Dokumenthistorik. Version Datum Kommentar Handläggare Gorton & Uppugunduri

Transkript

1 HANDLINGSPLAN-RCC sydöst för arbetet med standardiserade vårdförlopp enligt överenskommelsen mellan regeringen och SKL om kortare väntetider i cancervården 2016 Dokumenthistorik Version Datum Kommentar Handläggare Gorton & Uppugunduri

2 Innehållsförteckning Inledning Beskrivning av arbetet efter rapporteringen den 1 november Nuläge för införda vårdförlopp Erfarenheter av 2015 års arbete Överföring av information Plan för införande av de 13 nya vårdförloppen under Utmaningar och konsekvenser Information och förankring Uppföljning Arbete med PREM-enkäten Användande av PREM-enkät Användning av resultat

3 Inledning I redovisning av landstingens/regioners handlingsplaner för sydöstra sjukvårdsregionen presenteras inledningsvis RCC sydösts arbete gällande kortare väntetider i cancervården. Landstingens/regionernas handlingsplaner skickas in tillsammans med detta dokument som separata filer i gemensamt mail till Socialdepartementet. Regionalt cancercentrum sydöst (RCC) har rollen att vara ett kompetenscentrum för att driva och stödja arbetet för en god cancervård. RCCs stöder landsting/region i sydöstrasjukvårdsregionen med att förbereda och införa standardiserat vårdförlopp (SVF) under Regionen utnyttjar gemensamt den infrastuktur som byggts upp genom RCCs bildande. Utbyte av erfarenheter avseende arbetet med införande av SVF sker på flera nivåer inom sysöstra sjukvårdsregionen. Genom RCC Sydöst sker fortlöpande erfarenhetsbyte på tjänstemannanivå på olika nivåer inom och över huvudmannagränser. I RCCs ledningsgrupp finns representant från respektive landstings/regions hälso- och sjukvårdsledning, vilka i sin tur för informationen vidare i respektive landsting/region och till linjeorganisationen. Sedan tidigare finns det beskrivet i RCC sydösts utvecklingsstrategi ett antal viktiga förbättringsområden. Några av dessa går att applicera direkt på införandet av SVF och vi kan se att SVF har förstärkt arbetet inom dessa områden. Diagnostisk tillgänglighet: Vi ska arbeta för att minska cancerpatienters väntan på undersökningstider och svar. Cancerkoordinator/kontaktsjuksköterska: Vi ska arbeta för att cancerpatienter får en namngiven kontaktperson som samordnar hela vårdkedjan. Nivåstrukturering: Vi ska se över vilka sjukhus och regioner som har bäst förutsättningar att utföra olika insatser i cancervården. Kompetensförsörjning: Vi ska arbeta för en säkerställd god kompetens inom cancervården. Vårddokumentation och IT-stöd: Vi ska driva utvecklingen av gemensamt IT-stöd och samlad vårddokumentation för att ge vårdgivaren bättre beslutsunderlag. Nationellt samarbete: Vi ska stödja samverkan med andra regionala cancercentrum. 3

4 RCC sydöst arbetar med utgångspunkt från vår vision och våra löften: Vision Jag får den vård och det stöd jag behöver, när jag behöver det Löften till patienterna Alla cancerpatienter i regionen ska få behandling inom fyra veckor, i de fall inte SVF anger annat Alla cancerpatienter ska erbjudas diagnostik och behandling enligt Best practice Alla cancerpatienter ska vara välinformerade och delaktiga genom hela vårdkedjan Alla cancerpatienter i livets slutskede ska få lika god palliativ vård oavsett bostadsort Alla ska erbjudas bästa möjliga hälsofrämjande insatser och välfungerande screeningprogram Regionalt cancercentrum sydöst ska prioritera patientnära forskning inom cancerområdet För att kunna uppfylla våra löften till patienterna och förverkliga målen i den nationella cancerstrategin har vi identifierat de viktigaste utvecklingsområdena. Genom att stötta förändringar inom dessa områden kommer vi att tydligt förbättra hela cancervården. Prevention och hälsofrämjande - Vi ska stötta folkhälsoarbete och främja tidig upptäckt av cancersjukdomen. Diagnostisk tillgänglighet - Vi ska arbeta för att minska cancerpatienters väntan på undersökningstider och svar. Cancerläkemedel - Vi ska öka tydligheten för hur cancerläkemedel ska användas och finansieras. Cancerkoordinator/kontaktsjuksköterska - Vi ska arbeta för att cancerpatienter får en namngiven kontaktperson som samordnar hela vårdkedjan. Lindrande insatser - Vi ska utveckla lindrande insatser för patienterna i samtliga sjukdomsfaser. Nivåstrukturering - Vi ska se över vilka sjukhus och regioner som har bäst förutsättningar att utföra olika insatser i cancervården. Kompetensförsörjning - Vi ska arbeta för en säkerställd god kompetens inom cancervården. Vårddokumentation och IT-stöd - Vi ska driva utvecklingen av gemensamt IT-stöd och samlad vårddokumentation för att ge vårdgivaren bättre beslutsunderlag. 4

5 Kvalitetsregister och vårdprogram - Vi ska tydliggöra resultat och utveckla kvalitetsarbetet inom cancervården. Forskning och utbildning - Vi ska arbeta för en samsyn mellan cancervården och högskolorna kring vilka utbildningar som behövs. Nationellt samarbete - Vi ska stödja samverkan med andra regionala cancercentrum. 5

6 1. Beskrivning av arbetet efter rapporteringen den 1 november Nuläge för införda vårdförlopp Samtliga fem diagnoser är implementerade i de tre landstingen/regionerna som finns inom RCC sydösts uppdrag. Arbetet har sett olika ut för implementeringen men alla huvudmän har genomfört implementeringen enligt den handlingsplan som togs fram Just nu pågår arbetet i regionen med att förbättra processerna för uppföljning i de patientadministrativa systemen och rapportering till SKL:s nationella databas, koordinatorsfunktion och obokade tider. RCC sydöst stödjer detta arbete genom olika nätverk och medverkan i grupper både lokalt, regionalt och nationellt. 1.2 Erfarenheter av 2015 års arbete 2015 års erfarenheter av införandet av SVF är att vi har ökad samarbetet i regionen och att vi långsamt närmar oss varandra med utgångpunkten att erbjuda en jämlik cancervård med gemensamt mål för de ledtider som ska gälla. Det är också många frågor som aktualiserats ex dokumentation och övergångar mellan huvudmän. Genom att vi aktivt arbetar med patientmedverkan i de olika processerna får vi också fokus på frågor som är viktiga för våra patienter och deras närstående t.ex. fast vårdkontakt och individuella vårdplaner, att skapa trygghet och delaktighet i vårdprocessen. RCC erfarenheter av implementeringen 2015 har lett till att vi kommer att öka samarbetet kring regiongemensamma frågor såsom vården övergångar, e-remiss och dokumentation. Även dialoger kring användandet av koder och inrapportering till nationell databasen kommer förstärkas. Sedan hösten 2011 finns det ett patient- och närståenderåd i RCC Sydöst med representanter som samarbetar i beredning av aktuella frågor. Patientföreträdarna har i dag som huvuduppgift att bevaka patientperspektivet i alla regionens utvecklingsarbeten för att förbättra cancervården. Patient- och närståendeföreträdarna har två platser i RCC Sydösts ledningsgrupp för att förstärka patientperspektivet i utvecklingsfrågorna där SVF är en fast punkt på agendan. Vi har arrangerat flera heldagar med våra processledare där vi har diskuterat SVF. Patientrepresentanter från vårt patientråd är alltid varit närvarande dessa processledardagar. Patienterna bör involveras på ett tydligt sätt i regionens alla förbättringsarbeten i cancervården 6

7 och det är självklart att involvera patienter i arbetet med införande av SVF. Detta görs genom representation från patientrådet i olika typer av möten, utvecklingsdagar, nätverksträffar mm. Den nationella definitionen av välgrundad misstanke är något som skapar utrymme för dialog mellan olika yrkesgrupper och patienter och närstående. Det är inte helt tydligt när man uppfattar att välgrundad misstanke uppstår beroende på vem man frågar. Dock är det tydligt att vi måste sätta gränsen någonstans för att kunna mäta. Önskan från patientföreningar finns dock för att kunna börja mäta tidigare, när man själv börja misstänka att man är sjuk men då måste den definitionen var väldigt tydlig. 1.3 Överföring av information I sydöstra sjukvårdsregionen är det den huvudman som påbörjar behandling som rapporterar in patienten till den nationella ledtidstatabasen. Detta ifrågasätts ibland då man vill ha kontroll på sina patienter från utredande landsting/region. Det ultimata vore att man skulle kunna rapporetar in patienter från alla huvudmän i Sverige och ha en överblick både lokalt, regionalt och nationellt. Detta är dock inte möjligt då man inte rapporterar in patientdata och därför inte kan koppla ihop tider med varandra. 2. Plan för införande av de 13 nya vårdförloppen under 2016 Vi förstärker det regionala arbetet genom att av RCC utsedda processamordnare tillsammans med huvudmännens projektledare stämmer av arbetet med SVF var annan vecka samt initierar gemensamma inriktningar, delar erfarenheter och lär av varandra. Vi har utökat nätverket med projektledare från respektive region/landsting och på ett naturligt sätt knutit ihop allt arbete som RCC är involverat i med landstings/regionprojekt kring införande av standardiserat vårdförlopp. Detta arbete bidrar tydligt till utvecklingen av sjukvårdregionen och gemensamma beröringspunkter, inte minst våra medborgares rätt till en god vård. Det blidas genom denna samverkan även synergieffekter som kan bidra till ökad samverkan inom fler diagnosområden än cancer vilket är en stor vinst. Vi kommer genom fortsatt medverkan av en person i den nationella gruppen på SKL, Regionala cancercentrums projektgrupp för kortare väntetider, hämta hem information till regionen, dela med oss av erfarenheter till andra regioner och bidra till utvecklingen av kommande förlopp. Genom att sprida informationen i befintliga nätverk i sjukvårdsregionen, ex ledningsgrupp för RCC-Sydöst, berörda huvudmän, till projektledare hos huvudmännen och verksamhet strävar vi efter att nå ut med information från nationell nivå. 7

8 Samarbetet med SKL och regionerna fungerar mycket bra och är viktigt för både regionen och för de enskilda huvudmännen. Fortsatt samarbete på nationell nivå är en förtutsättning för en jämlik cancervård. Införandet av SVF ingår i RCC sydöst genom att stödja utvecklingen av effektiva vårdprocesser, medverka aktivt i framtagandet av nationella riktlinjer, vårdprogram och andra kunskapsdokument gällande cancersjukdomar samt medverka i uppföljning och utvärdering av cancervården. RCC har inrättat nätverk som stödjer utvecklingen av kontaktsjuksköterskefunktionen. Vi har planer att samla regionens kontaktsjuksköterskor för lärande seminarier. Under 2016 kommer det inrättas nätverk för koordinatorer med syfta att stödja och lära av varandra inom sydöstra regionen. När det gäller dokumentation av SVF har sydöstra sjukvårdsregionen tagit ett helhetsgrepp och gett ett regionalt uppdrag till espir att ta fram en gemensam vårddokumentation enligt uppdrag. RCC kommer att stödja detta arbete genom att bjuda in gruppen till dialog. 2.3 Utmaningar och konsekvenser Vi har identifierat tidigare svårigheter att göra lika när det gäller dokumentation trots att vi har samma journalsystem i regionen. Det är intressent ur ett utvecklingsperspektiv, att trots samma förutsättningar och ett gemensamt uppdrag gör vi ändå olika. Detta ökar förstålensen att förändringar tar tid och att vi bör vara ödmjuka inför effekterna av ett stort förändringsarbete. Använd gärna tabellen: Utmaning Säkra processen över huvudmannagränser Säkra inrapportering till nationella databasen Göra lika när det gäller kodning Överlappning av symtom mellan de olika vårdförloppen Planerad åtgärd Fortsatt samverkan Fortsatt samverkan Fortsatt samverkan Byta perspektiv från vårdgivarens till patientens när vi tar fram rutiner 8

9 2.3 Utveckling av multidisciplinära konferenser Multidisciplinär konferens (MDK) är en viktig del av utredningsarbetet i SVF. Vi har följt andel patienter som genomgår MDK i våra kvalitetsrapporter och noterat en stadig förbättring. Rutinen att ha MDK verkar vara väl etablerad för bröstcancer, kolorektalcancer och huvudhalscancer. Mer än 95 procent av patienterna i dessa tre diagnosgrupper får sina fall diskuterade på MDK. Det finns en förbättringspotential inom lungcancervård och högriskgruppen av prostatacancer. RCC Sydöst kommer stödja utvecklingen av MDK för en mer jämlik cancervård. Processamordnarna är involverade i kartläggning av MDK i Kalmar, Jönköping och Östergötland. Kalmar har tagit fram en riktlinje för MDK som tagits i bruk 2015 och utvärderas under Vi har för avsikt att bilda en arbetsgrupp i RCCs regi i syfte att hitta gemensamma riktlinjer, checklista med mera för en optimal MDK. Frågor som arbetsgruppen kan få i uppdrag att skapa regional samsyn kring kommer vara, vad bör färdigställas innan patienten tas upp på MDK, förarbete, efterarbete, vem som meddelar patienten, checklistor med mera. 3. Information och förankring RCC Sydöst karlägger vidare de olika kommunikationsvägarna och identifierar nyckelpersoner för standardiserat vårdförlopp (SVF) i respektive region/landsting. Dessa nyckelpersoner kontaktas i olika sammanhang för samarbete kring gemensamma uppdrag. Kanalerna kommer fortsättningsvis att används för spridning av de kommunikationsplaner, trycksaker och filmer mm som varje region/landsting skapar. Genom fortsatt medverkan i nationell grupp sprids också olika exempel från verksamheter i hela landet. RCC sydösts webb är en samlingsplats där de tre regionerna/landstingen fortsatt kommer berätta om hur man arbetar för att uppfylla målen i SVF. Kommunikatören på RCC sydöst är även en länk mellan RCC Samverkan/SKL och de olika kommunikatörerna i region/landsting. Processamordnare är utsedda på RCC sydöst, en i varje landsting/region, och ingår i projektgrupperna som arbetat med införande av SVF. På så sätt får de en naturlig koppling mellan RCC sydöst och verksamheten. De arbetar nära linjen i och införande av SVF vilket gör att man tidigt kan gå in och stödja och dela med sig av erfarenheter inom projektet. Sedan hösten 2011 finns det ett patient- och närståenderåd i RCC Sydöst med representanter som samarbetar i beredning av aktuella frågor. Patientföreträdarna har i dag som huvuduppgift att bevaka patientperspektivet i alla regionens utvecklingsarbeten för att förbättra cancervården. Patient- och närståendeföreträdarna har två platser i RCC Sydösts ledningsgrupp för att förstärka patientperspektivet i utvecklingsfrågorna där SVF är en fast punkt på agendan. 9

10 Vi kommer även arrangera flera heldagar med våra processledare där vi diskuterar SVF. Patientrepresentanter från vår patient-och närståenderåd närvarar som vanligt på dessa processledardagar. Patienterna bör på ett tydligt sätt involveras i regionens alla förbättringsarbeten i cancervården och det är självklart att involvera patienter i arbetet med införande av SVF genom att vara representerade i alla former av möten, utvecklingsdagar, nätverksträffar mm. 3.1 Lärande tillfällen Utvecklingskraft cancer: En årligt återkommande regional konferens som i år äger rum den 13:e maj i Linköping. Deltagare med anknytning till sydöstra sjukvårdsregionens cancervård inklusive patientrepresentanter får möjlighet till kunskapsspridning och reflektion kring viktiga utvecklingsområden. Årets konferens kommer att innehålla föredrag om anhörigperspektiv, nivåstrukturering samt flera parallella seminarier som kommer att beröra allt från personalised medicine till psykisk ohälsa. Palliation Sydöst: Den femte regionala konferensen om palliation kommer att anordnas i RCCs regi under hösten 2016 för medarbetare inom palliativ vård. Medarbetare som arbetar med palliativ vård inom den sydöstra sjukvårdsregionen får möjlighet till fortbildning och erfarenhetsutbyte. Temadag SVF och cancerreahabilitering: En temadag om cancerrehabilitering och SVF är planerad för kontakt sjuksköterskor och SVF koordinatorer under hösten Uppföljning För att patienterna i den sydöstra sjukvårdsregionen ska få en bättre cancervård har vårdenheterna på sjukhusen i regionen ett stort ansvar att rapportera cancerfall till repektive register inklusive den nationella ledtidsdtabasen. Data ska rapporteras in korrekt och utan fördröjning. Ambitionen måste vara en ökad användning av registerdata, vilket stärker förutsättningen för uppföljning och förbättring av vården. Inom sydöstra sjukvårdsregionen har regionens sjukvårdsledning (RSL) gett i uppdrag till IT-enheterna i de tre landstingen att ta fram tekniska möjligheter för att följa och mäta vårdkedjan, från första besök med symptom till kurativ behandling, innefattande tidpunkt för PAD-besked och prognos. Här har RCCsydöst tagit en aktiv roll i dialog med ledning på regional nivå för att se till att dokumentation och inrapportering av ledtider kopplat till SVF ska vara lika i de tre landsting/regionerna. RCC Sydöst har sedan många år gett ut regionala kvartalsrapporter. Kvartalsrapporter visar hur väl cancervården lever upp till de löften till cancerpatienter, som satts upp av den 10

11 regionala sjukvårdsledningen. Vi tar även fram en s.k. Topplista, som redovisar hur väl klinikerna klarar sitt uppdrag att rapportera in till kvalitetsregister. Vi har också i samarbete med RCC Syd planer att erbjuda öppet tillgängliga kvalitetsparametrar som bygger på data i de nationella kvalitetsregisteren för cancer. Detta med syfte att öka tillgänglighet och uppmuntra till uppföljning och förbättringsarbete. 5. Arbete med PREM-enkäten 5.1 Användande av PREM-enkät Mallen kommer att innehålla detsamma som NPE-kontaktpersonerna är vana vid, vid andra avrop för NPE-enkäter som landstingen hanterar, men med tillägget att det ska vara kontinuerlig mätning, uppladdning en gång i månaden och de behöver kunna göra en uppskattning av antalet enkäter för 10 månader 2016, minus ca 30 % pga. bortfall (patient fått annan enkät inom 6 månader). För att ta höjd för att bortfallet blir mindre än 30 % samt att det beräknade antalet patienter som går in i SVF endast är en uppskattning, rekommenderas att räkna på ett bortfall av endast 20 %. Detta för de 5 SVF som startade Avropen ska vara inskickade Skulle något landsting vilja inkludera ngt fler SVF så blir det genom ett tilläggsavrop. 5.2 Användning av resultat Det optimala vore att få en rapport på nationell nivå uppdelad för respektive SVF. Regionalt och lokalt etc. beroende på hur stort antal vi har inom respektive SVF. Resultaten kommer att rapporteras till verksamheterna och ska ligga till grund för utveckling och förbättring. Utmaningen blir att samla berörda verksamheter eftersom man gemensamt kommer äga resultatet utifrån processen ur ett patientperspektiv. 11

12 HANDLINGSPLAN Region Östergötland för arbetet med standardiserade vårdförlopp enligt överenskommelsen mellan regeringen och SKL om kortare väntetider i cancervården 2016 Dokumenthistorik Version Datum Kommentar Handläggare Heedman & Lagerfelt Diarienummer: RS

13 Inledning Grundsyftet med SVF är att korta ledtider från välgrundad misstanke till behandlingsstart. Kriterier för välgrundad misstanke är fastställda på nationell nivå och skiljer sig mellan de olika cancerformerna. Det är viktigt att ha i åtanke att uppskattningsvis 50 % av alla cancerdiagnoser kommer att ställas via de vanliga vårdvägarna. Erfarenheter från bl. a Danmark är också att ca 50 % av de patienter som uppfyller kriterier för välgrundad misstanke inte direkt kan utredas via fastställda standardiserade utredningsförlopp (SVF) utan har behov av ett mer eller mindre anpassat utredningsförlopp (anpassat vårdflöde, AVF). Anledning kan vara samsjuklighet, egna önskemål eller misstanke på avancerad cancersjukdom redan vid första kontakt och därmed tveksamhet till individnyttan av en standardiserad utredning. Tar vi inte hänsyn till detta redan i samband med implementering av SVF finns ökad risk för undanträngning av svaga behovsgrupper. Vi vill göra ingången till cancervården tydlig och transparant. Det ska vara enkelt för patient och remittent att hamna rätt. I Region Östergötland finns 43 vårdcentraler som under 2016 kommer att remittera in personer med misstanke/välgrundad misstanke på cancer till specialistvården i de 18 aktuella vårdförloppen. Till detta kommer även välgrundad misstanke att uppstå inom specialistvården. Genom att en standardiserad vårdbegäran skickas till EN remissingång minskas antalet relationer i gränssnittet remittent/remissmottagare markant vilket säkrar en standardisering redan i början av patientens utredningsresa. Den 1 oktober 2015 startade Enheten för samordnad cancerutredning med nedanstående initiala arbetssätt: Kriterier för remittering välkända, transparanta och giltiga för ALLA patienter Standardiserad vårdbegäran med nödvändig information för säker leverans i nästa steg En remissingång för alla SVF i Region Östergötland Validering av kriterier Access till systemets förbokade tider för första åtgärd, t.ex. radiologi eller specialistbesök, i vårdförloppen Direkt personlig telefonkontakt för möjlighet till individanpassning, trygghet, ökad delaktighet och valfrihet Möjlighet att använda hela systemet parallellt med utredning till exempel rökavvänjning via primärvård, symtomlindring via smärtenhet, etablera kontakt med kommunala stödstrukturer Data genereras i ingången nödvändig för planering längre in i vårdförloppet till exempel operationsplanering För att detta ska fungera när antalet vårdförlopp ökar krävs att Diagnostikcentrum och respektive sjukhusklinik vidareutvecklar sina vårdprocesser inkluderande produktionsplanering för att kunna tillhandahålla tillräckligt många undersökningstider inom fastställda tidsgränser. Detta inbegriper även kapaciteten vävnadsdiagnostik (PAD). 2

14 Vi tror detta kan vara ett fortsatt angreppssätt för att: bättre förstå personers vårdbehov (enkla, komplicerade, komplexa, kaotiska) möjliggöra standardisering av det enkla och individanpassning av det komplexa bättre kunna se helheten såväl utifrån ett individ- som ett systemperspektiv kunna erbjuda samlade, såväl multiprofessionella som multidisciplinära, tjänster för olika behovsgrupper inte bara göra det fortare utan också med högre kvalitet i interaktion och relation fortsätta utveckla gränssnittet mellan den som ger tjänsten och den som tar emot tjänsten sprida vidare till andra delar av Hälso-och sjukvården till exempel vid vårdbehov hos sköra äldre 1. Beskrivning av arbetet efter rapporteringen den 1 november Nuläge för införda vårdförlopp Beskriv läget för de fem SVF som infördes utgå från det som skett efter att års rapport lämnades in senast den 1 november Implementering av de första fem vårdförloppen i Region Östergötland startade den 1 oktober 2015 när vi öppnade Enheten för samordnad cancerutredning som remissmottagare. Genom vårt vägval med en ingång skapas unika förutsättningar för oss att följa implementeringen av SVF avseende t.ex. att identifiera såväl goda exempel som förbättringsområden. I början av december 2015 gjordes en journalgranskning av de personer som gått in i ett vårdförlopp för validering av såväl vår remissingång som kodningsstruktur. Vi fann följande: 253 vårdförlopp (urinblåsa 128, prostata 90, huvud/hals 31, AML 2 samt matstrupe/ventrikel 2) hade startat dvs. kriteriet för välgrundad misstanke för respektive diagnos var uppfyllt. Av dessa var 139 vårdförlopp (urinblåsa 89, prostata 30, huvud/hals 16, AML 2 samt matstrupe/ventrikel 2) avslutade men enbart 48 avkodade med KVÅ-kod i patientjournal. 26/139 (19 %) som utretts hade diagnostiserats med tumörsjukdom. Andelen diagnostiserade personer med cancer varierade stort mellan de olika förloppen. Från ett 1:1-förhållande (matstrupe/magsäck, AML) till 1:11 (urinblåsa), vilket är ett resultat av att starten för olika SVF ligger olika långt in i patientens resa. Närmast samtliga vårdcentraler i regionen hade remitterat in personer i vårdförloppen men med varierande andel i förhållande till respektive befolkningsunderlag. I slutet av februari 2016 har drygt 550 personer gått in i SVF med en ökande andel med slutkoder. Enheten för samordnad cancerutredning kan genom sin samlade koordinatorsfunktionalitet i början av flödet samla data och reflektioner för att leda och förbättra processerna i dialog med olika intressenter. Vi vill kontinuerligt se att vi är på rätt väg. 3

15 Patientens röst Min distriktsläkare sa att du snabbt skulle höra av dig och det var precis det du gjorde. Hon berättade även för mig hur utredningen skulle gå till. Oh så bra att du ringde upp. Nu har jag en livlina. Vad skönt att jag fick vara med och bestämma en tidpunkt för läkarbesöket som passade mig. Min hustru dog nyligen i cancer och hon hade det svårt i slutskedet. Om jag har en cancer vill jag inte ha reda på det just nu. min distriktsläkare sa att jag skulle utredas vidare på sjukhuset men jag förstod inte varför. Att det var cancer man letade efter. Det här är nog det bästa ni i vården gjort någon gång. Jag kände mig trygg och det gick fort. Primärvårdens röst: Det här med en tydlig remissingång har underlättat för mig som distriktsläkare. Det är tryggt att veta att min patient blir snabbt omhändertagen och att jag inte får sitta med allt i mitt eget knä. Kan ni förklara för mig varför ni har alla dessa obligatoriska sökord i remissen? Diagnostikens röst: Det fungerar bra när ni går in i vårt bokningssystem. Vi har väldigt få uteblivna patienter nu och de är välinformerade. Det sparar tid för oss. Förr fick vi ringa och fråga om t.ex. längd och vikt inför kontrastundersökningar eftersom den uppgiften nästan alltid saknades i remissen. Det sparar tid för oss som radiologer då ni gör det förberedande jobbet. Nu kan vi fokusera på bildgranskning. Specialistvårdens röst: Patienterna är nu välinformerade när de kommer till vår specialistmottagning. De stora vinsterna ser vi framförallt hos de personer där cancermisstanken bekräftas. De är redan vid första besöket informerade om misstanken och är med på tåget. Om uppföljning i de patientadministrativa systemen och rapportering till SKL:s nationella databas, koordinatorsfunktion eller obokade tider inte är på plats för samtliga SVF, vilka åtgärder kommer landstinget att vidta för att färdigställa detta? Vi levererar nu med automatik en gång per månad data till SKL:s databas genom KVÅ-koder i patientjournal. Vi vet att antalet personer som har inkluderats i SVF är högre än det vi har rapporterat till SKL genom vår journalgranskning. Genom riktade informationsinsatser, framför allt inom SVF huvud/hals, försöker vi successivt öka täckningsgraden avseende KVÅ-kodning. Vi ser också behov av att vidareutveckla vårt journalsystem så att dokumentation kan hållas ihop i patientens process och inte som nu vara kopplad till enskild vårdverksamhet. Vi ser vidare en stor utmaning när fler vårdförlopp införs då de delvis överlappar varandra: en person söker för oförklarlig viktnedgång (start SVF allvarliga diffusa symtom). En datortomografi av buken genomförs som påvisar levermetastaser (avslut SVF allvarliga diffusa symtom, start SVF okänd primär tumör). En biopsi genomförs där svaret pekar mot bukspottkörteln som ursprung (avslut SVF okänd primärtumör, start SVF bukspottkörtel). 4

16 Vi har identifierat och påbörjat införande av koordinatorsfunktionalitet på tre olika nivåer: koordination av den generiska cancerutredningsprocessen, sker genom Enheten för samordnad cancerutredning. koordination av respektive diagnosspecifik process (från den tidpunkt då vi vet att patienten har cancer). Vi har tillsatt en processledare för prostatacancer då vi har goda erfarenheter ifrån vår bröstcancerprocess. Vi tror dock att detta inte räcker utan att det för varje förlopp behövs ett team med olika funktioner för att säkra t.ex. validitet i process, förbättringsarbete och processutveckling. koordination av enskild patients resa. Här ser vi kontaktsjuksköterskan som nyckelperson och genom RCC:s arbete är begreppet idag etablerat och antalet kontaktsjuksköterskor ständigt ökande. Med utgångspunkt från cancerregistret samt andra datakällor (t.ex. inom patologin i Östergötland, kvalitetsregister) gjordes initialt en grov produktionsplanering avseende behov av olika åtgärder i respektive process. Vi kunde därefter beskriva förväntansbilden per vecka på såväl specialistvård som diagnostik. Både specialistkliniker som radiologiska enheter har därefter avsatt reserverade tider för de initiala åtgärderna inom respektive vårdförlopp. Dessa tider är tillgängliga för Enheten för samordnad cancerutredning som bokar direkt i respektive kliniks tidbok. Patienten meddelas samtliga aktuella tider vid den första kontakten från enheten. Genom vårt angreppssätt med en remissmottagande enhet kan vi nu dag för dag monitorera behovet av förbokade tider till den initiala undersökningen eller besöket. Vi börjar alltmer se Regions Östergötlands samlade resurs som en resurs dvs. vi försöker utnyttja all ledig kapacitet som vi har inom ett visst område för att säkra enskild patientens process oavsett personens folkbokföringsort avseende t.ex. urologiskt besök (fyra siter varav två privat drivna) eller behov av radiologi (tre siter). 1.2 Erfarenheter av 2015 års arbete Har landstingets erfarenheter av implementeringen 2015 lett till förändringar i upplägget inför 2016 och i så fall på vilket sätt? Nej, vi fortsätter enligt plan. Vi vill fortsätta att utveckla de arbetssätt som vi ser ger patienten avsevärt bättre möjligheter att påverka sin egen vårdprocess tidigt i vårdförloppet. Vi har påbörjat arbetet med att skapa en generisk process, applicerbar på samtliga kommande standardiserade vårdflöden: standardiserad vårdbegäran, en remissingång, gemensam produktionsplanering för den initiala utredningsfasen, koordination på tidigare beskrivna områden. Kommande vårdförlopp innebär större variationer utifrån enskild individ inom respektive diagnosgrupp t.ex. avseende ålder, samsjuklighet, tumörstadium och eventuell spridning vid diagnos vilket påverkar prognos och därmed möjlighet till standardisering. Vi gjorde tidigt en omfattande förstudie avseende dessa variationer och vi ser behov av att vid sidan av implementering av standardiserade vårdförlopp även implementera anpassade vårdförlopp beskrivet i inledningen. Det generiska angreppsättet skapar förutsättning till triagering till för individen optimal utredning (SVF respektive AVF). De nya arbetssätten möjliggör en ökad flexibilitet i systemet med ett högre resursutnyttjande. En ingång - flera vårdtjänster. 5

17 Har landstinget erfarenheter som ni vill föra vidare gällande den nationella definitionen av välgrundad misstanke i något av SVF? Vi uppfattar att begreppet välgrundad misstanke är synonymt med Symtom eller fynd som föranleder remittering till specialistvård. Vi har funnit det sistnämnda som betydligt lättare att kommunicera med de olika intressenterna. Vi ser i den nyligen publicerade remissversionen av SVF prostatacancer att kriterierna för välgrundad misstanke ändras innan en uppföljning av tidigare kriterier gjorts. För att tillsammans lära oss om olika utfall för olika kriterium utifrån ett patientperspektiv bör vi vara uthålliga och systematiska. 1.3 Antal avslutade patienter Hur många patienter har genomgått och avslutat de SVF som implementerades 2015 fram till och med den 31 januari 2016? Redovisa antal uppdelat på kön. Vårdförlopp i antal Män Kvinnor AML 1 1 Cancer i urinblåsan och övre urinvägarna Huvud- och halscancer 0 0 Matstrups- och magsäckscancer 2 0 Prostatacancer 66 0 Kommentar: Öronklinikerna i Region Östergötland har ännu inte kommit igång med KVÅkodning i patientjournal vgs punkt Överföring av information Hur har landstinget löst frågor gällande överföring av information om uppföljningsdata när flera landsting har ansvar för olika delar i ett enskilt SVF? Hur har landstinget arbetat med frågan hittills? Även om Sydöstra sjukvårdsregionen har samma journalsystem är de så pass olika konfigurerade i dagsläget att data inte kan överföras per automatik. Sjukvårdsregionen kan se att det blir mer valida data om remitterande landsting/region rapporterar såväl välgrundad misstanke som avslut alternativt start av behandling. Vilka vidare åtgärder tänker ni vidta för att informationsöverföringen ska fungera under 2016? Genom att utveckla de multidisciplinära konferenserna, såväl tekniskt som innehållsmässigt, kan dessa arenor i ett kort perspektiv överbrygga IT-systemens svårigheter att kommunicera. 6

18 2. Plan för införande av de 13 nya vårdförloppen under Tidplan för införande Hur ser tidplanen för året ut? Ange följande: a) När planerar landstinget att koordinatorsfunktion för de nya SVF ska vara i drift? b) När planerar landstinget att obokade tider för de nya SVF ska vara i drift? c) När planerar landstinget att börja inkludera patienter i respektive SVF? Vi har påbörjat arbetet med att skapa en generisk process, applicerbar på samtliga kommande standardiserade vårdflöden: en standardiserad vårdbegäran, en remissingång, gemensam produktionsplanering för den initiala utredningsfasen, koordination på tidigare beskrivna områden. Nya vårdförlopp innebär uppskalning av tidigare implementerat arbetssätt. Kommande vårdförlopp innebär dock större variationer utifrån enskild individ inom respektive diagnosgrupp t.ex. avseende ålder, samsjuklighet, tumörstadium och eventuell spridning vid diagnos vilket påverkar prognos och därmed möjlighet till standardisering. Det generiska angreppsättet skapar förutsättning till triagering till för individen optimal utredning (SVF respektive AVF). Vi ser att det finns betydande överlappning mellan de olika vårdförloppen tidigt i patientens resa där SVF Allvarliga diffusa symtom och SVF CUP kan ses som en bred ingång för många patienter där patienten efter viss initial utredning kommer att kunna gå vidare till de olika organspecifika SVF. Vi har redan idag tillgång till tre utredningsenheter kopplat till Lasarettet i Motala, Vrinnevisjukhuset i Norrköping samt Universitetssjukhuset i Linköping som riktar sig mot ovan nämnda behovsgrupper. Genom ett nära samarbete mellan dessa enheter och Enheten för samordnad cancerutredning kommer vi att kunna möjiggöra cancerutredning nära patienten och ser dessa enheter som samlade aktörer för cancerutredning inom vår region. Den 1 maj kommer Region Östergötland att starta införandet av följande vårdförlopp: Allvarliga diffusa symtom, okänd primär tumör, myelom, lymfom, levercancer, gallblåsecancer, bukspottkörtelcancer samt äggstockscancer. Den 1 september fortsätter vi med lungcancer, bröstcancer, kolorektalcancer, malignt melanom samt primära maligna hjärntumörer. 7

19 2.2 Stöd till utvecklingsarbete Hur avser landstinget att stödja verksamheternas utvecklingsarbete med a) införandet av välgrundad misstanke i primärvården? b) införandet av välgrundad misstanke i den specialiserade vården? c) införande av koordinatorfunktion? d) obokade tider? Avseende välgrundad misstanke så har region Östergötland utifrån de nationella dokumenten tagit fram ett kunskaps- och beslutsstöd för att underlätta för varje medarbetare oavsett arbetsplats vad som menas med välgrundad misstanke och vad som förväntas av varje medarbetare i mötet med den person som uppfyller dessa kriterier. En uppföljningsbar men också självinstruerande remiss med nödvändig information för hela utredningsprocessen för de fem initiala vårdförlopp har tagits fram och integrerats i den elektroniska patientjournalen (Cosmic). I takt med att nya vårdförlopp introduceras kommer nya kunskaps- och beslutsstöd, som på ett enkelt sätt beskriver vilka symtom och fynd som ska föranleda remiss i enlighet med SVF att tas fram och remissen modifieras. Informationsinsatserna görs samlat i enlighet med regionens framtagna och uppdaterade kommunikationsplan. Ingången eller Enheten för samordnad cancerutredning är i drift sedan 1 oktober 2015, med ett länsövergripande uppdrag. Enheten bemannas av ett multiprofessionellt team (läkare och sjuksköterskor) och kommer under 2016 att förstärkas med ytterligare läkare och paramedicinsk kompetens detta för att säkra det multidisciplinära och multiprofessionella arbetssättet. Enheten har snabbt etablerat sig som en helpdesk för cancerutredning dit remittenter kan vända sig för att få hjälp med handläggandet av patienter. Syftet med enheten är att få möjlighet att koordinera regionens kontinuerliga förändrings- och utvecklingsarbete i cancervården, skapa förutsättningar till produktionsplanering i realtid, minimera undanträngningseffekter men också för att på sikt möjliggöra en horisontell prioritering mellan de olika vårdförloppen. Genom att redan initialt skapa en ingång för de standardiserade vårdförloppen ges förutsättningar att över tid utveckla system för ledning, samordning, prioritering, validering, transperens och förbättring av cancerprocesserna. För att bedriva det fortsatta utvecklingsarbetet har en gruppering tillsatts med medverkan från Enheten för samordnad cancerutredning (verksamhet), Patientjournal (termer, konfigurering, kodning) och Utdata CI/BI (datafångst, bearbetning, rapporter). 8

20 2.3 Utmaningar och konsekvenser Vilka utmaningar ser landstingen med införandet av de nya SVF och hur avser man att lösa dessa? Utmaning Överlappning av symtom mellan de olika vårdförloppen Planerad åtgärd Starta patientens utredningsresa tidigare än det som anges i respektive SVF för t.ex. de gastrointestinala processerna. Byta perspektiv från vårdgivarens till patientens. KVÅ kodning slutkodning Riktade informationsinsatser. Koppla händelser i patientresa med strukturerad dokumentation i patientjournal. Utveckla sammanhållen dokumentation i process. KVÅ kodning över länsgränser Produktionsplanering i realtid Utveckla MDK för personlig kommunikation. Tydlighet i vem som ansvarar för vad. Utveckla utdataportal med ingångsdata från enheten för samordnad cancerutredning. Se behov av produktionsplanering i hela systemet och inte bara i respektive vårdförlopp. Kan konceptet med en ingång även införas längre in i patientens resa vid trånga sektorer? Bedömer landstinget att eventuella undanträngningseffekter kan komma att uppstå under 2016 som en följd av införandet av SVF? Beskriv i så fall vilka och hur de kommer att följas och åtgärdas. Ja, vi bedömer att det finns risk för undanträngningseffekter under 2016 som en följd av införandet av SVF. Undanträngning kan ske på många nivåer: Inom samma diagnosgrupp (äldre vs yngre, män vs kvinnor, glesbygd vs storstad, svenska medborgare vs nyanlända, kuration vs palliation) Mellan olika diagnosgrupper inom cancerområdet Mellan cancer och non-cancer Vårt arbetssätt med en ingång till cancervården tror vi kan minimera/minska risken för undanträngning inom cancerområdet. 9

21 3. Information och förankring 3.1 Patienter Hur har landstinget involverat patientföreträdare i arbetet med handlingsplanen? RCC:s patientråd har fungerat som referensgrupp i arbetet. Flera av dess medlemmar har gjort sitevisits på enheten. Genom vår direkta personliga kontakt med varje person som går in i ett SVF har vi kunnat kontinuerligt fånga synpunkter och förbättringsförslag på vår egen process. Hur avser landstinget involvera patientrepresentanter i arbetet med SVF? Ett projekt med extern part är initierat för djupintervjuer med patienter som genomgått SVF med framtagande av empatiskapande berättelser. Detta för att kunna få fram ett starkt kommunikativt verktyg i den fortsatta cancerprocessutvecklingen. Ett vetenskapligt projekt med fokus på patientupplevelser har startat tillsammans med Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, avdelningen för logistik och kvalitetsutveckling. För övrigt se ovan. 3.2 Privata vårdgivare Hur avser landstinget involvera representanter från de privata vårdgivarna i arbetet med SVF? Såväl lagetablerade läkare, privata vårdcentraler och övriga privata vårdgivare har involverats i processen inte minst för att säkra tillgänglighet till samma information utanför som innanför vår brandvägg. Längst har vår samverkan kommit inom de urologiska flödena där Enheten för samordnad cancerutredning under mars månad kommer att få tillgång till tidböcker till en stor privat aktör i Östergötland. 3.3 Primärvård Hur säkerställer landstinget att primärvårdens medarbetare har kännedom om SVF? Genom att alla remisser går genom en ingång får vi kontroll på remitteringsvägar och mönster. Ser vi skevhet i remitteringsmönstret, felaktigheter i remisser etc. kan vi direkt agera med personlig kontakt till aktuell vårdcentral eller distriktsläkare. Vi ämnar också inleda samverkan med RCC så att vi kan få en total täckningsgrad (cancer diagnos via SVF/cancerdiagnos totalt) i respektive flöde. 10

22 4. Uppföljning Hur avser landstinget att följa upp och använda resultaten av de nuvarande nationella mätpunkterna i det fortsatta arbetet med de införda SVF? Region Östergötlands CI/BI-enhet gör ett utdatalager där selekterade data (t.ex. KVÅ-koder och demografiska data) kontinuerligt överförs från journalsystemet. Dessa data kan sedan kombineras i en utdatakub med möjlighet till såväl fasta som valbara rapporter avseende såväl nationella mätpunkter som andra kvalitetsdata (t.ex. PROM, performancestatus, symtomskattningar) fångade i patientens process. Dessa data kommer att vara ovärderliga i det fortsatta arbetet med implementering av SVF. 5. Arbete med PREM-enkäten 5.1 Användande av PREM-enkät Hur avser landstinget arbeta med den PREM-enkät som tagits fram och ska införas under 2016? Regionen har varit pilot för framtagande och validering av PREM-enkäten. Struktur finns hos Region Östergötland för att säkra kontinuerlig leverans av personnummer på aktuella patienter till IC Quality för månatliga utskick av enkäten. Vi ser behov av att få tillbaka våra egna data för analys och förbättringsarbete. 5.2 Användning av resultat Hur kommer resultaten från PREM-enkäten att användas? Vi ser behov av att få tillbaka våra egna data för egen analys och eget förbättringsarbete. Genom PREM-resultaten kan ledtidsdata värderas och balanseras. För vi vill ju inte bara göra en utredning snabbare utan i en vidare mening även bättre. 11

23 HANDLINGSPLAN-Region Jönköping för arbetet med standardiserade vårdförlopp enligt överenskommelsen mellan regeringen och SKL om kortare väntetider i cancervården 2016

24 Innehållsförteckning 1. Beskrivning av arbetet efter rapporteringen den 1 november Nuläge för införda vårdförlopp Erfarenheter av 2015 års arbete... 4 SVF 1.3 Antal avslutade patienter Överföring av information Plan för införande av de 13 nya vårdförloppen under Tidplan för införande Stöd till utvecklingsarbete Utmaningar och konsekvenser Information och förankring Patienter Privata vårdgivare Primärvård Uppföljning Arbete med PREM-enkäten Användande av PREM-enkät Användning av resultat Bilaga: Fastställda standardiserade vårdförlopp

25 1. Beskrivning av arbetet efter rapporteringen den 1 november Nuläge för införda vårdförlopp a) Beskriv läget för de fem SVF som infördes utgå från det som skett efter att 2015-års rapport lämnades in senast den 1 november Samtliga fem SVF är införda. De diagnosbaserade processgrupperna har hittat sina former för samverkan. Sedan kan vi följa utdata. Utdatarapporter synliggör för processerna vikten av rätt inmatning rätt utdata. Genomgång av utdata och rutiner runt dokumentation sker kontinuerligt med respektive processledare/mätansvarig enligt vår rutin beskriven i checklistan. Införandet har fortsatt, sedan är även SVF för tjock- och ändtarmscancer i drift. Beträffande SVF för lunga, bröst, lymfom är planen att dessa startar 21/3 2016, resterande SVF planeras starta september, b) Om uppföljning i de patientadministrativa systemen och rapportering till SKL:s nationella databas, koordinatorsfunktion eller obokade tider inte är på plats för samtliga SVF, vilka åtgärder kommer landstinget att vidta för att färdigställa detta? Rapportering till SKL: Uttag av data sker med automatik från vårt patientadministrativa system. Nya SVF som startas går per automatik in i uppföljningen. Aggregerade rapporter samt rapporter på individnivå som uppdateras varje dygn finns tillgängliga för verksamheten. I dagsläget manuell rapportering till den nationella databasen Signe men arbete pågår för en automatiserad rapportering via fil. Viss anpassning krävs utifrån tillkomna krav. Koordinering: Hittills har region Jönköpings län valt att hantera koordinatorsfunktionen verksamhetsnära inom respektive SVF. Flera verksamheter har ansökt om stimulansmedel för att utveckla koordinering som sker inom respektive verksamhet för att bättre möta behoven från patienter/närstående, organisation och SVF. Utvärdering av koodinator kommer ske under Obokade tider: AML akut flöde som fungerar. Förändring har skett nyligen och sedan 1/2, 2016, hanteras hela flödet inom Region Jönköpings län, tidigare behandlades dessa patienter i region Östergötland. Huvud- halscancer, matstrupe- magsäck, prostatacancer och cancer i urinblåsa och övre urinvägar - tider finns tillgängliga enligt behov. 3

26 1.2 Erfarenheter av 2015 års arbete Har landstingets erfarenheter av implementeringen 2015 lett till förändringar i upplägget inför 2016 och i så fall på vilket sätt? Checklista, som tagits fram i regionen, ligger till grund för vårt fortsatta arbete. Checklistan är framtagen under höstens införande av de fem SVF-diagnoserna och är uppbyggd i tre delar: förberedelser, införande och uppföljning. Checklistan tillsammans med framtagen processledarintroduktion är ett fungerande stöd vid införandet av nya SVF. Har landstinget erfarenheter som ni vill föra vidare gällande den nationella definitionen av välgrundad misstanke i något av SVF? Vi ser idag att vissa SVF har stort inflöde av remisser i förhållande till hur många som startar behandling men i dagsläget för tidigt att bedöma. Inför revidering av dokumenten bör analys göras av medicinsk kompetens. SVF 1.3 Antal avslutade patienter Hur många patienter har genomgått och avslutat (påbörjat behandling eller avslutat av annan anledning) de SVF som implementerades 2015 fram till och med den 31 januari 2016? Redovisa antal uppdelat på kön. Patienter anses ha genomgått och avslutat ett SVF när de är registrerade för både välgrundad misstanke och avslut av SVF, t.ex. genom start av behandling. Använd gärna tabellen Vårdförlopp i antal Män Kvinnor AML Behandlingsstart sker i annat landsting, därför saknas datum för behandlingsstart. Vi har manuell registrering på två patienter. Önskvärt att modellen framöver möjliggör för resp. hemsjukhus att rapportera hela flödet. Sedan febr, 2016, hanteras hela detta flödet inom Region Jönköpings län vilket innebär att vi framöver kommer kunna följa hela förloppet (tidigare behandlades dessa patienter i region Östergötland). Cancer i urinblåsan och övre urinvägarna Huvud- och halscancer Matstrups- och magsäckscancer Behandlingsstart sker i annat landsting, därför saknas datum för behandlingsstart. Önskvärt att modellen framöver möjliggör för resp. hemsjukhus att rapportera hela flödet. I dagsläget finns 34 patienter som ingått SVF Matstrups- och magsäckscancer varav 28 män och 6 kvinnor. Prostatacancer 43-4

27 Kommentar: AML samt Matstrups- och magsäckscancer har startade SVF men komplett registrering avseende behandlingsstart alternativ avslut innan behandlingsstart har inte gjorts. Totalt har drygt 800 SVF startat den aktuella perioden. Arbete pågår med att få ökad följsamhet och förståelse för korrekt registrering. 1.4 Överföring av information Hur har landstinget löst frågor gällande överföring av information om uppföljningsdata när flera landsting har ansvar för olika delar i ett enskilt SVF? a) Hur har landstinget arbetat med frågan hittills? Vi följer de nationella riktlinjerna. I vårt vårdinformationssystem anges under sökord Avslut SVF innan behandlingsstart : ett fast värde SVF fortsätter i annat landsting. Vidareremittering till annat landsting/region anges i canceröversikt. Vi har lyft frågan vidare till Sydöstra regionen/rcc då vi ser att de nationella rutiner som finns behöver förändras respektive hemsjukhus bör ansvara för att rapportera hela flödet. b) Vilka vidare åtgärder tänker ni vidta för att informationsöverföringen ska fungera under 2016? Vi anser att man behöver arbeta med frågan nationellt, därför har vi lyft frågan till nationella implementeringsgruppen. Vårt förslag är att respektive hemsjukhus tar ansvar för inrapportering till SKL, vilket i så fall måste bygga på att behandlande enhet återkopplar till ansvarigt hemsjukhus, t.ex. via remissvar/epikris så länge vi inte har kommunicerande IT-lösningar. 2. Plan för införande av de 13 nya vårdförloppen under 2016 För närvarande finns 12 fastställda SVF för införande SVF för malignt melanom kommer att fastställas under våren och ska ingå i de 13 SVF som ska vara införda senast den 1 november Tidplan för införande Hur ser tidplanen för året ut? Ange följande: Vit ruta med x = Planerad driftstart vilket innebär att FAKTA-dokument (kunskapsstöd för vårdpersonal) anpassats, vårdinformationssystemet har förberetts med SVF-remiss, SVFvårdåtagande och vid behov schemamarkerare, kategorier, vårdtjänster, att strategi är framtagen för obokade tider samt att medarbetarna är väl informerade om aktuell registreringsmodell, koordinering/svf enligt regionens checklista. 5

28 Grön ruta med x = Driftstart enligt plan. Gul ruta med x = Preliminär driftstart, arbete är initierat/pågår jan febr mars apr maj juni juli aug sept okt nov dec Prostata Cancer i urinblåsan Huvud- & halscancer Matstrupe & magsäck AML 2016 jan febr mars apr maj juni juli aug sept okt nov dec Bröstcancer Lungcancer Tjock- och ändtarmscancer Maligna lymfom Levercancer Cancer i gallblåsa perihilär gallgång Cancer i bukspottskörtel och periampullärt Primära maligna hjärntumörer Cancer i äggstock CUP x x x (Ändrat till feb) x x x x x x x x x x x x Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer Malignt melanom Myelom x x x a) När planerar landstinget att koordinatorsfunktion för de nya SVF ska vara i drift? I samband med uppstart av respektive SVF. b) När planerar landstinget att obokade tider för de nya SVF ska vara i drift? I samband med uppstart av respektive SVF. c) När planerar landstinget att börja inkludera patienter i respektive SVF? Se plan ovan. I samband med start av förloppen finns förutsättningar för att patientflöden kan hanteras enligt SVF. Det betyder att vi har rutiner för fungerande vårdförlopp, dock är det inte säkert att någon patient inkluderats på grund av sällsynta diagnoser som t.ex. allvarliga symtom som kan bero på cancer. 2.2 Stöd till utvecklingsarbete Hur avser landstinget att stödja verksamheternas utvecklingsarbete med: a) införandet av välgrundad misstanke i primärvården? I styr- och projektgrupp finns representant från primärvården som har ansvar för att förankra arbetet i primärvårdsorganisationen. 6