SAMHÄLLSKUNSKAPSDIDAKTIK

Transkript

1 1 HSD Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Lars Nohagen ÄMNESDIDAKTIK FÖR ÄMNESLÄRARE I SAMHÄLLSKUNSKAP MOT ARBETE I GYMNASIESKOLAN KURSKODER: CEKÄ23, CEKÄ24, CEUÄ2U, CEVÄDU SAMHÄLLSKUNSKAPSDIDAKTIK Studiehandledning Våren 2016

2 2 Välkommen till seminarieserien i samhällskunskapsdidaktik! Kursen syftar till att ta upp olika sätt att utforma och genomföra undervisning i skolämnet samhällskunskap på gymnasieskolan. Den kommer att ge dig såväl allmänna didaktiska överblickar och problematiseringar kring undervisning och lärande i samhällskunskap, som mer konkreta och handfasta råd om hur du kan arbeta som lärare i ämnet. Tanken är att kursen både ska vara en didaktisk tankesmedja och en metodisk verkstad. Speciellt fokuserar kursen på frågan om hur den ämnesteori du mött under dina ämnesstudier ska omvandlas till ett ändamålsenligt och meningsfullt skolämnesinnehåll. Därför kommer du att under kursens gång få möjlighet att utveckla din förmåga att välja ut och organisera ett innehåll till en kurs i samhällskunskap samt argumentera för dessa val utifrån centrala styrdokument, aktuell utbildningsvetenskaplig forskning och beprövad erfarenhet. Det är denna förmåga som främst kommer att examineras i slutet av kursen. Examinationsuppgiften hittar du längst bak i detta häfte. Kursen består av en seminarieserie bestående av sex träffar. För att varje seminarium ska bli så givande som möjligt är det viktigt att du förbereder dig väl inför varje träff. Detta gör du bäst genom att i förväg läsa de sidor ur kurslitteraturen som anges i schemat och besvara de seminarieuppgifter som finns till varje träff. Du hittar schema och seminarieuppgifter längre fram i detta häfte. Seminarieuppgifterna fungerar främst som en förberedelse och ska inte lämnas in skriftligt om detta inte anges. Kurslitteratur Ekendahl, I., Nohagen, L., och Sandahl, J. (2015). Undervisa i samhällskunskap en ämnesdidaktisk introduktion. Liber (187 s.) Skolverket. Ämnesplanen i samhällskunskap. (18 s. ). Hämtas på Mondo. Skolverket. Ämnesplanen i samhällskunskap. Kommentarmaterial. (7 s.). Hämtas på Mondo. Vid frånvaro lämnar du in i ett skriftligt svar på den seminarieuppgift som är till detta tillfälle. Denna komplettering läggs i inlämningsmappen på Mondo senast i samband med att du lämnar in examinationsuppgiften. Om ingen seminarieuppgift finns till det tillfälle du är frånvarande från behövs ingen komplettering göras. Vi kommer att använda oss av Mondo som webbplattform under kursen. Den största nyttan med Mondo i delkursen är möjligheten att ladda hem olika filer med litteratur och kopior på Powerpoint-bilder i anslutning till seminarierna. På Mondo kommer du även att hitta annan relevant information i anslutning till delkursen. Gå gärna dit. Kursadministratör: Lena Eurén, e-post: lena.euren@hsd.su.se Välkomna! Lars Nohagen e-post: lars.nohagen@hsd.su.se

3 3 S C H E M A Tid: Fre 11/3 Kl Sal: E 328 Fre 18/3 Kl Sal: E 331 Tis 22/3 Kl Sal: E 328 Fre 8/4 Kl Lokal: E 328 Innehåll: INTRODUKTION Vilka är vi och vart ska vi? Vad är ämnesdidaktik? Innehåll, arbetsformer, examination och bedömningskriterier. VAD ÄR SAMHÄLLSKUNSKAP? om identitetsfrågan Samhället som studieobjekt och kunskapsområde Samhällsuppfattning om betydelsen av att utveckla en egen förståelse av ämnet. Vilken bild av samhället skulle du använda i din undervisning? Hur skulle du förklara begreppen samhälle och kultur för dina elever? Litt: Studiehandledningen Ekendahl, Nohagen & Sandahl: Att undervisa i samhällskunskap, kap 1 2 SAMHÄLLSKUNSKAP SOM SKOLÄMNE (Seminarieuppgift 1) Från samhällslära till samhällskunskap om ämnets bakgrund och framväxt. Varför ska man läsa samhällskunskap? om legitimitetsfrågan Vad innebär det att kunna samhällskunskap? om kunskapsfrågan Vad ska eleverna lära sig? om kunskapskraven Hur följer man elevernas kunskapsutveckling om bedömningsfrågan. Litt: Ekendahl, Nohagen & Sandahl: Att undervisa i samhällskunskap, kap kap 7 Ämnesplanen i samhällskunskap. (Finns på Skolverkets webbplats) VAD KAN SAMHÄLLSUNDERVISNINGEN HANDLA OM? om innehållsfrågan(seminarieuppgift 2) Kunskaper och förmågor - vad menas egentligen med ett innehåll? Hur väljer man ut ett innehåll som skapar goda förutsättningar för lärande? Vilka är de centrala begreppen och sammanhangen? Ska man ta upp lite om mycket eller tvärtom? Olika exempel på hur ett innehåll kan organiseras i samhällskunskap. Vad innehåller läroböckerna? Behövs läroboken i samhällskunskapsundervisningen? Vilket innehåll skulle du själv välja ut till din egen undervisning? Hur skulle du organisera och sekvensera detta innehåll? Ta gärna med en lärobok i samhällskunskap. Litt: Ekendahl, Nohagen & Sandahl: Att undervisa i samhällskunskap, kap 5 Ämnesplanen i samhällskunskap. (Finns på Skolverkets webbplats) Valfri lärobok i samhällskunskap. ATT UNDERVISA OM POLITIK (Seminarieuppgift 3) Hur organiserar man en undervisning om, för och i demokrati? om samhällskunskapslärarens speciella uppdrag och hur man i praktiken kan förhålla sig till detta. Hur får man undervisningen om politik att bli intressant? om olika sätt att behandla politiska ideologier och partier, det svenska statsskicket och svensk politik. Lästips: Politikavsnitt i valfri lärobok.

4 4 Tis 12/ Lokal: E 331 INFÖR VFU:N - ATT PLANERA UNDERVISNING I SAMHÄLLSKUNSKAP (Seminarieuppgift 4) Att tänka efter före didaktiska principer och konkreta råd om hur man planerar och genomför undervisning i samhällskunskap. Aktuella planeringsfunderingar inför vfu:n. Ta gärna med egna frågor och planeringsbekymmer. Mejla mig gärna dessa innan seminariet så får jag bättre möjlighet att förbereda svar eller ta med mig tips. Litt: Ekendahl, Nohagen & Sandahl: Att undervisa i samhällskunskap, kap 6 14/4 20/5 VFU Fre 27/5 Kl Sal: E 328 Fre 5/6 Kl Under vfu-perioden ska du tillsammans med din handledare planera, genomföra och efterarbeta undervisning i båda dina ämnen. Förutom egen övningsundervisning ska du även delta på andra lektioner och aktiviteter som äger rum på skolan. Under vfu-perioden kommer du som har samhällskunskap som andraämne få ett besök av mig. I samband med detta besök genomförs ett utvecklingssamtal i form av ett trepartssamtal. Se till att uppdatera din vfu-portfölj inför detta besök. UPPFÖLJNING AV VFU (Seminarieuppgift 6) Du förbereder dig till detta seminarium genom att välja ut något som du gjort under din vfu. Om du inte undervisat i samhällskunskap kan du utgå från ett upplägg från en tidigare vfu. Det kan vara ett lektionsupplägg, en övning, en diskussionsuppgift, ett prov, etc. Lägg gärna in det du vill visa i inlämningsmappen på Mondo så kan vi vid behov visa detta via projektor. VFU-rapporten kan lämnas in vid detta seminarium (eller så skickar handledaren in denna). Går också att skicka per post adressuppgift finns på sista sidan i häftet. Om du lånat en lärobok tar du med dig denna till seminariet. INLÄMNING AV EXAMINATIONSUPPGIFT Skickas med e-post. Anvisningarna till exuppgiften hittar du längst bak i detta häfte. Förslag på fördjupningslitteratur: Arevik-Harzell: Att göra tänkande synligt en bok om begreppsbaserad undervisning. Didactica 11, HLS Förlag. (252 s.). Hyltegren, Gunnar & Lindquist, Stellan (2010). Att utveckla elevers tänkande en teoretisk praktika. Liber (144 s.). Lindmark, Torbjörn (2013): Samhällskunskapslärares ämneskonceptioner. Umeå Universitet, Pedagogiska institutionen (s. 1-30, 30 s.). Långström, Sture & Virta, Arja (2011): Samhällskunskapsdidaktik. Studentlitteratur. (259 s.) Schüllerqvist, Bengt & Karlsson Stefan (2011): Samhällsbegreppet och samhällskunskapsämnet. Paper till nationell konferens i samhällskunskapsdidaktik. Hämtas på Mondo. (16 s.) Skolverket. Samhällskunskaper och samhällsundervisning ur Medborgarkunskaper i sikte (kap 2, 10 s.) Hämtas på Mondo. Vernersson, Folke (1999). Undervisa om samhället didaktiska modeller och läraruppfattningar. Lund: Studentlitteratur. (262 s.) För den som är extra intresserad finns i filsamlingen på Mondo också pdf-filer om undervisning och lärande i samhällskunskap.

5 5 S E M I N A R I E U P P G I F T E R För att varje seminarium ska bli givande är det viktigt att du förbereder dig väl. Detta gör du bäst genom att läsa kurslitteraturen till varje träff samt besvara den seminarieuppgift som finns till varje seminarietillfälle. Läsanvisningar och vilken seminarieuppgift det handlar om framgår av schemat. Seminarieuppgift 1: Varför ska man läsa samhällskunskap och vad lär man sig av det? Litt: Ekendahl, Nohagen & Sandahl: Att undervisa i samhällskunskap, kap 3 4 Aktuella kursplaner i samhällskunskap. (hämtas från Skolverkets webbplats eller från Mondo). Bakgrund Du har precis blivit anställd som lärare i samhällskunskap på en skola i Stockholmsområdet. Du träffar nu en klass som för första gången ska läsa samhällskunskap och ska ha dig som lärare. En elev räcker upp handen direkt och frågar varför man ska läsa samhällskunskap en annan undrar vad man måste lära sig för att bli godkänd? Vad svarar du? Inte helt enkla frågor att besvara speciellt om man inte tänkt igenom detta innan. Men som tur är får du nu möjlighet att göra detta tillsammans med några andra. Uppgift: Utgå från ämnesplanen i samhällskunskap. Den hittar ni på Mondo i mappen styrdokument. Försök sedan att på ett för dina elever begripligt sätt besvara följande frågor: a) Varför ska jag läsa samhällskunskap? Besvara denna fråga genom att med utgångspunkt i ämnesplanen formulera minst tre anledningar till att eleverna ska läsa samhällskunskap. b) Vad kommer jag att lära mig? Utgå från kursplanen för kurs 1 b och titta speciellt vad som står under centralt innehåll och kunskapskrav. Formulera sedan kursens lärandemål/kunskapskrav i form av en lista förslagsvis på omkring 6 punkter. Skriv detta så att eleverna förstår vad de ska kunna för att bli godkända då kursen är slut. c) Hur kommer du i stora drag att ge denna information till eleverna? Muntligt, skriftligt eller både-och? Berätta kortfattat om detta. Seminarieuppgift 2: Att välja innehåll till sin samhällsundervisning Litt: Ekendahl, Nohagen & Sandahl: Att undervisa i samhällskunskap, kap 5 Aktuella kursplaner i samhällskunskap. (Kan hämtas från Skolverkets webbplats eller från Mondo). Denna uppgift går ut på att välja ut och organisera ett innehåll för gymnasieskolans kurs 1b ( kärnämneskursen ). Du gör detta genom att utgå från vad som står i ämnesplanen (se Mondo), dina egna tankar samt gärna från en lärobok i samhällskunskap. Försök sedan att besvara följande frågor: a) Vilket innehåll skulle vilja ge din kurs i samhällskunskap? Organisera detta innehåll i olika kunskapsområden (moment). Sätt sedan en rubrik till varje område som gör att eleverna förstår vad det handlar om. Dela förslagsvis in kursen i 6 8 områden. Lägg gärna till en kortare undertext under rubriken som lite mer talar om vad området handlar om, t.ex. vilka centrala begrepp, sammanhang eller problem som kommer att behandlas. (forts ) b) Du har 100 poäng till ditt förfogande eller 100 % av kurs 1b i samhällskunskap. Fördela dessa poäng (eller procent) mellan de kunskapsområden du valt ut. Sätt ut poängen/procenten i anslutning till respektive kunskapsområde.

6 c) Hur ska ordningen mellan dessa kunskapsområden vara? Försök att lägga ut det innehåll du valt som en röd tråd. Vilket kunskapsområde börjar kursen med? Vad kommer sedan? Hur avslutas kursen? Fundera över varför du valt denna ordning. Finns det någon bakomliggande princip? Sammanställ dina svar i form av en studieplan på högst 1 (en) A4-sida. Utforma den på ett sätt som gör att dina elever förstår vad kursen kommer att handla om och gärna också på ett intresseväckande sätt. Lägg dokumentet i din inlämningsmapp på Mondo. Var beredd på att presentera och diskutera din studieplan med andra i gruppen under seminariet.. 6 Seminarieuppgift 3: Att undervisa om politik Du är lärare i samhällskunskap och har till uppgift att förklara vad politik egentligen handlar om samt en överblick över det svenska styrelsesättet. Den enda hjälp du har till ditt förfogande dina egna kunskaper från gymnasietiden, de läroböcker i samhällskunskap som du eventuellt använder, de ämneskunskaper du fått genom studierna på universitetet och din egen fantasi. Du sitter på din kammare och grubblar... Hur ska jag göra? Uppgift Din uppgift nu är att ge en kortfattad men ändå begriplig definition av politik. Med hjälp av denna definition ska förhoppningsvis samtliga av dina elever förstå vad politik handlar om. Klassen består av mindre studiemotiverade elever som tycker att politik är tråkigt göra en bildmässig förklaring (i form av en modell, figur, metafor) över det svenska statsskicket. Denna bild ska ge eleverna en överblick av det svenska politiska systemet samt sätta centrala begrepp i relation till varandra. Vilka begrepp väljer du ut och hur sätter du ihop dessa till en bildmässig förklaring, exempelvis till en begreppsmodell eller ett flödesschema. Sammanställ dina svar på uppgiften på ett sätt som du skulle kunna använda i din egen undervisning. Gör det gärna genom att använda PowerPoint eller OH. Ta med dig detta till seminariet och var beredd på att presentera och diskutera dina svar på uppgiften med oss andra. Dator och projektorer finns i lektionssalen. Seminarieuppgift 4: Att planera samhällskunskapsundervisning Litt: Ekendahl, Nohagen & Sandahl: Att undervisa i samhällskunskap, kap 6 1. I boken Att undervisa i samhällskunskap presenterar författarna en didaktikmodell (s ) och skriver att undervisning formas i samspel mellan principer, omständigheter och handlingar. Tycker du att denna modell ger en bra förklaring av vad som styr undervisningens utformning och genomförande? Fundera också över vilka principer som ligger bakom din egen samhällskunskapsundervisning. Går dessa att formulera? Försök att identifiera åtminstone tre sådana principer. 2. Du som undervisar i samhällskunskap under vfu:n får gärna ta med dig egna frågor och planeringsbekymmer. Mejla mig gärna dessa innan seminariet så får jag bättre möjlighet att förbereda svar eller ta med mig tips. Seminarieuppgift 5. Efter vfu:n - didaktiska reflektioner och metodiska tips Förbered dig inför detta seminarium genom att välja ut något som man prövat under sin vfu och som fungerat bra. Det kan vara ett lektionsupplägg, en övning, en diskussionsuppgift, ett prov, etc. Om du inte haft samhällskunskap under denna vfu tar du med dig någon lektionsidé från en tidigare vfu. Se gärna till att övriga i gruppen kan få en kopia av det du vill dela med dig av. Enklast sker detta genom att du mejlar mig ditt upplägg, så lägger jag ut detta på Mondosidan.

7 7 E X A M I N A T I O N EN Examinationen sker främst genom den skriftliga examinationsuppgift som du lämnar in i slutet av delkursen. Även dina prestationer under seminarierna kommer att vägas in i denna bedömning. Dessa kan inte sänka bedömningen av din skriftliga examinationsuppgift enbart höja denna. Examinationsuppgiften Huvudsyftet med examinationsuppgiften är att du ska visa din förmåga att organisera lärandesituationer i samhällskunskap. Detta gör du genom att ska skriva en framåtblickande text som har anknytning till en aktuell samhällsfråga eller ett kunskapsområde i samhällskunskap. Uppgift: Tänk dig att du arbetar som samhällskunskapslärare och står inför uppgiften att planera undervisning som omfattar minst sex lektioner. Lektionsserien kan antingen behandla ett kunskapsområde ( moment ) eller ta upp en samhällsfråga. Ett kunskapsområde kan vara Vårt sociala liv, Hur styrs Sverige? eller Den globala ekonomin. Exempel på aktuella samhällsfrågor är Hur kan vi få fler människor i jobb?, Ska Sverige gå med i EMU? eller Hur ska vi hantera flyktingkrisen?. Uppgiften går på att du ska presentera din planering och samtidigt synliggöra dina tankar omkring denna genom att besvara nedanstående frågor. Observera att frågorna går in lite i varandra givetvis går det bra att behandla dessa tillsammans. 1. Hur kan kunskapsområdet eller samhällsfrågan legitimeras? ( Varför -frågan) Presentera kort det område du valt och varför du valt just detta. Motivera detta val genom att besvara frågan: Varför ska eleverna lära sig detta? Försök att förklara detta på ett för elever begripligt sätt. 2. Vilket innehåll ska väljas ut för att eleverna ska ha möjlighet nå kunskapsmålen? ( Vad -frågan) a) Vad ska eleverna egentligen lära sig? Vilka kunskaper och förmågor ska eleverna utveckla genom den undervisning du organiserar? Här försöker du formulera tydliga och begripliga mål som också är möjliga att utvärdera och bedöma. Fokusera främst på kunskapskraven och det centrala innehållet i ämnesplanen, men glöm givetvis inte bort att ta hänsyn till andra utbildningsmål som, t.ex. läroplansmål och programmål. b) Vilka begrepp och samhällsfenomen anser du vara av särskild betydelse för att eleverna att ska nå målen? Välj ut några centrala begrepp som du själv anser vara absolut nödvändiga för eleverna att kunna och argumentera för detta urval. Exempel på centrala begrepp och samhällsfenomen är politik, parlamentarism, makt, demokrati, genus, etnicitet, roll, industrisamhälle, inflation, marginalkostnad, m.fl. c) Hur ska detta innehåll organiseras och struktureras så att det blir begripligt för eleverna? Finns det någon speciell röd tråd som håller ihop ditt upplägg? Med vad börjar undervisningen och var avslutas den? Har du konstruerat någon form av begriplig helhet av kursen eller kunskapsområdet, t.ex. i form av en modell, en begreppskarta, etc.? Bifoga gärna en sådan. Eller om du har någon form av översikt över din planering, t.ex. en studieplan eller ett schema. 3. Avslutande reflektion Här skriver du en liten avslutande betraktelse där du mot bakgrund av de insikter du gjort under delkursen reflekterar över hur dessa påverkat dig som blivande samhällskunskapslärare. Denna text kan du utforma fritt. Men om du vill ha stöd får du här några frågor som utgångspunkt: Vilka insikter har du som blivande samhällskunskapslärare fått under delkursen? Var det några inslag som var speciellt utvecklande och givande för din egen del? Vilka och varför då? Vilka insikter, strategier och verktyg tror du kommer att finnas med i din didaktiska verktygslåda som samhällskunskapslärare i framtiden? Hur tror du att eleverna kommer att märka detta?

8 8 Omfattning och inlämning Texten ska ha ett omfång på mellan och ord, exklusive citat, illustrationer, källförteckning, sidhuvuden, fotnoter och eventuella bilagor. Siktar du på ett högre betyg än C bör din egen text omfatta minst ord. Du sparar dokumentet i Word-format och lägger detta i inlämningsmappen på Mondo senast fredagen den 5 juni 2014, kl Godkända examinationsuppgifter som lämnats in efter denna tidpunkt får betyget E. Det går givetvis bra att samtidigt också ladda upp dokumentet som en pdf-fil på Mondo, speciellt om du använder många illustrationer Några råd När du genomför examinationsuppgiften har du god hjälp av kurslitteraturen och innehållet på seminarierna. Det kan också vara bra att ha tillgång till en eller flera läroböcker i samhällskunskap och givetvis till aktuella styrdokument som berör skolämnet samhällskunskap. Se till att du stödjer dina resonemang med tydliga referenser till dessa kunskapskällor. Det går också att använda sig av andra kunskapskällor. Glöm då inte att göra tydliga källhänvisningar. Lägg inte heller alltför stor tonvikt på att i detalj beskriva själva upplägget utan ge mer utrymme för dina egna tankar kring detta. Självklart ska dina syften och mål, val av innehåll och undervisningsstrategier finnas med, men inrikta dig mer på argumentation och reflektion än på ren beskrivning speciellt om du siktar på högre betyg än C. Skriv texten till mig inte till dina elever. Dela in texten i stycken, sätt rubriker där du tycker det behövs och se till att texten i övrigt är korrekt och begriplig. Bedömning och betygsättning Vid examinationen gör jag en sammanvägd bedömning av följande kvaliteter i din text. FÖRSTÅELSE = Hur du i din text visar att du tillägnat dig de begrepp, perspektiv och teorier som är centrala i delkursen genom att använda dessa i ett eget resonemang kring undervisning och lärande i samhällskunskap. Speciellt viktigt är att du i din text visar förmågan att med utgångspunkt från gällande styrdokument, aktuell utbildningsvetenskaplig forskning samt beprövad erfarenhet, kan organisera undervisning i samhällskunskap. ARGUMENTATION = Hur du i din text stödjer ditt resonemang på olika kunskapskällor, t.ex. litteratur, seminarieanteckningar eller egna erfarenheter. Att du skiljer på egna och andras tankar samt på fakta och värderingar. KOMMUNIKATIV TYDLIGHET = Hur väl du i din text för läsaren framåt längs en röd tråd. Hur lätt det är att följa ditt resonemang och därmed förstå det du vill säga. SJÄLVSTÄNDIGHET = I vilken sträckning du omvandlar kursens innehåll till egna undervisningsstrategier och konkreta lektionsupplägg. I detta ingår också kvaliteter som kreativitet och originalitet. RELEVANS = Att du besvarar uppgiftens samtliga delar och håller dig innanför de ramar som gäller för textens omfång. Hur väl din text motsvarar dessa kvaliteter bedöms med hjälp av en sjugradig betygsskala A F (se nedan). Bedömningarna vägs samman till ett slutbetyg som du får via ett gensvar med min bedömning och ett betyg per mejl senast 15 arbetsdagar efter kursens slut. Detta finns också i din inlämningsmapp på Mondo. A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt Otillräckligt Lycka till!