Avräkning av garantipension mot tjänstepension

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Avräkning av garantipension mot tjänstepension"

Transkript

1 1 (21) Socialdepartementet Stockholm Avräkning av garantipension mot tjänstepension I regleringsbrevet för 2008 har regeringen uppdragit åt Försäkringskassan att analysera effekterna av att använda ett bestämt belopp för tjänstepension och utländsk pension vid fastställande av beräkningsunderlag för personer födda 1937 eller tidigare. Idag används taxeringsuppgifter från Skatteverket vid fastställandet av beräkningsunderlaget för personer födda 1937 eller tidigare. Hypotesen som ligger till grund för uppdraget är: de som är födda 1937 eller tidigare är nu äldre än 70 år därför bör en eventuellt förhöjd tjänstepension under de första fem åren ha fasats ut och tjänstepensionen kommer i fortsättningen endast förändras med prisförändringen. Syftet med analysen är därför att belägga eller förkasta hypotesen genom att studera hur tjänstepensionerna för pensionärer födda 1937 eller tidigare har utvecklats mellan 2001 och I analysen av data över tjänstepensioner för personer födda 1937 eller tidigare framkommer att variationen i uppräkningstakt är stor. Många pensionärer har fler än en större sänkning i tjänstepensionen trots att tjänstepensionerna ska vara satta i fasta priser och inflationen varit positiv hela perioden. Vanligast är att tjänstepensionen är stigande varje år men cirka en tredjedel har ett eller flera år då tjänstepensionen minskar, under perioden På grund av den stora variationen i uppräkningen av taxerade tjänstepensionerna, så är slutsatsen att en modell med ett fast belopp som indexeras med någon faktor inte skulle vara tillräckligt träffsäker för att ersätta datainhämtning från Skatteverket. Beslut i detta ärende har fattats av försäkringsdirektör Gunnar Johansson, försäkringsdirektör Birgitta Målsäter, chefsjurist Eva Nordqvist och analytiker Bo Larsson, den senare som föredragande. Gunnar Johansson Bo Larsson Postadress Besöksadress Telefon Stockholm Adolf Fredriks kyrkogata E-post Internetadress Telefax Org.nr

2 2 (21) Sammanfattning...3 Inledning...3 Tjänstepension - garantipension för ÅP Tjänstepension Ökande tjänstepensioner...6 Både stigande och fallande tjänstepensioner...10 Fallande tjänstepensioner...15 Utomlands bosatta ÅP Slutsatser...18 A. Beräkning av garantipension för ÅP

3 3 (21) Sammanfattning En kort översikt av avtalspensionerna, hädanefter benämnda tjänstepensioner, visar att en stor del av arbetsmarknaden i Sverige omfattas av någon form av tjänstepension, antingen via kollektivavtal eller enskilda avtal med arbetsgivare. Tidigare var dessa pensioner oftast av förmånstypen och värdesäkrade, numer är systemen oftast avgiftsbaserade. I de avgiftsbaserade systemen är uppräkningen av pensionerna inte enhetlig utan beror på hur kapitalet förvaltats. Dessutom använder inte de olika aktörerna identiska metoder för att räkna upp tjänstepensionerna. I avsnittet Tjänstepension - garantipension för ÅP-37 visas att garantipensionen är olika känslig för ändringar i beräkningsunderlaget vid olika nivåer på beräkningsunderlaget. Det innebär att det är viktigt att utvecklingen i tjänstepensionerna är väldigt homogen för pensionärerna inom ÅP-37 för att det ska gå att använda fasta belopp med uppräkning att ersätta faktisk tjänstepension vid fastställandet av beräkningsunderlaget. Genom att analysera data över tjänstepensioner och garantipensioner för individerna i ÅP-37 visas att variationen i uppräkningstakt mellan individer är stor. Standardavvikelsen i uppräkningstakten för dem med ständigt stigande tjänstepensioner i datasetet är omkring 10 % samtliga år. Dessutom överensstämmer inte uppräkningstakten i tjänstepensionerna med inflationstakten fullt ut. Slutsatsen från analysen är att baserat på den taxerade pensionen är det inte möjligt att ta fram en modell som på ett nöjaktigt sätt återspeglar faktiska tjänstepensioner i framtiden. Inledning I samband med att pensionssystemet reformerades fanns en önskan att inte ändra spelreglerna för dem som pensionerats eller skulle pensioneras inom en snar framtid, Socialdepartementet (1999). Samtidigt var det önskvärt att endast ha ett pensionssystem i drift. Därför gjordes en konvertering med speciella regler för dem som var födda 1937 eller tidigare, hädanefter ÅP-37. Även de födda mellan 1938 och 1954 har speciella konverteringsregler men de ingår inte i denna analys. Tjänstepensionssystemen har hittills (för dem som uppnått pensionsålder) bestått av två delar: den ena delen är en förmånsbestämd del och betalas därför oftast ut livsvarigt, den andra är en avgiftsfinansierad del och har oftast en utbetalningsperiod på 5 år. I och med att de som omfattas av bestämmelserna i ÅP-37 nu har nått en ålder av minst 70-år innebär det att de har varit pensionärer i minst fem år om de gick i pension vid 65-års ålder. Därför är det möjligt att tjänstepensionerna för ÅP-37 pensionärer inte kommer ändras mer än den årliga uppräkningen. Det skulle kunna möjliggöra förenklingar i hanteringen vid fastställandet av nivån på garantipensionen för personer som omfattas av ÅP-37; deras garantipension räknas av mot den taxerade tjänstepensionsuppgiften och utlandspensionsuppgiften, hädanefter

4 benämnd tjänstepension, men skulle kunna fastställas till ett individuellt belopp med indexering om det är så tjänstepensionen utvecklas. Genom att undersöka hur tjänstepensionen utvecklat sig för pensionärerna som omfattas av ÅP-37 kan hypotesen om att tjänstepensionerna utvecklas i paritet med prisnivån för dem över 70-år testas. För att underlätta analysen delas individerna in i flera olika grupper där huvudgruppen är de som har haft tjänstepension samtliga år De är sedan indelade i tre undergrupper: konstant stigande tjänstepension alla år, konstant fallande tjänstepension alla år, både fallande och stigande tjänstepension över åren. Analysen börjar med att beskriva hur kopplingen mellan garantipension och tjänstepension ser ut. Därefter beskrivs data, först för hela gruppen pensionärer i ÅP-37, sedan indelat i mindre grupper för bättre överskådlighet. Analysen avslutas med slutsatser. 4 (21) Tjänstepension - garantipension för ÅP-37 Majoriteten av arbetstagarna i Sverige omfattas idag av något tjänstepensionssystem: SAF-LO för privatanställda arbetare som ersatt STP, ITP och ITPK för privatanställda tjänstemän, PA-91 som ersatts av PA-03 och Kåpan för statligt anställda, PA-KL som ersatts med PFA 98 och senare med PFA 01 för kommunalt anställda är de fyra stora tjänstepensionssystemen. STP var förmånsbestämd och räknades upp med prisbasbeloppet, medan SAF-LO är ett avgiftsbestämt system och eventuell uppräkning beror därmed på hur avgifterna har förvaltats. ITP är förmånsbestämt och baseras på inkomstbasbeloppet sedan 2003, ITPK är avgiftsbestämt och har funnits sedan PA-91 och PA-03 består både av en avgiftsbestämd del och en förmånsbestämd del som använder det förhöjda prisbasbeloppet som uppräkning. PA-KL var förmånsbestämt med koppling till förhöjda prisbasbeloppet, dess ersättare PFA 98 som bestod både av en avgiftsbaserad del och en individuell där egen förvaltare kunde väljas och PFA 01 består endast av den individuella delen, Sjögren Lindquist och Wadensjö (2005). Garantipensionen inom ÅP-37 beräknas i tre steg. Först tas beräkningsunderlaget fram vilket består av summan av tilläggspension, änkepension, folkpension som inte motsvaras av tilläggspension, skattepliktig utländsk ålders-, efterlevande-, förtids- och tjänstepension, pensionstillskott, svensk tjänstepension, visst tillägg till folkpension enligt nordiska konventionen om social trygghet. Därefter räknas beräkningsunderlaget uttryckt i prisbasbelopp upp enligt lag (1998:702) om garantipension. De fastställda nivåerna i lagen visas i Tabell 3 i bilaga A. Sist dras de utbetalda pensionerna ifrån det uppräknade beräkningsunderlaget, det vill säga beräkningsunderlaget förutom folkpensionen som inte ingår i tilläggspensionen och pensionstillskottet. Resultatet blir garantipensionen.

5 5 (21) Ensamstående Gift/registrerad partner Uppräknat beräkningsunderlag i prisbasbelopp Uppräknat beräkningsunderlag i prisbasbelopp Beräkningsunderlag i prisbasbelopp Beräkningsunderlag i prisbasbelopp Figur 1:Känsligheten i uppräknat beräkningsunderlag för tjänstepensionen. Områdena där garantipensionen stiger eller är oförändrad med ökad tjänstepension är heldragna och områden där garantipension minskar med ökad tjänstepension är streckade. När kurvan är brantare än den prickade linjen ger ökad tjänstepension ökad garantipension, när kurvan är flackare ger ökad tjänstepension lägre garantipension. Avräkningen mellan tjänstepension och garantipension beror på nivån på beräkningsunderlaget. Det beror på de äldre skattereglerna med särskilt grundavdrag för vissa pensionärer som garantipensionen ersätter. För den föreslagna förändringen för sättet att beräkna tjänstepensionen i beräkningsunderlaget är det viktigt att garantipensionärerna inte får lägre pension vid användande av schablonen än de får idag. Är förhållandet mellan tjänstepension och garantipension entydigt positiv eller negativ kan alltid en approximativ lösning hittas där vissa överkompenseras om det inte går att hitta en exakt lösning som gäller alla. Genom att rita upp förhållandet mellan beräkningsunderlaget och det uppräknade beräkningsunderlaget så går det se hur garantipensionen ändras när tjänstepensionsdelen ändras. Figur 1 visar att för både gifta eller registrerade partners och ensamstående finns intervall i beräkningsunderlaget där garantipensionen faller när tjänstepensionen stiger. Det innebär att det inte går att överkompensera pensionärerna. De heldragna delarna i de två figurerna innebär att högre tjänstepension ger högre garantipension, alternativt påverkar inte garantipensionen. Däremot ger de streckade delarna i figurerna lägre garantipension vid en höjning i tjänstepensionen. Det betyder att det är viktigt att ha en väldigt exakt modell om det ska gå att byta från taxerad tjänstepension (där även utländska skattepliktiga pensioner ingår) till en schablon baserad på nuvarande tjänstepensionsnivå med en faktor som uppräkning.

6 6 (21) Tjänstepension Totalt ingår drygt 1,6 miljoner individer som har tjänstepension och/eller garantipension i datasetet som används till uppdraget. Av dessa har tjänstepension samtliga år från och med Av dem som har tjänstepension har också garantipension något år. Att ersätta inhämtandet av taxerad tjänstepension med ett individuellt fast belopp som indexeras, måste utföras på ett sätt som inte får stora konsekvenser för pensionärerna alternativt statsbudgeten. För detta krävs att tjänstepensionerna räknas upp med något relativt likartat index över åren. En första test av data visar att av de som har tjänstepension och/eller garantipension något år och är födda 1935 har drygt individer fortfarande minskningar i sin tjänstepension eller stora ökningar i sin tjänstepension. Som stor ökning räknas en medelökning över fem procent per år. Valet av födelseår 1935 beror på att då var individerna 70 år inkomståret som de taxerade uppgifterna gäller för första året i datasetet. Totala materialet tyder på att variationen är stor i tjänstepensionernas utveckling. Genom att dela upp data i mindre grupper undersöks nedan om det finns homogena grupper med likartad utveckling på tjänstepensionerna i data. Ökande tjänstepensioner Gruppen med stigande taxerade tjänstepensioner varje år mellan är störst, personer. I Figur 2 visas åldersstrukturen på dessa. Det är tydligt att det stora materialet har en åldersstruktur som är jämn och där de yngre är något färre. Förklaringen till att de yngre är färre är förmodligen att de har haft en förhöjd tjänstepension första 5 åren vilket gör att de inte har stigande tjänstepension varje år. Av de pensionärerna är majoriteten kvinnor, Drygt hälften av dem med ökande tjänstepension varje år hade också garantipension något år, En övervägande majoritet av dem med ökande tjänstepension varje år och garantipension något år är kvinnor,

7 7 (21) Åldersstruktur för de med positiv tillväxt i tjänstepensionen Antal Födelseår Figur 2: Histogrammet visar åldersstrukturen på de individer som har stigande tjänstepension samtliga år Spridningen av tjänstepensionerna för dem som haft garantipension något år är större för gruppen med stigande tjänstepension varje år, lägsta pensionen är 274 kronor per år och den högsta är över kronor. Figur 3 visar ett histogram över dem med tjänstepensioner lägre än kronor och som haft garantipension. Den överväldigande majoriteten har tjänstepensioner mellan 10 och 20 tusen kronor. Knappt personer har en genomsnittligt tjänstepension över av dem som haft garantipension något år. Bland dem som har haft både tjänstepension och garantipension är genomsnittliga tjänstepensionen högre hos männen än kvinnorna, dock återfinns de 13 högsta genomsnittliga tjänstepensionerna hos kvinnor.

8 8 (21) Tjänstepension för garantipensionärer Antal Årlig tjänstepension i kronor Figur 3: Genomsnittlig tjänstepension för dem med garantipension något år och en genomsnittlig tjänstepension lägre än Tillväxten i tjänstepensionerna för dem med ökande tjänstepension alla år är heterogen. I tabell 1 visas genomsnittlig ökningstakt 1 för tjänstepensionerna över de sex år som data existerar tillsammans med standardavvikelsen i tillväxttakterna. För att relatera till inflationen är även tillväxten i prisbasbeloppet med i tabellen Medelökn. Tjänstep. Stdv. Medelökn. 0,0322 0,0214 0,0217 0,0891 0,0370 0,1044 0,0675 0,0704 0,1237 0,0830 Inflation 0,0271 0,0185 0,0181 0,0025 0,0076 Tabell 1: Utvecklingen i genomsnittlig tjänstepension för dem med stigande tjänstepension varje år. Inflationen är mätt som förändringen i prisbasbeloppet Det är tydligt att variationen är kraftig både mellan individer och över åren. Standardavvikelsen visar individuella variationen, medan den stora variationen mellan åren visar på att förändringstakten inte är speciellt stabil. Dessutom stämmer tillväxttakten i tjänstepensionerna dåligt överens med tillväxttakten i prisbasbeloppen. I Figur 4 och 5 illustreras variationen i tillväxttakten i tjänstepensionen för några slumpmässigt utvalda pensionärer. 1 Beräknad som kontinuerlig avkastning.

9 9 (21) Tillväxttakt för tjänstepension Procentuell förändring Figur 4: Ökningstakten för ett urval av dem som har en tjänstepension som ökar med mellan 0 % och 5 % varje år. Urvalet av pensionärer som visas i Figur 4 har som högst en tillväxt på 5 % i sin tjänstepension. Totalt innehåller gruppen av de pensionärerna med stigande pensioner alla år. Det är ungefär lika många som varit ensamstående som gifta alternativt registrerade partners. Det finns en viss homogenitet i tjänstepensionsförändringarna för dem med tjänstepensioner som stiger med mindre än 5 % varje år. Den tjocka linjen som lagts in i Figur 4 representerar förändringen i prisbasbeloppet och visar att uppräkningen av tjänstepensionerna följer inflationen någorlunda. Gruppen består till drygt hälften av garantipensionärer och cirka 65 % av gruppen är kvinnor. Ett urval av de pensionärerna som har en tillväxt i tjänstepensionen som är större än 5 % något år visas i Figur 5. År

10 10 (21) Tillväxttakt för tjänstepension Procentuell förändring Figur 5: Ökningstakten för ett urval av dem som har en tjänstepension som ökar med mer än 5 % något år. Till skillnad mot pensionärerna med låg tillväxt i tjänstepensionen varje år har dem med något år av högre tillväxt betydligt mer heterogen ändringstakt på sina tjänstepensioner. Framförallt gäller det 2005 och 2006 då gruppen också avviker från förändringen i prisbasbeloppet, notera att när ökningstakten i prisbasbeloppet minskar 2005 så ökar tillväxten i tjänstepensionerna för urvalet. Detta förklaras förmodligen av att AMF hade extra hög uppräkning av tjänstepensioner detta år. Samtliga pensionärer födda 1937 med stigande tjänstepensioner varje år ingår i gruppen som har något år med en tillväxttakt över 5 %. Både stigande och fallande tjänstepensioner Pensionärer som har haft tjänstepension alla åren, åtminstone ett år har haft fallande tjänstepension och minst ett år stigande pension, består av personer varav drygt 55 % är kvinnor. Majoriteten av dem med garantipension något år i gruppen är kvinnor, av garantipensionärer. År

11 11 (21) Åldersstruktur för de med något år med negativ tillväxt i tjänstepensionen Antal Födelseår Figur 6: Histogrammet visar åldersstrukturen på de individer som har både fallande och växande tjänstepension något år Åldersfördelningen på gruppen med både växande och fallande tjänstepension presenteras i Figur 6. Åldersgrupperna är de som är absolut mest representerade i gruppen med både fallande och stigande tjänstepension i tidsintervallet. Det förklaras förmodligen av att de åldersgrupperna passerar 70- årsstrecket i mätperioden och därmed kan de ha haft en förhöjd tjänstepension första fem åren. Figur 7 visar antalet garantipensionärer för de olika genomsnittliga tjänstepensionerna under , knappt 900 individer i gruppen är ej med i histogrammet.

12 12 (21) Tjänstepension för garantipensionärer Antal Genomsnittlig årlig tjänstepension i kronor Figur 7: Histogrammet visar antalet garantipensionärer för tjänstepensioner lägre än kronor I Tabell 2 visas medelutveckling och variation mätt som standardavvikelse för varje år. Dessutom visas förändringen i prisbasbeloppet. Tabellen bekräftar det som syntes i Figur 6, många individer födda har förmodligen haft en förhöjd tjänstepension första fem åren vilket ger den tre gånger högre standardavvikelsen Medelökn. Tjänstep. Stdv. Medelökn. -0,0317-0,0272-0,0312-0,0368-0,0297 0,3142 0,2964 0,2440 0,2380 0,2193 Inflation 0,0271 0,0185 0,0181 0,0025 0,0076 Tabell 2: Utvecklingen i genomsnittlig tjänstepension för dem med stigande tjänstepension något år och fallande något år. Inflationen är mätt som förändringen i prisbasbeloppet. I Figur 8 visas förändringstakten för ett urval om 50 pensionärer med mellan 5 % och -15 % förändringstakt i tjänstepensionen varje år. Totala antalet pensionärer i den kategorin är stycken. Det är tydligt att spridningen är

13 stor i förändringstakterna även om en viss tendens att följa inflationen finns. Det syns också att några av pensionärerna har negativ uppräkning mer än ett år. 13 (21) Tillväxttakt för tjänstepension Procentuell förändring Figur 8: Förändringstakten för ett urval av dem som har en förändringstakt som ligger mellan 5 % och -15 % varje år. Inflationen mätt som förändring i prisbasbelopp är den tjocka svarta linjen. I Figur 9 visas därför bara ett urval av pensionärer med endast en minskning av tjänstepensionen. Det blir ingen förändring när man kontrollerar för flera fall vilket tydligt syns vid en jämförelse av Figur 8 med Figur 9. År

14 14 (21) Tillväxttakt för tjänstepension (ett fall) Procentuell förändring Figur 9: Förändringstakten för ett urval av dem som har en förändringstakt som ligger mellan 5 % och -15 % varje år och som har maximalt ett år med fall i tjänstepensionen. Tjock svart linje är inflation. För att tydliggöra den stora variationen i data även sedan 70-årsdagen passerats, visas i Figur 10 alla individer födda 1932 som har garantipension något år mellan 2003 och 2008, har tjänstepension samtliga dessa år (på grund av att taxeringsdata används är faktiska tjänstepensionsåren ) och har en förändringstakt i tjänstepensionen som ligger mellan -10 % och 25 %. Resultatet är en figur med lika många tillväxttakter som individer stycken. Inflationen är det tjockare svarta strecket som är inlagt. Även efter 2003 är variationen stor trots att samtliga individer har passerat 70-årsstrecket och därmed borde en eventuell sänkning av tjänstepensionen efter fem år ha inträffat. Heterogeniteten gör att det är omöjligt att konstruera ett system med ett fast tal och bestämd årlig uppräkning. År

15 15 (21) Tillväxttakt, tjänstepension för födda 32 med Garp Procentuell förändring Figur 10: Förändringstakten för födda 1932 med garantipension och en förändringstakt som ligger mellan 25 % och -10 % varje år. Inflationen mätt som förändring i prisbasbelopp är den tjocka svarta linjen. Figuren visar att individerna i princip har individuella uppräkningstakter av sina tjänstepensioner. Fallande tjänstepensioner De med fallande tjänstepensioner över samtliga år är relativt få, totalt 876 pensionärer där samtliga är födda 1936 eller tidigare. Åldersstrukturen på dem med fallande tjänstepension visas i Figur 11. Av de 876 individerna har 209 haft garantipension något år, deras genomsnittliga tjänstepension över åren är mellan 274 kronor till kronor. Majoriteten av dem med garantipension, 140 personer, är kvinnor som också har högre tjänstepensioner. År

16 16 (21) Åldersstruktur för de med negativ tillväxt i tjänstepensionen Antal Födelseår Figur 11: Histogrammet visar åldersstrukturen på de individer som har fallande tjänstepension samtliga år För att se i vilken takt tjänstepensionerna minskar för dem med konstant fallande tjänstepensioner varje år studeras förändringstakten. För att göra analysen tydligare delas individerna in beroende på hur stora minskningar av garantipensionen de har per år. Majoriteten har något år ett fall i tjänstepensionen som är större än 5 %, 819 av de 876. För dem med större fall i tjänstepensionen är också variationerna större. För att begränsa mängden individer så studeras gruppen med ett fall mellan 5 och 70 % varje år i Figur 12. Endast 33 individer finns i gruppen och av dem är 11 kvinnor och 22 män, dvs. kvinnorna är något underrepresenterade i denna grupp då de är knappt 40 % av totala materialet. Av de 33 som har mellan 5 och 70 % fall alla år har 14 personer garantipension något år. Det är alltså en större andel som har garantipension bland dem med stort fall än i totala gruppen med ständigt fallande tjänstepensioner.

17 17 (21) Hög minskningstakt på tjänstepension Procentuell förändring Figur 12: Minskningstakten för dem som har en tjänstepension som faller med mellan 5 % och 70 % varje år. I Figur 13 visas hur förändringstakten ser ut för den lilla grupp som har små fall i sin tjänstepension över åren. Gruppen på totalt 57 individer består av 7 kvinnor och 50 män. Endast 14 av de med små fall har haft garantipension något år. Det är tydligt att variationen på minskningen i tjänstepensionen för den lilla gruppen som studeras i Figur 13 är stor. De flesta verkar visserligen ha haft någorlunda likartad förändring mellan 2005 och 2006 men övriga år är spridningen stor. Ingen större skillnad mellan Figur 13 och Figur 12 syns, vilket leder till slutsatsen att gruppen pensionärer som omfattas av ÅP-37 är mycket heterogen. År

18 18 (21) Låg minskningstakt på tjänstepension Procentuell förändring Figur 13: Minskningstakten för dem som har en tjänstepension som faller med mellan 0 % och 5 % varje år. År Utomlands bosatta ÅP-37 En del av dem inom ÅP-37 är bosatta utomlands. För att kunna beräkna garantipension för dem får Försäkringskassan idag uppgift om tjänstepension för personer med särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK) via kontrolluppgift från Skatteverket med stöd av: förordning (2002:290) om utlämnande av vissa uppgifter till Försäkringskassan från Skatteverkets beskattningsdatabas. Denna förordning löper ut nästa år. Om inte en schablon med ett fast belopp som räknas upp ersätter användandet av faktiskt utbetald tjänstepension behöver denna förordning förlängas. Slutsatser Analysen visar att för många tjänstepensionsinkomster ändras garantipensionen mer än en ändring i beräkningsunderlaget. Det innebär att en modell med individuellt fast belopp som räknas upp med en faktor över åren måste vara mycket träffsäker. I annat fall får det konsekvenser både för enskilda individer som kan drabbas av garantipensionssänkning som inte motsvaras av en faktisk

19 höjning av tjänstepensionen, men även för staten som kan få förhöjda kostnader som enbart beror på en modell som inte motsvarar verkligheten tillräckligt bra. För bättre överskådlighet har pensionärerna i ÅP-37 med tjänstepensioner delats in i tre grupper, alltid fallande tjänstepension, alltid stigande tjänstepension samt de som både har fallande och stigande tjänstepension något år. De med fallande tjänstepensioner är den mest heterogena gruppen men den är också väldigt liten, knappt personer. Den största gruppen är de med alltid stigande pensioner som är fler än en halv miljon pensionärer. Det är fortfarande en stor variation inom gruppen till exempel är standardavvikelsen mellan 6,75 % och 12,37 % samtliga år. Dessutom följer inte uppräkningen förändringen i inflation mätt med prisbasbeloppet. Slutligen är variationen stor för gruppen med både stigande och fallande tjänstepension, framförallt visar det sig att det är många som är äldre än 70 och fortfarande har fallande tjänstepension något år. Sammantaget leder analysen till slutsatsen att variationen i de taxerade tjänstepensionerna är för stor för att kunna ersättas av ett fast belopp med uppräkning. För många personer skulle få en annan garantipension än vid användandet av faktiska uppgifter, några skulle drabbas av lägre garantipension och några skulle få högre garantipension vid användandet av en schablon. Förslagsvis löses problemet med utomlands boende genom att förordning (2002:290) om utlämnande av vissa uppgifter till Försäkringskassan från Skatteverkets beskattningsdatabas förlängs. 19 (21)

20 Referenser SVAR PÅ UPPDRAG I 2008 ÅRS Förordning (2002:290) om utlämnande av vissa uppgifter till Försäkringskassan från Skatteverkets beskattningsdatabas Lag (1998:702) om garantipension Sjögren Lindquist, Gabriella och Wadensjö, Eskil. Inte bara socialförsäkringar-kompletterande ersättningar vid inkomstbortfall, band 2. Expertgruppen för studier i samhällsekonomi, 2005 Socialdepartementet. Proposition 1999/2000:127 Garantipension för personer födda år 1937 eller tidigare. Regeringen, (21)

21 21 (21) A. Beräkning av garantipension för ÅP-37 För pensionärer födda 1937 eller tidigare tas ett beräkningsunderlag fram vilket består av summan av: tilläggspension, folkpension som inte ingår i tilläggspension, pensionstillskott, änkepension, nordiskt tillägg, tjänstepension och utländsk pension som beskattas. Beräkningsunderlaget räknas sedan upp i enlighet med Tabell 3 för att korrigera för att pensionerna numer beskattas. Garantipensionen består av skillnaden mellan uppräknat beräkningsunderlag och beräkningsunderlaget plus folkpension och pensionstillskott. Beräkningsunderlag P i prisbasbelopp för ogift Beräkningsunderlag P i prisbasbelopp för gift högst 0,25 högst 0,25 P 1 = P högre än 0,25 men lägre än 1,354 lägst 1,354 men lägre än 1,529 lägst 1,529 men högst 3,16 högre än 3,16 högre än 0,24 och lägre än 1,354 högre än 1,354 men högst 2,8275 högre än 2,8275 Omräknat beräkningsunderlag P 1 i prisbasbelopp P 1 = P 1,5174-0,1193 P 1 = P 1,343-0,1168 P 1 =2,17+0,60 (P-1,51) P 1 = P P 1 =1,935+0,60 (P-1,34) P 1 = P Tabell 3: Omräkning av beräkningsunderlag för bestämning av övergångsvis garantipension, tabellen är från lag (1998:702) om garantipension.

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Inkomstfördelningen bland pensionärer Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Hur är inkomsterna för pensionärerna? Andelen fattiga pensionärer

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1998:702) om garantipension; SFS 2000:798 Utkom från trycket den 7 november 2000 utfärdad den 26 oktober 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension Du bestämmer själv När du vill ta ut pension Du bestämmer själv Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och vad som kan vara bra att tänka på när du funderar på att ta ut pension. Det finns

Läs mer

Avräkningen av garantipension mot premiepension

Avräkningen av garantipension mot premiepension 1 (22) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Avräkningen av garantipension mot premiepension Regeringen har i regleringsbrevet för år 2008 uppdragit åt Försäkringskassan att i samråd med Premiepensionsmyndigheten

Läs mer

Uppföljning av Högkostnadsskyddet mot sjuklönekostnader

Uppföljning av Högkostnadsskyddet mot sjuklönekostnader 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Uppföljning av Högkostnadsskyddet mot sjuklönekostnader Bakgrund Den nya förmånen Högkostnadsskydd mot sjuklönekostnader trädde i kraft den 1 juli 2010. Högkostnadsskyddet

Läs mer

PM Dok.bet. PID124950 2015-01-19

PM Dok.bet. PID124950 2015-01-19 1 (13) PM Pensionsutvecklingsavdelningen Stefan Granbom Gunilla Larsson Skatt före och från och med 66-årsåret Kunskaperna om de ekonomiska konsekvenserna i valet mellan att fortsätta att arbeta eller

Läs mer

Inkomstpensionen, premiepension och garantipension - den allmänna pensionen

Inkomstpensionen, premiepension och garantipension - den allmänna pensionen Inkomstpensionen, premiepension och garantipension - den allmänna pensionen I januari 2001 gjordes de första beräkningarna och utbetalningarna av ålderspension enligt Sveriges nya pensionssystem för födda

Läs mer

Välkommen till informationsträff med KPA Pension. Åke Andersson

Välkommen till informationsträff med KPA Pension. Åke Andersson Välkommen till informationsträff med KPA Pension Åke Andersson Om KPA Pension KPA Pension är ett serviceorgan för den kommunala sektorn i pensions- och försäkringsfrågor. Vi hjälper till att: räkna fram

Läs mer

11 Grundavdrag. 11.1 Beräkning av grundavdrag. Grundavdrag 103

11 Grundavdrag. 11.1 Beräkning av grundavdrag. Grundavdrag 103 Grundavdrag 103 11 Grundavdrag 63 kap. IL prop. 1999/2000:2, del 2 s. 670-675 SOU 1997:2, del II s. 496-500 Lag (1999:265) om särskilt grundavdrag och deklarationsskyldighet för fysiska personer i vissa

Läs mer

I genomsnitt är vi pensionärer en femtedel av våra liv. Vi lever längre än tidigare generationer och medellivslängden har ökat med omkring 25 år i

I genomsnitt är vi pensionärer en femtedel av våra liv. Vi lever längre än tidigare generationer och medellivslängden har ökat med omkring 25 år i I genomsnitt är vi pensionärer en femtedel av våra liv. Vi lever längre än tidigare generationer och medellivslängden har ökat med omkring 25 år i Sverige på bara 100 år. Mycket tyder på att våra barn

Läs mer

Din pension och framtida ekonomi. pensionsavtalet pa-kl för dig som är eller har varit kommun- eller landstingsanställd

Din pension och framtida ekonomi. pensionsavtalet pa-kl för dig som är eller har varit kommun- eller landstingsanställd Din pension och framtida ekonomi pensionsavtalet pa-kl för dig som är eller har varit kommun- eller landstingsanställd Innehåll Välkommen till KPA Pension 3 Tjänstepension och allmän pension 3 Din allmänna

Läs mer

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 S12260 14-03 Sammanfattning Vad blev det för pension 2014? är den fjärde rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Allmänt pensionsavtal 1974 (PA-SPR)

Allmänt pensionsavtal 1974 (PA-SPR) P E N S I O N S F A K T A Allmänt pensionsavtal 1974 (PA-SPR) Allmänt pensionsavtal 1974 (PA-SPR) Denna broschyr ger en översiktlig beskrivning av tjänstepension i form av ålderspension enligt allmänt

Läs mer

Vad händer när någon i aktiv ålder dör?

Vad händer när någon i aktiv ålder dör? 2007:2 Vad händer när någon i aktiv ålder dör? En empirisk analys av förändringen i ekonomisk standard efter ett dödsfall 2003 ISSN 1653-3259 Sammanfattning Denna Redovisar bygger på de registerdata som

Läs mer

Inkomstfördelningen bland pensionärer 1

Inkomstfördelningen bland pensionärer 1 Inkomstfördelningen bland pensionärer 1 Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Inledning Andelen fattiga bland pensionärerna är lågt i

Läs mer

PM Dok.bet. PID124950 2013-11-19

PM Dok.bet. PID124950 2013-11-19 1 (12) PM Pensionsutvecklingsavdelningen Stefan Granbom Gunilla Larsson Skatt före och från och med 66-årsåret Kunskaperna om de ekonomiska konsekvenserna i valet mellan att fortsätta att arbeta eller

Läs mer

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension 1 (6) PM 215-3-27 Analysavdelningen Hans Karlsson Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension I denna promemoria visas några diagram med totala belopp för inkomstgrundad

Läs mer

Lönekostnader för äldre och drivkrafter till förtida pensionering. Underlagsrapport till Pensionsåldersutredningen Mars 2012

Lönekostnader för äldre och drivkrafter till förtida pensionering. Underlagsrapport till Pensionsåldersutredningen Mars 2012 Lönekostnader för äldre och drivkrafter till förtida pensionering Underlagsrapport till Pensionsåldersutredningen Mars 2012 Varför är äldres lönekostnader intressanta att studera? I litteraturen anges

Läs mer

Din tjänstepension i Alecta

Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd pension, itp 2 Din tjänstepension i Alecta Informationen i den här broschyren vänder sig till dig som har förmånsbestämd pension itp 2 i Alecta. Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24 Pressmeddelande Stockholm 2009-11-24 Så blir din ekonomi i januari 2010 Har du jobb och dessutom bostadslån med rörlig ränta? Då tillhör du vinnarna. Är du däremot pensionär i hyresrätt går du på minus.

Läs mer

Nytt pensionsavtal för statligt anställda PA 03

Nytt pensionsavtal för statligt anställda PA 03 Nytt pensionsavtal för statligt anställda PA 03 Innehåll Förord 1 Pensionsförmåner 2 Två typer av ålderspension 2 Avgiftsbestämd ålderspension 3 Förmånsbestämd ålderspension 4 Beräkning av förmånsbestämd

Läs mer

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 2006:5 Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 Sammanfattning Syftet med denna redovisning är att belysa hur regeländringar inom pensionssystemet har påverkat den

Läs mer

Lag (1998:702) om garantipension

Lag (1998:702) om garantipension 1 of 7 21/09/2010 14:00 SFS 1998:702 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1998-06-11 Upphävandedatum: 2011-01-01 Uppdaterad: t.o.m.

Läs mer

Beräkning av förlust av allmän pension för personer födda 1938-1953

Beräkning av förlust av allmän pension för personer födda 1938-1953 Cirkulär 4-2005 Beräkning av förlust av allmän pension för personer födda 1938-1953 Rådets beslut Vid möte den 8 december 2004 beslutade Trafikskadenämndens råd att anta Pensionsarbetsgruppens framlagda

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn; SFS 2002:215 Utkom från trycket den 8 maj 2002 utfärdad

Läs mer

Din tjänstepension i Alecta

Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd pension, itp 2 Din tjänstepension i Alecta Informationen i den här broschyren vänder sig till dig som har förmånsbestämd pension itp 2 i Alecta. Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd

Läs mer

Din tjänstepension i Alecta

Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd pension, itp 2 Din tjänstepension i Alecta Informationen i den här broschyren vänder sig till dig som har förmånsbestämd pension itp 2 i Alecta. Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd

Läs mer

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 Vad blev det för pension 211? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 S1197 11-4 Sammanfattning Vad blev det för pension 211? är den tredje rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

På grund av övertalighet 4. Erbjudandet ska vara skriftligt 5. Vilken lön ska avgångspensionen grunda sig på? 6

På grund av övertalighet 4. Erbjudandet ska vara skriftligt 5. Vilken lön ska avgångspensionen grunda sig på? 6 AVGÅNGSPENSION Innehåll Avgångspension 3 På grund av övertalighet 4 Erbjudandet ska vara skriftligt 5 Vilken lön ska avgångspensionen grunda sig på? 6 Kompensation - lagstadgad ålderspension 8 Kompensation

Läs mer

P E N S I O N S F A K T A

P E N S I O N S F A K T A P E N S I O N S F A K T A PA-91 Tjänstepension PA-91 Tjänstepension P A-91 är en pensionsplan för arbetstagare hos staten med flera. Om du är född före 1943 och har pensionsåldern 65 år, vilket de flesta

Läs mer

Det handlar om din pension. pensionsavtalet kap-kl för dig som är kommun- eller landstingsanställd

Det handlar om din pension. pensionsavtalet kap-kl för dig som är kommun- eller landstingsanställd Det handlar om din pension pensionsavtalet kap-kl för dig som är kommun- eller landstingsanställd Fjällräven Fjällräven förekommer i Skandinavien, Sibirien, Kanada, Alaska och på Grönland. I Sverige finns

Läs mer

Pensionen minskar med 100 kronor efter skatt 2014

Pensionen minskar med 100 kronor efter skatt 2014 Pensionen minskar med 100 kronor efter skatt 2014 Den totala pensionen minskar med cirka 100 kronor efter skatt i snitt nästa år för landets två miljoner pensionärer. Garantipensionen och tjänstepensionen

Läs mer

Välfärdstendens 2014. Delrapport 4: Tryggheten som pensionär

Välfärdstendens 2014. Delrapport 4: Tryggheten som pensionär Välfärdstendens 2014 Delrapport 4: Tryggheten som pensionär Inledning Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med Välfärdstendens är att beskriva

Läs mer

k Individuella Kollektivavtal Lagar

k Individuella Kollektivavtal Lagar Försäkringsskydd k Individuella Gruppförsäkringar Kollektivavtal Lagar 2012-03-06 2 Medlemmarnas försäkringsskydd k Försäkrad enligt lag Sjukförsäkring Arbetsskadeförsäkring Föräldraförsäkring Ålderspensioner

Läs mer

KAP-KL. Förmåner i KAP-KL KAP-KL innehåller både premiebestämd och förmånsbestämda förmåner

KAP-KL. Förmåner i KAP-KL KAP-KL innehåller både premiebestämd och förmånsbestämda förmåner KAP-KL KAP-KL - Kollektiv Avtalad Pension Kommuner och Landsting gäller för anställda som är födda 1938 eller senare. KAP-KL gäller från 1 januari 2006 och ersatte pensionsavtalet PFA. Även anställda i

Läs mer

Pensionsskolan. Pensionsinformation kring vårens omval av tjänstepension ITP (privatanställda tjänstemän)

Pensionsskolan. Pensionsinformation kring vårens omval av tjänstepension ITP (privatanställda tjänstemän) Pensionsskolan Pensionsinformation kring vårens omval av tjänstepension ITP (privatanställda tjänstemän) Pensionsskolan Introduktion I vår är det dags för de privatanställda tjänstemännen att göra ett

Läs mer

Din avtalspension KAP-KL

Din avtalspension KAP-KL Din avtalspension KAP-KL För dig som är anställd inom kommun, landsting, region, kommunalförbund och i vissa kommunala företag gäller pensionsavtalet KAP-KL. Från och med den 1 januari 2014 omfattar KAP-KL

Läs mer

pensionsskuldsskolan - beräkning av pensionsskuld

pensionsskuldsskolan - beräkning av pensionsskuld pensionsskuldsskolan - beräkning av pensionsskuld inledning Den här pensionsskuldsskolan vänder sig till personer inom kommuner och landsting som genom sitt arbete kommer i kontakt med begreppen pensionsskuld

Läs mer

risk för utrikes födda

risk för utrikes födda Utrikes födda i pensionsåldern har lägre inkomster än äldre som är födda i Sverige. Inkomstskillnaderna kan dessutom komma att öka. Skälet är att de som kommer till Sverige idag inte förvärvsarbetar i

Läs mer

Till efterlevande. Information om ekonomiskt stöd

Till efterlevande. Information om ekonomiskt stöd Till efterlevande Information om ekonomiskt stöd Vill du veta mer? Den här broschyren ger bara översiktlig information. Om du vill ha mer detaljerad information om något som nämns i broschyren kan du läsa

Läs mer

2007:3. Ålderspension. In- och utflöden i pensionssystemet ISSN 1652-9863

2007:3. Ålderspension. In- och utflöden i pensionssystemet ISSN 1652-9863 2007:3 Ålderspension In- och utflöden i pensionssystemet ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Ålderspension In- och utflöden i pensionssystemet Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan

Läs mer

Din avtalspension KAP-KL

Din avtalspension KAP-KL Din avtalspension KAP-KL För dig som är anställd inom kommun, landsting, region, kommunalförbund och i vissa kommunala företag gäller pensionsavtalet KAP-KL. Din avtalspension är knuten till din anställning.

Läs mer

Familjepension. Gäller för Allmänt pensionsavtal 1974 (PA-SPR)

Familjepension. Gäller för Allmänt pensionsavtal 1974 (PA-SPR) P E N S I O N S F A K T A Gäller för Allmänt pensionsavtal 1974 (PA-SPR) Denna broschyr gäller enbart familjepension efter den som avgått med pension (eller motsvarande) enligt allmänt pensionsavtal 1974

Läs mer

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Sammanfattning Kvinnor som är födda på 70-talet kan inte räkna med att få samma pension som sina manliga kollegor trots

Läs mer

Om tjänstepension. enligt tjänstepensionsavtalet ITP-S. ITP-S tjänstepension. Allmänt om tjänstepension

Om tjänstepension. enligt tjänstepensionsavtalet ITP-S. ITP-S tjänstepension. Allmänt om tjänstepension Om tjänstepension enligt tjänstepensionsavtalet ITP-S Du som är eller har varit anställd vid ett företag som anslutit sig till tjänstepensionsavtalet ITP-S har rätt till tjänstepension enligt det. Här

Läs mer

Genomsnittlig allmän pension 2013

Genomsnittlig allmän pension 2013 Genomsnittlig allmän pension 2013 Kronor/månad 95e percentil 75e percentil 50e percentil 25e percentil 5e percentil 1 Vad är genomsnittlig pension och hur förändras den 2014? Katrin Westling Palm, generaldirektör

Läs mer

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning?

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR. Del 5. Hur ekonomin har utvecklats för olika hushållstyper

HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR. Del 5. Hur ekonomin har utvecklats för olika hushållstyper HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR 1971 2011 Del 5. Hur ekonomin har utvecklats för olika hushållstyper Maria Ahrengart Institutet för Privatekonomi September 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hushållens ekonomi under

Läs mer

Pensionspolicy. för anställda. i Mönsterås kommun. Antaget av Kommunfullmäktige 2012-05-28

Pensionspolicy. för anställda. i Mönsterås kommun. Antaget av Kommunfullmäktige 2012-05-28 Pensionspolicy för anställda i Mönsterås kommun Antaget av Kommunfullmäktige 2012-05-28 1 Allmänt Denna pensionspolicy avser arbetstagarens tjänstepension som är ett komplement till den allmänna pensionen.

Läs mer

PENSIONSPOLICY FÖR EDA KOMMUN

PENSIONSPOLICY FÖR EDA KOMMUN PENSIONSPOLICY FÖR EDA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Nuvarande pensionsbestämmelser i kommunen 3. Pensionspolicyn 1. Inledning Målsättningen med pensionspolicyn är att skapa ett dokument

Läs mer

Överenskommelse om Kollektiv Avtalad Pension KAP-KL

Överenskommelse om Kollektiv Avtalad Pension KAP-KL Bilaga 5 2005-12-20 Avd för ekonomi och styrning Siv Stjernborg Tfn direkt 08-452 77 51 siv.stjernborg@skl.se Överenskommelse om Kollektiv Avtalad Pension KAP-KL Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet

Läs mer

Din tjänstepension PA KFS 09. för dig som är född 1954 eller senare

Din tjänstepension PA KFS 09. för dig som är född 1954 eller senare Din tjänstepension PA KFS 09 för dig som är född 1954 eller senare Kort presentation av broschyren Den här broschyren vänder sig till dig som är anställd inom ett KFS-anslutet företag som avtalat om PA-KFS,

Läs mer

2006:2. Efterlevandepension 1993 2005 ISSN 1652-9863

2006:2. Efterlevandepension 1993 2005 ISSN 1652-9863 26:2 Efterlevandepension 1993 25 ISSN 1652-9863 Statistik 26:2 Statistikinformation försäkringsstatistik Efterlevandepension 1993 25 Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan Försäkringsdivisionen Enheten

Läs mer

Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning?

Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning? IEI NEK1 Ekonomisk Politik Grupparbete VT12 Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning? Bernt Eklund, Mårten Ambjönsson, William Nilsonne, Fredrik Hellner, Anton Eriksson, Max

Läs mer

Din tjänstepension PFA

Din tjänstepension PFA Din tjänstepension PFA En kort presentation av PFA Den här broschyren vänder sig till dig som är född 1938 eller senare och som är anställd i inom kommun, landsting/region och kommunala bolag. Den ger

Läs mer

Pensionärernas köpkraft halkar efter

Pensionärernas köpkraft halkar efter Pensionärernas köpkraft halkar efter Innehåll Sammanfattning......................................................... 3 Pensionärerna har tappat en femtedel i köpkraft gentemot löntagarna... 5 Utveckling

Läs mer

pensionsskuldsskolan

pensionsskuldsskolan pensionsskuldsskolan - pensionsavtal och redovisning inledning Den här pensionsskuldsskolan vänder sig till personer inom kommuner och landsting som genom sitt arbete kommer i kontakt med begreppen pensionsskuld

Läs mer

Tjänstepensionens delar Tjänstepensionens delar är ålderspension, efterlevandeskyddet och sjukförsäkringen. Hur stor din tjänstepension blir beror på

Tjänstepensionens delar Tjänstepensionens delar är ålderspension, efterlevandeskyddet och sjukförsäkringen. Hur stor din tjänstepension blir beror på 1 Tjänstepensionens delar Tjänstepensionens delar är ålderspension, efterlevandeskyddet och sjukförsäkringen. Hur stor din tjänstepension blir beror på vilket avtalsområde du tillhör. Har du jobbat inom

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2014 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Myten om pensionärerna som gynnad grupp

Myten om pensionärerna som gynnad grupp Myten om pensionärerna som gynnad grupp En rapport om pensionärernas ekonomiska villkor från PRO P e n s i o n ä r e r n a s R i k s o r g a n i s a t i o n 2 0 0 7 2 Myten om pensionärerna som gynnad

Läs mer

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt.

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt. Pressmeddelande 20 november 2013 Så här blir din ekonomi 2014 Reallöneökningar, skattesänkningar, låg inflation och låga räntor. Det bäddar för att många svenskar kan se fram emot mer pengar nästa år och

Läs mer

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag.

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag. Nyheter 2014 Löntagare Det femte jobbskatteavdraget ger några hundralappar (150-340 kronor, beroende på inkomst) mer i plånboken varje månad. Från årsskiftet höjs även brytpunkten för statlig inkomstskatt,

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Pensionsprognoser -utfall i orange pensionsbrev 2000

Pensionsprognoser -utfall i orange pensionsbrev 2000 Pensionsprognoser -utfall i orange pensionsbrev 2 Anna Westerberg Sammanfattning I det följande redovisas utfallet av pensionsprognosen i det orange pensionsbeskedet, för åldersklasser, kvinnor och män

Läs mer

Din tjänstepension i Alecta

Din tjänstepension i Alecta premiebestämd tjänstepension, itp1 Din tjänstepension i Alecta I den här broschyren kan du läsa om hur det fungerar att ha en premiebestämd tjänstepension itp 1 i Alecta. Innehåll Din tjänstepension är

Läs mer

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) REMISSVAR 1 (5) 2013-08-28 2013/113-4 ERT ER BETECKNING 2013-04-22 S2013/2830/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Sammanfattning Statskontoret

Läs mer

Anvisningar för beräkning av förlust av tjänstepension

Anvisningar för beräkning av förlust av tjänstepension Anvisningar för beräkning av förlust av tjänstepension Besöksadress Postadress Telefon E-post Karlavägen 108 Box 24048 08-522 787 00 info@trafikskadenamnden.se 104 50 STOCKHOLM 1 Innehållsförteckning Förord

Läs mer

Bilaga 2. Exempel på tilläggsavgifter och pensionsutfall

Bilaga 2. Exempel på tilläggsavgifter och pensionsutfall Bilaga 2 Exempel på tilläggsavgifter och pensionsutfall När en tilläggsavgift ska beräknas används en pensionsprognos för att ge en bild av den framtida förväntade pensionen. I prognosen simuleras ett

Läs mer

Kommunal avtalspension KAP-KL

Kommunal avtalspension KAP-KL Kommunal avtalspension KAP-KL tjänstepensionen för dig som arbetar i kommun, landsting, region, kommunalt företag eller inom svenska kyrkan i samarbete med I den här broschyren kan du läsa om din tjänstepension.

Läs mer

Ditt nya pensionsavtal Viktig information för dig som är statligt anställd

Ditt nya pensionsavtal Viktig information för dig som är statligt anställd Ditt nya pensionsavtal Viktig information för dig som är statligt anställd Din framtida pension Statligt anställda har fått ett nytt pensionsavtal! Den 1 februari 2002 blev ett nytt pensionsavtal för statligt

Läs mer

ditt pensionsavtal GAMLA PA KFS

ditt pensionsavtal GAMLA PA KFS ditt pensionsavtal GAMLA PA KFS Ett pensionsavtal för anställda vid KFS medlemsföretag Den här informationen är utformad för dig som omfattas av avtalspension Gamla PA-KFS. Ett avtal som träffats mellan

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Arbetsgivarförbundet Pacta

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Arbetsgivarförbundet Pacta Partsgemensam information till arbetstagarna Information till dig som är född 1985 eller tidigare och överväger tjänstepensionsavtalet AKAP-KL i stället för KAP-KL. - en information från parterna på AKAP-KL

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

Din tjänstepension heter ITP 2

Din tjänstepension heter ITP 2 Talarstöd Din tjänstepension heter ITP 2 Aktuella basbelopp se sista sidan Bra att veta. Bild 2 Alecta - Tjänstepensionsförvaltaren Syftet med denna bild är att berätta varför tjänstepensionen finns hos

Läs mer

Sjukersättning. Hur går det till att få sjukersättning? Vem kan få sjukersättning? Hur mycket får man i sjukersättning?

Sjukersättning. Hur går det till att få sjukersättning? Vem kan få sjukersättning? Hur mycket får man i sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

AKAP-KL. Nytt pensionsavtal Avgiftsbestämd KollektivAvtalad Pension för anställda inom Kommun och Landsting

AKAP-KL. Nytt pensionsavtal Avgiftsbestämd KollektivAvtalad Pension för anställda inom Kommun och Landsting AKAP-KL Nytt pensionsavtal Avgiftsbestämd KollektivAvtalad Pension för anställda inom Kommun och Landsting Juni 2014 GSF Pensionsservice Kristina Linderberg Carina Bauer Uppdrag: Kort presentation av det

Läs mer

Föräldraledighet Vid ledighet med föräldrapenning i samband med barns födelse gäller följande av arbetsgivaren finansierade försäkringar:

Föräldraledighet Vid ledighet med föräldrapenning i samband med barns födelse gäller följande av arbetsgivaren finansierade försäkringar: Försäkringspolicy Allmänt Den ekonomiska grundtryggheten vid sjukdom, ålderdom och dödsfall ges enligt lagstadgade förmåner. Förmåner enligt lag kompletteras med kollektiva förmåner. Försäkringspolicyn

Läs mer

KAP-KL DITT NYA PENSIONSAVTAL VIKTIG INFORMATION FÖR DIG SOM ÄR ANSTÄLLD I KOMMUN, LANDSTING ELLER REGION.

KAP-KL DITT NYA PENSIONSAVTAL VIKTIG INFORMATION FÖR DIG SOM ÄR ANSTÄLLD I KOMMUN, LANDSTING ELLER REGION. K A P-KL D IT T NYA PE N SI O N SAVTA L VI KTI G I N F O R M ATI O N F Ö R D I G SO M Ä R A N STÄ L L D I KO M MUN, L A N D STI N G E L L E R R E G I O N. Din framtida pension Anställda i kommun, landsting

Läs mer

Hurra! Nu får arbetare i privat sektor lika bra avtalspension som tjänstemännen! Nya villkor för Avtalspension SAF-LO

Hurra! Nu får arbetare i privat sektor lika bra avtalspension som tjänstemännen! Nya villkor för Avtalspension SAF-LO Hurra! Nu får arbetare i privat sektor lika bra avtalspension som tjänstemännen! Nya villkor för Avtalspension SAF-LO Rättvist Äntligen har LO-förbunden ett avtal som gör att arbetare i privat sektor får

Läs mer

Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering

Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering Gabriella Sjögren Lindquist Institutet för social forskning, Stockholms universitet Faktorer som påverkar

Läs mer

Kommunala pensioner och sänkt allmän pension kostnadseffekter

Kommunala pensioner och sänkt allmän pension kostnadseffekter 013 20091204 1 (7) Ekonomi och styrning Ekonomisk analys Siv Sljernborg m.f1. EJ Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Kommunala pensioner och sänkt allmän pension kostnadseffekter Syftet meddetta cirkulär är

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension 60 + Försäkringskassan och smyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare tjänstepension från sin

Läs mer

För dig som ska göra ett omval för din ITP

För dig som ska göra ett omval för din ITP PENSIONSSKOLA För dig som ska göra ett omval för din ITP Det är tydligen inte bara vi som ska göra val för framtiden... Foto Per Kristiansen/Johner Vårens omval av ITP kan ge mer i din framtida plånbok

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn; SFS 2000:462 Utkom från trycket den 19 juni 2000 utfärdad den 8 juni 2000. Enligt

Läs mer

1 (7) Personalkontoret 2014-09-22. Pensionspolicy. Antaget av kommunfullmäktige: 2014-09-22

1 (7) Personalkontoret 2014-09-22. Pensionspolicy. Antaget av kommunfullmäktige: 2014-09-22 1 (7) Pensionspolicy Antaget av kommunfullmäktige: 2014-09-22 2 (7) Termer och begrepp Pensionsmyndighet Kommunstyrelsens arbetsutskott som personalorgan har i delegation från kommunstyrelsen i uppdrag

Läs mer

Medelpensioneringsålder

Medelpensioneringsålder Social Insurance Report Medelpensioneringsålder ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Hans Karsson 010-116 95 52 hans.karlsson@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av direktivet om intjänande och bevarande av tjänstepension. Dir. 2015:45

Kommittédirektiv. Genomförande av direktivet om intjänande och bevarande av tjänstepension. Dir. 2015:45 Kommittédirektiv Genomförande av direktivet om intjänande och bevarande av tjänstepension Dir. 2015:45 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

PA 03. 2012-10-24 Hans Norin, OFR

PA 03. 2012-10-24 Hans Norin, OFR PA 03 2012-10-24 Hans Norin, OFR Vad är OFR? En uppdragsstyrd förhandlings- och serviceorganisation för fjorton fackliga organisationer med cirka 555 000 medlemmar inom den offentliga sektorn. Statlig

Läs mer

Sara, 32 år informatör. Adam, 41 år undersköterska. Louise, 52 år avdelningschef

Sara, 32 år informatör. Adam, 41 år undersköterska. Louise, 52 år avdelningschef Sara, 32 år informatör Adam, 41 år undersköterska Louise, 52 år avdelningschef Fotograf: Mehrdad Modiri. Vi tackar Thomas och Annika (Adam, Louise) för medverkan på bild i arbetet med broschyren Om du

Läs mer

P E N S I O N S F A K T A ITP-S

P E N S I O N S F A K T A ITP-S P E N S I O N S F A K T A ITP-S ITP-S B roschyren vänder sig till dig som är eller har varit anställd vid ett företag som anslutit sig till ITP-S hos SPV-Skandia. Den ger en översiktlig beskrivning av

Läs mer

Välkommen till Din Trygghet i två kuvert. Fredrik Asplund Tel 0520-49 41 63 fredrik.asplund@unionen.se

Välkommen till Din Trygghet i två kuvert. Fredrik Asplund Tel 0520-49 41 63 fredrik.asplund@unionen.se Välkommen till Din Trygghet i två kuvert Fredrik Asplund Tel 0520-49 41 63 fredrik.asplund@unionen.se Vad ingår i din medlemsavgift? Karriärcoachning CV-granskning Facklig Rådgivning Studiestöd Möjlighet

Läs mer

Nio svar om din pension

Nio svar om din pension Sida 1 av 7 Katrin Westling Palm, generaldirektör för Pensionsmyndigheten där Bo Könberg är ordförande. Bild: Scanpix Förstora bild» Nio svar om din pension Publicerad: 11 juli 2009, 01:15 Senast uppdaterad:

Läs mer

Pensionsriktlinjer för förtroendevalda

Pensionsriktlinjer för förtroendevalda Pensionsriktlinjer för förtroendevalda Antagna av kommunfullmäktige 2008-xx-xx Lunds kommun Innehållsförteckning ALLMÄNT...3 BESLUTSORDNING...3 FÖRTROENDEVALDA PÅ HEL- OCH DELTID...3 ÖVRIGA FÖRTROENDEVALDA...3

Läs mer

Pensionerna efter pensioneringen

Pensionerna efter pensioneringen Pensionerna efter pensioneringen Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi September 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hur utvecklas pensionerna efter pensioneringen? 3 Hur fungerar systemet? 3 Pension med

Läs mer

2013-09-02. 2,5 miljarder till pensionärerna

2013-09-02. 2,5 miljarder till pensionärerna 2 2013-09-02 2,5 miljarder till pensionärerna 3 2,5 miljarder till pensionärerna Regeringen kan i dag presentera att vi avser att genomföra en skattelättnad för landets pensionärer på 2,5 miljarder kronor.

Läs mer

Dina avtalsförsäkringar. Sjukdom. Arbetslöshet. Arbetsskada AGB AGS TFA. Dödsfall. Ålderdom Avtalspension SAF-LO. Premiebefrielseförsäkring TGL

Dina avtalsförsäkringar. Sjukdom. Arbetslöshet. Arbetsskada AGB AGS TFA. Dödsfall. Ålderdom Avtalspension SAF-LO. Premiebefrielseförsäkring TGL Introduktion Dina avtalsförsäkringar Sjukdom AGS Arbetsskada TFA Arbetslöshet AGB Premiebefrielseförsäkring Ålderdom Avtalspension SAF-LO Dödsfall TGL Sjukdom Sammanfattning av ersättningar Lön Karensdag

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi 2015. 19 december 2014

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi 2015. 19 december 2014 Pressmeddelande 19 december 2014 Så blir din ekonomi 2015 Det är fortfarande osäkert hur hushållens ekonomi blir under 2015. Med ett nyval och eventuell tilläggsbudget kan förutsättningarna ändras under

Läs mer

Anställningsförhållanden

Anställningsförhållanden 28 ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDEN Anställningsförhållanden Det här avsnittet handlar om hur det kollektivavtalade försäkringsskyddet påverkas vid olika anställningsförhållanden. Främst påverkas ITP- och TGL-försäkringarna

Läs mer

Tänker du på din pension? Allt du behöver veta om FTP 12!

Tänker du på din pension? Allt du behöver veta om FTP 12! Tänker du på din pension? Allt du behöver veta om FTP 12! Tjänstepension är uppskjuten lön För alla Är du intresserad av din lön och din löneutveckling? Om svaret är ja, så borde du också vara intresserad

Läs mer