Kommunbudget Kommunfullmäktige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunbudget 2016 2018. Kommunfullmäktige 2015 06 09"

Transkript

1 Kommunbudget 2018 Kommunfullmäktige 06 09

2 Kungsbacka kommun Omslagsfoto Per Aronsson Övriga fotografer Hannah Larsson, Anna Renberg, Adam Folcker, Eva Ralph, Erik Sjöberg, Aranäsgymnasiet, Cecilia Fors, Louise Petersson, Hanna Ståhl, Sofia Sabel Grafisk form Kommunikatörerna på Service Tryck Grafika, Falkenberg 2 Kommunbudget Kungsbacka kommun

3 Kommunbudget, plan 2018 Alliansen skapar framtiden i Kungsbacka 4 Inledning och sammanfattning 6 Visionen visar vart vi vill 12 Omvärldsanalys 13 Så styrs Kungsbacka 16 Kommun fullmäktiges prioriterade mål 18 Inriktningar och direktiv 23 Finansiella rapporter 24 Byggnadsnämnden 26 Fritid & Folkhälsa 28 Funktionsstöd 30 Förskola & Grundskola 32 Gymnasie & Vuxenutbildning 34 Individ & Familjeomsorg 36 Kommunfullmäktige 38 Kommunrevision 39 Kommunstyrelsen 40 Kommunstyrelsen övrigt 41 Kultur & Turism 42 Miljö & Hälsoskydd 44 Teknik skattefinansierad verksamhet 46 Vård & Omsorg 48 Service 50 Valnämnden 51 Överförmyndarnämnden 52 Finans verksamhetskostnader 53 Avgiftsfinansierad verksamhet 54 Lokaler och boenden 56 Lokalplan 57 Exploateringar 64 Ekonomistyrprinciper 65 Kommunbudget Kungsbacka kommun 3

4 Alliansen skapar framtiden i Kungsbacka med utblick 18 Valet 2014 gav Alliansen fortsatt förtroende att styra och utveckla Kungsbacka. Kungsbacka är en attraktiv kommun som många vill bo i. God livskvalité är viktigt för att trivas i kommunen. Stabil kommunal ekonomi med oförändrad skatt är vår målsättning. En bra skola Grunden är en bra skola för våra barn. Utbildning med hög kvalité är nyckeln för att våra barn skall lyckas i framtiden. Utmaningen är att utbilda eleverna för yrken som ännu inte finns. Därför satsar vi på entreprenöriellt lärande och samverkan mellan skola och näringsliv och flera olika EU-program. Kungsbackas befolkningstillväxt och demografiska förändringar i kommundelarna ställer krav på flexibel lokalandvändning och fortsatt byggnation av skolor o förskolor. I Fjärås planerar vi en ny skola som skall ersätta Bräckaskolan. Nya förskolor kommer byggas i Fjärås, Frillesås, Kolla och Tölö Ängar. Vi ser ett ökat underhåll av våra befintliga skollokaler och avsätter minst 6 miljoner kronor utöver löpande underhåll. Hållbar tillväxt Kungsbacka kommun ska verka för både tillväxt och minskad klimatpåverkan. Den hållbara tillväxten är central för att klara kommunens utmaningar i dag och i framtiden. Kommunen skall vara en aktiv samhällsbyggare när det gäller byggande av bostäder. Kungsbacka har tagit fram femton områden för mark för näringslivet, så att företag ska kunna etablera sig, växa och utvecklas inom kommunen. Vi fortsätter satsningen på förnyelsebar energi och under kommer ytterligare 2000 kvm solceller att anläggas på våra kommunala byggnader. Goda kommunikationer är en förutsättning för en fungerande vardag. Infrastrukturen måste utvecklas, därför måste kommunen aktivt arbeta för en ombyggnad av trafikmo- ten på motorvägen, för en ökad säkerhet och kapacitet. Vi fortsätter vår ambitiösa utbyggnad av gång- och cykelvägar i kommunen och satsar stort på belysning för att öka tryggheten. Vi ser ett behov av ett ekonomiskt resultat som ger oss marginaler att hantera framtida utmaningar p.g.a. framtida risker av miljö- och klimatpåverkan. Våra invånare är medvetna konsumenter och som ett led i det kommer kommunen ansöka om att bli en Fair Trade City. Dessutom skärper vi kraven på våra inköp genom att kommunen kommer öka andelen ekologiska livsmedel och giftfria rengöringsmedel. Vi satsar ytterligare 2 miljoner på att öka kvalitén på råvarorna till maten till våra barn och äldre. Människors egenmakt En människa som själv får vara aktiv i att forma sitt eget liv mår bra. En människa som har drivkraft att utveckla sig själv och sin omgivning ska få möjlighet till det. Medborgarna vill ha effektivare processer. Därför avser vi genomföra en förändring av organisationen så att processer som möter medborgaren i vardagen blir enklare. Värdskap i toppklass De som arbetar i Kungsbacka kommun ska ge ett gott bemötande och ha en god tillgänglighet samt ge möjligheter för kommuninvånarna att ha inflytande över hur tjänster utförs. På detta sätt skapas trygghet. Detta är BITT kommunens värdegrund. Vi vill förbättra kommunen bemötandes till våra invånare. Därför vill vi att varje möte som sker skall vara ett möte i toppklass. Varje ledare och medarbetare är värdar för dessa möten. Därför ger vi direktiv till kommundirektören att ta fram ett åtgärdsprogram för att förankra i organisationen så att målet ett värdskap i toppklass nås. 4 Kommunbudget Kungsbacka kommun

5 Värdskap i toppklass är ett förhållningsätt som har sin utgångspunkt i varje medarbetares val av beteende och attityd kopplat till beslut och agerande i kontaktögonblicket med en medborgare eller kollega. Vi vet alla varför vi går till jobbet! Vi har roligt! Vi har kundens fokus och skapar nytta i allt vi gör. Vi litar på att alla gör sitt jobb och gör sitt bästa, vi vill varandras väl! Trygg välfärd Välfärdsinsatser i en kommun skapar kvalitet för enskilda människor. Det skapar också kvalitet för samhället som helhet då stärks hela Kungsbacka. Kungsbacka ska vara en kommun där människor vill växa upp, arbeta och åldras i. Då krävs en trygg välfärd så att människornas upplevda trygghet ökar. Hemsjukvården i Halland har organiserats om genom ett avtal mellan kommunerna och regionen. Syftet är att få en rätt vård så nära som möjligt. Vi är övertygade om att med ett en gemensam kvalitetsnämnd, för kommunen och region Halland finns goda förutsättningar för en ökad kvalitet och att individen inte bollas mellan olika vårdinrättningar. Ökad mottagning av ensamkommande barn och flyktingar Kommunen har fått ökat ansvar att ta emot ensamkommande barn och flyktingar, vilket innebär att vi får en verksamhet som kommer att växa och ställa krav på effektivitet. Det ställer ökade krav på samordning inom kommunen men också mellan kommun och stat. Vi som kommun ska ha ett mottagande med god kvalité som skall ge barnen utbildning och en trygg tillvaro så de kan bli en del av vårt samhälle. Resurstilldelningen till skolan förstärks för att kunna ge en bra start i skolan. När det gäller vårt mottagande av flyktingar som har fått uppehållstilstånd behövs det bostäder och ett aktivt arbete för att människor så fort det går kommer i egenförsörjning. Digital agenda Såväl EU som Sverige har en digital agenda där ett effektivare arbetssätt med hjälp av digitaliseringen ska göra det möjligt att möta framtidens utmaningar. Vår digitala agenda för Kungsbacka kommun kallar vi för Kungsbacka Vi har formulerat en e-målbild vars syfte är en målbild för e-förvaltningen som skall vara en konkretiserad vision som beskriver vart vi vill nå. Med hjälp av digitaliseringen vill vi skapa en e-förvaltning som möjliggör ett funktionellt arbetssätt som ökar nyttan för dem vi är till för och som kan bidra till en hållbar tillväxt med minskad miljöpåverkan. Kungsbacka Bredbandsnät håller en hög utbyggnadstakt av fiberbredband och erbjuder anslutning till hushåll och företag. Målet är att minst 90 procent av kommunens invånare ska ha fiber innan Boende för funktionshinder Vi har legat efter i utbyggnaden av bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning. Fyra nya gruppbostäder byggs i Tölö ängar, Sandlyckan, Vallda Heberg och Gällinge. En ny simhall För att förverkliga vårt vallöfte om en ny simhall är en projektgrupp bildad och byggstart planerad senast till Attraktiv arbetsgivare Kungsbacka skall ligga i framkant när det gäller att vara en attraktiv arbetsgivare med bra villkor och god arbetsmiljö. Det gör vi genom att arbeta med en gemensam ledarplattform, behovsanpassad kompentensutveckling och karriärtjänster. Vi fortsätter att göra strategiska lönesatsningar och att arbeta bort oskäliga löneskillnader i kommunen. Vi skapar intressen och utbildning för bristyrken inom kommunen. Kommunen fortsätter också aktivt sitt arbete för att kunna erbjuda alla heltid som så önskar. Taxor Renhållningstaxan behöver utvärderas och vi behöver ta fram ett mer långsiktigt och ekonomisk, miljömässigt hållbart taxesystem. Hans Forsberg Ulrika Landergren Fredrik Hansson Peter Wesley moderaterna folkpartiet liberalerna centerpartiet kristdemokraterna Kommunbudget Kungsbacka kommun 5

6 Inledning och sammanfattning Samhällsekonomin Den internationella tillväxten återhämtar sig gradvis, efter några år av långsam utveckling. Samtidigt som tillväxten av euroområdets BNP lyfter något, fortsätter den relativt starka utvecklingen i både USA och Storbritannien. fortsätter det att gå trögt, för den för svensk export, så viktiga nordiska marknaden. Först nästa år förväntas en något bättre utveckling. Exportvägd BNP i vår omvärld beräknas öka med drygt 2 procent i snitt per år och. Vilket med tanke på att världen befinner sig i en återhämtningsfas, inte kan betraktas som en särskilt stark tillväxt. Ökningen av den internationella tillväxten, tillsammans med en svag krona, är dock tillräcklig för att stärka exporten. Den svenska tillväxten får ytterligare fart av att hushållens konsumtionsutgifter fortsätter öka. Det är en följd av att hushållen i ingångsläget har ett högt sparande och att inkomsterna fortsätter att öka betydligt snabbare än priserna. Först runt räknar man med ett något lägre sparande, som en följd av att inkomsterna inte ökar lika snabbt. Exportökningen och stark inhemsk efterfrågan påverkar näringslivets investeringar som beräknas öka i relativt stark takt fram till. Efter hand som kronan stärks påverkas dock exporten, som viker något. Det finns potential i efterfrågan för en relativt snabb tillväxt och vi räknar med att svensk BNP ökar med 3,2 respektive 3,3 procent i år och nästa år. Därefter kommer tillväxten åter igen att utvecklas långsammare. Efter ett antal år med extremt låg produktivitetsökningstakt räknar vi nu med en viss uppgång i produktiviteten. Det innebär att antalet arbetade timmar inte ökar i paritet med tillväxten. Utbudet av arbetskraft hålls tillbaka av att den inrikes födda befolkningen minskar och att den befolkningsökning som ändå sker till stor del utgörs av flyktinginvandring med lägre arbetskraftsdeltagande. Totalt sett kommer där igenom arbetskraftsdeltagandet därför att sjunka något. När utbudet av arbetskraft inte ökar så kraftigt längre blir sysselsättningsökningen tillräcklig för att arbetslösheten successivt ska kunna minska till nivån 6,6 procent vid mitten av år, en nivå som vi räknar med är förenlig med Riksbankens inflationsmål. Detta medför också att löneökningarna efter hand kommer att öka mot nivån 3,5 procent. Utdrag ur SKL:s ekonomirapport april Årets resultat Belopp i miljoner Bokslut Årets resultat 179,4 30,3 54,7 11,8 21,8 Resultatets andel av skatter och statsbidrag 4,6% 0,7% 1,3% 0,3% 0,5% När indexberäkningar och politiska prioriteringar gjorts hamnar årets resultat på 54,7 miljoner kronor. Detta stämmer relativt väl med vårt mål om att 1,5 procent skall vara kvar av skatt och statsbidrag. För och 2018 är resultatnivån betydligt lägre. Som alltid är prognoser om framtidens intäkter osäkra. Vi har gjort beräkningarna efter våra egna befolkningsprognoser och de uppräkningar av skatteunderlaget som SKL rekommenderat. 6 Kommunbudget Kungsbacka kommun

7 Oväntade intäkter Varje år vid bokslutet har det redovisats en del obudgeterade intäkter och kostnader som inträffat. Så kommer det att vara även framledes. AFA-medel har återbetalats, reavinster har uppstått och diskonteringsräntan har sänkts vilket inneburit stora kostnader. När det gäller AFA-medel finns det inga indikationer på att det kan komma ytterligare återbetalningar. Diskonteringsräntan kan möjligtvis förändras och sänks den kostar det oss pengar och höjs den ger det oss intäkter. Denna post kan vi inte ta med i beräkningen när vi gör en ekonomisk planering för kommunen. Vi kan inte bygga en budget på så pass osäkra förutsättningar och effekten är dessutom inte bestående utan av engångskaraktär. När det gäller reavinster vid försäljning av mark är inte dessa oväntade i sig men det är lite svårt att exakt veta vilket år de inträffar. Dessutom kan vi inte bygga en driftbudget på försäljning av tillgångar, eftersom tillgången bara kan säljas en (1) gång. Ramberäkning Modellen vi har för att fördela skatteintäkterna (ramarna) till de olika nämnderna bygger på ett antal prisfaktorer. Dessa är konsumentprisindex, KPI och löner. Sedan länge har vi haft en resurstilldelningsmodell som bygger på att man får betalt för den volym som befolkningsökningen skapar. I årets budgetarbete har detta inte kunnat fördelas till samtliga nämnder då kommunens intäkter är begränsade. Mer finns att läsa under respektive avsnitt nedan. Löneökningar och övriga uppräkningar Nämndernas kostnader och intäkter är uppräknade med det som SKL rekommenderat i sitt cirkulär nr 15, KPI beräknas öka med 0,9 procent och köpta tjänster och hyror är uppräknade med 2,6 procent. Lönekostnaderna är uppräknade med 2,8 procent. Löneuppräkningen är endast en avsättning av pengar och har inget samband med lönepolitiken för kommunen. Anslaget för lönekostnader på 2,8 procent fördelas av HR i samband med löneöversynen. Det är HR som tar fram strategier och gör fördelning och prioritering av de avsatta medlen. Höjda arbetsgivaravgifter höjs arbetsgivaravgifterna för ungdomar till samma nivå som för övriga. Nämnderna har kompenserats med det belopp på 18 miljoner som vi får i extra bidrag från staten. Volymuppräkningar För att klara framtiden med de utmaningar som står framför oss har vi prioriterat skola, vård och omsorg när volymtilldelningarna för ska fördelas ut - utöver övriga uppräkningar. Trots att vi inte delat ut hundraprocentiga volymer till samtliga nämnder så ser sämre ut än vad som är önskvärt. I års resultat har vi räknat in nästan 50 procentiga volymökningar för samtliga nämnder. Nämnder som tilldelats volymuppräkningar : Förskola & Grundskola: 6,7 miljoner Gymnasie & Vuxenutbildning: 0,7 miljoner Funktionsstöd: 2,9 miljoner Individ & Familjeomsorg: 0,5 miljoner Vård & Omsorg: 2,0 miljoner Övrig ramtilldelning För viss verksamhet har en särskild tilldelning lämnats. Dessa är följande: Särskild lönesatsning 10 miljoner Ersättning för handledning av ensamkommande barn 4 miljoner till FG och 1,5 miljoner till GV Revisionen har tilldelats en utökad tilldelning på 85 tusen kronor Funktionsstöd har fått 6 miljoner för att klara en budget i balans IFOs verksamhet Mottagning av ensamkommande barn har fått ett anslag på 6 miljoner Centralt anslag på 5 miljoner för gränsöverskridande utvecklingsarbetearbete Ökat anslag till fastighetsunderhåll med 6,4 miljoner vilket ingår i nämndernas nettoprisökning Utökat anslag med 3,3 miljoner för bostadsanpassning 2 miljoner för att täcka prisökningar inom vissa varugrupper inom måltidsproduktionen att fördelas till berörda nämnder För hyreskostnader i nya eller om byggda lokaler finns avsatt 28 miljoner, en utökning med 5 miljoner Utökade verksamhetskostnader för funktionsstöd vid inflyttning i nya boenden 9 miljoner Kommunen som arbetsgivare Kungsbacka kommun är en arbetsgivare som driver samhällets utveckling och expansion framåt och där man arbetar med något som är viktigt för andra. Varje medarbetare bidrar för att skapa meningsfullhet och förståelse i en miljö med många kompetenta och professionella människor. Arbetet med målstyrning tillsammans med vår värdegrund gör att områden och resurser prioriteras/ fokuseras och att det därför går att göra ett kvalitativt jobb. Kommunbudget Kungsbacka kommun 7

8 Nämndernas ekonomiska ramar Nämnderna, belopp i tusen kronor 2014 Byggnadsnämnden Fritid & Folkhälsa Funktionsstöd Förskola & Grundskola Gymnasie & Vuxenutbildning Individ & Familjeomsorg Kommunfullmäktige Kommunrevision Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen övrigt Kultur & Turism Miljö & Hälsoskydd Teknik, skattefinansierat Valnämnden Vård & Omsorg Överförmyndarnämnden Service Service Fastighet Kommungemensamt Summa ekonomisk ram Procentuell förändring 5,3 5,0 5,0 Pensionskostnader Kommunens pensionskostnader avser både kostnader till de som redan gått i pension och för de som nu arbetar. För de som redan gått i pension blir kostnaden för kommunen att upprätthålla värdet på kvarvarande pensioner som ska utbetalas i framtiden. Dessa ska uppräknas med basbeloppsförändringar och ränteantaganden. För de som nu arbetar är pensionskostnaden den avgift på 4,5 procent som varje anställd får utbetalt för att placera själv. Kommunens kostnad för detta är 126 miljoner. Varje förvaltning betalar detta i form av ett internt personalomkostnadspålägg (PO-pålägg). Även kostnaden för den nya skulden samt garanti- och visstidspensioner bekostas av PO-pålägget. För de som idag tjänar över 7,5 gånger prisbasbeloppet bildas en ny skuld. Pensionskostnader, belopp i miljoner 2018 Utbetalningar Minskning av gammal skuld Utbetalning av avgiftsbestämd del för nuvarande anställda Ökning av ny skuld Minskning av garanti- och visstidspensioner Nya omställningspensioner Finansiell kostnad Summa I planeringen för har kostnaden för pensionerna reducerats med 20 miljoner i resultaträkningen då KPAs bedömningar över basbeloppsuppräkningar med mera bör utredas vidare. 8 Kommunbudget Kungsbacka kommun

9 Taxor Alla taxor som ska justeras beslutas i egna beslut och inte i budgetbeslutet. De taxor som justeras inför förändras i de flesta fall med index. Det finns dock några undantag och det är taxorna inom Vatten & Avloppsverksamheten samt Renhållning som justeras mer än index. Alla taxor finns på kommunens hemsida. Maxtaxan inom förskolan förändras Förordningen (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola och fritidshem har ändrats. Ändringen innebär att inkomstaket indexeras, vilket med all sannolikhet innebär att den maximala avgiftsnivån kommer att höjas varje år. Denna ändring ska tas upp för beslut i fullmäktige för att gälla från och med halvårsskiftet. Skatter och statsbidrag Skattesatsen skall vara oförändrat 21,33 procent. Skatter och statsbidrag är beräknade utifrån SKL:s rekommendationer men med Kungsbackas befolkningsprognos. Beräkningarna bygger på Cirkulär nr Belopp i miljoner Bokslut Skatteintäkter Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringspost Strukturbidrag LSS-utjämning Fastighetsavgift Summa Procentuell förändring 2,2 5,4 5,1 4,0 4,1 Kommunbudget Kungsbacka kommun 9

10 Befolkningsförändringar En gemensam befolkningsprognos har använts för att beräkna volymförändringar i ramarna samt för att beräkna skatteintäkter. Den ligger även till grund för de planerade lokalinvesteringarna. Prognosen är framtagen av kommunstyrelsen förvaltning i februari. Ålder 2014 Prognos Prognos Prognos Prognos Summa Belopp i miljoner Lokalinvesteringar Löpande årliga Övriga investeringar Investeringar Investeringsnivån för är 314 miljoner kronor. Investeringarna delas in i lokaler, löpande årliga investeringar, övriga investeringar, exploateringsinvesteringar samt investeringar inom den avgiftsfinansierade verksamheten. Löpande och övriga investeringar redovisas under respektive nämnds avsnitt längre fram i dokumentet. Lokaler har ett eget avsnitt och det har även exploateringsverksamheten. Exploateringsinvesteringar Avgiftsfinansierad verksamhet Summa Ålderssammansättning % 54% 27% 0 19 år år 65 år Den procentuella fördelningen mellan ålderskategorierna kommer inte att förändras i någon större utsträckning enligt befolkningsprognosen. Vi har cirka 27 procent unga invånare och 19 procent äldre invånare under en överskådlig tid. Däremot kan fördelningen inom grupperna förändras och framförallt när det gäller de unga invånarna så har det dessutom stor betydelse var de bor inom kommunen. Detta påverkas av vilka områden som byggs ut och vilken mån barnfamiljerna flyttar. Det krävs ca 5 års framförhållning för att kunna planera och färdigställa skolor och förskolor. Inom gruppen 65 och uppåt kan vi se att de som är 85 år och äldre ökar med ca 50 personer årligen. 10 Kommunbudget Kungsbacka kommun

11 Skulder Skuld hos kreditinstitut Låneskulden kommer med denna budget att öka till miljoner till utgången av Orsaken är den stora investeringsnivå som planerats för. för är justerad utifrån den ombudgetering som beslutades i fullmäktige den 12 maj. Belopp i miljoner Bokslut Låneskuld Pensionsskuld Pensionsskulden avser den skuld som Kungsbacka har till sina anställda eller tidigare anställda. Den största delen av skulden har upparbetats före 1998 då pensionsavtalet förändrades. Efter 1998 byggs ingen ny skuld upp utan kommunen betalar en årlig avgift. Ett undantag finns för de som idag har en lön som övertiger 7,5 gånger basbeloppet. Med dagens basbelopp motsvarar det cirka kronor i månadslön. Skulden ökar årligen med ränte- och basbeloppsuppräkningar och minskar med de utbetalningar som görs. För att beräkna skuldens utveckling används prognoser som Kommunernas Pensionsanstalt, KPA, gör åt oss. Belopp i miljoner Skuld uppkommen före 1998 Ny skuld efter 1998 Garanti- och visstidspensioner Bokslut Summa Soliditet Procent Bokslut Kungsbacka Riket (siffran avser 2013) 4 Soliditetens utveckling är beroende på två faktorer, dels resultat, dels tillgångsökning. Soliditeten sjunker om tillgångarna ökar i snabbare takt än det egna kapitalet. Man bör finansiera tillgångsökningen (investeringarna) med egna medel till största delen om inte soliditeten ska försämras. För bibehålls oförändrad soliditet men med de investeringar och den resultatnivå som budgeterats och framöver så sjunker soliditeten Målet är att soliditeten ska vara minst oförändrad. God ekonomisk hushållning I kommunallagens kapitel 8 finns angivet att vi för verksamheten skall ange mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Kommunallagens 8 kapitel. 5 en skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret. I planen skall skattesatsen och anslagen anges. Av planen skall det vidare framgå hur verksamheten skall finansieras och hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut. För verksamheten skall anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin skall anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. en skall också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år. året skall därvid alltid vara periodens första år. en skall innehålla sådana finansiella mål som anges i andra stycket. Lag (2004:775). Vår styrmodell bygger på att vi har en vision och ett antal mål som fullmäktige anger. För är dessa 17 stycken. Femton av dem avser verksamheten och två avser ekonomin. Vi har även inriktningar och direktiv. Eftersom det inte bara handlar om en god ekonomi utan även om en god verksamhet är vår definition om vi har uppnått en god ekonomisk hushållning följande: Definition av om god ekonomisk hushållning uppnåtts Kungsbacka har en god grund att stå på när det gäller ekonomisk situation och kvalitet i verksamheten. Soliditeten är bland de bättre av svenska kommuner och verksamheten har en hög kvalitetet. Kungsbacka fick utmärkelsen Årets Kvalitetskommun 2011 har en god grund att stå på. Definitionen av god ekonomisk hushållning för vår del är att behålla den höga nivå som finns idag och att inte försämra ekonomin. Enstaka år kan det finnas verksamhet eller ekonomiska nyckeltal som försämras därför bör en bedömning ske över en rullande femårsperiod. Kommunbudget Kungsbacka kommun 11

12 Under hösten påbörjas ett arbete för att uppdatera visionen. Visionen visar vart vi vill Visionen handlar om hur kommunen ska möta invånarnas behov av arbete, boende, trygghet, utbildning och upplevelser, om hur vi får företag att etablera sig i kommunen och hur Kungsbacka stad ska växa. Den innehåller inte bara vackra ord, utan markerar tydligt åt vilket håll utvecklingen ska gå. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun Kungsbacka är en del av storstadsregionen Göteborg med dess puls, arbetsmarknad och kulturutbud, men också en del av Halland. Kommunen består även av landsbygd med dess lugnare rytm. Den unika miljön med kusten, naturen, kulturlandskapet och den vackra innerstaden, gör Kungsbacka till en attraktiv kommun att bo i. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun. Detta sammantaget leder till det goda livet och gemenskap människor emellan. Kungsbacka kan ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati Kungsbacka är bra för invånarna såväl unga som gamla. Våra skolor skall vara bland de bästa i landet vad gäller studieresultat, funktionalitet, modernitet och miljö. I den kommunala verksamheten bemöts alla invånare med uppmärksamhet och intresse. Med utbyggnaden av bredband kan Kungsbacka ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati. Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans oavsett om det sker i skolor, i hem, på arbetsplatser eller på gator och torg. Missbruk försöker vi stävja tidigt och ge en hjälpande hand om det trots allt går snett. Tryggheten i de sociala välfärdssystemen ska fungera och finnas till hands när vi behöver den. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen Ett levande och livligt Kungsbacka behöver en bättre balans mellan boende och arbetstillfällen. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen. Handelsplatsen Kungsbacka blir en del av dynamiken i det moderna Kungsbacka med fler etableringar och satsning på utbildning. Nya företag och arbetsplatser skall etableras längs såväl E6 som västkustbanan. Småindustri och hantverk skall utvecklas i kommunens olika delar. Valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter Kungsbacka stad skall växa och bli ett mer framträdande nav i kommunen. Vi skall bygga tätare, mer stadslikt och högre än tidigare. Utvecklingen skall präglas av variation, valfrihet och verksamhet. Variation i stadsplanering med en nybyggnation som har mer djärv stil och arkitektur, valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter... Ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser och restaurangbesök...verksamhet med nya arbetsplatser inom service- och tjänstesektorn samt ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser, restaurangbesök och övernattningsmöjligheter. Ny bebyggelse skall präglas av varsamhet så att kulturvärden beaktas. Kungsbackas tillhörighet och tillgänglighet i Göteborgsregionen och Region Halland skall stärkas genom bättre kommunikationer. Flaskhalsar för både vägoch järnvägstrafiken byggs bort, och möjligheten att åka kollektivt utökas. Kungsbackaån är en tillgång vars närområde skall utvecklas till en unik miljö för boende, aktiviteter och arbete. Området längs Kungsbackaån med närhet till innerstaden, pendel och handelscentra kan skapa spännande förutsättningar för stadsliv ute och inne, som gör området känt och ger Kungsbacka profil i hela regionen.

13 Omvärldsanalys Vilka förändringar i omvärlden påverkar Kungsbacka kommuns möjligheter att vara en attraktiv kommun att bo, leva och driva företag i mot år 2020? Varför vi gör en omvärldsanalys En omvärldsanalys hjälper oss att bättre förstå vår omvärld och de krav som ställs på oss i kommunen. Omvärldsanalysen ger kunskaper om framtida och nya förutsättningar för verksamhetens arbete. Den skapar grund för strategiska överväganden och för budget-, resultat- och resursanalyser. Vad är en drivkraft? En drivkraft är det som gör att en trend tar riktning. Ett politiskt beslut kan vara en drivkraft. I omvärldsanalysen har fyra övergripande drivkrafter och fjorton säkra trender identifierats. Dessa drivkrafter och trender utgör tillsammans de förändringar i omvärlden som påverkar kommunens verksamhet. Fyra övergripande drivkrafter 1. En växande befolkning Färre unga ska försörja fler gamla, något som på sikt blir allt svårare. Detta innebär att vi har växande grupper med stora behov av särskild service. 2. Den tekniska utvecklingen Teknikutvecklingen går snabbt inom många områden och har en stark påverkan på hela vårt samhälle. Vi kan idag enkelt kommunicera med varandra över hela världen. IT-utvecklingen har medfört fler valmöjligheter på marknaden. Nya smarta och effektiva lösningar inom områden som bostäder, transporter och energi hänger till stor del ihop med teknikutvecklingen. 3. Med fokus på miljön Miljö- och klimatfrågan har kommit alltmer i fokus. Frågan prioriteras betydligt mer politiskt, såväl som av näringsliv och organisationer. 4. Individen står i centrum Den enskilda individens krav på och möjligheter att fatta egna beslut i vardagen har ökat. Den ökade individualiseringen tillsammans med ökad kunskapsnivå bland invånarna höjer kraven och förväntningarna på tjänster, inte minst välfärdstjänster. Kommunbudget Kungsbacka kommun 13

14 Fjorton säkra trender De fyra övergripande drivkrafterna driver den globala utvecklingen framåt och påverkar därmed hela världen. Drivkrafterna driver även på de fjorton säkra trender som identifierats i omvärldsanalysen. Dessa trender påverkar Kungsbackas möjligheter att vara en attraktiv kommun fram till år Drivkrafterna samspelar med nedanstående trender och påverkar våra möjligheter att nå våra mål. 1. Medvetenheten om miljö- och energifrågor ökar. 2. Kraven på kommunen ökar. Det ställs ökade krav från EU, staten, länsstyrelsen med flera 3. Att skapa ett hållbart samhälle står i centrum. Vi måste planera och bygga samhället så att det fungerar för alla. 4. Individualiseringen medför ökade krav på inflytande och valfrihet. 5. Den upplevda tidsbristen ökar och medför lägre tolerans för strul och misstag. 6. Regionernas betydelse ökar. Större och starkare regioner växer fram och får mer att säga till om. 7. Arbetsmarknaden ställer allt högre krav på kommunen och den kommunala servicen. 8. Högre krav på kollektivtrafik och infrastruktur, då antalet resor mellan bostad och arbete ökar. 9. Kraven på rörlighet och platsoberoende ökar. 10. Större konkurrens om arbetskraft och arbetsplatser ger i en högre utsträckning även konkurrens om tjänster. 11. Engagemanget i politiken ser annorlunda ut med mer fokus på en eller ett fåtal enskilda frågor. 12. Det ideella engagemanget ökar. 13. Det ställs högre krav på kommunen som arbetsgivare. 14. Kraven på mer smarta och enkla tjänster inom e-förvaltning ökar. En fullständig version av omvärldsanalysen finns tillgänglig på kungsbacka.se 14 Kommunbudget Kungsbacka kommun

15 Vad är en trend? En trend är en förändring i omvärlden som man tror kommer att bestå under en tid och som påverkar vårt samhälle.

16 Så styrs Kungsbacka I Kungsbacka har vi valt att styra våra verksamheter med en levande vision, tydliga mål, en gemensam värdegrund och en tydlig arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän. Det är politikerna i kommunfullmäktige och nämnder som bestämmer vad som ska göras och formulerar inriktning, mål och direktiv för arbetet. Förvaltningarna bestämmer sedan hur det ska göras, detta beskrivs i genomförandeplaner. Personalen och ekonomin är de tillgångar vi har för att nå dit vi vill och skapa ett bra resultat för kommuninvånarna. I slutändan är uppföljningen viktig för att se om vi når de resultat vi vill och för att återföra erfarenheter och kunskap in i planeringen framåt. Vision I visionen har politikerna samlat och formulerat de olika delarna som ingår i den långsiktiga utvecklingen av kommunen. Den handlar om hur kommunen ska möta invånarnas behov av arbete, boende, trygghet, utbildning och upplevelser, om hur vi får företag att etablera sig i kommunen och hur Kungsbacka stad ska växa. Kommunfullmäktiges prioriterade mål Politikerna i kommunfullmäktige har beslutat om 17 prioriterade mål inför budgetperioden Se från sidan 18. Kommunfullmäktiges inriktningar och direktiv Politikerna i kommunfullmäktige har beslutat om en inriktningar som ska gälla för budgetperioden Man har även beslutat om de direktiv som gäller under budgetåret. Både inriktningar och direktiv finns från sidan 23. Övergripande planer och program Utöver fullmäktiges prioriterade mål, inriktningar och direktiv finns ytterligare mål- och styrdokument. Dessa uttrycker fullmäktiges ambitioner för ett antal sakfrågeområden och är riktade till fler än en nämnd. Exempel på sådana dokument är: Översiktsplan, antagen Mål för bostadsbyggande, antagen Ny mark för näringslivet, handlingsplan 2009/2012 Handlingsplan för Kungsbacka kommuns miljöarbete 2012 Policy för konkurrensprövning, antagen Nämndernas resultatmål Varje nämnd beslutar om resultatmål med utgångspunkt från kommunfullmäktiges prioriterade mål. Nämnden kan också skapa helt egna resultatmål inom sin verksamhet. Förvaltningarnas genomförande planer Varje förvaltning tar hand om de resultatmål som den egna nämnden satt upp och skapar genomförandeplaner för sina verksamheter och enheter. Överenskommelser med medarbetarna En överenskommelse mellan medarbetare och chef om vad man ska göra under det kommande året, diskuteras fram under utvecklingssamtalen. Uppföljning Varje år följer förvaltningarna, verksamheterna och enheterna upp vad invånarna tycker om servicen och om man lyckats förverkliga målen. Man gör en analys av verksamheten, hur omvärlden påverkat arbetet och lämnar förslag till förändringsområden. Varje förvaltnings uppföljning går vidare till den egna nämnden, där politikerna analyserar och diskuterar den och sammanställer nämndens årsredovisning. Kommunstyrelsens förvaltning och kommunstyrelsen gör en analys av kommunens samlade resultat och sammanställer med nämndernas årsredovisningar som grund kommunens gemensamma årsredovisning. I början av året hålls en hearing där politiker och förvaltningar träffas och diskuterar resultaten i uppföljningarna, förslagen till förändringsområden och framtidens utmaningar. Hearingen är starten på arbetet med kommande kommunbudget och plan. Kommunbudget och plan Förslaget till kommunbudget och plan arbetas fram av kommunstyrelsens arbetsutskott varje år. en gäller för det kommande året och planen för de därpå följande två åren. Den aktuella budgeten gäller för och planen för Uppföljning, vision, omvärldsanalys och förändringsområden Förvaltningarnas, nämndernas och kommunens samlade uppföljning ligger till grund för den kommande budgeten och planen. Tillsammans med visionen, en omvärldsanalys och de förändringsområden som förslogs i uppföljningen föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott strategiska frågor för kommunen. Strategiska frågor, kommunfullmäktiges mål, inriktning, direktiv och ekonomi Utifrån de strategiska frågorna bestäms vilka prioriterade mål som ska finnas kvar, vilka som ska tas bort och vilka nya som ska komma till, liksom inriktningar och direktiv. Samtidigt diskuteras finansieringen av förslagen. Resultatet av detta arbete blir Kungsbacka kommunbudget och plan. 16 Kommunbudget Kungsbacka kommun

17 Det här är Kungsbacka kommuns styrmodell Vision Kommunfullmäktiges prioriterade mål Kommunfullmäktiges inriktning Kommunfullmäktiges direktiv Uppföljning analys av verksamheten analys av hur omvärlden påverkat oss förslag förändringsområden Nämndernas resultatmål Nämndernas inriktning Nämndernas direktiv Uppföljning analys av verksamheten analys av hur omvärlden påverkat oss förslag förändringsområden Förvaltningarnas och verksamheternas genomförandeplaner och överenskommelser Uppföljning analys av verksamheten analys av hur omvärlden påverkat oss förslag förändringsområden Så här tar vi fram budgeten Vision Kf:s inriktning mål och direktiv Uppföljning Omvärlds analys Strategiska frågor Kommunbudget Ekonomi Förändringsområden Kommunbudget Kungsbacka kommun 17

18 Kommunfullmäktiges prioriterade mål Det främsta styrdokumentet i kommunen är visionen. Där har kommunfullmäktige gett uttryck för hur politikerna vill se kommunens långsiktiga utveckling. De prioriterade målen beskriver vad kommunens verksamheter ska uppnå och kan ses som den övergripande strategin för utvecklingen av kommunen som helhet. Med visionen som bas, och hänsyn tagen till omvärlden och analys av tidigare års uppföljningar beslutar fullmäktige om ett antal prioriterade mål som vart och ett adresseras till en eller flera politiska nämnder. Målen är formulerade som den effekt vi vill uppnå. För att kunna följa upp om våra ansträngningar leder till resultat finns mätningar för respektive mål där vi anger ambitionsnivå för varje enskilt år. När vi sedan bedömer måluppfyllelse väger vi samman utfallen för de kvantitativa mätningarna och en kvalitativ uppföljning som samlas in från nämnderna i samband med delårsrapportering och årsredovisning. Samordning och adressering I budgeten anges även vilka nämnder som ska arbeta med målet. Det finns en samordnande nämnd med ett särskilt ansvar för varje mål. Övriga nämnder som förväntas bidra till måluppfyllelse kallas adresserad nämnd. Samordnande nämnder ansvarar för att arbetet med målet samordnas inom kommunen bidra aktivt med underlag för utveckling och förbättring av målet Samordnande nämnders förvaltningar ansvarar för att sammanställa vad adresserade nämnder gör för att bidra till måluppfyllelse följa upp arbetet och göra en samlad analys Adresserade nämnder ansvarar för att arbeta aktivt med att bidra till måluppfyllelse samverka med övriga berörda nämnder Adresserade nämnders förvaltningar ansvarar för att en genomförandeplan med aktiviteter upprättas som beskriver hur förvaltningen ska arbeta för att bidra till att målen nås följa upp genomförandeplanen och redovisa för nämnden 18 Kommunbudget Kungsbacka kommun

19 DEMOKRATISKA MÅL FOLKHÄLSOMÅL Ökat inflytande Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Samtliga nämnder Mätning: SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor NII. Sammanvägt Nöjd-Inflytande-Index, NII, med betygsindex 0 100, för hur invånarna bedömer möjligheterna till inflytande i Kungsbacka kommun. Utfall Bemötande och tillgänglighet Andelen som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet i kontakt med kommunen ska öka Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Samtliga nämnder Mätning: SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Bemötande & Tillgänglighet. Sammanvägt betygsindex 0 100, för hur invånarna bedömer bemötande och tillgänglighet i Kungsbacka kommun. Utfall Mätning: Insikt, SKL:s servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. Kvalitetsfaktor Bemötande. Sammanvägt betygsindex 0 100, för hur invånarna bedömer bemötandet i Kungsbacka kommun. Utfall Mätning: Insikt, SKL:s servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. Kvalitetsfaktor Tillgänglighet. Sammanvägt betygsindex 0 100, för hur invånarna bedömer tillgängligheten i Kungsbacka kommun. Utfall God livskvalitet Andelen invånare som upplever förutsättningar för god livkvalitet ska öka Samordningsansvar: Fritid & Folkhälsa Adressering: Samtliga nämnder Mätning: SCB:s medborgarundersökning. Egen tilläggsfråga: Hur nöjd är du på det hela taget med det liv du lever? Fyrgradig skala från Inte alls nöjd till Mycket nöjd som redovisas i procent efter sammanslagning av andel som är Nöjda och Mycket nöjda. Utfall * 94% 95% 96% *Mätningen är inte genomförd tidigare varför målvärdena kan komma att justeras kommande år. Mätning: SCB:s medborgarundersökning. Egen tilläggsfråga: Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Femgradig skala från Mycket dåligt till Mycket bra, som redovisas i procent efter sammanslagning av andel som gett betyg 4 5. Utfall * 78% 79% 80% *Mätningen är inte genomförd tidigare varför målvärdena kan komma att justeras kommande år. Minskad användning av droger Användning av droger bland ungdomar ska minska Samordningsansvar: Fritid & Folkhälsa Adressering: Funktionsstöd, Förskola & Grundskola, Gymnasie & Vuxenutbildning, Individ & Familjeomsorg, Kultur & Turism Mätning alkohol: Luppen* vart tredje år. Andel av ungdomarna i årskurs 8 som uppger att de inte konsumerar alkohol. Utfall % 89% 90% 90% Mätning tobak: Luppen* vart tredje år. Andel av ungdomarna i årskurs 8 som uppger att de inte röker. Utfall % 93% 95% 95% Kommunbudget Kungsbacka kommun 19

20 Mätning narkotika: Luppen* vart tredje år. Andel av ungdomar i årskurs 2 på gymnasiet som uppger att de inte använt narkotika. Utfall % 90% 95% 95% Mätning: Luppen vart tredje år. Andelen av ungdomarna i årskurs 8 som är nöjda med sin fritid. Utfall % 95% 95% 95% * Luppen, Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkät från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor som genomförs vart tredje år. Frågorna är utformade så att ungdomarna självskattar sig i frågor om levnadsförhållanden, till exempel om hur ofta de brukar alkohol. Svarsalternativen är aldrig, någon gång per år, någon gång i månaden, en gång i veckan, flera gånger i veckan och varje dag. Vi vet att kommunens egna ungdomsenkät, som genomförs de år Luppen inte görs, visar ett högre resultat. Skillnaden kan bero på att ungdomsenkäten skickas hem till målsman medan Luppen fylls i under skoltid. Därför har vi inför valt att endast rikta in oss på mätningarna enligt Luppen. Värdena under Utfall 2014 i tabellen är senast kända utfall från år Mätmetoden för detta mål är under utveckling för att bättre komplettera Luppen. Trygg kommun Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Samtliga nämnder Mätning: SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Trygghet. Sammanvägt betygsindex 0 100, för hur invånarna bedömer tryggheten i Kungsbacka kommun. Utfall Stimulerande kultur och fritid Andelen av kommunens invånare som är nöjda med sitt kultur- och fritidsliv ska öka Samordningsansvar: Fritid & Folkhälsa Adressering: Funktionsstöd, Gymnasie & Vuxenutbildning, Kultur & Turism, Vård & Omsorg Mätning: SCB:s medborgarundersökning. Egen tilläggsfråga med tiogradig skala: Hur nöjd är du med din fritid? Redovisas i procent efter sammanslagning av andel som gett betyg Utfall % 90% 91% 91% Mätning: Ungdomsenkäten, årskurs 8. Andelen av ungdomarna som är nöjda med sin fritid. Utfall % 84% 85% 86% Mätning: SCB:s medborgarundersökning. 10-gradig skala utifrån frågan Hur ser du på möjligheterna till att kunna utöva fritidsintressen, till exempel sport, kultur, friluftsliv, föreningsliv? som redovisas i procent efter sammanslagning av andel som gett betyg Utfall ,8% 7,9% 8,0% 8,1% SAMHÄLLSUTVECKLINGS- OCH MILJÖMÅL Företagsvänlig kommun Kungsbacka ska vara känd som en företagsvänlig kommun Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Byggnadsnämnden, Förskola & Grundskola, Gymnasie & Vuxenutbildning, Individ & Familjeomsorg, Kultur & Turism, Miljö & Hälsoskydd, Service, Teknik Mätning: Insikt, SKL:s servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. Nöjd kund-index utifrån sammanvägt betygsindex 0 100, för hur företag i kommunen bedömer Kungsbacka kommuns myndighetsutövning, vilken är en viktig del av företagsklimatet. Utfall Mätning: Svenskt Näringslivs attitydundersökning av kommuners och däribland Kungsbacka kommuns företagsklimat. Medelvärde utifrån skala 1 6, där företag bedömer företagsklimatet i Kungsbacka kommun. Utfall ,3 3,6 3,7 3,8 Minskat försörjningsstöd Andelen hushåll med försörjningsstöd ska minska Samordningsansvar: Individ & Familjeomsorg Adressering: Gymnasie & Vuxenutbildning, Kommunstyrelsen Mätning: Andel hushåll i kommunen med försörjningsstöd. Utfall ,2% 2% 2% 1,9% Mätning: Andel hushåll med långvarigt försörjningsstöd av totalt andelen hushåll med försörjningsstöd. Med långvarigt försörjningsstöd avses längre än 10 månader. Utfall ,5% 24% 23% 22% 20 Kommunbudget Kungsbacka kommun

Kommunbudget 2016 2018

Kommunbudget 2016 2018 Kommunbudget 2018 Kungsbacka kommun Omslagsfoto Per Aronsson Övriga fotografer Hannah Larsson, Anna Renberg, Adam Folcker, Eva Ralph, Erik Sjöberg, Aranäsgymnasiet, Cecilia Fors, Louise Petersson, Hanna

Läs mer

Kungsbacka kommun. Landareal 611 km 2. Total areal 900 km 2. Folkmängd 70 958. Kungsbacka. Kullavik. Anneberg. Släp Särö. Vallda. Fjärås.

Kungsbacka kommun. Landareal 611 km 2. Total areal 900 km 2. Folkmängd 70 958. Kungsbacka. Kullavik. Anneberg. Släp Särö. Vallda. Fjärås. Kungsbacka kommun Landareal 611 km 2 Total areal 900 km 2 Folkmängd 70 958 Kullavik Släp Särö Vallda Lerkil Onsala Anneberg Kungsbacka Fjärås Förlanda Åsa Frillesås Idala November 2006 Kungsbacka idag

Läs mer

Ärende Beteckning Förslag

Ärende Beteckning Förslag KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Upprättad 2015-06-01 Kommunfullmäktige Sammanträde 9 juni 2015 klockan 8.30 i kommunfullmäktigesalen, stadshuset Ärende Beteckning Förslag 1. Val av justerare och tid för justering

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Kommunbudget 2015 2017

Kommunbudget 2015 2017 Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun Omslagsfoto Per Aronsson Övriga fotografer Hannah Larsson, Anna Renberg, Adam Folcker, Eva Ralph, Erik Sjöberg, Aranäsgymnasiet, Cecilia Fors, Louise Petersson, Hanna

Läs mer

PLAN & BYGG. Nämnd. budget

PLAN & BYGG. Nämnd. budget PLAN & BYGG Nämnd budget Innehållsförteckning 1 Översiktlig beskrivning av nämnden... 4 1.1 Nämndens uppdrag... 4 1.2 Verksamhetens omfattning... 4 1.3 Nämnd/styrelse... 4 1.4 Förvaltningens organisation...

Läs mer

Kommunbudget 2014 2016

Kommunbudget 2014 2016 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun Omslagsfoto Sofia Sabel Övriga fotografer Hannah Larsson, Anna Renberg, Adam Folcker, Eva Ralph, Erik Sjöberg, Aranäsgymnasiet Grafisk form Kommunikatörerna på Service

Läs mer

Beteckning Förslag. 1. Val av justerare och tid för justering Emil Erdelius (MP) Ersättare Stefan Jägnert (SD) Digital justering

Beteckning Förslag. 1. Val av justerare och tid för justering Emil Erdelius (MP) Ersättare Stefan Jägnert (SD) Digital justering KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Upprättad 2016-01-25 Valnämnd Sammanträde 1 februari klockan 17:00 Särörummet, stadshuset Ärende Beteckning Förslag 1. Val av justerare och tid för justering Emil Erdelius (MP) Ersättare

Läs mer

ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN. Nämnd. budget

ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN. Nämnd. budget ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN Nämnd budget 2015 Innehållsförteckning 1 Översiktlig beskrivning av nämnden... 3 1.1 Nämndens uppdrag... 3 1.2 Verksamhetens omfattning... 3 1.3 Nämnd/styrelse... 3 1.4 Förvaltningens

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN. Årsredovisning

ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN. Årsredovisning ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN Årsredovisning Innehållsförteckning 1 Året som gått... 3 1.1 Sammanfattning av året... 3 1.2 Viktiga händelser... 3 2 Faktorer i omvärlden som påverkat oss under... 4 3 Så här styrs

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN. Årsredovisning

ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN. Årsredovisning ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN Årsredovisning Innehållsförteckning 1 Året som gått... 3 1.1 Sammanfattning av året... 3 1.2 Viktiga händelser... 3 2 Faktorer i omvärlden som påverkat oss under... 4 3 Så här styrs

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Vänsterpartiet Kungsbacka 2015

Vänsterpartiet Kungsbacka 2015 Vänsterpartiet Budget Kungsbacka 2015 Dessa RESULTATMÅL är tilläggsyrkande till liggande budget NÄMNDÖVERGRIPANDE Att sjukfrånvaron skall minska 30 %. Att löneskillnaden mellan män och kvinnor anställda

Läs mer

Kommunövergripande mål

Kommunövergripande mål Kommunövergripande mål 2015 2018 Vision, mål och styrning Vår vision - med segel mot framtiden En bättre, attraktivare och mer medborgarengagerad kommun, som står rustad mentalt, ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP* 1,3 1,9 2,9 3,2 2,3 1,9 Sysselsättning, timmar* 0,4 2,1 1,5 1,1 0,7 0,4 Öppen

Läs mer

1(9) Budget och. Plan

1(9) Budget och. Plan 1(9) Budget 2016 och Plan 2017-2018 2(9) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bygger sin samverkan på en gemensam målsättning att få fart på utvecklingen

Läs mer

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola Faktablad 2007-05-21 Falköpings kommuns budget 2008-2011 Utveckling tillväxt - välfärd Falköpings kommun bygger idag för utveckling, tillväxt och välfärd. Den budget som allianspartierna presenterar innehåller

Läs mer

Preliminär budget 2015

Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminärt beslut i kommunfullmäktige 10 juni Definitivt beslut i kommunfullmäktige 18 november 2013-08-14 Budget 2015 Budget 2015 tar utgångspunkt i de strategiska

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879 RESULTATRÄKNING Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 135.383 134.026 120.085 Verksamhetens kostnader NOT 1-619.231-570.550-535.214 Avskrivningar -25.691-24.651-23.995 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Uppföljning per 2006-03-31

Uppföljning per 2006-03-31 Uppföljning per -03-31 Ekonomisk rapport Det budgeterade resultatet för år uppgår till +20 849. Uppföljningen per den 31 mars prognostiserar ett helårsresultat på +32 677. Nämnderna rapporterar totalt

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Datum 2015-09-29 Handläggare Jan Öhlin Direkttelefon 0380-51 88 61 E-postadress jan.ohlin@nassjo.se Kommunstyrelsen Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Sammanfattning

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE. Kommunfullmäktige. Sammanträde 11 november klockan 18 i fullmäktigesalen, stadshuset. Ärende Beteckning Förslag

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE. Kommunfullmäktige. Sammanträde 11 november klockan 18 i fullmäktigesalen, stadshuset. Ärende Beteckning Förslag KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Upprättad 2014-11-03 Kommunfullmäktige Sammanträde 11 november klockan 18 i fullmäktigesalen, stadshuset Ärende Beteckning Förslag 1. Val av justerare och tid för justering Lars

Läs mer

Mål för Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

Mål för Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Mål för Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 2015-2018 Vårt uppdrag - vårt ansvar I ekokommunen Eslöv ansvarar Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden för energi- och klimatarbete samt att tillgängliggöra och

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun

Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun 1 1. 2009-11-24 Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun 2010-2012 Vision, inriktningsmål och ekonomiska mål för verksamhetsplan 2010-2012 Fastställd av fullmäktige 2009-11-18 Dnr 5/2009 U:\Ekonomiavdelningen\Ekonomichef\VP\VP

Läs mer

Region Gotlands styrmodell

Region Gotlands styrmodell Samhälle Verksamhet områden Social Ekonomisk Ekologisk Kvalitet Medarbetare Ekonomi (6 st) (7 st) (5 st) (4 st) (4 st) (6 st) Mätvärden/ indikatorer Verksamhetsplaner Gotland är Östersjöregionens mest

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE. Årsredovisning 2015 för Kungsbacka kommun

TJÄNSTESKRIVELSE. Årsredovisning 2015 för Kungsbacka kommun TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-03-23 Diarienummer KS/2015:115 Årsredovisning 2015 för Kungsbacka kommun Förslag till beslut Årsredovisning 2015 för Kungsbacka kommun godkänns. Sammanfattning Kommunens resultat

Läs mer

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun Vi sammanfattar... BUDGET 217 Lomma kommun VART GÅR SKATTEPENGARNA? SÅ HÄR FÅR KOMMUNEN SINA PENGAR: Övriga avgifter och ersättningar Finansiella intäkter,1% 78,8 % av kommunens intäkter kommer från skatteintäkter,

Läs mer

Utbildning Oxelösunds kommun

Utbildning Oxelösunds kommun Utbildning Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda/tjänstemän 17 november 2015 Agenda Vad är ett Kommunalt resultat? Vad säger Kommunallagen? Vad är Balanskravet? Vad betyder God ekonomisk hushållning?

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Delårsrapport tertial 1 2014

Delårsrapport tertial 1 2014 Delårsrapport tertial 1 Dals-Eds kommun Kommunstyrelsen -05-28 Innehållsförteckning 1 DRIFTBUDGET... 3 2 KOMMENTARER TILL PROGNOS TERTIAL 1... 4 3 KOMMUNCHEFSDIALOG... 5 4 INVESTERINGSBUDGET... 6 5 RESULTATBUDGET...

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

KELP Bilaga till Strategi- och budgetplan Kommunfullmäktiges beslut

KELP Bilaga till Strategi- och budgetplan Kommunfullmäktiges beslut KELP 2010 2012 Bilaga till Strategi- och budgetplan 2010 Kommunfullmäktiges beslut 2009-11-18 Innehållsförteckning KELP 2010 2012 2 Bilagor Bilaga 1 Driftbudget på anslagsnivå Bilaga 2 Finansförvaltning

Läs mer

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 KOMMUNFAKTA ANTAL INVÅNARE 1 JANUARI (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 PERSONAL 1 JANUARI (antal) POLITISK STÄLLNING 2014 Parti Mandat 1200 1000 800 600 Antal

Läs mer

Näringslivspolitiskt program

Näringslivspolitiskt program Sida 1/5 Näringslivspolitiskt program 2016 2018 Sammanfattning Näringslivsprogrammet för Kungsbacka kommun ska fastställa en långsiktig strategi för kommunens insatser för att främja utveckling och tillväxt

Läs mer

RESULTATBUDGET Prognos Utgifts- Sammanst Sammanst Sammanst tak juni 2015 2015 2016 2017 2018

RESULTATBUDGET Prognos Utgifts- Sammanst Sammanst Sammanst tak juni 2015 2015 2016 2017 2018 RESULTATBUDGET 2015 2015 2016 2017 2018 NÄMNDERNAS NETTOKOSTNADER -2 794,6-3 091,6-3 080,5-3 169,8-3 285,6 Avskrivningar -155,0-162,4-161,0-167,0-174,0 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -2 949,6-3 254,0-3 241,5-3

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Revidering av Strategisk Plan och Budget 2009-2011 och komplettering med de kommunala bolagens verksamhetsplaner

Revidering av Strategisk Plan och Budget 2009-2011 och komplettering med de kommunala bolagens verksamhetsplaner Kommunstyrelsen 2008-11-10 250 476 Arbets- och personalutskottet 2008-10-27 238 592 Dnr 08.444-04 novkf14 Revidering av Strategisk Plan och Budget 2009-2011 och komplettering med de kommunala bolagens

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Kortversion av Årsredovisning

Kortversion av Årsredovisning Kortversion av Årsredovisning 2015 Förenklad årsredovisning Ängelholm kommuns årsredovisning är en redogörelse av den verksamhet som har bedrivits under året och hur väl verksamhetens utförande stämmer

Läs mer

Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet

Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet Datum Dnr 2017-02-01 BMK.2017.18 Jelinka Hall jelinka.hall@varmdo.se 08-570 481 49 Avdelningschef Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden Tjänsteskrivelse Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

KOMMUNAL EKONOMI EKONOMI- OCH VERKSAMHETSSTYRNING

KOMMUNAL EKONOMI EKONOMI- OCH VERKSAMHETSSTYRNING KOMMUNAL EKONOMI EKONOMI- OCH VERKSAMHETSSTYRNING TRE FINANSIERINGSFORMER Skattefinansierad verksamhet Avgiftsfinansierad verksamhet självkostnad Va och renhållning Affärsverksamhet främst i vår bolagsverksamhet

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2011

BOKSLUTSRAPPORT 2011 BOKSLUTSRAPPORT 2011 Resultat 16,0 mkr (2010: 40,1 mkr) Resultatmål 30,2 mkr (2010: 30,1 mkr) Avvikelse -14,4 mkr (2010: 10,0 mkr) Procent av skatteintäkter 0,9 % (2010: 2,5 %) Bokslutsrapporten presenterar

Läs mer

Vision 2030 Burlövs kommun

Vision 2030 Burlövs kommun Vision 2030 Burlövs kommun Den kreativa mötesplatsen för boende, näringsliv, utveckling och kultur. Målorden för Burlövs kommun är: Trygg & nära, Grön & skön, Liv & rörelse Alla som bor och vistas i Burlövs

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Kommunstyrelsens inriktnings- och effektmål 2015

Kommunstyrelsens inriktnings- och effektmål 2015 Kommunstyrelsens inriktnings- och effektmål Nämnd/styrelse: Kommunstyrelsen År: Förvaltning/bolag: Kommunstyrelsens förvaltning Kommun- Inriktningsmål Effektmål gemensamt mål Nr. Önskvärt resultat: Nuläge

Läs mer

Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408

Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Frölunda Specialistsjukhus Resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys Belopp i tkr Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 143 002 139 275 Verksamhetens kostnader 2,3-138

Läs mer

Värnamo den mänskliga tillväxtkommunen, invånare Övergripande mål

Värnamo den mänskliga tillväxtkommunen, invånare Övergripande mål Värnamo den mänskliga tillväxtkommunen, 40 000 invånare 2035 Övergripande mål 2016-2018 DELAKTIGHET - medborgare och medarbetare är delaktiga i kommunens utveckling KOMPETENSFÖRSÖRJNING arbetsgivare kan

Läs mer

Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022

Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022 Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022 Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-17 230 1 1 Visioner och övergripande mål för Världens bästa Vimmerby Den politiska ambitionen i Vimmerby

Läs mer

VALNÄMNDEN. Årsredovisning

VALNÄMNDEN. Årsredovisning VALNÄMNDEN Årsredovisning Innehållsförteckning 1 Året som gått... 3 1.1 Sammanfattning av året... 3 1.2 Viktiga händelser... 3 2 Faktorer i omvärlden som påverkat oss under... 5 3 Så här styrs kommunen...

Läs mer

2010-06-17 FÖRSLAG TILL DRIFTBUDGET 2011-2013 OCH INVESTERINGS- OCH EXPLOATE- RINGSBUDGET 2011-2015

2010-06-17 FÖRSLAG TILL DRIFTBUDGET 2011-2013 OCH INVESTERINGS- OCH EXPLOATE- RINGSBUDGET 2011-2015 Dnr: 2009/797 042 1(10) Administrativa sektorn Bo Ekström 2010-06-17 Budgetberedningen FÖRSLAG TILL DRIFTBUDGET 2011-2013 OCH INVESTERINGS- OCH EXPLOATE- RINGSBUDGET 2011-2015 Förvaltningens arbetssätt

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Dnr: KS 2009/19. Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012

Dnr: KS 2009/19. Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 Dnr: KS 2009/19 Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 Förord Förutsättningarna för budget 2010 är svårare än någon gång tidigare. Finanskris och lågkonjunktur har medfört att prognoserna för kommunens

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Budget Den största utbyggnaden av skola och omsorg sedan 60- talet KOMMUNLEDNINGEN I ÖREBRO

Budget Den största utbyggnaden av skola och omsorg sedan 60- talet KOMMUNLEDNINGEN I ÖREBRO Budget 2016 Den största utbyggnaden av skola och omsorg sedan 60- talet KOMMUNLEDNINGEN I ÖREBRO Det går bra för Örebro kommun 2 019 nya invånare förra året och vi passerar 153 000 invånare 2020. En av

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008-06-30 Krokoms kommun 3 september 2008 Anneth Nyqvist 2008-09-08 Anneth Nyqvist Maj-Britt Åkerström Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31 Delårsrapport För perioden 2012-01-01 2012-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2012-01-01-2012-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Kommunbudget 2017, Plan 2018 2019 samt Vision 2030

Kommunbudget 2017, Plan 2018 2019 samt Vision 2030 Kommunbudget, Plan 2018 2019 samt Vision 2030 Kungsbacka kommun Omslagsfoto: G ASSNER Grafisk form: Media på Service 2 Kommunbudget Kungsbacka kommun Kommunbudget, Plan 2018 2019 samt Vision 2030 Alliansen:

Läs mer

JOKKMOKKS KOMMUN. Budget 2017. Styrprinciper. Ekonomisk treårsplan

JOKKMOKKS KOMMUN. Budget 2017. Styrprinciper. Ekonomisk treårsplan JOKKMOKKS KOMMUN Budget 2017 Styrprinciper Ekonomisk treårsplan 1 Jokkmokks kommuns styrmodell 1.1 Styrmodellens struktur och styrprinciper Visionsdokument Ett nytt visionsdokument för Jokkmokks kommun

Läs mer

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen!

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014 Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Beslutspunkter Skattesats Finansiell mål och verksamhetsmål för GEH

Läs mer

Policy för god ekonomisk hushållning

Policy för god ekonomisk hushållning Datum hushållning Antagen av kommunfullmäktige Antagen av: KF 271/2016 Dokumentägare: Ekonomidirektör Ersätter dokument: hushållning, antagen av KF 41/2014 Relaterade dokument: Ekonomistyrningspolicy Målgrupp:

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

12:2 Kommunens verksamhetsredovisning 2003, mnkr

12:2 Kommunens verksamhetsredovisning 2003, mnkr Kommunens finanser 96 12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2001-2003 2001 2002 2003 Antal invånare, 31/12 117 896 118 581 119 340 Antal årsarbetare i kommunen enligt budget 8 625 9 111 9 100 Verksamhetens

Läs mer