Delårsrapport april 2013 Skellefteå kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Delårsrapport april 2013 Skellefteå kommun"

Transkript

1 Delårsrapport april 2013 Skellefteå kommun

2 INNEHÅLL INNEHÅLL... 2 SAMHÄLLSEKONOMINS UTVECKLING... 3 LOKAL UTVECKLING... 5 SKELLEFTEÅ KOMMUNS VERKSAMHET OCH MEDARBETARE... 7 EKONOMISK UPPFÖLJNING... 9 MÅL- OCH RESULTATSYRNING... 9 Mått FINANSIELL UPPFÖLJNING Ekonomiskt resultat Resultaträkningar Årsprognos Balansräkning Kassaflödesanalys Driftredovisning Investeringsredovisning Större investeringar Noter Redovisningsprinciper NÄMNDSRAPPORTER KOMMUNSTYRELSE BARN- OCH GRUNDSKOLENÄMND BYGG- OCH MILJÖNÄMND FRITIDSNÄMND GYMNASIENÄMND KULTURNÄMND NÄMND FÖR SUPPORT OCH LOKALER PERSONALNÄMND SOCIALNÄMND TEKNISKA NÄMND BOLAGSRAPPORTER SKELLEFTEÅ MUSEUM AB VÄSTERBOTTENSTEATERN AB SKELLEFTEÅ STADSHUS AB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 2

3 SAMHÄLLSEKONOMINS UTVECKLING SAMHÄLLSEKONOMINS UTVECKLING Världsekonomin utvecklades oväntat svagt under fjolårets slut. I flera europeiska länder, däribland Sverige, backade BNP. I den besvärliga situation som världsekonomin befinner sig, har emellertid positiva vindar börjat märkas. Risken för en djupare recession och förnyad finansiell oro, har minskat. Utvecklingen överensstämmer med de prognoser Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, presenterade i slutet av fjolåret. LJUSARE TIDER SIKTAS I Sverige, liksom på flera andra håll i världen, signalerar de finansiella marknaderna tillsammans med olika förtroendeindikatorer att ekonomin rör sig mot ljusare tider. Det kommer dock att ta tid innan den svenska ekonomin återhämtat sig, då omvärdens situation fortfarande är knackig. SKL prognostiserar således ett relativt svagt år 2013 för svensk ekonomi, med en BNP-tillväxt på endast 1,5 procent (världens BNP beräknas växa 3,5 procent 2013). Nästa år beräknas tillväxten bli 2,5 procent. FÖRHÅLLANDEVIS OFÖRÄNDRAD ARBETSLÖSHETSNIVÅ Det finns en tumregel som säger att arbetslösheten stiger om BNP växer långsammare än 2,5 procent (även om sambandet inte alltid är korrekt). Eventuellt står Sverige inför undantaget som bekräftar regeln. SKL tror nämligen inte att arbetslösheten kommer att tillta särskilt mycket, utan att arbetslösheten dröjer sig kvar kring 8 procent. En bit in på nästa år väntas arbetsmarknadssituationen se bättre ut. RELATIVT GOD SKATTEUNDERLAGSUTVECKLING 2012 genererade en förhållandevis stark tillväxt av skatteunderlaget, främst tack vare ökat antal arbetade timmar, samt stigande löner och pensionsinkomster. Situationer med en svagare utveckling av sysselsättning och löner brukar innebära en försvagad utveckling av kommunernas och landstingens skatteunderlag. Även från detta avviker SKLs prognoser. SKL menar att den negativa utvecklingen på arbetsmarknaden till trots, kommer skatteunderlaget fortsätta att växa i relativt hygglig takt. I reala termer med 1,3 procent i år. En bidragande orsak till den starka tillväxten förklaras av ökande pensioner. Tyvärr väntas dock tillväxten begränsas av sänkta pensioner redan nästa år. Skatteunderlagets reala tillväxt beräknas växa med över 1,5 procent år 2015 och Den fortsatt gynnsamma utvecklingen är ett resultat av den återhämtning som förutses ske på arbetsmarknaden. Källa: skl.se ÖKAD SYSSELSÄTTNING Sysselsättningen utvecklades starkare än väntat under slutet av 2012 och väntas fortsätta förbättras, även om ökningen av arbetade timmar blir ändå blygsam både 2013 och Under 2015 och 2016 stärks sysselsättningsläget allteftersom med mer än 1 procents ökningar. Det är främst inhemska faktorer som väntas inverka på den svenska ekonomins tillväxt med snabbt tilltagande konsumtion och investeringar. Den fortsatt relativt svaga utvecklingen internationellt, och då inte minst i Europa, innebär att exporten lämnar ett förhållandevis begränsat bidrag till tillväxten. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 3

4 SAMHÄLLSEKONOMINS UTVECKLING PRIS- OCH LÖNEUTVECKLING Priser och löner utvecklas i försvagad takt till följd av den fortsatta lågkonjunkturen. I takt med att resursutnyttjandet stiger, kommer också pris- och löneökningstakten att öka. Timlönerna väntas öka med mindre än 3 procent under 2013 och 2014 för att 2016 öka med 3,6 procent. Den underliggande inflationen (KPIX) beräknas samtidigt stiga från 0,8 till 1,7 procent. RESULTATUTJÄMNINGSRESERV (RUR) Kommunallagen tillåter, från och med år 2013, kommuner att utjämna intäkter över en konjunkturcykel med hjälp av RUR. Skellefteå kommun har valt att avstå från att använda RUR. BEFOLKNINGSPROGNOS Befolkningen i Sverige har passerat 9,5 miljoner invånare. En nyligen reviderad befolkningsprognos visar en snabbare befolkningsökningstakt än tidigare och uppskattningsvis nås 10- miljonersgränsen redan år Då har det tagit 13 år för befolkningen att öka med en miljon. En folkökning på en miljon har aldrig skett så fort. Befolkningsökningen förklaras av stor invandring i kombination med höga födelsetal. De stora födelsekullarna, födda runt 1990, kommer successivt upp i barnafödande åldrar och fram till början av 2020-talet beräknas antalet födda öka. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 4

5 Procent LOKAL UTVECKLING LOKAL UTVECKLING BEFOLKNINGSUTVECKLING Skellefteå kommuns befolkning Mars Mars Trots att den långsiktiga befolkningsprognosen för Skellefteå kommun pekar på en nedåtgående kurva, har det senaste årets befolkningsutveckling genererat en positiv utveckling. Vid mars månads utgång uppgick antal invånare i Skellefteå kommun till personer. I jämförelse med samma tid året innan, innebär det en ökning med 251 personer. Detta kan också jämföras antalet invånare vid årsskiftet 2011/2012, som uppgick till personer. Under årets tre första månader har ökningen skett med 57 personer. SKATTEUNDERLAGSPROGNOS Enligt den senaste skatteunderlagsprognosen kommer Skellefteå kommun få drygt 23 mnkr mer än vad som budgeterats För 2014 uppgår prognosen till en ökning med 5 mnkr. Sysselsättningsläget fortsätter att förbättras men ökningen av arbetade timmar blir ändå blygsam både 2013 och Detta bromsar skatteunderlagstillväxten i år och trots att utvecklingen av arbetade timmar beräknas bli något bättre nästa år avtar skatteunderlagets ökningstakt då ytterligare. Huvudförklaringen är att pensionsinkomsterna hålls tillbaka av att indexeringen av de inkomstberoende pensionerna beräknas bli kraftigt negativ. ARBETSLÖSHET I JÄMFÖRELSE MED RIKET 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Arbetslöshet (april mars 2013) Arbetslösa Skellefteå Arbetslösa riket Källa: ams.se månadsstatistik, med arbetslösa avses andelen arbetslösa och deltagare i arbetsförmedlingens programverksamhet i relation till befolkningen år Under det senaste året har arbetslösheten varierat från 6,9 till 8,1 procents arbetslöshet i Skellefteå. Kurvan överensstämmer med de årliga trenderna, då arbetslösheten sjunker under sommarmånaderna, för att sedan ha sin topp vid årsskiftet. December månad resulterade också i den högsta arbetslöshetsnivån i Skellefteå, med 8,1 procents arbetslöshet.. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 5

6 Procent Procent Procent 0,4 0,3 0,2 0,1 0-0,1-0,2-0,3-0,4-0,5 0,3-0,3 0,2 Januari Februari Mars Källa: ams.se månadsstatistik 0,3-0,4-0,4 Vid en jämförelse av årets första månader i relation till januari, februari och mars föregående år har arbetslösheten i Skellefteå minskat med 0,3 procent under januari. Motsvarande jämförelse för februari och mars genererar en minskning med 0,4 procent. Jämförs de tre första månaderna under 2012 och 2013 för riket, konstateras en motsatt utveckling. I riket har det skett en ökning av arbetslösheten med 0,2 0,3 procent. Trots att Skellefteås arbetslöshet är högre än riket i övrigt kan detta indikera en positiv utveckling. 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Förändring andel arbetslösa 2013 i jämförelse med 2012 Arbetslösa Skellefteå Arbetslösa riket Arbetslöshet, ungdomar år (april mars 2013) LOKAL UTVECKLING Hos Skellefteås åringar har arbetslösheten legat över 16 procent sedan augusti i fjol. I likhet med tidigare trend har arbetslösheten sjunkit i mars och hamnade då på 15,1 procent. I jämförelse med riket är dock andelen fortfarande på en oacceptabelt hög nivå. Förändring andel arbetslösa ungdomar (18-24 år) 2013 i jämförelse med ,6 0,4 0,2-0,2 0-0,4-0,6-0,8-1,2-1 0,4 0,3 Januari Februari Mars -0,5-0,7 Arbetslösa ungdomar, Skellefteå Arbetslösa ungdomar, riket Källa: ams.se månadsstatistik 0,2-1,1 Samma utveckling som den totala arbetslösheten tagit, har även arbetslösheten hos åriga ungdomar haft. Vid jämförelse av de tre första månaderna har Skellefteås arbetslöshet minskat med 0,5 procent, 0,7 procent respektive 1,1 procent i relation till samma period föregående år. Nationellt har en ökning skett vid samma jämförelseperiod med 0,4 procent, 0,3 procent respektive 0,2 procent. Med små steg närmar sig således Skellefteås utfall rikets.... Arbetslösa Skellefteå Arbetslösa riket Källa: ams.se månadsstatistik FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 6

7 SKELLEFTEÅ KOMMUNS VERKSAMHETS OCH MEDARBETARE SKELLEFTEÅ KOMMUNS VERK- SAMHET OCH MEDARBETARE Kommunens betydande utmaningar Skellefteå kommun står inför stora utmaningar inom många områden som till exempel handlar om demografi, urbanisering och ekonomi. För att möta utmaningarna och bli den attraktiva tillväxtkommunen som är ambitionen, krävs att värdegrunden hålls levande; att alla som verkar i kommunen känner ett engagemang för kommunen, att vi är professionella i det vi gör och i alla våra möten - både externa och interna. För att kunna vara attraktiv är det också viktigt att se omvärlden, förstå trender och utvecklingstendenser och även våga dra slutsatser av det som kommer fram. Det är viktigt att vara framsynt och att prioritera och satsa resurser där de kommer medborgaren bäst tillgodo. Idag pågår ett omfattande arbete, på bred front, för att Skellefteå ska kunna bli invånare år Förändrade arbetssätt I alla nämnder pågår arbeten i strävan att hitta nya, mer effektiva arbetssätt. I enskilda fall, kan effektiviseringarna förefalla som små med minimal inverkan på den övergripande ekonomin för Skellefteå kommun. Genom ständiga förbättringar i hela organisationen kommer alla små, aggregerade effektiviseringsåtgärder emellertid att bidra betydande för den sammanställda ekonomiska situationen och förhoppningsvis med bibehållen och kanske till och med bättre kvalitet än tidigare. Ett exempel på detta är ökningen av digitala arbetssätt i nämnder, vilket reducerar arbetsinsatser, distributionskostnader osv. samtidigt som allmänheten allt tidigare i tid får tillgång till handlingar och uppgifter. Ekonomi De ekonomiska förutsättningarna blir tuffare för kommunerna i landet. Ett flertal nämnder i Skellefteå kommun beskriver den ekonomiska situationen som svår och hårt ansträngd. Exempelvis ses lokalytor över samtidigt som verksamheter utvärderas och omvärderas. En viktig uppgift och utmaning framöver blir att planera för att behålla den goda kvaliteten kommunen levererar till medborgarna idag med än mer begränsade resurser. Än mer begränsade resurser kommer att innebära att de ekonomiska ramarna förhållandevis krymper, att det inte finns utrymme för ytterligare ökad budget och att förändringsarbeten måste bedrivas med de befintliga, för att inte säga minskade ramarna. För detta krävs mod av både politiker och medarbetare i att agera långsiktigt i Skellefteås intresse. Elförsörjningens resultat förväntas försämras med drygt 170 mnkr jämfört med årsprognosen motsvarande period föregående år. Detta beror på att kommunens arrendeintäkter minskar (p.g.a. låga elpriser) samt att ränteintäkterna minskar (p.g.a. ett aktieägartillskott till bolagen). Den buffert elförsörjningen tidigare har utgjort finns därför inte kvar. Det gör att Skellefteå kommun, utan åtgärder, inte förväntas klara balanskravet kommande år. Barn- och grundskolenämndens utmaningar Barn- och grundskolenämnden har särskilda aspekter att bemöta i nuläget och många år framöver. Det är en verksamhet i förändring med initierade omstruktureringar parallellt med en besvärande ekonomisk situation. Nämnden har stora utmaningar med att få en ekonomi i balans, då det i dagsläget saknas totalt -96,6 mnkr år Utmaningarna är stora och nämnden måste agera efter en kraftfull och långsiktig åtgärdsplan. I det arbetet behöver hänsyn tas till att verksamheten, i jämförelser med standardkostnader för förskola och skola, samt i jämförelser med rikssnitt, redan idag bedrivs kostnadseffektivt. Styrkor att tillvarata och vårda Förbättrat näringslivsklimat Skellefteå kommuns aktiva arbete med att förbättra företagsklimatet har gett resultat i form av bl.a. en bättre placering i Svenskt näringslivs ranking. Det är av största vikt att behålla fokus på arbetet, där alla verksamheters engagemang i frågan är viktig för fortsatt framgång. Nominerad till årets kvalitetskommun med mod att utveckla attraktivitet Den politiska styrningen och modet att prioritera målen i styrkortet lyftes fram som en av anledningarna till att Skellefteå blev en av de kommuner som gick vidare i kampen om att bli årets kvalitetskommun. För att lyckas med målsättningarna är det nödvändigt att nämnderna involveras än mer i det fortsatta arbetet, vilket också påpekas av den granskning som revisorerna gjort av perspektivet Utveckling/Tillväxt. För 2014 har kommunfullmäktige valt attraktiv stad som enda fokusområde under det perspektivet. Utgångspunkten har varit att den forskning som har gjorts tydligt visar att en attraktiv stadskärna är viktig vid val av kommun att bosätta sig i, oavsett om man väljer att bo i centrala staden eller ute på landsbygden. Inom området finns en del stora projekt planerade, t ex kulturhus FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 7

8 SKELLEFTEÅ KOMMUNS VERKSAMHETS OCH MEDARBETARE och nytt resecentrum. Alla nämnders involvering i framtagandet av styrkorten och fokusområdena, samt bidrag till att målen uppnås kommer att vara en framgångsfaktor för Skellefteå. Varumärken och stolthet Arbetet med att koppla organisationen Skellefteå kommuns varumärke mot det framtagna platsvarumärket har påbörjats. Att lyckas hitta stoltheten över platsen och kommunen hos alla medborgare och att också lyckas sprida den är kanske den allra största framgångsfaktorn för kommunen. Sjukfrånvaro I enlighet med de senaste årens trend är sjukfrånvaron som högst de tre första månaderna på året, både för kvinnor och män (se nedan). Aprils utfall är preliminärt då efterrapporterad frånvaro kan väntas, men baserat på tidigare års erfarenheter är en minskad frånvaro under senare delen av våren och sommaren väntad. I jämförelse med mars 2012, då sjukfrånvaron totalt var 6,02 % (6,75 % för kvinnor och 3,49 % för män) var årets statistik bättre med en sjukfrånvaro på totalt 5,64 % (6,37 % för kvinnor och 3,07 % för män). 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % 0 % Sjukfrånvaro 2013 Kvinnor Män Totalt FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 8

9 EKONOMISK UPPFÖLJNING EKONOMISK UPPFÖLJNING MÅL- OCH RESULTATSYRNING Kommunfullmäktiges styrkort 2013 Ovan återges kommunfullmäktiges styrkort för Styrkortet ska verka som ett övergripande paraply till de målsättningar och fokusområden som nämnder och verksamheter arbetar mot under året. Omvänt ska nämndernas styrkort vara stödjande till kommunfullmäktiges styrkort, för att hela kommunen ska sträva mot en gemensam vision där vi finner: Skellefteå en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i. Nämnderna har enligt uppdrag utformat SMARTa 1 mål utifrån givna fokusområden. På övergripande nivå är det därför extra intressant att följa upp och söka förståelse av eventuella avvikelser i graden av måluppfyllelse. Fokus har således inte lagts på de nämndsmål som sannolikt kommer att nå måluppfyllelse. Närmast följer en sammanställning över nämndernas måluppfyllelse relaterat till respektive perspektiv. Markeringar avseende ej måluppfyllelse markeras med rött, delvis måluppfyllelse med gult och måluppfyllelse med grönt. De respektive perspektiven kommenteras därefter, utifrån nämndernas bedömning, med kommunstyrelsens reflektioner. 1 Ett SMART mål är Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt och Tidsatt. Med specifikt kan man säga att man eftersträvar en riktning (så som öka/minska/utveckla) och mätbart blir målet genom relevanta mått (enheter i exempelvis pengar/tid eller procent). För att strävan ska finnas att nå målen, bör målen sättas av dem som ska uppfylla dem och då också säkerställa att de är accepterade. Vidare ska målen vara realistiska för att det ska finnas förutsättningar att nå dem och de ska vara tidsrelaterade, så att man vet när olika aspekter ska vara klara. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 9

10 EKONOMISK UPPFÖLJNING Kommunstyrelsens analys av nämndernas måluppfyllelse inom perspektivet Medborgare/ kund Engagerade och nöjda medborgare och kunder (Grön) Medborgar-/kunddialog Medborgar-/kundstyrda satsningar Tydligt serviceutbud Barn- och grundskolenämnd Teknisk nämnd Fritidsnämnd Bygg- och miljönämnd Nämnd för support och lokaler Kommunstyrelse Kulturnämnd Socialnämnd Gymnasienämnd Den sammanställda bedömningen av målen inom perspektivet medborgare/kund prognostiseras bli måluppfyllelse vid 2013 års slut. Nämnderna ansvarar för utformningen av målformuleringar enligt övergripande förutsättningar som kommunfullmäktige presenterar. Inom perspektivet medborgare/kund har några nämnder 2 valt att kombinera två olika fokusområden som mynnat ut i ett gemensamt mål, fortfarande ett mål per nämnd dock. I kommunstyrelsens sammanställning och analys presenteras dessa under fokusområdet Tydligt serviceutbud. Personalnämnden har i sitt styrkort beslutat att arbeta med ett alternativt fokusområde: Skellefteå kommuns arbetsgivarmärke är synliggjort hos medborgare och kund. och ingår därför inte i kommunstyrelsens aggregerade sammanställning ovan. För nämndsmålet Genom minst 20 dialoger internt och externt prognostiseras icke desto mindre måluppfyllelse för personalnämnden. Oberoende valt fokusområde har fem 3 av nio nämnder (personalnämnden undantagen) valt att formulerat målsättningarna kring serviceförklaringar. Det är bland dessa nämnder som de tre gulmarkerade nämnderna återfinns, dvs. de nämnder som tror att endast delvis måluppfyllelse kommer att uppnås. 2 Kommunstyrelsen, kulturnämnden, socialnämnden och gymnasienämnden 3 Barn- och grundskolenämnden, bygg- och miljönämnden, kulturnämnden, socialnämnden och tekniska nämnden. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 10

11 EKONOMISK UPPFÖLJNING Kommunstyrelsens analys av nämndernas måluppfyllelse inom perspektivet Utveckling/ tillväxt Långsiktigt hållbar utveckling (Gul) Underlätta för näringsliv och nyföretagande Energi och miljö Ungdomar i arbete, företagande och utbildning Skellefteås stadskärna Infrastruktur och tillgänglighet Personalnämnd Kommunstyrelse Kulturnämnd Bygg- och miljönämnd Nämnd för support och lokaler Teknisk nämnd Barn- och grundskolenämnd Socialnämnd Gymnasienämnd Fritidsnämnd Prognosen för målet inom perspektivet utveckling/tillväxt är delvis måluppfyllelse. Nedan beskrivs de gul- och rödmarkerade nämndernas bedömningssituation. Bygg- och miljönämndens mål inom hållbart byggande tros resultera i röd bedömning i december. Det finns vidare en osäkerhet över tillräckligheten hos de insatser som genomförs för att nämnden för support och lokalers mål ska uppfyllas. Detta trots att aktivt arbete med att minska energiförbrukningen pågår.. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 11

12 EKONOMISK UPPFÖLJNING Kommunstyrelsens analys av nämndernas måluppfyllelse inom perspektivet Ekonomi God ekonomisk hushållning (Gul) Lokalytor Processer över förvaltnings- /bolagsgränser Energieffektivisering Barn- och grundskolenämnd Nämnd för support och lokaler Personalnämnd Kommunstyrelse Fritidsnämnd Kulturnämnd Gymnasienämnd Bygg- och miljönämnd Socialnämnd Teknisk nämnd Prognosen för perspektivet ekonomi är delvis måluppfyllelse, men gränsar till ej måluppfyllelse. Det är dock viktigt att poängtera att man inte kan dra paralleller mellan styrkortsperspektivets ekonomi och kommunens övergripande ekonomi. Skellefteå kommun har en mycket god ekonomi! Kommunfullmäktige har beslutat om tre fokusområden i styrkortets ekonomiska perspektiv. Inför 2013 fick nämnderna i uppdrag att utforma mål inom fokusområdet lokalytor. Avsikten var att fokusområdena processer över förvaltnings- /bolagsgränser och energieffektivisering skulle komma att avse områden inför år 2014 och Röd- och gulmarkerade mål inom fokusområdet lokalytor rapporteras från barn- och grundskolenämnden, personalnämnden och kulturnämnden. Barn- och grundskolenämndens arbete med skolomvandling fortsätter. Nämnden tror dock inte att lokalytan kommer att hinna reduceras med m 2 under året. Situationen riskerar, i motsats till målsättningen, att kvarstå oförändrad om inte ytterligare insatser görs. Inom personalnämnden har arbetet med lokalytorna inte ännu påbörjats och kulturnämnden har återfått viss lokalyta. De externa uthyrningarna har minskat och målet att reducera lokalkostnaderna har därför mött motgångar. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 12

13 EKONOMISK UPPFÖLJNING Kommunstyrelsens analys av nämndernas måluppfyllelse inom perspektivet Medarbetare Attraktiv arbetsgivare (Grön) Mönsterarbetsplatser Rätt till heltid Kompetensförsörjning Barn- och grundskolenämnd Nämnd för support och lokaler Personalnämnd Teknisk nämnd Kommunstyrelse Fritidsnämnd Kulturnämnd Socialnämnd Gymnasienämnd Bygg- och miljönämnd Prognosen för perspektivet medarbetare är måluppfyllelse. Under året har alla nämnder fokuserat på arbete med mönsterarbetsplatser. En mönsterarbetsplats är en arbetsplats som helt eller delvis uppfyller de gemensamma kriterier som tagits fram. Det är ett kvitto på att värdegrund, ledar- och medarbetarskap, kompetensutveckling och systematiskt arbetsmiljöarbete fungerar. Arbetet med mönsterarbetsplatser är en långsiktig satsning och ett instrument för kvalitetssäkring. Genom att arbeta med mönsterarbetsplatser säkerställs att många av de personalpolitiska ambitionerna efterlevs i verksamheterna. Den 30 april hade kommunen totalt 21 stycken mönsterarbetsplatser av totalt cirka 360 arbetsplatser. Utmärkelsen mönsterarbetsplats uppbärs under ett år. Sedan prövas arbetsplatsen igen mot kriterierna. Den sista december 2012 uppgick antalet mönsterarbetsplatser till 74 stycken. Med utgångspunkt från att dessa blir mönsterarbetsplatser igen under 2013, blir det intressant att utvärdera hur många fler mönsterarbetsplatser som finns när året går mot sitt slut. Barn- och grundskolenämnden, kulturnämnden och gymnasienämnden rapporterar att arbetet med mönsterarbetsplatser fortgår, men att det troligtvis kommer att utmynna i delvis måluppfyllelse. Ett fåtal nämnder kommenterar arbetet med rätt till heltid och kompetensförsörjning 4 i de respektive nämndsrapporterna. Bygg- och miljönämnden, som arbetat med kompetensförsörjning som fokusområde, kartlägger och utarbetar en plan för framtidens kompetensförsörjning. Tekniska nämnden har redan sin kartläggning och plan klar avseende kompetensförsörjning.. 4 Gymnasienämnden och personalnämnden kommenterar situationen för kompetensförsörjning i de respektive nämndsrapporterna. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 13

14 EKONOMISK UPPFÖLJNING Kommunstyrelsens sammanfattande analys av nämndernas måluppfyllelse Sammanställningen av graden av kommunens måluppfyllnad visar inte fullt lika god prognos som motsvarande period i fjol. en är att 67 procent av nämndernas mål kommer att nå måluppfyllnad i år, i jämförelse med aprils prognos i fjol, då nämnderna uppskattade motsvarande till 80 procent. 28 procent av nämndsmålen uppskattas nå delvis måluppfyllnad och 5 procent ej måluppfyllnad. I april 2012 var motsvarande bedömning 18 respektive 2 procent.. Aprils prognos för måluppfyllnad 5 % 28 % 67 % Måluppfyllnad Devis måluppfyllnad Ej måluppfyllnad Nämndernas arbete med målstyrningsarbetet genomgår årligen förbättringar och det är också med ständiga förbättringar, kommunen som helhet ska lära, utvecklas och bli än bättre. Det finns de som säger att: Om man inte sysslar med utveckling, sysslar man med avveckling! Samtidigt finns det de som menar: Ingen omfattande utveckling är möjlig utan avveckling! Båda citaten är relevanta för kommunens framtida arbete. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 14

15 EKONOMISK UPPFÖLJNING Mått Varje nämnd har satt ett mål per perspektiv som bidrar till kommunens övergripande måluppfyllelse. För att kommunstyrelsen/kommunfullmäktige ska få en kompletterande bild av verksamheten finns ett antal mått som kan förändras utifrån önskemål om uppföljning. En könsuppdelning genomförs för de mått där det är möjligt. Måtten nedan avser aktuell mätperiod (i delårsrapport per sista april perioden januariapril) eller annan specificerad period. Mått Apr -12 Aug -12 Dec -12 Apr -13 Medborgare Andel av inkomna ärenden där kunden får hjälp vid första kontakten (%) Kundnöjdhet i realtid i kundtjänst (%) Andel flexiteärenden för företag som besvaras inom en dag (%) Andel som fått plats i förskolan på önskat datum (%) Antal hushåll som fått försörjningsstöd/månad i genomsnitt * Totalt antal beviljade hemtjänsttimmar per brukare och vecka (män) 6,47 5,95 6,93 5,86 Totalt antal beviljade hemtjänsttimmar per brukare och vecka (kvinnor) 6,49 6,52 6,62 6,5 Totalt antal verkställda beslut om särskilt boende (män) Totalt antal verkställda beslut om särskilt boende (kvinnor) Antal äldre som fått läkemedelsgenomgång (kvinnor), uppföljningar inom parantes Antal äldre som fått läkemedelsgenomgång (män), uppföljningar inom parantes (174) (14) (65) (3) Handläggningstid för bygglov (antal dagar) Utveckling/Tillväxt Antal medborgare Antal företag (februari) Antal nya företag Ekonomi Antal avdelningar per förskoleenhet 1,38 1,43 1,41 1,45 Lokalyta (m²) per elev i grundskolan 15,43 15,46 15,38 15,2 Lokalyta (m²) per elev i gymnasieskolan - 17,7 17,7 17,7 Försörjningsstöd**/mån genomsnitt (mnkr) 6,5 6,4 6,2 6,5 Totalt antal kvm som den kommunala verksamheten har till sitt förfogande Upphandlad andel av total inköpsvolym (%) Medarbetare Långtidssjukfrånvaro, > 59 dagar (%) 1,73 1,85 1,53 1,76 Korttidssjukfrånvaro, 1-14 dagar (%) 2,9 2,09 2,33 2,63 Antal mönsterarbetsplatser under året (av totalt 360 arbetsplatser) * Exkl. flykting och kommunalt arbetsmarknadsstöd ** Exkl. flykting FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 15

16 EKONOMISK UPPFÖLJNING FINANSIELL UPPFÖLJNING EKONOMISKT RESULTAT Kommunens resultat, mnkr Resultat, mnkr Skellefteå kommun Skattefinansierad verksamhet (efter uttag från elförsörjningen) Affärsverksamhet därav elförsörjningen efter uttag Resultatet i kommunen är lägre jämfört med samma period föregående år. Minskningen av resultatet beror främst på minskade ränteintäkter i elförsörjningen. Årsprognos Resultat, mnkr 2013 Budget Skellefteå kommun Skattefinansierad verksamhet (efter uttag från elförsörjningen) Affärsverksamhet därav elförsörjningen efter uttag Den sammantagna bedömningen är att kommunen kommer att redovisa ett resultat som uppgår till -45 mnkr vilket understiger budget (inkl kompletteringsbudget) med 164 mnkr. Budgetavvikelsen består huvudsakligen av följande: Ökade skatteintäkter + 23 Ökade pensionskostnader - 8 Driftunderskott skattefin verksamhet - 96 Minskat resultat elförsörjning Ökat resultat övriga affärsverksamheter + 21 Avstämning balanskravet Balanskravet är kommunallagens regelverk för krav på ekonomisk balans för kommuner. Huvudprincipen är att intäkterna ska överstiga kostnaderna och att realisationsvinster inte ska inräknas i intäkterna då avstämning mot kommunallagens balanskrav görs. Kommunen beräknas inte uppfylla kommunallagens balanskrav för år Årsprognos, mnkr 2013 Att återställa från tidigare år 0 Årsprognos -45 Realisationsvinster -1 Justerat resultat -46 Avstämning av finansiella målsättningar Kommunens resultat, exklusive elförsörjningen beräknas uppgå till -43 mnkr. Det innebär att kommunen inte kommer att nå det finansiella målet om att resultatet för kommunen exklusive elförsörjning ska uppgå till 1,5 procent av skatter och statsbidrag. Övriga finansiella målsättningar har uppfyllts. Dessa avser: Oförändrad kommunalskatt. Ingen inlåning till skattefinansierad verksamhet (strukturomvandling undantagen). Ingen försäljning av strategiska tillgångar. Skellefteå Kraft ska ge ägaren avkastning motsvarande 4,0 procent av eget kapital vid budgetårets utgång. Trots att samtliga finansiella mål inte har uppfyllts så görs ändå bedömningen att god ekonomisk hushållning i stort uppnåtts i det finansiella perspektivet då kommunen har en stark finansiell ställning. Tillgångar och skulder Avskaffandet av interna reverslån har gjort att balansomslutningen minskat. Investeringar Bruttoinvesteringarna i materiella anläggningstillgångar uppgår för perioden till 90 mnkr (97). År 2013 är det budgeterat för stora investeringar i omstrukturering av skolor och ny vattentäkt, dessa är inte påbörjade ännu. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 16

17 EKONOMISK UPPFÖLJNING RESULTATRÄKNING, MNKR Kommun NOT Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat ÅRSPROGNOS 2013 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar -158 Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning 844 Finansiella intäkter 39 Finansiella kostnader -15 Prognostiserat resultat -45 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 17

18 EKONOMISK UPPFÖLJNING BALANSRÄKNING, MNKR NOT Kommun TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Goodwill m.m Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anl Maskiner och inventarier Pågående nyanläggningar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd m.m Kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital varav årets resultat Avsättningar Pensioner och liknande förpliktelser Andra avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar, skulder BORGEN OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Borgen och ansvarsförbindelser FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 18

19 EKONOMISK UPPFÖLJNING KASSAFLÖDESANALYS, MNKR Kommun Den löpande verksamheten Periodens resultat Justering av- och nedskrivningar Justering för ej likvidpåverkande poster 6 2 Ökning (-) minskning (+) kortfristiga fordringar Ökning (-) minskning (+) förråd och lager 1 0 Ökning (+) minskning (-) kortfristiga skulder Medel från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 Medel från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån (+) Amortering av lån (-) Ökning av långfristiga fordringar (-) Minskning av långfristiga fordringar (+) Medel från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid periodens slut FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 19

20 EKONOMISK UPPFÖLJNING DRIFTREDOVISNING, MNKR Driftredovisningen visar avvikelsen i förhållande till av kommunfullmäktige beslutad budget för nämnder och bolag. NÄMND Budget Prognos Skattefinansierad verksamhet Kommunstyrelse -63,1-120,2-224,1 0,0 Barn- o grundskolenämnd -394,6-368, ,2-96,6 Byggnadsnämnd -18,6-10,8-50,3-2,5 Fritidsnämnd -66,7-67,9-212,3 7,0 Gem nämnd, drift personalsystem -0,7 0,0-3,3 0,0 Gymnasienämnd -111,6-110,8-343,4 0,0 Konsumentnämnd -0,2-0,1-0,6 0,0 Kulturnämnd -26,5-26,7-80,0 0,5 Personalnämnd -8,3-9,2-47,0 3,0 Socialnämnd -508,7-477, ,5-16,4 Nämnd för support och lokaler -40,3-1,7-72,3 8,2 Teknisk nämnd -67,6-63,6-183,7 0,0 Valnämnd -0,2-0,1-1,6 1,3 Överförmyndarnämnd -2,8-1,8-5,1-0,6 Revision -0,7-0,6-2,2 0,0 Summa , , ,4-96,1 FINANSIERING Intäkter Skatteintäkter 1 051,2 969, ,6 13,3 Generella statsbidrag och utjämning 284,4 265,9 834,7 9,8 Särskilda statsbidrag 7,4 7,5 22,5-0,3 Finansnetto 12,6 14,6 24,0 0,0 Uttag elförsörjning 71,7 66,7 215,0 0,0 Internränta 25,7 30,6 74,0 4,2 Kostnader Po-pålägg 298,2 278,9 843,0 0,0 Arbetsgivaravgifter -239,2-228,5-701,0 0,0 Pensioner -93,5-90,2-248,4-8,0 Avtalsförsäkringar -4,5-2,1-6,0 2,2 Hemsjukvård, köp av landstinget -10,7 0,0 Övrigt -5,3-2,7 0,0 Oförutsedda behov -66,7 0,0 Förändring semesterlöneskuld -103,4-101,4 0,0 0,0 Summa -16,0-51,4 10,3-74,8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 20

21 EKONOMISK UPPFÖLJNING Driftredovisning, affärsverksamhet, mnkr Camping -4,0-3,7 0,0 0,0 Hamn -1,4 1,6 0,0 0,6 Parkering 3,0-0,1 0,0 1,0 Avfall 5,4-0,9 0,0 5,8 Vatten- och avloppshantering -3,3-2,0 0,0 14,8 Sotning 0,2 0,0 0,0-0,8 Elförsörjningen -0,6 55,3 109,0-110,7 Summa -0,7 50,2 109,0-89,3 Kommunen totalt -16,6-1,2 119,3-164,1 Kommunägda bolag Budget Prognos Skellefteå Stadshus AB, koncernen Skellefteå Stadshus AB 0,0 0,0 0,0 0,0 Skellefteå Kraft AB, koncernen 214,8 156,3 358,0-40,0 Fastighets AB Polaris 14,8-1,7 5,0 0,0 Skelleftebostäder AB 7,1 3,4 21,0 0,0 Skellefteåbuss AB, koncernen -3,0-1,5-11,5 0,0 Skellefteå City Airport AB -2,5-2,1-11,3 0,0 Skellefteå museum AB 3,3 0,0 0,0 Västerbottensteatern AB 0,4 0,0 0,0 0,0 Summa kommunägda bolag 231,6 157,7 361,2-40,0 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 21

22 EKONOMISK UPPFÖLJNING Affärsverksamheter, mnkr Camping Avfall Intäkter 1,7 1,6 Intäkter 32,5 28,2 Kostnader för arbetskraft -1,5-1,4 Kostnader för arbetskraft -5,2-4,6 Övriga kostnader -3,2-3,0 Övriga kostnader -17,3-19,6 Avskrivningar -0,6-0,5 Avskrivningar -2,8-2,7 Finansiella poster -0,4-0,4 Finansiella poster -1,8-2,1 Nettokostnad/intäkt -4,0-3,7 Nettokostnad/intäkt 5,4-0,8 Budget 0,0 0,0 Budget 0,0 0,0 Prognos 0,0 0,0 Prognos 5,8-0,6 Parkering Sotning Intäkter 10,8 8,2 Intäkter 2,9 2,6 Kostnader för arbetskraft -1,1-1,1 Kostnader för arbetskraft -1,9-1,9 Övriga kostnader -6,5-6,9 Övriga kostnader -0,8-0,7 Avskrivningar -0,2-0,2 Avskrivningar 0,0 0,0 Finansiella poster 0,0 0,0 Finansiella poster 0,0 0,0 Nettokostnad/intäkt 3,0 0,0 Nettokostnad/intäkt 0,2 0,0 Budget 0,0 0,0 Budget 0,0 0,0 Prognos 1,0-0,6 Prognos -0,8-0,8 Hamn Elförsörjning Intäkter 6,4 8,6 Intäkter 103,8 108,8 Kostnader för arbetskraft -1,2-1,0 Kostnader för arbetskraft -0,9-0,9 Övriga kostnader -3,8-3,1 Övriga kostnader -28,4-16,7 Avskrivningar -1,8-1,7 Avskrivningar -4,0-4,0 Finansiella poster -1,0-1,2 Finansiella poster -71,1-31,9 Nettokostnad/intäkt -1,4 1,6 Nettokostnad/intäkt -0,6 55,3 Budget 0,0 0,0 Budget 109,0 172,1 Prognos 0,6 0,3 Prognos -2,0-0,4 Vatten och avlopp Intäkter 41,0 32,1 Kostnader för arbetskraft -9,4-8,5 Övriga kostnader -29,0-19,7 Avskrivningar -3,5-3,4 Finansiella poster -2,3-2,5 Nettokostnad/intäkt -3,2-2,0 Budget 0,0 0,0 Prognos 14,8-3,9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 22

23 EKONOMISK UPPFÖLJNING INVESTERINGSREDOVISNING, MNKR Investeringsredovisningen för materiella anläggningstillgångar visar avvikelsen i förhållande till av kommunfullmäktige beslutad budget för nämnder och bolag. NÄMND Netto- Utgifter Inkomster investering Budget Prognos Skattefinansierad verksamhet Kommunstyrelse 2,1 2,1 18,8 18,8 Barn- och grundskolenämnd 1,0 1,0 9,6 7,0 Byggnadsnämnd 0,0 0,0 0,5 0,0 Fritidsnämnd 1,8 1,8 12,3 9,3 Gymnasienämnd 1,0 1,0 11,3 6,5 Kulturnämnd 0,1 0,1 1,3 1,3 Personalnämnd 0,0 0,0 0,9 0,1 Socialnämnd 3,5 3,5 9,0 7,0 Nämnd för support och lokaler 29,2 29,2 202,3 114,4 Teknisk nämnd 14,4 14,4 109,3 92,1 Summa 53,1 0,0 53,1 375,3 256,5 Affärsverksamhet Elförsörjning 6,7 6,7 45,9 45,5 Camping 11,2 11,2 18,3 18,3 Hamn 2,6 2,6 13,1 13,1 Parkering 0,0 0,0 1,4 2,0 Avfall 0,3 0,3 19,7 0,0 Sotning 0,0 0,0 0,3 0,3 Vatten- och avloppshantering 16,7 16,7 245,6 73,2 Summa 37,4 0,0 37,4 344,1 152,4 Summa kommunen 90,5 0,0 90,5 719,5 408,9 Kommunägda bolag Skellefteå Stadshus AB, koncernen Skellefteå Kraft AB, koncernen 108,5 108, , ,9 Fastighets AB Polaris 6,5 6,5 80,0 20,0 Skelleftebostäder AB 63,3 63,3 200,0 183,0 Skelleftebuss AB, koncernen 0,2 0,2 7,5 5,0 Skellefteå City Airport AB 1,8 1,8 9,9 9,9 Skellefteå museum AB 0,0 0,0 0,0 0,0 Västerbottensteatern AB 0,0 0,0 0,5 0,5 Summa kommunägda bolag 180,3 0,0 180, , ,3 Summa kommunkoncernen 270,8 0,0 270, , ,2 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 23

24 EKONOMISK UPPFÖLJNING STÖRRE INVESTERINGAR, MNKR Här redovisas större investeringar i kommunen som beräknas överstiga 5 mnkr PROJEKT Total Av- Budget Utfall Budget Utfall vikelse Prognos Färdigställda projekt Cykelvägar genom centrum 0,4 0,1 5,0 4,4 0,6 Hamnen. förskola Skelleftehamn 2,6 24,2 25,6-1,5 Pågående projekt Boviken södra ny va-hantering 10,0 10,5 46,5 37,4 9,1 46,5 Ny va-lösning Drängsmark -11 4,0 0,2 12,0 4,3 7,7 20,0 Ökad leveranssäkerhet fordonsgas 0,2 14,4 1,1 13,3 14,4 Utb dagvattenledning Norrböle 0,0 1,4 5,7 4,7 1,0 5,7 Bonnstan gruppbostad 15,0 3,1 15,0 8,9 6,1 15,0 Nordanå etapp 2 7,0 5,0 11,4 8,4 2,9 11,4 Fordons Anderstorpsskolan 9,3 3,2 11,0 4,9 6,1 11,0 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 24

25 EKONOMISK UPPFÖLJNING NOTER, MNKR Kommun Not 1 Skatteintäkter Allmän kommunalskatt Slutavräkning föregående år 5 8 Slutavräkning innevarande år, prognos Summa Not 2 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämning Strukturbidrag Regleringsbidrag Bidrag för LSS-utjämning Kommunal fastighetsavgift Kostnadsutjämningsavgift Summa Not 3 Avsättning till pensioner Ingående avsättning Pensionsutbetalningar Nyintjänad pension Ränte- och basbeloppsuppräkningar Sänkt diskonteringsränta Förändring av löneskatt Övrigt Ökning av pensioner förtroendevalda Förändring av pensionsavsättning 6 2 Utgående avsättning till pensioner varav särskild löneskatt varav särskild avtalspension 3 4 Pensionsmedlens användning Medel använda i verksamheten (återlån) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 25

26 EKONOMISK UPPFÖLJNING Not 4 Andra avsättningar Utgående avsättning deponier 9 14 Avsättning för deponier Avsättning avser återställande av gamla deponin vid Degermyrans avfallsanläggning. Återställandet påbörjades 2010 och beräknas vara färdigställt senast Sluttäckning görs etappvis årligen. Återställandet består av markmodulering, tätskikt, täckmaterial och markplanering för återvegetation. Not 5 Ansvarsförbindelse pensioner och borgen Ansvarsförbindelser Ingående ansvarsförbindelse Pensionsutbetalningar Nyintjänad pension Ränte- och basbeloppsuppräkningar Förändring av löneskatt -4-4 Sänkning av diskonteringsränta 186 Bromsen Övrigt Utgående ansvarsförbindelse varav särskild löneskatt Borgensförbindelser Summa Ansvarsförbindelse för pensioner avser värden enligt årsbokslut eftersom beräkning endast sker vid årsskiften. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 26

27 EKONOMISK UPPFÖLJNING REDOVISNINGSPRINCIPER God redovisningssed Skellefteå kommuns redovisning bygger på Lagen om kommunal redovisning (KRL) samt på rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Sammantaget innebär detta att redovisningen i kommunen sker på ett sätt som i huvudsak överensstämmer med god redovisningssed. De kommunägda bolagens redovisning har skett i enlighet med god redovisningssed - i huvudsaklig överensstämmelse med Bokföringslagen, Årsredovisningslagen och Aktiebolagslagen. Inventarier med en ekonomisk livslängd på minst 3 år och ett värde på minst kronor (exklusive moms) klassas som anläggningstillgång. Avskrivningstiderna för anläggningstillgångar har fastställts med utgångspunkt från Rådet för kommunal redovisnings skrift om avskrivningar men med en egen bedömning av tillgångarnas beräknade nyttjandetid. Intern redovisning Enligt kommunallagen ska kommunen också redovisa driften av de olika nämnderna. Inom driftredovisningen (internredovisningen) påförs nämnderna en intern ränta som beräknas på tillgångarnas bokförda värde med 3,4 procent. Sociala avgifter har bokförts i form av procentuella personalomkostnadspålägg i samband med löneredovisningen enligt följande: Anställda, % 38,46 Anställda som vid årets ingång inte fyllt 26 år, % 21,29 För anställda födda , % 15,81 För anställda födda 1937 och tidigare 0,00 Förtroendevalda, % 38,25 Lånekostnader belastar resultatet för den period de uppkommer. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 27

28 NÄMNDSRAPPORTER Nämndsrapporter NÄMNDSRAPPORTER 28

29 NÄMNDSRAPPORTER KOMMUNSTYRELSE Viktiga händelser och utvecklingstendenser Ny organisation Planeringsavdelningen har tillsammans med Tillväxt Skellefteå bildat en ny organisation benämnd samhällsutveckling. Samtidigt har näringslivskontoret bildats som svarar för utvecklingen av direkt näringsanknuten verksamhet. Lokal och regional utveckling Intresset och behovet av nya bostäder är fortsatt starkt. För närvarande pågår utbyggnad av flerfamiljshus vid Storgatan i centrala stan och vid Aldergatan på Älvsbacka. Trots konjunkturen har kommunen fått ett flertal etableringsförfrågningar av både handels- och industriföretag. Både stora och små etableringar undersöks på olika platser. Satsningar på infrastruktur är viktiga och den detaljerade planeringen har inletts för en ny bro i centrum. Samtidigt diskuteras lösningar för att få till stånd persontrafik med tåg till Skellefteå. Planering och diskussioner för att bestämma innehåll och funktion på ett nytt kulturhus pågår för fullt. Ett viktigt forum för dialogen finns på nätet och har hållits fysiskt i utställningen Drömstad i en lokal vid Nygatan. Antalet förstahandsansökningar till höstterminen på Campus Skellefteå har ökat med 16 % jämfört med Projektet Skellefteå:Karriär har hittills samlat ett 20-tal företag som anmält intresse att delta i olika aktiviteter för att rekrytera arbetskraft till Skellefteå. Platsvarumärke Skellefteå Kommun ansvarade för firandet på torget i samband med Skellefteå AIKs SM-guld i hockey. Såväl detta firande som evenemanget Melodifestivalen gav goda förutsättningar att ytterligare stärka platsvarumärket. Strategier och projekt Sista ansökningsomgången inom nuvarande mål 2-programmet genomförs just nu. Det är ett stort söktryck på pengar men liten förmodad budget för bifallsbeslut hos förvaltande myndigheter. Det finns uppenbara risker att kommunala projekt står utan medel där kommunen i dag är projektägare och har anställd personal. Det tas även fram strategier regionalt, exempelvis Innovationsstrategin och regionala utvecklingsstrategin. Dessutom har arbetet med de operativa EU-programmen startat hos Region Västerbotten. Avdelningen för samhällsutveckling bevakar landsbygdsutvecklingsprogrammet och förbereder Skellefteå kommun på att delta i ett Community Lead Local Development-program. Arbetsmarknad Arbetslösheten bland unga har minskat något, men i stort är läget på arbetsmarknaden i Skellefteå fortsatt allvarsamt. Speciellt gruppen unga uppmärksammas allt mer i den offentliga debatten och nya åtgärdsprogram för dem är på gång. Med totalt arbetslösa avses både öppet arbetslösa och deltagare i arbetsförmedlingens programverksamhet. Programinsatsen ungdomstrainee är under tillsättning. 37 ungdomar ska ut den närmaste tiden. Totalt finns ekonomiskt utrymme för nästan 50 unga under 2013, resten upp till den beslutade nivån om 83 ungdomstraineeanställningar kommer under Förändringsarbete och kvalitet Initialt fokuserar kommunledningskontoret på att införa ett processinriktat arbetssätt i organisationen, kvalitetsutveckling, serviceförklaringar, utvecklad medborgardialog och övergång till e-förvaltning. En lånsiktig e- strategi med en årlig handlingsplan är framtagen. Den bygger på en nationell digital agenda som ska göra Sverige bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Skellefteå kommun är nominerade till KvalitetsKommun Den vinnande kommunen ska vara sammantaget bäst på utveckling i fyra grenar: demokrati, service, arbetsmiljö och samhällsbyggande. Skellefteå kommuns app Mitt Skellefteå är nominerad till både Guldlänken och Götapriset Motiveringen är att Skellefteå kommun har tydliga mål för utvecklingen av sin medborgaroch kunddialog, bättre e-service samt enklare tillgång till kommunal information, vilket ska ske med verksamhetsutveckling med stöd av it. Basen är en välutvecklad kundtjänst och kring denna har man byggt olika kanaler och tjänster. Den senaste kompletteringen i kundkanaler är en app som egentligen är ett skal som medborgarna kan fylla med ett önskat urval av kommunens egna och andra leverantörers tjänster. NÄMNDSRAPPORTER 29 Kommunstyrelse

30 av måluppfyllelse Nämndsmål: Medborgare/Kund NÄMNDSRAPPORTER Engagerade och nöjda medborgare och kunder Medborgar-/kundstyrda satsningar och tydligt serviceutbud Minst fem behovsstyrda tjänster är definierade. Grön Måluppfyllelse. Kommunledningskontorets avdelningar och enheter har under första tertialen definierat ett par tjänster. Arbete pågår löpande med att definiera fler nya tjänster och prognosen för året är därför måluppfyllelse. Nämndsmål: Utveckling/tillväxt Långsiktig hållbar utveckling Underlätta för näringsliv och nyföretagande Ett årligen förbättrat företagsklimat har uppnåtts genom ett nära och långsiktigt arbete tillsammans med näringslivet. Grön Måluppfyllelse. Den 24 april 2013 presenterade Svenskt Näringsliv hur kommunerna rankas utifrån sitt företagsklimat. Denna ranking baserar sig på den årliga företagarenkäten och Skellefteå kommun har år 2013 klättrat till plats 211 (från plats 261 år 2012). Nämndsmål: Ekonomi God ekonomisk hushållning Lokalytor Kommunstyrelsen har minskat lokalytorna med 5000 m² (avser t.ex. saneringsfastigheter). Grön Måluppfyllelse. Arbete pågår med rivning eller försäljning av de fastigheter som kommunstyrelsen inför året prioriterat att avyttra. Prognosen är att målet nås under året. Nämndsmål: Medarbetare Attraktiv arbetsgivare Mönsterarbetsplatser Hela kommunledningskontoret (staben) är en mönsterarbetsplats. Grön Måluppfyllelse. Arbete pågår inom kommunledningskontorets avdelningar och enheter och bedömningen är att ansökningar för att bli mönsterarbetsplatser lämnas in till personalnämnden under hösten och att måluppfyllelse nås. NÄMNDSRAPPORTER 30 Kommunstyrelse

31 NÄMNDSRAPPORTER Ekonomi Driftredovisning (mnkr) (mnkr) nämnd april 2013 april 2012 Intäkter 24,3 18,6 Kostnader för arbetskraft -31,3-52,5 Övriga kostnader -52,1-90,6 Avskrivningar -0,4-1,3 Finansiella poster -0,8-1,3 Nettokostnad/-intäkt -60,3-127,1 Årsprognos 219,2-248,3 Årsbudget 219,2 260,3 Avvikelse 0 11,0 Driftredovisning (mnkr) (mnkr) affärsverksamhet april 2013 april 2012 Intäkter 103,8 108,8 Kostnader för arbetskraft -0,9-0,9 Övriga kostnader -28,4-16,7 Avskrivningar -3,0-4,0 Finansiella poster -71,1-31,8 Nettokostnad/-intäkt -0,5 55,4 Årsprognos -2,0 171,7 Resultatkrav -109,0-172,1 Avvikelse ,4 Periodens intäkter och kostnader jämförs med samma period föregående år: För affärsverksamheten elförsörjning har intäkterna totalt minskat mellan åren på grund av lägre intäkter för arrenden. Samtidigt har dock bidragen för fastighetsskatt ökat. De finansiella kostnaderna har ökat beroende på minskade ränteintäkter. Det är en följd av att kommunen tillskjutit kapital i form av ovillkorat aktieägartillskott till Skellefteå Stadshus AB. För den skattefinansierade verksamheten är det på grund av genomförd omorganisation år 2012 svårt att göra direkta jämförelser mellan åren. Avstämningar har dock gjorts av avdelningarna mot den detaljerade internbudget som arbetades fram i samband med omorganisationen. Mindre avvikelser, både negativa och positiva, kan ses mot den plan som finns för året och i samband med delårsrapporten i augusti kommer detta att belysas ytterligare och eventuell omprioritering av kompletteringsbudget kan bli aktuell inom förvaltningen för att nyttja tilldelade medel på bästa sätt för medborgarna. Orsak till avvikelse mellan budget och prognos, samt avvikelsens storlek (mnkr): Elförsörjningen, minskade ränteintäkter, vilket ej hann beaktas i budgetarbetet inför ,0 Summa: -111,0 Investeringsredovisning (mnkr) april 2013 (mnkr) april 2012 Nettoinvestering -6,7-15,8 Årsprognos -61,6-77,6 Årsbudget -61,6-68,5 Avvikelse 0-9,1 Periodens nettoinvesteringar jämförs med budget: Prognosen är att budgeterade investeringsmedel motsvarande 45,9 mnkr kommer att förbrukas under året. Inom elförsörjningen uppgår nettoinvesteringen i kraftverkens fastigheter till 6,7 mnkr till och med april. Den skattefinansierade verksamheten har en årsbudget på totalt 15,7 mnkr. Förvaltningen ser idag inga budgetavvikelser för pågående projekt. NÄMNDSRAPPORTER 31 Kommunstyrelse

32 NÄMNDSRAPPORTER BARN- OCH GRUNDSKOLENÄMND Viktiga händelser och utvecklingstendenser I Skellefteå kommun är urbaniseringstrenden starkt ökande. Befolkningsökningen är stark i Skelleftedalen och i vissa av de större orterna, men det sker en befolkningsminskning i övriga kommunen. Det gör att behovet av skolor och förskolor ökar och minskar i motsvarande grad på dessa ställen. Skellefteå kommun har sedan lång tid tillbaka en struktur med enavdelningsförskolor som är väldigt kostnadsdrivande. Strukturen med många enavdelningsförskolor gör att det blir svårare att samordna öppning och stängning, att matkostnaderna ökar, att vikariesituationen blir svårare att lösa samt att antalet kringuppgifter som pedagogerna ska utföra blir fler. Andelen små skolor är också kostnadsdrivande utifrån att de är svåra att bemanna utifrån skollagens krav samt svåra att få ekonomi på utifrån små klasstorlekar. Barn- och grundskolenämnden har därför initierat en stor översyn av lokalstrukturen i Skellefteå kommun för att kunna hantera urbaniseringen. Skollagens tydliggörande av en stadieindelning enligt årskurs 1-3, 4-6 och 7-9 behöver därför också ses över i samband med denna strukturförändring. Ett stort investeringsförslag har därför lagts fram av barn- och grundskolenämnden för att åtgärda den strukturen. Kommunfullmäktiges beslut att det är möjligt att låna till lönsamma investeringar är för det arbetet en väldigt bra förutsättning att genomföra strukturförändringen snabbt och därmed kunna skapa en ekonomi i balans. Under läsåret 2012/13 genomfördes ett stort arbete kring område väster. Detta är den första större beslutade strukturomvandlingen. Barn- och grundskolenämnden har i sin åtgärdsplan beslutad att översyn ska göras på fler områden. Medarbetarundersökningen 2012 visar på medarbetare inom skol- och kulturkontoret som är stressade, frustrerade samt inte upplever att kommunen gör tillräckligt för att behålla sina medarbetare. Undersökningen gjordes i samband med att nytt avtal skulle skrivas för de båda lärarförbunden, vilket möjligen påverkade resultatet. Samtidigt har förskola och skola påverkats på nationell nivå under en längre tid, med större krav på dokumentation, förändrad lärarutbildning och nya styrdokument som alla skapat en stor förändringsprocess som vi nu befinner oss mitt i. Den förändringsprocessen påverkar medarbetarna i hög grad och är också en del av förklaringen till den situation som uttrycks i medarbetarundersökningen. En översyn av organisationen har initierats av förvaltningschefen för skol- och kulturkontoret utifrån översynen av strukturen och den situation som uttrycks i medarbetarundersökningen. Den nya lokalstrukturen som är en följd av urbaniseringen, ritar om kartan gällande behovet av förskolor och skolor för Skellefteå kommun, vilket är viktigt att genomföra för att upprätthålla en god kvalitet med oförändrad budget. Under 2013 kommer den nya organisationen att fastställas, för att kunna vara helt genomförd tidigast hösten Organisationsförändringen syftar till att ge bättre förutsättningar för förskolechefer och rektorer att arbeta med det pedagogiska ledarskapet samtidigt som den anpassas till den blivande lokalstrukturen. Den digitala världen har med kraft gått in i förskola och skola, och där behövs ekonomiska resurser för att uppfylla de krav som samhället och styrdokumenten i förskola och skola ställer på verksamheten. Fungerande trådlösa nät, behov av ökat antal mobila och digitala enheter, ökat antal e- tjänster samt ökat användande av IT i undervisningen är kostnadsdrivande. För att genomföra denna digitala utveckling behövs även utbildning, vilket förvaltningen prioriterar genom anställning av IT-pedagoger samt nyttjande av regionala kompetenser. Nationellt finns en gemensam bild av att utbildning är avgörande för landets framtid, där utbildningssektorns stärkande synliggörs i en gemensam politisk vilja att utveckla förskola och skola. Den viljan uttrycks även allt tydligare i Skellefteås politiska liv, då skolfrågorna ofta är i fokus. NÄMNDSRAPPORTER 32 Barn- och grundskolenämnd

Vision: Skellefteå en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i.

Vision: Skellefteå en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i. Kommunfullmäktiges styrkort 2013 Fokusområden: Medborgar-/kunddialog Medborgar-/kundstyrda satsningar Fokusområden: Underlätta för näringsliv och nyföretagande Energi och miljö Ungdomar i arbete, företagande

Läs mer

Delårsrapport augusti 2013 Skellefteå kommun

Delårsrapport augusti 2013 Skellefteå kommun Delårsrapport augusti 2013 Skellefteå kommun INNEHÅLL INNEHÅLL... 2 SAMHÄLLSEKONOMINS UTVECKLING... 3 LOKAL UTVECKLING... 5 SKELLEFTEÅ KOMMUNS VERKSAMHET OCH MEDARBETARE... 8 EKONOMISK UPPFÖLJNING... 10

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Delårsbokslut 2010 Januari - juni med helårsprognos

Delårsbokslut 2010 Januari - juni med helårsprognos 2010-08-24 Delårsbokslut 2010 Januari - juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Sammanfattning Delårsbokslutet är en uppföljning av resultatet under januari-juni 2010 med helårsprognos. Kommunens

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun

Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Syfte och

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck

Revisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck Revisionsrapport Oktober 2010 Robert Heed Hanna Franck Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...1 2 Inledning...1 2.1 Bakgrund...1 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning...2 2.3 Revisionskriterier...2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004

DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004 DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004 KOMMUNSTYRELSE Intäkter -1 898-2 419-2 026 Kostnader 36 984 37 273 35 497 Nettokostnader 35 086 34 854 33 471 SERVICEAVDELNING Intäkter -7 945-8

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Granskning av bokslut och årsredovisning per Granskning av bokslut och årsredovisning per 2016-12-31 Revisionsrapport Värnamo kommun 2017-04-10 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Granskning av delårsrapport Mönsterås kommun

Granskning av delårsrapport Mönsterås kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Maria Schönbeck Alexander Arbman Jörn Wahlroth Oktober 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport Härnösand kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport Härnösand kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2015-08-31. Härnösand kommun Oktober 2015 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...

Läs mer

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Skellefteå kommun Delårsrapport augusti 2012

Skellefteå kommun Delårsrapport augusti 2012 Skellefteå kommun Delårsrapport augusti 2012 1 Innehållsförteckning Samhällsekonomins utveckling 3 Lokal utveckling 5 Uppföljning mål- och resultatstyrning 10 Ekonomisk uppföljning 17 Resultatuppföljning

Läs mer

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2015-06-30 September 2015 Lars Starck Auktoriserad revisor Tobias Lundell Revisor Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Värnamo kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport. Audit KPMG AB. Antal sidor: 9

Värnamo kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport. Audit KPMG AB. Antal sidor: 9 Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport Audit KPMG AB Antal sidor: 9 2016 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

:41 Not Utfall Utfall Resultaträkning

:41 Not Utfall Utfall Resultaträkning Bokslutsdokument RR KF BR Miljönämnden 2019-09-13 11:41 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1908 1808 Verksamhetens intäkter 1 2 488 1 505 Verksamhetens kostnader 2,3-56 384-60 393 Avskrivningar och nedskrivningar

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Granskning av bokslut och årsredovisning per Granskning av bokslut och årsredovisning per 2017-12-31 Revisionsrapport 2018-03-23 2018 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated

Läs mer

Finansiella ramar Invånarantalet i kommunen som ligger till grund för de finansiella ramarna är 6720.

Finansiella ramar Invånarantalet i kommunen som ligger till grund för de finansiella ramarna är 6720. Dnr 9016/129.109 Budget 2017 och plan 2018 2019 Utdebitering Skattesatsen för år 2017 fastställs till kronor 23:15 per skattekrona God ekonomisk hushållning Finansiella mål Att de löpande intäkterna täcker

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Fredrik Ottosson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2015 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Delårsrapport. Vilhelmina. Tertial Kommunstyrelsen, VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel:

Delårsrapport. Vilhelmina. Tertial Kommunstyrelsen, VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: Tertial 2 2018 Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 Innehållsförteckning 1 Kommuninformation... 3 2 Ekonomi... 3 2.1 Redovisningsprinciper...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Delårsrapport

Delårsrapport Revisionsrapport Delårsrapport 2010-06-30 Torsås kommun 15 september 2010 Åsa Bejvall Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Syfte med granskningen

Syfte med granskningen Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31, utkast Oktober 2014 Alexander Carlsson Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Tobias Lundell Syfte med granskningen

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Trosa kommun Oktober 2012 Matti Leskelä Anna Gröndahl Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Revisionsrapport / 2016 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober och november Nykvarns kommun. Granskning av delårsrapport 2016

Revisionsrapport / 2016 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober och november Nykvarns kommun. Granskning av delårsrapport 2016 Revisionsrapport / 2016 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober och november 2016 Nykvarns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehåll 1. Sammanfattning...3 2. Granskning av delårsrapport och

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor April 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Skellefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2 2.2.

Läs mer

Lunds kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per Oktober 2014

Lunds kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per Oktober 2014 Lunds kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31 Oktober 2014 Magnus Helmfrid Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Alexander Carlsson Auktoriserad revisor / Certifierad

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Granskning av delårsrapport Emmaboda kommun

Granskning av delårsrapport Emmaboda kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Annie Wang Revisionskonsult 11 oktober 2018 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2.

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2016 Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Sofia Nylund Anders Rabb Anders Haglund Granskning av delårsrapport 2014 Sollentuna kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund 2 1.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Bokslutsdokument RR KF BR. Kollektivtrafiknämnden

Bokslutsdokument RR KF BR. Kollektivtrafiknämnden Bokslutsdokument RR KF BR 2015-09-16 11:13 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 298 33 562 Verksamhetens kostnader 2-2 624 004-2 462 301 Avskrivningar och nedskrivningar

Läs mer

Granskning av delårsrapport per

Granskning av delårsrapport per Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per 2009-08-31 Motala kommun 2009-10-01 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Laholms kommun Rapport från granskning av årsbokslut 2016 Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Resultatanalys 30,6 Kommunens totala utfall i jämförelse med budget och föregående år (mnkr) 19,5 13,1

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Bokslutsdokument RR KF BR. Kommittén för rättighetsfrågor

Bokslutsdokument RR KF BR. Kommittén för rättighetsfrågor Bokslutsdokument RR KF BR 2015-09-16 11:16 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 1 784 2 441 Verksamhetens kostnader 2-27 220-22 569 Avskrivningar och nedskrivningar 0 0

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Dennis Hedberg Hanna Franck-Larsson Micaela Hedin Granskning av delårsrapport 2014 Bollnäs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Syfte,

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Rapport avseende granskning av delårsbokslut per 2016-08-31 Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Inledning 1 2. Granskningens syfte 1 3. Delårsrapport 1 4. Bedömning 1 5. Sammanfattning av granskningsresultatet

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Bollnäs kommun Pär Månsson Hanna Franck Larsson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2017

Granskning av delårsrapport 2017 www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Anna Carlénius Revisionskonsult September 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och revisionsfrågor...

Läs mer

Finansiell analys - kommunen

Finansiell analys - kommunen Finansiell analys - kommunen Vara kommuns årsresultat budgeteras till 6,2 mkr år, 11,1 mkr år, 11,6 mkr år och 11,8 mkr år. Nettoinvesteringarna år uppgår till 80,5 mkr inklusive beräknad ombudgetering

Läs mer

Budget 2018 samt plan 2019 och Budget 2018, plan 2019 och 2020

Budget 2018 samt plan 2019 och Budget 2018, plan 2019 och 2020 Budget 2018, plan 2019 och 2020 Innehåll God ekonomisk hushållning i Storumans kommun 2018... 1 Resultat- och balansräkning... 2 Driftbudget... 3 Finansieringsanalys/Kassaflödesanalys... 4 God ekonomisk

Läs mer

Film i Väst AB Bokslutsdokument RR KF BR (tkr)

Film i Väst AB Bokslutsdokument RR KF BR (tkr) Film i Väst AB Bokslutsdokument RR KF BR (tkr) Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning

Läs mer

Sundbybergs stad. Granskning av delårsrapport per

Sundbybergs stad. Granskning av delårsrapport per Sundbybergs stad Granskning av delårsrapport per 2017-08-31 1 Innehåll Inledning... 3 Resultaträkning och prognos... 3 Balansräkningen... 3 Sammanfattande slutsats rörande resultat och ställning i staden...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 3 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Granskning av delårsrapport Landstinget i Kalmar län

Granskning av delårsrapport Landstinget i Kalmar län www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Rebecka Hansson Kerstin Sikander Caroline Liljebjörn Alexander Arbman Oktober 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Granskning av bokslut och årsredovisning per Granskning av bokslut och årsredovisning per 2016-12-31 Revisionsrapport Markaryds kommun 2017-04-10 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408

Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Frölunda Specialistsjukhus Resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys Belopp i tkr Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 143 002 139 275 Verksamhetens kostnader 2,3-138

Läs mer

Budgetprocessen Okt 2016 direktiv Feb 2017 ram presenteras Apr 2017 dialogdagar Jun beslut

Budgetprocessen Okt 2016 direktiv Feb 2017 ram presenteras Apr 2017 dialogdagar Jun beslut 1 Budgetprocessen Okt 2016 direktiv Feb 2017 ram presenteras Apr 2017 dialogdagar Jun 2017 - beslut 2 Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 2015 2016 2017 2018 2019

Läs mer

Ekonomiska rapporter

Ekonomiska rapporter Ekonomiska rapporter 1. Resultaträkning (utfall januari-april) 2. Resultaträkning (helårsprognos) 3. Kassaflödesanalys 4. Balansräkning 5. Resultat och prognos per nämnd, förvaltning och bolag 6. Investeringsuppföljning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Revisionsrapport Rebecca Lindström Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Mönsterås kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning 1 2. Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Götene kommun Hans Axelsson Carl Sandén mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Granskning av delårsrapport Emmaboda kommun

Granskning av delårsrapport Emmaboda kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Maria Schönbeck Revisionskonsult 19 oktober 2017 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2011 Granskning av delårsrapport 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Täby kommun September 2008 Åsa Sandgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4 2.2 Syfte och omfattning...4

Läs mer

bokslutskommuniké 2013

bokslutskommuniké 2013 Ärende 29 bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2013 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentnamn Dokument typ Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering

Läs mer

Resultat 4,6 0,0-0,1 4,6

Resultat 4,6 0,0-0,1 4,6 1 (1) ASSR Årsredovisning sammanställning RR 728 Resultaträkning (mnkr) Årsvärden Avvikelse Förändring Utfall Budget Utfall budget/ utfall/utfall 1512 1512 1412 utfall % Regioninternt såld vård, avtal

Läs mer

Arvika kommun. Översiktlig granskning delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 7. Arvika Rapport delårsgranskning11.

Arvika kommun. Översiktlig granskning delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 7. Arvika Rapport delårsgranskning11. Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 7 Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Finansiella mål och god redovisningssed 1 1.2 Mål för verksamheten 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2 5. Revisionskriterier

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Bilaga 2 Bokslutsdokument och noter

Bilaga 2 Bokslutsdokument och noter Sida 23(28) Bilaga 2 Bokslutsdokument och noter Bokslutsdokument RR KF BR Not Utfall Utfall Resultaträkning 1712 1612 Verksamhetens intäkter 1 119 194 89 192 Verksamhetens kostnader 2-5 213 230-5 026 834

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av årsredovisning HÄRJEDALENS KOMMUN

Revisionsrapport Granskning av årsredovisning HÄRJEDALENS KOMMUN Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012. HÄRJEDALENS KOMMUN 17 maj 2013 Innehåll 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Revisionsfråga och kontrollmål... 2 2.3 Avgränsning...

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

RESULTATBUDGET Prognos Utgifts- Sammanst Sammanst Sammanst tak juni 2015 2015 2016 2017 2018

RESULTATBUDGET Prognos Utgifts- Sammanst Sammanst Sammanst tak juni 2015 2015 2016 2017 2018 RESULTATBUDGET 2015 2015 2016 2017 2018 NÄMNDERNAS NETTOKOSTNADER -2 794,6-3 091,6-3 080,5-3 169,8-3 285,6 Avskrivningar -155,0-162,4-161,0-167,0-174,0 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -2 949,6-3 254,0-3 241,5-3

Läs mer

Olofströms kommun. Revisionsrapport avseende delårsbokslut Audit KPMG AB

Olofströms kommun. Revisionsrapport avseende delårsbokslut Audit KPMG AB Revisionsrapport avseende delårsbokslut 2012 Audit KPMG AB Innehåll 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Förvaltningsberättelse 3.1 Investeringsredovisning 3.2 Driftsredovisning. Resultaträkning. Periodiseringar

Läs mer