UNIVERSEN. Lärare i annat land. SciLifeLab får nya lokaler på BMC Sid 3. Universitetet tar hem allt mer EU-medel Sid 10

Transkript

1 UNIVERSEN # 2 mars -12 årg 43 En tidning för Uppsala universitets medarbetare Lärare i annat land utbyte Sid SciLifeLab får nya lokaler på BMC Sid 3 t tt Fokus på äldre i stor uppdragsutbildning Sid 6 t tt Universitetet tar hem allt mer EU-medel Sid 10 t tt Museerna laddade för vår och påsklov Sid 17 t tt Fler nyheter och nyttiga länkar hittar du på

2 Ledare universellt Innehåll aktuellt 4 Möjligt att forskare från Astrazeneca anställs 5 Skisser på nytt hus för administrationen 6 Största uppdragsutbildningen någonsin har startat 8 Studentinitiativ sprids i nyhetsbrev 9 Ångströminnovatörer prisades Tema UNIVERSITETET OCH EU 10 Stor ökning av EU-anslag till universitetet 12 Europeiskt jämställdhetsprojekt drivs från Uppsala 13 Den enskilda forskaren viktig för ERC Kulturellt 16 Tv-spelskonsert lockade ung publik 17 Publikrekord och vår inspirerar museerna Till sist Tionde Hugo Valentinföreläsningen 19 Dags för Rektorsturen 19 University News Vi måste anpassa oss efter den generation som kommer till oss. Jag vill skapa ett klimat där man vill och kan förändring och vi vågar utmana oss själva lite mer. Karin Apelgren, chef vid studentavdelningen. 6 Onödig polarisering i forskningsdebatten gentligen är vi nog överens om målet. Sverige som kunskapsnation, och Uppsala som brett och internationellt orienterat forskningsuniversitet, ska bedriva forskning och utbildning av högsta internationella kvalitet och med största möjliga samhällsrelevans. Vi ska värna vår vetenskapliga integritet men aldrig glömma att vi ytterst finns till för att, som det står i universitetets Mål och strategier, bidra till en bättre värld. Frågan gäller alltså inte om vi ska vara samhällsnyttiga, utan på vilket sätt nyttan blir störst, på kort och lång sikt. Till hösten kommer en ny forskningsproposition, och temperaturen stiger på debattsidorna. Tre frågor står i fokus, och positionerna är ofta polariserade: l Nyfikenhetsstyrd forskning där Begåvade och självständiga individer når längst i miljöer där de möter både utmaningar, stimulans och stöd. forskarnas och forskarsamhällets egna prioriteringar sätter agendan ställs mot behovsmotiverad forskning där också andra samhällsintressenter får vara med och definiera kunskapsbehoven. l Satsningar på de etablerade forskare och forskningsområden som redan håller världsklass ställs mot att prioritera förnyelse genom att lägga resurser på unga forskare och nya områden där potentialen för radikala forskningsgenombrott kanske är större. l Koncentration av resurser till starka miljöer ställs mot finansieringsformer som ger större utrymme för de enskilda begåvningarna. Jag tror att antingen-eller-argument passar dåligt i denna diskussion. Vi vet en hel del om vad som kännetecknar kreativa miljöer och innovativa processer. Radikala genombrott bygger oftast på nya kombinationer av sådant som redan är känt. Sannolikheten för sådana nya kombinationer ökar i miljöer med kritisk massa av bred och varierad kompetensbas. Begåvade och självständiga individer når längst i miljöer där de möter både utmaningar, stimulans och stöd. Det krävs öppenhet för signaler utifrån, både från andra ledande forskningsmiljöer och från det omgivande samhället. Vad bör vi då göra? Vi ska satsa på att dra till oss de bästa genom öppna rekryteringsprocesser och attraktiva karriärvägar. Och vi ska försöka skapa arenor som möjliggör nya kontaktytor, både mellan de många framgångsrika miljöerna inom universitetets vetenskapsområden, fakulteter och institutioner och med det omgivande samhället. Anders Malmberg, prorektor redaktion REDAKTÖR: Helena Edström E-POST: universen@uadm.uu.se ADRESS: Universen, Uppsala universitet, Box 256, , Uppsala BESÖKSADRESS: S:t Olofsgatan 10b TEL: ANSVARIG UTGIVARE: Urban Lindberg LAYOUT: Mikael Mannberg, Redaktörerna AB, TRYCK: V-tab UPPLAGA: ex Papper: Munken Plus 70 gram. V-tab är certifierat enligt ISO 14001:2004 respektive ISO 9001:2000 samt Svanenmärkt. ADRESSÄNDRING: meddela din personalhandläggare, övriga prenumeranter gör skriftlig anmälan till redaktionen. Texter lagras elektroniskt hos Universen. En del textmaterial publiceras också på Internet. Den som sänder material till Universen anses medge elektronisk lagring/ publicering. För obeställt material ansvaras ej. ISSN Foto: Mikael Wallerstedt Skiss: Werket arkitekter MÖTEN. Ett stort mötestorg ska uppmuntra till fler möten mellan olika forskningsdiscipliner. SciLifeLab får nya lokaler på BMC Uppsala universitet och Akademiska Hus investerar tillsammans 177 miljoner kronor för att bygga ut Biomedicinskt centrum, BMC. Målet med det nya femvåningshuset Navet är att ge Uppsalas forskare inom medicin och molekylär biovetenskap en mötesplats av internationella mått. Science for Life Laboratory, ett samarbete mellan Uppsala universitet, Karolinska institutet, Kungliga tekniska Science for Life Laboratory År 2009 samlades en stor grupp forskare vid Uppsala universitet för att söka pengar till ett stort centrum för livsvetenskaper. Med strategiska forskningsanslag från regeringen kunde drömmen förverkligas, med en nod i Stockholm och en i Uppsala drevs 529 forskningsprojekt inom områdena biologi och medicin vid SciLifeLab. I nätverket kring SciLife-Lab ingår nu 800 personer från hela Sverige. En forskningsutvärdering att vara stolt över, framgång i konkurrens om stora forskningsanslag och fler anställda och studenter än någonsin. Enligt universitets årsredovisning var 2011 ett bra år. högskolan och Stockholms universitet, är Sveriges hittills största satsning på forskning inom life science. Målet är att bli en nationell resurs för hela landet och en ledande forskningsaktör internationellt. Verksamheten vid SciLifeLab i Uppsala är idag utspridd på olika platser inom universitetet. Genom det nya byggprojektet får verksamheten en samlad bas i befintliga delar av BMC och genom en tillbyggnad kallad Navet. Uppsalanoden leds av Kerstin Lindblad-Toh, professor i komparativ genomik och även verksam vid amerikanska Broad Institute of Harvard and MIT, ett världsledande centrum för biomedicin, som tjänat som förebild och inspirerat till samlokaliseringen på BMC. Forskarnas närhet till varandra och till gemensamma tekniska plattformar och metoder är viktig, menar hon. Det handlar om att samla forskare från olika institutioner, fakulteter och lärosäten kring gemensamma metoder. När folk med olika bakgrund träffas i vardagen blir det möjligt att tillsammans attackera svåra frågeställningar på nya sätt, säger hon. Positiva besked i årsredovisning Medieutrymme värt miljoner Uppsala universitet omnämndes i svenska medier totalt gånger under Det är flest gånger av landets samtliga lärosäten, enligt en webbaserad undersökning gjord av PR-byrån Care of Haus. Motsvarande siffra för 2010 var gånger. Medieexponeringen motsvarar ett annonsvärde på ca 90,5 miljoner kronor. Uppsala universitet omsätter 5,3 miljarder kronor och visar ett positivt resultat för år 2011 på 106 miljoner kronor, samtidigt som verksamheten expanderat. Antalet anställda har ökat med 350 heltider, vilket motsvarar över 500 personer. Samtidigt var antalet helårsstudenter under 2011 större än någonsin, Det innebär att toppnoteringen från året innan överskrids med god marginal. Tyngdpunkten för utbildningsutbudet har förskjutits mot en allt högre andel studenter på avancerad nivå, vilket är i linje med universitetets ambition. Den totala ökningen är tre procent, mot sju procent på avancerad nivå. Vi är inne i en expansiv period och mycket pekar på en fortsatt positiv utveckling. Årets resultat är en utveckling i rätt riktning. En större del av beviljade anslag och bidrag omsätts Navet kommer att präglas av ett stort så kallat mötestorg som ska uppmuntra planerade och oplanerade möten mellan de olika forskningsdisciplinerna inom SciLifeLab. Den nya byggnaden får en fri arkitektonisk form i förhållande till den mer strikta struktur som övriga BMC är uppbyggd efter. Glasväggar ska öppna upp och ge insyn mellan de olika kontorsutrymmena. Dessutom ska det finnas gott om plats för gästforskare från lärosäten i Sverige och utomlands. För Uppsala universitet och vicerektor inom medicin och farmaci, Britt Skogseid, är satsningen strategiskt viktig. Verksamheten vid SciLifeLab är redan nu intensiv och framgångsrik inom ett av universitetet allra starkaste forskningsområden. Med denna satsning ökar kontaktytorna mellan forskarna och det kommer att stimulera den fortsatta utvecklingen ytterligare, säger hon. Totalt omfattar projektet kvadratmeter. Byggstart planeras till maj i år och fastigheten beräknas vara färdig hösten anneli waara i högkvalitativ forskning och utbildning, säger rektor Eva Åkesson. Forskningsutvärderingen Kvalitet och förnyelse har genomförts för andra gången och resultatet visar en positiv utveckling. Av de cirka 500 forskargrupperna fick närmare hälften högsta eller näst högsta betyg, vilket är betydligt fler än Universitetet lyckas också mycket bra i konkurrensen om externa forskningsanslag, exempelvis från den största finansiären Vetenskapsrådet. Forskningsutvärderingarna har blivit stilbildande i landet och ger utmärkta underlag för strategiska beslut på olika nivåer inom universitetet, säger prorektor Anders Malmberg. anneli waara Läs årsredovisningen på: Budgetunderlag till regeringen Konsistoriet fastställde i februari förslaget till budgetunderlag för åren Uppsala universitet föreslår regeringen att anslaget för utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökar med 209 miljoner kronor 2013, 230 miljoner kronor 2014 och 238 miljoner kronor 2015 framför allt för att öka dimensioneringen inom lärarutbildning, sjuksköterskeutbildning, ingenjörsutbildning och inom humaniora och samhällsvetenskap samt för att generellt höja ersättningen inom samtliga utbildningsområden. Anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå föreslås öka med 178 miljoner för tiden I budgetunderlaget uttrycker universitetet oro för neddragningarna vid Astrazeneca. Universitetet har landets enda farmaceutiska fakultet och är berett att ta ett nationellt ansvar för att bevara en hög kompetens inom läkemedelsområdet i Sverige. Fler anlitar akademikonferens Uppsala universitet är värd för allt fler vetenskapliga möten. Under 2011 stod universitetet för värdskapet för 35 vetenskapliga kongresser och konferenser. Antalet deltagare uppgick till 7 300, vilket är en ökning på 25 procent jämfört med året innan. Totala antalet deltagardagar uppgick till , vilket är något lägre än tidigare och betyder att deltagarna vistades i Uppsala något färre dagar en året innan. Akademikonferens, som står för statistiken, är Uppsala universitets och SLU:s gemensamma enhet för professionellt stöd i samband med kongresser och konferenser. Läs mer om Akademikonferens utbud av tjänster: Plan för revisioner under 2012 Nu är det klart vilka områden som internrevisionen vid Uppsala universitet ska granska under Enligt beslut i konsistoriet är områdena som ska granskas: miljöledningsystem, antagning av doktorander, lokal rapportering i det personaladministrativa systemet Primula, kvalitetssäkring av ledningsinformation och verksamhetens krav på universitetsbiblioteket. Därutöver utför internrevisionen olika rådgivningsuppdrag under året. Nya riktlinjer för krisberedskap Rektor har fastställt nya riktlinjer för krisberedskap och krisorganisation vid Uppsala universitet. Den övergripande målsättningen med riktlinjerna är att säkerställa en fungerande krisorganisation och krisberedskap. Tydlig ledning, tydliga arbetsuppgifter och utbildade medarbetare med beredskap och kunskap att stödja verksamheten vid kriser är nyckelbegrepp i riktlinjerna. Riktlinjerna vänder sig i första hand till chefer på olika nivåer vid universitetet. Ytterligare information och seminarier är planerade under våren. Läs riktlinjerna: 2 UNIVERSEN # 2-12 UNIVERSEN #

3 FOTO: JIM ELFSTRÖM aktuellt Forskare från Astrazeneca kan anställas av universitetet Uppsala universitet tar en aktiv roll i samtalen om hur kompetens och initiativ ska bevaras när Astrazeneca lägger ner sin forskningsavdelning i Södertälje. Ett sätt att bidra kan vara att anställa forskare som blir lediga, enligt rektor Eva Åkesson. Ända sedan det i februari blev känt att Astrazeneca stänger sin forskningsavdelning i Södertälje har Uppsala universitet deltagit i samtalen om hur forskningskompetens och pågående projekt bäst ska tas tillvara. Bland annat har representanter från universitetsledningen vid upprepade tillfällen träffat Lars Leijonborg, som fått regeringens uppdrag att samordna de forskningsbevarande insatserna kring nedläggningen. De pågående samarbeten som Uppsala universitet har med Astrazeneca är inte direkt beroende av platsen Södertälje utan kan lika gärna baseras i Mölndal, Indien eller någon annan plats i världen där företaget bedriver forskning. Vi jobbar för att startade satsningar slutförs som avtalat. Samtidigt vill vi bidra till att goda initiativ bevaras på längre sikt och att forskarkompetensen tas tillvara, säger Eva Åkesson. För dålig lönsamhet Fler än personer förlorar jobbet när Astrazenecas forskningsgren i Södertälje läggs ned. En möjlighet för att behålla forskarkompetensen inom Sveriges gränser är att forskningsaktörer går in och anställer forskare. Uppsala universitet är inne i en expansiv fas, vi anställde fler än 500 personer förra året, så det är tänkbart att vi kan vara behjälpliga genom att anställa, säger hon. En anledning till företagets nedläggningsbeslut är dålig avkastning på gjorda investeringar inom neuroområdet. Den globala läkemedelsjätten, som enligt egen statistik sålde läkemedel för över 30 miljarder amerikanska dollar under år 2010, vill dra ner på den egna forskningen. Istället vill man satsa mer på uppsökande verksamhet, alltså på att leta upp och investera i lovande innovativ forskning som bedrivs på forskningsinstitutioner runtom i världen en allt tydligare trend på bioteknikmarkanden och en viktig fråga för framtiden. På längre sikt är den här frågan större än Astrazeneca. Hur ska universiteten agera när stora företag förändrar sitt sätt att arbeta? Utvecklingen manar till eftertanke för universiteten och för Sverige som forskningsnation, säger Eva Åkesson. Debatten om framtiden för svensk läkemedels- och bioteknikforskning har gått varm sedan nedläggningsbeskedet. Grundforskning ställs mot spjutspetsforskning, satsningar på stora miljöer ställs mot satsningar på individer. Diskussionen lär fortsätta och intensifieras fram till i höst, då regeringen presenterar en ny forskningsproposition. Eva Åkesson anser att en bred och öppen ansats är den mest framgångsrika vägen för svensk forskning. Vi har haft tendensen i Sverige att alla springer åt samma håll efter ensidiga forskningstrender, vilket är riskabelt i dagens föränderliga värld. Jag förväntar mig en proposition som ger oss förutsättningar att upprätthålla både bredd och spets inom många forskningsområden. Det är så breda och internationellt ledande forskningsuniversitet som Uppsala kan bidra till en hållbar samhällsutveckling. Välkommet bidrag till MS-forskningen Forskningen om MS, multipel skleros, vid Uppsala universitet har fått ett välkommet resurstillskott genom en donation på kronor. Det är företagsledaren och tidigare Uppsalastudenten Lasse Tenerz som på detta sätt vill stödja forskningen. Välgörare. Lasse Tenerz (t v) ville stödja MS-forskningen och kontaktade Jan Fagius. Vid Akademiska sjukhuset i Uppsala används en ny metod att behandla sjukdomen multipel skleros, MS, genom stamcellstransplantation. Behandlingen är effektiv, men riskfylld och ges därför bara till patienter med den mest aggressiva formen av MS, berättar docent Jan Fagius, som är överläkare vid neurologiska kliniken. Med mer kunskap om hur immunförsvaret reagerar på behandlingen, kan metoden användas på fler patienter. En sådan studie pågår just nu, i samarbete mellan neurologiska kliniken och institutionen för immunologi, genetik och patologi. Nu kommer forskningen att gå fortare framåt, tack vare bidraget på kronor från Lasse Tenerz. Avlastning i labbet Pengarna kommer att gå till att anställa en laboratorieassistent på deltid, vilket är en stor avlastning för doktoranden Joachim Burman, som parallellt med forskningen också arbetar som läkare. Vi är oerhört glada för donationen som stödjer oss i vårt arbete att bättre förstå den komplicerade immunologi som ligger bakom multipel skleros, MS. Vi hoppas att resultaten ska leda fram till bättre behandling och livskvalitet för alla som lider av sjukdomen, säger Joachim Burman. Lasse Tenerz har en närstående som drabbats av MS och ville gärna stödja forskningen. Han såg ett teveinslag om stamcellstransplantationer och kontaktade därefter överläkare Jan Fagius. Jag ville stödja forskningen, men först förvissa mig om att pengarna verkligen skulle göra en tydlig skillnad och det visade sig det fanns ett behov av att stärka det laborativa arbetet. Jan Fagius är mycket tacksam över donationen, som han menar också ökar chanserna till andra forskningsanslag. När man söker forskningsanslag gäller det att först nå en position där man kan visa att man är värd pengarna. Det här är en start på något som sedan kan fortsätta med andra finansieringskällor. Ökar chanserna Lasse Tenerz har själv forskarbakgrund. Han disputerade för 25 år sedan vid avdelningen för elektronik. Sedan var han med och startade företaget Radi Medical Systems, där han var delägare tills företaget såldes för tre år sedan. Jag har jobbat med utveckling inom företaget i alla år, så jag förstår verkligen behovet av att få stöd med laboratorieverksamheten. Det är inte alltid pengar gör skillnad, men gör man fler försök så borde det också bli bättre resultat, säger Lasse Tenerz. Han kommer att fortsätta att följa forskningen med stort intresse. Hit går pengarna annica hulth Projektet Immunförsvarets reglering vid autoimmuna sjukdomar i nervsystemet, särskilt MS drivs av doktoranden Joachim Burman, specialistläkare vid neurologiska kliniken, Akademiska sjukhuset, tillsammans med Angelica Loskogs forskargrupp vid institutionen för immunologi, genetik och patologi. Skiss: 3XN Vy från Dag Hammarskjölds väg. Planer för Blåsenhusområdet fortskrider Nu finns skisser på en ny byggnad för den universitetsgemensamma administrationen som ska öka tillgängligheten och förbättra servicen för medarbetare och studenter. Skisserna har presenterats för byggnadsnämnden som ska fatta beslut om en detaljplan som ger ramarna för projektet. Idag är universitetsförvaltningen spridd på flera adresser i stan, från Sturegatan i norr till Polacksbacken i söder. Tillgängligheten för medarbetare, studenter och besökare är otillfredsställande och på S:t Olofsgatan är arbetsmiljön sedan länge bristfällig. Forskningswebb utvecklas vidare Uppsala universitet står tillsammans med nio andra svenska universitet bakom initiativet Sweden ScienceNet en webbplats med information om pågående svensk forskning inom alla vetenskapsområden. Nu har Vetenskapsrådet fått regeringens uppdrag att driva webbplatsen vidare. Nuvarande lokaler är mycket dåligt anpassade för dagens krav. Trångboddhet och splittring av verksamheten riskerar att minska effektiviteten. Målet är att skapa funktionella och samlade lokaler som är lätt nåbara för alla, säger byggnadschef Lennart Ilke, som ansvarar för Uppgifterna om forskningsprojekten på webbplatsen Sweden ScienceNet, SSN, hämtas direkt från forskningsfinansiärernas datasystem. För närvarande deltar Vetenskapsrådet, FAS, Formas, Vinnova, Stiftelsen för strategisk forskning och Riksbankens jubileumsfond. Ännu fler finansiärer håller på att ansluta sig. Uppsala universitet samordnar sedan ett år tillbaka det praktiska arbetet för universitetens räkning. Nu blir det alltså, enligt regeringens beslut, Vetenskapsrådets uppgift att svara för förvaltning och fortsatt utveckling av systemet projekt Vi ser fram mot en fortsatt stark utveckling av webbplatsen i samarbete mellan Vetenskapsrådet och universiteten, säger Åke Johansson, som tillsammans med Mats Ola Ottosson är ansvarig för SSN vid Uppsala universitet. I dagsläget omfattar databasen bakom webbplatsen nära forskningsprojekt som i sin tur inbegriper fler än forskare. Omfattningen av projekt och forskare kommer att öka framöver, eftersom databasen successivt kompletteras med forskningsprojekt finansierade av andra stiftelser och myndigheter. anna malmberg Besök webbplatsen: lokalplaneringen vid universitetet. Blåsenhus är centralt placerat i förhållande till det moderna universitetet som växt fram under senare år, huvudsakligen längs Dag Hammarskjölds väg från Ångströmlaboratoriet i söder till Ekonomikum i norr. Tanken med valet av plats är att universitetets servicefunktioner och ledning ska finnas här där medarbetare och studenter finns. Samtidigt är det viktigt att behålla närheten till universitetshuset och stadskärnans institutioner. Under 2011 har universitetet arbetat hårt för att pressa den ursprungliga kostnadskalkylen. Målet har varit att komma Uppsala universitet har under 2011 inte haft full kontroll över omfattning och förekomst av direktupphandling inom universitet. Det konstaterar Riksrevisionen i en granskning av universitetets rutiner för inköp och upphandling. Granskningen visar bland annat att universitetet, under perioden januari till november 2011, felaktigt tillämpat direktupphandling till ett belopp om cirka 50 miljoner kronor, vilket motsvarar fyra procent av myndighetens övriga driftkostnader. Riksrevisionen konstaterar också att universitetet inte gör löpande sammanställningar över inköp av liknande varor och tjänster som gjorts under året sammanställningar som skulle kunna användas för att kontrollera att beloppsgränsen för direktupphandling inte överskrids. Ett sådant samordningsansvar bör enligt Riksrevisionen Nytt hus för administrationen l Detaljplan för den aktuella delen av Blåsenhusområdet, kvarteret Plantskolan, saknas idag. Ansökan är inlämnad till kommunen av Akademiska Hus och processen har inletts. l Detaljplaneprocessen innefattar samråd och utställning med möjlighet för allmänheten att lämna synpunkter. Efter slutlig bearbetning fastställs ny detaljplan av byggnadsnämnden och kan vinna laga kraft under l Byggstart kan ske först när bygglovsansökan gjorts och bygglov beviljats. En byggnad kan därmed stå klar tidigast l Skisserna som arkitektkontoret 3XN tagit fram utifrån universitetets behovsanalys är ett av de underlag som Akademiska Hus ska lämna in i denna process. l Från universitetets sida förbereds rektorsbeslut om genomförande, preliminärt i augusti Samtidigt fortsätter planering av byggnadens insida utifrån enheternas lokalbehov. Följ processen på: kvarteret-plantskolan/ ner till en nivå som motsvarar andra moderna kontorsbyggnader i stan. Samtidigt kräver platsen, med dess närhet till slottet och Botaniska trädgården, hög kvalitet när det gäller den yttre utformningen. Hyreskostnaden blir nu något högre än idag, men alternativet att inte göra något alls är inte realistiskt. Nya lokaler är en nödvändighet. För ett universitet av högsta internationella klass är det viktigt att ha en förvaltning med förutsättningar att tjäna verksamheten på bästa och mest effektiva sätt, konstaterar Lennart Ilke. Universitetet får kritik från Riksrevisionen anneli waara ligga på upphandlingsenheten vid den centrala förvaltningen, eftersom institutionerna inte kan ha en överblick över hela universitetets inköp. Rekommendationen till Uppsala universitet är att börja hantera hela myndigheten som en upphandlande enhet. Universitetet bör därför fortlöpande ställa samman inköp av liknande varor och tjänster som görs under ett och samma år för att kontrollera att inte beloppsgränsen för direktupphandling överskrids. Upphandla eller inte? Ta för vana att alltid kontrollera om det finns ramavtal för de varor/tjänster som ska köpas. Mer information och kontaktuppgifter: inkop/upphandling 4 UNIVERSEN # 2-12 UNIVERSEN #

4 aktuellt Stort intresse för utbildning om äldreomsorg Foto: Mikael Wallerstedt Fler än 700 anställda inom äldreomsorgen pluggar just nu vid Uppsala universitet. Universitetets hittills största uppdragsutbildning handlar om en högaktuell fråga värdegrund i äldreomsorgen. Ett tätt sorl av röster bäddar in översta våningsplanet på Uppsala konsert och kongress där en ovanlig grupp studenter samlats för kursstart. Det handlar om flera hundra enhetschefer, biståndshandläggare, medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering alla anställda i ansvarspositioner inom äldreomsorgen. De är den första kullen att gå Uppsala universitets utbildning i nationell värdegrund inom äldreomsorgen. Ett högaktuellt ämne, att döma av de spontana gruppdiskussioner som uppstår redan innan den första föreläsningen hunnit starta. Höstens och vinterns mediestorm kring vårdbolaget Carema har påverkat de flesta som arbetar inom äldreomsorgen, oavsett om verksamheten är kommunalt eller privat driven. Det är bra att debatten om situationen på äldreboenden har kommit igång, men jag hoppas att den inte slutar med ett konstaterande. Skuggan har fallit över privata utförare nu men vi ser ju samma spariver i den offentligt drivna verksamheten, säger Hedvig Schriever, utredare inom äldreomsorgen i Sundbybergs stad utanför Stockholm. Hon har just diskuterat frågan med Tarana Bagirbayova, biträdande verksamhetschef vid det privata vårdbolaget Äldreliv i Stockholm AB, som håller med. Risken är att folk tror att det fungerar dåligt bara för att det är privat. Så enkelt är det inte. Många av våra anhöriga hörde av sig till tidningarna om att det fungerar bra på våra boenden, men det var media inte intresserade av, säger hon. Ny lagstiftning Utbildningen på 7,5 högskolepoäng handlar om att lära deltagarna leda äldreomsorgen utifrån en ny nationella värdegrund för äldre. Den ges på uppdrag av Socialstyrelsen med anledning av nya bestämmelser i socialtjänstlagen som sedan 2011 på ett tydligare sätt lyfter fram vikten av välbefinnande och värdighet i omsorgen av äldre. Uppsala universitet erbjuder utbildningen till personal inom äldreomsorgen i fyra av sex svenska regioner. Målet är att under fyra utbildningsomgångar nå minst deltagare och söktrycket är ansvariga. Barbro Wadensten och Õie Umb-Carlsson har satt ihop kursinnehållet. stort. Redan under den första utbildningsomgången deltar 750 personer och kursledningen är inspirerad. I vanliga fall sätter vi ihop kursinnehåll för studenter utan förkunskaper. Här handlar det om yrkesverksamma som har massor av erfarenheter med sig. Det är en spännande utgångspunkt, säger Barbro Wadensten, lärare och forskare vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap och kursansvarig för utbildningen i värdegrund. Kursansvaret delar hon med kollegan på samma institution, forskaren och läraren Õie Umb-Carlsson. Universitetet får möjlighet att föra ut forskningsbaserad kunskap som kan bidra till att lösa problem i de yrkesverksammas vardag. Samtidigt får universitetet genom en sådan här utbildning träffa yrkesverksamma, vilket ger viktig kunskap och erfarenhet tillbaka till universitetet, säger Õie Umb-Carlsson. Etiska dilemman Med undantag för kursstarten i januari och kursavslutningen i maj sker utbildningen på distans och i webbmiljö. Deltagarna ska sätta sig in i den nya lagstiftningen, läsa litteratur och se filmer. I inlämningsuppgifter och diskussionsforum ska de sedan reflektera kring värdegrund, etik, humanism och kommunikation i den egna verksamheten. En viktig pusselbit är verklighetstrogna filmer med etiska dilemman kring exempelvis matvanor, hygienrutiner, religionsutövande, språkförbistringar och kommunikationen mellan personalen och de äldre eller deras anhöriga. I det avslutande momentet ska deltagarna beskriva ett möjligt förbättringsarbete på den egna arbetsplatsen. Vad hoppas du att utbildningen ska ge dig? Jag som så många andra lider av sjukan att man ytligt läser sammanfattningar eftersom man inte har tiden att sätta sig in ordentligt i frågor. Under utbildningen ska vi få fördjupa oss och bland annat gå in på förarbeten till lagförändringen och det känns bra, säger Hedvig Schriever innan hon skyndar in i konserthusets stora sal för att ta del av föreläsningen som just ska börja. Motiverade. Tarana Bagirbayova och Hedvig Schriever arbetar båda på ansvarspositioner inom äldreomsorgen. Om värdegrund i socialtjänstlagen Sedan den 1 januari 2011 ska omsorgen av äldre enligt socialtjänstlagen inriktas på att den äldre ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Äldreomsorgen bör värna och respektera var och ens rätt till privatliv och kroppslig integritet, självbestämmande, delaktighet och individanpassning. Källa: Socialstyrelsen, Universitetets största uppdragsutbildning Minst anställda på ansvarspositioner inom äldreomsorgen från Skåne i söder till Norrbotten i norr ska utbildas av Uppsala universitet. Satsningen är universitetets största uppdragsutbildning någonsin. Vi är glada att vi vann Socialstyrelsens upphandling i fyra av sex svenska regioner. Det här är en viktig utbildning med stort samhällsintresse, säger Anna Stendahl, projektledare vid Uppsala universitets avdelning för uppdragsutbildning, som koordinerar utbildningen. Målet med utbildningen, som kommer att ges i fyra omgångar de närmaste två åren, är att ge kursdeltagarna kompetens att leda värdegrundsarbeten inom sina organisationer. Första kursstart skedde vårterminen 2012 i Uppsala, Malmö, Nässjö och Umeå med deltagare från hela landet. Utbildningen sker i huvudsak i webbmiljö. För att kunna ge utbildningen på distans har universitetet tagit hjälp av ett externt företag specialiserat på e-lärande. Kursinnehållet är också delvis skapat tillsammans med målgruppen för utbildningen. Exempelvis är filmerna med etiska dilemman baserade på diskussioner i referensgrupper och inspelade i autentisk miljö på ett vårdboende i Uppsala. Universitetet har massor av forskningsbaserad kunskap att bidra med. Men i det här fallet är också de yrkesverksammas vardagserfarenheter centrala för utbildningens upplägg. Samverkan handlar mycket om att på det här sättet utbyta kompetenser. Att ta in flera aktörer bidrar till att skapa bryggor mellan akademin och det omgivande samhället, säger Anna Stendahl. 6 UNIVERSEN # 2-12 UNIVERSEN #

5 aktuellt Foto: Jim Elfström Nyhetsbrev sprider aktiv studentmedverkan Nu finns ett nyhetsbrev för alla som är intresserade av aktiv studentmedverkan, alltså initiativ på universitetet där studenter medverkar i utvecklingen av undervisningen och lärandet. Universen ställde några frågor till historiastudenten Johan Gärdebo som är redaktör för nyhetsbrevet. Vad är det här för typ av nyhetsbrev? Det är ett nyhetsbrev via mail som ungefär en gång i månaden i kort notisform lyfter fram initiativ där studenter runtom på universitetet tar ett ansvar och en aktiv roll för sitt eget och andra studenters lärande. Det senaste numret handlade bland annat om ett mentorskapsprogram där tidigare studenter agerar mentorer till nya studenter på A-kursen i historia. En satsning som nu ska testas även på kurser i arabiska vid institutionen för lingvistik och filologi. Det måste inte vara nya satsningar utan kan också handla om att uppdatera omgivningen på initiativ som redan finns och att sprida vetskap om dem till andra institutioner. Prenumerera! Om du är intresserad av att få nyhetsbrevet, skicka ett mail till Johan Gärdebo: johan.gardebo@gmail.com. Varför behövs nyhetsbrevet? Det pågår många bra satsningar men tyvärr stannar kunskapen ofta inom det egna vetenskapsområdet. Det kan finnas andra institutioner som ligger i startgroparna och som skulle kunna tjäna på inspiration och kontaktpersoner från personer som redan testat eller är igång. Poängen är att institutionerna har mycket att lära av varandra, både vad det gäller goda exempel på aktiv studentmedverkan och mindre lyckade satsningar. Vilka riktar sig nyhetsbrevet till? Innehållet intresserar alldeles säkert studenter som vill engagera sig i sina utbildningar. Men även om studenter kan åstadkomma mycket och har mycket energi, har de i jämförelse med anställda på institutionerna kort livslängd på universitetet. Därför är den viktigaste målgruppen lärare och beslutsfattare. Det är de som kan se till att satsningar som startas kan bli långsiktiga. Utbildningsinformatörerna Elin Lörelius, Mia Hellström, Anders Skoglund och Gabriella Hernqvist presenterade nya katalogen Utbildningskatalogen är här I mitten av februari kom en lika efterlängtad som rykande färsk nyhet från tryck, nämligen utbildningskatalogen för läsåret 12/13. När katalogen anlände passade utbildningsinformatörerna vid Studentavdelningen på att bjuda in till releasemingel på S:t Olofsgatan 10B. Ett fyrtiotal nyfikna slöt upp, varav många på ett eller annat sätt har bidragit i arbetet med katalogen. Utbildningsinformatörerna passade också på att visa upp resten av det universitetsövergripande studentrekryteringsmaterialet som finns vid universitetet. Det var både bekanta och nya ansikten samt interna och externa, kom hit och minglade, drack bubbel och kikade på det material vi producerar, säger utbildningsinformatör Elin Lörelius. mia hellström Varför tycker du att man ska börja prenumerera? Du som driver initiativ för aktiv studentmedverkan inom utbildningen får genom nyhetsbrevet möjlighet att sprida erfarenheterna till fler på universitetet. Och du som vill starta initiativ kan hämta hem både inspiration, nyttiga erfarenheter och kontaktpersoner genom notiserna. Ungdomsbarometern ett viktigt verktyg Ungdomar i åldern år är en viktig målgrupp att lyssna till för högskolor och universitet i Sverige. Den 7 mars kom Ungdomsbarometern på besök till Uppsala universitet för att berätta om resultaten i sin onlineundersökning där fler än unga svarat på frågor om attityder och livsstil. De omvärldsförändringar som sker påverkar de ungas referensramar och attityder. Dagens unga är individualister, som tidigt gör egna val och tar ansvar för sig egen framtid. De ser tillvaron som en utmaning och helst ska det vara roligt. Samtidigt finns det en motsägelse då det finns ett behov av att skärpa sig. Personliga intressen och egen passion är starka drivkrafter för framtidsvalen, men där finns också ett starkt arbetsmarknadsfokus. INSPIRATÖR. Historiastudenten Johan Gärdebo är redaktör för det nya nyhetsbrevet. Bland trenderna för 2011 ligger Applerelaterade produkter högt på listan. Vi hittar iphone och ipad, men där finns också ordet plugga. Intresset för vidare studier efter gymnasiet är kanske större än någonsin. Cool och plugghäst är inte längre en motsättning, uttrycker sig en av informanterna i undersökningen. De flest vill plugga eller jobba direkt efter gymnasiet. På plats tre kommer ut och resa. Åtta av tio av de tillfrågade ungdomarna kan tänka sig att studera vidare inom tre år. Studentliv och tradition En tredjedel av de studieintresserade i undersökningen kan tänka sig att studera på Uppsala universitet, något fler kvinnor än män. På topp tre för associationer till Uppsala universitet ligger studentliv, utbildningskvalitet och tradition i nämnd ordning. mia hellström Foto: Mikael Wallerstedt Årets hjärnäpple till optisk innovation Från examensarbete till växande företag med 15 anställda och leverantörer över hela världen så kan man beskriva Rolling Optics resa de senaste åren. Forskarna bakom företaget, Axel Lundvall och Fredrik Nikolajeff, belönades med årets Hjärnäpple, som delas ut till framstående innovationer vid Ångströmlaboratoriet. Det är roligt att vara med och synliggöra alla innovatörer och entreprenörer vid Ångströmlaboratoriet, sa rektor Eva Åkesson när hon under en prisutdelning på Ångströmlaboratoriet delade ut priset Vision till forskare som tagit patent på sina uppfinningar under året. Sedan var det dags att dela ut Hjärnäpplet, Ångströminnovationernas egen Oscarstatyett. Spänningen var stor när Om priserna Hjärnäpplet delas ut till affärsidéer som är hållbara över tid och som har utvecklats vid Ångströmlaboratoriet. Vision delas ut till alla som, via universitetets innovationssystem, tagit patent på sina idéer under året. Årets pristagare är Hugo Nguyen, Anders Persson, Shi Cheng, Henrik Kratz, Martin Berglund, Klaus Leifer, Hassan Jafri, Håkan Engqvist, Cecilia Persson, Johanna Olofsson, Ilia Katardjiev, Ventsislav Yantchev, Patrik Hollman, Jonas Åberg och Benny Andre. Lars Jonsson, chef vid UU Innovation, meddelade pristagarnas namn: Axel Lundvall och Fredrik Nikolajeff, som tillsammans startade företaget Rolling Optics år Det började redan 2002, när Axel Lundvall gjorde sitt examensarbete i mikrosystemteknik. Hans handledare docent Fredrik Nikolajeff ledde forskningen kring optiska material, ljusspridning och nanoteknik i tunna filmer. Det var med utgångspunkt från Axels lovande resultat som idén kom att framställa tredimensionella bilder i tunn plastfolie. Sedan dess har de byggt upp ett av Sveriges mest lovande högteknologiska företag med 15 anställda och egen produktionsanläggning. Tunna filmer blir etiketter Rolling Optics tar fram tunna filmer vilka upplevs som om de hade en 3Dstruktur. Det största användningsområdet är genomskinliga etiketter som sätts på förpackningar av olika slag. Till exempel på läkemedelsförpackningar, där etiketten sätts av säkerhetsskäl, eller på exklusiva hårvårdsprodukter, där etiketten stärker varumärket. Eftersom vi är de enda som använder den här tekniken har vi skapat en unik produkt, som inte går att kopiera. Det ger både autenticitet och ett visuellt värde för våra kunder. Ett nytt område vi satsar på är att märka produkter med extra hög säkerhet, såsom pass och ID-kort, berättar Axel Lundvall. Stödet från UU Innovation, universitets enhet för frågor om kommersialisering och näringslivssamverkan, och universitetets holdingbolag UUAB har betytt mycket. Genom att UUAB tidigt investerade i företaget blev det möjligt att starta utvecklingsprojekt, så att vi även kunde testa och utveckla möjliga metoder för massproduktion av 3D-etiketter, berättar Fredrik Nikolajeff. Tävla i Sveriges första Forskar Grand Prix Är du forskare eller forskarstudent vid Uppsala universitet? Kan du kommunicera vad du forskar om på tre minuter? Nu har du chansen att prova när Uppsala universitet, ja hela Sverige, för första gången arrangerar Forskar Grand Prix. Det här är jättespännande! Det handlar om att kunna kommunicera sin forskning på några få minuter; en kort historia med inledning, klimax och avslutning. Det är en tävling i bästa sättet att presentera och kommunicera, inte bästa forskningsprojektet, säger Pernilla Björk, kommunikationsdirektör vid Uppsala universitet. Alla som arbetar med forskning eller arbetar med att tillämpa vetenskap och teknik exempelvis högskolelärare, forskare och forskarutbildningsstudenter kan delta i tävlingen. Tävlingen är däremot inte öppen för den som arbetar professionellt med att kommunicera forskning, som kommunikatörer. Den svenska tävlingen Forskar Grand Prix som nu drar igång, är en bearbetad version av Norges Forsker Grand Prix som i sin tur är utvecklad från ett koncept från Danmark. Målet är att höja statusen för forskningskommunikation, ge det mer uppmärksamhet, och att visa på bredden i svensk forskning. Forskarna måste bli mer medvetna om vad som krävs för att kommunicera effektivt med omvärlden, säger Cissi Askwall, generalsekreterare vid Vetenskap & Allmänhet, som är initiativtagare till tävlingen, i samarbete med de fyra forskningsråden Fas, Formas, Vetenskapsrådet och Vinnova. Inför publik Ett tiotal orter i Sverige har anmält intresse för att delta i tävlingen. Den nationella finalen kommer att ske i Stockholm, i slutet av året. Alla deltagare kommer att tränas i presentationsteknik och berättande för att sedan kunna presentera sin forskning på ett begripligt sätt för en publik som inte vet något om ämnet. Och så måste forskarna klara av PRISADE. Från vänster Fredrik Nikolajeff och Axel Lundvall fick Hjärnäpplet för sina innovationer. Här med rektor Eva Åkesson. att framträda inför en stor publik, deltävlingen sker nämligen på scen inför jury och publik. Deltävlingarna kommer att vara en del av Forskarfredag den 28 september och i Uppsala kommer deltävlingen att filmas. Vi hoppas på många deltagare. Chansen att blir Sveriges första vinnare Forskar Grand Prix l 5-8 deltagare får tre minuter på sig att från en scen presentera sin forskning för jury och publik. l Presentationen bedöms utifrån framförande, struktur och innehåll. l Publiken röstar via mentometerknappar eller liknande. l Juryn, som företräder akademi, media och scenkonst, ger sina poäng. l 2-3 deltagare med högst poäng går vidare till en andra rond, där de har fem minuter på sig att utveckla sin presentation. l En delfinalvinnare utses och premieras. annica hulth av Forskar Grand Prix borde sporra våra forskare. Dessutom blir det en upplevelse utöver det vanliga. Inte minst inspirerande coachning i presentationsteknik som kommer att vara användbart för forskarna även i den fortsatta karriären, säger Pernilla Björk. gunilla sthyr Foto: Teddy Thörnlund 8 UNIVERSEN # 2-12 UNIVERSEN #

6 Tema: Universitetet och EU Alla universitet vill ta del av de näst intill obegripligt stora summor pengar som EU delar ut till europeisk forskning varje år. Men hur går det för Uppsala universitet? Universen tittar närmare på universitetets relation till EU. Stor ökning av EU-anslag Förra året säkrade Uppsala universitets forskare EU-anslag värda närmare 31 miljoner euro. Det är en ökning med 55 procent jämfört med för två år sedan. Ett tätt samarbete mellan forskare, EU-projektkoordinatorer, ekonomer och jurister är en viktig anledning till framgången. Text: Helena Edström FOTO: Mikael Wallerstedt VÄGledning. Nyblivna mottagare av EU-anslag vid universitetet får nyttiga tips av ekonom Eva Thulin och EU-projektkoordinatorerna. EU-nytt Slutspurt i EU:s sjunde ramprogram l Det är dags för slutspurt i EU:s sjunde ramprogram för forskning och innovation. Det är under 2012 som de sista pengarna ska utlysas i programmet vars budget för åren 2007 till 2013 är drygt 50 miljarder euro års utlysningar beräknas uppgå till 10 miljarder euro. Pengarna utlyses till enskilda forskare eller forskarlag, samarbeten mellan universitet eller till stora infrastruktursatsningar. I mitten av mars publiceras den näst sista utlysningen av det populära Peoples (mer känt som Marie Curie) fellowshipprogram, Intra-European fellowship, International incoming fellowship och International Outgoing fellowship. I slutet av juli är det dags för den sista stora utlysningen inom samarbetsprogrammet i EU:s sjunde ramprogram, FP7. Potten är större än någonsin tidigare under FP7-perioden. Mer information om utlysningar: uu.se/forskningsfinansiering/eu-finansiering Sverige topp 10 l Sedan starten av EU:s sjunde ramprogram, FP7, har svenska deltagare beviljats närmare 9 miljarder kronor (864 miljoner euro). Sverige befinner sig därmed bland de 10 främsta länderna i FP7. Fram till oktober 2011 motsvarade det svenska deltagandet 3,9 procent av samtliga beviljade medel. Sverige har också en hög beviljandegrad. Cirka 25 procent av de svenska ansökningarna beviljas anslag, vilket ger Sverige en femte placering bland EU:s 27 medlemsländer. Uppsala universitets beviljandegrad under 2011 låg på 26 procent. Källor: Vinnova och Uppsala universitets forskningsservice. Kurs i EU-finansiering l Den 16 april arrangerar universitetets EU-projektkoordinatorer kurser i grundläggande och avancerad EU-finansiering. Anmälan skickas senast den 9 april till reihaneh.dehghani@uadm.uu.se. Vill du veta mer om kursen? Gå in på uadm.uu.se/forskningsfinansiering/eu-finansiering et är lunchtid på EU-kontoret på Biomedicinskt centrum, BMC. Universitetets EU-projektkoordinatorer gör de sista förberedelserna inför ett möte med forskare som just lyckats ta hem så kallade Advanced Research Grants från europeiska forskningsrådet ERC. Det handlar om rejäla anslag, runt 2,5 miljoner euro vardera, fördelat över fem år per forskare. Därför är även de berörda institutionernas ekonomiadministratörer inbjudna. Mötet är ett bra exempel på den stödstruktur för EU-finansiering som de senaste två åren byggts upp vid universitetet. Vi hjälper forskarna genom hela processen, från ansökan, via delrapporter och till slutrapportering. En av våra uppgifter är att minimera den byråkrati som är kopplad till EU-anslag, säger Anders Alderborn, EU-projektkoordinator inom vetenskapsområdet för medicin och farmaci. Sedan ungefär två år tillbaka har universitetet sju Stadig ökning av EU-anslagbbb Uppsala universitets kontrakterade medel från EU:s sjunde ramprogram, sorterade efter aktuellt utlysningsår. l ,9 miljoner euro (ca 265 miljoner SEK i dagens växelkurs) l ,5 miljoner euro (ca 193 miljoner SEK i dagens växelkurs) l ,9 miljoner euro (ca 171 miljoner SEK i dagens växelkurs) projektkoordinatorer med specialkunskaper inom olika vetenskapsområden. EU-kontoret ligger på BMC och när koordinatorerna beskriver sin roll säger de att de fungerar lite som vägledare med specialistkunskaper. De lotsar enskilda forskare eller forskargrupper genom hela processen, från information om specifika utlysningar, genom formulerandet av ansökan och till uppföljning av pågående projekt. En central insats är den uppsökande verksamheten där projektkoordinatorerna matchar kommande utlysningar mot forskares kompetens och inriktning. En insats som kan vara särskilt viktig inom vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap. Inom det vetenskapsområdet saknas en tradition av att söka EU-anslag och därför är startsträckan inom humaniora och samhällsvetenskap något längre, säger Gustav Sigeman, EU-projektkoordinator inom vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap. Det är därför vi är mycket ute på institutionerna och informerar om EU som forskningsfinansiär och om vad enskilda forskare och forskargrupper har att hämta i det sjunde ramprogrammet, tillägger Anna Eriksson-Trenter, även hon EU-projektkoordinator inom vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap. Stadig ökning De senaste tre åren har det skett en stadig ökning av intäkter från EU kontrakterade universitetets forskare anslag för i storleksordningen 20 miljoner euro under fem år var siffran 31 miljoner euro. En viktig del av vårt arbete är att hjälpa forskarna att få högre kvalitet på sina ansökningar. Vi ska hellre skicka in få riktigt bra anslagsansökningar till EU än många halvdåliga, säger Ylva Bäcklund, EUprojektkoordinator inom vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap. En annan viktig anledning till framgången är att även ekonomer och jurister är kopplade till stödstrukturen kring den ansökande forskaren eller forskargruppen. På dagens möte är exempelvis huvudnumret en representant från ekonomiavdelningen som ska gå igenom hur EU-kommissionens krav på återrapportering ser ut. Förstår man inte hur underlag och bokföring ska se ut redan från start så tar det mycket kraft och tid att reda ut det senare i projektet. Gör man rätt från början så spar man enormt mycket administrativ tid, säger Eva Thulin, ekonom vid ekonomiavdelningens redovisningsenhet. Mer tid till forskning Hon beskriver samarbetet med projektkoordinatorerna som roligt, givande och framförallt oerhört viktigt. Här bygger vi en brygga mellan forskarna, institutionernas ekonomiadministratörer, projektkoordinatorerna och ekonomiavdelningen som är avgörande för utfallet. Vi skulle inte klara det lika bra om varje del jobbade för sig själv. En viktig effekt av universitetets nya stödstruktur är att det frigörs mer tid för forskning. Gör man rätt från början så spar man enormt mycket administrativ tid. Forskare och administratörer frågar oss om ansökningar, support, mallar och rapportformuleringar vilket spar tid för samtliga inblandade. Med vår kompetens kring EU:s regler kan vi ofta ta fram ett svar på ett par minuter som skulle kunna ta en forskare flera dagar att få fram, säger Krister Halldin, EU-projektkoordinator inom vetenskapsområdet för medicin och farmaci. Stämmer det att ett EU-anslag för med sig extra mycket administration? Både ja och nej, EU-kommissionen är noggrann när det gäller rapporteringen och ställer i viss mån andra krav än svenska finansiärer. Men egentligen är upplägget logisk. Så länge man har tänkt igenom detta redan i ansökningsfasen, så är det inga problem, säger Ulf Westerlund, EU-projektkoordinator inom vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap. Men det är viktigt att vara tydlig med forskarna att det kommer att krävas en hel del administration och att projektbudgeten ska läggas därefter, säger Krister Halldin. Uppskattat stöd Så är det då dags att starta mötet med de nyblivna EUanslagsmottagarna. Ett 20-tal personer forskare, administratörer och projektkoordinatorer lyssnar noggrant på ekonomen Eva Thulins genomgång av tidrapporter, betalningsflöden och eurokursens betydelse samt olika hjälpmallar och dokument som finns på ekonomiavdelningens webbsida. När mötet är slut fångar Universen en av forskarna, Patrik Aspers, professor vid sociologiska institutionen. Han har just lämnat Stockholms universitet för professuren i Uppsala. Hans forskning rör så kallad konvaluering, eller ickeekonomiska marknader och eftersom EU-anslaget är knutet till honom som forskare tog han med sig projektet till sin nya arbetsplats. Jag har tidigare aldrig jobbat med EU-anslag, så det är mycket som är nytt. Det känns väldigt bra att ha tillgång till den här stödstrukturen, det hade vi tyvärr inte vid Stockholms universitet, säger han. Att härbärgera ett stort EU-anslag är en ny situation även för sociologiska institutionen, som hittills inte haft särskilt mycket med EU att göra. Tidigare har den allmänna opinionen varit att det knappt är värt besväret att försöka ta hem EU-anslag. Stödet som nu finns på universitetet uppskattas därför mycket av administratörer, forskare och institutionsledningen, säger Helena Olsson, administrativ samordnare på sociologiska institutionen. Horizon tar över 2014 l EU-kommissionens nya ramprogram för forskning och innovation, som tar över efter det sjunde ramprogrammet, heter Horizon Programmet fokuserar på de tre delarna spetskompetens, industriellt ledarskap och samhälleliga utmaningar. Forskning kring samhällsvetenskap och humaniora kommer att ges en närmast fördubblad budget jämfört med nuvarande ramprogram, bland annat på grund av aktivt lobbyarbete av Uppsala universitet. Förlängt avtal med sökmotor för utlysningar l Sedan några år har alla verksamma vid Uppsala universitet fri tillgång till tjänsten Research Professional, en sökmotor som dammsuger hela världen på utlysningar. Förutom möjligheten till fritextsökningar på aktuella utlysningar, forskningsämnen eller finansiärer kan registrerade forskare sätta upp egna profiler och prenumerera på utlysningsalerts inom områden som forskaren själv bestämmer. Universitetets abonnemang på Research Professional har nu förlängts till våren Tjänsten har även utvidgats till att inkludera fri prenumeration på tidskrifterna Research Europe Today, Research USA, Research Europe News, Research Fortnight News och Personal News Alerts. Vill du testa sökmotorn? Tjänsten nås via Research-Professional 10 UNIVERSEN # 2-12 UNIVERSEN #

7 Tema: Universitetet och EU Hinder på kvinnors karriärväg synliggörs SYNLIGGÖRARE. Minna Salminen-Karlsson koordinerar EUprojektet om informella hinder på kvinnors akademiska karriärvägar. Informella hinder i arbetsmiljön försvårar kvinnors väg till ledande forskningspositioner. I ett gemensamt EU-projekt ska Uppsala universitet och sex andra europeiska lärosäten hitta sätt att förändra de negativa strukturerna. Text: Annette Ulvenholm Wallqvist FOTO: Mikael Wallerstedt år projektansökan är otraditionell eftersom vi inte har ett mätbart mål om ett visst antal procent kvinnor på ledande positioner. Istället ska vi kartlägga och motverka de dolda hinder som finns i arbetsmiljön, säger Minna Salminen Karlsson som är projektkoordinator och jämställdhetsspecialist på enheten för lika villkor på personalavdelningen. EU-projektet är inriktat på forskarkarriärer inom teknik och naturvetenskap. Eftersom behoven och synen på jämställdhet skiljer sig åt mellan länderna har projektgruppen tagit fram åtta åtgärder som universiteten kan arbeta med. Vilket, eller vilka, de använder bestämmer lärosätena själva. Alla åtgärder, utom en, är riktade mot arbetsmiljön istället för direkt mot kvinnorna, berättar Minna Salminen Karlsson. Undantaget är en traditionell ledarskapsutbildning för kvinnor, där kvinnliga forskare får lära sig att använda sin röst och den makt de har. För övrigt kan universiteten välja mellan att arbeta med statistik som underlättar jämställdhetsarbetet, kartlägga informella beslutsvägar, hitta kriterier för könsneutral rekrytering, analysera innehållet i begreppet vetenskaplig excellens, ta fram ett utbildningsmaterial för könsmedveten doktorandhandledning och att lära sig genomföra effektiva möten som motverkar härskartekniker. Statistik centralt Men en åtgärd måste alla arbeta med. Att analysera det motstånd vårt projekt möter och att gemensamt hitta strategier för att hantera svårigheterna. Vid Uppsala universitet ska fem av de åtta valfria åtgärderna genomföras. Gemensamt för dem alla är att de inleds med en kartläggning innan förslag på åtgärder tas fram. Sedan ska åtgärdernas genomföras och följas upp. Vi har till exempel valt att arbeta med statistiken eftersom den på ett enkelt sätt pekar på områden där det kan finnas ojämställdhet, säger Minna Salminen Karlsson. Vi måste analysera det motstånd vårt projekt möter och hitta strategier för att hantera svårigheterna. Statistiken tas fram centralt och kan handla om att jämföra om det ena könet har fler sjukdagar än det andra, hur tjänster delas upp hierarkiskt utifrån kön eller hur olika anställningsformer ser ut för kvinnor och män. En sned könsfördelning kan vara en indikator på ett problem som kräver förbättringar. För att motverka informella nätverk som gynnar det ena eller det andra könet, ska informella beslutsoch kommunikationsvägar kartläggas med hjälp av intervjuer. Informella uppfattningar Vi ska undersöka var och av vem beslut fattas och hur de kommuniceras. Det måste vara tydligt för alla hur beslutsvägarna ser ut, säger Minna Salminen Karlsson. Anställda på tekniska och naturvetenskapliga institutioner kommer också att få frågor om hur de uppfattar excellens. Det handlar till stor del om att undersöka vilken typ av arbete institutionerna värdesätter och hur det påverkar resurs- och könsfördelning. Begreppet vetenskaplig excellens är inte könsneutralt. Det finns informella uppfattningar om excellens som gör att männen framstår som mer excellenta än kvinnor. Dessutom ska ett kursmaterial för könsmedveten doktorandhandledning arbetas fram och det ska hållas utbildningar i effektiva möten. Gamla härskartekniker lever kvar och de marginaliserar både kvinnor och män. Med bättre strukturerade möten blir det svårare för en eller två personer att ta över, eller sitta helt tysta. Att arbeta med informella strukturer är en svår åtgärd att lyckas med, och Minna Salminen Karlsson menar att det finns mycket att lära. Statistiskt är Sverige långt ifrån bäst på att få fram kvinnliga professorer. Jämförs andelen kvinnliga professorer med rekryteringsunderlaget hamnar Sverige fyra från botten. Min uppfattning är att det är de manliga nätverken som försvårar för kvinnor. FESTA Female Empowerment in Science and Technology Academia koordineras av Uppsala universitet och satte igång första februari Det är första gången universitetsförvaltningen får pengar till ett EU-projekt, 2,5 miljoner euro under fem år. Deltar gör universitet i Sverige, Danmark, Litauen, Tyskland, Italien, Irland och Turkiet. Under projekttiden ska jämställdhetsfrämjande arbetsmiljöåtgärder vid naturvetenskapliga och tekniska institutioner testas och etableras, för att sedan spridas vidare i hela Europa. Miljarder till europeisk spetsforskning ERC har på kort tid positionerat sig som en av de viktigaste finansiärerna av europeisk spetsforskning. Initiativet värt 70 miljader kronor har tagits emot väl, men är de administrativa krav som följer anslagen för stora? Text: Magnus Alsne FOTO: Mikael Wallerstedt uropeiska forskningsrådet, ERC, introducerades i februari 2007 som finansiär av forskardriven spetsforskning inom EU. Redan programperioden fördelar ERC ungefär 70 miljarder kronor och kursen är klar; genom att stödja och uppmuntra de allra bästa och mest nyskapande forskarna ska rådet stimulera vetenskaplig excellens i Europa. En person som varit med och utformat ERC från grunden är vice ordföranden Carl- Henrik Heldin, till vardags chef vid Ludwiginstitutets Uppsalafilial. Vi har valt att arbeta enligt bottom up-principen, alltså att forskare ska ansöka och premieras utifrån egna idéer och kvaliteter. Vår utgångspunkt är att bra forskning föds då idéer tillåts uppstå i den enskilda forskarhjärnan, säger Carl-Henrik Heldin. Betyder oerhört mycket Två Uppsalaforskare som nyligen beviljats ERC:s Advanced Grant är Leif Andersson, professor i funktionsgenomik, och Ulf Landegren, professor i molekylärmedicin. Tillsammans erhåller de båda närmare fem miljoner euro att betalas ut den kommande femårsperioden. Anslag av den här storleken och längden betyder naturligtvis oerhört mycket för vårt projekt. Dels underlättar det bemanningen då vi sätter samman forskarteamet, dels ger det större frihet att plocka upp intressanta spår längs vägen, säger Leif Andersson. Leif Andersson och hans grupp ska studera genetiska variationer och individuella egenskaper hos kaniner, kycklingar och sillar, djur vars förutsättningar förändrats genom mänsklig inverkan eller naturliga vandringar. Vi känner att vi har ett starkt upplägg, och med ERCs anslag kan vi genomföra fullskalig forskning av de genetiska förändringar som varit kritiska för olika arters anpassning till nya miljöer. Utan dessa medel hade centrala delar av studien fått utgå och värdefull input omöjliggjorts, fortsätter Leif Andersson. FORSKAREN I CENTRUM. Den bästa forskningen nås då forskare premieras utifrån egna idéer och kvaliteter, enligt ERC:s vice ordförande Carl Henrik Heldin. Vill undvika onödig byråkrati Flera EU-bidrag har mött kritik för de högt ställda krav på redovisning och administration som följer. Även i forskarsamhället, där flexibilitet och snabb utveckling setts som självklarheter har inslag i reglementet ifrågasatts. Självklart vill både vi och finansiärerna att resurserna ska utnyttjas optimalt. Att tidrapportera för varje person och dag är däremot inte kompatibelt med bra forskning. För mig är det självklart att resultatet av arbetet måste väga tyngre än en perfekt tidsredovisning, inte minst vid ansökan om fortsatta anslag, säger Leif Andersson. I Bryssel är man väl medvetna om de synpunkter som finns och enligt Carl-Henrik Heldin är ett centralt mål att lämna de mest komplicerade påbuden för mer praktiskt lämpade metoder. ERC ska vara en effektiv finansiär utan onödig byråkrati. Varje projekts potential ska bedömas av forskare och de som beviljats medel ska förfoga över dem under ansvar. Mycket återstår att göra, men vi har åtminstone delvis lyckats frigöra oss från EU-kommissionens snåriga regelverk. Vi är också glada över att ha etablerat ERC och att vi programperioden får höjd budget, säger Carl-Henrik Heldin. Fler borde söka Med den stora betydelse ERC har för europeisk spetsforskning är det nödvändigt att finansiär och forskare hittar en nivå som passar båda parter. I potten ligger både Europas status i forskarvärlden och vetenskapens möjligheter till centrala framsteg. För Ulf Landegren och hans team kom ERCs Advanced Grant i helt rätt tidpunkt. Vi utvecklar effektivare metoder att identifiera proteinmarkörer, och för oss kommer anslaget i ett skede där vi har möjlighet att lägga en grund för nya angreppssätt i medicinsk forskning. Att vi beviljades medlen kan bero på vår lite ovanliga profil som uppfinnare av tekniker, men jag hävdar bestämt att fler inom Uppsala universitet borde söka ERCs anslag. I synnerhet nu då deras budget ökar, vilket ytterligare stärker chanserna för de sökande, säger Ulf Landegren. 12 UNIVERSEN # 2-12 UNIVERSEN #

8 utbyte VAN. I tio års tid har Arne Sjöblom åkt på lärarutbyte till Österrike. Fler anställda kan åka på utbyte Inspiration och nyttiga nätverk det är några av vinsterna när anställda åker på utbyte till andra europeiska lärosäten. Men trenden är att allt färre åker på utbyte. Nu uppmanas anställda att ta chansen och ansöka. et är inte bara studenter som kan åka på utbyte. Även universitetsanställda kan ansöka om att få åka till ett europeiskt land inom ramen för EU:s utbytesprogram Erasmus. Men antalet anställda vid universitetet som åker på utbyte har minskat de senaste åren. Förra året åkte ett tjugotal anställda, majoriteten lärare, på utbyte till ett annat land. Det är mer än en halvering jämfört med för några år sedan. Tyvärr är det inte så välkänt på universitetet att utbytesmöjligheten finns även för lärare och administrativ personal, säger Noelia Ollvid, koordinator för Erasmusprogrammet vid internationella kansliet. Erasmus erbjuder universitetsanställda möjlighet till utbyte vid ett stort antal partneruniversitet i EU:s 27 medlemsstater, EES-länderna Island, Liechtenstein och Norge samt Turkiet, Vill du veta mer?bbb l Lunchseminarium om utbyte Ons 28 mars, 12:15-13:00, Ekonomikum sal B115 om lärarutbyte inom undervisning Tor 19 april, 12:15-13:00, lokal meddelas senare om personalfortbildning Smörgås och dryck ingår. Anmälan senast 27 mars respektive 18 april: LLP@uadm.uu.se l Läs mer om lärar- och personalutbyten: Kroatien och Schweiz. Ett lärarutbyte kan exempelvis innebära undervisning av studenter vid ett utländskt lärosäte under minst en dag eller högst sex veckor. För administrativ personal kan utbytet innebära en kurs med koppling till de egna arbetsuppgifterna eller så kallad jobbskuggning, alltså att åka till ett utländskt lärosäte och på plats följa en kollega med liknande arbetsuppgifter. Fortbildningen ska pågå minst en vecka och högst sex veckor. Målet är att anställda ska utvecklas både yrkesmässigt och personligt och att kontakterna med Uppsala universitets partneruniversitet inom Erasmus ska stärkas. Viktigt för internationaliseringen Det är upp till den anställda att själv hitta utbyten som passar hans eller hennes behov. De allra flesta anställda som ansöker får bidrag och hjälp att komma iväg. Du börjar med att ta kontakt med något av alla universitet som vi samarbetar med inom Erasmusprogrammet och kommer överens om något som passar just dig. Sedan är det bara att ansöka om medel! Vi tar emot ansökningar löpande, säger Noelia Ollvid. Att antalet anställda som ansöker om att få åka på utbyte minskar tror hon beror på nya trender. Utbytesverksamheten och Erasmusprogrammet har funnits så länge att de tas för givna och lätt hamnar i skymundan. Men även personalutbyten kan vara en viktig investering i universitetets och institutionernas internationaliseringsarbete, anser Noelia Ollvid. Inspirera studenter Effekten stannar inte vid personen som åker på utbyte. Den som åker ut kan få inspiration, nätverk och långvariga och samarbeten. Samtidigt kan Uppsala universitets varumärke stärkas på det utländska lärosätet. En lärare på utbyte kan också inspirera studenter utomlands att komma till Uppsala och plugga. Och när läraren kommer hem kan han eller hon inspirera studenter här att åka på utbyte, säger hon. Att besöka en annan akademisk miljö i ett annat land ger både kunskaper, inspiration och nya perspektiv på den egna verksamheten. Det menar Ulrike Schnaas och Arne Sjöblom två av de medarbetare vid universitetet som deltog i Erasmusutbyten Text: Anders Nilsson FOTO: Mikael Wallerstedt n gång om året åker Arne Sjöblom, lektor vid företagsekonomiska institutionen, till Dornbirn i Österrike, för att vara gästlärare i företagsekonomi på Fachhochschule Vorarlberg. Jag åkte dit första gången 2002 och har varit där varje år sedan dess. Ibland en vecka, ibland fyra dagar. Som gästlärare föreläser Arne Sjöblom och deltar i seminarier om internationellt företagande i ett skandinaviskt perspektiv med exempel från företag som Ikea, Ericsson och H&M. Kursen ingår i den femte terminen i ett treårigt program för ekonomer en termin som helt hålls på engelska, och med många gästlärare från utländska partnerskolor. För mig ger det enormt mycket att delta i det här samarbetet, säger Arne Sjöblom. Dels är det konkreta arbetet med kursen stimulerande och utvecklande, dels är det intressant att besöka en annan akademisk miljö och se hur man jobbar där. Det ger influenser som man tar med sig hem. Att jag jobbar med case i min undervisning i Uppsala är till exempel ett resultat av vad jag sett och lärt mig vid Fachhochschule Vorarlberg. Nyttigt se hur andra gör En annan medarbetare vid Uppsala universitet som deltagit i ett internationellt utbyte är Ulrike Schnaas, pedagogisk utvecklare vid avdelningen för universitetspedagogisk utveckling. Hon besökte Universität Konstanz i södra Tyskland våren Min chef hade fått information om arrangemanget och skickade vidare till oss andra på avdelningen, säger Ulrike Schnaas. Jag nappade, bland annat eftersom jag vet att Konstanz är ett väldigt spännande uni- Med ny syn på jobbet versitet. Det är litet och ganska ungt, grundat på 1960-talet, med ambitionen att vara lite modernare, lite mer demokratiskt än de klassiska tyska lärosätena. På senare år har universitetet satsat extra på att utveckla bättre stödfunktioner i förvaltningen. Arrangemanget i Konstanz var en vecka långt och omfattade studiebesök och diskussioner om olika stabsfunktioner såsom kompetensutveckling och pedagogiskt utvecklingsarbete. Utöver Ulrike kom det också deltagare från Slovenien, Storbritannien och Estland. Precis som Arne Sjöblom framhåller Ulrike Schnaas hur nyttigt det är med ett intellektuellt miljöombyte, att få se hur det går till vid ett annat universitet i ett annat land. Viktigast att lära av andra Det är alltid lärorikt att se hur andra gör och tänker, säger hon. Det påminner om när jag, som ursprungligen är från Tyskland, var utbytesstudent i Sverige: man kommer hem och ser sin egen verksamhet med nya ögon. I december är det dags för Arne Sjöholm att besöka Dornbirn igen. Även Ulrike Schnaas vill gärna delta i fler internationella utbyten i framtiden, helst nischade mot just hennes eget område, pedagogisk utveckling. Det kan också tänkas att hon är värd nästa gång, eftersom flera hon träffade i Konstanz blev intresserade av Uppsala universitet och har uttryckt sitt intresse för att komma hit på besök. Föreberedelse centralt Vad krävs det då av en själv som deltagare för att en sådan här aktivitet ska bli givande? Att man förbereder sig noga, svarar både Arne Sjöholm och Ulrike Schnaas. I Arnes fall handlar förberedelserna bland annat om att fortsätta utveckla sin medverkan i kursen, i Ulrikes Det är oftast ur personliga kontakter med forskarkolleger och inte primärt ur universitetens partnerskapsavtal, som nya samarbeten föds. INSPIRERAD. Förra året åkte Ulrike Schnaas till tyska Konstanz. Nu vill hon åka på fler utbyten och även bjuda europeiska kollegor till Uppsala. om att kunna presentera Uppsala universitet och dess utvecklingsarbete för utländska kontakter. Du bör vara intresserad av andra människor och av att vidareutvecklas själv, säger Arne Sjöblom. Men hur får man tid att åka iväg? Och vad säger chefen? Arne Sjöblom menar att det kan vara svårt, men inte omöjligt, att få plats med detta i tjänsteplaneringen. Ulrike Schnaas utnyttjade sina kompetensutvecklingsdagar. Båda har chefernas fulla stöd. Att man är överens med sin chef om att man får resan inräknad i sin tjänst tycker jag är viktigt, säger Ulrike Schnaas. Annars är det ju en veckas arbete som ska jobbas in på något sätt. Med den arbetsbelastning som många har blir det svårt. Arne Sjöblom understryker vikten av personliga kontakter med till exempel forskarkolleger om man vill få ett utbyte till stånd. Det är oftast ur dem och inte primärt ur universitetens partnerskapsavtal, som nya samarbeten föds. Att delta i utbyten skapar i sin tur nya värdefulla personliga kontakter. Som gästlärare i Dornbirn har jag med åren lärt känna flera av de andra gästlärarna där från Irland, USA, Finland. Skulle jag vilja inleda ett nytt utbyte idag skulle det kännas naturligt att vända mig till någon av dem. 14 UNIVERSEN # 2-12 UNIVERSEN #

9 kulturellt UNG PUBLIK. Akademiska kapellets kombination av symfoniorkester och tv-spel har lockat en ny, ung publik till aulan. TV-spelskonsert drog storpublik Akademiska kapellet har gjort det igen fyllt universitetsaulan med en ovanligt ung och entusiastisk publik. På programmet stod tv-spelsmusik i riktigt maffiga arrangemang för symfoniorkester. Level 2bbb I mars 2011 drog Kungliga Akademiska kapellet fullt hus i Universitetsaulan med konserten Level UPPsala. Uppföljaren blev en ny konsert med samma ensemble, men helt nytt innehåll: Level 2 Uppsala/Sthlm. Konserten gavs två gånger, den 9 mars i Berwaldhallen i Stockholm och den 11 mars i universitetsaulan i Uppsala. Stämningen i universitetsaulan är upprymd en stund före konsertens början. Mitt i publikvimlet sitter Sanna Kurdahl och Sizzel Bjerknes, fulla av förväntan. Vi älskar spel och gaming. Framför allt Zelda men också Final Fantasy och Elder Scrolls. I stort sett alla tv-spel som finns med i programmet är bra, säger Sizzel. Hon är medlockad av Sanna, som var här på förra årets konsert Level UPPsala och inte ville missa uppföljaren. Vi spelar tv-spel varje dag och musiken är jätteviktig. Man kan ju inte spela utan ljud, det är en del av spelet. Att sitta här och lyssna känns kungligt. Riktigt kungligt! Uppföljningen till förra årets succé kallas Level 2 med en konsert vid Berwaldhallen i Stockholm och en i universitetsaulan i Uppsala. Kvällens konferencier David Westerlund, själv en äkta gamer, har letat fram flera klassiska tv-spelsteman som uppförs i nya arrangemang av universitetets symfoniorkester Akademiska kapellet. Många av verken spelas för första gången i liveversion. Med ljuseffekter i olika färger och bildspel på två stora skärmar, blir helhetseffekten stark. Mellan numren pratar David Westerlund med publiken. Super Mario är ju symbolen för allt som är gott och gulligt, men vem är han egentligen? Han klär sig i samma kläder varje dag och äter magiska svampar för att få kraft. Växlar snabbt Publiken skrattar och orkestern spelar vidare. Musiken är suggestiv och växlar mellan smäktande romantiska toner och krigiskt taktfasta marscher. Ibland kommer orkestern upp i ett otroligt snabbt tempo, under ledning av dirigenten Stefan Karpe. När det blir dags att spela musik från Zelda hörs glada rop från publiken. Vi får en snabb beskrivning av två spel det ena utspelar sig i rymden och den andra på öppet hav. Med David Westerlund som guide och bildspelen på skärmarna dras vi alla in i en fantasivärld. Musiken från Residence Evil bildsätts till exempel med animerade bilder av universitetshuset där någon tappat ut en blå vätska, som kan förvandla människor till zombies Under numret, som är en av kvällens höjdpunkter, uppträder sångerskan Alexandra Büchel. Mot slutet av konserten frågar David Westerlund: Har ni haft kul? Kommer ni tillbaka nästa år? Publiken svarar på sitt eget sätt, med stående ovationer. Och kräver ett extranummer innan de vill lämna aulan. annica hulth KUNGLIGT KUL. Att bänka sig i aulan och lyssna på tv-spelsmusik känns mäktigt, tycker Andrea Dillmar, Sizzel Bjerknes och Sanna Kurdahl. FOTO: JIM ELFSTRÖM Besök ett museum i påsk! Mynt från 1600-talet, mumier, sällsynta växter, dinosaurieskelett Allt fler upptäcker Uppsala universitets museer. Framför allt har antalet unga besökare ökat. Ett lämpligt påsklovsnöje för många särskilt universitetsanställda som har fri entré. esökarna blir fler och fler vid de flesta större regionala museer i Sverige, visar en sammanställning som Riksförbundet Sveriges museer har gjort. I rapporten nämns Museum Gustavianum som hade besökare under Då är även besökarna på Myntkabinettet inräknade. Motsvarande siffra för 2010 var Vi har helt klart en uppåtgående trend vad gäller besökare. Vi har också fler skolor och förskolor som har kommit hit, vilket är oerhört positivt, säger Jesper Bohm, informatör vid Museum Gustavianum. Vid Evolutionsmuseet har antalet besökare ökat med 10 procent de senaste tre åren. Då ingår både skolbesök och andra besökare. Vi har satsat på bra annonsering och roliga evenemang på skolloven. Vi har också en museibutik som utvecklats mycket de senaste tre åren och vissa besökare kommer bara för den, säger museiintendenten Karolina Larsson. Även Medicinhistoriska museet, som visar föremål från medicinens historia, har märkt av ett ökat intresse. Under 2011 kom 500 fler besökare än året innan. Våra föreläsningar en gång i månaden är ofta välbesökta och allt fler skolor besöker oss. Vårt samarbete med Psykiatrihistoriska museet är nog också av positiv betydelse, tror föreståndaren Eva Ahlstén. I Linnéträdgården ökade besöksantalet med personer och i Botaniska trädgården med under Besökssiffrorna varierar med väder och vind, På gång i trädgårdar och på museer l Museum Gustavianum Visar Augsburgska konstskåpet, vikingatida fynd, universitetets historia, mumier och mycket mer. Till museet hör också Myntkabinettet och Konstsamlingarna. Aktuellt: Utställning om etrusker fram till 3 juni. l Evolutionsmuseet Visar växter, djur, fossil och mineral sammanlagt mer än fem miljoner föremål. Bland dem flera unika dinosaurieskelett och tänder från Pekingmänniskan. Aktuellt: Påsklovsprogram på temat groddjur 2-5 april, med tipspromenad och pyssel för alla yngel! I höst firas Geologins dag och Kulturnatten, som sammanfaller på samma dag den 8 september. FOTO: Uppsala universitet l Medicinhistoriska museet Visar instrument, apparater och andra typer av material från läkarvetenskapen, farmacihistoria, sjuksköterskehistoria och Akademiska sjukhusets historia. Aktuellt: Mindre utställningar om psoriasis och tuberkulos planeras samt en utställning i samarbete med Upplandsmuseet om Landstinget som fyller 150 år i höst. l Myntkabinettet Visar Sveriges första mynt från 990-talet, världens tyngsta myntsort (16 kilo), världens första sedlar från 1660-talet och mycket mer. Aktuellt: Den permanenta utställningen besöks ofta av lärare och studenter. Här ges kursen Mynt, ekonomi och propaganda. POSITIV TREND. Allt fler besöker Museum Gustavianum. men en trend går att se: allt fler barn besöker Uppsala Linneanska trädgårdar. I Botaniska trädgården har vi sedan 2007 bjudit in förskolor att plantera sommarblommor och tulpanlök i trädgården. Vi har också arbetat med temaveckor för skolorna. Vi har nu fyra gånger fler besökande barn i Botaniska trädgården än innan 2007, berättar informatören Lotta Saetre. Samarbete med skolor är alltså vanligt, men även universitetets lärare och studenter är en viktig målgrupp. Det har Hendrik Mäkeler, antikvarie på Myntkabinettet, tagit fasta på. Under förra året startade till exempel kursen Mynt, ekonomi och propaganda. Utöver de självklara ämnena arkeologi och historieämnen, har även andra lärare börjat upptäcka att det går utmärkt att komma till Myntkabinettet i samband med undervisningen i till exempel språk, litteratur och ekonomi. annica hulth l Uppsala linneanska trädgårdar Visar Linnéträdgården och Botaniska trädgården som är Sveriges äldsta botaniska trädgårdar. Linnés Hammarby, Carl von Linnés sommarresidens, är en unik 1700-talsmiljö. Aktuellt: Påsklov i tropiska växthuset 3-5 april. Linné firas maj i Linnéträdgården, Botaniska trädgården, på Hammarby och i stan. I sommar blir det flera marknader och en odlartävling i Botan. l Carolina Rediviva universitetsbiblioteket I utställningssalen visas helt unika verk ur universitetsbibliotekets samlingar, till exempel Silverbibeln, vid sidan av tillfälliga utställningar. Aktuellt: En utställning om bokband och uppkomsthistoria planeras till sommaren. Fågelkvitter och snödropp då är våren här! Vad är ett säkert vårtecken och vad händer i påsk? Universen frågade några anställda på Biomedicinsk centrum. Enligt dem är våren redan här. Text: Helena Edström FOTO: Mikael Wallerstedt Iwona Kihlberg, lektor vid institutionen för kostvetenskap: När fåglarna kvittrar och solen skiner är det vår. Men framför allt handlar det om fågelkvitter, för det hör man även om solen inte är framme. I påsk ska jag sitta i min trädgård och spana efter snödroppar och krokusar och njuta av dem. Jag ska också njuta av livet och vädret, den goda påskmaten, och mina vänner och familj. Benny Axelsson, teknisk samordnare vid BMCintendenturen: När koltrasten sjunger, krokusar blommar och folk sitter ute och fikar. Jag åker förbi konditori Fågelsången varje dag och där sitter folk redan ute och fikar så våren är redan här. Det är tradition att barnbarnen kommer hem under påsken och då ska vi äta påskägg. Sophie Skogehall Zander, administrativ assistent vid BMC-intendenturen: Snödropp! När snön droppar från taket är det vår och där är vi redan. Vår är också när solen värmer ordentligt i lä och i solskott. Min plan för påsken är mest att njuta av att vara ledig. Det är första gången jag är ledig över påsk. Thomas Norberg, gästlärare vid institutionen för kemi BMC: Vår är det när koltrasten sjunger. Och jag har redan hört den, vilket betyder att det är vår. Påsken är alltid full med grejer att göra, bland annat ska jag elda en påskbrasa vilket är ett vårtecken i sig. Mats Hjortberg, adjunkt vid institutionen för medicinsk cellbiologi: Vårkänslan kommer när den varma solen kommer tillbaka. Och den är ju redan här, så då är det nog vår. I påsk åker vi ner till västkusten och hälsar på släktingar. Där är det nog ännu mer vår än här, så det ser jag fram emot. 16 UNIVERSEN # 2-12 UNIVERSEN #

10 Till sist Hugo Valentinföreläsning om tyskt tvångsarbete I slutet av andra världskriget fanns i Tyskland fler än sju miljoner utländska arbetare de flesta tvångsrekryterade, krigsfångar eller judar. Vid den tionde föreläsningen till Hugo Valentins minne gav den tyske historikern Ulrich Herbert ett detaljerat porträtt av tvångsarbetet som grundfundament i den tyska krigsekonomin. I krig tryter resurserna. Under andra världskriget äventyrades den tyska krigsekonomin av en omfattande rekrytering av tyska soldater. Naziregimens lösning på problemet, för att få jordbruk, industri och gruvor att fortsätta leverera, kom att heta utländsk arbetskraft och tvångsarbete. Från att vara några hundra tusen år 1939 ökade antalet utländska arbetare i Tyskland till Mikael Ingemyr och Simon Forsberg, båda studerande vid Uppsala universitet, tilldelas Anders Walls stipendium på kronor till unga forskare. Mikael Ingemyr studerar fysik och astronomi och hans forskningsområde är att analysera stjärnor och exoplaneter. Simon Forsberg läser till civilingenjör i bioinformatik och har utarbetat en metod för att avgöra hur olika proteiner interagerar med varandra. Per Ahlberg, professor vid institutionen för organismbiologi, Kerstin Lindblad-Toh, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi och Sven Widmalm, professor vid institutionen för idé- och lärdomshistoria har nyligen blivit invalda i Kungliga Vetenskapsakademien i klasserna för biologiska vetenskaper och humaniora. Tobias Wrigstad, biträdande lektor vid institutionen för informationsteknologi tilldelas The Dahl-Nygaard Junior Prize 2012 av organisationen Association Internationale pour les Technologies Objets, AITO, som årligen delar ut priset till en ung forskare som visar stor potential fler än sju miljoner år Mer än läger upprättades över hela Tyskland för dessa Fremdarbeiter, som den tyska allmänheten kallade arbetarna från andra länder. Den största gruppen var utländska civila arbetare, både frivilliga och tvångsrekryterade, framförallt från Polen, Sovjet och Frankrike. Den andra gruppen var krigsfångar och i slutet av kriget tvingades även koncentrationslägrens fångar och hundratusentals europeiska judar till arbete, sa Ulrich Herbert, professor vid tyska Freiburgs universitet, en av Tysklands främsta kännare av europeisk och tysk historia under och 1900-talen och specialiserad på den nazistiska perioden. Emot rasistiskt program Tisdag 6 mars talade professor Herbert, på inbjudan av Uppsala universitets Hugo Valentincentrum, vid den tionde föreläsningen i Hugo Valentins minne. 100-talet åhörare hade Namn som nämns inom området programmering och simulering. Kerstin Sahlin, professor i företagsekonomi, särskilt offentlig organisation, tilldelas 1924 års Gustaf Adolfsmedalj med blå-gult band. Hon belönas för att som prorektor mellan åren 2006 och 2011 ha gjort viktiga insatser i universitetets ledning under en dynamisk och framgångsrik period, och för sin nationellt och internationellt uppmärksammade forskning om bl.a. nya former av offentlig styrning och företags sociala ansvar. Den äldre Gustaf Adolfsmedaljen i guld tilldelas av konsistoriet: Caroline Liberg, professor i utbildningsvetenskap med inriktning mot läs- och lärprocesser, som under sin period som dekanus för fakulteten för utbildningsvetenskaper har genomfört ett omfattande arbete då fakulteten genomgått stora förändringar. FOTO: Tommy Westberg samlats i universitetshusets sal X för att lyssna till de öden som drabbade de miljontals tvångsarbetare som befann sig i Tyskland under andra världskriget. De flesta av arbetarna tvångsrekryterades, men det fanns också frivilliga bland de civila utlänningarna som kom till Tyskland med ett hopp om ett bättre liv, sa Ulrich Herbert. Arbetsförhållanden, levnadsförhållanden och status i det tyska samhället skiftade mycket för arbetarna. Användandet av utländsk arbetskraft gick egentligen emot regimens politiska och rasistiska program. De som kom från Polen och Sovjet var därför exempelvis tvungna att bära särskilda märken på sina kläder och propaganda spreds för att tyskar inte skulle umgås eller beblanda sig med polacker och ryssar. Naziregimen använde därför länge mycket hårda metoder för att behålla kontrollen över de utländska arbetarna. Göran Magnusson, professor i virologi särskilt molekylär virologi, som har haft en lång framgångsrik karriär som forskare och lärare vid den medicinska fakulteten. Dessutom har han innehaft ett flertal förtroendeuppdrag såsom prefekt, ledamot av konsistoriet samt dekanus. Torgny Persson, universitetslektor vid institutionen för biologisk grundutbildning, har som prefekt under nära 20 år framgångsrikt lett institutionen för biologisk grundutbildning med studenternas bästa i fokus. Den äldre Gustaf Adolfsmedaljen i silver tilldelas av konsistoriet: Catarina Arbin, enhetschef vid systemförvaltningsenheten vid ekonomiavdelningen, vars mångåriga arbete har utmärkts av stor kunnighet, stor respekt med verksamhetens bästa i fokus och med mycket stort ansvarstagande. FOTO: Staffan Claesson Hugo Valentincentrum På gång 25/3: Magnificat. Verk av bland andra Pärt, Bach, Öberg samt Monteverdi. Medverkar gör bland andra Uppsala Akademiska kammarkör. Domkyrkan kl. 18:00. Biljettpris: 100 kr. Barn upp till 12 år: 30 kr. Biljetter via samt Katedralbutiken i domkyrkan. 26/3: Sten Lindroths Minnesföreläsning Författaren, vetenskapsjournalisten och filosofie hedersdoktorn Maja Hagerman talar över ämnet Försvunnen värld: utgrävningar i Fyrisåns dalgång. Gamla och nya tolkningar av en trakt som kallats Svearikets vagga och gudars hem. Kl 19:15 i sal IV, universitetshuset. 10/4 och 11/4: Workshop om utbildning för hållbar utveckling, arrangeras av pedagogiska utvecklingsavdelningarna vid Uppsala universitet och SLU. Workshopen ges för undervisande personal vid två tillfällen: tisdag 10/4 kl vid SLU och onsdag den 11/4 kl vid Uppsala universitet. Sista anmälningsdag är den 26 mars Mer info: uadm.uu.se/pu/seminarier/ eller Charlotte.Sundstrom@uadm.uu.se. Den tyske historikern Ulrich Herbert föreläste om miljontals tvångsarbetare i Nazityskland. Förintelsen och övriga fall av folkmord och grova brott mot de mänskliga rättigheterna är en forskningsinriktning vid det tvärvetenskapliga forumet Hugo Valentincentrum vid Uppsala universitet. Hugo Valentin ( ) var en svensk historiker och författaren bakom boken Judarnas historia i Sverige blev han docent i historia vid Uppsala universitet, professor blev han Redan 1942 bidrog han med artiklar och föredrag om nazi-tysklands massmordspolitik mot judarna. 11/4: Om fjärrstyrning av lokal verksamhet handlar del två i seminarieserien Det styrda universitetet. Öppet seminarium om hur universitet styrs av utländska och internationella organisationer. Platsen är universitetshusets sal X, kl. 13:00. Anmälan på adressen fek.uu.se/fb/form/41. 14/4: Festkonsert Robert Sund 70 år. Universitetets aula, kl med Allmänna Sången, Fyris Kammarkör, La Cappella, Orphei Drängar, Uppsala Akademiska Kammarkör och Kungliga Akademiska kapellet. Biljetter erhålls kostnadsfritt i universitetshusets foajé (max 2st/pers) den 10/4 kl Om biljetter finns kvar delas biljetter även ut den 11/4 samma tid. 17/4: Seminarium i improvisation och gehörsspel med Ulf Johansson Werre. Vill du utveckla ditt spel? Kom till Musicum, i kvarteret Munken på Trädgårdsgatan 20 kl och få en musikalisk kick. Intresseanmälan till Rebecca.Dahl@ musik.uu.se. Foto: Mikael Wallerstedt I arbetsmiljöns tjänst Tjugotalet nya skyddsombud är ett välkommet tillskott till arbetsmiljöarbetet vid universitetet. I mars tog de examen och tillhör nu den runt 200 personer starka gruppen av skyddsombud runtom på universitetet. På Uppsala universitet finns fler än anställda och studenter. I en så stor organisation är det viktigt att delegera det systematiska arbetsmiljöarbetet till universitets Bostad Önskar hyra: l Postdoktoral stipendiat från Tyskland söker bostad 15/ /5 2013, ev. förlängning 1 år. Den sökande är doktor i fysik och ska arbeta på institutionen för fysik och astronomi. Kontakt: Anne. Kronquist@fysik.uu.se l Nyanställd leg. psykolog, 59 år, söker övernattningsrum alternativt lägenhet, ca 3 rum, att hyra från och med juli-augusti Kontakta Matts Björklund tel eller matts. bjorklund@uadm.uu.se. l Gästforskare vid institutionen för neurovetenskap önskar hyra rum eller mindre lägenhet under 1 år från eller när tillgänglig. Kontakta Finn Hallböök på eller finn. hallbook@neuro.uu.se. l En gästforskare (postdoc) vid företagsekonomiska institutionen söker bostad omgående för minst ett år framåt. Kontakta elisabeth.hallmen@fek.uu.se eller tel l Programdirektör vid universitetet önskar hyra del i hus eller lägenhet i Kåbo med omnejd. Varannan vecka bor jag ensam Nya skyddsombuden med rektor Eva Åkesson. institutioner och avdelningar, sa rektor Eva Åkesson som var på och varannan tillsammans med min 10-åriga dotter. Har god ekonomi, är rökfri och husdjursfri. Delar gärna om så önskas gemensamma sysslor som trädgårdsskötsel med hyresvärd. Inflyttning är relativt flexibelt. Goda referenser finns. Kontakta eva.friman@ csduppsala.uu.se eller ring Uthyres: l 5a på Drottninggatan med utsikt över både Domkyrkan och slottet uthyres från maj 2012 och ett år framåt med ev. möjlighet till förlängning. Hiss från markplan, stor balkong, påkostat kök och badrum, öppen spis, matsal, salong och bibliotek med Friskvård Prova på bowling Vill du prova att spela bowling med dina arbetskamrater är du välkommen att göra det på Fyrishovs bowlinghall tisdag den 27 mars kl eller tisdag den 3 april kl Begränsat antal deltagare per bana. OBS! Obligatorisk anmälan till Gunilla.Eklund@ub.uu.se plats i universitetshuset den 8 mars för att dela ut skyddsombudsnålar till de nya skyddsombud som genomfört universitetets interna skyddsombudsutbildning. Skyddsombudsutbildningen omfattar lagar och regler inom arbetsmiljöområdet, skyddsombudets roll och en genomgång av den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. Skyddsombuden är arbetstagarnas valda ombud i arbetsmiljöfrågor och har ansvar för att vaka över att arbetsgivaren fullgör sitt arbetsmiljöansvar. Dags för Rektorstur och cykeltävling Ta med dina kollegor ut på en eftermiddag i friskvårdens tecken under Rektorsturen, som går av stapeln onsdag den 9 maj med start kl Start och mål är vid Campus 1477 Blåsenhus. Välj mellan att gå eller springa en bana i Stadsskogen, delta i ett gympapass utomhus, spela beachvolleyboll eller boule. Rektorsturen arrangeras av Universitetspersonalens idrottsklubb och alla som genomfört en aktivitet får en present. Ytterligare information läggs inom kort ut på webben: Den som vill få motion och samtidigt vara miljövänlig kan delta i Universitetspersonalens idrottsklubbs tävling Cykla till jobbet. Tävlingen startar den 2 april och pågår fram till den 30 september. Priser utlottas bland samtliga deltagare. Den som lyckas övertala någon eller några av sina kollegor som annars inte cyklar, att börja nu, kan Foto: Jim Elfström också vinna ett fint pris. Gör så här: Kryssa i alla dagar du cyklar till jobbet i ett särskilt formulär som du hittar under vinjetten Cykla till jobbet på Efter den 30 september skickar du in det antal dagar du cyklat under perioden, samt ditt namn och institution till uik@ persorg.uu.se För mer information om tävlingen, kontakta Gunilla.Eklund@ub.uu.se. gammaldags charm, smakfullt möblerat. Kontakta Maria Arnborg på l Möblerad, renoverad villa med bl a fem sovrum, källare och terrass i utkanten av Gunsta uthyres till skötsam, rökfri och husdjursfri familj 1/ /5 eller 30/ minuters bilfärd från Uppsala centrum. Kallhyra: kr/mån. Referenser krävs. Kontakta Petter på eller petter_lonnstedt@ hotmail.com. l 20-tals villa i Luthagen uthyres ett år med start i juli/ augusti kvm, 5 sovrum, 2 badrum. Ring Johan Sundström på Motionslöpning och löpteknik Bli en bättre löpare och gör träningen roligare med mer kunskaper och träning i löpteknik. Tisdagar från Svettis vid Svandammen 17:30. Torsdagar från Stallet 17:30. För mer information: Leif.Karlsson@fek.uu.se Upbeat annual report According to the University s annual report, 2011 was a good year. Uppsala University turned over bsek 5.3 and showed a surplus for 2011 of msek 106, at the same time as operations are expanding. The number of employees has risen by 350 fulltime positions, corresponding to 500 individuals. At the same time, the number of full-year students was greater than ever in 2011, 23,426. The emphasis for educational offerings has shifted in the direction of an ever-growing proportion of students at the Uppsala University and Akademiska Hus are jointly investing msek 177 to expand the Biomedical Centre, BMC. The purpose of the new five-storey building Navet (the Hub) is to provide Uppsala s researchers in medicine and molecular bioscience with a world-class forum. Science for Life Laboratory, a collaboration between Uppsala University, Karolinska Institutet, the Royal Institute of Technology, and Stockholm University, is Sweden s largest ever commitment to research in life science. The goal is to Uppsala University, together with nine other Swedish universities, is behind the Sweden ScienceNet initiative a website with information about ongoing Swedish research in all disciplinary domains. Now the Swedish Research Council has been directed by the government to further develop the website. At present the database covers nearly 7,000 research projects. Information about the research projects on the website Sweden ScienceNet, SSN, is fetched University news second cycle, which is in line with the University s goals. The research evaluation Quality & Renewal was completed for the second time, and the results show positive developments. Of the some 500 research groups, nearly half were awarded the highest or second highest grade, which is considerably more than in The University has also been very successful in competing for external research funding, for example from the largest financier, the Swedish Research Council. SCIENCE FOR LIFE LABORATORY GETS NEW PREMISES AT BMC serve as a national resource for the entire country and a leading research actor internationally. Operations at SciLifeLab in Uppsala are currently spread out in many places at the University. With this new construction project, operations will have a shared base in existing parts of BMC and the addition called the Hub. The total project covers about 11,000 square meters of space. Construction will start in May this year, and the premises are estimated to be finished in the autumn of Researchers from Astrazeneca can be employed by Uppsala University Ever since Astrazeneca decided to close its research division in Södertälje (south of Stockholm) Uppsala University has been involved in talks regarding how to make the best use of the research competence and ongoing projects. Among other things, representatives from University management have met on several occasions with Lars Leijonborg, who has been appointed by the government to coordinate efforts to preserve research in connection with the shutdown. One way of contributing would be to employ researchers who are losing their jobs, says Vice-Chancellor Eva Åkesson. We re working to bring already started projects to completion in accordance with agreements. At the same time we are eager to preserve good initiatives over the long term and to make the best use of research competence, she adds. Research Web developing further directly from the data systems of research financiers. Current participants are the Swedish Research Council, FAS (Swedish Council for Working Life and Social Research), the Swedish Research Council Formas (sustainable development), Vinnova (Research and Innovation for Sustainable Growth), the Swedish Foundation for Strategic Research, and Riksbankens jubileumsfond. More financiers are in the process of joining. 18 UNIVERSEN # 2-12 UNIVERSEN #

11 profilen Karin Apelgren Foto: Mikael Wallerstedt VISIONÄR. Karin Apelgren inspireras av utmaningar, vare sig det handlar om mötet med nya generationer av studenter eller vardaglig myndighetsutövning. Karin Apelgren Ålder: 50 år Titel: Avdelningschef Familj: Singel Gör mig glad: En dag i skärgården, gärna i båten. Gör mig arg: Djurplågeri Personligt intresse: Är samlare och gillar därför loppisar och samlarmässor. Har till exempel en stor samling av gammalt pressglas och Skansenglas. Dold talang: Kan slå med lie och vindsurfa. Avdelningschefen som vill utmana En stor portion humor och knivskarp professionalism i denna förening hittar vi studentavdelningens nya chef som vågar utmana. Karin Apelgren har varit vid Uppsala universitet i hela sitt yrkesliv, men är långt ifrån traditionellt akademisk. ag började min karriär här vid universitetet med att studera biologi och doktorerade i botanik, men kontakten med studenter kändes så rolig så i stället för att söka fortsatta forskningsanslag blev jag studievägledare. För det var i mötet med studenterna hon hittade det som kändes mest givande. Tillsammans med kollegor och Studenthälsan skapade Karin kurser om studievanor och studieteknik. Dessa lyckades de sedan få in som en punkt i kursplanerna. Nu hade också Karin fått ett lektorat i biologi och blivit studierektor, men vid sidan om fortsatte det att hända saker som inte riktigt ingick i hennes tjänst. År 1999 var jag tvungen att göra ett val. Jag sa upp mitt lektorat och min tjänst som studierektor, som jag då hade på 50 procent. Det är ingenting man gör bara sådär och min dåvarande chef blev nog förvånad. Förklaringen till detta var helt enkelt att det fanns andra saker som kändes mycket roligare och lockade mer. Jag vill skapa ett klimat där man vill och kan förändring och där vi vågar utmana oss själva lite mer. Karin Apelgren har även skapat riktlinjer för pedagogisk skicklighet och utseende av excellenta lärare och arbetat med pedagogisk utveckling. Jag kommer senast ifrån tjänsten som chef för avdelningen för universitetspedagogisk utveckling. Jag kan inte säga annat än att Uppsala universitet är väldigt starkt inom det området. Det var bland annat kollegor vid universitetet som peppade henne att söka tjänsten som chef för studentavdelningen och påpekade att hon skulle ångra sig om hon inte gav det ett försök. Klart det är lite omvälvande när man är mitt i det, men under intervjun till tjänsten så kände jag direkt att det är det här jag vill göra. Vad är det då som är så roligt med att vara chef för studentavdelningen? Dels har det inledningsvis såklart varit en utmaning att ta över efter min företrädare Einar Lauritzen, dels gillar jag det disparata. Ena stunden är det myndighetsutövning och så i direkt anslutning till det får jag ta tag i saker som är mjukare. Studenterna ska komma hit, trivas, få den information de behöver och må bra. Avkoppling i naturen Visionerna är stora och målen högt satta. Vi ska fortsätta att vara en avdelning som alla vänder sig till med förtroende. Vi måste anpassa oss efter den generation som kommer till oss. Jag vill skapa ett klimat där man vill och kan förändring och där vi vågar utmana oss själva lite mer. Vi ska alltid fråga oss hur vi kan toppa det vi gör tillsammans. När du kopplar bort jobbet och bara är vad gör du då? Biolog blir man inte för att bli rik utan för att man är intresserad av det. Jag är med andra ord väldigt naturintresserad. Sommarstället i Östhammar betyder jättemycket och där pysslar jag med saker så ofta jag bara kan. Måla hus, hugga ved praktiska handgripliga saker är avkopplande. Karin hittar också kraft i sitt nya jobb. Just nu får jag alla frågor för första gången och det är spännande hela tiden. Omkring mig finns enormt mycket kompetens, som är en kraft i sig och ger trygghet. mia hellström