länssukvården. Tanken är att vi ska lära av varandra! Många goda exempel Kirurgkliniken i Växö var en av klinikerna som deltog genom att visa hur de arbetar med specifika checklistor för att minimera riskerna vid operation. Det internationella konceptet, som kallas Time Out, har varit framgångsrikt i Växö och sprids nu även till andra landsting. Ett annat exempel från utställningen var TILDA (Tool för Interactive Learning and Daily Assistance), som är ett utbildningsprogram för personal i hantering av medicinteknisk utrustning. TILDA var även en av rubrikerna vid föredragen. Det är roligt att så många ville delta och visa upp hur de arbetar för att förbättra säkerheten för patienterna. Utställningen gav exempel på patientsäkerhetsarbete både i stort och smått, säger Kristina Andersson. Standardvårdplan efter dåliga stroke-resultat Per-Henrik Nilsson, verksamhetschef på 4

5 patientsäkerhet och visade exempel på att bra säkerhetsarbete har gett resultat i Kronoberg. Jag tycker verkligen att dagen har, som någon uttryckte det, lyckats tända en eld hos oss. Vi har beskrivit hur vi arbetar med patientsäkerhet på ett bra sätt. Nicholas Holthuis, läkare klinisk kemi och transfusionsmedicin Eldar tändes Pär Lindgren, överläkare på anestesikliniken, hade som främsta syfte med sitt föredrag att skapa engagemang i ämnet. Det gorde han genom att visa hur ett tragiskt patientfall på sukhuset John Hopkins i USA, där en liten flicka miste livet på grund av bristande rutiner, satte patientsäkerhetsarbetet i fokus. Om dessa dagar lyckas väcka en liten eld hos var och en av oss, så tror ag att vi också har goda chanser att bli ett av världens mest patientsäkra sukhus, precis som John Hopkins, avslutade Pär Lindgren. Ett bra initiativ och första steg. Jag ser fram emot landstingets kvalitetsvecka i höst! Ulrika Thaysen-Sögren, planeringssekreterare landstingets kansli medicinkliniken i Växö, var en av föreläsarna i Växö. Han framhöll vikten av att genomföra kontinuerliga mätningar för att sedan kunna förbättra. Som exempel berättade han om hur strokevårdens negativa resultat i den nationella mätningen Öppna ämförelser fick medicinkliniken att se över strokeprocessen och bland annat arbeta fram en standardvårdplan för strokevård. Dag Ström, proektledare för det nationella patientsäkerhetsarbetet vid Sveriges Kommuner och Landsting, bröt ner landets sex prioriterade patientsäkerhetsområden i ett lokalt perspektiv. Under sin föreläsning i Lungby gav han både konkreta exempel på konsekvenser av bristande patientsäkerhet Det har varit en mycket intressant dag. För min del var det speciellt intressant att lyssna till hur utbildningsprogrammet TILDA fungerar. Där kan nog vi inom medicinsk fysik och teknik bidra till utveckling. Bernt Lindroth, medicinsk teknisk ingenör i Växö 5

6 Tidigt i höstas slutade första gruppen som deltagit i Rehabomställning, ett proekt i landstingets satsning för medarbetare som riskerade att bli, eller var sukskrivna. Det var ett försök till långsiktig lösning för dem som hade en oviss framtid. Målet med omställningsprogrammet var att deltagarna skulle få bättre sälvförtroende och styrka att hitta obb eller studier utanför landstinget. De tre fackförbunden SKTF, Kommunal och Vårdförbundet stod bakom Rehabomställning ihop med arbetsgivaren och företaget Arbetslivsresurs. Bladet berättade om proektet för ett år sedan. Hur gick det då? Jo, av de su deltagarna var det två som fick nytt obb, två börade studera, en ska gå en utbildning i höst om det inte dyker upp ett arbete innan dess. En person har varslats om uppsägning och det pågår utredning om den kvarvarande medarbetaren. text & foto: anneli wirdenäs Skönt att ha avslutat med landstinget En av dem som deltagit i proektet med Arbetslivsresurs är Eva Rosenqvist- Larsson. I dag är hon på väg att byta spår i livet, söker obb och ser också studier som en mölig böran på vägen till ett nytt yrke. Nu tycker ag det är ätteskönt att ha avslutat med landstinget. N När hon av olika skäl inte längre kunde gå tillbaka till sin gamla arbetsplats i landstinget, hade hon först svårt att tänka sig att arbeta med något helt annat. Det var inom vården hon hade sin identitet, där hon obbat i 28 år. Man var u inte längre ung med stark tro på sig sälv, säger hon. Efter att ha gått igenom omställningsproektet med Arbetslivsresurs känner hon sig stärkt och ser med nya ögon på sig sälv. Nu har hon också sagt upp sig hos landstinget. Jag har blivit tuffare, vågar ta för mig mer. Jag har lärt mig att ag kan klara även sådant som ligger utanför landstinget. Nu vågar ag gå runt till olika arbetsplatser och fråga efter obb, det skulle ag inte ha gort för ett år sedan. Under proekttiden fick hon mölighet att praktisera på olika arbetsplatser och i somras vikarierade hon i receptionen på ett stort företag, något som gav mersmak. Egentligen hade hon planerat att studera i höst men om det dyker upp ett obb innan dess, så tar hon det istället. Ett löfte fanns När Eva Rosenqvist-Larsson först blev erbuden av arbetsgivaren att delta i Arbetslivsresurs, kände hon sig utslängd. Nu behövs ag inte längre, tänkte ag. Proektet är ett sätt för landstinget att bli av med oss, då kan de säga att de i alla fall hade gort något, så upplevde ag det. Samtidigt fanns löftet från arbetsgivaren att vi skulle få komma tillbaka efteråt. De som inte hittade obb eller studier under proekttiden går därför och väntar på att landstinget ska ordna något till dem, förklarar hon. Tryggheten i att arbetsgivaren trots allt fanns där även efter proektet var viktig för deltagarna, tror hon. Jag hade nog inte nappat på erbudandet ifall ag hade varit tvungen att säga upp mig. Vänta på besked Det var en stor omställning att gå med i proektet. Man kände sig liten och ensam och undrade: vad går det här ut på, egentligen? Man var u van att obba mycket, det var märkligt att få så mycket fri tid. Eva Rosenqvist-Larsson tycker också 6

7 Facket tveksamt att de su deltagarna kunde ha träffats oftare och för att stötta varandra, det blev mest individuella träffar. Hon hade också trott att avslutningen på proektet skulle ha blivit annorlunda. Vi hade hoppats på ett annat omhändertagande från landstinget efteråt, att man skulle få träffa personalchefen och prata om framtida obb. Det har varit obbigt att gå och vänta på besked. Man undrar hur mycket krut de lägger ner för att hitta nya obb till dem som inte hittade något under proektet. Rätt fas i livet Trots det är Eva Rosenqvist-Larsson nöd med sin gamla arbetsgivare och de insatser hon fått under och efter sin sukskrivning, och tycker att proektet borde permanentas. Det är ättebra om man är i rätt fas i livet, som ag var. Jag tycker att ag har fått bra hälp och det är skönt att ha kommit så här långt. I Det är viktigt att utvärdera och lära av proektet Rehabomställning anser Birgitta Sanderflo från fackförbundet Kommunal. Hon är dock tveksam till ifall det blir några fler liknande grupper. I så fall måste man vara klarare med målsättningen så att både deltagare och arbetsgivare har samma ingång. Ett av problemen var att förväntningarna såg olika ut, anser hon. Det måste bli tydligare från böran. Facket sa ne Det var förstås olyckligt att konunkturen vände neråt precis i slutet av proektperioden. Det gorde sitt till att utfallet blev som det blev, tror Birgitta Sanderflo. De här personerna behöver hopp, inte fler misslyckanden. Nu är risken stor att några av de su deltagarna sägs upp. En har redan varslats, men det har vi bestridit från fackligt håll och förhandlingar pågår. Landstinget ville från böran att alla som deltog i proektet skulle säga upp sig sälva. Det sa vi ne till och så blev det inte heller. Inställningen till långtidssukskrivna har ändrats mycket sedan 80- och 90-talen, tycker Birgitta Sanderflo. Nu börar de första fallen i länet komma när Försäkringskassan säger: Nu är det slut på sukpenningen. Hon har stora farhågor inför det nya sukförsäkringssystemet. De som varit sukskrivna länge riskerar att komma i kläm och bli utförsäkrade. Eller tvingade att komma tillbaka till sina gamla obb, och sedan uppsagda om de inte klarar det. Då blir de hänvisade till a-kassa eller socialbidrag. Ekonomin drabbas hårt Birgitta Sanderflo tänker också på alla med deltidssukskrivningar som Försäkringskassan kanske inte längre godkänner. Då måste de gå upp och obba heltid fast de egentligen inte orkar, alternativt säga upp en del av tänsten. De nya kraven från staten och Försäkringskassan är väldigt tuffa, anser hon. Det är u mycket individuellt hur man klarar vägen tillbaka efter en sukskrivning. Att sukpenningnivåerna dessutom sänks, slår särskilt hårt mot våra grupper som u främst består av lågavlönade kvinnor. + 7

8 Nöd med resultatet av rehabliteringsproektet Anette Johannesson är PA-specialist inom länssukvården och en av dem som arbetat för att rehabiliteringsproektet skulle bli verklighet. Hon har fölt de su deltagarna under hela omställningsprogrammet, och trots att inte alla har sysselsättning i dag är hon nöd med resultatet. Den så kallade Rehabkedan gör det tydligare, man vet vem som har ansvar för vad. D Det har varit en resa där deltagarna fått mölighet att undersöka sina styrkor och svagheter, reflektera över livet, bygga upp sin sälvkänsla och lära sig hur man söker obb. Det är erfarenheter som de alltid kommer att ha gläde av. Och coacherna från Arbetslivsresurs var proffsiga och ambitiösa, tycker Anette Johannesson. Ibland är det svårt att få obb, man konkurrerar u med hela arbetsmarknaden och behöver en hel del flyt också. Lite dålig taming var det att konunkturen börade gå neråt i slutet av proektperioden. Vi styr u inte över arbetsmarknaden. Säga upp sig Hon ser gärna att omställningsprogrammet permanentas, men tycker i så fall att deltagarna måste säga upp sig vid proektets start för att få vara med. Det skulle ge en extra motivationsskuts att ha klippt av bandet, tror hon. Så var också tanken även med den första gruppen, men facket satte sig emot egen uppsägning. Nu är det upp till landstingets ledning att besluta ifall detta ska fortsätta och i vilken form. Nya lagar gäller Den första uli kom nya regler och lagar när det gäller sukskrivning. Det var först i anuari 2009 som man börade se konsekvenserna av dem. Anette Johannesson tycker att sukförsäkringsreformen har förtydligat vad som gäller för både arbetsgivare och medarbetare. Den så kallade Rehabkedan gör det tydligare, man vet vem som har ansvar för vad. Om ag blir suk utreds det om ag kan återvända till min arbetsplats inom tre månader. Går inte det undersöker arbetsgivaren om det finns annat arbete inom landstinget inom sex månader. Försäkringskassan undersöker efter sex månader om man kan ta ett arbete på den regulära arbetsmarknaden. Om inte landstinget hittar något inom sin egen verksamhet kan det innebära att man hänvisas ut på arbetsmarknaden. Om den sukskrivna beräknas bli frisk inom ett år gör man undantag. Som sukskriven kan man också ansöka om förlängd sukpenning, ifall sukdomen tar längre tid att läka. Tydligare ramar Det blir tydligare för individen när man har de här ramarna: Det är mitt ansvar att se hur ag ska återkomma till mitt arbete. Tidigare var det mycket som var subektivt och utan tidsramar. Är man borta från sitt arbete längre än tre månader så är det svårt att komma tillbaka, förklarar Anette Johannesson. Statistiken visar att 75 procent av de sukskrivna fortsätter sin sukskrivning. Nivåerna på sukpenningen efter ett års sukskrivning har också sänkts, och läkarna har fått riktliner från Socialstyrelsen för hur lång tid man bör sukskriva patienter för vare diagnos, för att alla ska behandlas lika. Detta är ett bra hälpmedel för läkarna att luta sig mot, anser Anette Johannesson. Tidiga samtal Landstinget Kronobergs egen rehabiliteringsrutin heter Arbetslivsinriktad rehabilitering. Den går ut på att man ska hitta lösningar så tidigt som möligt. Redan andra veckan hålls ett planeringsmöte där man diskuterar hur man kan underlätta för den sukskrivna. Veckan därpå hålls ett bedömningssamtal på företagshälsan där man utreder diagnosen, pratar om den sukes situation på obbet och hemma. Där utreder man vilka stöd och insatser som behövs. Sedan är det Försäkringskassan som samordnar rehabiliteringsplanen. Var uppmärksam Det gäller bara att få våra verksamheter att skicka sina medarbetare i tid. Hur lär vi våra personalgrupper att bry sig om varandra, att det inte bara är chefens ansvar utan att vi gott kan vara uppmärksamma på varandra, frågar hon sig. Ju tidigare man får rehabilitering desto snabbare kommer man tillbaka. Förekommer det då några insatser från Arbetslivsresurs? Landstinget köper fortfarande tänster från dem, men bara för individuella lösningar där det känns särskilt motiverat. 8

9 Som hemma fast på BB Den 12 anuari öppnade portarna för nya BB lättvård i patienthotellets lokaler på centrallasarettet i Växö. Här är även pappor garanterade plats att bo över hos sitt nyfödda barn i en lugn och trygg milö nästan som hemma. Man sköter sig sälv, men har ändå personalen till hands. Det känns tryggt, säger nyblivna tvåbarnsmamman Jennifer Franzén. Stina Jordevik I stort sett alla nyblivna föräldrar önskar att även pappan ska få bo kvar på BB med sin nyfödda bäbis. Det går inte att garantera på vanliga BB. Därför är personalen på nya BB lättvård glada och stolta över att kunna erbuda familerna att få vara tillsammans de första dygnen. Det känns otroligt bra att vi har plats till alla pappor och att BB lättvård har blivit en milö som är så hemlik, säger barnmorskan Lena Ekdahl. Tillsammans med biträdande avdelningschef Ingegerd Johansson och barnundersköterskan Lena Johansson har hon arbetat med lanseringen av BB lättvård, och kan nu blicka tillbaka på några lyckade första veckor. Vi håller fortfarande på att hitta formerna för vårt arbete, men hittills fungerar det utmärkt. Patienterna trivs väldigt bra, berättar Ingegerd Johansson. Lugnare än vanliga BB BB lättvård är till för nyblivna mammor som är helt friska och har haft normala, okomplicerade förlossningar. Sälvklart ska även barnen må bra, och amningen ska fungera. Fyra till sex timmar efter förlossningen flyttas mammorna till BB lättvård, oftast i rullstol via kulvertarna under lasarettet. På BB lättvård får familen eget rum med dubbelsäng, tv och kylskåp. Milön i de åtta rummen, korridorer och matrum är stillsam och snudd på hemlik. Få ringningar, få telefonsamtal och inget spring i korridorerna. Alla som är anställda på BB förlossning turas om att obba här, och många trivs bra. Atmosfären är lugnare än på vanliga BB, säger Lena Ekdahl. Möligen kan lugnet vara en nackdel på nätterna, säger Lena Johansson. På natten bemannar vi med en barnundersköterska, och det kan förstås kännas lite ensamt. På dagen är avdelningen bemannad med en barnmorska, och barnläkare kommer på förmiddagarna för standardundersökningen av de nyfödda. Avståndet till övriga BB och kvinnokliniken är delvis en nackdel tycker Lena, Lena och Ingegerd. Det är klart att det hade varit perfekt om avdelningarna låg vägg i vägg. Kanske blir det så i framtiden. Men det är ändå viktigt att BB lättvård är en separat enhet, med sin lugnare milö, säger Lena Ekdahl. Tryggt Jennifer Franzén fick sin andra dotter igår, och har tillbringat ett drygt dygn på BB lättvård. Hon trivs ättebra på avdelningen. Här är väldigt trevligt. Man sköter sig sälv men har ändå tillgång till personalen om det behövs. Som hemma fast lite tryggare. Jennifer Franzén har precis fött sin andra dotter. Eftersom förlossningen var okomplicerad och amningen fungerar fick hon komma till BB lättvård. Lena Johansson, Lena Ekdahl och Ingegerd Johansson har alla arbetat med öppnandet av BB lättvård. Ännu så länge är de nöda BB lättvård har blivit den lugna, hemlika milö som de ville skapa. Omflyttningar i spåren av BB lättvård Det har funnits önskemål om en samlad kvinnoklinik och om en lättvårdavdelning på BB i Växö. Den 12 februari öppnade BB lättvård i patienthotellets lokaler. I samband med detta stängdes också kvinnoklinikens avdelning 9, där patienter med gynekologiska, ortopediska och kirurgiska åkommor vårdades. Gynpatienterna flyttades till BB förlossnings lokaler, och de ortoped- och kirurgipatienter som vårdats på avdelning 9 vårdas huvudsakligen i Lungby. De lediga lokalerna på gamla avdelning 9 används i dag av akutkliniken, som under sin omorganisation och ombyggnad har behov av utrymme för akutvårdsavdelningen AVA (tidigare intagningsavdelningen). 9

10 Att bli tagen på största allvar Det var under ledorden lättillgänglighet, smidighet och hög kompetens som Campushälsan öppnade hösten I en utvärdering får vi nu veta om de har lyckats leva upp till detta. Vad säger personalen och framför allt: vad säger studenterna? malin person Fakta om Campushälsan År 2005 börade planeringen av Campushälsan efter ett politiskt beslut i Landstinget Kronoberg. Campushälsan tillhör vårdcentralen Teleborg. Det är en mottagning som studenter vid Växö universitet vänder sig till på motsvarande sätt som till en vårdcentral. Bakgrunden till Campushälsan var dels den spridda kunskapen om unga vuxna mellan olika verksamheter, men också att den gruppen tenderar att omhändertas på en alltför specialiserad nivå. Bemanningen består av en distriktssköterska och en psykiatrisuksköterska samt läkarresurs med 30 procent. Utvärderingen initierades av Campushälsans personal och verksamhetschef Kerstin Eriksson. Den är genomförd av Inger Henriksson, närsukvården och Eva Wikström, FoU-centrum. På Campushälsan arbetar distriktssköterskan Karin Akselsson och psykiatrisuksköterskan Charlotte Carmvall. Till sin hälp har de Håkan Ivarsson som tillsammans med två andra distriktsläkare arbetar 30 procent i verksamheten. Karin, Charlotte och Håkan beskriver mottagningen som liten, bekväm och enkel. Det bästa med Campushälsan är att vi har mölighet att obba med en helhetssyn, menar Karin. Om en patient söker för en somatisk åkomma men egentligen behöver samtalsstöd, så finns Charlotte i rummet bredvid. Dessutom finns u stor kompetens en trappa upp på vårdcentralen, som vi också får hälp av vid behov. Enkelt för studenterna En tanke med Campushälsan var att normalisera unga vuxnas problem och att de skulle tas omhand på rätt vårdnivå. Det är inte alltid så enkelt att veta vart man ska vända sig. Det är viktigt att ingen känner att de kommit fel när de kommer till oss, det handlar om att patienten inte sälv ska behöva sortera i vården. Vi vill att studenterna ska tycka att det är enkelt att komma hit och att de här kan få avancerad vård på ett enkelt sätt, säger Charlotte. Risk för sårbarhet? Men, det som samtidigt är bra med en liten och enkel mottagning, kan inte det också vara en svaghet? Är en verksamhet bestående av i huvudsak två personer inte väldigt sårbar? Vi har ett väldigt bra samarbete med vårdcentralen en trappa upp, förklarar Karin. Där finns ersättare till både mig och Charlotte. Bemötande Efter att ha arbetat med studenter i två och ett halvt år har personalen fått mycket kunskap om gruppen och om sälva mötet. I utvärderingen säger personalen på Campushälsan att deras roll är att höra vad det handlar om. Vi ska lyssna. Det är vägledning som behövs [ ], de är unga och utan erfarenhet, de ska se att de blir bra bemötta av en vuxen. Utvärderingens resultat visar också att studenterna är mycket nöda med bemötandet och att personalen är väl medveten om hur viktigt det är att lyssna på vad studenterna säger. En student menar att Det är det viktigaste, att även om det inte är något allvarligt, att bli tagen på största allvar, att få det bemötandet. En annan student säger att Dom lyssnar och ställer frågor, dom vill hälpa, för min skull. På något sätt skulle vi vila strukturera upp kunskapen vi förvärvat och dela med oss till andra, säger Håkan. Får den hälp man behöver På studentkåren vid Växö universitet är man också positiv till Campushälsan. Vice ordförande Aina Hantoft beskriver Cam- 10

11 Att lära sig leda sig sälv och andra så heter utbildningarna för nya och blivande chefer inom landstinget. Det finns dels ett program för nya chefer som vill utvecklas och hitta nya perspektiv som ledare, dels ett traineeprogram för den som nyss blivit, eller kanske vill bli chef. Traineeprogrammet ska förhoppningsvis fylla på med nya chefer när trettio procent av de nuvarande har pensionerats år En av de 24 som går chefsutbildningen är Helena Zettergren, chef för resursenheten. Hon kommer att förmedla sina intryck från utbildningen efterhand, denna gång i Bladet. Så här skriver Helena efter första utbildningstillfället: D Det känns mycket positivt att det nu har startats en ledarskapsutbildning för chefer och eventuellt blivande chefer inom Landstinget Kronoberg. Det är förstås en förmån att sälv få delta, men ag är också övertygad om att landstinget som helhet har mycket att vinna på en sådan här satsning. Jag tror att förväntningarna inför utbildningen såg olika ut bland deltagarna, men att samtliga är mycket positiva inför fortsättningen. Det framgick att många saknar verktyg i sitt ledarskap och att man i rollen som chef kan känna sig ganska ensam. Detta blir förstås ett bra tillfälle att utbyta erfarenheter, knyta nya kontakter och bilda nätverk. pushälsan som en lugn och trevlig mottagning där man får den hälp man behöver. Det är väldigt enkelt att komma i kontakt med Campushälsan. Har de inte mölighet att svara när man ringer, så ringer de alltid tillbaka, säger Aina. Men det finns fortfarande saker som kan förbättras. Aina Hantoft menar att det råder en viss osäkerhet om skillnaden mellan universitetets Studenthälsa och Campushälsan. Studenter vet inte när de ska vända sig till vilken mottagning. Utvärderingen talar här om vikten av att synliggöra Campushälsan mer och informera om vad man kan få hälp med hos dem. Med tanke på att studenterna vid universitetet byts ut med ämna mellanrum är det ett arbete som ständigt måste pågå. Bra trots få resurser Till stora delar är utvärderingen väldigt positiv. Den visar gång på gång att ledorden lättillgänglighet, smidighet och hög kompetens inte bara var tomma ord, utan något man ständigt arbetar efter och lever upp till. Den lyfter fram att personalen ser patienten som en helhet och använder sig av flexibla lösningar här och nu med de resurser som finns ust nu, hela tiden i samråd med patienten. Vi är stolta över att ha byggt upp något bra med få resurser. Vi har gort något som faktiskt fungerar, säger Karin och Charlotte. Jag tycker att utbildningens upplägg känns välgenomtänkt, med en bra blandning av interna och externa föreläsningar, grupparbeten, gruppdiskussioner och sälvreflektioner. Vi ska under året bland annat få tillfälle att åka på Utvecklingskraft 2009, vilket är en konferens i Jönköping där förbättringsarbeten från hela Sverige ska att presenteras och spridas. Vi kommer att få besök av representanter från södra sukvårdsregionen som föreläser kring Att leda med lean. Jag arbetar sedan två år som chef för resursenheten inom psykiatrin och har sedan september även tagit över avdelningschefsskapet för resurseheten på centrallasarettet. Jag kan här se att vi har en hel del att lära av varandra mellan driftenheterna. Mina egna tankar efter första utbildningstillfället är att det kommer bli ett lärorikt och inspirerande år för oss. Jag ser att utbildningen kommer att ge oss en mölighet att växa både som personer och som ledare vilket med all sannolikhet gynnar våra verksamheter. Jag ser fram emot en spännande fortsättning! > Hur tänker vi om livet och döden? > Vad är aggression och hur kan den se ut? Anmäl dig till sommarkurser i psykologi vid Växö universitet All information f inns på: Kom ihåg - sista anmälningsdag är 15 mars. Institutionen för samhällsvetenskap Helena Zettergren 11

12 Dramatik när samarbete trimmas De återupplivar ny Det är nästan gryning. Christine, undersköterska på BB förlossning, sitter och tar igen sig på en stol i korridoren när plötsligt en barnmorska kommer springande med ett nyfött barn i famnen, invirat i en filt. Det är urakut! Hälp mig nu! Larma barnläkaren! text: May Olsson foto: hans runesson Medan Christine larmar, lägger barnmorskan upp den nyfödde på barnbordet, som nu är förvandlat till katastrofplats. Barnet måste få hälp att andas. Apparater slås på, varma handdukar läggs runt den lilla kroppen. En orolig pappa äntrar scenen, en barnsuksköterska från neonatal kommer springande och tätt efter henne barnläkaren. Vad har hänt? Barnet förlöstes med kesarsnitt och andas inte. Barnmorskan har placerat andningsmasken över mun och näsa på barnet. På en skärm kan suksköterskan och läkaren få en uppfattning om barnets värden. Det ser inte bra ut. Under tiden försöker Christine få pappan att sitta ner. Men han skriker u inte, vad är det för fel? Han dör väl inte? Vad gör ni? Den röda kepsen Denna gång är barnet en docka, och hela akutsituationen en övning. Det hindrar inte att adrenalinet pumpar. Spänningen och koncentrationen är intensiv. Under tre perioder per år tränar berörd personal från BB förlossning, neonatal och i framtiden även narkosläkare för att agerandet ska sitta i ryggmären. Tungt vägande för ett lyckat resultat är kommunikation och tydligt ledarskap. Här symboliseras ledarskapet av en röd keps. Den som för tillfället har tagit på sig ansvaret bär kepsen. Än så länge är det barnmorskan, men nu tar barnläkaren över: Pulsen? Barnets färg? Tonus? Pappa svimmar och behöver tas omhand. Röd keps betyder ledaransvar Eftersom dockan inte visar något, får man fråga barnöverläkaren Kenneth Söberg, som är sufflör i bakgrunden. Hur ska det gå? Orolig mamma lugnas av undersköterska Bekräfta upprepa! Det kan vara flera sådana här situationer i veckan, berättar Emma Spångberg, barnsuksköterska på neonatal och en av ceps-instruktörerna. Särskilt barn som föds med kesarsnitt kan behöva hälp att komma igång att andas. Vare övning är tio minuter väldigt långa minuter, kan Bladets reporter intyga! Emma står på en stol och filmar förloppet. Tänk högt, tala tydligt, instruerar Kenneth. Bekräfta ordination upprepa. Våga ta initiativ och ansvar, våga reagera, uppmuntra! Lätt att säga, kan tyckas, i en situation där paniken lurar. Men det är ust därför tydligheten och kommunikationen är så viktig. När paniken stiger, begränsas intellektet. Andas 30 sekunder. Inom den tiden ska barnet ha börat andas sälv. Det är inte lång tid man har på sig. Därför är ventilering av lungorna prio ett, härta och cirkulation kommer i andra hand. Det nyfödda barnet är blekt och slappt. 12

13 födda CEPS står för Center for Education in Pediatric Simulator. Metoden har utvecklats på Stanford University of Medicin, USA Det föds drygt barn i Sverige vare år. Vart tionde nyfött barn (10 000) behöver någon form av aktiv hälp vid födelsen. Kring barn (1 %) behöver intensiv återupplivningshälp. Tretton akutsukhus i Sverige anordnar kurser enligt CEPS-konceptet. Källa: Pediatriskt utbildnings- och träningscentrum, Södersukhuset Stockholm På skärmen kan barnets värden läsas av. n Christine. Kenneth Sögren, barnläkare. övervakar i bakgrunden. Det finns olika dockor för olika övningar. Plötsligt faller pappan ihop i en hög på golvet. Christine försöker ta hand om honom, medan Aina, barnmorskan, uppdaterar barnläkaren Linda. Mamman fick visst Petidin vid förlossningen. Nu ökar barnets härtfrekvens något. Christine, kan vi få nya varma dukar? Och äntligen barnet tar några enstaka egna andetag. Övningen bryts. Lättade applåder och skratt fyller rummet. Tillit Det viktigt att någon vågar ta kommandot, och det handlar också om tillit. Man behöver ha ögonkontakt, säger Pia Ulvesson, instruktör och barnsuksköterska på neonatalavdelningen. För två år sedan gorde hon sin första övning på Universitetssukhuset i Lund. Pia och övriga instruktörer har fått fria händer av sin chef att bygga upp utbildningen, som numera är en del av de nationella riktlinerna för pediatrisk behandling i Sverige. Navelsträng På återsamlingen direkt efter går man igenom filmen minut för minut och diskuterar allt som hände. Syftet är inte att leta fel och hänga ut varann, snarare att lyfta upp de insatser som fungerade bra. Säkerheten växer med vare övning. Totalt 150 personer ska delta i övningarna. Alla barnläkare, barnsköterskor och barnsuksköterskor på neonatal samt barnmorskor och undersköterskor på BB förlossning. På sikt också narkosläkare och obstretriker. Tonus = musklernas spänningsgrad Instruktörer och ansvariga för CEPS-utbildningen: Eva Stärna, Marie Alfengård, Pia Ulveson, Emma Spångberg, Kenneth Söberg, Bengt Walde, Anna Westergård, Carita Sturesson. 13

14 Olivia är här för att stanna Fler och fler hittar nyttan med Olivia, modellen för befattningsutveckling. I anuari var det Oliviadag på Futurum och nya arbetsplatser startade arbetet, samtidigt som goda exempel från de som redan hållit på ett tag visade upp sig. May Olsson Olivia är alltså metoden som synliggör vilken kompetens som behövs, och vilken kompetens man har på arbetsplatsen. Arbetsplatsens behov av kompetens delas upp i fyra nivåer, från en nödvändig grundnivå och uppåt. Det blir tydligt för var och en anställd vad som förväntas av henne. Det blir tydligt för chefen var utbildningar ska sättas in. Men man ska inte överarbeta, råder Lillian Karlsson, avdelningschef på neonatal. Funktionen är viktigast, inte formen. Och kompetensen är inte bara kunskaper i medicinsk teknik eller formell utbildning, hos oss kan det också vara till exempel hur man lyckas med anknytningsprocessen förälder-barn. På så sätt blir Oliviaarbetet också Arbeta med människor Socionom? Suksköterska? Specialistsuksköterska? Magister-/masterutbildning? Vi har utbildningen för dig! Anmäl dig på Sista anmälningsdag 15 april. Läs mer på Lillian Karlsson och Jonas Löf har använt sig av Olivia ett tag. Nu delar de med sig av erfarenheterna till nya intresserade, här Lena Gustafsson och Annelie Johansson från IVA. en kvalitetssäkring och en del av patientsäkerhetsarbetet. Bra karta Wolfgang Barenfeldt, proektledare, är glad över det stora intresset för Olivia, inte minst för att deltagarna anmält sig av egenintresse. Redan nu finns önskemål om en ny Oliviadag till hösten. Men om man vill starta tidigare finns det inga hinder. Vad är så bra med Olivia, Wolfgang? Att man får en struktur på kompetens- och utbildningsbehovet. Att man synliggör kompetenskravet utifrån verksamhetens mål och inriktning. Det blir en kartbild på nuläget ämfört med det önskade läget i framtiden. Rättvisande Inom ambulansen i östra Kronoberg har Jonas Löf med flera obbat med Olivia i ett år nu. Vi börade med en enkät för att fastställa våra mål och grundvärderingar. Det är bra, men inte nödvändigt att böra där. Målen kan också förtydligas under tiden man arbetar med Olivia. Både neonatal och ambulansen har använt sig av Oliviadokumentationen i lönesamtalen. Det är inte avsikten, men kan ibland ge tydligare kriterier för både chef och medarbetare. Det blir mer rättvist och tydligare, säger Jonas Löf. Det finns en modul under PA-systemet där dokumenten kan placeras och utvecklas. Här finns också färdiga mallar för dokumentationen. Ett tips är att först förankra Oliviaarbetet hos klinikledningen. Hos oss vill alla verkligen komma igång nu, säger Annelie Johansson från IVA. Före sommaren ska dagens deltagare vara igång med Olivia. Det är ingen utopi man kan få fram väldigt mycket på kort tid, och när man väl är igång underlättas mycket i det vardagliga arbetet, menar de erfarna Oliviabrukarna. Läs mer på webben i Personalhandboken/Komptensutveckling. 14

15 Bella och Inger är rökfria efter 40 år Det var inte så svårt som vi trodde Hösten 2007 börade Inger Engström och Helen Bella Bellander i en av landstingets rökslutargrupper. Nu är de båda rökfria sedan ett drygt år tillbaka. Jag har blivit av med min hosta och känner dofter bättre, säger Bella. Jag har fått bättre flås, säger Inger. stina ordevik Efter ungefär 15 cigaretter om dagen i runt 40 år har Bella och Inger lyckats bryta sin vana. För Ingers del börade allt med ett dasstryck på en toalett på gynmottagningen i Växö där hon arbetar som suksköterska. Där stod det om rökslutargrupperna och ag blev påmind vare dag om att ag borde sluta. Dessutom hade barnbarnen varit på mig en del. Så ag tog tag i saken och anmälde mig. Motivation Bella arbetar som undersköterska på strålningsenheten i Växö. Hon hade funderat på att sluta ett tag när hon anmälde sig till rökslutargruppen. Den första uppgiften i gruppen var att bokföra vare cigarett man tog under 14 dagar, och dessutom klassa hur god eller viktig den var. Vi fick också läxor, som att samla fimpar i en burk med vatten och låta den stå framme och osa, berättar Bella. Ett definitivt datum för rökstoppet sattes, och när den dagen kom var både Bella och Inger mycket motiverade. Jag såg nästan fram emot det, och tyckte att det gick lättare än ag trott, säger Inger. Jag var lite arg och irriterad ett tag, men har man bestämt sig så går det. Allt sitter i huvudet, säger Bella. Förlora en vän men slippa skammen Landstinget stod för kostnaden för nikotintuggummi under de första månaderna, och Bella testade också ett läkemedel som skulle ta bort röksuget. Varken Inger eller Bella har hittills haft något återfall, men båda konstaterar att en enda cigarett nog gör att man är fast i behovet igen. Det är helt enkelt inte värt att ens testa. Vad var då det svåraste med att sluta? Att röka är inte bara ett behov, det är en vana. När man slutar försvinner en vardagsbelöning och något som ger legitima pauser. Det är nästan som att en god vän försvinner, säger Inger. Å andra sidan har vi haft arbetsmilön på vår sida. Vi har haft gott stöd av våra kollegor, och det är besvärligt att gå ut och röka när man arbetar på ett sukhus. Jag kände nästan att ag skämdes när ag stod ute och rökte i arbetskläder. Rikare liv Sedan Bella blev rökfri har hon blivit av med en besvärande hosta, och upplever att hon känner dofter bättre. Men ag har gått upp en hel del i vikt sedan ag slutade röka. Det är väl tyvärr ganska vanligt att det blir så. För Inger har rökstoppet betytt en bättre kondition, och det har dessutom resulterat i en gratis resa till Österrike i somras. Min man slutade samtidigt som ag och vi räknade ut att vi tillsammans sparar ungefär kronor i månaden. Det blir snabbt ganska mycket pengar! Helen Bella Bellander och Inger Engström hade rökt i 42 respektive 38 år. Trots det tycker de inte att det var så svårt att sluta. Vill du också sluta med tobak? För personal inom Landstinget Kronoberg ordnar friskvårdskonsulenterna tobaksavvänningsgrupper. Läs mer om detta på webben. Gå in under A Ö och sök F som i Friskvård och hälsa och klicka på Friskvård / Friskvårdsprogram. Alla som vill ha hälp med tobaksavvänning kan också anmäla sitt intresse på Landstinget Kronobergs hemsida. Gå in under Om landstinget / Arbetsområden / Folkhälsa / Tobak. Där finns också en lista över vilka tobaksavvänare som finns i din kommun. 15

16 Runt om På nya poster AT-läkare Hemen Naar, Torbörn Andersson, Veronica Widgren, Johanna Oldby, Elisabeth Johansson, Malin Fredholm, Claudia Robinson, Linda Nilsson, Mats Pettersson, Magdalena Schneider Närsukvård Jourläkarcentralen: Gun Lindbladh-Johansson, vik usk Sukgymnastiken i Växö: Emma Johansson, arbetsterapeut, Anna Eriksson, vik sukgymnast Sukgymnastiken i Uppvidinge: Lina Karlsson, vik sukgymnast Sukvårdsrådgivningen: Anna Marie Johansson, suksköterska Vårdcentralen Centrum: Susanne Dahlström, vik dsk Vårdcentralen Lenhovda: Jennie Nilsson, arbetsterapeut Informationslogistik inriktning : VÅRD & omsorg 60 hp Magisterprogram på distans Distansutbildning, halvfart under två år. Lyssna på landstinget! Vet du om att du kan lyssna på ludfiler från taltidningen Reflexen på vår webb? Sök på bokstaven T i A-Ö, taltidningen Reflexen. Här finns landstingsreportage och information från landstingen i Kronoberg, Blekinge och Kalmar. Hallå där!...marie Jadner, proektledare för Entreprenörskap i vården, nu har ni haft inspirationsdagarna. Vad händer härnäst? Två företagsskolor har startat i Växö och en i Lung- Johanna Melin är redaktör för Reflexen. Hon gör ludtidningen på uppdrag av de tre landstingen. Hon är glad att filerna nu finns på webben. Tack vare webben är reportagen nu tillgängliga för flera. Jag märker att många efterfrågar möligheten att lyssna istället för att läsa och by. Sammanlagt rör det sig om cirka 35 personer, de flesta kvinnor. Eventuellt kommer ett uppsamlingsheat att anordnas i höst om det finns efterfrågan på fler platser. Det finns inget krav att de som deltar i kurserna har färdiga idéer, men hur långt gångna är deltagarnas företagsplaner? Det är väldigt olika, men gemensamt för alla är att de har tankar och funderingar om egna företag. En del har kommit långt, andra vill få mer kunskap om företagsformer, upphandlingar och så vidare. De vill helt enkelt ha hälp att se om deras idé håller. dessutom är reportagen intressanta för alla, inte bara för synskadade. Jag hoppas att vi ska nå fler än bara våra prenumeranter. Jag ser webben som en otroligt viktig kanal inför framtiden. Reflexen kommer ut med tolv nummer per år. Förutom företagsskolan, vad är på gång mer? Företagsskolan löper på under åtta utbildningstillfällen. Parallellt ska proektet böra fokusera mer på innovationer under våren. Jag vet att det finns en del goda idéer och har fått många frågor. Men av naturliga skäl kan ag inte berätta så mycket mer om dessa. Framåt mars, april vet vi mer och kommer förmodligen att ha någon form av happening för att uppmärksamma fler medarbetare på de möligheter proektet erbuder. Det kommer också mer information under våren. carl mölstad startar hösten mer information: Tel E-post: standardvårdplan för prevention av tryckskada Nu finns en standardvårdplan för Prevention av tryckskada tillgänglig både på webben och i Cambio Cosmic. För att hitta kvalitetsnormen för Prevention av tryckskada, gå in under A Ö och väl sedan Vårdprogram och Standardvårdplaner och kvalitetsnorm. På interna webben finns instruktionsfilmer om individuella vårdplaner och standardvårdplaner under IT-användare/ Cambio Cosmic. Egenavgift för sukresa gäller för alla Från 1 mars betalar alla patienter alltid en egenavgift för sukresa. Detta gäller oavsett diagnos eller behandling. De tidigare s k fria diagnoserna finns inte längre. För mer information om sukresor, se webben: Hälsa och vård/om du blir suk/resor i vården. Mer om avgifter och regelverk finns under: Om du blir suk/ Taxor och avgifter. 16

17 Runt om Nu har Landstinget Kronoberg en kundtänst och en vårdvalsservice. Här kan man få svar på frågor om patientfakturor, vårdval, taxor och avgifter. Hallå där, Ulrika Danielsson, hur går det med kundtänsten? I och med att kundtänsten också fått hantera frågor om vårdvalet, har tyvärr väntetiderna blivit långa i böran. Men nu börar det lugna sig något. Vad är det för frågor ni får? Vi svarar på frågor om högkostnadskort, frikort, taxor, avgifter, fakturor, avbetalningsplaner med mera. Har ni svar på allt? Ne, det kan vara rätt komplicerade frågor och små undantag. Ibland får vi rådgöra med andra. Hur många svarare är ni? Just nu är vi tolv här, varav Vårdvalsservice har tagit emot lådor med brev och runt val har registrerats. Lägg därtill ett okänt antal brev där medborgare bekräftat att de vill fortsätta tillhöra sin gamla vårdcentral elva svarar i telefon. Vi håller också på med kassahantering och fakturering, och en del har valt att inte ta samtal. Varför det? Det kommer en hel del obehagliga samtal, faktiskt. En del är hur trevliga som helst speciellt de som vill förlänga förfallodatum på sina fakturor men ibland fungerar vi som slaskhink. Vi kan bli både hotade och anklagade för bedrägeri. I de fallen handlar det oftast om patienter som fått en faktura trots att de inte anser sig fått behandling. Många konstiga samtal, som sagt, men de flesta är väldigt resonabla. Svara på rätt sätt Nu skulle ag vila ha lite mer tid för att utveckla tänsten. Någon form av telecoaching vore bra, med kunskap om hur man svarar på rätt sätt och hur man kan få snabba avslut på samtalen. Samtidigt som vårdvalsbrevet damp ner i din brevlåda börade telefonerna ringa hos vårdvalsservice. Medborgare runt om i länet var nyfikna på hur det skulle vara att byta vårdcentral. De första dagarna ringde telefonerna oavbrutet och vi hade cirka samtal per dag, berättar Ulrika Danielsson som är ansvarig för vårdvalsservice. Här sköts även registreringen av medborgarnas val. Det blev både kvälls- och helgobb för Siri Schirmer och hennes kollegor när lådorna med brev fyllde lokalerna på vårdvalsservice. Fullt upp i nya kundtänst Margareta Strömberg, landstingets växel, tycker att kundtänsttelefonen är ättebra: Nu har vi ett nummer att koppla till och slipper hänvisa den som ringer till olika personer som kanske inte är på plats. Det här har vi väntat på i tio år! Vi är nöda och våra kunder är nog ännu nödare. Fråga Ulrika Ulrika Danielsson är gruppledare för den nya kundtänsten, som organisatoriskt tillhör verksamhetsområde ekonomi inom gemensam administration. Kundtänsten vänder sig inte bara till patienter utan även till landstingets egna kassor. Har du frågor angående kundtänsten kan du kontakta Ulrika Danielsson, gruppledare, tel Telefon till kundtänst är Fritt att byta ournaler Patientdatalagen som börade att gälla 1 uli 2008 ger olika vårdgivare mölighet att ta del av varandras ournaler. Andra vårdgivare och kommunal vård kommer successivt att ingå. På så sätt fås en mer samlad bild av patientens vårdbehov. Den nya patientdatalagen ersätter patientournallagen och vårdregisterlagen och medför ändringar i sekretesslagen. Läs om patientdatalagen ur ett patientperspektiv på interna webben, SKL eller Socialstyrelsens webbplats. På interna webben finns information om tillämpning, rutiner, sekretess med mera. Sidan fylls på med mer material efterhand. Läs mer under IT-användare. Har du frågor gällande patientdatalagen kan du kontakta Styrbörn Östberg, medicinsk rådgivare, tel En milon till forskning Landstinget Kronoberg har anslagit kronor för forsknings- och utvecklingsarbete för Pengarna ska stimulera till forsknings- och utvecklingsarbete inom hälsa och sukvård. Ansökningar om bidrag ska vara inlämnade senast 1 mars alternativt senast 1 oktober. Ansökan görs på särskild blankett som hämtas på www. ltkronoberg.se/fou SMS från Dosapoteket Vill du som är ansvarig suksköterska eller kontaktperson ha information via SMS från Dosapoteket? Det gäller nya eller extradoser läkemedel, det vill säga extraleveranser mellan ordinarie sändningar. Via SMS får du veta när och var doserna levereras. Tänsten är kostnadsfri. Kontakta Hanna Thorén och ange vilket mobiltelefonnummer SMS:et ska skickas till, för vilket kundnummer numret gäller och namn på kontaktpersoner ). Dosapotekets nyhetsbrev finns på webben under Läkemedelskommittén/Apoteksinformation. 17

18 Börsraset tär på landstingets kapital Får vi någon pension? Landstingets resultat för 2008 visar att värdet på en del av de medel som avsatts för kommande pensioner skrivits ned med 76 miloner kronor. Orsaken är förstås finanskrisen. stina ordevik Ökad förståelse? Den 31 december 2008 hade Landstinget Kronoberg ett totalt pensionsåtagande för sina anställda på miloner kronor. För att trygga den här så kallade pensionsförpliktelsen har landstinget placerat pengar i kapitalförvaltning, medel som ska användas som en buffert inför kommande stora pensionsutbetalningar. Det är de pengarnas värde som nu skrivit ned, berättar Ingemar Sääf, finanschef på landstinget. Eftersom börsen gick ned så mycket under 2008 har marknadsvärdet på landstingets placeringar i aktierelaterade värdepapper minskat med 12,8 procent. En kurs inom ämnet psykologi, sociologi eller socialpsykologi ger Dig en ökad förståelse för människans motiv och drivkrafter, relationen mellan människa och samhälle, hur individer och grupper samverkar med varandra, liksom hur olika områden och mönster i samhällslivet fungerar. Läs mer på Sista dag för anmälan är den 15 april. Anmälan görs på: Institutionen för samhällsvetenskap Men man ska komma ihåg att förlusten är orealiserad. Det handlar inte om pengar som landstinget på något sätt har betalat ut eller förlorat för evigt. Börsen kan u svänga och värdet gå upp igen. Tryggt? När och hur vet förstås ingen. Ingemar Sääf konstaterar att den lågkonunktur och finanskris vi är inne i är tuff, eftersom globaliseringen gör oss så känsliga för vad som händer i omvärlden. Men är våra pensioner tryggade? Det vågar ag inte svara på. Om landstinget har råd eller inte beror på så mycket annat, som hur landstingets ekonomi, våra kostnader och skatteintäkter utvecklas. Lågkonunkturen påverkar våra skatteintäkter negativt i allra högsta grad. Olika delar Våra pensioner består av olika delar. Grunden är den allmänna pensionen, som kommer från staten och betalas ut av Försäkringskassan. Tänstepensionen är ett komplement, och betalas av arbetsgivaren. Dessutom väler många att ha ett eget, privat pensionssparande. Tänstepensionen är avgiftsbestämd. Det betyder att landstinget betalar in pengar utifrån vilken lön du har och vilket avtalsområde du tillhör. Du bestämmer sälv hur pengarna ska förvaltas, det vill säga av vilket försäkringsbolag och om det ska vara en traditionell pensionsförsäkring eller en fondförsäkring. Gör du inget val placeras pengarna i en traditionell pensionsförsäkring i KPA Pension. Hur mycket man får i pension beror på en mängd olika faktorer, som din ålder, hur mycket du arbetat, vad du tänat och när du väler att böra ta ut din pension. Jag brukar hälpa till att ta fram olika simuleringar av utfall, beroende på när personen börar ta ut sin tänstepension och hur länge. Ibland är det bra att träffas och gå igenom olika alternativ men ag ger aldrig några råd eller tips utan förmedlar bara information, berättar Ingegerd Olofsson, pensionshandläggare på landstinget. Tänstepension från 55 När ska man väla att böra ta ut sin pension då? Ingegerd Olofsson konstaterar att det förstås är helt individuellt. Man har rätt att böra ta ut den allmänna pensionen, och den vanliga tänstepensionen, från det år man fyller 61. Den avgiftsbestämda tänstepensionen kan man böra ta ut från 55 års ålder, men u tidigare man börar desto mindre pengar blir det förstås. TIPS! Ingegerd Olofsson rekommenderar webbplatsen där man sälv kan fylla i sina uppgifter och simulera olika utfall beroende på när man börar ta ut sin pension och under hur lång tid. 18

19 Insänt När klipper vi av benen på sukhusbyxorna?? Häromdagen när ag steg in i min synvilla fick ag syn på en tillstymmelse som låg på hyllan. Det var en vit och rädd liten tillstymmelse med en tråd på kroppen men utan ärmar. Där ag stod i lysets sken kunde ag tydligt se röken av den. Och inte nog med tillstymmelse! En bit därifrån fick ag se på maken, som ag heller aldrig hade sett tidigare. Det låg där, på rygg, PM:et om tillstymmelsernas olika färger, vitt, lusblått och grönt och det var verkligen riktigt snarfagert. Och runt omkring dessa kunde ag tydligt se en och annan skymt samt ett par bleka aningar bland hyllplanen. Och då slog det me att ag nog var den enda i världen som verkligen sett en tillstymmelse. Annars är det nog så att man i regel inte har sett en tillstymmelse! Så resonerade ag och gick in i synvillan igen. Denna lilla Ramelska travesti med anledning av det osannolika som hänt att man helt sonika klippt av båda ärmarna på de vita arbetsrockarna med påståendet att den eventuella lilla bakterie som sitter på min rockärm då ag undersöker mina patienter på polikliniska mottagningsbesök skulle utgöra ett större hot mot patientsäkerheten än om den sitter på mina håriga underarmar??? Vilka de än är, dessa hygienfundamentalister, så har de varit anmärkningsvärt framgångsrika i sin lobbyfunktion med total avsaknad av dokumentation kring nyttan av denna märkliga symbolhandling som, om man är en smula konspiratoriskt lagd, kanske kan tolkas som en nästan rituell handling. Nu väntar ag bara på att byxbenen kortas så vi går i shorts till sommaren. Bengt Ohlander Önh-kliniken, CLV Långa ärmar ett problem? Landstinget Kronoberg skärpte för cirka två år sedan sin hygien- och klädpolicy. Det gorde alla andra svenska landsting också. Och sukvården i ett mycket stort antal andra länder. Världen, i detta anförda av WHO, är överens om att dessa åtgärder är nödvändiga. Engelska kolleger vittnar om att de inte längre får vistas på sukhuset i annat än kortärmad klädsel. Hygienfundamentalismen sprider sig över världen i takt med multiresistenta bakterier, tuberkulos, norovirus m fl agens. Att de basala hygienrutinerna omfattar handdesinfektion med av arbetsgivaren tillhandahållet medel, före och efter vård, behandling och/eller undersökning av vare patient är nu också väl känt men fortfarande inte respekterat av alla, och det kan ag tycka är förskräckligt. Vänd på situationen, Bengt om några få år är både du och ag mest patienter. Vi är bortglömda och inte längre igen- Foto: photodisc kända av en ny generation sköterskor och läkare. Har vi tur slipper vi bli mottagna på det sätt som de två patienter som nyligen hört av sig. Föreställ dig sälv, skröplig och svag, med en cancer som metastaserar, med KAD, ett immunförsvar som kollapsat, regelbundet återkommande polikliniska cytostatikabehandlingar och ideliga korta inläggningar. Nog önskar du dig då att alla gör sitt bästa för att du ska slippa vinterkräksuka, influensa, multiresistenta E-coli eller Klebsiella pneumoniae i din KAD eller en postoperativ infektion med MRSA. Om hygienfundamentalismen sprider sig epidemiskt och utraderar alla gamla älgar på våra sukhus och mottagningar så kanske du slipper vårdrelaterade infektioner. Att mycket sprit kan desinfektera Bengts håriga underarmar är ag övertygad om men bara om det inte finns en rockärm ivägen. Gunnar Kahlmeter Hygienförespråkare 19

20 Debatt Hälm av eller på? Från och med 2005 råder cykelhälmsobligatorium för barn och ungdomar upp till 15 års ålder. Då och då lyfts frågan om att denna lag borde utsträckas till att gälla alla åldrar, och både vissa myndigheter och föreningar som NTF verkar för ökat frivilligt hälmanvände. Men i vilken grad är cyklisternas säkerhet en fråga om hälm eller inte? Är cykling en så särdeles farlig aktivitet att den förtänar särskild skyddsutrustning? Hur går argumenten för och emot? Försvårande för debatten är att förespråkare och skeptiker fokuserar på olika saker. De förstnämndas argument fokuserar på de skador som hälmen tänks skydda mot. Skallskador kan vara dödande eller gravt invalidiserande. Hälm skyddar mot vissa typer av skallskador. Dessa ovedersägliga fakta brukar hälmförespråkare ta fasta på i sin propaganda. En helt annan fråga är om de skador hälm skyddar mot verkligen är särskilt vanliga i trafiken. Detta ifrågasätts av hälmskeptiker, som samtidigt väger in fler faktorer som trafikplanering och psykologiska mekanismer som riskkompensationbeteende. Ju fler cyklister, desto säkrare En internationell ämförelse ger vid handen att viktigast för cyklisters säkerhet är att många människor cyklar. Fördubblas antalet cyklister faller olycksrisken per kilometer med 34 procent, halveras antalet ökar risken med 52 procent. Detta samband uppmärksammades för biltrafik på trettiotalet och har sedan dess bekräftats i flera studier. Två på var sitt sätt belysande exempel på detta är Med eller utan hälm är det inte farligare att cykla än att gå till fots, menar Jesper Brink i sitt debattinlägg. Foto: Anne Olsson Holland och Australien. Holländarna är Europas mest cyklande folk. Hälmbärandet kan räknas i promille samtidigt som de drabbas av det minsta antalet cykelolyckor. Den motsatta situationen råder i Australien, som har hälmtvång. Efter att hälmlag infördes steg visserligen hälmbärandet med 75 procent, men cyklandet sönk samtidigt med 30 procent medan skadefrekvensen bara sönk med 13 procent. Hälm för gående? Att vistas i trafiken innebär en risk. För alla trafikantslag (motortrafik, cyklar, fotgängare) har dock antalet skadade och dödade minskat under de senaste decennierna. Vidare föler cyklister och fotgängare ungefär samma trend. Med eller utan hälm är det inte farligare att cykla än att gå till fots (enligt bland annat Singelolyckor med fotgängare en kunskapsöversikt, rapport från Trafikkontoret, Stockholms stad 2008). Farlighetspropaganda Kan det rentav vara så att hälmpropaganda kan minska cyklandet genom att framställa det som något farligt? På uppdrag av EU utförde det holländska trafikforskningsinstitutet SWOV den så kallade PROMISING-undersökningen 2001 av sårbara trafikanter, det vill säga fotgängare, cyklister, mopedister, motorcyklister och unga bilförare. En slutsats blev (European Council of Ministers of Transport: National Policies to Promote Cycling 2004) att sälva befrämande av cykelhälmar från myndighetshåll kan ha en negativ effekt på cyklandet, och att marknadsföringen därför bör lämnas åt fabrikanter och försälare. Jesper Brinck logoped på paramedicin Håller du inte med? Skriv ett svar till 20

Urakut kejsarsnitt. Tvärprofessionell teamträning på Metodikum Jönköping September 2012. Metodikum Jönköping, Karina Wahl 2013-03-21

Urakut kejsarsnitt. Tvärprofessionell teamträning på Metodikum Jönköping September 2012. Metodikum Jönköping, Karina Wahl 2013-03-21 Urakut kejsarsnitt Tvärprofessionell teamträning på Metodikum Jönköping September 2012 Intervjuer med medarbetare Master programmet i kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa, vård och omsorg Barnkliniken:

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Allt du behöver veta inför en anställningsintervju!

Allt du behöver veta inför en anställningsintervju! Allt du behöver veta inför en anställningsintervju! LNU Karriär Lite konkreta tips inför anställningsintervjun. Att förbereda sig inför intervjun är A och O. Ta reda på så mycket som möjligt om företaget

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård!

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård! Eva Nordlunds tal vid manifestationen 19 mars 2013 Det är nog nu! Stockholms barnmorskor har fått nog! Sveriges barnmorskor har fått nog! Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut - ett framtidsyrke, september 2011 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91 86210 96 3 Grafisk form: Malin Stedt

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

I denna broschyrserie ingår:

I denna broschyrserie ingår: Förbered rökstoppet I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen Illustrationer

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

ÅRETS CHEF Dialogen mellan fyra ögon är jätteviktig, säger Årets chef 2008, Björn Olsson, chef för Postens brevterminaler.

ÅRETS CHEF Dialogen mellan fyra ögon är jätteviktig, säger Årets chef 2008, Björn Olsson, chef för Postens brevterminaler. BJÖRN OLSSONS TIPS Så förhindrar du överlevnadsjukan När företaget tagit beslutet att dra ner på personal måste du som chef skapa en egen målbild och strategi för det framtida arbetet: Hur ska processen

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

GRUPPER OCH FÖRELÄSNINGAR FÖR VUXNA PÅ ASPERGERCENTER. www.habilitering.se/aspergercentersvuxenteam

GRUPPER OCH FÖRELÄSNINGAR FÖR VUXNA PÅ ASPERGERCENTER. www.habilitering.se/aspergercentersvuxenteam GRUPPER OCH FÖRELÄSNINGAR FÖR VUXNA PÅ ASPERGERCENTER www.habilitering.se/aspergercentersvuxenteam Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sid 2 Personal i Aspergercenters vuxenteam Sid 3 Anmälan till

Läs mer

Måndag!!! För att kolla på centrallasarettets hemsida, klicka här Hejdå! En bild på centrallasarettet...

Måndag!!! För att kolla på centrallasarettets hemsida, klicka här Hejdå! En bild på centrallasarettet... Måndag!!! Jag har valt att praoa på centrallasarettet på kirurgmottagningen! Dagen började klockan 8 på morgonen. Jag kom till entréhallen där jag blev hämtad av två kvinnor som heter Cecilia och Kerstin.

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi

Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi Lean healthcare har visat sig vara ett oslagbart arbetssätt för att använda de resurser vi har på bästa sätt. Bent Christensen Sjukhuschef

Läs mer

Ledarutveckling för kvinnor

Ledarutveckling för kvinnor Ledarutveckling för kvinnor En ledarskapskurs för kvinnor Det här är en kurs för kvinnor som vill utvecklas. Du behöver inte vara chef idag för att gå kursen. Kursen ger dig ett verktyg för att kunna utvecklas

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

ASPERGERCENTER VUXENTEAMET UPPDATERAD 20130111. www.habilitering.nu/aspergercenter

ASPERGERCENTER VUXENTEAMET UPPDATERAD 20130111. www.habilitering.nu/aspergercenter ASPERGERCENTER VUXENTEAMET UPPDATERAD 20130111 www.habilitering.nu/aspergercenter Innehållsförteckning Personal i Aspergercenters vuxenteam Sid 3 Anmälan till grupper Sid 4 Grupper Diagnosgrupp Sid 5 Grupp

Läs mer

Babybojen. Bad i hemmet för små barn

Babybojen. Bad i hemmet för små barn Babybojen Bad i hemmet för små barn Att bada med små barn Fler tips: Att göra före badet 1. Vattenvana - övningar i badet för de minsta När kan min bebis bada Att tänka på Tips när ni badar 2. Övningar

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten

Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten Brukar du ibland sjukskriva dig hellre än att hålla en presentation, redovisning eller delta i gruppdiskussion? Mår du illa, får black out eller

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig!

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! ST, 2004. Produktion: STs informationsenhet/hellgren Grafisk form. Illustration: Lukas Möllersten. Tryck: EO Grafiska, december 2006. Upplaga: 3 000

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING Ett miniprojekt utifrån ESL:s utbildningsmaterial i Näckrosprojektets intention att arbeta över gränserna kommun och landsting. Miniprojektet

Läs mer

Innehållsförteckning.

Innehållsförteckning. 1 2 Innehållsförteckning. sida Teamets medlemmar 3 Sammanfattning 3 Områdesbeskrivning 3 Problembeskrivning 3 Syfte och mål 4 Mätningar 4 Förändringar 4 Resultat 5 Hur går vi vidare 5 Reflektion 5 3 Förändringsarbetets

Läs mer

Lean Healthcare. förberedelser och uppstart. Konferensdag 19 november 2010, Stockholm Lean-spel 9 december 2010, Stockholm

Lean Healthcare. förberedelser och uppstart. Konferensdag 19 november 2010, Stockholm Lean-spel 9 december 2010, Stockholm Gå 4, betala för 3! Anmäl hela teamet: Lean Healthcare förberedelser och uppstart Vad är Lean Healthcare och vilka är vinsterna att arbeta efter Lean i sjukvården? Grunderna i Lean värderingar, principer,

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt."

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan från Bergens tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt." 8 VÅRDFOKUS. NUMMER ELVA 2013 Anklagad. Anita Johansson klarade sig med ett nödrop

Läs mer

på våra ledningsgruppsmöten. Vi har redan tagit upp några modeller med våra medarbetare.

på våra ledningsgruppsmöten. Vi har redan tagit upp några modeller med våra medarbetare. Måndagen den 3/9 2012 samlades en stolt skara kursdeltagare och coacher från ledarskapsprogrammet Diplomerad BLI-ledare. De har under det senaste året kommit till våra seminarier en halvdag varje månad

Läs mer

Patientsäkerhetens dag 2015

Patientsäkerhetens dag 2015 Program Patientsäkerhetens dag 2015 Köping den 15 april Västerås den 16 april Tillsammans gör vi vården säkrare Patientsäkerhetens dag Den 15 och 16 april bjuder vi in alla medarbetare och invånare att

Läs mer

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT VÄRNA OM DINA MEDLEMMAR GENOM OMSTÄLLNINGSSTÖD VI HAR HJÄLPT MÄNNISKOR SEDAN 1912 AVSTÄLLNING ELLER OMSTÄLLNING? ABF Jobb ägs av Arbetarnas Bildningsförbund. Vi har en lång

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

En föräldramanual om läxläsning

En föräldramanual om läxläsning En föräldramanual om läxläsning Martin Karlberg Carola Alm Anja Åhman Carola Åstrand Institutionen för didaktik, Uppsala universitet Denna manual riktar sig till föräldrar som vill ha hjälp med att få

Läs mer

Uppföljning rörelseglada barn

Uppföljning rörelseglada barn Bilaga 3 Uppföljning rörelseglada barn Pilotprojekt i Ystads Barn och Elevhälsa 7-8 Backaskolan, Blekeskolan, Köpingebro skola och Östraskolan Ystad kommun Kultur och utbildning Barn och Elevhälsan Kerstin

Läs mer

Handledning: Nu blev det KNAS

Handledning: Nu blev det KNAS Förord Många ungdomar befinner sig idag i en värld där dem kämpar för att passa in, viljan och pressen att vara som alla andra är stor. I en grupp vill man känna sig inkluderad och inte känna skuld eller

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Akutkliniken NLN Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Jakten på Hillevis behandling

Jakten på Hillevis behandling Jakten på Hillevis behandling Under fyra år levde Hillevi med sin inkontinens utan att våga be om hjälp. Hon skämdes så fruktansvärt över att helt okontrollerat och utan förvarning kissa på sig flera gånger

Läs mer

Riskanalyser. Införandet och användandet av Läkemedelsmodulen I Melior

Riskanalyser. Införandet och användandet av Läkemedelsmodulen I Melior 090130 er Införandet och användandet av Läkemedelsmodulen I Melior 1 Uppdragsgivare Chefläkarna Ingrid Mattiasson och Peter Jerntorp. 1.1 Projekttid 080815-081231 1.2 Återföringsdatum 081217 2 Uppdrag

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Här finns plats för din verksamhet. Välkommen! Foto: Mattias Holter

Här finns plats för din verksamhet. Välkommen! Foto: Mattias Holter Samarbete mellan verksamheter Här finns plats för din verksamhet. Välkommen! Foto: Mattias Holter inom hälsa och friskvård under ett och samma tak. Vårdcentral, träningscenter, apotek, behandlingar och

Läs mer

Kvinnokliniken VärnamoV

Kvinnokliniken VärnamoV Sveriges bästa b BB Kvinnokliniken VärnamoV Lisbeth Edvinsson Ewa Johansson 900-1000 förlossningar/ rlossningar/år 6 vårdplatserv BB Hemma mottagning Amningsmottagning Varför r ska vi förändra f?? En och

Läs mer

Samverkan - på vems villkor?

Samverkan - på vems villkor? Samverkan - på vems villkor? Utbilningsdag om våld i nära relationer och myndighetssamverkan med fokus på individen i centrum Den 4 mars 2011 i Lund för mellersta Skåne Inledning Göran Tunhammar Hans Nordin

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Kurs för personliga assistenter Studiehandledning. Kursansvarig: Maria Klamas

Kurs för personliga assistenter Studiehandledning. Kursansvarig: Maria Klamas Kurs för personliga assistenter Studiehandledning 2015 Kursansvarig: Maria Klamas 1 Välkommen Du är varmt välkommen till kursen för personliga assistenter vid Högskolan Väst. Kursen är utformad i samarbete

Läs mer

Lean Healthcare. förberedelser och uppstart. Konferensdag 19 maj 2010, Stockholm Workshop 20 maj 2010, Stockholm

Lean Healthcare. förberedelser och uppstart. Konferensdag 19 maj 2010, Stockholm Workshop 20 maj 2010, Stockholm Lean Healthcare förberedelser och uppstart Vad är Lean Healthcare och vilka är vinsterna att arbeta efter Lean i sjukvården? Grunderna i Lean värderingar, principer, verktyg och metoder Hur identifierar

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

!"#$%&'($%)*$+)(#,-.+"-"/0.$+1%$)

!#$%&'($%)*$+)(#,-.+-/0.$+1%$) !"#$&#(#)*(+,-)$*./0)*)(*),,-1*&+231*4/0*##**04)54#.10/6#,.7480231*&+9#*1)#,1*:,)07,+**),,$+6$,)$*/5&4#60.)-#0);,1(140#9&1*12541*108012?8;)6601**:#9#*1)#,/5&16:#

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

Efterlevandepärm - Riktlinjer för efterlevandestöd

Efterlevandepärm - Riktlinjer för efterlevandestöd Efterlevandepärm - Riktlinjer för efterlevandestöd I denna pärm finns riktlinjer för omhändertagande av anhöriga i samband med dödsfall liksom för uppföljning med efterlevande via telefonsamtal. Ett bra

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Barnmorskan i förlossningsvården

Barnmorskan i förlossningsvården Unik utbildningsdag! Barnmorskan i förlossningsvården Trygg och säker förlossningsvård en utopi eller en faktisk möjlighet? Att i tidigt skede värdera riskförlossningar och underlätta det normala födandet

Läs mer

Anmälan av delegationsbeslut

Anmälan av delegationsbeslut LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2013-05-21 58 Anmälan av delegationsbeslut Förslag till beslut Dnr PS 2012-0007 Produktionsstyrelsen beslutar

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre

Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre 2013-03-23 Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre Bakgrund Inom satsningen Bättre liv för sjuka äldre 2013 anordnade Demensnätverket i Västernorrland tillsammans

Läs mer

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER HJÄLP ATT SLUTA RÖKA HÄLSOVINSTER BEHANDLINGAR Kalender Aktiviteter börja leva fullt ut HÄLSOVINSTER MED ATT SLUTA Rökning är mer än bara en dålig vana För varje cigarett du tar riskerar du din hälsa.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

De tre första månaderna på ett nytt jobb

De tre första månaderna på ett nytt jobb De tre första månaderna på ett nytt jobb När du börjar på ett nytt jobb är den första tiden viktig. Vad du gör och vem du är under dina första tre månader lägger grunden till om fortsättningen ska bli

Läs mer

Landstingsstyrelsens personalutskott

Landstingsstyrelsens personalutskott PROTOKOLL 2014-04-15 1 (5) Landstingets kansli Kansliavdelningen, LSPU 2/2014 Landstingsstyrelsens personalutskott Tid Tisdagen den 15 april 2014, kl. 09.00 11.30 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande

Läs mer

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04 Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de

Läs mer

Ledarutveckling för ökad samsyn

Ledarutveckling för ökad samsyn Samsyn Struktur Glädje Ledarutveckling för ökad samsyn Webbaserat program för dig i politiskt styrd organisation som vill öka samsynen i verksamheten Platsoberoende ledarskapsprogram för chefer, arbets-

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Underskrifter Paragrafer 20-28

Underskrifter Paragrafer 20-28 Protokoll - Kommunala handikapprådet Sida 1 av 6 Tid och plats 7 oktober 2014 kl. 15.30 18.15, Kommunhuset Broby Närvarande Ledamöter Ersättare Patric Åberg (M) ordförande Tommy Aspegren (FP), vice ordförande

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog

DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog - med inriktning neuropsykiatri DISTANSUTBILDNING Vad innebär utbildningen? Detta är en utbildning för dig som vill arbeta med människor. Utbildningen ger dig kunskaper

Läs mer

Egna kommentarer Autism grundutbildning

Egna kommentarer Autism grundutbildning Utbildning Autism 76 respondenter. 90,8% upplever att de fått inspiration. 90,8% upplever att utbildningen lett till lärande. 90,8% upplever ökat intresse efter utbildningen. 77,6% upplever att de fått

Läs mer

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar Neonatalavdelningen Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Information till föräldrar 2 Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Målet med den här foldern är att hjälpa

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet. Nikotinläkemedel och abstinensbesvär

I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet. Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Förbered rökstoppet I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Håll ut! Andra broschyrer inom området: Tobak och vikt Snus Ett

Läs mer

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats.

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Välkommen till en av vårdens trevligaste arbetsplatser. Med cirka 4300 anställda är Södersjukhuset Södermalms största arbetsplats. Vi är

Läs mer

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta.

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta. Övningsguide Hur vi mår i våra muskler och leder beror till stor del på vår livsstil men är också åldersrelaterat. Det bästa du kan göra är att skapa ökad balans i kroppen med förebyggande träning. Faktorer

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning?

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Kris- och samtalsmottagningen för anhöriga STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Det här erbjuder vi Kris- och samtalsmottagningen vänder sig till dig som är förälder,

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 1 (6) i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 2 (6) Presentation Demensteamet i Jönköping har ett unikt arbetssätt där samarbetet mellan landsting och kommun är den stora hörnstenen.

Läs mer

SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser

SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser 2013-06-03 Jonas Vallgårda 2 (12) Innehåll 1 Sammanfattning... 4 2 Metod och genomförande... 5 3 Bemanningssituationen

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

FATTA BESLUT (håll fast vid det, lita på det) = DETTA SKAPAR VARAKTIG FÖRÄNDRING. Det här gäller all förändring! Mat, rökning, golf etc.

FATTA BESLUT (håll fast vid det, lita på det) = DETTA SKAPAR VARAKTIG FÖRÄNDRING. Det här gäller all förändring! Mat, rökning, golf etc. Tänk i golf. Cai Nilsson Som människor styrs vi av inlärda vanor och mönster, att bryta dessa gör oss osäkra och otrygga. (matvanor, rökning, motion osv..) Dessa måste brytas och ersättas med nya för att

Läs mer

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson AVmedia dagen 20151027 Ses offline Milla Skoglund Stina Nilsson Varför "ses offline"? AVmedia utbildning Många kränkningar på nätet, Trygghets gruppen Lektion 1 Kontrakt Kontrakt Kontrakt SES OFFLINE?

Läs mer

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas Rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka i arbete

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 2 1 personer var anmälda på utbildningen dag 2, 28 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer