Emelie Johansson, SACO Birgitta Nimgård, Vision Dorcas Dadzie, Kommunal

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Emelie Johansson, SACO Birgitta Nimgård, Vision Dorcas Dadzie, Kommunal"

Transkript

1 Malmö stad Stadsområdesnämnd Öster 1 (10) Sammanträdestid , kl Plats Ledamöter Draken, Agnesfridsvägen 2, Malmö Andreas Konstantinides (S) Sadiye Altundal (V) Montaser Eneim (M) Lirije Latifi (S) Preben Andersson (S) Ulla-Britt Mattisson (S) Emin Chukru (S) Fredrik Eklund (M) Lars Myllenberg (M) Marianne Norman (M) Elin Westerberg (MP) Ulla Herbert (FP) Peter Jangbro (SD) Ersättare Fackliga företrädare Övriga deltagare Valentina Stojanovska (S) Paul Andersson (S) Maria Andersson (S) Ilkay Dokudum (S) Mira Markovinovic (S) Torgny Anderberg (V) Lutfi Zuta (MP) Filip Sundell (M) Lena Hamilton (M) Anders Fyhn (M) Christel Kampmark (M) Halid Osman (FP) Anders Olsson (SD) Emelie Johansson, SACO Birgitta Nimgård, Vision Dorcas Dadzie, Kommunal Lars-Åke Ståhl, stadsdelschef Annika Rausin, ekonomichef Jesper Lindkvist, nämndsekreterare Eventuellt förhinder anmäls snarast till Jesper Lindkvist tel: , e-post: 1. Sammanträdet öppnas, fastställande av dagordning 2. Val av justerare och fastställande av tid och plats för justering att utse Marianne Norman (M) och Ulla-Britt Mattisson (S) att jämte ordförande justera dagens protokoll, samt att protokollet justeras senast onsdagen den 20 december 2013 kl i stadsdelshuset, Agnesfridsvägen 2, Malmö.

2 2 (10) 3. Information och eventuell ajournering för medborgardialog 4. Stadsområdesdirektören informerar 5. Internbudget Verksamhet och ekonomi 2014 SOFÖ Sammanfattning Stadsområdesnämnd Öster är inom sitt område socialnämnd, myndighet enligt bestämmelserna i LSS och vårdgivare för kommunal hälso- och sjukvård. I ansvarsområdet ingår också lokal medborgarservice, lokal fritidsverksamhet, stadsområdesbibliotek, samt samverkan kring lokala näringslivsfrågor och kring lokal påverkan av stadsområdets närmiljö. Förutsättningarna för en verksamhet och ekonomi i balans under år 2014 innehåller flera utmaningar. År 2013 överskreds stadsområdets budget på grund av fler äldre och ökade behov i befolkningsansvaret. År 2014 väntas en fortsatt ökning av den del som berör äldreomsorgens befolkningsansvar. Även utvecklingen av försörjningsstödsbehov och hemlöshet väntas ställa stora krav på verksamheten under Antalet hushåll med försörjningsstöd ligger på en fortsatt hög nivå och antalet hemlösa av både social och strukturell anledning fortsätter att öka. Vidare har de ekonomiska förutsättningarna för bland annat det tvärsektoriella arbetet kring flickor och pojkar i stadsområdet förändrats genom den nya organisationen och samfinansiering kommer att krävas för att kunna fortsätta bedriva pågående verksamheter kring barn och ungdomar. Inför budgetår 2014 har arbetet påbörjats att enligt kommunfullmäktiges riktlinjer om ett gemensamt styr- och ledningssystem följa en målkedja med kommunfullmäktiges mål, nämndmål samt åtaganden. Nämndmål har formulerats i syfte att konkretisera flera av kommunfullmäktiges mål. Verksamhetens åtaganden kommer att ingå i verksamhetsplaner för år Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att godkänna förslag till Internbudget Verksamhet och ekonomi Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse AU Internbudget - Verksamhet och ekonomi 2014

3 3 (10) 6. Rapport Verksamhet och ekonomi i balans inom vård och omsorg, stadsområde Öster SOFÖ Sammanfattning Rosengård respektive Husie stadsdelsfullmäktige beslutade i maj respektive juni 2013 om åtgärdsplaner för vård och omsorg med anledning av prognoserna i delårsrapport (DR) 1, Det sammanlagda underskottet för de båda nämndernas vård- och omsorgsverksamhet i samband med halvårsbokslutet uppgick till 10,1 Mkr. Vid inrättandet av Stadsområdesnämnd Öster påbörjades arbetet med att analysera de framtagna åtgärdsplanerna för att klarlägga prioritering av åtgärder och att verkställa åtgärder i enlighet med prioriteringarna. Den negativa ekonomiska utvecklingen under 2013, orsakad av ökade behov av vård och omsorg hos befolkningen, har skett parallellt med att Malmö stad genomgått en omfattande omorganisation. Detta har bidragit till ett svårbedömt läge avseende de ekonomiska förutsättningarna och har lett till svårigheter för verksamheten att parallellt med samorganiseringen av två tidigare förvaltningars verksamhet anpassa verksamheten ekonomiskt. Den påbörjade processen för att uppnå verksamhet och ekonomi i balans innefattar åtgärder på kort såväl som på längre sikt för att skapa hållbara förutsättningar för verksamheten. Föreliggande rapport redovisar processer och åtgärder som igångsatts andra halvåret. Arbetet kommer att fortsätta inför och under år Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att lägga rapporten till handlingarna. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse AU A tga rdsplan Husie Beslut Husie stadsdelsfullmäktige Åtgärdsplan Rosengård Protokollsutdrag Rosengårds Stadsdelsfullmäktige 117 Åtgärdsplan för vård- och omsorgsavdelningen med anledning av prognos i delårsrapport

4 4 (10) 7. Intern kontroll - Kontrollera att den gemensamma klagomålsrutinen uppfyller sitt syfte SOFÖ Sammanfattning I enlighet med Intern kontrollplan 2013 ska förvaltningen kontrollera huruvida det finns ett kvalitetssäkrat arbete kring hur synpunkter och klagomål hanteras och tas tillvara av verksamheterna för att kunna säkerställa att klagomål omvandlas till avvikelser i förekommande fall. Stadsområdesnämndens reglemente anger att utveckling av närdemokrati och medborgarinflytande är ett centralt arbete för stadsområdena. Ett viktigt inslag i detta arbete handlar om ett kvalitetssäkrat och systematiskt arbete med att säkerställa så att synpunkter och klagomål hanteras och tas tillvara i verksamheten för att kvalitetssäkra och utveckla arbetet. Kontrollen visar att det finns en likartad och kvalitetssäkrad hantering av synpunkter och klagomål kring individärenden och lagstyrda moment som rör avvikelsehantering och rapportering. Samtidigt visar kontrollen att det för synpunkter av generell karaktär saknas dokumenterade riktlinjer på förvaltningsövergripande nivå. Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att lägga rapporten till handlingarna. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse AU Intern kontroll - Klagomålsrutiner 8. Intern kontroll - Att alla skattepliktiga förmåner till medarbetare redovisas enligt gällande regler SOFÖ Sammanfattning Genomgång av samtliga leverantörsfakturor under oktober månad där fakturabeloppet översteg 1000 kr. I underlaget upptäcktes en faktura där en skattepliktig förmån hanterats felaktigt. Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att lägga rapporten till handlingarna. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse AU intern kontroll skattepliktiga förmåner

5 5 (10) 9. Intern kontroll - Att hygienkraven utifrån gällande rutiner följs SOFÖ Sammanfattning Att förebygga vårdrelaterade infektioner är en viktig del i kvalitets- och säkerhetsarbetet inom vård och omsorg. Krav på att hälso- och sjukvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård 24 Hälso-och sjukvårdslagen (1982:763). Detta innebär att den särskilt skall vara av god kvalité med god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen. Föreskriften Basal hygien inom hälso- och sjukvården mm (SOSFS 2007:19) och Malmö stads hygienriktlinje för vård och omsorg ska följas. I 2013 års interna kontroll har inom vård och omsorg stickprovs kontroller genomförts under våren, med uppföljnings besök november. Kontrollmål: Att hygienkraven utifrån gällande rutiner följs. Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att lägga rapporten till handlingarna. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse AU Ansökan om föreningsstöd - Hyresgästföreningen / Gröningen SOFÖ Sammanfattning Hyresgästföreningen (Hgf)har inkommit med en ansökan gällande fritidsverksamhet i Herrgården år Sammanlagt ansöker Hgf om kr. Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att Hyresgästföreningens ansökan beaktas i nämndens internbudget år 2014 motsvarande sökt summa dvs kr. att slutligt beslut avseende bidrag fattas på sammansträdet närmast efter det då Internbudget 2014 fastställts. att begära återrapportering av verksamhet och ekonomisk redovisning, samt att en djupare utredning gällande föreningens måluppföljning och besöksstatistik görs under Beslutsunderlag Ansökan Ansökan G-Tjänsteskrivelse AU

6 6 (10) 11. Remiss avseende förslag till godstrafikprogram för Malmö SOFÖ Sammanfattning Gatukontoret har i samarbete med Stadsbyggnadskontoret, Fastighetskontoret och Miljöförvaltningen tagit fram ett förslag till Godstrafikprogram för Malmö. Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att avge yttrande till Gatukontoret i enlighet med upprättat förslag, samt att förklara paragrafen omedelbart justerad. Beslutsunderlag Missivskrivelse Godstrafiken i Malmö en nulägesbeskrivning Godstrafikprogram för Malmö G-AU Yttrande 12. Strategisk utvecklingsplan för arbetet mot diskriminering i Malmö Stad SOFÖ Sammanfattning I handlingsplan mot diskriminering som antogs av kommunfullmäktige i september 2010 finns inskrivet att revidering ska ske under Stadsområdesnämnd Öster anser att den strategiska utvecklingsplanen har goda intentioner att stärka människor och grupper som riskerar att diskrimineras. Dock finns vissa betänkligheter gällande planens struktur. Dokumentet ska vara en strategisk utvecklingsplan men flera av åtaganden är direkt operativa vilket leder till otydlighet kring ansvarsfördelning. Nämnden anser att planen bör peka ut inriktningen samt fastställa grundprinciper för arbetet snarare än att fastställa åtaganden. Nämnden ställer sig även frågande till planens relation till andra styrdokument som är antagna av Malmö stad. För att ge kraft åt arbetet anser nämnden att det behöver skapas en översikt över befintliga styrdokument samt en tydlighet i hur olika policys och planer förhåller sig till varandra. Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att godkänna yttrandet över remiss avseende Strategisk utvecklingsplan för arbetet mot diskriminering i Malmö stad, att översända yttrandet till kommunstyrelsen, samt att förklara paragrafen omedelbart justerad.

7 7 (10) Beslutsunderlag Missivskrivelse AU G-AU Uppdrag att utreda om vilken förvaltning de kommungemensamma korttidsenheterna ska samlas under samt snarast återkomma till kommunstyrelsen med förslag till beslut SOFÖ Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade vid sammanträde att ställa sig positiv till att de kommungemensamma korttidsenheterna samlas under en gemensam förvaltning. Stadskontoret uppdrogs att utreda vilken förvaltning som skulle få i uppdrag att ansvara för de kommungemensamma korttidsenheterna. Förslaget, som tagits fram i samverkan med de fem stadsområdesdirektörerna samt direktören för Sociala resursförvaltningen, innebär att stadsområdesnämnd Öster ges i uppdrag att driva de kommungemensamma korttidsenheterna. Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att avge yttrande till kommunstyrelsen i enlighet med upprättat förslag, samt att förklara paragrafen omedelbart justerad. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från Stadskontoret Protokolls från Vård- och omsorgsberedningen Missivskrivelse G-Tjänsteskrivelse AU Yttrande 14. Utredning finskt förvaltningsområde SOFÖ Sammanfattning Kommunstyrelsen har gett i uppdrag åt stadskontorets avdelning för integration och arbetsmarknad (INAR) att i samråd med berörda förvaltningar, fackliga organisationer och representanter för den sverigefinska minoriteten vidare utreda förutsättningarna för frivillig anslutning till finskt förvaltningsområde Stadsområdesnämnd Öster konstaterar att efterfrågan på service och aktiviteter med finsk koppling tillsvidare är låg inom samtliga verksamheter i stadsområdet. I yttrandet lyfts fram att Stadsområdesnämnd Öster ställer sig positiva till att Malmö stad

8 8 (10) ansluter sig till finskt förvaltningsområde om bedömning görs att ett sådant behov finns i staden. Alla malmöbor ska bemötas i enlighet med Malmö stads handlingsplan mot diskriminering. Arbetet mot diskriminering och likvärdig service ska prioriteras och genomsyra samtliga Malmö stads verksamheter. Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att avge yttrande till kommunstyrelsen i enlighet med upprättat förslag, samt att förklara paragrafen omedelbart justerad. Beslutsunderlag Missivskrivelse Utredning AU G-AU Att sänka kostnaderna för ekonomisk hjälp av socialtjänsten och budgeterade arbetsmarknadsåtgärder SOFÖ Sammanfattning Kommunstyrelsen gav i maj 2013 i uppdrag till stadskontoret att utreda och föreslå hur kostnaderna för ekonomisk hjälp ska sänkas med hjälp av socialtjänsten och arbetsmarknadsåtgärder. Utredningen pekar framförallt på behovet av förstärkning och utveckling av socialtjänstens försörjningsstödsverksamhet. Kommunfullmäktige beslutade i juni att avsätta medel i budget 2014 för att utveckla arbetet med försörjningsstöd och få fler personer självförsörjande. Stadsområde Öster (enligt beslut i Kommunstyrelsen ) har tilldelats 7,3 Mkr mot villkor av en tydlig plan för hur utvecklingsarbetet ska bedrivas. Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att fastställa föreliggande förslag, samt att översända detta till kommunstyrelsen för kännedom. Beslutsunderlag Utredning om effektivare arbete med försörjningsstödet i Malmö stad Tjänsteskrivelse från Stadskontoret G-Tjänsteskrivelse AU

9 9 (10) 16. Aktuella insatser för hem- och bostadslösa i Öster 2013 SOFÖ Sammanfattning Stadområdesnämnden ska varje år avge rapport om stadsdelens insatser för hem- och bostadslösa till Kommunstyrelsens folkhälso-, vård och omsorgsberedning. Insatserna för de hem- och bostadslösa i stadsområde Öster hanteras inom Individ- och familjeomsorgen. Individ- och familjeomsorgen har ingen särskild boendeenhet. Hem- och bostadslöshetsfrågorna handläggs av enhet vuxna vars uppdragsområde även omfattar missbruk och hot- och våldsutsatta. Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att godkänna föreliggande förslag till aktuella insatser för hem- och bostadslösa i Öster, samt att översända denna till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Rapport - Aktuella insatser för hem- och bostadslösa i Öster 2013 G-Tjänsteskrivelse AU Revidering av Stadsområdesnämnd Östers delegationsordning SOFÖ Sammanfattning Stadsområdesnämnd Öster beslutade , 7 att fastställa stadsområdets delegationsordning. Delegationsordningen ska uppdateras i takt med att nya lagar och författningar tillkommer eller att organisationen ses över och förändras. En översyn av delegationsordningen har under hösten gjorts vilken föranleder en revidering av delegationsordningen. De paragrafer som uppdaterats i delegationsordningen och därmed ligger som grund till beslutet är Beslut om att omedelbart omhändertagande enligt LVM ska upphöra där sektionschef föreslås som delegat samt Beslut om ett omedelbart omhändertagande enligt 6 LVU ska upphöra, även där föreslås sektionschef som delegat. Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att fastställa Stadsområdesnämnd Östers delegationsordning i enlighet med föreliggande förslag. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse AU Delegationsordning Stadsområdesnämnd Öster

10 10 (10) 18. Inkomna och avgivna skrivelser Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att lägga rapporten till handlingarna. Beslutsunderlag Stadsområdesförvaltning Öster, Samverkansgrupp Förvaltningsråd, Malmö högskola, Malmö områdesundersökning 2012, Vård- och omsorgsberedningen, slutrapport, Sekretess Sammanfattning Materialet delas under sammanträdet.

11 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Öster 1 (2) Datum Vår referens A Pettersson Gustafsson Controller Tjänsteskrivelse Internbudget Verksamhet och ekonomi 2014 SOFÖ Sammanfattning Stadsområdesnämnd Öster är inom sitt område socialnämnd, myndighet enligt bestämmelserna i LSS och vårdgivare för kommunal hälso- och sjukvård. I ansvarsområdet ingår också lokal medborgarservice, lokal fritidsverksamhet, stadsområdesbibliotek, samt samverkan kring lokala näringslivsfrågor och kring lokal påverkan av stadsområdets närmiljö. Förutsättningarna för en verksamhet och ekonomi i balans under år 2014 innehåller flera utmaningar. År 2013 överskreds stadsområdets budget på grund av fler äldre och ökade behov i befolkningsansvaret. År 2014 väntas en fortsatt ökning av den del som berör äldreomsorgens befolkningsansvar. Även utvecklingen av försörjningsstödsbehov och hemlöshet väntas ställa stora krav på verksamheten under Antalet hushåll med försörjningsstöd ligger på en fortsatt hög nivå och antalet hemlösa av både social och strukturell anledning fortsätter att öka. Vidare har de ekonomiska förutsättningarna för bland annat det tvärsektoriella arbetet kring flickor och pojkar i stadsområdet förändrats genom den nya organisationen och samfinansiering kommer att krävas för att kunna fortsätta bedriva pågående verksamheter kring barn och ungdomar. Inför budgetår 2014 har arbetet påbörjats att enligt kommunfullmäktiges riktlinjer om ett gemensamt styr- och ledningssystem följa en målkedja med kommunfullmäktiges mål, nämndmål samt åtaganden. Nämndmål har formulerats i syfte att konkretisera flera av kommunfullmäktiges mål. Verksamhetens åtaganden kommer att ingå i verksamhetsplaner för år Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att godkänna förslag till Internbudget Verksamhet och ekonomi Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse AU Internbudget - Verksamhet och ekonomi 2014 Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Östers arbetsutskott Stadsområdesnämnd Öster SIGNERAD

12 Ärendet Ärendet framgår av särskilt underlag, Internbudget Verksamhet och ekonomi 2014, Stadsområdesnämnd Öster. 2 (2) Ansvariga Annika Rausin Ekonomichef Lars-Åke Ståhl Förvaltningschef

13 Internbudget Verksamhet och ekonomi 2014 Stadsområdesnämnd Öster

14 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Förutsättningar, strategier och planering Omvärld Resurser Utveckling Målen Ungdomsarbetslösheten ska minska Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande Malmö stads förvaltningar ska arbeta aktivt med näringslivsutveckling och för att fler företag skapas i och flyttar till Malmö Förskolan ska byggas ut i en sådan takt att alla barn vars föräldrar så efterfrågar kan erbjudas en förskoleplats med god kvalitet inom lagstadgad tid Förskolan ska erbjuda en trygg och pedagogisk miljö där personalen har tid att se varje barn och dess unika behov Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete Den socialt betingade hemlösheten ska minska Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet Malmö stad ska ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på antidiskrimineringsområdet Malmös äldre ska känna att de får den vård och omsorg de behöver Malmöborna ska känna sig trygga i sin stad Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid I Malmö ska flickor och pojkar kunna delta i fritidsverksamheterna på lika villkor Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen Malmö stads medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad Stadsområdesnämnd Öster, Internbudget Verksamhet och ekonomi (41)

15 3.19 Andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för tillsvidareanställningar Det ska inte finnas några osakliga löneskillnader i Malmö stad Malmö ska vara framstående inom ekologiskt hållbar stadsutveckling Förstahandsvalet ska vara miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor Luftföroreningarna ska minska Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier Biologisk mångfald ska värnas Malmöborna ska ha god tillgänglighet till natur-, park- och grönområden Ingen människa ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken Verksamheten Viktiga förändringar Ekonomin Resultaträkning Ekonomiska konsekvenser Investeringsram Områdesprogram för socialt hållbart Malmö Stadsområdesnämnd Öster, Internbudget Verksamhet och ekonomi (41)

16 1 Sammanfattning Stadsområdesnämnd Öster är sedan den 1 juli 2013 inom sitt område socialnämnd, myndighet enligt bestämmelserna i LSS och vårdgivare för den kommunala hälso- och sjukvården. I ansvarsområdet ingår vidare bland annat lokal medborgarservice, lokal fritidsverksamhet, stadsområdesbibliotek samt samverkan kring lokala näringslivsfrågor och kring lokal påverkan av stadsområdets närmiljö. I nämndens uppdrag ingår att åstadkomma en hållbar ekonomisk och organisatorisk bas för en väl fungerande och effektiv verksamhet. Internt och externt samarbete är en strategisk utgångspunkt för stadsområdesnämndens verksamheter. Av Stadsområdesnämnd Östers reglemente framgår att nämndens arbete "ska bygga på goda kunskaper om de lokala förhållandena med hänsyn till hela stadens behov och intressen". Med kvinnor och män, flickor och pojkar boende i stadsområdet i fokus krävs ett helhetsperspektiv och utifrån detta aktiv dialog och fördjupad samverkan. I arbetet finns många aktörer: kvinnor och män, flickor och pojkar boende i stadsområdet, föreningar och organisationer, företag, andra nämnder i Malmö stad och olika myndigheter. En viktig tvärprocess, som kommer att prioriteras under 2014, är stadsområdets utvecklingsarbete kring medborgardialog. Vikten av arbete med inflytande, påverkan och demokrati aktualiseras ytterligare med tanke på valen år I utvecklingen av ett ur alla aspekter hållbart Malmö har Stadsområde Öster en viktig roll och är en arena för tvärsektoriell och gränsöverskridande samverkan. Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö presenterade under år 2013 sin slutrapport Malmös väg mot en hållbar framtid, Hälsa, välfärd och rättvisa och beslut om nästa steg i det fortsatta arbetet med social hållbarhet genom minskade hälsoskillnader i staden inväntas. Inom Områdesprogram för ett socialt hållbart Herrgården fortsätter arbetet med effektivisering av service- och individinriktade insatser och med strukturinriktat arbete med den fysiska miljön. Stadsutveckling, som skapar relationer med Malmö samt innebär att områdets attraktivitet stärks, är ett prioriterat område. I detta sammanhang bör också nämnas arbetet med utveckling av Amiralsstaden, som bygger på bred samverkan kring stads- och näringslivsutveckling. Stadsområdets har en viktig funktion när det gäller att involvera det lokala näringslivet i processen Inför budgetår 2014 har arbetet påbörjats att enligt kommunfullmäktiges riktlinjer om ett gemensamt styr- och ledningssystem följa en målkedja med kommunfullmäktiges mål, nämndmål samt åtaganden. I Internbudget - Verksamhet och ekonomi 2014 kommenteras samtliga av kommunfullmäktiges mål och i de fall nämnden har ett uppföljningsansvar har nämnden formulerat nämndmål i syfte att konkretisera kommunfullmäktiges mål. Verksamhetens åtaganden kommer att ingå i avdelningarnas verksamhetsplaner för Befolkningen i Stadsområde Öster beräknas under året uppgå till personer, en ökning i förhållande till befolkningsprognosen 2013 med 319 personer. Stadsområdesnämnd Östers förutsättningar för balans i verksamheten och ekonomin under 2014 innehåller flera utmaningar som särskilt behöver betonas. I delårsrapport 3 för Stadsområdesnämnd Öster prognostiseras för år 2013 ett underskott om sammanlagt 34,8 Mkr. Justerat för hemlösheten prognostiseras för den resursfördelade och anslagsfinansierade verksamheten tillsammans ett underskott om 23,7 Mkr. Arbetet med en verksamhet och ekonomi i balans är prioriterat för Stadsområdesnämnd Öster och hela stadsområdesförvaltningen. Inom vård och omsorg har den ekonomiska utvecklingen varit mycket bekymmersam under Stadsområdesnämnd Öster, Internbudget Verksamhet och ekonomi (41)

17 2013. År 2013 överskreds budgeten i köp av dygn på särskilt boende på grund av fler äldre och därmed ökade behov i befolkningsansvaret. Alla insatser avser lagbundna beslut och följer kommunfullmäktiges och nämndens direktiv samt skall ligga i brukarens intresse. Sammanfattningsvis ökar befolkningen i den delen som berör äldreomsorgens befolkningsansvar. Ett förslag föreligger om att Stadsområdesnämnd Öster ska överta det samlade ansvaret för Malmö stads korttidsenheter samt kommunens rehabiliteringsavdelningar, KRA. Beslut i kommunfullmäktige väntas i februari Utvecklingen av försörjningsstödsbehov ställer stora krav på stadsområdesnämndens verksamheter under Antalet hushåll med försörjningsstöd ligger på en fortsatt hög nivå. Orsakerna till detta beror bland annat på den konjunkturmässiga utvecklingen och förändringar inom arbetslöshets- och socialförsäkringssystemen. Kommunfullmäktiges beslut om att fördela extra medel i syfte att ge utrymme till att arbeta mer aktivt med självförsörjningsuppdraget innebär att fler socialsekreterare ska anställas. Detta förväntas minska ärendemängden per socialsekreterare och öka antalet personliga möten med klienter. Antalet hemlösa av både social och strukturell anledning fortsätter att öka. Enligt senaste hemlöshetsräkningen (oktober 2013) har hemlösheten bland barnfamiljerna ökat i Stadsområde Öster. Anledningen är främst den bristande förankring på bostadsmarknaden som hemvändande familjer från bland annat nordafrikanska, krigshärjade länder har. Dessa familjer bosätter sig under en kort period hos släkt och vänner inom stadsområdet för att sedan söka hjälp med boende hos avdelningen för individ och familj. En viktig resurs för att förebygga att social problematik utvecklas i dessa barnfamiljer, är tillgången till genomgångsboenden i egen regi med en standard motsvarande Socialstyrelsens kriterier. De ekonomiska förutsättningarna för det tvärsektoriella arbetet kring flickor och pojkar i stadsområdet, där en viktig utgångspunkt är att insatser integreras i skolorna och resurserna samlas över verksamhetsgränserna utifrån elevernas behov, har förändrats genom den nya organisationen. Med förskola, grundskola och gymnasieskola i egna nämnder är det av stor vikt att samverkan kan fortsätta att utvecklas. Samfinansiering krävs för att kunna fortsätta att bedriva pågående verksamheter kring barn och ungdomar som utvecklats i syfte att bidra till ökad måluppfyllelse i skolan. Utan överenskommelser avseende samfinansiering av Lärande hela dagen kan verksamheten inte bedrivas som tidigare. I detta sammanhang bör avslutningsvis påpekas att kommunstyrelsen har beviljat Stadsområdesnämnd Öster medel från Sociala investeringsfonden i syfte att starta Lärande hela dagen för F-6 på Rosengårdsskolan samt på Videdalsskolan. För närvarande avvaktar nämnden slutligt ställningstagande avseende återbetalning. Stadsområdesnämnd Öster, Internbudget Verksamhet och ekonomi (41)

18 2 Förutsättningar, strategier och planering Stadsområde Öster sträcker sig med sina drygt 33 kvadratkilometer från vidsträckt landsbygd i öster till tät stadsbebyggelse i väster. Stadsområdesnämnd Öster är sedan den 1 juli 2013 inom sitt område socialnämnd, myndighet enligt bestämmelserna i LSS och fullgör de uppgifter som ankommer på vårdgivare för den kommunala hälso- och sjukvården. I ansvarsområdet ingår vidare bland annat lokal medborgarservice, lokal fritidsverksamhet, stadsområdesbibliotek, samverkan kring lokala näringslivsfrågor och kring lokal påverkan av stadsområdets närmiljö. Av Stadsområdesnämnd Östers reglemente framgår att nämndens arbete "ska bygga på goda kunskaper om de lokala förhållandena med hänsyn till hela stadens behov och intressen". Med kvinnor och män, flickor och pojkar boende i stadsområdet i fokus krävs ett helhetsperspektiv och utifrån detta aktiv dialog och fördjupad samverkan. I arbetet finns många aktörer: boende i stadsområdet, föreningar och organisationer, företag, andra nämnder i Malmö stad och olika myndigheter. I nämndens uppdrag ingår att åstadkomma en hållbar ekonomisk och organisatorisk bas för en väl fungerande och effektiv verksamhet inom vård och omsorg, individ och familj samt stadsområdets kultur- och fritidsverksamhet. Stadsområdena ska fortsätta att utveckla en brukar- och medborgardialog av hög kvalitet för den politiska beslutsprocessen. 2.1 Omvärld Befolkningsutveckling Budgeten för år 2014 baseras på en befolkningsprognos upprättad i april Befolkningen i Stadsområde Öster beräknas under året uppgå till personer, en ökning i förhållande till befolkningsprognosen 2013 med 319 personer. Befolkningen i budgeten beräknas som ett genomsnitt mellan förväntat antal invånare den 1 januari 2014 och den 1 januari Av nedanstående tabell framgår hur befolkningen fördelar sig mellan de olika åldersgrupperna: Åldersintervall Budget 2013 Budget 2014 Avvikelse antal 0 år år år år år år år år år Totalt Vård och omsorg i stadsområde Öster har enligt befolkningsprognosens beräkningar erhållit resurser för individer som är 65 år och äldre. Jämfört med faktisk befolkning vecka 39, 2013 ger detta en ökning inför nästa år med 153 individer som är 65 år och äldre, varav 78 är över 80 år. Tendensen är klart stigande för såväl kvinnor och män i åldern som kvinnor och män 80 år och uppåt. Stadsområdesnämnd Öster, Internbudget Verksamhet och ekonomi (41)

19 2.1.2 Omvärldsförändringar I utvecklingen av ett ur alla aspekter hållbart Malmö har Stadsområde Öster en viktig roll och är en arena för tvärsektoriell och gränsöverskridande samverkan. Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö presenterade under år 2013 sin slutrapport Malmös väg mot en hållbar framtid, Hälsa, välfärd och rättvisa, vilken i skrivande stund är ute på en bred remissrunda. Beslut väntas i kommunstyrelsen i januari 2014 om nästa steg i det fortsatta arbetet med social hållbarhet genom minskade hälsoskillnader i staden. Utvecklingen av mäns och kvinnors behov av försörjningsstöd och utvecklingen av behov av stöd till följd av hemlöshet är två omfattande arbetsområden som ställer stora krav på stadsområdets verksamheter. Det ökande antalet bidragsberoende under en längre period har begränsat det utrymme och de resurser som behövs för att arbeta med kvinnor och män som är långvarigt bidragsberoende och som behöver stöd för att kunna lägga en framtidsplanering. Inför 2014 har kommunstyrelsen avsatt resurser för att sänka kostnaderna för ekonomisk hjälp genom bland annat utveckling av socialtjänstens arbete med ekonomiskt bistånd. I november 2013 beslutade kommunfullmäktige att fördela 7,3 miljoner extra till stadsområdets verksamhet för individ och familj i syfte att ge utrymme till att arbeta mer aktivt med självförsörjningsuppdraget. Antalet hemlösa av både social och strukturell anledning fortsätter att öka. Bristande förankring på bostadsmarknaden är den vanligaste förklaringen. En viktig resurs, för att underlätta flickors och pojkars skolgång och för att hindra att social problematik utvecklas, är tillgång till genomgångsboenden i egen regi med en standard motsvarande Socialstyrelsens kriterier. Det ökande behovet av vård och omsorg bland äldre kvinnor och män i stadsområdet är en utveckling som till stor del påverkar Stadsområdesnämnd Östers förutsättningar att bedriva verksamhet med ekonomi i balans. Under år 2013 har ett högre vårdbehov än budgeterat i den äldre befolkningen gjort den ekonomiska utvecklingen inom vård och omsorg bekymmersam. Arbetet med en verksamhet och ekonomi i balans är prioriterat för Stadsområdesnämnd Öster och hela stadsområdesförvaltningen. Två styrdokument kommer samtidigt att ställa stora krav på vård- och omsorgsverksamheten under Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad antogs av Kommunfullmäktige i april 2013, anger effektmål för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Från den 1 juli 2013 gäller lokala värdighetsgarantier, som ska vara ett stöd i arbetet med att förverkliga den nationella värdegrunden för äldre personer. Förhandlingar pågår om ny gränssnittsöverenskommelse med Region Skåne. Det är i dagsläget oklart om denna träder i kraft år 2014, en ny överenskommelse kan dock påverka verksamheten förutsättningar. Den nationella satsningen Urban utveckling fortsätter i samarbete med övriga deltagare i regionen. Regeringen satsar under 2013 och 2014 sammanlagt 200 mkr för att stimulera utvecklingsarbetet i nio svenska kommuner, i Malmö ingår Södra Sofielund och Herrgården. Satsningen syftar till att på sikt öka förvärvsfrekvensen, minska uttaget av försörjningsstöd och förbättra måluppfyllelsen i skolorna. Stadsområdets förutsättningar att bidra till hållbar social, ekologisk och ekonomisk utveckling påverkas i stor omfattning av hur samverkan och samarbete med olika aktörer fungerar. De ekonomiska förutsättningarna har förändrats i och med Malmö stads nya organisation. Med förskola, grundskola och gymnasieskola i egna nämnder är det av stor vikt att samverkan mellan dessa och Stadsområdesnämnd Öster, Internbudget Verksamhet och ekonomi (41)

20 stadsområdet kan fortsätta att utvecklas. Samfinansiering krävs för att kunna fortsätta att bedriva pågående verksamheter kring barn och ungdomar som utvecklats i syfte att bidra till ökad måluppfyllelse i skolan, till exempel Lärande hela dagen. Den nya organisationen för stadens LSSverksamhet är ytterligare en förutsättning som ställer stora krav på samverkan och samarbete inom Malmö stad. Viktiga förändringar per verksamhet beskrivs vidare i avsnitt Resurser Lokaler Ett effektivt lokalutnyttjande är en viktig strategisk uppgift i arbetet med balans inom verksamhet och ekonomi. En lokalförsörjningsplan för Stadområde Öster har tagits fram som innehåller en beskrivning av nuläget, planering och behov för de närmsta fem åren samt en utblick mot tio år. Planen är ett viktigt strategiskt underlag för arbetet under Personal och kompetens Den 31 oktober 2013 hade stadsområdesförvaltningen totalt 760 månadsanställda medarbetare. Uppdelning per verksamhet samt kön framgår av tabellen nedan. Sjukfrånvaron inom vård och omsorg i stadsområdet har under hösten 2013 särskilt studerats och har visat sig vara hög i jämförelse med motsvarande verksamheter i Malmö stad. Inom ramen för ett arbete med verksamhet och ekonomi i balans inom stadsområdets vård- och omsorgsverksamhet har antalet sjukfrånvarodagar dag 2-14 inom särskilt boende, ordinärt boende, hemsjukvården och rehab kartlagts för perioden Syftet är att identifiera arbetsplatser som har en hög sjukfrånvaro dag 2-14, utreda vad kortidssjukfrånvaron beror på samt analysera vilka insatser som krävs för att minska sjukfrånvaron. Kartläggningen ligger till grund verksamhetens fortsatta arbete under Förvaltningsledningen i Stadsområde Öster har beslutat att fokusera på rehabiliteringsprocessen och en modell för tidig rehabilitering. Viktiga samarbetspartners, som ska involveras tidigt i rehabiliteringsarbetet, är företagshälsovården samt Försäkringskassan. Detta är ett långsiktigt arbete som kommer att fortsätta under Stadsområdesnämnd Öster, Internbudget Verksamhet och ekonomi (41)

21 Verksamhet Kvinnor Män Totalt månadsanställda Vård och omsorg, verksamhet Vård och omsorg, bistånd Individ och familj Områdesutveckling Kansli Förvaltningsledning Totalt Källa: Koll den 31 oktober Utveckling Utvecklingsområden och strategier för genomförande För att skapa en organisationskultur i Stadsområde Öster som främjar verksamhets- och kvalitetsutveckling är ledarskapet och ledarnas förutsättningar för styrning och utveckling av central betydelse. En ledardag genomfördes i augusti 2013 med utgångspunkten skapa en gemensam förståelse för uppdraget i Stadsområde Öster. Inledande diskussioner fördes kring en gemensam vision kopplad till Malmö stads värdegrund. Ledardagen i november 2013 kommer att ägnas åt arbete med stadsområdets gemensamma värderingar och processen fortgår under våren Medarbetarenkät kommer att genomföras bland samtliga medarbetare i Malmö stad under första kvartalet Resultatet blir ett viktigt strategiskt underlag för stadsområdesförvaltningens utvecklingsarbete. Stadsområdesförvaltningens arbete med jämställdhetsintegrering för att kvalitetssäkra verksamheten riktade till kvinnor och män, flickor och pojkar och att kvalitetssäkra förvaltningens arbetsplatser så att de blir jämställda och icke diskriminerande ska umynna i jämställdhetsanalyser och på grundval av dessa konkreta åtgärder. Goda exempel ska spridas inom förvaltningen och till resten av Malmö stad. För ett systematiskt arbete krävs utvecklade stödsystem för ledningsstöd och kompetensutveckling. Arbetet med att föra samman verksamheterna från två tidigare stadsdelar är omfattande och väntas kräva ytterligare tid och resurser även under Det påbörjade arbetet innebär en nystart för en gemensam inriktning och förankrade arbetssätt. Översyn och framtagande av verksamhetsspecifika rutiner och riktlinjer kommer även fortsättningsvis att prioriteras. Arbetet med Områdesprogram för ett socialt hållbart Herrgården fortsätter och innefattar effektivisering av service- och individinriktade insatser och strukturinriktat arbete med den fysiska miljön. Stadsutveckling, som skapar relationer med Malmö samt innebär att områdets attraktivitet stärks, är prioriterad. Detsamma gäller insatser inom ramen för bland annat arbete och näringsliv och kultur och fritid, där nära samarbete sker med bland annat företrädare för näringslivet samt föreningsliv och ideella organisationer. I kapitel 6 görs en närmare beskrivning av arbetet med områdesprogrammet Samarbeten - internt och externt Internt och externt samarbete är en strategisk utgångspunkt för stadsområdets utvecklingsarbete. Som nämnts ovan krävs det för stadsområdenämndens uppdrag ett helhetsperspektiv och utifrån Stadsområdesnämnd Öster, Internbudget Verksamhet och ekonomi (41)

22 detta aktiv dialog och fördjupad samverkan med flera aktörer: kvinnor och män, flickor och pojkar boende i stadsområdet, föreningar och organisationer, företag, andra nämnder i Malmö stad och olika myndigheter. I föreliggande internbudget beskrivs behovet av samarbete och dess strategiska roll såväl internt inom stadsområdet och Malmö stad som externt. Stadsområdesnämnd Öster, Internbudget Verksamhet och ekonomi (41)

23 3 Målen Kommunfullmäktige har fastställt 27 mål för budgetåret Till varje mål finns kopplat en indikator (trafikljus) för att kunna mäta målet. Uppföljningsansvarig för respektive mål sträcker sig från samtliga nämnder till vissa specifika nämnder, till exempel stadsområdesnämnd. Enligt stadskontorets senaste anvisningar (Anvisning för uppföljning av kommunfullmäktiges mål 2013) ska samtliga mål följas upp av nämnderna med undantag för mål där nämnden genom sin verksamhet inte kan bidra till måluppfyllelse. Uppföljning av indikator behöver endast ske i de fall mätvärde finns för nämnden. Inför budgetår 2014 har arbetet påbörjats att enligt kommunfullmäktiges riktlinjer om ett gemensamt styr- och ledningssystem följa en målkedja med kommunfullmäktiges mål, nämndsmål samt åtaganden. I föreliggande internbudget kommenteras samtliga av kommunfullmäktiges mål och i de fall nämnden har ett uppföljningsansvar har nämnden med något undantagsfall formulerat nämndsmål i syfte att konkretisera kommunfullmäktiges mål. Verksamhetens åtaganden kommer att beskrivas i avdelningarnas verksamhetsplaner för I följande beskrivning av kommunfullmäktiges budgetmål anges nämndens grad av påverkansmöjlighet enligt följande: Påverkansgrad 1 = Möjlighet för nämnden att direkt påverka måluppfyllelse Påverkansgrad 2 = Möjlighet för nämnden att indirekt påverka måluppfyllelse Påverkansgrad 3 = Ingen möjlighet för nämnden att påverka måluppfyllelse Under varje mål anges nämndens uppföljningsansvar och de fall där det finns indikatorer/ mätvärden som nämnden enligt kommuncentrala anvisningar ska följa upp. Årsanalysen för 2013 kommer att utgöra ett utgångsläge för mätning av måluppfyllelse. 3.1 Ungdomsarbetslösheten ska minska Möjligheten att påverka måluppfyllelsen är indirekt. Under de senaste åren har antalet hushåll med försörjningsstöd stadigt ökat. Orsakerna till detta beror bland annat på den konjunkturmässiga utvecklingen och förändringar inom arbetslöshetsoch socialförsäkringssystemen. Hur den framtida konjunkturen utvecklar sig är en osäkerhetsfaktor. Det finns en risk att fler unga män och kvinnor i Stadsområde Öster hänvisas till försörjningsstöd och därmed ökar även risken för långvarigt bidragsberoende. Detta i sin tur kan leda till att vägen till självförsörjning blir lång. Inom Stadsområde Öster finns många unga män och kvinnor som bildar familj innan man har egen försörjning och/eller utbildning. Enheten för ekonomiskt bistånd kommer att fokusera på den målgrupp ungdomar som ännu inte bildat familj, men hamnat i försörjningsstödsberoende. Den beskrivna utvecklingen leder till att socialsekreterarna möter en bredare grupp biståndstagare både vad det gäller antal och till problemens karaktär. En väl utvecklad samverkan med främst Arbetsförmedlingen, JobbMalmö, Försäkringskassan och Region Skåne är nödvändig för att nå måluppfyllelse. Även samverkan internt mellan olika enheter inom individ och familj ska öka och ungdomar med missbruksproblem som erhåller försörjningsstöd ska få råd och stöd mot missbruk genom samarbete med enheten för vuxna. Stadsområdesnämnd Öster, Internbudget Verksamhet och ekonomi (41)

24 Via områdets mötesplatser fortsätter samarbetet med Jobb Malmö, Arbetsförmedlingen och Vägledningscentrum (VLC) att utvecklas. En viktig målgrupp är unga kvinnor och män som står långt ifrån arbetsmarknaden och som inte spontant knyter myndighetskontakter. Under 2014 ska Drop-inverksamheten bli mer känd med målsättningen att öka antalet besökare samt öka antalet unga i sysselsättning. Alla arbetslösa unga kvinnor och män som uppbär försörjningsstöd ska ha en, av socialsekreterarna, upprättad individuell genomförandeplan som innefattar samverkan med minst en extern aktör och den ska följas upp minst var tredje månad. Verksamheten Ung i sommar är för många ungdomar den första kontakten och ingången till en framtida anställning. Verksamheter inom avdelningen för områdesutveckling fokuserar på att uppmuntra och hjälpa ungdomar att ansöka om sommarpraktik. En viktig målgrupp är ungdomar som har särskilt behov av sysselsättning under sommaren och som stadsdelen inte får tappa i övergången mellan grundskola och gymnasium, exempelvis elever med låg måluppfyllelse och elever som varit aktuella för placering eller anpassad studiegång. Enligt kommuncentrala anvisningar har nämnden inte ansvar för uppföljning av den kommungemensamma mätindikatorn Nämndsmål Stadsområdesförvaltning Öster ska erbjuda unga malmöbor praktik i sin verksamhet Uppföljning av nämndens mål sker utifrån följande mätetal: Antal praktikanter totalt och per verksamhet Nämndens mål kommer att följas upp i samband med DR2 samt årsanalysen. Utveckla samarbetet med relevanta aktörer för att hitta lämpliga lösningar för unga malmöbor Uppföljning av nämndens mål sker utifrån följande mätetal: Antal strukturerade dialogtillfällen/ samarbeten Andel inom individ och familj med genomförandeplan som inbegriper samverkan med extern aktör Nämndens mål kommer att följas upp i samband med DR2 samt årsanalysen. 3.2 Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande Möjligheten att påverka måluppfyllelsen är indirekt. Utfall och måluppfyllelse är beroende av flera omvärldsfaktorer. Det är osäkert hur konjunkturen och arbetsmarknaden framöver utvecklas. Detta tillsammans med förändringar inom arbetslöshets- och socialförsäkringssystemen påverkar behovet av försörjningsstöd. Fortsatt samverkan med externa aktörer såsom till exempel Arbetsförmedlingen, JobbMalmö och Försäkringskassan är därför nödvändig tillsammans med att socialsekreterarna genom färre antal ärende per tjänst ges möjlighet att arbeta med de berörda kvinnornas och männens behov av stöd Stadsområdesnämnd Öster, Internbudget Verksamhet och ekonomi (41)

25 för att komma ut i arbete och självförsörjning. De kvinnor och män som uppbär ekonomiskt bistånd ska regelbundet träffa sin socialsekreterare och få coachande stöd till självförsörjning. En individuell, väl underbyggd genomförandeplan med smarta mål som innefattar samverkan med minst en extern aktör ska upprättas i alla ärenden. Genomförandeplanen ska följas upp minst var sjätte månad. Nämnden har ansvar för att i samband med uppföljning i delårsrapporter och årsanalys kommentera mätvärde/indikator på stadsområdesnivå. Indikatorn är följande: Förändringen av andelen personer med försörjningsstöd som blir självförsörjande genom arbete eller studier (uppdelat på kvinnor och män) Nämndsmål Andelen hushåll som uppnår självförsörjning ska öka med 5 procent under Uppföljning av nämndens mål sker utifrån följande mätetal: Avslutade ärenden i kategorierna arbete och studier Nämndens mål kommer att följas upp i samband med DR1, DR2 samt årsanalysen. Nya personer som söker ekonomiskt bistånd ska ha samtal med socialsekreterare, därefter ska alla barnfamiljer träffa sin socialsekreterare minst var tredje månad Uppföljning av nämndens mål sker utifrån följande mätetal: Antal träffar med sökanden Nämndens mål kommer att följas upp i samband med DR2 samt årsanalysen. Utveckla samarbetet med aktörer, såsom Malmö stads arbetsmarknadsåtgärder, Arbetsförmedlingen, med flera för att hitta lämpliga lösningar för individen Uppföljning av nämndens mål sker utifrån följande mätetal: Andelen hushåll med genomförandeplan som inbegriper samverkan med extern aktör Nämndens mål kommer att följas upp i samband med DR2 samt årsanalysen. 3.3 Malmö stads förvaltningar ska arbeta aktivt med näringslivsutveckling och för att fler företag skapas i och flyttar till Malmö Möjligheten att påverka måluppfyllelsen är direkt. Näringslivsutveckling är en viktig framgångsfaktor i arbetet med en ur alla aspekter hållbar utveckling av Stadsområde Öster och därmed av Malmö. Nämnden bidrar till arbetet genom att i samarbete med övriga förvaltningar i Malmö erbjuda en god kommunal infrastruktur som gör att företag vill etablera sig och människor vill flytta till och stanna kvar i Malmö. Nämndens arbete utgår ifrån Malmö stads näringslivspolitiska strategi och Malmöelvan, som beskriver hur strategin ska omsättas i praktiken. Stadsområdesförvaltningen kommer att under 2014 initiera dialog med de två lokala existerande Stadsområdesnämnd Öster, Internbudget Verksamhet och ekonomi (41)

26 företagsgrupperna i Öster samt med de större handelscentra som finns i stadsområdet för att diskutera förutsättningar för ett gott näringslivsklimat och utvecklingsbehov. Samarbetet tillsammans med IFS Almi på medborgarkontor Varda fortsätter i syfte att underlätta för att fler företag kan startas i Malmö. Stadsområdesförvaltningen deltar i juryarbetet med att utse vinnaren av Malmö stads näringslivspris inom mångfald. Priset premierar företag/företagare som på ett framgångsrikt sätt arbetar med att dra nytta av den etniska mångfald som Malmö har att erbjuda. Genom projektägarskapet i Företagsakademin 3.0: CSR och företagande sker arbete tillsammans med Malmö högskola och Malmö företagsgrupper kring gemensamma mål som rör små och medelstora företags tillväxt kopplat till hållbart företagande. Företagen kompetensutvecklas i frågor som rör bland annat CSR (Corporate Social Responsibility) och innovation som ett sätt att nå ökad tillväxt. Projektet avslutas i januari 2014 och arbete med att skapa hållbara synergieffekter av projektets resultat fortsätter under Arbetet med att vidareutveckla konceptet kring en förstudie för Amiralsstaden fortsätter. Utvecklingen av Amiralsstaden bygger på bred samverkan kring stads- och näringslivsutveckling. Stadsområdets har en viktig funktion när det gäller att involvera det lokala näringslivet i processen. Inom Områdesprogram Herrgården fortlöper arbetet med att stödja utvecklingen av lokala företagsnätverk och att synliggöra marknadsmässig utvecklingspotential. Under 2014 fortsätter dialogen med partnerskapet bakom marknadsanalys Rosenkraft i syfte att föra samarbetet vidare utifrån resultatet i undersökningen. Stadsområdet har ett pågående samarbete med Tillväxt Malmö och lokala samhällsentreprenörer kring utveckling av gemensamma initiativ. Möjligheterna för en vidareutveckling av samarbetet kommer att undersökas. Nämnden ansvarar för att i samband med uppföljning kommentera mätvärde/ indikator på nämndsnivå. Indikatorn är följande: Förändringen av antalet förvaltningar som aktivt arbetar med den näringslivspolitiska strategin Nämndsmål Utveckla samarbete med näringslivsgrupperingar, handelscentra samt företagsrådgivare kring utvecklingsdialog i Öster Uppföljning av nämndens mål sker utifrån följande mätetal: Antal strukturerade dialogtillfällen/ samarbeten Nämndens mål kommer att följas upp i samband med DR2 samt årsanalysen 3.4 Förskolan ska byggas ut i en sådan takt att alla barn vars föräldrar så efterfrågar kan erbjudas en förskoleplats med god kvalitet inom lagstadgad tid Möjligheten att påverka måluppfyllelsen är indirekt. Stadsområdesnämnd Öster, Internbudget Verksamhet och ekonomi (41)

27 Ansvar för och arbetet med måluppfyllelse sker främst inom Malmö stads förskolenämnd med tillhörande förvaltning. Stadsområdet kan stödja arbetet genom att aktivt delta och samverka med stadens övriga förvaltningar i stadens fysiska planering. Enligt kommuncentrala anvisningar har nämnden inte ansvar för uppföljning av den kommungemensamma mätindikatorn. 3.5 Förskolan ska erbjuda en trygg och pedagogisk miljö där personalen har tid att se varje barn och dess unika behov Möjligheten att påverka måluppfyllelsen är indirekt. Ansvar för arbetet med måluppfyllelse sker främst inom Malmö stads förskolenämnd med tillhörande förvaltning. Stadsområdesnämnden i Öster prioriterar ett brett samarbete över förvaltnings- och avdelningsgränser. Samarbetet kring flickor och pojkar i förskoleålder i stadsområdet är viktigt för trygga uppväxtvillkor. Individ och familj har sedan flera år tillbaka strävat efter att ha kontinuerligt informationsarbete gentemot skolor och förskolor. Informationen handlar om anmälan om oro för barn till socialtjänsten samt socialtjänstens handläggning. Dessa möten har även syftat till att skapa en dialog för att förbättra samarbetet. Detta arbete kommer att fortsätta under Mottagningsgruppen, Slussen, erbjuder rådgivning och konsultation. Utöver det har stadskontorets avdelning för individ och familj i samarbete med stadsdelarna erbjudit skolor och förskolor information om anmälan till socialtjänsten och tagit fram informationsmaterial till skol- och förskolepersonal. Enligt kommuncentrala anvisningar har nämnden inte ansvar för uppföljning av den kommungemensamma mätindikatorn Nämndsmål Samtliga förskolor i området ska ha fått besök/ kontakt minst en gång per år av mottagningsenheten, Individ och familj Uppföljning av nämndens mål sker utifrån följande mätetal: Antal besök per förskola i Stadsområde Öster Nämndens mål kommer att följas upp i samband med årsanalysen. 3.6 Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan Möjligheten att påverka måluppfyllelsen är indirekt. En översiktlig beskrivning av stadsområdets arbete samt nämndsmål görs under avsnitt 3.8, Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola. Enligt kommuncentrala anvisningar har nämnden inte ansvar för uppföljning av den kommungemensamma mätindikatorn. Stadsområdesnämnd Öster, Internbudget Verksamhet och ekonomi (41)

28 3.7 Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande Möjligheten att påverka måluppfyllelsen är indirekt. En översiktlig beskrivning av stadsområdets arbete samt nämndsmål görs under avsnitt 3.8, Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola. Enligt kommuncentrala anvisningar har nämnden inte ansvar för uppföljning av den kommungemensamma mätindikatorn. 3.8 Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola Möjligheten att påverka måluppfyllelsen är indirekt. Ansvar för arbetet med måluppfyllelse sker främst inom Malmö stads grundskolenämnd med tillhörande förvaltning. Stadsområdesnämnden i Öster prioriterar ett brett samarbete över förvaltnings- och avdelningsgränser. Utgångspunkten är att skolorna utgör en viktig arena för barn och ungas lärande på vilken andra aktörer genom kompensatoriska insatser såsom föräldrasamverkan, värdegrundsarbete och kultur- och fritidsaktiviteter kan bidra till skolans grunduppdrag. En förutsättning är dock att berörda nämnder tar gemensamt ekonomiskt ansvar för förebyggande tvärsektoriella insatser som sker i skolan. Under förutsättning att finansiering för tvärsektoriella insatser består fortsätter stadsområdet att bidra till skolornas likabehandlingsarbete och arbete mot kränkande behandling genom bland annat Lärande hela dagen. Barn- och ungdomsledare fortsätter att kontinuerligt finnas på grundskolorna som en del i att bidra till ökad trygghet genom vuxennärvaro. Stadsområde Öster fortsätter att bedriva ett aktivt brottsförebyggande arbete genom SSP - Skola, Socialtjänst, Polis - i samverkan. Enligt kommuncentrala anvisningar har nämnden inte ansvar för uppföljning av den kommungemensamma mätindikatorn Nämndsmål Utveckla samarbetet med skola, socialtjänst, polis, räddningstjänst, föreningar med flera för ökad trygghet i skolorna i Stadsområde Öster Uppföljning av nämndens mål sker utifrån följande mätetal: Antal SSP-möten och åtaganden Antal strukturerade dialogträffar Nämndens mål kommer att följas upp i samband med DR2 samt årsanalysen. 3.9 Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete Nämnden bedöms inte ha möjlighet att påverka måluppfyllelsen. Ansvar för och arbetet med måluppfyllelse sker inom Malmö stads förskolenämnd respektive grundskolenämnd med tillhörande förvaltningar. Stadsområdesnämnd Öster, Internbudget Verksamhet och ekonomi (41)

29 Enligt kommuncentrala anvisningar har nämnden inte ansvar för uppföljning av den kommungemensamma mätindikatorn Den socialt betingade hemlösheten ska minska Möjligheten att påverka måluppfyllelsen är indirekt. Stadsområdet kan inte direkt påverka antalet lägenheter för andrahandsuthyrning. Detsamma gäller bostadsbyggandet i Malmö. Barnfamiljer, våldsutsatta kvinnor och det vräkningsförebyggande arbetet prioriteras. Stadsområdet kommer vidare att starta fler boenden i egen regi för hemlösa barnfamiljer för att kunna säkerställa kvaliteten på de tillfälliga boendena. Med gemensamma upphandlingar av härbärgesplatser och andra kategoriboenden kan den mest utsatta gruppen erbjudas tillfälliga boenden. Sociala resursförvaltningen har under 2013 startat upp Bostad först och kommer även att öppna ett antal olika boenden under Detta kommer att underlätta sökandet efter alternativa boendeformer för målgruppen. Inriktningen är att i samverkan med andra verksamheter och myndigheter arbeta för att förebygga hemlöshet och att skapa förutsättningar för fler att få förstahandskontrakt inom två år genom helhetssyn på familjernas situation och samlade sociala insatser. Enligt kommuncentrala anvisningar ansvarar nämnden för att i samband med uppföljning kommentera mätvärde/ indikator på stadsområdesnivå. Indikatorn är följande: Förändringen av antalet personer som är hemlösa av sociala orsaker (uppdelat på kvinnor respektive män) Nämndsmål Antal hotellnätter ska minska med 20 procent Uppföljning av nämndens mål sker utifrån följande mätetal: Antal hotellnätter Nämndens mål kommer att följas upp i samband med DR1, DR2 samt årsanalysen. Fler personer i tillfälliga boenden ska gå vidare till varaktiga, permanenta boenden, både personer av social och strukturell hemlöshet Uppföljning av nämndens mål sker utifrån följande mätetal: Minskning i antal dygnsboenden/ökning i antal genomgångsboende och övergångsboende Nämndens mål kommer att följas upp i samband med DR2 samt årsanalysen Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet Möjligheten att påverka måluppfyllelsen är direkt. Nämndens jämställdhetsarbete utgår dels ifrån Malmö stads Utvecklingsplan för jämställdhetsintegre- Stadsområdesnämnd Öster, Internbudget Verksamhet och ekonomi (41)

30 ring, som handlar om att utifrån kunskap förändra attityder och värderingar. Planen sträcker sig fram till 2020, då målet är att Malmö stad ska vara en jämställd stad att bo och arbeta i. Jämställdhet är en viktig del av verksamhets- och kvalitetsutvecklingen. När det gäller effektmålen i utvecklingsplanen pågår arbete med att ta fram jämställdhetsanalyser och könsuppdelad statistik som ska ligga till grund för det långsiktiga arbetet med jämställdhetsutveckling. Jämställdhetsanalyser ska ske kontinuerligt i det ordinarie arbetet i syfte att identifiera förvaltningens specifika utvecklingsområden för att skapa likvärdiga förhållanden och villkor för kvinnor och män. Ett grundläggande arbete är att utveckla formerna för att arbeta med jämställdhetsfrågor i nämndens verksamheter på ett systematiskt sätt. Inom ramen för detta ska jämställdhetsanalyser tas fram i samtliga av stadsområdets verksamheter. Den kompetensutveckling som erbjuds inom området under 2014, exempelvis de utbildningar som anordnas kommungemensamt, är ett viktigt stöd i arbetet. Under år 2014 erbjuder stadskontoret en satsning på utbildningar i att göra jämställdhetsanalyser. Syftet med utbildningarna är ge förvaltningarna stöd i arbetet med att uppnå kommunfullmäktiges mål avseende jämställdhetsintegrering och stöd i arbetet med den av kommunfullmäktige antagna Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering. Förvaltningen ingår i flera nätverk för utvecklingsarbete där erfarenhetsutbyte och spridning av goda exempel sker. JÄMÅ-nätverket hanterar frågor som berör arbetsgivarperspektivet och är ett forum för kompetensutveckling inom området. Förvaltningen ingår även i ett kommunövergripande nätverk kring jämställhetsintegreringsarbetet. Jämställdhetsarbetet utgår också ifrån Handlingsplan för jämställd personalpolitik som tar upp förutsättningarna för ett framgångsrikt jämställdhetsarbete ur ett arbetsgivarperspektiv. I linje med de åtaganden som presenteras i handlingsplanen genomförs en utbildning under för chefer efter kommungemensamt upplägg med utgångspunkt i Handlingsplan mot diskriminering om diskrimineringslagen i arbetslivet. Av Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering och i Handlingsplan för jämställd personalpolitik framgår att förvaltningarna ska ha tydliga och öppna system för karriärutveckling. Förvaltningen arbetar aktivt med karriärutveckling genom öppna system för utannonsering av nya tillsvidareanställningar och längre vikariat. I de årliga medarbetarsamtal identifieras de önskemål och behov som finns gällande karriärväxling bland medarbetare. Malmö stads gemensamma modul för Kompetens & karriär uppmuntrar medarbetare till lärande i vardagsarbetet, möjligheten att testa på ett annat arbete, tar förvaltningen tillvara på den form av kompetensutveckling som sker genom att byta arbetsplats eller arbetsuppgifter då olika vikariat uppstår. Kompetensutvecklingsinsatser såsom exempelvis Framtida ledare, praktikutbyte LoGo Europe med flera sker genom öppna och tydliga ansökningsförvarande. Nämnden ansvarar för att i samband med uppföljning kommentera mätvärde/ indikator på nämndnivå. Indikatorn är följande: Förändring av antalet förvaltningar som har ett aktivt arbete med Utvecklingsplanen för jämställdhetsintegrering Nämndsmål Stadsområdesförvaltningen ska ta fram jämställdhetsanalyser i samtliga av stadsområdets verksamheter Uppföljning av nämndens mål sker utifrån följande mätetal: Framtagna analyser Stadsområdesnämnd Öster, Internbudget Verksamhet och ekonomi (41)

31 Nämndens mål kommer att följas upp i samband med DR1, DR2 samt årsanalysen Malmö stad ska ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på antidiskrimineringsområdet Möjligheten att påverka måluppfyllelsen är direkt. Nämndens antidiskrimineringsarbete utgår ifrån Malmö stads Handlingsplan mot Diskriminering. Planen omfattar alla diskrimineringsgrunderna enligt lagstiftningen och lägger fast att kommunen har ett ansvar för att främja de mänskliga rättigheterna och likabehandling. Genom att arbeta systematiskt utifrån styrdokument, riktlinjer och mallar kvalitetssäkras processerna och risk för diskriminerande inslag i myndighetsutövning och kommunikation gentemot medborgare minskas. Likvärdiga anställningsvillkor och arbetsförhållande gentemot medarbetare kan vidare kvalitetssäkras. Genom att chefer inom förvaltningen arbetar med Malmö stads kompetensbaserade rekryteringsprocess främjas likabehandling av arbetssökande. Chefer som inte tidigare genomgått utbildningen i kompetensbaserad rekrytering i Stadsområdesförvaltning Öster erbjuds denna våren En kommungemensam arbetsgrupp arbetar för att ta fram gemensamma riktlinjer mot kränkande särbehandling. Riktlinjerna kommer att implementeras i verksamheten under Nämnden ansvarar för att i samband med uppföljning kommentera mätvärde/ indikator på nämndnivå. Indikatorn är följande: Förändring av antalet förvaltningar som har ett aktivt arbete med Handlingsplanen mot diskriminering Nämndsmål Säkerställa att stadsområdesförvaltningen arbetar enligt en rekryteringsprocess som motverkar diskriminering Uppföljning av nämndens mål sker utifrån följande mätetal: Antal chefer som genomgått utbildning kring rekryteringsprocessen Nämndens mål kommer att följas upp i samband med DR2 samt årsanalysen Malmös äldre ska känna att de får den vård och omsorg de behöver Möjligheten att påverka måluppfyllelsen är direkt. Genom ett systematiskt utvecklingsarbete där brukarundersökningens resultat analyseras, förbättringsområden identifieras och handlingsplaner upprättas ska ett förbättringsarbete grundläggas i syfte att öka verksamhetens kvalitet och effektivitet. Tyngdpunkten ska ligga på att vidareutveckla helhetssyn inom vård och omsorg med en individanpassad omsorg och ett brukarorienterat arbetssätt. För arbetet med verksamhets- och kvalitetsutveckling finns flera styrdokument och riktlinjer som aktualiserats under 2013 och som ligger till grund för 2014 års arbete. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad antogs av Kommunfullmäktige våren Planen trädde i kraft den 1 juli I planen har kommunfullmäktige fastställt inriktningsmålen och givit kommunstyrelsen i Stadsområdesnämnd Öster, Internbudget Verksamhet och ekonomi (41)

32 uppdrag att följa upp effektmålen årligen. Effektmålen avser bland annat brukarnas inflytande över hur vård- och omsorgsverksamheten ska utformas och brukarens upplevelse av trygghet. Samtliga nämnder fastställer och följer upp lokala, operativa mål årligen med utgångspunkt från inriktnings- och effektmålen. Vidare infördes den 1 juli 2013 Malmö stads värdighetsgarantier inom hemtjänsten, som ska vara ett stöd i arbetet med att förverkliga den nationella värdegrunden för äldreomsorgen. Värdighetsgarantierna omfattar hemtjänst i ordinärt boende och myndighetsutövning kopplade till insatsen och ska följas upp efter ett år. Ett grundläggande styrdokument inom vård- och omsorgsverksamheten är ett av nämnden antaget Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, där ansvarsområden tydliggörs. Personalen ska ha god kunskap om vad som ingår i uppdraget så att de ska kunna utföra vård och omsorg av god kvalitet och med hög säkerhet. Rutiner för att säkra god introduktion till vikarier och nyanställda ska finnas. Samtliga brukare inom ordinärt och särskilt boende ska ha genomförandeplan enligt SoL, vilket säkerställer att stöd och service utformas enligt individuella behov och önskemål. Legitimerad personal upprättar vårdplan enligt HSL. Kontaktmannaskap finns i samtliga verksamheter för att skapa trygghet och kontinuitet för brukare. Som ett led i utvecklingen av vård och omsorg har planeringen för att inrätta team för samordnad vårdplanering (SVPL-team) i projektform påbörjats. SVPL-team kommer att inrättas med syftet att säkerställa processer kring samordnad vårdplanering. Vidare planeras en utökning av det tvärprofessionella konsultativa demensteamet för att omfatta hela Stadsområde Öster. Även arbetssättet med mottagningsteam ska utökas att omfatta hela stadsområdet. Detta arbetssätt innebär att ett kortare biståndsbeslut på en månad initialt ges för att samtidigt kunna genomföra en fördjupad och mera systematisk bedömning av behoven i samråd med den enskilde. Under 2014 ska all personal inom ordinärt boende utbildas inom säkerhet i hemmet av Räddningstjänsten. Planeringen kring utgivning av ett informationsblad, Seniorbladet, till brukare, kvinnor och män, inom ordinärt och särskilt boende i området har påbörjats Nämnden ansvarar för att i samband med uppföljning kommentera mätvärde/ indikator på stadsområdesnivå. Indikatorn är följande: Förändringen av nöjdheten hos vård- och omsorgstagare i eget och särskilt boende (uppdelat i kvinnor respektive män) Nämndsmål All personal inom ordinärt boende ska utbildas i säkerhet i hemmet under 2014 av Räddningstjänsten Uppföljning av nämndens mål sker utifrån följande mätetal: Andel medarbetare som genomgått utbildning Nämndens mål kommer att följas upp i samband med DR2 samt årsanalysen. Arbetssättet med mottagningsteam ska utökas till att omfatta hela stadsområdet Uppföljning av nämndens mål sker utifrån följande mätetal: Mottagningsteam i hela stadsområdet Stadsområdesnämnd Öster, Internbudget Verksamhet och ekonomi (41)

33 Nämndens mål kommer att följas upp i samband med DR2 samt årsanalysen Malmöborna ska känna sig trygga i sin stad Möjligheten att påverka måluppfyllelsen är indirekt. Det trygghetsfrämjande arbetet har hög prioritet i Stadsområde Öster. En viktig förutsättning för trygghetsarbetet är att det sker i bred samverkan med olika aktörer såsom polis, räddningstjänst, fastighetsägare samt andra förvaltningar inom Malmö stad, däribland gatukontoret och fritidsförvaltningen. I Malmö stads och polisens gemensamma trygghetsmätning konstateras att ett områdes kollektiva styrka är avgörande för boendes känsla av trygghet. Kollektiv styrka beskrivs som ett mått på den beredskap och förmåga som finns hos kvinnor och män i området att upprätthålla gemensamma normer, hantera problem samt ingripa för områdets bästa. Stadsområdesvärdarna verkar genom daglig närvaro och dialog för att öka trygghet, tillit och civilkurage i de områden där de behövs. Stadområdets fredagsmöten, som hålls veckovis med polis och räddningstjänst, utgör en viktig kontaktyta i det gemensamma trygghetsarbetet. Mötena ger en gemensam lägesbild samt skapar förutsättningar för att snabbt och gemensamt kunna agera vid behov. SSP - samarbetet (samverkan skola socialtjänst - polis) utvecklas och fördjupas ytterligare utifrån gemensamt framtagen handlingsplan. Trygga mötesplatser, ökad synlighet och närvaro av flera aktörer i kombination med aktiviteter för flickor och pojkar är genomgående viktiga inslag i arbetet för att öka tryggheten. Trygghetsvandringar kommer att genomföras i bred samverkan riktade mot särskilda målgrupper och geografiska områden. I vandringarna deltar även stadsområdesvärdarna. Nämnden ansvarar för att i samband med uppföljning kommentera mätvärde/ indikator på stadsområdesnivå. Indikatorn är följande: Förändringen av trygghetsindex (uppdelat i kvinnor respektive män) Nämndsmål Genomföra tre trygghetsvandringar under 2014 Uppföljning av nämndens mål sker utifrån följande mätetal: Antal genomförda trygghetsvandringar Nämndens mål kommer att följas upp i samband med årsanalysen. Utveckla samarbete med aktörer som har bäring på trygghetsarbetet i Öster Uppföljning av nämndens mål sker utifrån följande mätetal: Antal strukturerade dialogtillfällen Nämndens mål kommer att följas upp i samband med DR2 och årsanalysen. Stadsområdesnämnd Öster, Internbudget Verksamhet och ekonomi (41)

34 3.15 Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid Möjligheten att påverka måluppfyllelsen är direkt. De mötesplatser som finns i stadsområdet erbjuder tillsammans ett brett utbud av fritidsaktiviteter inom kultur, idrott och öppen fritidsverksamhet. Även stadsområde Östers två stadsområdesbibliotek erbjuder kultur och upplevelser för flickor och pojkar. Som grund för stadsdelens mötesplatser för flickor och pojkar ligger Malmö stads Policy för mötesplatser för unga i Malmö och Jag bor i Malmö-Policy för ungas inflytande. Styrdokumenten syftar till att förstärka ungas möjlighet till en meningsfull fritid, bland annat genom att utgå ifrån ett främjande perspektiv samt arbeta för mångfald, inflytande, delaktighet och samhällsengagemang. Genusperspektivet har fortsatt hög prioritet liksom att kvaliteten på aktiviteterna ska vara god. Stadsområdesförvaltningen kommer att inför val 2014 söka externa medel för processer och aktiviteter som kan öka valdeltagandet bland unga kvinnor och män. Ett annat viktigt fokus för mötesplatserna är inriktningen mot arbete och sysselsättning, aktiviteter som bygger på unga kvinnor och mäns egna önskemål. Nämnden ansvarar för att i samband med uppföljning kommentera mätvärde/ indikator på stadsområdesnivå. Indikatorn är följande: Förändringen av antalet mötesplatser för ungdomar (uppdelat i flickor respektive pojkar) Nämndsmål Utveckla verksamhet som bedrivs via mötesplatser och skolor i formaliserat samarbete Uppföljning av nämndens mål sker utifrån följande mätetal: Antal besökare Nämndens mål kommer att följas upp i samband med DR1, DR2 samt årsanalysen. Utveckla samarbete med externa aktörer i syfte att erbjuda meningsfulla och attraktiva fritidsaktiviteter för flickor och pojkar i Öster Uppföljning av nämndens mål sker utifrån följande mätetal: Antal formaliserade samarbeten Nämndens mål kommer att följas upp i samband med DR1, DR2 samt årsanalysen. Unga flickor och pojkar i stadsområdet ska tillfrågas huruvida de upplever att deras fritid är meningsfull, och om inte, vilket stöd de skulle behöva från stadsområdet för att detta skulle förbättras Uppföljning av nämndens mål sker utifrån följande mätetal: Återrapportering av resultat Nämndens mål kommer att följas upp i samband med årsanalysen. Stadsområdesnämnd Öster, Internbudget Verksamhet och ekonomi (41)

35 3.16 I Malmö ska flickor och pojkar kunna delta i fritidsverksamheterna på lika villkor Möjligheten att påverka måluppfyllelsen är direkt. Arbetet för att skapa lika förutsättningar för flickor och pojkar att delta i fritidsverksamheter har hög prioritet. Samtliga mötesplatser i stadsområdet för könsuppdelad statistik. Statistiken utgör viktig information för att kunna utvärdera, utveckla och säkerställa att flickor och pojkar deltar i fritidsverksamheten på lika villkor samt för att säkerställa en rimlig resursfördelning. Erfarenheter från tidigare år visar att fler pojkar än flickor tar del av det utbud verksamheterna erbjuder. Erfarenheterna visare även att pojkar tenderar att stanna kvar medan flickor i högre utsträckning tenderar att gå vidare till andra aktiviteter och sammanhang. I det fortsatta arbetet ska ovanstående erfarenheter vägas in liksom att nära samarbete med föreningar och strukturerade aktiviteter kan bidra till verksamhet på lika villkor. Jämställdhetsanalyser kommer att göras inom samtliga verksamheter. Nämnden ansvarar för att i samband med uppföljning kommentera mätvärde/ indikator på stadsområdesnivå. Indikatorn är följande: Förändringen av andelen flickor respektive pojkar som deltar i fritidsverksamheterna Nämndsmål Andelarna flickor och pojkar som deltar i Östers fritidsverksamheter ska vara lika Uppföljning av nämndens mål sker utifrån följande mätetal: Andel flickor och pojkar Nämndens mål kommer att följas upp i samband med DR1, DR2 samt årsanalysen. Utveckla ett formaliserat samarbete med externa aktörer, där flickor och pojkar ges möjligheter att delta på lika villkor Uppföljning av nämndens mål sker utifrån följande mätetal: Andel flickor och pojkar som deltar i aktiviteter som anordnas i samverkan med extern aktör Nämndens mål kommer att följas upp i samband med DR1, DR2 samt årsanalysen Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen Möjligheten att påverka måluppfyllelsen är direkt. För att säkerställa att all rekrytering är kompetensbaserad och fri från diskriminerande inslag tilllämpas Malmö stads gemensamma rekryteringsprocess. Då platsannonser utformas betonas mångfaldsaspekten. Chefer i Stadsområdesförvaltning Öster erbjuds en utbildning i rekryteringsprocessen våren Rekryteringsarbetet kommer att granskas och kvalitetssäkras i den interna kontrollen under 2014 Stadsområdesnämnd Öster, Internbudget Verksamhet och ekonomi (41)

36 genom bland annat stickprov på att ett antal rekryteringar skett i enlighet med de olika stegen i rekryteringsprocessen. Det är viktigt att alla chefer är utbildade i mångfaldsfrågor, inklusive diskrimineringslagstiftningen. Under genomgår chefer en utbildningsserie med normkritiska perspektiv på diskriminering i arbetslivet. Samtliga diskrimineringsgrunder tas här upp och exemplifieras. Nämnden ansvarar för att i samband med uppföljning kommentera mätvärde/ indikator på nämndnivå. Indikatorn är följande: Förändringen av andelen medarbetare med utländsk bakgrund på alla nivåer (uppdelat i kvinnor respektive män) Nämndsmål Säkerställa att stadsområdesförvaltningen arbetar enligt en rekryteringsprocess som motverkar diskriminering Uppföljning av nämndens mål sker utifrån följande mätetal: Antal chefer som genomgått utbildning kring rekryteringsprocessen Nämndens mål kommer att följas upp i samband med DR2 samt årsanalysen Malmö stads medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad Möjligheten att påverka måluppfyllelsen är direkt. Stadsområde Öster ska vara en attraktiv arbetsgivare och erbjuda alla medarbetare goda och trygga anställningsvillkor och anställningsförhållanden. Arbetet med att tillgodose medarbetares önskemål om högre tjänstgöringsgrad sker kontinuerligt i enlighet med Malmö stads riktlinjer för ökad tjänstgöringsgrad. I den kommunövergripande HR-processen Rekrytering finns riktlinjen att kvinnor och män som anmält intresse för ökad tjänstgöringsgrad ska beaktas innan rekrytering får påbörjas. Vid annonsering av tillsvidaretjänster anger förvaltningen att man erbjuder heltid eller önskad tjänstgöringsgrad. Inom vård och omsorg finns arbetstidsmodellen Tidbank för att tillgodose deltidsanställdas önskemål om önskad tjänstgöringsgrad. Tidbank innebär att viss del av arbetstiden inte är schemalagd vid schemaperiodens början. Den tid som inte är schemalagd fullgörs mellan fastställda avstämningstillfällen, vilket innebär att den tid som avsatts i tidbanken successivt arbetas av. Arbetstidsmodellen Tidbank syftar också till att stimulera till ökad flexibilitet i arbetstidsförläggningen och att ge den enskilda medarbetaren större möjligheter att påverka sina arbetstider mot bakgrunden av verksamhetens behov. Nämnden ansvarar för att i samband med uppföljning kommentera mätvärde/ indikator på nämndnivå. Indikatorn är följande: Förändringen av andelen ofrivilligt deltidsanställda (uppdelat i kvinnor respektive män) Nämndsmål Ofrivilligt deltidsanställda ska inom sex månader erbjudas heltid eller önskad tjänstgö- Stadsområdesnämnd Öster, Internbudget Verksamhet och ekonomi (41)

37 ringsgrad Uppföljning av nämndens mål sker utifrån följande mätetal: Antalet ofrivilligt deltidsanställda efter sex månader Nämndens mål kommer att följas upp i samband med DR2 samt årsanalysen Andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för tillsvidareanställningar Möjligheten att påverka måluppfyllelsen är direkt. Som attraktiv arbetsgivare ska stadsområdet erbjuda sina medarbetare goda anställningsvillkor och därmed säkra tillgången till rätt kompetens. Detta är en förutsättning för att kunna leverera hög kvalitet och service till medborgarna. Under 2014 påbörjas ett projekt i syfte att minska antalet timavlönade genom aktiv bemanningsplanering för att bland annat optimera schemaläggningen och se över grundbemanningen inom vård och omsorg. En god grundbemanning, användande av flexibla arbetstidsmodeller och möjliggörande av önskad tjänstgöringsgrad för deltidsanställda är viktiga komponenter i arbetet med att minska behovet av timavlönade medarbetare. I projektet ligger också framtagande av processer och rutiner för att bättre kunna använda de tillgängliga medarbetarna. Visstidsanställda ska i möjligaste mån erbjudas månadsanställningar. Nämnden ansvarar för att i samband med uppföljning kommentera mätvärde/ indikator på nämndnivå. Indikatorn är följande: Förändringen av andelen timavlönade timmar (uppdelat i kvinnor respektive män) Nämndsmål Antalet timavlönade medarbetare och antalet timmar utförda av timavlönade medarbetare ska minska till förmån för månadsanställningar Uppföljning av nämndens mål sker utifrån följande mätetal: Antal timavlönade medarbetare Antal timmar utförda av timavlönade medarbetare Antal månadsanställda Nämndens mål kommer att följas upp i samband med DR2 samt årsanalysen Det ska inte finnas några osakliga löneskillnader i Malmö stad Möjligheten att påverka måluppfyllelsen är indirekt. Varje förvaltning/nämnd ska årligen utifrån förvaltningens lönestruktur analysera och åtgärda eventuella osakliga löneskillnader inom förvaltningen för såväl lika som likvärdigt arbete. Inför varje löneöversyn gör förvaltningen en kartläggning och analys för att titta på lönestatistik och löneskillnader mellan män och kvinnor och åtgärder av osakliga löneskillnader. Stadsområdesnämnd Öster, Internbudget Verksamhet och ekonomi (41)

38 Det ingår inte i nämndens ansvar att i samband med uppföljning kommentera mätvärde/ indikator Malmö ska vara framstående inom ekologiskt hållbar stadsutveckling Möjligheten att påverka måluppfyllelsen är indirekt. Stadsområdesförvaltningen Öster har samarbete med bland annat stadsbyggnadskontoret, miljöförvaltningen och gatukontoret kring fysisk stadsutveckling. I detta arbete utgör ekologisk hållbarhet ett viktigt perspektiv. Med utgångspunkt i projektet Fokus Rosengård, vilket avslutades i september 2013, fortsätter arbetet med Rosengårdsstråket, vilket syftar till att höja attraktiviteten som cykel- och gångstråk och samtidigt ska bidra till Malmös klimatanpassning. I detta arbete deltar stadsområdesförvaltning Öster aktivt. Förvaltningen ingår även som samarbetspartner kring den ekologiska renoveringen av Ishallen i Herrgården. De tvärsektoriella processerna kring Amiralsstaden samt Culture Casbah i Törnrosen/Örtagården bygger på att fysisk utveckling går hand i hand med ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. I kvarteret Draken intill Sallerupsvägen planeras bebyggelse av cirka 250 lägenheter, 20 radhus, förskola samt lokaler för handel. I denna byggprocess såväl som andra i stadsområdet ska stadsområdesförvaltningen bevaka att stadsområdet förtätas i enlighet med Miljöbyggprogram Syd och med ekologisk hållbarhet i fokus. När stadsområdesnämnd Öster bygger i egen regi ska höga miljökrav ställas. Enligt kommuncentrala anvisningar har nämnden inte ansvar för uppföljning av den kommungemensamma mätindikatorn Nämndsmål Vid utbyggnad i egen regi för stadsområdesnämndens egna verksamheter ska höga miljökrav sättas. Uppföljning av nämndens mål sker utifrån följande mätetal: Vid utbyggnad i egen regi ska Miljöbyggprogram SYD eller tredje parts certifieringssystem gälla. Nämndens mål kommer att följas upp i samband med årsanalysen Förstahandsvalet ska vara miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor Möjligheten att påverka måluppfyllelsen är direkt. Stadsområde Öster har genom sammanslagningen av stadsdelarna Rosengård och Husie kunnat konstatera att det funnits en samsyn för att minimera koldioxidutsläpp. Stadsområdesförvaltningen har via leasing för närvarande 39 tjänstebilar, varav sex är lätta transportfordon/minibuss. Miljöstrategikravet (dvs. den högsta miljöklassen) för 2013 är att minst 60 procent av den lätta fordonsflottan, (upp till 3,5 ton), skall drivas av de godkända drivmedlen gas, laddhybrid, el eller vätgas. Totalt uppgår förvaltningens andel i detta avseende till totalt 66,7 procent. Stadsområdesnämnd Öster, Internbudget Verksamhet och ekonomi (41)

39 Ett antal bensinbilar och två etanolbilar har identifierats, där behov finns av byte under första halvåret 2014 för att förvaltningen skall klara målet med 75 procent godkända fordon (dvs. normalkravet). Utbyte av bilar sker successivt och i enlighet med att avtalen löper ut sker en översyn av behov och eventuell uppgradering av bilarnas miljöstatus. Stadsområde Öster beaktar det föreskrivna förstahandsvalet då bilar leasas. Nämnden verkar på så sätt i linje med kommunfullmäktiges mål i att skapa en renare stad. Möjligheten att utreda bilbeståndet i syfte att få klarhet i logistiken när två stadsdelar sammanslagits kommer att undersökas vidare. Som en del i detta vill nämnden understryka vikten av att cykla är ett alternativ vid kortare transporter. Detta skall också ses som ett led i personalens goda hälsa. Nämnden ansvarar för att i samband med uppföljning kommentera mätvärde/ indikator på nämndnivå. Indikatorn är följande: Antalet miljöbilar, inom kommunala verksamheter, som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor Luftföroreningarna ska minska Möjligheten att påverka måluppfyllelsen är indirekt. Stadsområdesförvaltningen Öster har på grund av stadsområdets fysiska förutsättningar begränsade möjligheter att minska luftföroreningarna i staden. Stadsdelsförvaltningen ska följa Malmö stads policy för resor i tjänsten, där exempelvis bussresor rekommenderas före taxi- och bilresor. Stadsdelsförvaltningen tillhandahåller cyklar för personalen att använda i tjänsten. Tillgången till gång- och cykelvägar ska tas i beaktande i remissvar över till exempel detaljplaner. Stadsområdesförvaltningen ska fortsätta att vara en part i upprustningen av Rosengårdsstråket, som länkar samman Stadsområde Öster med övriga Malmö och som syftar till att öka användandet av cykel som färdmedel. Enligt kommuncentrala anvisningar har nämnden inte ansvar för uppföljning av den kommungemensamma mätindikatorn 3.24 Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier Möjligheten att påverka måluppfyllelsen är direkt. Arbetet med att prioritera inköp av ekologiska och etiskt certifierade produkter så långt utbud och ekonomiska förutsättningar tillåter ska fortsätta. Inköpsrutinerna har under de senaste åren varit föremål för löpande kontroll. Dessa har också utvecklats för att säkerställa ökad måluppfyllelse och ökad avtalstrohet. När det gäller ekologiska produkter och etiskt certifierade produkter uppgick andelen under tredje kvartalet till 22 procent, varav andelen för kopieringspapper ligger på 94 procent och inköp av Fairtrade produkter, till exempel kaffe och te, uppgår till 74 procent. Båda dessa varugrupper följs upp speciellt i samband med uppföljningar till nämnden. Inköp av andra varuslag såsom exempelvis datorer och skrivare (1 procent) bidrar till den sammanlagda andelen. Nämnden finner anledning att förstärka rutinerna och uppföljningen för att ytterligare säkerställa att förstahandsvalet prioriteras. Stadsområdesnämnd Öster, Internbudget Verksamhet och ekonomi (41)

40 Nämnden ansvarar för att i samband med uppföljning kommentera mätvärde/ indikator på nämndnivå. Indikatorn är följande: Andelen inköp som är ekologiskt och etiskt certifierade, samt andelen genomförda upphandlingar i Malmö stad som använder sig av miljöstyrningsrådets kriterier. Nämndens uppföljningsansvar avser inköp som är ekologiskt och etiskt certifierade Nämndsmål Stadsområdets inköp av ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska öka under Uppföljning av nämndens mål sker utifrån följande mätetal: Andel inköpta ekologiskt och etiskt certifierade produkter Nämndens mål kommer att följas upp i samband med DR1, DR2 samt årsanalysen Biologisk mångfald ska värnas Möjligheten att påverka måluppfyllelsen är indirekt. Tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet, SLU och Xenofilia deltar stadsområdesförvaltningen i projektet Stadsbruk. Projektet syftar till att finna en metod för boende i stadsmiljö att odla för egen eller kommersiell vinning. Det handlar om att stärka den ekologiska och sociala hållbarheten såväl som att nyttja stadens markområden och skapa arbetstillfällen. Testodling kommer att ske intill Ögårdsparken i Stadsområde Öster. Genom projektet Fokus Rosengård har urban odling på gårdar och grönytor stimulerats. Samarbetet mellan stadsområdesförvaltningen och odlingsaktörerna fortsätter även efter projektets slut. Stadsområdesförvaltningen ska i remissförfaranden och tjänsteutlåtanden bevaka att eventuell nybyggnation i stadsområdet inte stör ekologiska processer och att artrikedom och variation i växtlighet och djurliv bevaras och stimuleras. Enligt kommuncentrala anvisningar har nämnden inte ansvar för uppföljning av den kommungemensamma mätindikatorn Malmöborna ska ha god tillgänglighet till natur-, park- och grönområden Möjligheten att påverka måluppfyllelsen är indirekt. Stadsområde Öster erbjuder god tillgänglighet till grönområden. Trots den gröna karaktären finns en utvecklingspotential när det gäller utnyttjandet av parker och grönområden. Detta gäller till exempel Rosengårdsfältet och Ögårdsparken. Utvecklingen av dessa ytor spelar en strategiskt viktig roll i den fysiska utvecklingen av stadsområdet. En utveckling av grönytorna kan också möjliggöra att olika delar av staden kopplas samman och att människors rörelsemönster påverkas. Stadsområdesförvaltning Öster ska i remissförfaranden och tjänsteutlåtanden verka för att tillgången till grönytor av god kvalitet säkras. Stadsområdesförvaltningen följer det utredningsarbete som gatukontoret bedriver kring en stadsdelsträdgård i stadsområdet och deltar med representanter i såväl styrgrupp som arbetsgrupp. En stadsdelsträdgård kan utvecklas till en magnet och mötesplats där malmöbor från hela staden kan mötas. Stadsområdesnämnd Öster, Internbudget Verksamhet och ekonomi (41)

41 Enligt kommuncentrala anvisningar har nämnden inte ansvar för uppföljning av den kommungemensamma mätindikatorn Ingen människa ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken Möjligheten att påverka måluppfyllelsen är indirekt. Stadsområdesförvaltningen Öster ska arbeta för att uppnå nollvisionen, där ingen människa dödas eller skadas allvarligt i trafiken. Trafiksäkerhetsaspekterna ska vägas in i remisser och tjänsteutlåtanden. Medborgarförslag som berör sikt, drift och underhåll av vägar, hastighetsefterlevnad eller liknande ska ges hög prioritet. Att trafikerade vägar anpassas efter flickor och pojkar, kvinnor och mäns förutsättningar och att gång- och cykelvägar säkras från biltrafik är aktuella frågor i Stadsområde Öster. Enligt kommuncentrala anvisningar har nämnden inte ansvar för uppföljning av den kommungemensamma mätindikatorn. Stadsområdesnämnd Öster, Internbudget Verksamhet och ekonomi (41)

42 4 Verksamheten 4.1 Viktiga förändringar Föreliggande internbudget inleds med ett avsnitt där bland annat omvärldsförändringar (se avsnitt 2.1.2) ur ett stadsområdesperspektiv sammanfattas. Nedan ges en beskrivning av viktiga förändringar per verksamhet Individ och familj Antalet hushåll med försörjningsstöd ligger på en fortsatt hög nivå. Orsakerna till detta beror bland annat på den konjunkturmässiga utvecklingen och förändringar inom arbetslöshets- och socialförsäkringssystemen. Detta leder till att socialsekreterarna möter en bredare grupp biståndstagare både vad det gäller antal och problemens karaktär. Det utrymme och de resurser som behövs för att arbeta med kvinnor och män som är långvarigt bidragsberoende och som behöver stöd för att kunna lägga en framtidsplanering, har därmed i sin tur begränsats. Den 6 november 2013 beslutade kommunfullmäktige att fördela 7,3 miljoner extra till stadsområdets verksamhet för individ och familj i syfte att ge utrymme till att arbeta mer aktivt med självförsörjningsuppdraget. Fler socialsekreterare planeras att anställas, vilket förväntas minska ärendemängden per socialsekreterare och öka antalet personliga möten med klienter. Alla nya män och kvinnor som söker ekonomiskt bistånd ska ha ett personligt möte med en socialsekreterare och en genomförandeplan som innefattar samverkan med extern part ska upprättas. Verksamheten ska också effektivisera den administrativa handläggningen samt mottagningen inom enheten. Denna effektivisering förväntas även frigöra den tid som socialsekreterarna kan lägga på klientmöten. Under 2013 antog kommunfullmäktige nya riktlinjer för barnavården, som ställer utökade krav på uppföljning av de placerade barnen. En utveckling av familjehemsvården som säkerställer att verksamheten når upp till dessa riktlinjer kommer därför att vara nödvändig under Antalet hemlösa av både social och strukturell anledning fortsätter att öka. Enligt hemlöshetsräkningen som görs i oktober varje år har hemlösheten bland barnfamiljerna ökat i Stadsområde Öster. Anledningen är främst den bristande förankring på bostadsmarknaden som hemvändande familjer har från de nordafrikanska, krigshärjade länderna. Dessa familjer bosätter sig under en kort period hos släkt och vänner inom stadsområdet för att sedan söka hjälp med boende hos avdelningen för individ och familj. Familjerna som söker boende är dessutom mestadels helt utan medel till sin dagliga livsföring i övrigt. En viktig resurs för att förebygga att social problematik utvecklas i dessa barnfamiljer, är tillgången till genomgångsboenden i egen regi med en standard motsvarande Socialstyrelsens kriterier. En särskilt utsatt grupp är de kvinnor och män som utsätts för våld i nära relationer och de flickor och pojkar som bevittnar våld i familjerna. Familjerna riskerar i högre utsträckning att blir hemlösa och anmälan om att barn bevittnar våld är en av de vanligaste anledningarna till anmälan om att barn far illa till myndigheten inom enheten för barn och familj. För att kvalitetssäkra processerna i de ärenden där flera enheter blir involverade har ett tvärprocessarbete inletts som ska tydliggöra och säkerställa beslutsgången och bemötandet utifrån medborgarens perspektiv. Stadsområdesnämnd Öster har beviljats medel ur sociala investeringsfonden för att utveckla en modell att arbeta med hela familjen i ett specifikt bostadsområde. Syftet är att flera professioner gemensamt samverkar runt barnfamiljer med försörjningsstöd på Öster. Stadsområdesnämnd Öster, Internbudget Verksamhet och ekonomi (41)

43 Sedan den 1 januari 2012 gäller Socialstyrelsens föreskrift om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Kvalitetssystemet ska bland annat innehålla tydliga processbeskrivningar, system för egenkontroll, uppföljning, samverkan och en årlig kvalitetsberättelse. Det direkta arbetet påverkas genom att rutiner ska skrivas och förankras, modeller för ett systematiskt lärande och förbättringsarbete ska kopplas till avvikelsehantering och Flexitesystem. Förbättringsarbetet ska dokumenteras och utbildningsinsatser kommer att behöva genomföras under Vård och omsorg Förhandlingar pågår om ny gränssnittsöverenskommelse med Region Skåne. Det är i dagsläget oklart om denna träder i kraft år 2014, en ny överenskommelse kan dock påverka verksamheten förutsättningar. Inom vård och omsorg har den ekonomiska utvecklingen varit bekymmersam under Arbetet med en verksamhet och ekonomi i balans är prioriterat för Stadsområdesnämnd Öster och hela stadsområdesförvaltningen. År 2013 överskreds budgeten i köp av dygn på särskilt boende på grund av fler äldre och därmed ökade behov i befolkningsansvaret. Alla insatser avser lagbundna beslut och följer de direktiv som kommunfullmäktige och nämnden beslutat om och skall ligga i brukarens intresse. Sammanfattningsvis ökar befolkningen i den delen som berör äldreomsorgens befolkningsansvar. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad antogs av Kommunfullmäktige i april I planen anges bland annat effektmål för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Nämndens uppdrag är att redovisa operativa mål och vilka åtgärder som vidtagits för att nå upp till dessa. Från den 1 juli 2013 gäller lokala värdighetsgarantier. De lokala värdighetsgarantierna ska vara ett stöd i arbetet med att förverkliga den nationella värdegrunden för äldre personer. Garantierna omfattar hemtjänst i ordinärt boende och myndighetsutövning kopplade till insatsen. De ska vara en del i kvalitetsutvecklingen av verksamheten. Dessa båda styrdokument kommer att ställa stora krav på hela vård- och omsorgsverksamheten under Befolkningens behov och efterfrågan av särskilt boende är större än det antal platser som finns tillgängliga i stadsområde Öster. Nybyggnation av ett särskilt boende planeras till kvarteret Soltofta, vilket ingår i stadens planering av framtida behov av särskilda boenden. Kommunstyrelsen har beslutat om utökning av planerat antal platser i Projekt Soltofta till 72 särskilda boendeplatser (KS , 266). För vårdboendet Blombuketten finns planer på utbyggnad. Det föreligger ett förslag på kommunövergripande nivå att Stadsområdesnämnd Öster ska överta det samlade ansvaret för Malmö stads korttidsenheter samt kommunens rehabiliteringsavdelningar, KRA. Beslut i kommunfullmäktige väntas i februari Detta medför behov av inrättande av nya tjänster/funktioner. En översyn av vilka tjänster som behöver inrättas/utökas i samband med övertagandet kommer att göras. Exempel på funktioner som kan komma i fråga är enhetschefstjänst, medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS och medicinskt ansvarig rehabiliteringsfunktion, MAR. År 2014 införs ett nytt behovsbedömningsinstrument inom äldreomsorgen 2014, ÄBIC - Äldres behov i centrum. Systemet är en utveckling av ICF, Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, och kommer att medföra behov av utbildningsinsatser. Initialt kräver införandet merarbete för biståndshandläggarna. Ett nytt dokumentationssystem, som ska ersätta Origo, ska implementeras under Detta beräknas medföra såväl merarbete som ökade kostnader. Den 1 januari 2015 tas nuvarande Stadsområdesnämnd Öster, Internbudget Verksamhet och ekonomi (41)

44 dokumentationssystem Origo ur bruk. Införandet av ett nytt dokumentationssystem kan medföra ökade kostnader för införskaffandet av teknisk utrustning, utbildning samt personalkostnader Fritid och kultur Stadsområdets fritids- och kulturfrågor sorterar under avdelningen för områdesutveckling. Inom enheten för kultur och medborgarmöten finns stadsområdets bibliotek, medborgarkontor och mötesplatser för vuxna. Enheten Fritid och förebyggande verksamhet omfattar föräldrakommunikatörer, Familjeklass och Lärande hela dagen samt mötesplatser för äldre ungdomar. Även Områdesprogram Herrgården inklusive stadsområdesvärdar hör till avdelningen. Avdelningen för områdesutveckling ansvarar för förvaltningsövergripande uppdrag gällande närdemokrati, stadsutveckling och folkhälsa. En viktig tvärprocess som kommer att prioriteras är i stadsområdets utvecklingsarbete kring medborgardialog. Vikten av arbete gällande inflytande, påverkan och demokrati aktualiseras ytterligare med tanke på valen år Stadsområdesförvaltningen kommer att söka externa medel för processer och aktiviteter som kan öka valdeltagandet bland kvinnor och män. De ekonomiska förutsättningarna har förändrats i och med Malmö stads nya organisation. Med förskola, grundskola och gymnasieskola i egna nämnder är det av stor vikt att samverkan mellan dessa och stadsområdet kan fortsätta att utvecklas. Samfinansiering krävs för att kunna fortsätta att bedriva pågående verksamheter kring barn och ungdomar som utvecklats i syfte att bidra till ökad måluppfyllelse i skolan. Under förutsättning att samfinansiering sker gällande tvärsektoriellt insatser mellan stadsområdesnämnden och Grundskolenämnden kommer samarbetet att formaliseras genom avtal. Utgångspunkten är att insatser integreras i skolorna och resurserna samlas över verksamhetsgränserna utifrån elevernas behov. Samarbetet fokuserar bland annat på närvaroinsatser, likabehandling, stöd till föräldrar samt främjande insatser. Om överenskommelser avseende samfinansiering av Lärande hela dagen inte kan träffas medför detta att insatsen kommer att halveras med motsvarande åtta tjänster. Under 2012 ansökte Rosengårds stadsdelsfullmäktige tillsammans med Husie stadsdelsfullmäktige om medel från Sociala investeringsfonden i syfte att starta Lärande hela dagen för F-6 på Rosengårdsskolan samt på Videdalsskolan. Kommunstyrelsen har beviljat Stadsområdesnämnd Öster dessa medel och för närvarande avvaktar nämnden slutligt ställningstagande avseende återbetalning. Inom arbetsmarknadsområdet pågår flera insatser. Genom Bricks mötesplats sker offensiva satsningar i samarbete med Vägledningscentrum och Arbetsförmedlingen. Samarbetet leder till att ungdomar, som inte spontant knyter myndighetskontakter, slussas vidare till praktikplats, studier och tillfälliga eller permanenta arbeten. Aktiviteter riktade till ungdomar i Herrgården inom ramen för områdesprogrammet prioriteras under De budgetmässiga förutsättningarna för 2014 innebär att resurser för stadsområdets medborgarkontor inte räcker till. Med anledning av detta behöver verksamheten ses över gällande lokaler och personal med inriktning att minska antalet medborgarkontor till ett. Den nationella satsningen Urban utveckling fortsätter i samarbete med övriga deltagare i regionen. Regeringen satsar under 2013 och 2014 sammanlagt 200 mkr för att stimulera utvecklingsarbetet i nio svenska kommuner, i Malmö ingår Södra Sofielund och Herrgården. Inventering av gemensamma möjligheter och utmaningar inom områden som trångboddhet, sysselsättning och tvärsek- Stadsområdesnämnd Öster, Internbudget Verksamhet och ekonomi (41)

45 toriellt samarbete pågår. Satsningen syftar till att på sikt öka förvärvsfrekvensen, minska uttaget av försörjningsstöd och förbättra måluppfyllelsen i skolorna. Inom ramen för områdesprogrammet satsar Rosengårdsbiblioteket på läsfrämjande aktiviteter för barn och ungdomar i Herrgården. Insatserna utgår från medborgarkontoret Varda och Rosengårdsskolan. Övriga insatser kopplade till områdesprogram Herrgården beskrivs i avsnitt sex. Under 2014 kommer stadsområdesförvaltningen att undersöka förutsättningarna för att på sikt bedriva mötesplats för vuxna på en plats inom stadsområdet. Husie stadsdelsnämnd beslutade i juni 2013, som en del av vård och omsorgs åtgärdsplan, att initiera diskussioner med ideella föreningar gällande den fortsatta driften av mötesplatsen i Husie Övrig och gemensam verksamhet I en demokratiskt styrd verksamhet är kraven höga på öppenhet och insyn. En effektiv styrning och uppföljning förutsätter strukturerad dokumentation och en god offentlighetsstruktur. Detta är bland annat en viktig förutsättning för en rättssäker handläggning gentemot medborgarna och för att kunna möta statliga kontroller i form av tillsyn och inspektioner. Stadsområdets arbete ska ligga i linje med den kommunövergripande inriktningen att effektivisera, digitalisera och systematisera Malmö stads arbete med dokument- och ärendehantering. Här kommer arbetet med arkiv att utgöra en viktig del. Uppföljning och intern kontroll är viktiga för att säkerställa förankring av mål, policys och rutiner på alla nivåer i förvaltningens verksamhet. Stadsområdesnämnd Öster, Internbudget Verksamhet och ekonomi (41)

46 5 Ekonomin 5.1 Resultaträkning Resursfördelad verksamhet Tkr Prognos 2013 Budget 2014 Avvikelse Intäkter Totala intäkter Lönekostnader PO-Pålägg Övriga personalkostnader Totala personalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Totala övriga kostnader Nettokostnad exkl. finansnetto Kommunbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat Nettokostnad Prognos 2013 avser andra halvåret Anslagsfinansierad verksamhet Tkr Prognos 2013 Budget 2014 Avvikelse Intäkter Totala intäkter Lönekostnader PO-Pålägg Övriga personalkostnader Totala personalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Totala övriga kostnader Nettokostnad exkl. finansnetto Kommunbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat Nettokostnad Stadsområdesnämnd Öster, Internbudget Verksamhet och ekonomi (41)

47 Prognos 2013 avser andra halvåret 5.2 Ekonomiska konsekvenser Kommunbidraget för resursfördelad verksamhet uppgår i internbudget 2014 till 532,3 Mkr. I ramen inryms kompensation för löneökningar (2,7 procent) och prisökningar (1,3 procent). Utöver detta inryms kompensation för demografin. I ramen finns en besparing på 2 Mkr avseende samordningseffekter och minskad administration då tio stadsdelar blivit fem stadsområden. Inför omorganisationen har de tio stadsdelsfullmäktiges internbudgetar legat till grund för fördelningen till de nya nämndernas budgetar. När det gäller de verksamheter som i den nya organisationen finns i stadsområdena har det skett en ny resursfördelning med stadsdelsfullmäktiges internbudgetar som grund. Tidigare år har grunden varit kommunfullmäktiges budget. Detta får till följd att satsningar som tidigare gjorts inom en stadsdelsförvaltning nu fördelas till övriga stadsområden. För Stadsområde Öster innebär detta en minskning av budgetramen med 5,1 Mkr. I delårsrapport 3 prognostiseras för 2013 ett underskott om 34,8 Mkr. Justerat för hemlösheten prognostiserar den resursfördelade och anslagsfinansierade verksamheten tillsammans ett underskott om 23,7 Mkr. I internbudgeten har ingen omfördelning av resurser skett i förhållande till kommunfullmäktiges resursfördelningsmodell. Kommunbidrag resursfördelad verksamhet (Tkr) Kommunbidrag 2013 Prognos avvikelse 2013 Kommunbidrag * 'ingår kommunbidrag helår för vård och omsorg, individ och familj och kultur och fritid samt kommunbidrag för andra halvåret avseende gemensam service Kommunbidraget för den anslagsfinansierade verksamheten ökar i internbudget 2014 med totalt 0,8 Mkr. I budgetramen inryms kompensation för löneökningar (2,7 procent) samt prisökningar (1,3 procent). Kommunbidrag anslagsfinansierad verksamhet (Tkr) Kommunbidrag 2013 Prognos avvikelse 2013 Kommunbidrag Individ och familj Kommunbidraget till resursfördelad verksamhet uppgår i internbudget 2014 till 150,4 Mkr. För individ och familj exklusive hemlöshet uppgår kommunbidraget till 137,6 Mkr. Inför 2014 görs bedömningen att hemlösheten fortsätter att öka. Enligt regelverket ska nämnden budgetera för 25 procent av underskottet, vilket enligt prognos uppgår till 6,8 Mkr. För att finansiera detta kommer verksamheten att behöva anpassas i de delar som inte är lagstyrda. För att balansera det prognostiserade underskottet av hemlösheten används utökning av kommunbidrag. Förutom detta görs indragningar i form av tjänster i administrationen och inom öppenvårdsverk- Stadsområdesnämnd Öster, Internbudget Verksamhet och ekonomi (41)

48 samheten samt en besparing med 1 Mkr avseende delfinansiering av skolverksamheten Thymus. Omfördelningar av resurser har skett för att säkerställa att familjehemsvården bättre kan leva upp till de nya riktlinjerna. Resursfördelad verksamhet (Tkr) Kommunbidrag 2013 Prognos avvikelse 2013 Kommunbidrag 2014 Varav hemlöshet (Tkr) Hemlöshetsramar 2013 Prognos avvikelse 2013 Hemlöshetsramar * *Hemlöshetsunderskottet avser andra halvåret Sammanlagt för hela 2013 (inklusive resultatet i halvårsbokslut för Rosengård respektive Husie stadsdelsfullmäktige) uppgår hemlöshetsunderskottet till -29,4 mkr Vård och omsorg Kommunbidraget till resursfördelad verksamhet uppgår i internbudget 2014 till 350,6 mkr. Andelen 65 år och äldre som har någon form av insats ökar i området och 2011 var andelen som hade någon insats 17,7%, ,8% medan i halvårsbokslutet 2013 var det 18,0% som hade någon form av insats. Budgeten medger ett årssnitt av särskilda boendeplatser motsvarande 230 platser per månad. Under 2013 har behovet varierat mellan 250 och 260 platser. En översyn avseende bistånd pågår i syfte att bedöma behovet av särskilt boende enligt gällande riktlinjer. Möjligheten för äldre med behov av insatser från vård och omsorgsverksamheten att bo kvar i sitt ordinarie hem undersöks. Kvarboende i det fall omsorgsbehovet är stort kan leda till ökade kostnader för hemtjänst, hemsjukvård och tekniska hjälpmedel. En tendens inom stadsområdet är att kvarboendeprincipen medför ökade kostnader för verksamheten när det gäller kostnader för hjälpmedel. Ett årssnitt på 30 korttidsplatser per månad är budgeterat. Under 2013 har behovet av korttidsplatser varierat kraftigt. I januari månad var behovet 43,4 platser medan behovet i augusti var 23,9 platser. Under september månad 2013 var behovet cirka hemtjänsttimmar. År 2014 utökas antalet hemtjänsttimmar till timmar per månad, vilket innebär en höjning av timmarna med 5,3 procent. Ersättningen till egen produktion har setts över och likställts mellan områdena. Hemtjänsten har timersättning medan de särskilda boendena har anslagsfinansiering. Budgeten medger tre veckors semestertäckning under sommarmånaderna utöver detta finns ingen budget för vikarier. Utöver detta har budgeten för övriga kostnader minimerats. Under 2014 kommer stadsområdesförvaltningen att undersöka förutsättningarna för att på sikt bedriva mötesplats för äldre på en plats inom stadsområdet. Husie stadsdelsnämnd beslutade i juni 2013, som en del av vård och omsorgs åtgärdsplan, att initiera diskussioner med ideella föreningar gällande den fortsatta driften av mötesplatsen i Husie. Om beslut gällande arbetskläder fattas kommer detta att innebära ökade kostnader för verksam- Stadsområdesnämnd Öster, Internbudget Verksamhet och ekonomi (41)

49 heten. Sammanfattningsvis har internbudgeten för vård och omsorg inga marginaler. Den arbetsgrupp inom stadsområdesförvaltningen, som under 2013 har haft i uppdrag att titta på olika åtgärder på kort och på lång sikt för en ekonomi i balans, fortsätter sitt arbete under Resursfördelad verksamhet (Tkr) Kommunbidrag 2013 Prognos avvikelse 2013 Kommunbidrag Den anslagsfinansierade verksamheten består av mötesplatser för äldre samt Guldstunder i äldres vardag. Kommunbidraget för Guldstunder i äldres vardag uppgår i internbudget 2014 till 1,7 Mkr. Utöver detta har stadsområdet ett anslag avseende hyreskostnader för mötesplatsen Seniorrum och Träffpunkten som 2014 uppgår till 0,5 Mkr. Anslagsfinansierad verksamhet (Tkr) Kommunbidrag 2013 Prognos avvikelse 2013 Kommunbidrag Fritid och kultur Kommunbidraget till resursfördelad verksamhet uppgår i internbudget 2014 till 13,9 Mkr. De ekonomiska förutsättningarna har förändrats i och med Malmö stads nya organisation. Med förskola, grundskola och gymnasieskola i egna nämnder är det av stor vikt att samverkan mellan dessa och stadsområdet kan fortsätta att utvecklas. Samfinansiering krävs för att kunna fortsätta att bedriva pågående verksamheter kring barn och ungdomar som utvecklats i syfte att bidra till ökad måluppfyllelse i skolan. Utgångspunkten är att insatser integreras i skolorna och resurserna samlas över verksamhetsgränserna utifrån elevernas behov. Om överenskommelser avseende samfinansiering av Lärande hela dagen inte kan träffas medför detta att insatsen kommer att halveras med motsvarande åtta tjänster. Vidare innebär de budgetmässiga förutsättningarna att resurser för stadsområdets medborgarkontor inte räcker till. Med anledning av detta behöver verksamheten ses över gällande lokaler och personal med inriktning att minska antalet medborgarkontor till ett. Under 2014 kommer stadsområdesförvaltningen att undersöka förutsättningarna för att på sikt bedriva mötesplats för vuxna på en plats inom stadsområdet. Husie stadsdelsnämnd beslutade i juni 2013, som en del av vård och omsorgs åtgärdsplan, att initiera diskussioner med ideella föreningar gällande den fortsatta driften av mötesplatsen i Husie. Stadsområdesnämnd Öster, Internbudget Verksamhet och ekonomi (41)

50 Resursfördelad verksamhet (Tkr) Kommunbidrag 2013 Prognos avvikelse 2013 Kommunbidrag Den anslagsfinansierade verksamheten består av mötesplatser för ungdomar samt stadsdelsbiblioteket. Kommunbidraget för stadsdelsbiblioteket uppgår i internbudget 2014 till 10,8 Mkr. Verksamheten har tillförts 0,1 Mkr i demografi samt 0,2 Mkr i kompensation för pris- och löneökningar. Anslaget för mötesplatser har utökats med 0,2 Mkr i pris- och lönekompensation och uppgår 2014 till 5,7 Mkr. Anslagsfinansierad verksamhet (Tkr) Kommunbidrag 2013 Prognos avvikelse 2013 Kommunbidrag Övrig och gemensam verksamhet Kommunbidraget till gemensam och övrig verksamhet uppgår till 17,4 Mkr. Den generella besparingen på 2,0 Mkr avseende samordningseffekter och minskad administration då tio stadsdelar blivit fem stadsområden återfinns i sin helhet under gemensam och övrig verksamhet och har i budget 2014 inte fördelats ut på respektive verksamhet. I budgeten vakanshålls två tjänster på kansliet i väntan på beslut angående kommunens korttidsenheter. Resursfördelad verksamhet (Tkr) Kommunbidrag 2013 Prognos avvikelse 2013 Kommunbidrag 2014 *avser andra halvåret * Den anslagsfinansierade verksamheten består av områdesprogram för ett socialt hållbart Herrgården. Kommunbidraget har ökat med 0,1 Mkr i kompensation för pris- och löneökningar samt demografi och uppgår 2014 till totalt 3,9 Mkr. Anslagsfinansierad verksamhet (Tkr) Kommunbidrag 2013 Prognos avvikelse 2013 Kommunbidrag Stadsområdesnämnd Öster, Internbudget Verksamhet och ekonomi (41)

51 5.3 Investeringsram Investeringsram Verksamhet Budget 2014 Individ och familj 2700 Vård och omsorg 1000 Kultur och fritid 150 Gemensam service 150 Totalt Inom individ och familj finns medel avsatt för de nya lokalerna i Tre Skåne-huset samt för inköp av arkivskåp. Inom vård och omsorg finns medel avsatt för passagechip till lägenhetsdörrar på demensavdelningarna, renovering av kök och inköp av markiser. Stadsområdesnämnd Öster, Internbudget Verksamhet och ekonomi (41)

52 6 Områdesprogram för socialt hållbart Malmö Områdesprogram Herrgården är ett strategiskt utvecklingsarbete som syftar till att utveckla och förnya bostadsområdet Herrgården i Rosengård och därigenom också hela Malmö. I programmet ligger fokus på att ta fasta på Herrgårdens kvaliteter och möjligheter. En viktig utgångspunkt är att Herrgården utvecklas i samspel med sin omvärld samt att negativa mentala, fysiska och mediala barriärer avseende. Herrgården överbryggs. Stadsområde Öster har en samordnande roll i områdesutvecklingen, ett arbete som innebär en omfattande dialog och samarbete med många aktörer, intressenter och medborgare. Arbetet baseras på tre spår; framtidens lärande, framtidens arbete och framtiden boende. Arbetet har ett tudelat fokus; dels riktat mot strukturella utmaningar till exempel fysiska förhållanden och dels riktat mot effektiviteten i individ- och serviceinriktade verksamheter. Handlingsprogram 2013 Områdesprogram Herrgården, fastställt av Stadsområdesnämnd Öster ( , 34), ligger till grund i det fortsatta arbetet. Inom stadsområdets kärnverksamheter sker ett utvecklingsarbete som går hand i hand med Områdesprogram Herrgården, till exempel trygghetsfrågor och samverkan med externa aktörer. Samarbetet med övriga områdesprogram fortgår för att gemensamma erfarenheter ska tas till vara. Diskussioner för former av områdesprogramarbetets organisering liksom implementering av kommissionens arbete pågår. Viktiga förändringar Under 2014 kommer Stadsområdesförvaltning Öster att arbeta med Områdesprogram Herrgården genom att: utarbeta handlingsprogram för Områdesprogram Herrgården 2014 med nämndsmål för verksamheten fortsätta arbetet med att utveckla tydliga och konkreta åtaganden för arbetet inom Områdesprogram Herrgården Några exempel på insatser/aktiviteter under aktuell period är följande: Medborgarkontor Varda i Herrgården fortsätter att utgöra en plattform för utvecklingsarbetet och olika aktörer i Herrgården. Under 2014 läggs ett ökat fokus på mötesplatser för flickor och pojkar i Herrgården: Rosengårdsbiblioteket satsar på läsfrämjande aktiviteter för flickor och pojkar i Herrgården, insatserna utgår från medborgarkontoret Varda och Rosengårdsskolan. Aktiviteter för flickor och pojkar utvecklas bland annat genom samarbete med fritidshemmet på Rosengårdsskolan samt på mötesplatserna. Samarbetet med IM och Rädda Barnen fortsätter. Avtal har tecknats kring en fortsättning på det arbete som påbörjades under 2012 med att mobilisera och stärka flickor och pojkar, kvinnor och män i Herrgården. Samarbetet fortsätter att utvecklas utifrån den så kallade Kraftsamling Herrgården som genomfördes under hösten 2013 med flera deltagande aktörer från ideell, privat och offentlig sektor. Områdesprogram Herrgården fortsätter att delta i den utredning som leds av Gatukontoret avseende stadsdelsträdgård i närområdet. Utvecklandet av attraktioner och besökspunkter Stadsområdesnämnd Öster, Internbudget Verksamhet och ekonomi (41)

53 i Rosengård är en viktig faktor för områdets utveckling. Den nationella satsningen Urban utveckling fortsätter i samarbete med övriga deltagare i Regionen. Inventering av gemensamma möjligheter och utmaningar inom områden som trångboddhet, sysselsättning, tvärsektoriellt samarbete och områdenas omskrivelser i media fortsätter under Uppsökande arbete mot ungdomar i åldern som står utanför arbete, studier eller annan sysselsättning påbörjades under hösten i samarbete med Arbetsförmedlingen. Fortsatt uppföljning och utveckling av relevanta insatser sker under Processerna kring Amiralsstaden fortsätter. Ett utvecklande av Amiralsgatan och intilliggande områden syftar till att stärka den sociala hållbarheten i staden. Det handlar bland annat om att eliminera Amiralsgatan som barriär i staden, öka tillgängligheten samt skapa arbetstillfällen. Stadsområdesnämnd Öster, Internbudget Verksamhet och ekonomi (41)

54 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Öster 1 (10) Datum Vår referens A Pettersson Gustafsson Controller Tjänsteskrivelse Rapport Verksamhet och ekonomi i balans inom vård och omsorg, stadsområde Öster SOFÖ Sammanfattning Rosengård respektive Husie stadsdelsfullmäktige beslutade i maj respektive juni 2013 om åtgärdsplaner för vård och omsorg med anledning av prognoserna i delårsrapport (DR) 1, Det sammanlagda underskottet för de båda nämndernas vård- och omsorgsverksamhet i samband med halvårsbokslutet uppgick till 10,1 Mkr. Vid inrättandet av Stadsområdesnämnd Öster påbörjades arbetet med att analysera de framtagna åtgärdsplanerna för att klarlägga prioritering av åtgärder och att verkställa åtgärder i enlighet med prioriteringarna. Den negativa ekonomiska utvecklingen under 2013, orsakad av ökade behov av vård och omsorg hos befolkningen, har skett parallellt med att Malmö stad genomgått en omfattande omorganisation. Detta har bidragit till ett svårbedömt läge avseende de ekonomiska förutsättningarna och har lett till svårigheter för verksamheten att parallellt med samorganiseringen av två tidigare förvaltningars verksamhet anpassa verksamheten ekonomiskt. Den påbörjade processen för att uppnå verksamhet och ekonomi i balans innefattar åtgärder på kort såväl som på längre sikt för att skapa hållbara förutsättningar för verksamheten. Föreliggande rapport redovisar processer och åtgärder som igångsatts andra halvåret. Arbetet kommer att fortsätta inför och under år Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Östers arbetsutskott föreslås besluta att lägga Rapport Verksamhet och ekonomi i balans inom vård och omsorg, Stadsområde Öster till handlingarna. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse AU A tga rdsplan Husie Beslut Husie stadsdelsfullmäktige Åtgärdsplan Rosengård Protokollsutdrag Rosengårds Stadsdelsfullmäktige 117 Åtgärdsplan för vård- och omsorgsavdelningen med anledning av prognos i delårsrapport Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Östers arbetsutskott SIGNERAD

55 Ärendet Rosengård stadsdelsfullmäktige respektive Husie stadsdelsfullmäktige beslutade i maj respektive juni 2013 om åtgärdsplaner för vård och omsorg med anledning av prognoserna i DR 1, Protokollsutdrag samt åtgärdsplaner biläggs ärendet. 2 (10) I följande rapport redovisas processer och åtgärder som igångsatts andra halvåret. Rapporten inleds med ett avsnitt som syftar till att ge en bild av nuläget, november Därefter ges en övergripande beskrivning av åtgärder/ påbörjade processer. Rapporten avslutas med sammanfattande kommentarer. Arbetssätt, ansvar och organisation I samband med inrättandet av stadsområdesnämndens verksamhet den 1 juli 2013 skapades en förvaltningsintern arbetsgrupp för arbetet med att förbereda beslutsunderlag och upprätta kontinuerliga lägesrapporter för detta arbete. Arbetsgruppen leds av avdelningscheferna för vård och omsorg, verksamhet respektive bistånd och består av samtliga enhetschefer på de båda avdelningarna, representanter för HR och ekonomi samt förvaltningscontroller. Förvaltningsledningen utgör styrgrupp för arbetet. Kontinuerliga rapporter har delgivits stadsområdesnämndens arbetsutskott under hösten. Vidtagna åtgärder har föregåtts av riskanalyser för att utreda om det kan förekomma risker med planerade åtgärder. Nulägesbeskrivning Befolkning och behov Enligt senaste befolkningsprognos väntas befolkningen i Stadsområde Öster öka fram till år 2018 med cirka 4800 personer (mellan den 31 december 2012 och år 2018). En åldersgrupp som enligt prognosen ökar under prognosperioden är antalet äldre personer i stadsområdet (Källa: Befolkningsprognos Malmö , Malmö stadskontor). Vård och omsorg i stadsområde Öster har enligt budget 2014 erhållit resurser för individer som är 65 år och äldre. Jämfört med faktisk befolkning vecka 39, 2013 ger detta en ökning inför nästa år med 153 individer som är 65 år och äldre, varav 78 är över 80 år. Tendensen är klart stigande för såväl kvinnor och män i åldern som kvinnor och män 80 år och uppåt. Faktisk folkmängd 31 december 2012 och beräknad folkmängd 31 december Ålder w Källa: Befolkningsprognos Malmö , Malmö stadskontor, stadsområde Öster - befolkningsprognos

56 (10) Behovet av service och insatser inom ramen för vård och omsorg uppvisar en stigande tendens för såväl åldersgruppen 80 år och äldre som för dem mellan Det kan konstateras att det finns ett jämförelsevis högt behov av insatser bland kvinnor och män i åldersgruppen år i stadsområdet, liksom för personer under 65 år. I delar av stadsområdet råder en i Malmös mått mätt jämförelsevis sämre folkhälsa och välfärd. I tidigare välfärdsredovisningar för dåvarande stadsdelen Rosengård redovisades ett lågt välfärdsindex med bland annat hög arbetslöshet och trångboddhet samt låg disponibel inkomst och fysisk aktivitet. En åldrande befolkning innebär i sig generellt sett ökande behov av insatser från vård- och omsorgsverksamheten. En befolkning med i en grunden sämre folkhälsa till följd av exempelvis socio-ekonomiska faktorer kan innebära att behoven uppstår tidigare och att behoven av stöd och insatser blir mer omfattande. För insatser enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) bör uppmärksammas en ökning av antalet insatser i åldergruppen år. Det bör i detta sammanhang påpekas att resursfördelningsmodellen inte i tillräcklig grad ger kompensation för att täcka kostnaderna för dessa insatser. I dagsläget finns i stadsområdet 477 brukare under 65 år med HSL-insatser. Vård- och omsorgsverksamheten bistår med HSL-insatser på LSS-boenden, som lyder under sociala resursnämnden. Kostnader för detta belastar i dagsläget stadsområdesnämndens budget. I dagsläget finns totalt 20 LSS-boenden i stadsområdet. Under 2014 tillkommer ytterligare två boenden. Ekonomi Rosengård stadsdelsfullmäktige respektive Husie stadsdelsfullmäktige beslutade i maj respektive juni 2013 om åtgärdsplaner för vård och omsorg med anledning av prognoserna i DR 1, I Rosengård prognosticerades i samband med DR1, 2013 ett underskott om 9,7 Mkr och i Husie ett underskott om 6,2 Mkr för I samband med halvårsbokslutet för 2013 redovisade såväl Rosengård som Husie stadsdelsfullmäktige ett underskott för vård- och omsorgsverksamheten. Kommunfullmäktige behandlade den 31 oktober 2013 ärendet Resultatöverföring till ny organisation per 1 juli 2013 (STK ), vilket innebär att detta resultat överförts till Stadsområdesnämnd Öster. Stadsområdesnämndens utgångsläge för en verksamhet och ekonomi i balans inom vård och omsorg den 1 juli 2013 var ett underskott om 10,1 Mkr. I samband med DR3, 2013 visade prognosen för vård- och omsorgsverksamheten på ett underskott vid årets slut på 25 Mkr. Detta på grund av ett högre vårdbehov än budgeterat. Som en följd av det prognosticerade underskottet presenterades en åtgärdsplan i stadsområdesnämnden i november 2013 (Åtgärdsplan för Stadsområde Öster, SDFÖ ). Enligt denna åtgärdsplan har avdelningscheferna för vård och omsorg ett fortsatt uppdrag att utarbeta åtgärder för en verksamhet och ekonomi i balans inför år Personal Inom vård och omsorg, bistånd och verksamhet, arbetar cirka 450 personer. Socialstyrelsen har utfärdat föreskrift och allmänna råd om ansvaret för kvinnor och män med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden, SOSFS 2012:12, vilka ställer krav på bland

57 annat bemanningen inom stadsområdets särskilda boenden (Källa: Socialstyrelsens författningssamling, SOSFS 2012:12). Även om föreskrifterna träder i kraft först den 1 januari 2015 (ursprungsförslaget var ett ikraftträdande den 1 januari 2014) behöver det under 2014 tas i beaktande i personalplaneringen. 4 (10) De bemanningstal som för närvarande råder i stadsområdets vård-/gruppboenden med demenssjuka ligger när det gäller dag/kväll under Socialstyrelsens riktlinjer för samtliga enheter. Även bemanningen nattetid ligger med ett undantag under föreskriven bemanning. Antalet brukare inom vård och omsorg ökar samtidigt som tillkommande krav ställs på vårdoch omsorgsverksamheten. Detta innebär att verksamheterna har ett behov av mer personal. Sjukfrånvaron inom verksamheten är i dagsläget hög, vilket leder till ett ökat behov av vikarier. Arbetsmiljöverket har en fyraårig satsning för kvinnors arbetsmiljö där slutsatser från den första inspektionsinsatsen är att många kvinnors arbetsmiljöer är riskabla. Stress, högt arbetstempo och hög arbetsbelastning orsakar ohälsa bland kvinnor. Satsningen och inspektionen har gjorts utifrån att kvinnorna svarar för en större andel av den arbetsrelaterade sjukfrånvaron än män. Syftet är att ge kvinnor rätt till en hållbar arbetsmiljö. (Källa: Lokaler Verksamhetens lokalanvändning har identifierats som ett viktigt område i arbetet. Ett effektivt lokalutnyttjande inom vård och omsorg är en viktig strategisk uppgift i arbetet med balans inom verksamhet och ekonomi. I den nyligen upprättade lokalförsörjningsplanen ges en nulägesbeskrivning av lokalsituationen inom vård och omsorg och beskrivningar av de behov som bedöms framöver. Befolkningsutvecklingen med ett ökande antal personer 70 år och uppåt kan påverka efterfrågan på särskilt boende. Detaljplanarbete pågår för nybyggnation, Soltofta 8. Detaljplanen medger särskilt boende med 72 platser, kontor för personalen m.m. Inflyttning beräknas enligt tidsplanen ske 2016/2017. Vidare pågår projektering för att bygga ett gemensamt tillagningskök på Blombukettens särskilda boende, vilket kan medföra att antalet lägenheter kan komma att utökas med en. Antalet hemtjänsttimmar förväntas öka då allt fler äldre, med vård- och omsorgsbehov, väljer att bo kvar i hemmet. Detta kan leda till nyanställningar inom hemtjänsten och därmed ökade behov av nya lokaler (källa: Lokalförsörjningsplan 2014). Åtgärder/ påbörjade processer Åtgärdsplanerna innefattar till större delen åtgärder i form av neddragning av tjänster inom hemtjänst, särskilda boenden och hemsjukvård. Sammantaget redovisas i åtgärdsplanerna ett behov av neddragning med cirka 70 helårsbefattningar år 2013 De totala kostnaderna för vård och omsorg består till övervägande delen av personalkostnader, vilket illustreras nedan.

58 5 (10) Efter en sammanvägning av åtgärdsplanerna har olika processer som avser såväl kartläggningar och översyner kring möjligheterna till effektivisering som åtgärder initierats. Påbörjade processer och vidtagna åtgärder redovisas nedan. Bedömda ekonomiska effekter avser generellt sett år I de fall ekonomisk effekt uppkommer under år 2014 anges detta särskilt. Organisatoriska åtgärder fr.o.m. 1 juli 2013 Vid inrättandet av Stadsområde Öster minskades antalet befattningar på chefssidan, inom administration samt medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS, vilket innebar utökade ansvarsområden för befintlig personal. Den ekonomiska effekten av ovanstående åtgärd bedöms till: 500 Tkr. Befolkningsutveckling och behov Ett grundläggande arbete med att bedöma de demografiska förutsättningarna inför 2014 liksom på längre sikt har påbörjats. En översyn avseende bistånd har initierats i syfte att bedöma behovet av särskilt boende enligt gällande riktlinjer. Möjligheten för äldre med behov av insatser från vård och omsorgsverksamheten att bo kvar längre i ordinärt boende undersöks. Det bör i detta sammanhang poängteras att kvarboende i det fall omsorgsbehovet är stort leder till kostnader för hemtjänst, hemsjukvård, rehabiliteringsinsatser och tekniska hjälpmedel som kan överstiga kostnaden för en dygnsplats i särskilt boende. Tidigare studier visar att 98 timmar eller mer per månad beviljade för vårdtagare i detta avseende generellt sett utgör en ekonomisk gräns. I stadsområdet finns i november 2013 drygt 50 vårdtagare som alla är beviljade minst 98 timmar per månad inom hemtjänsten. En analys har påbörjats kring kostnader avseende kvarboende i de fall omsorgsbehoven är stora.

59 Den ekonomiska effekten av ovanstående åtgärder kan i dagsläget inte bedömas. 6 (10) Regelbundenheten vad gäller städning i ordinärt boende har setts över. En utgångspunkt för översynen har varit städning var tredje istället för varannan vecka. Översynen omfattar mellan 400 och 500 hushåll. En sådan åtgärd skulle motsvara en neddragning av kostnaderna på 2,8 Mkr per år, vilket skulle innebära konsekvenser för likställigheten i Malmö. Personalplanering För att säkerställa att resurser används på bästa sätt har en översyn av personalplaneringen genomförts i syfte att undvika oförutsedda kostnader framöver. En kartläggning av medarbetare som har eller kommer att konverteras till en tillsvidareanställning enligt LAS har genomförts. Även medarbetare med grundanställning inom stadsområdet, som i dagsläget är till exempel studielediga eller provar på andra arbeten, har identifierats. Slutsatsen är att dessa två grupper i dagsläget inte innebär någon kostnad för verksamheten. En personalplanering som säkerställer en effektiv användning av resurser lägger en viktig grund för en verksamhet och ekonomi i balans. Under år 2014 påbörjas ett projekt för att finna modeller för effektiv och kvalitetssäkrad korttidsbemanning. Rutiner för en effektiv personalplanering kommer att tas fram. Den ekonomiska effekten av ovanstående åtgärd kan i dagsläget inte bedömas. Strategi för rehabilitering samt kartläggning av sjukfrånvaro dag 2-14 Sjukfrånvaron inom vård och omsorg i stadsområdet är hög i jämförelse med motsvarande verksamheter i Malmö stad. Antalet sjukfrånvarodagar dag 2-14 inom särskilt boende, ordinärt boende, hemsjukvården och rehab har kartlagts för perioden Syftet är att identifiera arbetsplatser som har en hög sjukfrånvaro dag 2-14, utreda vad kortidssjukfrånvaron beror på samt analysera vilka insatser som krävs för att minska sjukfrånvaron. Kartläggningen ligger nu till grund verksamhetens fortsatta arbete. Förvaltningens ledningsgrupp har beslutat att fokusera på rehabiliteringsprocessen och en modell för tidig rehabilitering. Viktiga samarbetspartners som ska involveras tidigt i rehabiliteringsarbetet är företagshälsovården samt Försäkringskassan. Det är ett långsiktigt arbete som kommer att fortsätta under Ett prioriterat arbetsmiljöarbete och arbete med rehabilitering lägger en viktig grund för en verksamhet och ekonomi i balans. Den ekonomiska effekten av ovanstående åtgärd kan i dagsläget inte bedömas. Noggrann prövning av tillsättning av vikarier Noggrann prövning vid tillsättning med vikarier sker löpande i verksamheten. Ingen rekrytering/anställning ska ske utan kontroll av övertalighet/ resurser i det egna stadsområdet (se även redovisning under Personalplanering). Under hösten har tjänster vakanshållits i syfte att bidra till en ekonomi i balans. Nedan redovisas fyra exempel:

60 Blombuketten, 1 sektionschef, heltid 3 månader, 133 Tkr 7 (10) Kryddgården, 1 sektionschef, heltid, 1,5 månader, 66 Tkr Biståndshandläggare, heltid 3 månader (totalt 6 månader fr.o.m ), 108 Tkr Hemsjukvården, 1 sektionschef, heltid 2 månader, 89 Tkr För att säkerställa vård och omsorg behövs vid sjukdom/ frånvaro ofta tillsättas vikarier i verksamheten. Den ekonomiska effekten för beskrivna exempel inom ovanstående åtgärd bedöms till: 396 Tkr. Översyn av organisering och lokalisering av boendestöd I dagsläget finns två boendestödsgrupper i stadsområdet. Boendestödet ska vara ett stöd för individen i vardagliga situationer som kan uppstå i eller utanför hemmet. Målet är att personer med psykisk funktionsnedsättning ska få möjlighet till ökad självständighet. Med tanke på de ekonomiska förutsättningarna för vård och omsorg har möjligheterna att samorganisera och samlokalisera verksamheten utretts och ett beslut om samlokalisering till Högatorpsvägen har fattats efter genomförd riskanalys. Ovanstående åtgärd bedöms inte ge ekonomisk effekt år Förändrad organisatorisk tillhörighet för personal som arbetar med personlig assistans, ledsagning och kontaktperson enligt socialtjänstlagen, SOL. I samband med förändringen av stadsdelsorganisationen tillföll samtliga ärenden enligt SoL stadsområdesnämnderna och samtliga ärenden enligt lag om stöd för vissa funktionshindrade, LSS övertogs av Sociala resursnämnden. Chefen för arbetsgrupperna i f.d. Husie stadsdel gick i pension och chefen för arbetsgrupperna i f.d. Rosengård överfördes organisatoriskt till sociala resursförvaltningen. De medarbetare inom rubricerade personalgrupper som fanns kvar i stadsområdet blev därmed utan chef och i avvaktan på utredning har enhetschefen för ordinärt boende utgjort tillfällig chef för medarbetarna. Med tanke på de ekonomiska förutsättningarna för vård och omsorg har möjligheterna att samorganisera verksamheten under befintlig sektionschef inom ordinärt boende utretts och beslut i enlighet med detta förslag har fastställts efter riskanalys. Den ekonomiska effekten för ovanstående åtgärd bedöms till: 150 Tkr. Neddragning av en Fixartjänst Arbetsuppgifterna för Fixartjänsten har setts över och har renodlats utifrån det kommunövergripande ärende som ligger till grund för funktionen. Därmed kan en av två tjänster som Fixare inom Stadsområde Öster dras in från och med den 1 mars Detta sker i samband med pensionsavgång. Förändringen innebär att en heltids fixartjänst kommer att finnas inom stadsområdet. Riskanalys är genomförd.

61 Den ekonomiska effekten för ovanstående åtgärd, som inträder 2014, bedöms till: 0,350 Mkr. 8 (10) Översyn av organisering av nattbemanning En översyn av nattbemanningen inom ordinärt boende innefattande kartläggning av insatser, bemanning, lokaler, tjänstebilar, antal larm med mera pågår för att undersöka effektiviseringsmöjligheter. Den ekonomiska effekten av ovanstående åtgärd kan i dagsläget inte bedömas. Översyn av lokalsituationen Ett effektivt utnyttjande av lokaler är en viktig utgångspunkt för ett långsiktigt arbete med en verksamhet och ekonomi i balans. Ett av underlagen utgörs av stadsområdets lokalförsörjningsplan (se även under ovan under rubriken Lokaler). Det krävs ett fortsatt, löpande arbete kring lokalförsörjningsbehovet under Arbetet är löpande och långsiktigt. Den ekonomiska effekten av ovanstående åtgärd kan i dagsläget inte bedömas. Översyn av teknisk utrustning En kartläggning av förekomsten av teknisk utrustning i form av telefoni, datorer etc. har påbörjats. Vissa telefonabonnemang har avslutats. Den ekonomiska effekten av ovanstående åtgärd kan i dagsläget inte bedömas. Insamling av avtal Kartläggning av samtliga avtal inom vård och omsorg, verksamhet pågår. Hittills har insamling och genomgång inte visat att det finns avtal som behöver avslutas. Samtliga avtal ska läggas in i avtalssystemet Public 360, vilket ska användas av samtliga stadsområdets verksamheter. Avtal kring tvätt och inköp kommer att ses över under Den ekonomiska effekten av ovanstående åtgärd kan i dagsläget inte bedömas. Översyn Rutiner för hjälpmedel Personal inom vård och omsorg informerar vid kontakt med brukare om skyldigheten att återlämna hjälpmedel som inte längre används. I samband med detta har upptäckts hjälpmedel som stadsområdet bekostar, men där behovet upphört. Den ekonomiska effekten av ovanstående åtgärd kan i dagsläget inte bedömas. Det bör dock påpekas att prognosen för hjälpmedelskostnaderna på helår visar på ett underskott som överstiger 1 Mkr. Detta till följd av ökade behov inom stadsområdet. Kartläggning tjänstebilar inom vård och omsorg En kartläggning av bilar inom vård- och omsorgsverksamheten har genomförts. Denna visar att det finns 24 bilar i drift, vilka används av omvårdnadspersonal, rehabiliteringspersonal och sjuksköterskor inom hemsjukvården. Samtliga bilar leasas av VISAB till fast månadspris. Kostnaden i

62 dagsläget uppgår till 0,9 Mkr. 9 (10) Bedömningen i dagsläget är att en neddragning av antalet bilar inte är aktuell. Kartläggningen visar dock att för att effektivisera utnyttjandet av bilarna bör möjligheten till samordning under den tid som bilarna inte används undersökas vidare. Genom inrättande av ett bokningssystem samt framtagandet av en policy kring ansvarsfördelningen gällande driften skulle bilarna kunna användas mer effektivt. Den ekonomiska effekten av ovanstående åtgärd kan i dagsläget inte bedömas. PRIO Psykisk ohälsa plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa PRIO Psykisk ohälsa plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa innefattar ett riktat statsbidrag för att stärka kommunernas och landstingens insatser avseende psykisk ohälsa. Malmö har tilldelats medel som stadsområdet kan avropa. Under 2013 har medel använts till inventering av målgruppen i de fem stadsområdena. I stadsområde Öster har steg 1, inventering av personer genomförts. Ytterligare medel kommer att avropas i syfte att utveckla boendestödet. Inför 2014 ska underlag för avrop tas fram. Ovanstående åtgärd bedöms inte ge effekt år Planering ska ske inför avrop under år IT-kostnader För år 2013 bedöms möjligheter finnas att få tillbaka medel för IT-kostnader, till följd av upphandling av nytt verksamhetssystem. För närvarande avvaktas besked från stadskontoret, Malmö stad Den ekonomiska effekten av ovanstående åtgärd kan i dagsläget inte bedömas. Träffpunkten I samband med att Husie stadsdelsfullmäktige behandlade åtgärdsplanen beslutades att: ge förvaltningen i uppdrag att samverka med frivilligorganisationer i syfte att Träffpunkten ska vara i fortsatt drift. I enlighet med detta har dialog initierats för att undersöka möjligheterna till ett utökat samarbete med frivilligorganisationer. Arbetet befinner sig i ett inledande skede. Parallellt med detta kommer förutsättningar för verksamheten såsom hyresavtal och anslag från kommunstyrelsen undersökas vidare. Den ekonomiska effekten av ovanstående åtgärd kan i dagsläget inte bedömas. Sammanfattning De ekonomiska utmaningarna för vård- och omsorgsverksamheten i stadsdelarna Husie och Rosengård och sedermera stadsområdet har eskalerat under 2013 samtidigt som Malmö stad genomgått en omfattande omorganisation. Detta har bidragit till ett svårbedömt läge avseende de ekonomiska förutsättningarna, liksom svårigheter för verksamheten att parallellt med samorganiseringen av två tidigare förvaltningars verksamhet anpassa verksamheten ekonomiskt. Till övervägande delar omfattade de åtgärdsplaner som antogs av Husie respektive Rosengård stadsdelsfullmäktige neddragning av personal inom personalgrupper riktade till ordinärt boende,

63 särskilt boende och hemsjukvård. Flera av de åtgärder och processer som initierats under andra halvåret har varit kartläggningar och genomlysningar, som kan innebära en effektiv och hållbarverksamhet på längre sikt, men som inte ger omedelbar ekonomisk effekt. Hit hör till exempel ett aktivt arbete med personalplanering och det strategiska arbetet med sjukfrånvaro och rehabilitering. 10 (10) Övervägande delen av vård- och omsorgsverksamhetens kostnader utgörs av personalkostnader. Anpassningar för en verksamhet och ekonomi i balans krävs därför till övervägande delen på personalsidan. Samtidigt styrs vård- och omsorgsverksamheten av lagar och förordningar som ska säkerställa att kvinnor och män får vård och omsorg i enlighet med dessa. Parallellt råder en utveckling inom stadsområdet som innebär ökande behov inom befolkningen. Dessa faktorer innebär sammantaget att arbetet för en verksamhet och ekonomi i balans behöver fortsätta under Detta ska också ske i enlighet med den åtgärdsplan som behandlas av Stadsområdesnämnd Öster i november Ansvariga Annika Rausin Ekonomichef Lars-Åke Ståhl Förvaltningschef

64 Handlingsplan för vård- och omsorg med anledning av prognos i delårsrapport SDF Husie

65 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Antal vårdtagare (äldre) med beviljad hemtjänstinsats... 3 Antal särskilda boendeplatser och korttidsplatser (äldre) som befolknings-ansvaret köper... 3 Befolkningsutveckling... 4 Äldreomsorg... 4 Befolkningsansvaret... 4 Den egna produktionen... 4 Funktionsnedsatta... 5 Befolkningsansvar Omsorgen... 5 Den egna produktionen... 5 LSS-gruppbostäder... 5 Orsak till underskott... 5 Förslag på åtgärder... 5 Myndighetsavdelningen... 5 Ordinärt boende... 6 Särskilt boende... 8 Hemsjukvård och Rehab... 9 Bilaga

66 Bakgrund Vård- och omsorg uppvisar efter tre månader ett underskott om 0,3 mkr. På helår prognostiseras ett underskott om tkr. Då förvaltningen anser att uppsatta verksamhetsmål och målet om att ha en ekonomi i balans inte samtidigt kan uppfyllas har en åtgärdsplan arbetats fram med förslag på åtgärder samt tillhörande konsekvensanalyser. Äldreomsorgen prognostiserar ett underskott motsvarande tkr. Befolkningens behov av korttidsplats och särskilt boende har under årets tre första månader överstigit vad som budgeterats. En uppgång under slutet av 2012 förväntas klinga av och vända nedåt med start i maj månad En sådan nedgång har dock inte skett vilket beräknas resultera i underskott på helår. Funktionsnedsatta visar ett överskott motsvarande 600 tkr på helår pga. ett minskat betalningsansvar för personer som väntat på LSS boende. Antalet äldre äldre personer fortsätter att öka i stadsdel Husie. Detta medför ett ökat behov av service och omvårdnadsinsatser ifrån hemtjänst, hemsjukvård och rehabilitering. Inför 2013 budgeterades därför för en ökning av antalet personer med behov av insatser. Antal vårdtagare (äldre) med beviljad hemtjänstinsats Budget Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Årssnitt Under ett flertal år bakåt i tiden har stadsdelen trots fler äldre personer i befolkningen noterat ett minskat behov av särskilt boende. Under de senaste två åren har denna trend brutits. Ökningen kan främst tillskrivas att fler personer med demenssjukdom ansöker om särskilt boende. Efterfrågan på korttidsplatser i väntan på särskilt boende har också ökat. Antal särskilda boendeplatser och korttidsplatser (äldre) som befolkningsansvaret köper Budget Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Årssnit t Differensen mellan budget och utfall under 2012 beror på Husie Stadsdel under 2012 hade betalningsansvar för i genomsnitt 48 fler äldre över 80 år. *rödmarkerat i tabellerna avser prognos 3

67 Befolkningsutveckling Enligt beräkningar för befolkningsutvecklingen förändras andelen kvinnor och män över 65 år marginellt mellan 2012 och En ökning noteras i åldersgruppen Ålderskategori Utfall 2012 Budget 2013 Differens Summa Budgeten för 2013 bygger på de befolkningssiffror som ligger till grund för resursfördelningen inför Antalet äldre var under 2012 fler än vad som tidigare beräknats med ett ökat vårdbehov som följd. Befolkningsprognosen visade inför 2013 en något lägre ökning än 2012 men marginalerna för ett ytterligare ökat vårdbehov under 2013 var fortsatt mycket små. Det innebär att den ekonomiska risken kvarstår om antalet äldre överstiger tidigare lagd befolkningsprognos. Äldreomsorg Befolkningsansvaret tkr Antalet äldre ökar i stadsdelen samtidigt som allt fler väljer att bo kvar i det egna boende, trots omfattande vårdbehov. Det för med sig att antalet utredningar och vårdplaneringar ökar vilket i sin tur innebär en ökad belastning på myndighetsavdelningen. Myndighetsavdelningen har inte förstärkts under 2013 trots ökad ärendeingång. I beslut kring boendeansökningar samt korttidsvård är myndighetschefen involverad. Korttidsplaceringar redovisas veckovis och på individnivå och boende beviljas i samråd med myndighetschef. Skyldigheten att hålla pågående beslut uppdaterade sätter stor press på handläggaren och har lett till en högre stressnivå. Detta är dock av vikt då de kommande värdighetsgarantierna innebär en skyldighet för produktionen att upprätta genomförandeplaner inom 2 veckor. För att kunna upprätta genomförandeplaner krävs ett aktuellt beslut. Den egna produktionen +- 0 tkr De senaste åren har stadsdelen satsat på förebyggande arbete för äldre i form av bl. a informationsinsatser, Husiefixaren, äta i gemenskap, sociala aktiviteter, fallförebyggande arbete och anhörigstöd. Förhoppningarna inför framtiden är att fortsätta se positiva effekter av det förebyggande arbetet som leder till bättre hälsa hos den äldre befolkningen och därmed minskade kostnader. Dock har det under året skett en förskjutning ifrån hemtjänst till särskilt boende. Fler personer som bott hemma med insatser från hemtjänst har ansökt om särskilt boende pga. ökat 4

68 vårdbehov, det har lett till att hemtjänsten har tappat i intäkter Ansökningar kommer främst från personer med demenssjukdom. Det särskilda boendet har fått en ökad beläggning och därmed en positiv prognos. Verksamheterna i egen produktion räknar med att på helår uppvisa en budget i balans. Funktionsnedsatta Befolkningsansvar Omsorgen tkr Inför 2013 noteras ett ökat behov av hemvist, korttidsverksamhet och personlig assistans enligt LSS. Ökningen kan i huvudsak härledas till inflyttning i stadsdelen. Befolkningsbudgeten bygger på kända förväntade kostnader och innebär att det inte finns några marginaler om vårdbehovet ökar. Överskottet beror på minskade kostnader för externa placeringar. Den egna produktionen +- 0 tkr Verksamheten som utför ledsagarservice, avlösarservice samt personlig assistans beräknas hålla en budget i balans. Ärendeinflödet har en marginell ökning prognostiserad under året. LSS-gruppbostäder +- 0 tkr Den anslagsfinansierade LSS verksamheten i stadsdelen har under de senaste åren pressats allt hårdare då vårdtyngden har ökat. Då de medel som sammantaget avsätts för kommunens LSS verksamhet i stort är konstant, blir konsekvensen att medel för att möta det utökade behovet i verksamheten inte är tillräckliga. Trots det går den anslagsfinansierade verksamheten fram med en nollprognos. Orsak till underskott Det finns en huvudsaklig anledning till att underskott prognostiseras inom vård- och omsorg, fler och dyrare särskilt boendeplatser främst inom demensvård. Snitt på helår ligger det 13 platser över budget vilket genererar ca tkr. Förslag på åtgärder Stadsdelens egen verksamhet prognostiseras visa en budget i balans för helåret 2013 och underskottet beror på en ökad vårdtyngd med fler köp som belastar befolkningsansvaret. Då beviljade bistånd måste verkställas innebär det att åtgärder för att få en ekonomi i balans måste vidtas genom anpassningar i den egna verksamheten. Myndighetsavdelningen Åtgärder 1 biståndshandläggartjänst 250 tkr Den föreslagna neddragningen av en biståndshandläggare kan innebära att vård- och omsorg kommer få svårt att leva upp till kraven i förvaltningslagen, socialtjänstlagen (SoL) och lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade (LSS). Färre biståndshandläggare kan 5

69 ge en ökning av antalet betaldagar på sjukhuset samt längre vårdtider på korttidsplats vilket leder till en kostnadsökning. Pågående beslut ska följas upp inom ett år eller innan beslutstiden löper ut, för att säkerställa rättssäkerhet för brukaren, detta kan bli svårt att leva upp till. Malmö stad har svårt att rekrytera erfarna biståndshandläggare i dagens situation och det är troligt att det blir ännu svårare att rekrytera, samt behålla, kompetent personal om arbetsbelastningen och stressen ökar. Uppsägningar och sjukskrivningar är en eventuell följd. Ordinärt boende Åtgärder 9 årsarbetare inom hemtjänst tkr I dagsläget finns 74,5 årsarbetare inom hemtjänsten, efter genomförd åtgärdsplan återstår 65,5 årsarbetare. Av dessa arbetar 61,3 dag och kväll och 4,2 årsarbetare på natten. Den av kommunstyrelsen beslutade värdighetsgarantin som omfattar ordinärt boende kommer bli svårare att leva upp till. Den innebär bl. a att genomförandeplaner ska färdigställas inom två veckor från att insatserna startas, vilket kommer bli svårt med lägre bemanning. Föreslagna åtgärder kan leda till begränsningar i brukarnas möjlighet att önska när, veckodag och tidpunkt, beviljade insatser ska utföras. Valfriheten som råder gällande måltidsservice kan komma att inskränkas. Möjligheten till mat lagad i hemmet kan ersättas med hjälp att värma färdigmat. En högre arbetsbelastning kan innebära sämre möjligheter till flexibilitet från verksamheten vid hemgång från sjukhusvistelse och korttid, vilket kan leda till fler vårddygn i slutenvård och fler dygn på korttidsplats. Insatser som kräver dubbelbemanning riskerar att bli fördröjda då personal måste vänta in varandra och detta drabbar de mest sköra brukare som har omfattande vårdbehov. Detta kan leda till otrygghet och att brukare därför i högre grad ansöker om korttidsboende eller särskilt boende vilket leder till ökade kostnader för befolkningsansvaret. En ökad belastning kan även innebära en sämre beredskap att kunna svara på trygghetslarm samt en längre inställelsetid. För att optimera gruppernas scheman kan delade turer för personalen införas på en stor del av arbetspassen. Bedömningen är att detta kan påverka medarbetarnas arbetsvillkor och en följd kan bli en större personalrörlighet. Personalkontinuiteten skulle i så fall minska och ett större antal personal kan komma att utföra insatser till varje brukare. Det finns en risk för att kommunfullmäktiges mål om att minska antalet timavlönade vikarier till förmån för ofrivilligt deltidsanställd personal inte kommer att kunna prioriteras. Med en ökad stressnivå i verksamheten pga. ett högre arbetstempo finns risk att antalet sjukskrivningarna kan komma att öka. Med denna minskning av personal finns det även en risk att inte alla enligt socialtjänstlagen beviljade biståndsinsatser kan utföras. Även delegerade hälso- och sjukvårdsinsatser kan komma att påverkas negativt. 6

70 Neddragning av 3 tjänstebilar i hemtjänst 120 tkr Det kan bli svårt att upprätthålla god mathygien på mat som hämtas varm ifrån restaurang till de brukare som valt det alternativet, då antalet bilar i verksamheten minskar. Det kan även innebära att maten inte håller en godkänd temperatur vid avlämnande i brukarens hem och att näringsvärdet minskar om den behöver återuppvärmas. Ett minskat antal tjänstebilar kan leda till längre inställelsetid vid trygghetslarm. Avveckling av Träffpunkten 500 tkr Konsekvensen av en avveckling av Träffpunkten kan bli att fler personer söker utökade insatser som belastar befolkningsansvaret. Träffpunkten fyller en viktig social funktion för personer som bor i ordinärt boende och har en trygghetsskapande funktion. Träffpunkten har också en viktig roll när det gäller samhällsinformation och är ofta en första ingång till vård och omsorgs verksamhet. Avveckling av Träffpunktens bil 40 tkr En avveckling av Träffpunktens bil innebär att de mest sköra brukarna i hemmet inte kan hämtas för att delta i äta i gemenskap. Detta kan leda till ökad otrygghet och förlust av en social samvaro som för de svårast sjuka kan vara guldkanten i vardagen. Träffpunktens verksamhet med utflykter upphör. Fixartjänst 200 tkr Konsekvensen av en avveckling av Fixartjänsten kan bli att fler personer söker insatser som ger ökade kostnader i befolkningsansvaret. Fixartjänsten är en viktig länk i det förebyggande arbetet och en indragning riskerar att öka antalet äldre som drabbas av fallskador. Avveckling av Dagverksamheten 350 tkr De som beviljas bistånd till dagverksamhet är ofta personer som inte längre kan besöka Träffpunkten. Dagverksamheten har en trygghetsskapande funktion samt ger avlastning för anhöriga som vårdar en närstående. Dagverksamhetens avveckling kan leda till att fler brukare ansöker om särskilt boende. Detta leder till högre kostnader för befolkningsansvaret. 1 assistent tjänst 200 tkr En assistent är föräldraledig och vikarie finns. Assistenten är den enda administrativa tjänst som finns inom vård och omsorg och servar hela äldreomsorgen. Avsaknad av assistent i äldreomsorg kommer leda till ökad belastning på alla sektionschefer då assistenten fungerar som chefsstöd. 1 samfinansierad tjänst 50 tkr Inom vård och omsorg finns tjänster som finansieras i samarbete med arbetsförmedling för personer med behov av extra stöd i arbetslivet. 7

71 Särskilt boende Åtgärder 9 årsarbetare inom särskilt boende tkr Bellisgårdens vårdboende är ett litet boende med 13 boendeplatser och bedömningen är att besparingar inte är möjliga i denna verksamhet. En minskning med 4,5 årsarbetare på vardera Husiegård och Blombuketten skulle leda till en bemanning per plats på Husiegård gruppboende: 0,78 vårdboende: 0,68. På Blombuketten gruppboende: 0,81 vårdboende: 0,68. Detta innebär att stadsdelens två stora boenden skulle få en bemanning som är bland de lägsta i Malmö stad. En minskad bemanning skulle kunna få till följd att brukarnas självbestämmande minskar. Brukare skulle inte längre fritt kunna välja tidpunkt för uppstigning på morgonen och tidpunkt för sänggående på kvällen. Utevistelser och sociala aktiviteter för brukare kommer inte att kunna genomföras i den omfattning som brukarna önskar. Delegerade HSL insatser kan komma att påverkas med mindre precisa tidsintervall för medicinintag. Alla beviljade biståndsinsatser riskerar att inte kunna utföras till brukarna och insatser som idag utförs genom dubbelbemanning kan behöva utföras av en personal istället. Detta kan leda till ett ökat antalet arbetsskador samt ökad risk för vårdrelaterade skador för brukare. I särskilda boenden utförs ett stort antal förflyttningar dagligen med personlyft och det kräver två personal för att kunna genomföras på ett patientsäkert sätt. Detta kan i sin tur leda till att brukare får vårdas i säng. En minskad bemanning och mindre tid per brukare bedöms öka risken för oro hos brukarna, risken är särskilt stor hos brukare med demenssjukdom. Arbetstidslagen och arbetsmiljölagen ställer höga krav på verksamheten och eventuellt kan personalen komma att ha svårigheter att ta sina raster i tid, det kan även leda till att avdelningar periodvis lämnas obemannade. För att optimera verksamhetens scheman kommer delade turer för personalen införas på i stort sätt alla arbetspass. Bedömningen är att detta kan komma att leda till missnöje bland personalen och en följd kan bli en större personalrörlighet. En minskad bemanning kan även leda till ökad stress då färre medarbetar ska göra fler personer arbete, detta kan i sin tur leda till ökad sjukfrånvaro och därmed lägre personalkontinuitet. 1 Sektionschef Blombukettens vårdboende 350 tkr En minskning av en sektionschef på Blombukettens vårdboende skulle innebära att snittantalet medarbetare per chef skulle öka. Malmö stads mål om 25 medarbetare per chef för att ha friskare arbetsplatser kommer inte att kunna uppnås. Fler medarbetare per chef skulle också innebära mindre närvaro i det dagliga arbetet och mindre tid för individuella samtal med personalen. En minskning av sektionschef ger också minskad tillgänglighet för brukare och anhöriga samt svårighet för kvarvarande chef att delta vid inflyttningssamtal. Kvalitets- och utvecklingsarbetet inom boendet kommer behöva prioriteras ner och möjligheten att delta i stadsöversgripande nätverk och arbetsgrupper kommer att begränsas. Det finns idag en svårighet att rekrytera sektionschefer och det är troligt att det skulle bli svårare att rekrytera och behålla sektionschefer om arbetsmiljön försämras. 8

72 1 Sjuksköterske befattning 250 tkr En minskning av antalet legitimerad personal inom särskilt boende kan innebära en ökad risk för att patientsäkerheten inte uppfylls enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Neddragning av en sjuksköterskebefattning ger även minskad möjlighet till handledning av personalen och försämrad tillgänglighet för brukare och deras anhöriga. Mathållning inom säbo 150 tkr Genom att mat tillagas på Husiegård och levereras till Blombuketten kan neddragning göras med en halv årsarbetare på Blombukettens vårdboende. Detta leder till att brukarnas möjlighet till delaktighet och medinflytande kring matsedel och uppföljning av kvalitet minskar. Den enskilde brukarens matupplevelse riskerar att försämras när maten inte längre tillagas på plats. Dock tillkommer kostnader för transport av lunchmat. Hemsjukvård och Rehab Åtgärder 1 sjukskötersketjänster 300 tkr En minskning av antalet legitimerad personal kan innebära ökad risk att patientsäkerheten inte uppfylls enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Insatser skulle behöva utföras under ett större spann av tid, vilket skulle kunna komma att innebära att brukarna riskerar att få insatser mer oregelbundet. En del av insatserna sker idag av undersköterskor på delegation från sjuksköterskor. För att kunna delegera krävs det att utbildning och handledning sker fortlöpande, vilket riskerar att inte kunna genomföras fullt ut. Konsekvensen kan bli längre väntetider för brukarna att få sina insatser. Förebyggande arbete mot fallskador, undernäring/fetma samt förhindrande av trycksår kommer att prioriteras ner och risken för vårdskador i hemmet kan öka. Uppsökande verksamhet för medborgare 80+ kommer att upphöra. Kvalitetsarbete och utbildningar för personalen kommer att minska till förmån för att utföra insatser till brukarna. En minskning av personalen kommer att innebära ökad belastning för kvarvarande personal med risk för sjukskrivningar och ökade kostnader för tillfällig personal från bemanningsföretag 1 rehabassistent 215 tkr Minskad möjlighet till tidig hemgång från sjukhusvisstelse med stöd av hemrehabilitering. Detta kan leda till att brukare i högre utsträckning beviljas korttidsvård med ökade kostnader som följd. Neddragning av 2 tjänstebilar 80 tkr Insatser från hemsjukvården ges till patienter som inte själv kan ta sig till vårdcentralen och en minskning av hemsjukvårdens tjänstebilar kan innebära att insatser fördröjs. Det kan också ge en minskad flexibilitet vid schemaläggning och ökad arbetsbelastning. En minskning av rehab personalens tjänstebilar kan innebära en risk för att leveranser av hjälpmedel till brukaren fördröjs. 9

73 Bilaga Åtgärdsförslag Verksamhetsområde: Vård och omsorg Planerade åtgärder Konsekvensbeskrivning Belopp Ansvarig Realiserbart Neddragning med en biståndshandläggare Längre vårdtider i slutenvård 250 Myndighetschef Ja Personalneddragningar inom hemtjänsten med 9 befattningar Svårigheter att leva upp till värdighetsgarantin. Brukaren får minskat inflytande över när hjälpen utförs. Minskad personalkontinuitet. Längre inställelsetid vid larm. Försämrad flexibilitet i arbetsplanering. Ökad arbetsbelastning Enhetschef äldreomsorg Ja Reducering av Leasingbil i produktion, (1 hsv, 1 rehab, 3 sht, 1 träffpunkten) Fler förflyttningar får göras med andra färdmedel exv. cykel. Detta kan leda till att insatser i hemtjänst/ hemsjukvård/rehab fördröjs. För sht kan innebära försämrad mathygien vid matleverens. Totalt 240 Enhetschef äldreomsorg Ja För träffpunktens verksamhet innebär det att hämta de mest sköra brukarna i hemmet för att komma till äta i gemenskap inte längre är möjligt. Avveckling av Träffpunkten Indragning av husiefixarbefattningen Risk att fler personer söker utökade insatser som belastar befolkningsansvaret. Sämre möjligheter till fallförebyggande hembesök och därmed ökad risk för fallskador 500 Enhetschef äldreomsorg 200 Enhetschef äldreomsorg Ja Ja 10

74 Avveckling av dagverksamheten Vakanshållning av en assistent befattning. Risk att fler brukare ansöker om särskilt boende då dagverksamheten har en trygghetsskapande funktion. Ökade kostnader för befolkningsansvaret. VoO har 1 assistent riktad mot äldreomsorgen. Indragning kommer medföra ökad belastning på arbetsledare. 350 Enhetschef äldreomsorg 200 Enhetschef äldreomsorg Ja Ja Samfinansierad tjänst Sämre underhåll av lokalerna i verksamheterna 50 Enhetschef äldreomsorg Ja Personalneddragningar inom särskilt boende med 9 befattningar Neddragning av 1 Sektionschef inom säbo Neddragning av 1 Sjuksköterska inom säbo Effektivare mathållning inom säbo. Brukarnas självbestämande minskar. Minskad möjlighet till sociala aktiviteter och utevistelser. Ökad risk för arbetsskador och vårdrelaterade skador. Minskad tid per brukare ger ökad risk för oro hos brukaren speciellt på demensavdelning. Ökad arbetsbelastning för kvarvarande sektionschef. Minskad tillgänglighet för brukare, anhöriga och personal. Risk för patientsäkerheten Minskad möjlighet till delaktighet och medinflytande kring matsedel och uppföljning av kvalitet. Enskilde brukarens matupplevelse riskerar att försämras när maten inte längre tillagas på plats Enhetschef äldreomsorg 350 Enhetschef äldreomsorg 250 Enhetschef äldreomsorg 150 Enhetschef äldreomsorg Ja Ja Ja Ja 11

75 Neddragning av 1 Distriktssköterska Avveckla rehabassistenten Ingen uppsökande verksamhet kan genomföras. Minskad flexibilitet i arbetsplanering. Kan innebära ökade bemanningskostnader. Förstärkt rehab måste avslutas vilket kan innebära ökade kostnader för korttidsplatser 300 Enhetschef äldreomsorg 215 Enhetschef äldreomsorg Ja Ja Totalt Förkortningar: Hsv hemsjukvård Sht - hemtjänst 12

76

77 Åtgärdsplan för vård- och omsorgsavdelningen med anledning av prognos i delårsrapport

78 Innehåll 1. Bakgrund Volymutveckling Befolkningsutveckling och kommunbidrag Orsak till underskott Hemtjänst Särskilt boende Insatser enligt LSS Merkostnader av säkerhetsskäl Förslag på åtgärder Ordinärt boende Särskilt boende Hemsjukvård/Rehab Gemensamt/Myndighet Övriga övergripande åtgärder Hemställan om omstruktureringsmedel (12)

79 Befolkningsansvar Produktion 1. Bakgrund Vård- och omsorgsavdelningen uppvisar efter tre månader ett underskott om 2,5 mkr. På helår prognostiseras ett underskott om 9,7 mkr. Då förvaltningen anser att uppsatta verksamhetsmål och målet om att ha en ekonomi i balans inte samtidigt kan uppfyllas har en åtgärdsplan arbetats fram med förslag på åtgärder samt tillhörande konsekvensanalyser. Underskottet fördelar sig som följer enligt prognosen i DR1. Verksamhet Prognostiserad helårsavvikelse Särskilt boende Ordinärt boende Hemsjukvård och Rehab Gemensamt och Myndighet LSS Hemvist Tärnan Summa produktion Ordinärt boende Övrig SoL Administration befolkningsansvar 0 LSS-insatser Korttid SoL Särskilt boende Summa befolkningsansvar Volymutveckling Under första månaderna 2012 var vårdtyngden hög vilket avtog från och med mars Den minskningen av vårdtyngd har inte inträffat innevarande år och det finns inga tendenser på att utvecklingen blir så under resten av året. Särskilt boendeplatser och korttidsplatser som drivs i extern regi är kostsamma för stadsdelen och skulle en större minskning av vårdbehovet inom dessa verksamheter uppstå skulle prognosen förändras radikalt. Trots detaljerad uppföljning av vårdbehovet så är det inte en rimlig bedömning att vårdbehovet hos stadsdelens medborgare kommer att minska. 2(12)

80 1.2 Befolkningsutveckling och kommunbidrag Andelen kvinnor och män över 65 år förändrades marginellt mellan 2012 och En ökning noteras i åldersgruppen Ålderskategori Utfall 2012 Budget 2013 Differens Summa Kommunbidraget för resursfördelad verksamhet inom vård- och omsorgsavdelningen på Rosengård ökades med 2,8 mkr som en följd av att demografiska förändringar samtidigt minskades kommunbidraget via tilläggskriterierna med 4,4 mkr. Detta tillsammans med förändrade budgeteringsregler med anledning av 2013 års omorganisation och det generella sparbetinget från kommunfullmäktige resulterade i att kommunbidraget för resursfördelad verksamhet vård och omsorg totalt minskades med 1,3 mkr inför (12)

81 1.3 Orsak till underskott Det är huvudsakligen tre anledningar till att underskott prognostiseras inom vård- och omsorgsavdelningen, ett ökat antal timmar i hemtjänsten (som är en del av verksamheten ordinärt boende), fler och dyrare särskilt boendeplatser samt fler biståndsbeslut enligt lagen om särskilt stöd för vissa funktionshindrade (LSS) Hemtjänst Timmarna i hemtjänsten var under stora delar av 2012 på en nivå som understeg den nivå som budgeterades för I december 2012 ökade volymerna något och i januari 2013 var ökningen markant. Volymerna har varit fortsatt hög under februari och mars samt förväntas vara över budget under resten av året. Anledningen till det ökande timantalet är att det har blivit fler vårdtagare i verksamheten. Tabell 1 Antal beviljade hemtjänsttimmar Budget Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Årssnitt Tabell 2 Antal vårdtagare med beviljad hemtjänstinsats Budget Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Årssnitt Tabell 3 Beviljade timmar per vårdtagare Budget Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Årssnitt ,4 28,9 26,7 27,7 26,6 25,8 25,1 26,3 25,8 27,1 26,3 25,8 26,8 26, ,1 24,6 23,0 26,7 25,0 25,8 25,0 25,8 25,8 25,0 25,8 25,0 25,8 25,3 4(12)

82 1.3.2 Särskilt boende Tabell 4 Antal särskilt boendeplatser som befolkningsansvaret köper Budget Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Årssnitt ,0 103,3 92,6 98,1 96,7 95,8 95,3 95,6 93,7 91,9 90,9 93,4 95,8 95, ,0 96,2 101,1 102,6 100,1 102,1 102,1 102,1 102,1 102,1 102,1 102,1 102,1 100,5 Behovet av platser nom särskilt boende har under 2012 varit långt under budget. Under december skedde en viss ökning men från februari överskrids 2013 års budget. Detta motsvarar c:a 4 Mkr. Tabell 5 Snittkostnaden per boendeplats och dygn som befolkningsansvaret köper År Budget Utfall/Prognos Beroende på fler placeringar på icke-kommunala boenden så har snittkostnaden per boendeplats ökat och bedöms överskrida den budgeterade snittkostnaden med c:a 65 kr per dygn och plats. Detta motsvarar c:a 2,5 Mkr 5(12)

83 1.3.3 Insatser enlig LSS Tabell 6 Antal timmar beviljade för personlig assistans enligt LSS 9:2 Budget Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Årssnitt Kostnaderna för några insatser enligt LSS är under första kvartalet 2013 högre än budget. Beslut om personlig assistans enligt LSS har ökat främst bland den andelen som utförs av privata utförare. Tabell 7 Antal placeringar på hemvist enligt LSS 9:7 Budget Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Årssnitt Hemvist enligt LSS 9:7 kan beviljas barn som går på särskola och är över 13 år. Under vårterminen 2013 har fyra platser fler än budget beviljats och bedömningen är att dessa kommer fortsätta även till hösten. 1.4 Merkostnader av arbetsmiljöskäl Sedan oroligheterna i delar av Rosengård vintern 2008/2009 har bedömningen varit att särskilda säkerhetsåtgärder har fått vidtas för att kunna garantera en god arbetsmiljö för personalen. Detta har bland annat inneburit att en större användning av bilar sker, samt att ensamarbete på natten inte sker inom hemtjänsten. Vid tillfällen när det allmänna läget bedömts som oroligt i stadsdelen har väktarbolag anlitats för att skapa en större trygghet för hemtjänstpersonalen. Kostnaderna för detta är svårt att definiera men åtgärderna bedöms innebära en merkostnad för förvaltningen. 6(12)

84 2. Förslag på åtgärder Stadsdelens egen verksamhet prognostiseras visa ett överskott för helåret 2013 och underskottet beror på en ökad vårdtyngd med fler köp som belastar befolkningsansvaret. Då beviljade bistånd måste verkställas innebär det att åtgärder för att få en ekonomi i balans måste vidtas genom anpassningar i den egna verksamheten. Den egna verksamheten bedöms behöva minska sina kostnader med c:a 9,5 % i förhållande till budget för att balansera underskottet hos befolkningsansvaret. En del åtgärder är redan vidtagna, vilket märks i de överskott som den egna verksamheten prognostiseras uppvisa. 2.1 Ordinärt boende Totala prognostiserade kostnader: Anpassningskrav: Åtgärdat enl prognos DR1: Ytterligare anpassning: 58,3 mkr 5,0 mkr + 1,75 mkr 3,25 mkr Åtgärder 15,75 omsorgstjänster (mån.lön SEK) perioden jul-dec SEK Avveckling av Seniorum från juli SEK Avveckling av Fixartjänst från juli SEK Konsekvensbeskrivning I dagsläget finns 79 heltidsbefattningar inom hemtjänsten, efter genomförd åtgärdsplan återstår 63,25 heltidsbefattningar. Av dessa arbetar 54,25 heltidsbefattningar på dag och kväll och 9 heltidsbefattningar arbetar på natten. Med denna minskning av personal finns det en risk att inte alla beviljade biståndsinsatser kunna utföras enligt socialtjänstlagen, SoL, och hälso- och sjukvårdslagen, HSL. Detta innebär bland annat att vårdtagarnas önskemål om veckodagar och tidpunkter för vissa insatser inte kommer att kunna tillgodoses. Det innebär också att hemtjänsten kan komma att få problem att hinna dela ut all medicin i tid till vårdtagarna. Den valfrihet som idag finns vad det gäller måltidsservice kan komma att inskränkas och i större omfattning ersättas med färdiglagad mat. Bedömningen är att den centralt beslutade värdighetsgarantin inte kommer kunna uppfyllas i alla delar, då det kommer att bli svårigheter att färdigställa de individuella genomförandeplanerna inom två veckor. Personalen kommer också att ha svårt att hinna kontakta vårdtagaren vid förändringar. En högre arbetsbelastning kan innebära sämre möjligheter till flexibilitet från verksamheten vid hemgång från sjukhusvistelse och korttid, vilket kan leda till längre väntan för vårdtagarna. Insatser som kräver dubbel personal riskerar att inte alltid kunna utföras vilket kan få till följd att hemtjänsten inte kan ta hand om vårdtagare som har ett mer omfattande vårdbehov, utan vårdtagaren får istället 7(12)

85 placeras på korttidsboende eller särskilt boende. Troligtvis kommer detta även att innebära en sämre beredskap att kunna svara på larm. Det kvalitetsarbete som idag pågår genom tvärprofessionella team är tidskrävande och det kan tänkas att detta arbete samt arbetet med en kontaktman per vårdtagare och individuella genomförandeplaner kan komma att prioriteras ner. Resurser som idag läggs på kompetensutveckling riskerar att behöva prioriteras bort. Den vidtagna arbetsmiljöåtgärden att ingen hemtjänstpersonal arbetar ensam på natten får omprövas vilket kan leda till att ensamarbete införs dygnet runt. För att optimera gruppernas scheman kan det bli aktuellt att delade turer för personalen införs på en stor del av arbetspassen. Bedömningen är att detta kan påverka medarbetarnas arbetsvillkor och en följd kan bli att personal lämnar sina anställningar. Personalkontinuiteten skulle i så fall minska och ett större antal personal kan komma att utföra insatser till varje vårdtagare. Det finns en risk för att kommunfullmäktiges mål om att minska antalet ofrivilligt timavlönade vikarier inte kommer att kunna prioriteras. Stressnivån i verksamheten är redan idag hög och med ett högre arbetstempo är bedömningen är att sjukskrivningarna kan komma att öka. 2.2 Särskilt boende Totala prognostiserade kostnader: Anpassningskrav: Åtgärdat enl prognos DR1: Ytterligare anpassning: 47,1 mkr 4,0 mkr + 0,6 mkr 3,4 mkr Åtgärder 19 omsorgstjänster (mån.lön SEK) perioden jul-dec SEK Konsekvensbeskrivning Riddargårdens gruppboende är ett litet boende med sex boendeplatser. Boendet bedöms i förhållande till andra kommunala gruppboenden i Malmö inte vara kostnadseffektivt. I Malmö råder idag en brist på gruppboendeplatser därför är alternativet till Riddargårdens gruppboende att köpa sex dyrare platser på ett externt gruppboende. Detta skulle innebära ökade kostnader för förvaltningen. Riddargårdens gruppboende är för litet och bedömningen är att besparingar inte är möjliga i denna verksamhet. En minskning med 9,5 heltidsbefattningar på vardera Apelrosen och Kryddgården skulle leda till en bemanning per plats på Kryddgården på 0,51 och på Apelrosen 0,65, i prislistan för 2013 är nyckeltalet 0,81 på Kryddgården och 1,00 för Apelrosen. Detta innebär att stadsdelens två stora 8(12)

86 boenden skulle få den avsevärt lägsta bemanningen av alla boenden i Malmö stad. Lägst bemannade vårdboendet och gruppboendet idag finns i Kirseberg med 0,73 respektive 0,92. En minskning av bemanningen skulle kunna få till följd att brukarna inte kommer att kunna få sin medicin i tid, utan ett större tidsspann får införas. Vårdtagare skulle inte själv att kunna välja när de vill komma upp ur sängen på morgonen och många vårdtagare skulle få frukost serverad i sängen. Utevistelser och sociala aktiviteter för vårdtagarna bedöms i så fall inte kunna genomföras. Alla beviljade biståndsinsatser riskerar inte kunna utföras till vårdtagarna och insatser som idag utförs av två personal kan tänkas utföras av en personal istället. Detta kan komma att öka antalet arbetsmiljöskador samt i vissa fall innebära en minskad patientsäkerhet. En minskad bemanning och mindre tid per vårdtagare bedöms öka risken för oro hos vårdtagarna, risken är särskilt stor hos vårdtagare med en demensdiagnos. Det kvalitetsarbete som idag pågår genom tvärprofessionella team är tidskrävande och det kan tänkas att detta arbete samt arbetet med individuella genomförandeplaner kan komma att prioriteras ner. Resurser som idag läggs på kompetensutveckling riskerar att behöva prioriteras bort. Arbetstidslagen och arbetsmiljölagen ställer höga krav och eventuellt kan personalen komma att ha svårigheter att ta sina raster i tid och om de tar det kan det bli att de lämnar avdelningen obemannad. För att optimera boendenas scheman kommer delade turer för personalen införas på i stort sätt alla arbetspass. Bedömningen är att detta kan komma att leda till en missnöjdhet bland personalen och att en del av personalen i yttersta fall kan komma att lämna sina anställningar. Även personalkontinuiteten riskerar att minska och ett större antal personal får då utföra insatser till varje vårdtagare. 2.3 Hemsjukvård och Rehab Totala prognostiserade kostnader: Anpassningskrav: Åtgärdat enl prognos DR1: Ytterligare anpassning: 19,0 mkr 1,6 mkr + 0,7 mkr 0,9 mkr Åtgärder 3,75 sjukskötersketjänster (mån.lön SEK) perioden jul-dec SEK Konsekvensbeskrivning Rosengård har under flera år haft en relativt låg bemanning av legitimerad personal (sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster) i förhållande till andra stadsdelar. Inför 2013 ökades anslaget för denna verksamhet för att hamna i nivå med ett genomsnitt bland stadsdelsförvaltningarna och därmed kunna säkra kvaliteten på verksamheten. 9(12)

87 En minskning av antalet legitimerad personal skulle kunna innebära att patientsäkerheten inte uppfylls enligt hälso- och sjukvårdslagen, HSL. Insatser skulle behöva utföras under ett större spann av tid, vilket skulle kunna komma att innebära att vårdtagarna riskerar att få insatser mer oregelbundet. En del av insatserna sker idag av undersköterskor på delegation från sjuksköterskor. För att kunna delegera krävs det att utbildning och handledning sker fortlöpande, vilket riskerar att inte kunna genomföras fullt ut. Konsekvensen kan bli längre väntetider för vårdtagarna att få sina insatser. Förebyggande arbete mot fallskador, undernäring/fetma samt förhindrande av trycksår kommer eventuellt att få prioriteras ner och risken för vårdskador i hemmet kan tänkas öka. Kvalitetsarbete och utbildningar för personalen blir eventuellt mindre till förmån för att utföra insatser till vårdtagarna. En minskning av personalen skulle kunna innebära stora ändringar av scheman och risken är stor att följden skulle kunna bli ökade sjukskrivningar och personalflykt av kompetent personal. I nuläget finns det svårigheter med att rekrytera kompetent personal med rätt utbildning. En rekrytering tar c:a 4 månader och under denna period krävs tillfällig personal från bemanningsföretag, vilket skulle kunna innebära en merkostnad. Väntelistan i slutet på februari 2013 var 51 dagar för sjukgymnastinsats och 49 dagar för arbetsterapeutinsats. 2.4 Gemensamt och Myndighet Totala prognostiserade kostnader: Anpassningskrav: Åtgärdat enl prognos DR1: Ytterligare anpassning: 11,1 mkr 0,9 mkr + 0,4 mkr 0,5 mkr Åtgärder 1,45 biståndshandläggartjänster (mån.lön SEK) perioden jul-dec SEK Central omsorgspersonal perioden jul-dec SEK Ofinansierad del av sekreterarbefattning SEK Konsekvensbeskrivning En planeringssekreterare är sjukskriven fr.o.m. mars utan att ersättas och innebär en besparing för administrationen. En utredningssekreterare går kommundoktorandutbildning på 50 %, då hela tjänsten även fortsättningsvis bekostas av vård- och omsorgsavdelningen så innebär det ingen besparing men administrationen har minskats. Antalet biståndshandläggare i Rosengård är med relativa mått sett i samma nivå som andra stadsdelar. Biståndshandläggarna har varje vecka gemensamt möte med enhetschefen där aktuella ärenden och 10(12)

88 korttidsplaceringar gås igenom. Enhetschefen är dagligen delaktig och handleder inför och efter vårdplaneringar och hembesök. I nuläget har vård- och omsorg svårt att leva upp till kraven i förvaltningslagen, socialtjänstlagen (SoL) och lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade (LSS). Alla nya biståndsbeslut som fattas följs upp efter 4-6 veckor för att säkra att varje beslut är rätt anpassat efter vårdtagarens vårdbehov. Gamla beslut ska följas upp efter ett år vilket idag inte sker i alla fall. Övriga beslut ska för att upprätthålla rättssäkerheten följas upp innan beslutsdatum löpt ut vilket redan idag är svårt att hinna med. En minskning med 1,45 handläggartjänster bedöms innebära att myndighetsenheten riskerar att inte uppnå de lagkrav som reglerar verksamheten. Färre biståndshandläggare kan komma ge en ökning av antalet betaldagar på sjukhuset samt längre vårdtider på korttidsplats vilket blir en kostnadsökning. Malmö stad har svårt att rekrytera erfarna biståndshandläggare i dagens situation och det är troligt att det blir ännu svårare att rekrytera, men även att behålla, kompetent personal om arbetsbelastningen och stressen ökar. Uppsägningar och sjukskrivningar är en eventuell följd. Tre personer som inte har full arbetsförmåga utan utför arbetsuppgifter utöver den ordinarie verksamheten finns i vård- och omsorgsverksamheten och finansieras till viss del med lönebidrag från Arbetsförmedlingen. Dessa tjänster kan tänkas bli föremål för diskussion i samband med en anpassning av verksamheten till budgeten. Del av utredningssekreterartjänst diskuteras översföras till vård- och omsorgsavdelningen från och med juli, något som inte bedöms kunna rymmas inom befintliga ramar med besparingskrav. Varken merkostnaden eller besparingsmöjligheten för tjänsten är beaktad i prognosen, men överflyttningen av tjänsten påverkar verksamheten. 11(12)

89 2.5 Övriga övergripande åtgärder Försäljning av nattinsatser hemtjänst till stadsdel Husie med befintlig personal. Detta skulle innebära en ökad intäkt med c:a 100 tkr till stadsdelen utan att kostnaderna ökar SEK LSS Hemvist Tärnan beräknas uppvisa ett överskott på 100 tkr på helår En minskning av tre sektionschefer från dagens sju En minskning av två enhetschefer från dagens fyra SEK SEK SEK Konsekvensbeskrivning Nattpersonalen inom hemtjänsten i stadsdel Rosengård har en hög belastning men har en något högre bemanning än i stadsdel Husie. Ökar man insatserna för nattpersonalen i stadsdel Rosengård kan det komma att innebära att vårdtagarnas önskemål om tidpunkt för insatser i alla fall inte kan tillgodoses samt att vissa insatser eventuellt får utföras under tiden som vårdtagarna sover. En minskning av antalet sektionschefer från dagens sju till fyra skulle innebära att snittantalet medarbetare per chef skulle öka från 31 till 54. Malmö stads mål om 25 medarbetare per chef för att ha friskare arbetsplatser kommer inte att kunna uppnås. 1 Det finns idag en svårighet att rekrytera sektionschefer och det är troligt att det skulle bli svårare att rekrytera och behålla sektionschefer. Fler medarbetare per chef skulle också innebära mindre närvaro i det dagliga arbetet och mindre tid för individuella samtal med personalen. En minskning av antalet enhetschefer från dagens fyra till två skulle innebära att kvalitets- och utvecklingsarbetet inom avdelningen skulle behöva prioriteras ner samt stödet till vardera sektionschef skulle minska. Möjligheten att delta i stadsöversgripande arbetsgrupper och nätverk kommer att begränsas. 2.6 Hemställan om omstruktureringsmedel Om denna åtgärdsplan beslutas genomföras uppmanas stadsområdesnämnden Öster under hösten 2013 att hemställa om omstruktureringsmedel hos kommunstyrelsen som stöd för att kunna genomföra beskrivna anpassningsåtgärder. 1 Friskare arbetsplatser strategier för minskad sjukfrånvaro i Malmö stad, Kommunstyrelsen , s 2 12(12)

90 Malmö stad Rosengårds Stadsdelsfullmäktige 1 (3) Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Tid och plats Paragrafer 117 Ledamöter Ersättare Övriga deltagare Andreas Konstantinides (S) Sadiye Altundal (V) Montaser Eneim (M) Emin Chukru (S) Nada Johansson (S) Lirije Latifi (S) Vedran Sicanica (S) Marianne Norman (M) Kristina Ekelund (M) Branimir Knezevic (M) Ulla Herbert (FP) Emmanuel Martyris (SD) George Bica (MP) Maida Bajrami (S) Ilkay Dokudum (S) Carina Friberg (S) Osama Al-Barkawi (S) Amena Al-Abody (S) Fredrik Larsson (V) Ala Eddin Al-Qut (MP) Mustafa Emre Akin (M) Ola Holstein (M) Robert Sundel (M) Filip Sundell (M) Muhammed Khurshid (FP) Sava Petrovic (SD) Erika Timar, Kommunal Lars Tenggren, Lärarförbundet Ibrahim Özbek SACO/LR Ej närvarande Justerat datum 117 Åtgärdsplan för vård- och omsorgsavdelningen med anledning av prognos i delårsrapport ROS

91 Malmö stad Rosengårds Stadsdelsfullmäktige 2 (3) Sammanfattning Tre månader in i 2013 uppvisar Vård- och omsorgsavdelningen ett underskott om 2,5 mkr. På helår prognostiseras ett underskott om 9,7 mkr. Med detta som bakgrund har en en åtgärdsplan arbetats fram med förslag på åtgärder samt tillhörande konsekvensanalyser då förvaltningen anser att uppsatta verksamhetsmål och målet om att ha en ekonomi i balans inte samtidigt kan uppfyllas. Beslutsgång (M) yrkar avslag på ärendet. (S), (V), (MP) yrkar att ärendet kompletteras med följande att-satser Att godkänna föreliggande förslag till åtgärdsplan för vård- och omsorgsavdelningen med undantag av avveckling av Seniorum och Fixartjänsten, att ge arbetsutskottet i uppdrag att följa genomförandet av åtgärdsprogrammet i syfte att främja långsiktigt hållbar ekonomi och verksamhet i stadsdelen och säkerställa rättssäkerheten, samt att ge förvaltningen i uppdrag att samverka med Stadsdelsförvaltningen i Husie i syfte att underlätta effektiv drift av verksamheten under Ordförande finner att det föreligger tre förslag till beslut, föreliggande förslag från förvaltningen, förslag från (M), samt förslag från (S), (V) samt (MP). Votering begärs och skall genomföras. Stadsdelsfullmäktige godkänner följande propositionsordning: den som önskar bifalla förslag från (S), (V) och (MP) röstar JA, den som önskar bifalla förslag från (M) och (FP) röstar NEJ. Vid upprop röstar Andreas Konstantinides, Sadiye Altundal, Osama Al-Barkawi, Ilkay Dokudum, Lirije Latifi, Vedran Sicanica samt Carina Friberg JA medan Montaser Eneim, Kristina Ekelund, Branimir Knezevic, Marianne Norman, Ola Holstein samt Emmanuel Martyris röstar NEJ. Stadsdelsfullmäktige röstar således med 7 röster mot 6 i enlighet med förslag från (S), (V) och (MP). (M) reserverar sig mot beslutet (bilaga 3). Beslut Rosengård Stadsdelsfullmäktige beslutar att godkänna föreliggande förslag till åtgärdsplan för vård- och omsorgsavdelningen med undantag av avveckling av Seniorum och Fixartjänsten, att ge arbetsutskottet i uppdrag att följa genomförandet av åtgärdsprogrammet i syfte att främja långsiktigt hållbar ekonomi och verksamhet i stadsdelen och säkerställa rättssäkerheten, samt att ge förvaltningen i uppdrag att samverka med Stadsdelsförvaltningen i Husie i syfte att underlätta effektiv drift av verksamheten under 2013.

92 Malmö stad Rosengårds Stadsdelsfullmäktige 3 (3) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse AU Åtgärdsplan för vård- och omsorgsavdelningen

93 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Öster 1 (3) Datum Vår referens Arian Ratkoceri Utvecklingssekreterare Tjänsteskrivelse Intern kontroll - Kontrollera att den gemensamma klagomålsrutinen uppfyller sitt syfte SOFÖ Sammanfattning I enlighet med Intern kontrollplan 2013 ska förvaltningen kontrollera huruvida det finns ett kvalitetssäkrat arbete kring hur synpunkter och klagomål hanteras och tas tillvara av verksamheterna för att kunna säkerställa att klagomål omvandlas till avvikelser i förekommande fall. Stadsområdesnämndens reglemente anger att utveckling av närdemokrati och medborgarinflytande är ett centralt arbete för stadsområdena. Ett viktigt inslag i detta arbete handlar om ett kvalitetssäkrat och systematiskt arbete med att säkerställa så att synpunkter och klagomål hanteras och tas tillvara i verksamheten för att kvalitetssäkra och utveckla arbetet. Kontrollen visar att det finns en likartad och kvalitetssäkrad hantering av synpunkter och klagomål kring individärenden och lagstyrda moment som rör avvikelsehantering och rapportering. Samtidigt visar kontrollen att det för synpunkter av generell karaktär saknas dokumenterade riktlinjer på förvaltningsövergripande nivå. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att lägga rapporten till handlingarna. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse AU Intern kontroll - Klagomålsrutiner Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Östers arbetsutskott Stadsområdesnämnd Öster Ärendet Om kontrollmomentet Ett kvalitetssäkrat arbete kring hur synpunkter och klagomål hanteras och tas tillvara av verksamheterna krävs för att säkerställa att klagomål omvandlas till avvikelser i förekommande fall. Åtgärder för att minimera risken och kontroll Kontroll genom att undersöka om klagomålsrutiner finns och används likvärdigt. SIGNERAD

94 Metod Kontrollen har utförts genom att samtliga verksamheter, via avdelningscheferna, har fått beskriva de rutiner som man har kring klagomål och synpunkter samt hur detta används i kvalitetsutvecklingsarbetet för den egna verksamheten. Följande frågor ställdes: - Finns dokumenterade klagomålsrutiner inom avdelningen? Om ja, bifoga kopia. Om inga skriftliga rutiner finns, förklara hur klagomål/synpunkter hanteras. - Hur säkerställs att synpunkter och klagomål används systematiskt i kvalitetsutvecklingsarbetet? 2 (3) I vissa fall har förtydliganden och efterföljande frågor avhandlats med verksamheterna. Resultat Samtliga avdelningar har besvarat frågorna skriftligt och i förekommande fall skickat kopior på gällande skriftliga rutiner. Nedan beskrivs avdelningarnas arbete med att hantera synpunkter och klagomål bedrivs i förvaltningens verksamheter. Stadsområdeskansliet Kansliet har inte några egna skriftliga rutiner för att hantera klagomål och synpunkter eftersom man agerar som en servicefunktion gentemot förvaltningens verksamheter. Eventuella synpunkter som inkommer skickas vidare till berörd verksamhet via avdelningschefer. Individ och familjeomsorg, IoF IoF har tillsammans med Vård och omsorg tagit fram förvaltningsgemensamma Lex- Sarahrutiner. Man har också tillsammans med verksamheterna i de andra stadsområdena tagit fram en manual som är stadsövergripande och behandlar dels avvikelserapportering samt hantering av synpunkter och klagomål som kommer in via malmo.se. I samtliga fall hanteras detta i systemet Flexite. I tillägg har IoF också tagit fram en broschyr tillsammans resterande stadsområden, stadskontoret och ett antal medverkande brukare. Broschyren Klaga och beröm är ett led i att möjliggöra för fler att tycka till genom att ha fler plattformar där medborgare/brukare kan lämna sina synpunkter. Avdelningen för områdesutveckling Områdesutveckling har inte skriftliga dokumenterade rutiner för hantering av synpunkter och klagomål. Klagomål och rutiner som berör verksamheten tas emot och hänvisas till ansvarig chef. Ofta förekommer också synpunkter som skickas vidare till andra verksamheter och förvaltningar, eftersom avdelningen agerar som en länk mellan medborgare och staden. Klagomål som kommer in skriftligen registreras/diarieförs. Samtliga inkomna klagomål hanteras som en möjlighet till förbättring och tas antingen upp med enskilda funktioner eller behandlas av avdelningens ledningsgrupp. Vård och omsorg, VoO VoO har tillsammans med IoF tagit fram lokala förvaltningsgemensamma Lex-Sarahrutiner för Stadsområde Öster. Avvikelser eller synpunkter som är kopplade till en enskild brukare registreras och hanteras i Flexite. I tillägg finns även möjlighet för allmänheten att framföra synpunkter på verksamheten via hemsidan malmo.se. Samtliga dessa synpunkter hamnar i systemet Flexite för vidare hantering. VoO har även bildat ett övergripande Kvalitetsråd där man på strategisk nivå får möjlighet att gå igenom både avvikelser men också generella synpunkter som kommer in via Flexite. Här ingår både representanter från VoO Bistånd och VoO Verksamhet. I delar av verksamheten finns även lokala Kvalitetsråd som behandlar rapporteringar i den egna verksamheten.

95 Även här finns planer på att sprida arbetsmetoden till hela VoO verksamhet. 3 (3) Slutsats Resultatet visar att det finns en likartad och kvalitetssäkrad hantering av avvikelser och klagomål kring individärenden och lagstyrda moment som rör avvikelsehantering och rapportering. I dessa fall används systemet Flexite för att hantera klagomål och omvandla dessa till avvikelser. Kontrollen visar också att det finns arbetssätt och rutiner för att fånga upp synpunkter och klagomål som är generella inom förvaltningens olika verksamheter och som inte rör den avvikelserapportering som är lagstyrd. Samtidigt visar kontrollen att det för synpunkter av generell karaktär saknas dokumenterade riktlinjer på förvaltningsövergripande nivå. Ansvariga Daniela Fernandez Avdelningschef Lars-Åke Ståhl Förvaltningschef

96 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Öster 1 (1) Datum Vår referens Annika Rausin Ekonomichef Tjänsteskrivelse Intern kontroll - Att alla skattepliktiga förmåner till medarbetare redovisas enligt gällande regler SOFÖ Sammanfattning Genomgång av samtliga leverantörsfakturor under oktober månad där fakturabeloppet översteg 1000 kr. I underlaget upptäcktes en faktura där en skattepliktig förmån hanterats felaktigt. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att lägga rapporten till handlingarna. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse AU intern kontroll skattepliktiga förmåner Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Östers arbetsutskott Stadsområdesnämnd Öster Ärendet Metod och kontroll Genomgång av samtliga leverantörsfakturor med fakturadatum i oktober månad 2013 samt med ett fakturabelopp överstigande 1000 kr. I oktober månad hade förvaltningen 605 st leverantörsfakturor som översteg 1000 kr. Resultat I underlaget upptäcktes en faktura där en skattepliktig förmån hanterats felaktigt. Fakturan avsåg inköp av ett par skor till en medarbetare. Skorna var avsedda att användas i tjänsten men uppfyller inte kravet för att vara en skattefri förmån. Ansvariga Lars-Åke Ståhl Förvaltningschef SIGNERAD

97 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Öster 1 (4) Datum Vår referens Margareta Strand MAS Tjänsteskrivelse Intern kontroll - Att hygienkraven utifrån gällande rutiner följs SOFÖ Sammanfattning Att förebygga vårdrelaterade infektioner är en viktig del i kvalitets- och säkerhetsarbetet inom vård och omsorg. Krav på att hälso- och sjukvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård 24 Hälso-och sjukvårdslagen (1982:763). Detta innebär att den särskilt skall vara av god kvalité med god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen. Föreskriften Basal hygien inom hälso- och sjukvården mm (SOSFS 2007:19) och Malmö stads hygienriktlinje för vård och omsorg ska följas. I 2013 års interna kontroll har inom vård och omsorg stickprovs kontroller genomförts under våren, med uppföljnings besök november. Kontrollmål: Att hygienkraven utifrån gällande rutiner följs. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att lägga rapporten till handlingarna. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse AU Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Östers arbetsutskott Stadsområdesnämnd Öster Ärendet Att förebygga vårdrelaterade infektioner är en viktig del i kvalitets- och säkerhetsarbetet inom vård och omsorg. Krav på att hälso- och sjukvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård 24 Hälso-och sjukvårdslagen (1982:763). Detta innebär att den särskilt skall vara av god kvalité med god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen. Föreskriften Basal hygien inom hälso- och sjukvården mm (SOSFS 2007:19) och Malmö stads hygienriktlinje för vård och omsorg ska följas. I 2013 års interna kontroll har inom vård och omsorg stickprovs kontroller genomförts under våren, med uppföljnings besök november. Kontrollmål: Att hygienkraven utifrån gällande rutiner följs. SIGNERAD

98 2 (4) Syfte Att säkerställa att hygienriktlinjerna efterlevs, att personalen arbetar i enlighet med de rutiner för basal hygien som finns. Att på så sätt minimera risken för smitta samt att minska vård relaterade infektioner och därmed öka patientsäkerheten. Metod Kontroll genomförs genom oanmält verksamhetsbesök vid ett tillfälle i november månad. Återrapportering till nämnden under december månad. Kontrollmomenten har varit korrekt följsamhet till basala hygienrutiner och korrekt följsamhet till klädregel. Obeservationerna utfördes på fem olika enheter under vecka 45 och 46 inom stadsområdesförvaltning Öster. Kontrollerna har utförts på tre särskilda boende och två hemtjänstgrupper. Mätningen har delats upp inom områdena följsamhet till basala hygienrutiner och följsamhet till klädregel. Metoden grundar sig på Sveriges Kommuner och Landstings( SKL) granskningsprotokoll. Resultat Följsamhet till klädregler Tre steg i klädreglerna: 1. Kortärmad arbetsdräkt 2. Fri från ringar, klockor och armband 3. Kort eller uppsatt hår Under uppföljningsbesöket i november granskades totalt 6 sjuksköterskor och 10 omvårdnadspersonal. Av de granskade sjuksköterskorna följde 4 de tre stegen i klädreglerna korrekt, varav 2 brast genom att inte använda sig av kortärmad arbetsdräkt. Omvårdnadspersonalen följde klädreglerna korrekt i 6 fall och i 4 fall består bristerna i att en bar armband och en bar ring, 2 hade ej kortärmad arbetsdräkt. Bifynd en omvårdnadspersonal hade nagellack. Följsamhet till basala hygienrutiner Fyra steg i följsamhet till basala hygienrutiner 1. Korrekt desinfektion av händerna före 2. Korrekt desinfektion av händerna efter 3. Korrekt användning av handskar 4. Korrekt användning av engångs plastförkläde Det var 11 personal varav 1 sjuksköterskor och 10 omvårdnadspersonal som granskades i följsamhet till basala hygienrutiner i det nära omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskan hade korrekt följsamhet till basal hygienrutin i samtliga 4 steg. Av omvårdnadspersonalen så var det ingen som hade korrekt följsamhet i alla 4 stegen.

99 I steg ett har 6 omvårdnadspersonal korrekt desinfektion av händer före, och 4 brister i följsamheten. Steg två har 4 omvårdnadspersonal korrekt desinfektion av händer efter, och 6 brister i följsamhet. I steg tre användning av handskar så är det endast en som har korrekt följsamhet. Det finns påtagliga brister i när handskar ska användas och när de ska bytas. I steg fyra är det endast en av 10 omvårdnadspersonal som använder plastförkläde engångs i omvårdnadsarbetet. En använde gul skyddsrock som är beslutat 2010 att de inte ska användas längre. Det är 9 som brister i användning av skyddsrock. 3 (4) Planerade vidtagna Åtgärd efter tillsynen våren 2013 God följsamhet till hygienregeln kan avsevärt reducera antalet infektioner och smittspridning. Basala hygienrutiner och klädregler ska efterföljas. - Vid nyanställning ska personalen utbildas i basal hygien. - Alla nyanställda ska skriva under att de taget del av informationen och att de är medvetna om det personliga ansvaret att följa basala hygienrutiner. - Utbildning i basala hygienrutiner bör genomföras regelbundet. - Kontroll av efterlevnaden av korrekt följsamhet till klädregel och korrekt följsamhet bör göras regelbundet. Uppföljning av åtgärderna november 2013 Resultat visade på att personalen överlag var bättre på att följa klädreglerna än basala hygienrutiner. Ingen större förbättring sedan mätningen på våren 2013 kan urskiljas. Det finns brister i kunskap framförallt när det gäller användning av skyddskläder handskar och skyddsförkläde. Det finns brister i kunskapen när inte handskar bör användas som tex. i måltidssituationen. Det förekommer att man tar på handskar och behåller samma handskar på under hela besöket. Det finns personal som tvättar sig och spritar sig med handskar på. Interkontroll moment Tre frågor har ställts till personalen utifrån åtgärdsförslaget efter mätningen våren Har du fått utbildning i basal hygien vid introduktionen? När fick du utbildning senast? Har du skrivet under att du taget del av information om personligt ansvar att följa basala hygienrutiner? En personal uppgav att hon fått utbildning i basal hygien vid introduktionen, en personal hade fått utbildning för ett år sedan, övriga uppgav att de inte mindes och att det var länge sedan. Någon uppgav att det var 7-8 år sedan. I gamla Husie har den basala hygienutbildningen varit inbakad i läkemedelsutbildningen, vilket har fått till följd att endast den personal som går läkemedelsutbildning fått utbildning i basal hygien.

100 4 (4) Endast en kände till dokumentet där man skriver under att man taget del och har personligt ansvar att följa hygienrutinen. På grund av olika anledningar främst omorganisationen i Malmö stad så har inte de föreslagna åtgärderna i Internkontrollen efter levts fullt ut. Nuvarande planering är att all personal i vård och omsorg ska utbildas. Tre sjuksköterskor har fått i uppdrag att hålla utbildningarna som ska påbörjas i nov Den mest grundläggande åtgärden för att förhindra smittspridning och för att förebygga vårdrelaterade infektioner är att vårdpersonal tillämpar basala hygienrutiner i sitt arbete. Rekommenderar att följa upp följsamhet till kläddregelen och följsamheten av den basala hygienrutinen i internkontrollen Ansvariga Lena Gabrielsson Vård- o omsorgschef Lars-Åke Ståhl Förvaltningschef

101 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Öster 1 (2) Datum Vår referens Annika Persson Utvecklingssekreterare Tjänsteskrivelse Ansökan om föreningsstöd - Hyresgästföreningen / Gröningen SOFÖ Sammanfattning Hyresgästföreningen (Hgf)har inkommit med en ansökan gällande fritidsverksamhet i Herrgården år Sammanlagt ansöker Hgf om kr. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att Hyresgästföreningens ansökan beaktas i nämndens internbudget år 2014 motsvarande sökt summa dvs kr. att slutligt beslut avseende bidrag fattas på sammansträdet närmast efter det då Internbudget 2014 fastställts. att att begära återrapportering av verksamhet och ekonomisk redovisning en djupare utredning gällande föreningens måluppföljning och besöksstatistik görs under Beslutsunderlag Ansökan G-Tjänsteskrivelse AU Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Östers arbetsutskott Stadsområdesnämnd Öster Ärendet Hyresgästföreningen (Hgf)har inkommit med en ansökan gällande fritidsverksamhet i Herrgården år Sammanlagt ansöker Hgf om kr. År 2007 gjorde stadsdelsfullmäktige i Rosengård en tilläggsansökan till Kommunstyrelsen på kr avseende medel för Mötesplatser för ungdomar som stöd för ovanstående verksamhet. Därefter har Hgf ur Rosengård stadsdelsfullmäktiges anslag för mötesplatser tilldelats SIGNERAD

102 kr per år till verksamheten. 2 (2) För 2013 beviljades föreningen kr. Någon återrapportering gällande hur dessa medel har använts har inte inkommit till Stadsområdesnämnden. Detta trots att krav på återrapport var en förutsättning för beviljandet i enlighet med dåvarande Rosengård stadsdelsförvaltnings riktlinjer för föreningsstöd. Enligt Hgf besöker ungdomar fritidsgården varje vecka. Hur många av dessa som är pojkar respektive flickor framgår inte. Det framgår inte heller vad de sökta medlen kommer att användas till, fritidsverksamhetens totala kostnad samt hur övriga kostnader finansieras. Enligt ansökan är målet med den öppna verksamheten att överbrygga kulturella skillnader, att genom egen vunnen erfarenhet se att det går att förändra saker tillsammans, att lugna oroliga själar, att öka ungdomars ansvarstagande samt att få fler ungdomar engagerade i demokratiska processer. Någon beskrivning över hur dessa mål ska nås saknas i ansökan. Stadsområdesförvaltningen föreslår att Hyresgästföreningens ansökan beaktas i Internbudget år 2014 motsvarande den summa som söks dvs kr. Finansiering föreslås ske genom stadsområdesnämndens anslag för mötesplatser år Stadsområdesförvaltningen anser dock att en djupare utredning bör göras gällande föreningens fastställda mål kopplat till verksamhetens innehåll; hur säkerställer föreningen att aktiviteterna leder till förväntade mål, hur följs målen upp och hur ser könsfördelningen ut i fritidsverksamheten? Mot bakgrund av omorganisationen och avsevärt minskad budget avskaffades de föreningsbidrag som tidigare funnits i Rosengård stadsdelsnämnd. Som ett led i detta finns inte längre några riktlinjer gällande föreningsstöd. Även detta bör beaktas inför beslutet. Ansvariga Marie Hendra Avdelningschef Lars-Åke Ståhl Förvaltningschef

103 Till Stadsdelsförvaltningen Rosengård/Husie Ansökan om ekonomiskt stöd för fritidsverksamheten på Gröningen/Herrgården för Sedan 1985 har Hyresgästföreningen bedrivit fritidsverksamhet på Herrgården, dels med ideella krafter och dels med avlönad personal. Vi har i genomsnitt mellan besök i veckan Utöver den öppna verksamheten bedrivs en rad andra aktiviteter genom fritidslokalen. En del av detta arbete genomförs av ideella krafter: Vi arbetar aktivt för att få fler tjejer till fritidsgården. Därför har vi 2 kvinnliga ledare av tre. Ca 15% av besöken utgörs av tjejer. Varannan vecka har vi tjejkvällar. Aktiviteter utomhus: Verksamheten skall bestå av fiske och naturupplevelser. Målgrupp är ungdomar boende inom Gröningen. Båtfiske Limhamn, 4 gånger per år och 20 ungdomar + 5 ledare per tillfälle. Fiska med Korpen för vuxna och barn, Fiska med vuxna män o kvinnor Dagsutflykt till fiskeplatser i Skåne, Svampplockning. Svenska traditioner såsom Påsk, Midsommar och Jul Övrig verksamhet på Rosengård/Herrgården Verksamhet för kvinnor Vi har öppen verksamhet för kvinnor varje vardag mellan kl Vi har kontakt med socialen som vill att kvinnor som är hemma och utanför arbetsmarknaden skall delta i vår verksamhet. I vår veckoplan har vi vardagssvenska, sykurs, friskvård, samtal om engagemang i skola och boende. Vi gör en del utflykter för att ge kvinnorna ett annat perspektiv på vad som samhället har att erbjuda. Vår verksamhet har vi flyttat från fritidsgården till Ramels väg 79. I verksamheten i dag finns 25 kvinnor med huvudsaklig postadress på Ramels väg.

104 Hälsans Hus Vi har ännu ett succéår bakom oss på Hälsans Hus. I dag har vi sex ledare som tränar kvinnorna och uppmuntrar till fysisk aktivitet. Det finns svårigheter på Hälsans Hus att få intäkter till att betala vår ledare. För tillfället erbjuder vi kvinnor som bor öster om amiralsgatan att träna 14 gånger per månad utan att själv betala kostnaden. Vi har ca 350 besök i veckan och kvinnorna är i åldern mellan år. Under hösten kommer vi att träna flickor i ålder 8-14 år i självförsvar som en del i vår verksamhet. Under våren 2014 kommer vi tillsammans med forskare på SUS träna ett 80 tal kvinnor på Hälsans Hus i syfte att undersöka hur fysisk aktivitet kan minska risken för diabetes. Vår verksamhet är öppen under perioden januari Juni och september December. Under juli och augusti håller vi stängt beroende på att vi inte kan sänka temperaturen i lokalerna. Det är lika varmt inne som ute. För att kunna fortsätta den viktiga verksamheten, bibehålla och vidareutveckla en hög kvalité för de cirka 500 ungdomar som varje vecka deltar i verksamheten på fritidsgården behövs ett stöd från stadsdelen med kr. Bidraget är avsett att täcka lönekostnaderna för en ledare. Beräknad ledarlön för 2014 är 21768:- (årsbelopp inkl. sociala avgifter ca ) sociala avgifterna är beräknade i underkant. Redovisning av sökt bidrag för 2013 Bidraget från stadsdelen har gått till att täcka lönekostnader för en fritidsledare kr per månad + sociala kostnader motsvarar en årskostnad på kr Budget 2014 Vår totala budget för ovan nämnda verksamheter uppgår till kr Varav lokalhyra (hyra fritidsgårdens lokaler kr totala lönekostnader kr varav på fritidsgården kr Vi har tecknat ett avtal med fastighetsägaren om ett bidrag på 1.5 miljoner per år och avtalet gäller till den 31 mars Styrgruppen för Gröningen Fritidsverksamhet. Malmö Kenneth Gustavsson Ordförande

105 Postadress: Hyresgästföreningen region södra Skåne Gröningen fritidsverksamhet Box 17203, Malmö Fritidsgården Verksamheten håller öppet fem dagar i veckan och omfattar följande inriktning: Att bedriva en öppen verksamhet för ungdomar i den lokal som förfogas. Att skapa en naturlig mötesplats för ungdomar där kontakten med vuxna bibehålls på ett naturligt och tryggt sätt. Att genom möten stimulera till positivt tänkande och agerande. Att stimulera till ansvarstagande. Att stimulera till deltagande i demokratiska processer, Mål med verksamheten är: Att de ungdomar som deltar i verksamheten genom egen vunnen erfarenhet ska se att det går att förändra saker tillsammans. Att genom en öppen ungdomsverksamhet överbrygga kulturella skillnader. Att genom en öppen verksamhet lugna oroliga själar. Att genom den öppna verksamheten få fler ungdomar som är ansvarstagande för sin egen och andras situation. Att genom den öppna verksamheten få ungdomar engagerade i demokratiska processer.

106 :JaUeJI ellaapr ^e sjo.jrjoua8 alaqre ellap Ae lap ul 'ualelolsptltjj uroua8 lelaltntlle elpue pel ua snupaq ualaquesllan euddo uap Janoln 'ressaco.rd plsrlejlouap r apera8e8ue reuoptun FJ uataquesljan euddo uap uoua8 py. 'uorlenlrs sejpue qco ua8a uts JoJ apue8elsrensue le uros leuop8un JaU gj ualaquesl.ran euddo uap uroua8 py. ';e;efs e8r;o.ro eu8n; ]aquesijaa uaddo ua uroua8 lly. 'rapeulltls ellarntlnl e33fuqlano laqueslla^suuop8un ueddo ua utoua8 py o 'sueuueslltl Jales ejpueloj Ue lgt lap ]le as els laquarejja uauunn ua8a uoua8 uataqueslran I re]lap uos leurop8un ap ]g o JP ualaqureslja^ pau len 'rassarojd elstlejlouap r apueteg;ap llll ejalnulls ]lv o 'apueselslensue lltl ejalnutls ] [ o 'apuela8e qto apueluel yrlrsod lll] ejalnutls ualou ruouat 11y. 'ltes lt3tut qoo 13r;.rn1eu ila gd sllpqaqlq euxnn pau ualleluol lpp reuop8un l-o.; s1e;dsalour Br;ln1eu ua edels py. 'setop-o.; tuos lelol uep I Jetuop8un lo.; laques)jan uaddo ua elupaq llv. :tu1u1>;r.ru! apueflgl reuejrro r{]o uerja^ I,retep rual laddo JallFq ualaqure$lran 'uella^! lgsaq 00I e3 pau telg lgsaq lalelue req laqueslra^ urs ap3uef lasnq;a3a1 uepas 'uelsa^ lgsaq oog - oog uellaur prusurouat I leq la.apuaoq ap sor.l (;apauuapueflluloq) ua8urupessa.raq ern slltpt req lapauslaque$ua^ qto eurapeulsolleuosla6 ';euosrad peuol^e pau slap qoo raljejl ellaapt pau s;ap 'uaprg8rrag gd laqueslra^sptltjj ]tnupaq ua8uruaro.;lse8sa.rag req 5g6I uepas rp.j uopr g8rre1ryue8u1u grg ' vwz ud uelequrus{re^splll{ rg.j pgls l{sluouo{e ruo uu>lgsuv pjf0u0sou,oiosurg B plgn 3u ru1;enro;slapspels spl gtuasog ; ;11 I I -60- iloe ue6uruarg.+lsg6sall{h #

107 'aln uos auut ltujea em lg lec'eujalelol luajnlejadual elues uei alur rnpe gd apuaojaq ]3uels t^lallgr.l rlsn8ne qoo rlnf Japun 'Jaqtualaq - laqualdas qro runf - r:enuef uapouad Japun uaddo Je lalluesijaa Jgn 'salaqerp JoJ ualstj elsul.u uel lauatlie lslsa; lnq elosjapun pe agas r snp suesf eh gd touurn4 lel og lla euerl sns gd erelsro; pau sueuueslltl t^ reuuol vroz uug^japun 'laqueslla^ l9a I lep ua uos lensro4;efs I Jg tt-8 raplb! JollrlJ euer] ]lp r^ leuuol uelsoq Japun 'rf OL-6I uellau ujaplglre eujouur^l q3o uella^rlosaq 0S ejreq!n'uapeulsol elelaq n;elspe ueln peugru lad ra8ugb tt euej] 11e uele8s;ejrrue Luo Jalso roq uos Jouutnl rn lapnfqla lallp]llll Jol 'ajepal rf^ elelaq ne llll rallplu! PJ lle snh suesleh gd ralaq8ug^s suuu tac 'le]tnttle lsrs{ ;;r1.re.r1unuddn q30 eujouutal Jeuell uos arepal xas ra req 3ep 1 'snp suesleh gd sso LUoleq Jggtlns lla nuue req!n snh suesleh '29 tp^ slaueu 1;t1 uaprgtsptltjj ugrj ]e]lalj r^ req lellueslra^ rfn 'epntq.ra ue Jeq tallellues uos pe^ gd ntpladsrad leuue Ua eurouurn>l ab pe rol ra11alpn lap ua rg8 la 'apuaoq Lllo elols r Sueure8e8ua uo lelues 'prgnlst.t; 's:n1as 'elsuanss8epjea ra req ue;do>lca^ JeA 'laquesijaa JBA I e8el;ap llels uapeuljetuslaqle JoJueln qro euuaq Je uros rouurdl lle lll^ LUos ualepos pau ]leluol JeLl la '00'ZT - 00'60 'll uellau Seplen alren louurnl Jo.J ]aquesl:an uaddo req la,ouu!^l rgj laqureslran 'JeqsJol qf,o uotutuo;d 'a;dde 'req 'ralesugl8 ne 8ur;po ua leuets ujeq 0t ej pau sueuuesllt] Jeq!n lelporen lnf ' JeruuoSptf\l r Is"ed. rauo!l!perl elsua^s 'Sulupo;dduuen5. 'aupls r rasle;da1sr ;lns8eq. louul^)l o ueu euxn^ pau elsll o 'uleq qlo euxnn lo.1 uadro; pau e>lstl o 'allpjllll rad arepa; g + leuop8un OZ qlo lg lad latugb t ',,uluequltl,, alstjlps o 'ua8uruo.r g ruout apuaoq reuuopsun :e ddnr3lgy11 'ras;ana;ddnjnleu qoo aisu ^e plsaq llels ualallues)jan :snquoln ralat!^!dlv

108 gulen 0I 002 ozlr xo8 lall u esija^splluj uasut uor g eu pis el pos uotsaj uasutualo.jlsessalah :ssar pelsod 69EVLI-OVj apuerolpro 'laq u e$lr a^s pllul u atu r u o.r 9 r o; u add nrbral5 '00'Tz - 00'8T uellau ielle^) g^] qoo Sepa;1- tepugur OO'3I - 'OO'ZI 'll ugrj apuellpqladdo pau uaprgtsprlu; gd ualaqueslla^ ellpqlle.rddn lte r-o.j rl OOO'OS palu ualapspels ugrj pols lla s^oqeq ualaquesua^ lellap e>lcan afuen uos reuuopsun oos eird ep JgJ?llle^l 3gr.l ua elllenlnalept^ tlf,o ellfqeqlq 'uelaquueslran etrl>1rn uap ellesyoj euunl Ue rgl

109 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Öster 1 (2) Datum Vår referens Frida De Oliveira Lundquist Utvecklingssekreterare Tjänsteskrivelse Remiss avseende förslag till godstrafikprogram för Malmö SOFÖ Sammanfattning Gatukontoret har i samarbete med Stadsbyggnadskontoret, Fastighetskontoret och Miljöförvaltningen tagit fram ett förslag till Godstrafikprogram för Malmö. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att avge yttrande till Gatukontoret i enlighet med upprättat förslag Beslutsunderlag Missivskrivelse Godstrafiken i Malmö en nulägesbeskrivning Godstrafikprogram för Malmö G-AU Yttrande Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Östers arbetsutskott Stadsområdesnämnd Öster Ärendet Gatukontoret har i samarbete med Stadsbyggnadskontoret, Fastighetskontoret och Miljöförvaltningen tagit fram ett förslag till Godstrafikprogram för Malmö. Det är första gången Malmö stad tar fram ett program som är särskilt inriktat mot godstrafik. Programmet sträcker sig fram till år Med godstrafik avses all tung trafik förutom busstrafik. Det kan således röra sig om fordon för varudistribution, avfallstransporter, flyttransporter, bygg- och anläggningstransporter och tanktransporter. Däremot räknas inte rena arbetsmaskiner såsom kranar och traktorer till godstrafiken. Till godstrafiken hör dock även lätta fordon, inklusive cykel, vars huvudsyfte är att användas i varuleveranskedjan samt järnvägstrafik och hamntrafik. Malmös ökande befolkning, utökat fokus kring frågor om ekologisk hållbarhet samt utvecklandet av logistiksektorn i Malmö har aktualiserat frågor kring hanteringen av godstrafiken och de SIGNERAD

110 utmaningar som medföljer. 2 (2) I godstrafikprogrammet presenteras följande fyra inriktningsmål: 1. Fungerar väl på stadens villkor 2. Skapa tillväxt i Malmö och Öresundsregionen 3. Medföra minimal miljöpåverkan lokalt, regionalt och globalt 4. Bidrar till en trygg och säker stad Till respektive inriktningsmål hör effektmål. Slutligen presenteras fem förslag på strategier, för att konkretisera effektmålen ytterligare. Den första strategin, samverka med externa aktörer för att utveckla godstrafiken i Malmö handlar bland annaat om att samverka och medverka i nätverk kring godstrafik och utöka dialogen med Polisen. Den andra strategin, arbeta för en effektiv och säker citylogistik som ger en attraktiv stadsmiljö innebär bland annat åtgärder som att genomdriva samlastade transporter för kommunen och verka för skärpta säkerhetskrav vid upphandling av Malmö stads transporter. Den tredje strategin, Satsa på Norra hamnen och på sikt Glostorps vång som Malmös expansionsområde för logistikverksamheter för godsnoden Öresund presenterar bland annat hur klustereffekter i Norra hamnen kan uppmuntras samt hur förutsättningarna för förbättrad infrastruktur, goda parkeringsmöjligheter samt effektiv markanvändning vid planläggning kan uppnås. Den fjärde strategin, Satsning på förnybara bränslen samt rena, tysta och energisnåla transporter i godstrafiksektorn fokuserar på hur staden kan verka för en hållbar infrastruktur med förnybara drivmedel samt införa krav på obligatorisk Eco Driving för godstrafikfördon som förs fram av Malmö stads eller av Malmö stad upphandlade entreprenörer. Den femte strategin handlar om hur den interna kunskapsnivån i Malmö stads förvaltningar kring godstrafikfrågor kan höjas. Åtgärdsförslagen har fokus på workshopar för att öka kunskapen. Vidare föreslås godstrafiken på gummihjul att betraktas som ett eget trafikslag, för att uppmärksamma godstrafikens speciella förutsättningar men också för att möta de negativa konsekvenser för miljö och hälsa som trafiken innebär. Till godstrafikplanen kommer en mer detaljerad handlingsplan att tas fram. I denna kommer strategierna att konkretiseras samt tids- och resurssättas. Insatser för uppföljning av åtgärderna samt ansvarsfördelning kommer också att specificeras. Ansvariga Daniela Fernandez Avdelningschef Lars-Åke Ståhl Förvaltningschef

111 Malmö stad Stadsområdesnämnd Öster 1 (2) Datum Adress Stadsområdesförvaltning Öster Agnesfridsvägen 2 Yttrande Diarienummer SOFÖ Remiss avseende förslag till godstrafikprogram för Malmö Stadsområdesnämnd Öster har beslutat att lämna följande yttrande: Sammanfattning Gatukontoret har i samarbete med Stadsbyggnadskontoret, Fastighetskontoret och Miljöförvaltningen tagit fram ett förslag till Godstrafikprogram för Malmö. Yttrande Förslaget till godstrafikprogram presenterar ett väl genomtänkt och strategiskt synsätt på hur Malmö stads nämnder ska förhålla sig till godstrafiken fram till år Programmet innehåller såväl inriktnings- och effektmål som strategier. För Stadsområdesnämnd Öster är godstrafikprogrammet angeläget. Stadsområde Öster berörs genom sin lokalisering och genom att några av de största stråken för godstrafiken i staden skär genom stadsområdet. Amiralsgatan, Kontinentalbanan samt Inre och Yttre Ringvägen omger och korsar stadsområdet. Att en del av den tunga godstrafiken som idag passerar igenom stadsområdet kan styras om via andra transportvägar eller järnväg utanför tätbebyggelsen anses viktigt. Det finns emellertid tung godstrafik som tjänar sitt syfte inom stadsområdet. För att stadsområde Öster liksom övriga staden ska kunna fortsätta växa inåt i enlighet med Översiktsplan 2012 och för att försörja stadsområdets växande befolkning med varuleveranser är det angeläget att godstrafiken fungerar. I stadsområde Östers västra delar pågår en omfattande fysisk utveckling. I stadsområdets yttersta västra delar pågår processer kring Station Rosengård, stadsutvecklingsprojektet Culture Casbah samt Amiralsstaden. Intill Sallerupsvägen utvecklas bostadsområden med väl utbyggd handel såväl som förskolor och LSSboende. Godstrafikprogrammet aktualiserar att hänsyn tas till godstrafikens framtida utveckling i dessa processer. Den vision som presenteras och som innebär att Malmö år 2020 genom effektivare och mer miljövänliga godstransporter möjliggjort tillväxt, förbättrat luftkvaliteten, sänkt bullernivåerna, förbättrat trafiksäkerheten stärkt det privata näringslivet samt bidragit till stadens attraktivitet är ambitiös och relevant. Att samverkan med olika aktörer och att ökade krav

112 och restriktioner för att främja den ekologiska hållbarheten lyfts som framgångsfaktorer är positivt. 2 (2) Intill Inre Ringvägen, Kontinentalbanan, Amiralsgatan samt Yttre Ringvägen finns stora utmaningar avseende höga bullernivåer. Detta är synnerligen problematiskt då dessa sträckor omges av såväl bostäder som förskolor. Såväl Rosengård stadsdelsfullmäktige som Husie stadsdelsfullmäktige har vid flera tillfällen påpekat bullrets påverkan på respektive stadsdel. I svaret på remiss för Planprogram Herrgården (D.nr: ROS-SDF ) poängterar Rosengård stadsdelsfullmäktige att åtgärder för de höga bullernivåerna utmed Inre Ringvägen bör ses som en avgörande strategisk fråga för Malmö stad. Såväl Husie stadsdelsfullmäktige som Rosengård stadsdelsfullmäktige påtalar i sina yttrande angående förslag till Malmö stads åtgärdsprogram mot buller (D.nr: HUS-SDF , D.nr: ROS-SDF ) att bullerfria zoner bör prioriteras och säkras. Vidare är det av stor vikt att befintligt buller i så hög grad som möjligt åtgärdas. Boende som utsätts för buller tenderar att i större utsträckning än andra utveckla försämrad sömn, hjärt- och kärlsjukdomar och generellt nedsatt prestationsförmåga. Barn är de som påverkas mest. Enligt miljöförvaltningen uppgår den samhällsekonomiska kostnaden av bullerskador orsakade av vägtrafikbuller till 250 mkr per år (Malmö stads åtgärdsprogram mot buller ). De samhällsekonomiska vinsterna av minskat buller är således stora. Även höga halter av luftföroreningar har negativa effekter på människors hälsa och det är därför av stor vikt att dessa minskar. De satsningar som planeras i Norra Hamnen och Glostorps vång bedöms kunna ge positiv inverkan på malmöbornas möjlighet till arbete inom logistiksektorn. Stadsområdesnämnd Öster vill betona vikten av att även arbetet för tillväxt sker med hållbarhetsperspektiv. I godstrafikprogrammet belyses också trafiksäkerhetsaspekterna. Bland annat presenteras hur backningsolyckor kan undvikas genom att man hanterar problemet redan i planeringsprocesser av nya områden, genom att undvika förekomsten av trånga säckgator där tyngre fordon inte ges möjlighet att svänga. Stadsområdesnämnd Öster anser att även befintliga säckgator i stadsområdet kan behöva öppnas upp för att minska detta problem. Barnperspektivet Stadsområdesnämnd Öster bedömer att godstrafikprogrammet främjar flickor och pojkars uppväxtmiljö. Ett utökat trafiksäkerhetsperspektiv samt sänkta bullernivåer stärker barns möjlighet för lek, spel och utevistelse i staden. Ordförande Andreas Konstantinides Stadsområdesnämnd Öster

113 Malmö stad Gatukontoret Datum Diarienummer TN-GK Vår referens Anders Nilsson Direkttelefon Till nämnder inom Malmö Stad för yttrande: Remiss avseende förslag till godstrafikprogram för Malmö Gatukontorets diarienummer TN-GK Gatukontoret har i samarbete med Stadsbyggnadskontoret, Fastighetskontoret och Miljöförvaltningen tagit fram ett förslag till godstrafikprogram för Malmö. Som bilaga till programmet finns ett dokument som kallas för nulägesbeskrivning. Programmet syftar till att beskriva hur arbetet inom godstrafikområdet ska bedrivas inom Malmö Stad under de kommande åren. Tekniska nämndens delegation 1 godkände att godstrafikprogrammet skickas ut på remiss. Härmed ges statliga organ, regionala organ, kommunala förvaltningar, intresseorganisationer och företag möjlighet att lämna synpunkter på det framtagna förslaget till godstrafikprogram. Eventuella frågor kring remissen och innehållet i godstrafikprogrammet besvaras av Anders Nilsson per telefon / eller per mail till Senast ska synpunkter på remissen ha kommit in till Gatukontoret Yttranden kan skickas i digital form till eller via post till: Gatukontoret, Malmö. Ange Diarienummer TN-GK Det kommer också att finnas möjlighet att delta i ett informationsmöte kring godstrafikprogrammet som kommer att hållas onsdagen den 6 november klockan i lokalen Kungsparken som ligger på Stadshusets gård, August Palms Plats 1. Anmälan sker i receptionen. Vi ser gärna att föranmälan sker till så att vi kan planera eftermiddagen på bästa sätt. Dokumenten finns också tillgängliga att ladda ner på Malmö Stads hemsida under adressen GATUKONTORET August Palms plats Malmö Tel Org.nr

Stadsområdesförvaltning Norr ställer sig positiv till alla delar i Stadskontorets förslag.

Stadsområdesförvaltning Norr ställer sig positiv till alla delar i Stadskontorets förslag. Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (2) Datum 2015-07-30 Vår referens Petra Quandt Farkas Enhetschef Petra.q.farkas@malmo.se Tjänsteskrivelse Kommungemensam bostadsrådgivning STK-2015-175 Sammanfattning

Läs mer

Budgetskrivelse 2015. Kommunfullmäktige

Budgetskrivelse 2015. Kommunfullmäktige Budgetskrivelse 2015 Kommunfullmäktige Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Nämndens verksamhetsinriktning... 5 3 Kommunfullmäktigemål... 6 3.1 Ungdomsarbetslösheten ska minska... 6 3.2 Malmöbor

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Verksamhetsplaner för 2014. lägga informationen till handlingarna.

Tjänsteskrivelse. Verksamhetsplaner för 2014. lägga informationen till handlingarna. Malmö stad Stadsområdesförvaltning Söder 1 (2) Datum 2013-12-19 Vår referens Maria Hultin Controller Maria.Hultin@malmo.se Tjänsteskrivelse Verksamhetsplaner för 2014 SOFS-2013-593 Sammanfattning Stadsområdesförvaltningen

Läs mer

Delårsrapport 2 År 2014 med uppföljning av åtgärdsplan för att uppnå ekonomisk balans 2014

Delårsrapport 2 År 2014 med uppföljning av åtgärdsplan för att uppnå ekonomisk balans 2014 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Söder 1 (1) Datum 2014-09-18 Handläggare Jenny Ahlm Controller Jenny.Ahlm@malmo.se Tjänsteskrivelse Delårsrapport 2 År 2014 med uppföljning av åtgärdsplan för att uppnå

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Kvalitetsberättelse för individ- och familjeomsorgen 2013

Tjänsteskrivelse. Kvalitetsberättelse för individ- och familjeomsorgen 2013 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (1) Datum 2014-04-03 Vår referens Sofi Kimfors Planeringssekreterare Tjänsteskrivelse sofi.kimfors@malmo.se Kvalitetsberättelse för individ- och familjeomsorgen

Läs mer

2015-08-26 kl. 17:00 Sluttid: 18:30. Klockan 17:10-18:05, samt klockan 18:10-18:20. Motetten Folkets hus, Munkhättegatan 202 Malmö

2015-08-26 kl. 17:00 Sluttid: 18:30. Klockan 17:10-18:05, samt klockan 18:10-18:20. Motetten Folkets hus, Munkhättegatan 202 Malmö Malmö stad Stadsområdesnämnd Söder 1 Protokoll Sammanträdestid Ajournering Plats 2015-08-26 kl. 17:00 Sluttid: 18:30 Klockan 17:10-18:05, samt klockan 18:10-18:20 Motetten Folkets hus, Munkhättegatan 202

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Kartläggning av hemlösa år 2013. 2014-02-12 Vår referens. Karin Andersson Utvecklingssekreterare. Karin.Andersson@malmo.

Tjänsteskrivelse. Kartläggning av hemlösa år 2013. 2014-02-12 Vår referens. Karin Andersson Utvecklingssekreterare. Karin.Andersson@malmo. SIGNERAD 2014-01-28 Malmö stad Stadskontoret 1 (10) Datum 2014-02-12 Vår referens Karin Andersson Utvecklingssekreterare Tjänsteskrivelse Karin.Andersson@malmo.se Kartläggning av hemlösa år 2013 STK-2013-969

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Tillsynsärende hemlösa barn

Tjänsteskrivelse. Tillsynsärende hemlösa barn Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (3) Datum 2014-09-11 Vår referens Sofi Kimfors Planeringssekreterare Tjänsteskrivelse sofi.kimfors@malmo.se Tillsynsärende hemlösa barn SOFN-2013-188 Sammanfattning

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (1) Riktlinje för timavlönade. 2014-10-29 Vår referens. Josefin Haugthon Planeringssekreterare Josefin.Haugthon@malmo.

Tjänsteskrivelse 1 (1) Riktlinje för timavlönade. 2014-10-29 Vår referens. Josefin Haugthon Planeringssekreterare Josefin.Haugthon@malmo. 1 (1) Datum 2014-10-29 Vår referens Josefin Haugthon Planeringssekreterare Josefin.Haugthon@malmo.se Tjänsteskrivelse Riktlinje för timavlönade SOFS-2014-463 Sammanfattning Samtliga förvaltningar ska under

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Individ- och familjeomsorg 2014, Stadsområdesförvaltning Väster

Tjänsteskrivelse. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Individ- och familjeomsorg 2014, Stadsområdesförvaltning Väster Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2014-02-04 Vår referens Eva Hansson Socialsekreterare Tjänsteskrivelse Eva.Hansson@malmo.se Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Individ-

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad Mellan Arbetsförmedlingen och Malmö stad genom JobbMalmö

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Kommungemensam långsiktig strategi för kompetens- och personalförsörjning STK-2015-394

Tjänsteskrivelse. Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Kommungemensam långsiktig strategi för kompetens- och personalförsörjning STK-2015-394 SIGNERAD 2015-04-30 Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum 2015-04-30 Vår referens Carina Funeskog Enhetschef carina.funeskog@malmo.se Tjänsteskrivelse Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Kommungemensam

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Anslag/bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag.

Anslag/bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Sida 1 av 14 Plats och tid Kommunhuset, Lessebo onsdagen den 17 december 2014 kl 14.00-16.15 ande Lars Altgård, ordf (s) Jim Lindberg (s) Marianne Nilsson (m) Gull-Britt Sandefors (c) Charlotta Book (s)

Läs mer

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista. Kommunstyrelsen 2011-05-10 95 Plats och tid Hjernet, 2011-05-10 kl 13.00-14.55 Beslutande 10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Vård & Omsorgsberedningen Juni 2015 Särskilt yttrande 2

Vård & Omsorgsberedningen Juni 2015 Särskilt yttrande 2 Vård & Omsorgsberedningen Juni 2015 Särskilt yttrande 2 Remiss från Socialdepartementet Bidrag till glasögon för barn och unga STK 2015-632 I en remiss från Socialdepartementet föreslås att alla barn och

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1 (18) Omsorgsnämnden

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1 (18) Omsorgsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1 (18) Plats och sammanträdestid Beslutare Omsorgskontorets sammanträdesrum 2012-04-12 kl. 13:00 17:00 Leif Andersson (s) Roger Persson (s) Anna-Lena Carlsson (c) Elisabeth Johansson

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Kallelse till sammanträde med Kommunstyrelsen

Kallelse till sammanträde med Kommunstyrelsen 1 Kallelse till sammanträde med Kommunstyrelsen Datum: Måndagen den 13 juli 2015 Plats och tid: Astrakanen, kl. 09:00 Ärendemening Handläggare Beslutsinstans Upprop 1. Val av justeringsperson KS 2 2. Godkännande

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Sammanträdesdatum 2014-03-26. Kommunkontoret, Mellanfryken, onsdag 26 mars 2014, kl. 15.00. 3 Föregående protokoll SN 14/13

Sammanträdesdatum 2014-03-26. Kommunkontoret, Mellanfryken, onsdag 26 mars 2014, kl. 15.00. 3 Föregående protokoll SN 14/13 SOCIALNÄMNDEN KALLELSE Sammanträdesdatum 2014-03-26 PLATS OCH TID Kommunkontoret, Mellanfryken, onsdag 26 mars 2014, kl. 15.00 FÖREDRAGNINGSLISTA ÄRENDE DNR 1 Val av justerare 2 Godkännande av dagordning

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014. 2014-09-10 Vår referens. Malin Björk Sekreterare. Malin.Bjork4@malmo.

Tjänsteskrivelse. Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014. 2014-09-10 Vår referens. Malin Björk Sekreterare. Malin.Bjork4@malmo. Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2014-09-10 Vår referens Malin Björk Sekreterare Tjänsteskrivelse Malin.Bjork4@malmo.se Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014 SOFV-2014-1512 Sammanfattning

Läs mer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer Mall inklusive anvisningar 1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer 2. Godkännande Undertecknad av GD, datum Namnförtydligande 3. Bakgrund och nulägesbeskrivning

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag 2007-08-09 1(13) Plats och tid Nämndrummet, Skillingehus Kl 14.00-16.20 Beslutande Jan Andersson (c) Gunnel Elg (kd) Christer Holmgren, tjg. ers. för Sofie Larsson (m) Sören Ståhlgren (s) Sonja Kling (s)

Läs mer

Sociala resursnämnden

Sociala resursnämnden Malmö stad Sociala resursförvaltningen 1 (5) Sociala resursnämnden Protokoll Sammanträdesdatum 2009-06-10 Plats Baltzarsgatan 4, vån 2 Klockan 10.00 11.20 Paragrafer 68-78 Närvarande Ledamöter: Katrin

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Utredningsdirektiv för kommungemensamt kontaktcenter

Utredningsdirektiv för kommungemensamt kontaktcenter Malmö stad Stadskontoret 1 (4) Datum 2014-05-26 Handläggare Gunilla Konradsson Projektledare gunilla.konradsson@malmo.se Tjänsteskrivelse Utredningsdirektiv för kommungemensamt kontaktcenter STK-2014-587

Läs mer

Omsorgsnämnden 2014-06-18 1 (11)

Omsorgsnämnden 2014-06-18 1 (11) Omsorgsnämnden 2014-06-18 1 (11) Plats och tid Beslutande Hörsalen 13:15-15:30 Gunnel Johansson (S) ordförande Dorothea Nilsson (M) Ingemar Steneteg (C) Alexander Engman (FP) Karl-Gustav Lindbäck (KV)

Läs mer

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. Målet med samverkansavtalet är en väl fungerande verksamhet med hög delaktighet från medarbetarna i vardagsfrågor och en god relation mellan

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Gällande från och med 2011-04-01 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter... 3 Åtagande... 3 Samverkansgruppen det representativa inflytandet... 4 Arbetsplatsträffen

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Malmös väg mot en hållbar framtid

Malmös väg mot en hållbar framtid Malmös väg mot en hållbar framtid En unik kommission för social hållbarhet Ojämlikhet i hälsa i Malmö p.g.a. sociala bestämningsfaktorer och samhällsstrukturer Ur direktiven till Malmökommissionen: Innovativa

Läs mer

ÖCKERÖ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Socialnämnden 2014-10-22 1(11)

ÖCKERÖ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Socialnämnden 2014-10-22 1(11) SAMMANTRÄDES Socialnämnden 2014-10-22 1(11) Plats och tid Kommunhuset, klockan 16.00-18.00 ande Tjänstgörande ersättare Övriga deltagande Ersättare Tjänstemän Kent Lagrell (M) ordförande Jim Adolfsson

Läs mer

Kallelse och föredragningslista

Kallelse och föredragningslista Malmö stad Stadsområdesnämnd Öster 1 (8) Sammanträdestid 2014-04-23, kl. 17.30 Plats Ledamöter Tegelsalen, Dicksons väg 3, Malmö Andreas Konstantinides (S) Sadiye Altundal (V) Marianne Norman (M) Lirije

Läs mer

Malmö stad RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Malmö stad RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Malmö stad RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Förord Malmö stads arbete med jämställdhetsintegrering vilar på CEMR, de nationella jämställdhetspolitiska målen, Malmö stads utvecklingsplan

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

BURLÖVS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämnden Sammanträdesdatum 2015-08-20 Sida 1 (16)

BURLÖVS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämnden Sammanträdesdatum 2015-08-20 Sida 1 (16) Socialnämnden Sammanträdesdatum 2015-08-20 Sida 1 (16) Plats och tid Skärfläckan/Betan, Medborgarhuset, Arlöv kl. 18:00-20:30 Beslutande Inger Borgenberg (S), ordförande Bo Lindquist (V) Ulla Jinneland

Läs mer

Tegelsalen, Dicksons väg 3, Malmö

Tegelsalen, Dicksons väg 3, Malmö Malmö stad Stadsområdesnämnd Öster 1 (19) Sammanträdestid 2015-03-26, kl. 17.30 20.40 Plats Paragrafer 44-68 Tegelsalen, Dicksons väg 3, Malmö Protokoll Ledamöter Andreas Konstantinides (S) ordförande

Läs mer

Ej tjänstgörande ersättare Tjänstemän Övriga deltagande. Medborgarkontoret, Östervåla, kl 16.00, 27 maj 2013. Sekreterare Paragrafer 97-114

Ej tjänstgörande ersättare Tjänstemän Övriga deltagande. Medborgarkontoret, Östervåla, kl 16.00, 27 maj 2013. Sekreterare Paragrafer 97-114 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (20) Plats och tid Vård och omsorgsförvaltningen, Heby, kl 08.30-13.00 Beslutande Karl-Arne Larsson (C), ordförande Jan Albinsson (S) Lennart Hognert (C), ersättare för Therese

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Projektplan - Hållbarhetsintegrering

Projektplan - Hållbarhetsintegrering Projektplan - Hållbarhetsintegrering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-09 1.0 Susanna Jakobsson, Lotta Heckley, Maria Kronogård, Jenny Theander Stadskontoret

Läs mer

Karl-Arne Larsson (C), ordförande Åke Malmqvist (MP) ersättare för Susanne Stambolidou Tellebo (FP) Jan Plantin (M) Kristina Pettersson (S)

Karl-Arne Larsson (C), ordförande Åke Malmqvist (MP) ersättare för Susanne Stambolidou Tellebo (FP) Jan Plantin (M) Kristina Pettersson (S) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (14) Plats och tid Vård och omsorgsförvaltningen, Heby, kl 12.30 16.00 Beslutande Karl-Arne Larsson (C), ordförande Åke Malmqvist (MP) ersättare för Susanne Stambolidou Tellebo

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Svar på remiss angående förslag till Program för utveckling av Göteborgs Stads medborgarservice

Svar på remiss angående förslag till Program för utveckling av Göteborgs Stads medborgarservice Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2011-02-23 Diarienummer: N137-0095/11 Utvecklingsavdelning Astrid Tunås Telefon: 366 20 08 E-post:astrid.tunas @vastra.goteborg.se Svar på remiss angående förslag till Program

Läs mer

Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Styr- och ledningssystem för ett systematiskt kvalitetsarbete

Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Styr- och ledningssystem för ett systematiskt kvalitetsarbete Malmö stad Stadsområdesförvaltning Söder 1 (2) Datum 2014-01-02 Vår referens Maria Hultin Controller Maria.Hultin@malmo.se Tjänsteskrivelse Styr- och ledningssystem för ett systematiskt kvalitetsarbete

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1 (12) Omsorgsnämnden

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1 (12) Omsorgsnämnden Plats och sammanträdestid Beslutare Övriga deltagare SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1 2007-02-15 Äldreboendet Jägarens sammanträdesrum 2007-02-15 kl. 09.00 16.00 Leif Andersson (s) Anna-Lena Carlsson (c) Lisbeth

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Remiss från Socialdepartementet angående förändrad assistansersättning - en översyn av ersättningssystemet (SOU:2014:9)

Tjänsteskrivelse. Remiss från Socialdepartementet angående förändrad assistansersättning - en översyn av ersättningssystemet (SOU:2014:9) Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (2) Datum 2014-05-07-05-02 Handläggare Stig Persson Verksamhetscontroller stig.persson@malmo.se Tjänsteskrivelse Remiss från Socialdepartementet angående förändrad

Läs mer

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 1 2003-03-21 STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 Bakgrund Individ- och familjeomsorgen i kommunen styrs på många sätt av den nationella lagstiftning som finns. Till

Läs mer

Sammanträdesdatum 2004-09-08

Sammanträdesdatum 2004-09-08 Sammanträdesdatum 2004-09-08 Länssjukvårdsnämnden Tid: Onsdagen den 8 september, kl 09.00-17.00 Plats: Sammanträdesrum Borgsalen, Landstingets kansli, Halmstad Information Arbetsmiljöinspektionen i Göteborg

Läs mer

Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB

Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB Energikontor Sydost är en regional kraft och vägvisare till ett hållbart energi- och transportsystem. Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB 1 Parterna träffar överenskommelse

Läs mer

PROTOKOLL. Sammanträdesdatum 2014-09-02 KOMMUNSTYRELSENS SOCIALA UTSKOTT

PROTOKOLL. Sammanträdesdatum 2014-09-02 KOMMUNSTYRELSENS SOCIALA UTSKOTT Tid 08:30-10:30 KOMMUNSTYRELSENS SOCIALA UTSKOTT Plats Skeppet Ledamöter Lillemor Arvidsson (M) ordförande Janette Olsson (S) vice ordförande Thomas Danielsson (C) Jan Rohlén (S) Christian Andersson (FP)

Läs mer

ÖCKERÖ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Socialnämnden 2014-12-11 1(10)

ÖCKERÖ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Socialnämnden 2014-12-11 1(10) SAMMANTRÄDES Socialnämnden 2014-12-11 1(10) Plats och tid Kommunhuset, klockan 10.00-12.20 ande Tjänstgörande ersättare Kent Lagrell (M) ordförande Stig Ottosson (M) Maj-Britt Dahlborg (S) Helena Larsson

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Godkännande av dagordning. Verksamhetscheferna informerar. Ou-budget 2014 och verksamhetsmål 2014. Lokala värdighetsgarantier.

Godkännande av dagordning. Verksamhetscheferna informerar. Ou-budget 2014 och verksamhetsmål 2014. Lokala värdighetsgarantier. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens omsorgsutskott KALLELSE till sammanträde Ledamöter Ersättare och övriga för kännedom Plats: Kommunkontoret i Bergsjö Tid: Onsdag 16 oktober 2013 kl. 08:30 1. Val av

Läs mer

Information. Så fungerar samverkan på olika nivåer. Enköpings kommun

Information. Så fungerar samverkan på olika nivåer. Enköpings kommun Information Så fungerar samverkan på olika nivåer Enköpings kommun Foto IBL Innehåll Inledning 5 Detta är samverkansavtalet 6 CSG central samverkansgrupp 8 FSG förvaltningens samverkansgrupp 10 SG enhetens

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Ett nytt sätt att styra och leda

Ett nytt sätt att styra och leda Ett nytt sätt att styra och leda Malmö stad Erik Wesser Avdelning Individ och familj Stadskontoret, Malmö Susanna Jakobsson Ekonomiavdelningen Stadskontoret, Malmö Sociala investeringsfonder i Malmö stad

Läs mer

SIGNERAD Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (3) Datum 2014-01-21 Vår referens Tjänsteskrivelse Ansökan om föreningsbidrag Malmö Romska Idécent er GrF-2013/2546 Sammanfattning Malmö Romska Idécenter ansöker

Läs mer

Sociala resursnämnden

Sociala resursnämnden Malmö stad Sociala resursförvaltningen 1 (7) Sociala resursnämnden Protokoll Sammanträdesdatum 2009-12-10 Plats Sociala resursförvaltningen, Ingrid Marie Klockan 10.00 12.20 Paragrafer 143-155 Närvarande

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Balanserat Styrkort, Borgholms Kommun Socialnämnden Vision Attraktiva Kreativa Hållbara - Företagsamma Borgholms Kommun

Balanserat Styrkort, Borgholms Kommun Socialnämnden Vision Attraktiva Kreativa Hållbara - Företagsamma Borgholms Kommun Balanserat Styrkort, Borgholms Kommun Socialnämnden Vision Attraktiva Kreativa Hållbara - Företagsamma Borgholms Kommun Medborgare Verksamhet & process Lärande & förnyelse Ekonomi Borgholms kommun ska

Läs mer

Malmö Trygg och säker stad

Malmö Trygg och säker stad Malmö Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016 Malmö trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016

Läs mer

LESSEBO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida

LESSEBO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialnämnden 2008-12-17 2 SN 169 Dnr 143.07 700 Lägesbeskrivning skolprojektet Socialpedagog Anders Liljekvist, socialsekreterare Annalena Löfgren, familje-och ungdomspedagog Mikael Jeansson och IFO-chef

Läs mer

Socialkontoret, Västervik 12 december 2012 kl. 13.15 13.50

Socialkontoret, Västervik 12 december 2012 kl. 13.15 13.50 1 (11) Plats och tid Beslutande Socialkontoret, Västervik 12 december 2012 kl. 13.15 13.50 Peter Johansson (M) Birgitta Sjölander (M) tjg.ers. Britt-Louise Åberg (M) Marianne Båtman (M) Angelica Katsanidou

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

PROTOKOLL. Sammanträdesdatum 2014-03-04 KOMMUNSTYRELSENS SOCIALA UTSKOTT

PROTOKOLL. Sammanträdesdatum 2014-03-04 KOMMUNSTYRELSENS SOCIALA UTSKOTT STENUNGSUNDS KOMMUN Tid 08:30-11:30 KOMMUNSTYRELSENS SOCIALA UTSKOTT Plats Skeppet Ledamöter Lillemor Arvidsson (M) ordförande Janette Olsson (S) vice ordförande Thomas Danielsson (C) Jan Rohlén (S) Ersättare

Läs mer

Socialnämnden. Sammanträdesprotokoll 2014-12-16. Plats och tid Lokal Roten, kl. 15.15 15.55 Beslutande. Ej tjänstgörande ersättare Övriga deltagare

Socialnämnden. Sammanträdesprotokoll 2014-12-16. Plats och tid Lokal Roten, kl. 15.15 15.55 Beslutande. Ej tjänstgörande ersättare Övriga deltagare Sida 1/8 Plats och tid Lokal Roten, kl. 15.15 15.55 Beslutande Ej tjänstgörande ersättare Övriga deltagare Krister Olsson (S), ordförande Thomas Löfgren (M) Ida Andersson (C), tjg ers för Håkan Andersson

Läs mer

Internbudget. Stadsområdesnämnd Söder

Internbudget. Stadsområdesnämnd Söder Internbudget Stadsområdesnämnd Söder 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 3 2.1 Nämndens ansvarsområden... 3 3 Förutsättningar och strategier för planeringen... 4 3.1 Omvärldsbevakning...

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014

Tjänsteskrivelse. Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (1) Datum 2014-01-10 Vår referens Anders Henriksson Avdelningschef Tjänsteskrivelse anders.henriksson@malmo.se Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014 SOFN-2013-290

Läs mer

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE Samverkan FAS VÄRDEGRUND Kommunens värdegrund är ett förhållningssätt som genomsyrar allt vi gör i vårt arbete. Alla ska behandlas rättvist, våra relationer ska kännetecknas av öppenhet och gott bemötande.

Läs mer

Kallelse och föredragningslista

Kallelse och föredragningslista Malmö stad Sociala resursnämnden 1 (7) Sammanträdestid 2015-01-28, kl 9.00 Kallelse och föredragningslista Plats Ledamöter Ersättare Övriga deltagare Stadshuset, Sessionssalen Carina Nilsson (S) Ordförande

Läs mer

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

2015-02-09 Sektion Behandling och omsorg Äldreomsorgen Allmänna ärenden Servicehuset Bjursdalen, gröna rummet klockan 08.30-11.00

2015-02-09 Sektion Behandling och omsorg Äldreomsorgen Allmänna ärenden Servicehuset Bjursdalen, gröna rummet klockan 08.30-11.00 Servicehuset Bjursdalen, gröna rummet klockan 08.30-11.00 Plats och tid 1(16) Beslutande Ann-Marie Flink, (s) ordförande Siw Karlsson, (s) Helena Stålhandske, (s) Sören Norrby, (m) Ian Jamieson, (c) Övriga

Läs mer

Sammanträdesdatum 2011-11-24. Omsorgskontorets sammanträdesrum 2011-11-24 kl. 12.00 15.30

Sammanträdesdatum 2011-11-24. Omsorgskontorets sammanträdesrum 2011-11-24 kl. 12.00 15.30 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(12) Plats och sammanträdestid Beslutare Övriga deltagare Justeringens plats och tid Omsorgskontorets sammanträdesrum kl. 12.00 15.30 Leif Andersson (s) Roger Persson (s) tjg

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Serviceförvaltningens åtaganden 2015. 2015-04-09 Vår referens. Maria Hultin Utvecklingssamordnare Maria.Hultin@malmo.

Tjänsteskrivelse. Serviceförvaltningens åtaganden 2015. 2015-04-09 Vår referens. Maria Hultin Utvecklingssamordnare Maria.Hultin@malmo. Malmö stad Serviceförvaltningen 1 (1) Datum 2015-04-09 Vår referens Maria Hultin Utvecklingssamordnare Maria.Hultin@malmo.se Tjänsteskrivelse Serviceförvaltningens åtaganden 2015 SN-2015-480 Sammanfattning

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag.

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. 1(16) Plats och tid Kommunstyrelsesalen Kommunkontoret Charlottenberg kl 09.00-12,00 13.00-15.50 Beslutande Lars-Magnus Pålsson (M), ordförande Lars-Erik Andersson (C) Birgitta Eklund (S) Hans-Peter Jessen

Läs mer

Socialnämnden 2014-11-11 1. Ingela Melchersson (S) Birgitta Antonsson (KD) Britt Hogenstedt (M) Rune Sandberg (KD) Elisabeth Cobb (M)

Socialnämnden 2014-11-11 1. Ingela Melchersson (S) Birgitta Antonsson (KD) Britt Hogenstedt (M) Rune Sandberg (KD) Elisabeth Cobb (M) 2014-11-11 1 Plats och tid Beslutande Ej tjänstgörande ersättare Carl August-rummet, kommunkontoret Tisdagen den 11november 2014 klockan 9:30-11:30 Ove Bäck (C), ordförande Maria Gustafsson (S), 2:e vice

Läs mer

Socialnämnden. Sammanträdesprotokoll 2014-02-25. Plats och tid Lokal Roten, kl. 13.30 15.55 Beslutande. Ej tjänstgörande ersättare Övriga deltagare

Socialnämnden. Sammanträdesprotokoll 2014-02-25. Plats och tid Lokal Roten, kl. 13.30 15.55 Beslutande. Ej tjänstgörande ersättare Övriga deltagare Sida 1/13 Plats och tid Lokal Roten, kl. 13.30 15.55 Beslutande Ej tjänstgörande ersättare Övriga deltagare Krister Olsson (S), ordförande J Håkan Andersson (C), vice ordförande Anneli Persson (S), tjänstgörande

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Social- och omvårdnadsnämnden 2012-04-17 2 (15) Social- och omvårdnadsnämnden

Social- och omvårdnadsnämnden 2012-04-17 2 (15) Social- och omvårdnadsnämnden Social- och omvårdnadsnämnden 2012-04-17 1 (15) Plats och tid Stadshuset, sessionssalen kl. 13.00 15.15 Paragrafer 34-45 BESLUTANDE Ledamöter Tjänstgörande ersättare ÖVRIGA Ersättare Namn Christer Johansson

Läs mer

Fernando Germond Corrêa Susanne Wirstedt Johansson Alexander Ramsing 107-110 Karin Johansson 115, 112-113 Karin Svensson 111 Viktoria Karlsson 115

Fernando Germond Corrêa Susanne Wirstedt Johansson Alexander Ramsing 107-110 Karin Johansson 115, 112-113 Karin Svensson 111 Viktoria Karlsson 115 Plats och tid Kommunhuset, Lessebo onsdagen den 23 september 2015 kl. 14:00-16:00 ande Övriga deltagare Utses att justera Lars Altgård, ordf. (s) Emil Wetterling (s) Jim Lindberg (s) Gull-Britt Sandefors

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

ÖCKERÖ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Socialnämnden 2013-11-19 ()

ÖCKERÖ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Socialnämnden 2013-11-19 () SAMMANTRÄDES Socialnämnden 2013-11-19 () Plats och tid Kommunhuset, klockan 16.00-18.45 Beslutande Tjänstgörande ersättare Övriga deltagande Tjänstemän Justering Kent Lagrell (M) ordförande Anders Kjellgren

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Bygg Malmö helt

Tjänsteskrivelse. Bygg Malmö helt SIGNERAD 2014-05-16 Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum 2014-05-16 Handläggare Anders Spjuth Projektledare Anders.Spjuth@malmo.se Tjänsteskrivelse Bygg Malmö helt STK-2014-590 Sammanfning Kommunstyrelsens

Läs mer

Karl-Arne Larsson (C), ordförande Inga-Lill Hellgren (S) Susanne Stambolidou Tellebo (FP) Jan Plantin (M)

Karl-Arne Larsson (C), ordförande Inga-Lill Hellgren (S) Susanne Stambolidou Tellebo (FP) Jan Plantin (M) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (24) Plats och tid Vård och omsorgsförvaltningen, Heby, kl 08.30-12.00 Beslutande Karl-Arne Larsson (C), ordförande Inga-Lill Hellgren (S) Susanne Stambolidou Tellebo (FP) Jan Plantin

Läs mer

Rutin för lex Sarah 2014-11-01

Rutin för lex Sarah 2014-11-01 RUTIN FÖR LEX SARAH Rutin för lex Sarah 2014-11-01 Bakgrund och syfte Den 1 juli 2011 trädde nya bestämmelser om lex Sarah i kraft. De nya bestämmelserna ska tillämpas inom hela socialtjänsten. Det innebär

Läs mer

NÄMNDEN FÖR OMSORG OCH HÄLSA

NÄMNDEN FÖR OMSORG OCH HÄLSA 2012-11-20 1(1) Plats och tid: Konferensrum, Förvaltningen för omsorg och hälsa, Gärdesvägen, Alvesta kl 13.00-14.30 Beslutande Helen Gustavsson (M) Kia Johnsson (M) Lars Andersson (FP) Margaretha Berggren

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Rapport om gynnande beslut enligt 4 kap 1 SoL och enligt 9 LSS som inte verkställts inom tre månader, kv 1 2014

Tjänsteskrivelse. Rapport om gynnande beslut enligt 4 kap 1 SoL och enligt 9 LSS som inte verkställts inom tre månader, kv 1 2014 SIGNERAD 2014-04-24 Malmö stad Stadskontoret 1 (7) Datum 2014-04-24 Handläggare Ingela Kressander Utredningssekreterare Ingela.Kressander@malmo.se Tjänsteskrivelse Rapport om gynnande beslut enligt 4 kap

Läs mer