ALLMÄN RÄTTSLÄRA. Introduktion,

Transkript

1 ALLMÄN RÄTTSLÄRA Introduktion,

2 Homeros 700bc (1300bc)

3 Grekerna i medelhavet 480 bc

4 Alexander bc

5 Rom 200 bc (753, 509, 451, 201, 146)

6 Roms delning 395 (391, 410, 455, 476, 530)

7

8 Aequitas Samhällskontraktet Några rättsteoretiska idékomplex i antiken Naturrätt rättspositivism Straffrätt Relationen juridik och frihet Rättsstaten

9 Aequitas Grekland Ius strictum enskilda fallet epieikei (Aristoteles) Rom Aequitas Preator (chancellor) Preatorian law corrects the civil law through the ability to process (Papinian)

10 Samhällskontraktet Grekland Debatt om skyldigheten att lyda lagen, och huruvida rätten är densamma överallt. Stark uppfattning i Aten om skyldigheten att lyda lagen Sofister: Rätten som relativ olika kulturer, dvs ingen högre rätt. Därför ingen skyldighet att lyda lagen. Sofister: Dessutom hindrar lagen de starkare att dominera de svagare och att de starkare kan därigenom inte kan sköta sitt egenintresse Sokrates (genom Platon i dialogen Kritias): Väljer döden för att han har en skyldighet att lyda lagen. Han har chansen att fly men upplever att kontraktet är bindande. Aristoteles: Politikon zoon implicerar kontrakt

11 Rom Cicero, De republica Samhällskontraktet Människan har av naturen en social instinkt. Därför sluter man sig samman i sociala kontraktformen, inte av svaghet som sofisterna menade, utan mer i enlighet med Aristoteles idé om politikon zoon. Notera att det inte är en tyrann som man överlämnar makten åt genom samhällskontraktet utan rätten. Med en tyrann finns inget kontrakt enligt Cicero (jmf Hobbes).

12 Vad är själva frågeställningen? Naturrätt - rättspositivism Är en rättsregel del av lagen endast därför att den är stiftad i enlighet med formella kriterier, eller krävs det också att är i samklang med en högre rätt? Även om ett lands lagar bör efterlevas, innebär det också att vilken regel som helst även med det mest avskyvärda moraliska innehåll bör efterlevas och kallas lag?

13 Naturrätt - rättspositivism Frågan större idag än då inom rättsteorin Frågans vikt är praktiskt motiverad rättigheter maktens omfattning staters suveränitet

14 Naturrätt - rättspositivism Grekland Uppfattade rätten som stående över makten. Themis dike: Skillnanden mellan en rätt som är överordnad människans beslut, och en rätt som är beroende av människans beslut Ingen teori om relationen mellan dessa (Antigone av Sophokles, Thebe)

15 Rom Cicero teori om naturrätt. Naturrätt - rättspositivism Denna lag är förnuftet och det är gud som står bakom den. Gäller alla länder, kan inte ändras, står över parlament. Cicero menar att lagar som strider mot lagen inte är lag (jmf. seminarium 6, Gustav Radbruch),

16 Romerska principer härledda ur naturrätten Självförsvar Förbud fuska eller skada andra Skyldighet att skydda andra från skada Skötsel av egendom som tillhör barn eller mentalt inkapabla Alla som är släkt kan också ärva Kan inte kräva att utföra kontraktsmässig obligation som inte går att utföra rent fysiskt Man kan förbättra en människas position utan dennes vetskap, men inte försämra den Den part som bär kostnaden, eller på annat sätt bördan av en relation skall också bli den part som i motsvarande mån vinner på relationen. Den första som bemäktigar sig en fysisk sak som inte tidigare varit någons ägodel får äganderätt till saken (jmf. Locke) Dock slaveri och naturrätt

17 Handel och romerska rättsinstitut Ius civile och ius gentium kommer i konflikt när man gradvis erövrar den italienska halvön och tvingas göra affärer med icke-romare. Regler från ius civile inkorporeras i ius gentium för handelsändamål. Ägarbyte av lös sak formlöst genom tradition (traditio) Formlöst lån av pengar Obligation skapas genom fråga svar (stipulatio) Diverse avtalstyper som tex köp hyra partnerskap, som inte krävde ngt formellt innehåll.

18 Grekland Bestraffning får teoretisk motivering. Platon (Gorgias): korrektiv och avskräckande Uppsåtet spelar roll (Platon, Lagarna) Straffrätt Rom Följer grekerna genom betoning av korrigerande och avskräckande effekter av straff Mer utvecklad form av uppsåtslära, jmf. scapegoat och mordbrand i tolv tavlornas lag

19 Rätten och frihet Grekland Rätten är garant för frihet och ordning, motsats till kung Rom Rätten som bevarare av ordning och frihet

20 Övriga idéer kopplade till rättsstaten Grekland Förbud att lagstifta ang. enskilda individer Likhet inför lagen, även om ojämlika i övrigt Äganderätt (Platon 4x, Aristoteles pragmatisk, äganderätten ger fördelar) Lagstiftingen demokratiseras från att ha beslutats av härskare som Solon, Dracon, Lycurgos etc. Fokus på rätten som bestående av lagstiftning (mkt svårändrad)

21 Övriga idéer kopplade till rättsstaten Rom Inte lagstiftning för enskilda privilegium Princeps legibus solutus est. Principen om the rule of law vinner så småningom. Man ska tolka ett ord som det vanligtvis förstås (corpus) en princip som fortfarande gäller vid lagtolkning (jmf. seminarium 5) Världens första domstolssystem med möjlighet att överklaga i olika instanser Jurist blir ett eget yrke, och man känner till många jurister som undervisade och publicerade i sitt ämne. Iuris consulti

22 Rast

23 Frågan om rättens natur Vad är allmän rättslära? Juridisk argumentation, framförallt gällande lagtolkning Rättens centrala begrepp som t.ex. rättighet och rättvisa

24 Struktur Måndag föreläsningar Seminarier torsdag och fredag Alla veckor ser likadana ut

25 Struktur Seminarium 1: Rättens centrala begrepp rättvisa Seminarium 2: Rättens centrala begrepp rättvisa Seminarium 3: Rättens centrala begrepp rättvisa Seminarium 4: Rättens natur samtida kritiska perspektiv på rätten critical legal studies, feminist legal studies och critical race theory Seminarium 5: Juridisk argumentation tolkningsargument och beslutsmodaliteter i lagtolkning Seminarium 6: Rättens natur Andra världskriget och förhållandet mellan rätt och moral

26 Föreläsningar Frågestund De rättsliga teoriernas historia

27 Seminarier Arbetsgruppen väljer diskussionsfrågor ur Discussion guides (beginner, advanced) Presentera ett lagstiftningsförslag på basis av en fråga i Discussion guide eller utifrån eget huvud (det ska dock illustrera frågeställningarna i det aktuella kapitlet) Gör filosofi och då inte helt självklart att skilja på grundutbildning och forskningsfront. Kaffe x 3

28 Litteratur Micheal Sandel, Justice Ivar Strahl, Makt och rätt Kompendium

29 Undvika obehagliga överraskningar Kursen: Tentamen Tentaläsning: föreläsningar frågestunder seminarier

30 Rättvisa och juridik upptakt

31 Relationen rättvisa och juridik Corpus iuris civilis Ius est ars boni et aequi Justitia constans et perpetua voluntas ius est suum cuique tribuere Equity

32 Formell och materiell rättvisa Formell och materiell rättvisa (Aristoteles) Jurister och formell rättvisa

33 Rättvisa normativt och deskriptivt ÄR BÖR (deskriptivt normativt) Vetenskapen deskriptiv eller normativ Rätten normativ

34 Ämbetsmannen och rättsstaten Juristen och ämbetsmannen Den svenska juristutbildningen

35 Juridik och normativ argumentation Rättvisa och moralfilosofi Spänning ius strictum och det enskilda fallet Epieikeia eaquitas equity billighet används för att skipa rättvisa i detta spänningsfält Kräver argument av moralisk natur praktiskt förnuft Praktiskt verksamma jurister och normativ argumentation

36 Normativa idéer om rättvisa Tre huvudsakliga mål med normativa idéer om rättvisa Maximera välfärd Respektera frihet Befordra dygd Dygd delar moderna och äldre teorier om rättvisa: Bör det goda samhället främja dygden eller vara neutralt i det avseendet?

37 Normativ argumentation Argumentationstypologi Konkret situation Utvecklas och renodlas med hypotetiska situationer där verklighetens komplexiteter ofta är bortrationaliserade. Anledningen är att vi skall kunna blottlägga och fokusera på det verkligt svåra frågorna. Moraliska omdömen och rationella argument Moraliska omdömen ofta känslomässigt förankrade, men.. kräver oftast stöd av rationella argument (praktisk juridik). desert förtjänst