A. Det urbana VA-systemet Handledare Bengt Carlsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "A. Det urbana VA-systemet Handledare Bengt Carlsson"

Transkript

1 A. Det urbana VA-systemet Handledare Bengt Carlsson Introduktion Det urbana vatten- och avloppssystem (VA-systemet) i Sverige har byggts ut enormt under de senaste åren. De första metoderna att behandla avloppsvatten var enkla sedimenteringstankar som infördes under 1930-talet. Dessa tog dock bara bort de grövsta synliga föroreningarna. På talet infördes biologiska behandlingsmetoder för att minska utsläppen av organiska föroreningar. Detta för att reducera mängden av syretärande föroreningar (utsläpp av höga halter organiskt material leder till att syrehalten i vattnet minskar, vilket i sin tur kan leda till fiskdöd mm). Kombinerad biologisk-kemisk rening infördes på 1970-talet framförallt för att minska utsläppen av fosfor. Under 1990-talet har många reningsverk infört kväverening för att ytterligare minska belastningen på recipienten. Man kan konstatera att vi idag har en mycket välfungerande avloppsvattenhantering i Sverige med en hög grad av rening. Det finns cirka 2000 avloppsreningsverk och man beräknar att cirka 500 miljarder är investerat i ledningsnät och avloppsreningsverk. Det finns dock frågetecken om dagens system är ekologiskt uthålliga och vad man ska göra med avloppsslammet är en komplicerad fråga. Att återföra näringsämnen till jordbruket i form av avloppsslam är inte helt enkelt, låga gränsvärden på t ex tungmetallinnehållet gör att det ofta inte går att använda avloppsslammet som jordförbättringsmedel. Det finns även starka påtryckningsgrupper som, av olika skäl, inte vill att slammet hamnar på åkermark. Deponiskatt och ett förväntat deponiförbud komplicerar situationen ytterligare. Syfte Projektet skall behandla den urbana avloppsvattenrening i Sverige med betoning på VAsystemets historia. Två intressanta epoker är t ex införandet av vattenklosetten i Sverige i slutet på 1800-talet och införandet av kväverening under 1990-talet. Om önskemål finns hos projektgruppen kan andra aspekter av VA-systemet studeras, t ex:?? Studium av alternativa reningsmetoder. Dagens VA-system har kritiserats för att vara för centraliserat och icke-holistiskt. Med detta menas att användarna har svårt att "se" systemet. Detta ökar risken att skadliga/giftiga ämnens spolas ned i WC n. Gå igenom några olika alternativ reningsmetoder. Diskutera för- och nackdelar jämfört med nuvarande system. Vilka krav ställs på användarna? Studera också olika aktörers förhållningssätt gentemot de alternativa reningsmetoderna.?? Slamfrågan och olika aktörers agerande. Då avloppsvatten renas i ett reningsverk produceras slam. Frågan är vad man ska göra av detta slam. Användning av slam på jordbruksmark har i nuläget stoppats pga för höga föroreningshalter (tungmetaller mm). Studera slamproblemet med tonvikt på hur olika aktörer agerar. Litteratur Introduktion till avloppstekniken - Kommunförbundet I Vattumannens tecken Erik Isgård. Stadens tekniska system Div. kompletterande litteratur baserat på vilka frågor som önskas studera mera innegående. Kontakter Bestäms senare baserad på val av projektfördjupning.

2 B. Interaktiv TV för alla vad ska vi ha den till? Handledare: Eva Olsson Introduktion Med interaktiv TV avses enkelt uttryckt möjligheten för tittaren att kommunicera med sin TV. En förutsättning för detta är att man har digital sändning/mottagning. Nedanstående bild från Nokias hemsida (se även Länkar nedan) illustrerar de tre distributionsformer som finns för digital-tv idag, marksänd, via satellit eller kabel. Intentionen hos public serviceföretaget Sveriges Television (SVT) är att det marksända analoga nätet ska släckas ned helt Digital-TV sägs ge överlägsen bild- och ljudkvalitet, och genom att man använder radiovågornas frekvenser effektivare är sändningen mindre utsatt för externa störningar än den analoga (digitv.fi). Tittaren kan också få tillgång till en mångfald av kanaler och ges möjlighet att interagera. Det senare förutsätter att tittaren kan kommunicera information tillbaka till den som sänder, fjärrkontrollen med en mycket låg bandbredd nämns t.ex. som tänkbar kanal för den kommunikationen. Sändningen skulle på så sätt kunna anpassas till tittaren, tittaren skulle exempelvis kunna delta i omröstningar, få tilläggsinformation eller beställa varor/tjänster. Sändningarna skulle också kunna innehålla parallell information på olika språk. I EU-projektet Melisa har man för avsikt att demonstrera hur hela produktionskedjan kring interaktiv TV skulle kunna se ut genom att skapa en tillämpning för vadslagning och reklam. Tanken är att tittare på lite olika sätt ska kunna satsa pengar på resultat vid direktsända sportevenemang. Tittaren skall också kunna få anpassad reklam beroende på en användarprofil där man angett vad man vill se för slags reklam. I projektet tänker man sig också att reklamen ska kunna vara smart, dvs. att man inte gör traditionella avbrott utan att om tittaren t.ex. uppgivit att man är intresserad av golf så lyser Annika Sörenstams golfbag upp när den visas i bild, följt av ett meddelande om att man nu har ett specialerbjudande i en viss butik. I det läget skulle tittaren även kunna välja att få mer information om klubbor etc., t.ex. via e-post. Vid ett möte på Sveriges Television Interaktiva Media (SVT 1998) sade man sig dra upp

3 riktlinjerna för interaktiv television. Man skrev att de interaktiva tjänsterna utvecklades kontinuerligt och att interaktiviteten skulle ge oss möjlighet till nya format av TV-program. Man tänkte sig att tittarna med hjälp av fjärrkontrollen exempelvis skulle kunna delta i frågesporter, rösta i dokusåpor, sportevenemang eller i schlagerfestivalen. Argument som innehåller referenser till kvalité, bredd på utbud och t.o.m. demokrati återkommer ständigt från olika håll. Kulturdepartementets mål för mediepolitiken är att den ska stödja yttrandefrihet, mångfald, massmediernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadliga inslag i massmedierna. Vad som räknas som skadliga inslag finns inte närmare specificerat. I ett pressmeddelande angav även Digital-TV-kommittén (2001) att man strävar efter mångfald när man överväger fördelning av tillstånd för marksänd digital-tv. Man föreslog därför olika program som kan komplettera varandra så att sändningarna som helhet kan komma att tilltala olika intressen och smakriktningar. Man rekommenderade att det aktuella utbudet skulle kompletteras med program med inriktning mot sport, musik, film, nyheter och dokumentärer. Som en extra krydda i de regionala sändningarna föreslog kommittén dessutom att det lokalnära utbudet skulle kompletteras med interaktivt lärande och underhållning i det nya programmet Digi-TV. I kommitténs förslag till prioritetsordning för rikstäckande sändning i det digitala marknätet hamnade Eurosport på första plats, därefter följde Nickolodeon, MTV och Discovery. Även på Digitalforum pratar man om digital-tvs möjligheter när det gäller bild och ljudkvalité, kanaler för specialintressen, minoritetsspråk och lokala sändningar. Man förespeglar även möjlighet till att beställa sportevenemang, konserter och filmer med fjärrkontrollen, s.k. pay-perview, eller att kunna rösta på matchens lirare, rätta sin tipskupong, skicka och ta emot i TV rutan osv. Teracom som driver sändning av radio och TV-program i Sverige har gjort omfattande satsningar på utbyggnad av digital-tv och investeringar i dotterbolaget Boxer TV Access AB vilka har lett till ekonomiska problem. Därför beviljar Kulturutskottet under 2003 ett kapitaltillskott på högst 500 miljoner. Med anledning av att regeringens har föreslagit att det markbundna analoga nätet ska släckas ned och ersättas av digital markbunden sändning år 2007 har en debatt angående Teracoms monopolställning uppstått. I en folkpartistisk motion till riksdagen (2002/03:fp1122) anges att det i vissa områden blir mycket billigare att sända via kabel eller satellit och att marksänd TV inte är det enda sättet att nå hela befolkningen. Man förespeglar att det i själva verket är så att regeringen med marksänd digital-tv vill kontrollera TVn genom lagstiftning, en möjlighet som bara finns för marksänd TV. Regeringen vill kontrollera innehållet, till exempel hur mycket reklam som sänds och det kan man inte göra i kabel- eller satellitburen TV. Folkpartiet förespråkar ny, sammanhållen lagstiftning för elektroniska medier som tillåter större frihet där tittarna själva har makten över hur mycket reklam som sänds ( blir det för mycket, så väljer de ju bort den kanalen ). Att rent brottsliga inslag inte sänds t ex barnpornografi regleras redan i andra lagar. Avslutningsvis säger man i motionen att den nya tekniken gör det ju också lättare för föräldrar att utestänga reklam eller våldsamma inslag. Potentiella frågeställningar?? Redan i slutet av 1990-talet fanns idéer om hur interaktiviteten skulle utnyttjas. Vad har hänt sen dess? Använder man samma argument idag för att övertyga om teknikens förtjänster? Vilken policy har SVT idag, är framtidsplanerna de samma eller ser man nya/andra möjligheter med interaktiv-tv? Vilka eventuella konflikter skulle kunna uppstå mellan SVT och kommersiella kanaler? Hur påverkas dessa förhållanden av att

4 satellitkanalernas innehåll regleras av lagstiftning i det land där programmet sänds? Är det realistiskt att tänka sig att interaktiv-tv kommer att bli ett forum för lärande, vilket man eventuellt kan tolka in i Digital-tv-kommitténs pressmeddelande från 2001? Vad talar för respektive emot? Vilka kommersiella intressen kan förväntas anta den utmaningen??? Vår integritet naggas redan idag i kanten på många sätt, på gott och ont. Köpkortsföretag analyserar våra inköp och kan varna om kortet används på ett sätt som bryter mot vårt vanliga beteende. Något som de flesta kanske uppskattar på grund av risk för bedrägerier. På ICA registrerar många köpare villigt allt man handlar genom att använda koncernens eget inköpskort. Som kund kan man få ta del av speciella erbjudanden, men tekniken ger samtidigt oändliga möjligheter för riktad reklam, inriktning på hela butiker osv. Användarprofiler för interaktiv tv för att styra reklam eller t.ex. vadslagning medför liknande frågeställningar. Hur ser systemet för "registrering" ut? Vilka delar består det av? Vilka deltar, dvs. vilka är aktörerna. Vad finns det för lagstiftning respektive tekniska möjligheter? Vilka etiska frågor är viktiga att utforska i sammanhanget? Betalningsstrukturen skulle kunna se ut på flera olika sätt, t.ex. att tittaren aktivt väljer inbakad reklam och får titta avgiftsfritt eller att man väljer bort reklam helt och därmed får betala en avgift. Vilka konsekvenser medför olika betalningsformer??? Beskriv fördelar och nackdelar ur olika aktörers/intressenters/avnämares perspektiv med olika tekniska lösningar. Vilken teknisk lösning är mest intressant på sikt? När det gäller den interaktiva delen finns i dag ingen fastslagen standard för att sända tillbaka information från tittaren. Finns det behov av en standardisering (se white paper om MP4)? Hur kommer tekniken att fungera i en familj? Kan man ha flera profiler vid olika intressen eller måste man ha flera digitalboxar? Vilka eventuella konflikter eller problem kan man förvänta sig? Möjliga kontaktpersoner Melisa-projektet: Niklas Johansson ), Erik Borälv Människa-Datorinteraktion, Polacksbacken Sveriges Television: Håkan Sandberg, , (teknik, framtida inriktning, experiment med interaktiv tv) Några länkar Boxer är ett företag med en nära koppling till Sveriges Television vars affärsidé är att sälja digitala programpaket och interaktiva tjänster. Företaget ägs av det statliga bolaget Teracom (Sveriges största radio- och tv-operatör, tidigare en del av Televerket, se nedan) och Skandia. DigitalForum är ett gemensamt forum för alla större aktörer i respektive distributionsform av digital-tv: kabel, satellit och marknät. Med hjälp av saklig och neutral information säger man sig verka för att digital TV och digitala TV-tjänster ska införas på ett kontrollerat sätt och med minimal störning för hushållen. Digital-tv-kommittén digitv.fi Frågor och svar om digital-tv Kulturdepartementet Melisa-projektets hemsida

5 Motion till riksdagen 2002/03:fp1122 AN av Helena Bargholtz m.fl. (fp) med anledning av prop. 2002/03:72 Digitala TV-sändningar MP4, White Paper on MPEG-4, The Media Standard Nokia om digital-tv SVT Teracom är en nätoperatör inom områdena radio, tv, telekom- och informationstjänster och driver sändarstationerna i Sverige. I koncernen ingår också ett antal dotter- och intressebolag som kompletterar Teracoms roll som nätoperatör. Bolagens roll är bland annat att påskynda utvecklingen inom digital-tv och digitalradio.

6 C. Bioteknik bubblor, bakterier och biologiska system Handledare: Eva Olsson DNA (deoxiribonukleinsyra) är materialet för det genetiska minnet för människan liksom alla andra högtstående organismer. Det byggs upp av fyra olika kvävebaser (Adenin, Cytosin, Guanin, Tymin) som hålls samman av en ryggrad av en socker-fosfat. DNA är dubbelsträngat och formar en spiral där A/T och C/G alltid är par. En viss sekvens av baspar längs DNA-tråden utgör en gen. Hur kan en DNA-molekyl innehålla all information om en organism? Svaret ges av molekylens struktur, det är därför det är viktigt att kartlägga och sekvensbestämma den tredimensionella strukturen, ett arbete som pågår för ett stort antal organismer, allt från mjölksyrabakterier till malariaparasiter, på många håll i världen. I HUGO-projektet (HUman GenOme Project) har man kartlagt människans arvsmassa (det humana genomet, ca gener). Bioteknik är en relativt ny vetenskap och ett mycket intensivt forskningsområde. Kunskap om genom har revolutionerat vår förståelse av biologiska system, allt ifrån vad som händer inne i en cell till hur ett helt ekosystem hänger ihop. Det medför att vi kan använda helt nya metoder för att behandla och förstå sjukdomar som tidigare varit obotliga. Möjligheterna att utveckla nya läkemedel och diagnosverktyg kommer att öka eftersom de möjliga DNA -spiral. stral/t2/dna.gif målmolekylerna för läkemedel i kroppen blir fler, det talas t.o.m. om personliga läkemedel. Andra exempel på hur kunskapen kan tillämpas är utveckling av ätbara vacciner som kan förbättra situationen i utvecklingsländer, tomater som producerar vaccin mot stammar av kolibakterier och morötter som producerar vaccin mot hepatit B virus, att förse boskap med gener om gör den mer motståndskraftig mot vissa sjukdomar och att förse gröda med gener som gör den motståndskraftig mot bekämpningsmedel vilket möjliggör besprutning av odlingar. Bioteknik företag är högintressanta. I en Ekosändning i juni 2003 fick vi också bekräftat att det går bra för svenska företag som utvecklar bioteknik. Nya rön ger nya produkter och marknaden bedöms ha en hög potential, en del talar t.o.m. om bioteknikbubblan och rena guldruschen. Ett affärsområde inom bioteknik är utveckling av programvara och utrustning för DNAsekvensering. Under de senaste åren har ett antal strategier utvecklats för att sekvensbestämma genom, var och en avpassad efter olika krav på robusthet och känslighet. En teknik som kallas shotgun sequencing går t.ex. ut på att analysera en bit i taget och sedan lägga ett enormt pussel. En annan vanlig teknik för DNA-sekvensering är SNP (single nucleotide polymorphism). Gemensamt för de olika teknikerna är att det krävs kraftfulla och snabba datorer som utnyttjar matematiska algoritmer. Med hjälp av sekvenseringen kan man sedan få svar på biologiska och medicinska frågeställningar.

7 Potentiella frågeställningar?? Pyrosekvensering är en teknik för DNA-sekvensering bland flera andra. Vilket ursprung/bakgrund har tekniken? Vilka fördelar respektive nackdelar finns jämfört med andra tekniker? Finns det skillnader mellan olika tekniker när det gäller t.ex. kostnader och analysresultatets säkerhet? Hur prioriterar man när man som kund, forskare eller t.ex. konsultföretag, väljer teknik? Är det den tekniska lösningen eller ekonomi som får styra valet eller någon helt annan faktor? Hur påverkar tekniken i det här fallet (Pyrosekvensering) vad forskare kan göra??? Bioteknikområdet berör oss alla på många olika sätt. Konkurrensen är stor inom området som betraktas som hett vilket påverkar aktiemarknaden, enskilda företag har dock haft problem att bli vinstdrivande och säger sig ha brist på kapital. Vilka problem kan vara grunden för kapitalbristen? Finns det bioteknikföretag som är framgångsrika även vad gäller ekonomi? Vad skiljer dem från konkurrenter med framgångsrika produkter som ändå inte lyckats lika bra ekonomiskt? Vilka problem finns i processen att kommersialisera bioteknikprodukter??? Pyrosequencing är ett börsintroducerat företag. Hur gick man tillväga? Vad var avgörande motiv för börsintroduktionen? Vilka var svårigheterna? Nyligen förvärvades företaget Personal Chemistry som ännu inte var introducerat på börsen. Vilka motiv fanns för förvärvet? Verksamheten ligger inom bioteknikområdet men är ändå annorlunda, vilka fördelar respektive nackdelar kan man se här? Några länkar Bionet BiotechSweden Gentekniknämnden Linnaeus Centre for Bioinformatics Personal Chemistry Pyrosequencing Studiebesök Uppsala har ett antal företag inom bioteknikområdet. Ett studiebesök på Pyrosequencing som utvecklar, tillverkar och säljer kompletta system för snabb tillämpad genetisk analys, baserade på företagets patenterade teknologi Pyrosequencing, har förberetts.

8 D. IT och retoriken. Handledare Bengt Söderbergh Introduktion Projektet behandlar retoriken kring informationstekniken under den IT-bubbla som kulminerade vid millennieskiftet. Optimismen för informationsteknikens möjligheter hade på många håll antagit orimliga proportioner. Att mycket (men långt ifrån allt!) inom IT-branschen inte var annat än luftslott visade sig tydligt när branschen drabbades av en djup lågkonjunktur från vilken den fortfarande inte återhämtat sig. IT-bubblan kan beskrivas som en kombination av en finansiell spekulationsspiral samt en bred teknisk övertro kring möjligheterna för informationstekniken. Statliga och privata institutioner samt kapitalmarknaden var delaktiga i händelseutvecklingen. Olika samhällsgrupper, såsom politiker, forskare, författare, IT-entreprenörer och den finansiella sektorn var centrala aktörer för den process som utgjorde den expanderande bubblan. Syfte och frågeställningar Projektet medger ett flertal olika infallsvinklar.?? Belysa nationell eller internationell IT-politik. Förslagsvis kan ett projekt beskriva hur svenska staten formulerade politiken kring informationstekniken. Arbetet kan studera vad som sades vara politikens mål och syften samt vilka förväntningar som fanns för den nya tekniken. Vidare är det möjligt att jämföra hur, och i vilka delar, politiken sedan blev realiserad. Ett projekt kan även på likartat sätt behandla hur EU formulerade sin strategi till informationstekniken.?? Olika företags utveckling, t.ex. Framfab, Icon, Adcore, Cell Network etc, kan studeras, gärna i jämförelse med ett likartat/likartade företag i syfte att åskådliggöra retoriska aspekter på informationstekniken. Dessa företag representerades av färgstarka företrädare vilka flitigt figurerade i media, och även i Icon och Cell Networks fall agerade som författare (Johan Staël von Holstein (Icon) samt Christer Sturmark (Cell Network)). Ett tänkbart projekt kan studera dessa s.k. internetgurus retorik och jämföra det med andra faktorer, till exempel tekniska förutsättningar och ekonomiska aspekter.?? Projektet kan även behandla hela branscher, som t.ex. IT-konsultbranschen eller ITinfrastrukturbranschen, och försöka klargöra och analysera en del av den retorik som omgav dessa mycket heta branscher.?? En annan möjlig frågeställning är att studera retoriken från de ekonomiska aktörer som medverkade i den expanderande IT-marknaden. En hel del ekonomiska oegentligheter förekom under IT-bubblan, vilket främst i USA resulterat i en rad åtal och utredningar samt hårdare lagstiftning gentemot ekonomisk brottslighet. Här i Sverige har kritik framförts mot vissa fondkommissionärsfirmor för att de mer eller mindre ska ha lurat på främst småsparare värdelösa IT-aktier. Ett tänkbart projekt kan vara att studera ett fondkommissionärsföretags retorik för att sälja IT-aktier samt undersöka företagsanalyserna av olika IT-bolag. I projektet kan en diskussion föras rörande retorikens bakgrund och möjliga syften. Ett annat tänkbart projekt är att studera exempelvis den börsnoterade IT-konsulten Adcore, där företagsledningen blev mycket förmögen medan företaget sedermera krympte ihop till i stort sett ingenting. Denna utveckling kan förmodligen till viss del förklaras av den retorik som omgav företaget, och uppgiften kan bestå i att jämföra retoriken med de tjänster och den verksamhet som bedrevs inom företaget.

9 Exempel på relevant litteratur?? En del av senare års statliga IT-propositioner/utredningar (äldre dokument kan också vara av intresse).?? Johansson, M., Nissen J., Sturesson, L, 1998, IT-ism Informationstekniken som vision och verklighet, KFB Kommunikationsforskningsbedningen och TEKDOK, Stockholm.?? Kurslitteraturen.?? Näringsdepartementet (med ansvar för kommunikationsfrågor, inkl IT-politik).?? Ohlson, L., 2002, Ruinmakarna, Stock Letter AB, Ljungbergs Tryckeri.?? Staël von Holstein, J., 1999, Inget kan stoppa oss nu!, Ekerlid.?? Sturmark, C., 1997, IT och renässansmänniskans återkomst, Norstedts Förlag AB.?? Sturmark, C., 2001, Digital kommunikation i nätverkssamhället, Svenska Förlaget.?? Tengström, E., 1990, Myten om informationssamhället ett humanistiskt inlägg i framtidsdebatten, Kristianstads Boktryckeri AB.?? Tidningsartiklar i Affärsvärlden, Dagens industri, Finanstidningen, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter etc.?? Ågerup, K., 2002, Sagan om Adcore, Stock Letter AB 2002, Ljungbergs Truckeri.

10 E. Läkemedel Handledare David Thorsén Introduktion I Uppsala finns en längre tradition av läkemedelsutveckling och idag finns ett flertal företag med olika forsknings- och produktionsinriktning representerade i kommunen. Stora resurser kanaliseras också till den farmaceutiska industrin som av både ekonomer och politiker ofta ses som en svensk framtidsbransch. Störst hopp sätts i allmänhet till det biotekniska kunskapsområdet och till den biotekniska industrin. Men samtidigt som den tekniska utvecklingen sker snabbt är det både tidskrävande och kostsamt att utveckla nya läkemedel. Processen är forskningsintensiv och rymmer många osäkerhetsmoment. Tekniska problem kan självfallet tillstöta under utvecklingsprocessen och medicinska problem, som oväntade biverkningar, kan leda till att ett färdigt läkemedel till och med tvingas dras tillbaka. Den juridiska regleringen kring utveckling, tillverkning, försäljning och distribution av läkemedel är omfattande och kan dessutom variera mycket mellan olika länder. Inte minst den omfattande patentlagstiftningen kräver mycket tid och resurser av läkemedelföretagen. En trend som blivit allt starkare under senare tid är att de stora multinationella läkemedelsföretagen låter a ndra företag ta hand om forskning och utveckling och istället koncentrerar sig på marknadsföring och distribution. Vissa typer av läkemedel är dessutom mer ekonomiskt lönsam än andra, vilket tillsammans med patentlagstiftningen lett till en debatt kring läkemedelsindustrins etiska ansvar: hur ska den resurssvaga världens behov av medicinskt och socialt viktiga läkemedel hanteras (som exempelvis aidsmediciner eller utvecklandet av mediciner mot tropiska sjukdomar) då de stora behoven tyvärr också sammanfaller med en bristande betalningsförmåga. I denna debatt utmålas inte sällan de stora läkemedelsföretagen av mer stridbara debattörerna som giriga och samvetslösa. Produktutvecklingens tekniker och metoder är dessutom ofta något debatterad i sig själv: stamcellsforskning, bioinformatik, genmodifiering, djurförsök och kliniska tester är några exempel. Syfte och frågor Kort sagt är läkemedelsutveckling en komplicerad process kopplad till en rad andra samhällsområden där strikt tekniska faktorer samsas med medicinska, ekonomiska, juridiska, sociala, kulturella, etiska etc. Trots detta beskrivs läkemedelsutveckling ofta som en linjär process: från grundforskning via teknisk utveckling till medicinsk produkt färdig för marknaden. Ger denna linjära modell en rimlig beskrivning? Vilka styrkor och svagheter har den? Hur skulle en alternativ beskrivning kunna se ut? Projektarbetets syfte är att på några punkter ge en mer kvalificerad beskrivning av hur läkemedelsutveckling går till, en beskrivning som tar hänsyn till läkemedelsutvecklingens systemkaraktär. Vad karakteriserar dagens medicinska forskning och utveckling, exempelvis kopplingar mellan finansiärer och företag, lagstiftning, teknikutveckling, opinionsbildning och politiska förutsättningar? Hur förändras läkemedelsutvecklingens villkor i takt med förändrade sociala, vetenskapliga, ekonomiska, politiska, kulturella och tekniska förhållanden? Att läkemedelsutveckling inte är ett system i samma mening som transport- eller kommunikationssystem är uppenbart, men på vilket sätt kan begreppet system ändå användas? Och om inte, hur skulle man kunna beskriva hur läkemedelutveckling går till utan att förenkla allt

11 för mycket? Diskutera frågeställningarna i den gemensamma projektkappan. Vilka frågeställningar tycker ni kan vara aktuella för ert projekt? Arbetsmaterial Projektdeltagarna ska själva aktivt söka arbetsmaterial och information. Handledaren tillhandahåller visst introducerande arbetsmaterial. Länkförslag: Linjära modellen: Se exempelvis Läkemedelsverket: Läkemedelsindustriföreningen: Några stora globala företag: Biomedical Ethics: Bio informatics: Läkare utan gränser:

12 F, G. Kommersialisering av vetenskaplig forskning Handledare Torkel Wedin Introduktion Ur ett brett perspektiv innehåller kommersialisering av kunskap överföring av grundläggande forskning till en kommersiell applikation. Detta är emellertid ingen lätt och enkel process. Kommersialiseringen av vetenskaplig kunskap är tvärtom en komplex och sammansatt process som innefattar en mängd olika aktörer med olika intressen och som besitter olika typer av kompletterande eller ibland konkurrerande kompetenser. Kompetensen eller kunskapen som aktörer besitter kan dessutom vara antingen starkt kodifierad (dvs det är lätt att överföra den till andra aktörer) eller mer eller mindre tyst, vilket innebär att överföring till en aktör/individ från en annan innehåller vissa hinder. Typen av kunskap påverkar möjligheten till överföring och därmed kommersialisering. Det påverkar även vilka aktörer som kommer att vara aktiva i kommersialiseringsprocessen och vilka krav som kommer att ställas på dessa i termer av skyddande av produkten via patentering, företagshemligheter etc. Utvecklingsarbetet, kommersialiseringen, kan ske i formella eller informella kanaler, inom en organisation, mellan organisationer eller involvera ett flertal olika organisationer som formar ett nätverk. Kunskapsbärarna kan vara individer, formella organisationer eller kunskapsnätverk. Kunskapsöveföringen är formad av såväl de formella, legala strukturer som finns inom ett land, en bransch eller ett så kallat innovationssystem, som de mer informella strukturerna som existerar mellan individer eller organisationer. Marknadsutsikter är en annan aspekt som påverkar inriktningen av kunskapsområde som passar för kommersialisering. Vilka är användare och vilka krav kommer dessa att ställa på den färdiga applikationen? Finns anvä ndarna idag eller krävs det förändringar för att dessa ska efterfråga produkten? Hur stor är marknaden och hur mycket är de villiga att betala för en kommersialiserad applikation. Vilken nytta tillför produkten användaren/kunden? Är kund och användare samma individ? Hur styr detta forskningen och produktutvecklingen? Olika aktörer har olika intressen. Intresset kan vara monetärt, men kan även röra sig om andra värden, frihet att forska och publicera fritt, demokratiska värden, eller marknadsmässiga teorier kring konkurrens och fria marknader etc. I vissa fall sammanfaller intressen och i andra är de direkt konkurrerande. Hur harmoniseras dessa intressen? Vilka intressen dominerar? Hur harmonierar de olika intressena? Hur spelar politiska motiv in i denna process? Projekt: Riskkapitalets roll i kommersialiseringen av vetenskaplig forskning (två grupper) Riskkapital spelar idag en central roll kommersialiseringen av vetenskaplig kunskap. Hur har riskkapitalets roll för kommersialiseringen av vetenskaplig forskning sett ut historiskt i Sverige? Hur ser det ut idag? Vilken roll spelar ett riskkapitalbolag i kommersialiseringskedjan? Vilka positiva delar bidrar ett riskkapitalbolag med och vilka negativa effekter kan man spåra från att involvera ett riskkapitalbolag? Projektet innebär att studera ett riskkapitalfinansierat företag som har nått en marknad eller ett företag/projekt som håller på och arbetar mot en kommersialisering av företagets produkt(er). Grupperna ska själva genomföra intervjuer med lämpliga aktörer, som väljs i samråd med handledaren, för att kunna analysera ett kommersialiseringsfall. Handledaren kan bidra med bakgrundsinformation kring riskkapitalbranschen och även hjälpa till i kontakten med intervjuobjekt. Innan intervjuer genomförs rekommenderas dock att grupperna har samlat in bakgrundsinformation kring ämnet.

13 H. Bredbandsteknik för hela Sverige? Handledare: Staffan Wennerholm Introduktion Under 1990-talet ställdes Sverige inför möjligheten (enligt vissa tvånget) av en om- eller utbyggnad av informations- och kommunikationsteknisk infrastruktur. År 1998 myntade Carl Bildt parollen Bredband åt alla, och mot slutet av 90-talet företogs olika utredningar o m hur denna utbyggnad skulle se ut. År 2000 kom så också en proposition om den framtida informationstekniken i Sverige. En väl fungerande IT-infrastruktur för så kallad bredbandskommunikation ansågs vara en förutsättning för att Sverige skulle förbli en ledande IT-nation. IT-infrastrukturen ansågs också ha betydelse för tillväxt och företagande i alla delar av landet. Hur bredband definieras är inte oomtvistat, men en definition som använts är överföringskapacitet på minst 2 Mbit/s i båda riktningar. Flera offentliga aktörer var delaktiga i arbetet med utbyggnaden av bredband: förutom regering och riksdag till exempel Banverket, Svenska kraftnät och Telia. Ytterligare en viktig aktör var den så kallade IT-kommissionen vars uppgift är att analysera informationsteknikens samhällspåverkan och att befrämja en bred IT-användning som bedrev ett aktivt policyarbete kring utbyggnaden av bredbandstekniken. Utbyggnaden av den informations- och kommunikationstekniska infrastrukturen innehöll (och innehåller fortfarande) en rad problem vilka också tas upp i de dokument som behandlar bredbandsutbyggnaden. Det första problemet handlar om vilken teknik som skulle användas. De olika alternativ som bland annat diskuterades och som olika aktörer förespråkade var att antingen fortsätta bygga ut det befintliga telefoninätet som framförallt bestod av kopparledningar eller lägga ned ett helt nytt nät med ett annat utseende och med fiberoptisk kabel. Det andra problemet handlade om vilka hänsynstaganden som skulle väga tyngst i utbyggnaden. De överväganden som gavs stor roll var av icke-teknisk art och handlade om politiska, ekonomiska och juridiska frågor snarare än rent tekniska. Bredband ansågs till exempel innebära ett regionalpolitiskt och socialpolitiskt redskap i lika hög utsträckning som ett redskap för att förbättra tillväxten. Problemet blev således att bestämma vilka av dessa aspekter som skulle sättas i första rummet. Det tredje problemet handlade om den roll staten, näringslivet och olika teleoperatörer skulle komma att få i utbyggnaden av bredband. Staten ansågs till exempel stå inför två alternativa förhållningssätt. Å ena sidan kunde den förlita sig på marknadskrafterna i utbyggnaden av bredband. Å andra sidan kunde den gripa in på ett styrande sätt genom till exempel egna investeringar. Sverige är ett land med stor och glesbefolkad landsbygd. Frågan om bredbandstillgång för alla blev därmed extra komplicerad eftersom utbyggnaden innebar investeringar som inte kunde motiveras kommersiellt. Bredbandsutbyggnaden bör i detta projekt betraktas som ett exempel på ett teknikskifte som innehåller en mängd intressanta frågor och problem som bäst analyseras som delar av ett socio - tekniskt system.

14 Syfte och frågeställningar Syftet med projektet är i vidaste mening att studera bredbandsutbyggnaden som ett socio -tekniskt system. Flera intressanta frågekomplex finns därmed att ta ställning till inom ramen för detta exempel. Fundera på frågorna i den gemensamma projektkappan och se om någon kan vara intressant att belysa med bredband som exempel. Med utgångspunkt i de problem som ovan beskrevs kan projektet också rikta in sig på att undersöka ett av dem i fördjupning. Bland aktörerna inom bredbandsutbyggnaden fanns en osäkerhet och oenighet om vilken teknik som borde väljas. Hur ser grunderna för ett val av teknik ut? Är det så enkelt som att bäst teknik vinner? Om inte, vilka faktorer av icke-teknisk art kan tänkas spela in? Bredbandsutbyggnaden illustrerar hur stor betydelse politiska överväganden och mål har i utvecklandet av ny teknik, men vilka var dessa politiska mål mer precist, och hur såg deras inbördes förhållande ut? Kan man säga att utifrån denna teknik skapades en politisk dagordning där näringspolitik, regionalpolitik och socialpolitik placerades i en klar inbördes ordning? Trots att flera olika aktörer var involverade i diskussionerna kring utbyggnaden av bredbandstekniken, var statens roll den viktigaste. Vilken blev denna roll och vilka var de främsta argumenten för, och målen med, denna roll? Vad ansågs vara för- och nackdelarna med en stor respektive en liten statlig inblandning i utbyggnaden? Fanns några klara mellanlägen mellan stor och liten statlig inblandning? Hur såg de i så fall ut? Ytterligare ett alternativ för projektarbetet är att studera förhållandet mellan några eller alla av problemkomplexen ovan. Hur påverkas till exempel teknikval av den roll som staten anses behöva uppfylla, och hur hänger synen på denna roll ihop med vilka regionalpolitiska, näringspolitiska och socialpolitiska överväganden som görs? Är påverkan mellan det tekniska och det sociala ömsesidig eller kan man argumentera för att någon del av processen är viktigare och primär i förhållande till den andra? Som synes riskerar frågeställningen för arbetet att bli stor. Av den anledningen bör gruppen på ett tidigt stadium formulera ett antal tydliga och mer kringskurna frågor i samarbete med handledaren för att uppnå en mer hanterbar problemformulering. Litteratur Flera statliga utredningar (bland annat IT-infrastrukurutredningen från 1999), propositioner (till exempel en IT-proposition från 2000) och skrivelser finns om bredbandsutbyggnaden. Dessa går lätt att komma åt på nätet, dessutom finns protokoll från hearingar, utlåtanden och en del akademiska undersökningar: Göran Sundqvists, Bredbandspolitik: En tekniksociologisk analys av kommunala bredband Magnus Karlsson & Lennart Sturesson, Världens största maskin: Människan och det globala telekommunikationssystemet Bredband åt alla : en inblick i debatten våren 2000

15 I. Digital-TV som nationell medieteknik Handledare: Staffan Wennerholm Introduktion De första TV-sändningarna genomfördes i Sverige 1956, då som ett monopol med endast en kanal. Sedan dess har TV-mediet genomgått några större teknikskiften: 1969 infördes TV 2, 1970 infördes färg-tv, 1978 infördes text-tv och 1988 infördes Nicam Stereo för stereoljud. Idag står TV-mediet åter inför ett stort teknikskifte. Riksdagen beslutade under våren 1997 att marksänd digital-tv skulle införas. Efter en rad beslut om utbyggnad med fler kanalplatser för den digitala marksändningen fattades i maj 2003 det definitiva beslutet om att den marksända televisionen skall övergå till digital teknik och att de analoga sändningarna skall tas bort. Vid samma tillfälle beslutades också att övergången till digitala sändningar skall vara helt genomförd till den 1 februari Det är emellertid inte bara marksända TV-sändningar som i framtiden kommer att ske med digital teknik. Även kabel-tv och satellit-tv vilka är de två andra teknikerna för TVsändningar kommer att ske med digital teknik. De stora fördelarna med den digitala tekniken anses vara ett ökat utbud. Frekvensutrymmet i etern kommer att kunna utnyttjas bättre; med den digitala tekniken får man tillgång till fler kanaler än någonsin. Ytterligare skäl för den nya tekniken är att den medger bättre bild- och ljudkvalitet, att utbudet på ett nytt sätt kan anpassas och specialiseras efter den enskilde tittarens intressen samt att den möjliggör en annan grad av interaktivitet. Utvecklingen mot digital-tv kan verka självklar, oundviklig och naturlig, men innehåller inte desto mindre en rad intressanta aspekter som kan analyseras med hjälp av systemperspektiv. Till exempel har olika aktörer olika intressen med utbyggnaden av tekniken. Regering, statliga kontrollorgan som Radio- och TV-verket och Post- och telestyrelsen, Terracom, Sveriges Television, kommersiella företag och i slutändan konsumenterna är alla olika aktörer som på olika sätt påverkar hur tekniken designas och kommer att se ut. Av väsentlig vikt är också det faktum att det här handlar om en nationell medieteknik. Dagens medier anses ha ett enormt genomslag i samhället. Mot den bakgrunden blir de tekniker som medierna arbetar med extra viktiga att designa på ett sätt som uppfattas som "riktigt". Syfte/frågeställningar Syftet är att undersöka den nya TV-tekniken ur ett systemperspektiv. Det innebär att fokus läggs i lika hög grad på de delar av teknikutvecklingen som inte är rent tekniska. Fundera på frågorna i den gemensamma projektkappan och se om någon kan vara intressant att belysa med digital-tv som exempel. Projektgruppen kan också välja att arbeta med några olika andra inriktningar. För det första finns en rad intressanta frågor som behandlar den digitala TV-tekniken i förhållande till attityder och idéer om de moderna mediernas makt och genomslag. Hur ser förhållandet ut mellan den nya tekniken och de politiska, utbildningsmässiga och demokratiska målen med televisionen ut? Hur påverkar den till exempel det public service -uppdrag Sveriges Television har? Vilka kommersiella mål med den nya tekniken finns? Kan TV-tekniken sägas vara speciell utifrån idéer om mediernas makt i det moderna samhället och i så fall hur påverkar det teknikutvecklingen? För det andra kan arbetet inriktas mot en analys av de olika aktörer som är verksamma i utvecklandet av digital-tv. Dessa har olika karaktär och en intressant fråga blir då vilka respektive intressen de försvarar. Dessa intressen kan vara av kommersiell, juridisk, politisk

16 eller annan art och den viktigaste frågan att belysa blir då hur teknikutvecklingen påverkas av olika aktörers agerande. Påverkar det vilken teknik som väljs? Påverkar det hur denna teknik byggs ut och administreras? Ytterligare en fråga kan vara hur andra, men närbesläktade tekniska system påverkar. I fallet med digital-tv är till exempel kopplingen till snabb informationsteknisk kommunikation naturlig eftersom de delvis kan tänkas dela på infrastrukturen. Litteratur/kontakter Flera statliga utredningar och dokument finns lätt tillgängliga på nätet, till exempel på Andra statliga verk främst Radio- och TV-verket samt Post- och Telestyrelsen har också material samt kontaktpersoner på sina hemsidor. En lättillgänglig introduktion med titeln En guide till digital-tv finns som pdf-fil på Radio- och TV-verkets hemsida. En viktig informationskälla bör olika informatörer på verk, departement och företag vara eftersom inte allt finns dokumenterat på ett lättillgängligt sätt. Under våren 2003 fördes en debatt i Ny teknik om digital-tv. Denna finns tillgänglig på nätet: nyteknik.se.

17 J, K. Informationstekniken globalisering och utbildning Handledare Anders Westlin Introduktion Tidigare talades det om datorer (ännu tidigare om matematikmaskiner), senare om informationsteknik (IT). Sedan några år används ibland uttrycket informations- och kommunikationsteknik (IKT) för att framhäva betydelsen av de nya kommunikationsmöjligheterna. De sammankopplade nätverken/systemen för tele- och datorkommunikation har sammantagna kallats för världens största maskin. Var för sig har dessa system utvecklats från mindre och lokala nät till sammanlänkade nätverk med allt större räckvidd. Två användningsområden är i dag t.ex. www och vanligt telefonerande. Fokus för dessa projekt är informationsteknikens övergripande karaktär: IT som ett stort sociotekniskt system. Det handlar om att redogöra för olika faktorers betydelse för systemets karaktär. En underliggande fråga för projekten är vad det är i världens största maskin som skapat förväntningar på stora förändringar. Är det ny maskinvara och/eller nya kombinationer av existerande maskinvara, ny programvara, maskin- och programvara i kombination eller är det snarare faktorer som sociala, kulturella eller ekonomiska dimensioner som ligger bakom? Ofta, och av många, har det hävdats att denna, världens största maskin, och dess tillämpningar har eller kommer att få enorma konsekvenser. Den påstås leda till att ett nytt samhälle ersätter industrisamhället. Förslagen till beteckningar på det nya samhället har varierat: IT-samhället, informationssamhället, kunskapssamhället, tjänstesamhället osv. För några sen år fick vi ta del av oräkneliga skildringar av hur IT-företag och hela IT- och telekom-branschen blomstrade i snabb och mycket omfattande tillväxt. Denna tillväxt fick visserligen ett abrupt avbrott (?) för ett par år sedan, men innan dess hade IT en central roll i de flesta framtidsvisionerna. Det talades också om den nya ekonomin, om nya typer av företag och företagande. Tilltron till IT var så stark att det ibland tycks ha varit tillräckligt med förväntade tekniska, ekonomiska eller andra framsteg för att fatta beslut om stora investeringar. Talet om informationsteknikens oerhörda betydelse var med andra ord mycket intensivt och entydigt. Under de senaste åren är det snarast ordet kris som dominerat rapporteringen. Med stora ekonomiska intressen i kombination med en relativt enkelriktad retorik kan det vara svårt att urskilja vad det är som ger upphov till olika förändringar. Man kan fråga sig vad tekniken faktiskt används till och om den innebär några avgörande fördelar eller förändringar och hur teknikens betydelse egentligen har förändrats över tid. Syfte och frågor Syftet med projekten är att redogöra för olika aspekter av IT som sociotekniskt system, dess karaktär och olika faktorers betydelse för dess utformning. Val och vidareutveckling av frågeställningar sker i samråd med handledaren. Projekt H. Informationsteknikens "globala utbredning På grund av informationsteknikens globala utbredning kallas den ibland för "världens största maskin". Man kan emellertid fråga sig hur pass global den egentligen är? Det talas till exempel om att det uppstått ett gap mellan världens i-länder och u-länder när det gäller tillgången till och användningen av IKT. Vad kan detta få för konsekvenser för relationen mellan olika länder i världen? Olika länder satsar också olika mycket resurser på utbyggnaden av informationstekniken. Varför är det så? Är det en fråga om ekonomiska faktorer eller är det kanske också en fråga om något annat? Vad kan detta "andra" i så fall vara? Ytterligare en intressant frågeställning i sammanhanget är om det går att finna några skillnader om man jämför

18 de länder som satsar på att utveckla IT. Varför satsar man? Vad är IT tänkt att användas till och till vilka verksamhetsområden fokuseras satsningarna? Handledare Anders Westlin Projekt I. Informationsteknik och utbildning. Inom utbildningssektorn har stora förhoppningar knutits till datorer/it under ett antal år nu. Inte minst i Sverige har flera omfattande satsningar genomförts i bland annat grund - och gymnasieskolan. En intressant fråga i sammanhanget är vad som motiverat dessa satsningar, en annan vilka konsekvenser de får för utbildningssystemet. Ska IT användas i undervisningen för att den är ett kraftfullt redskap som gör att eleverna lär sig bättre om de använder den (gör de det?)? Eller är det främsta skälet för satsningarna att eleverna behöver lära sig att använda den aktuella tekniken? Finns det kanske andra skäl? Vilka är det som förväntas stå för införandet av IT och vilka är det som i sin tur förväntas använda sig av den? Man kan även fråga sig vad informationstekniken är tänkt att användas till i olika delar av utbildningssystemet. Finns det till exempel något gemensamt för satsningarna i grundskola respektive högskola? Handledare Anders Westlin Arbetsmaterial och kontakter Det finns mycket texter om informationsteknik, det finns också forskare verksamma vid Uppsala universitet. Ni kan få hjälp av Anders Westlin, Christina Björkman och Bengt Carlsson? En del av senare års statliga IT-propositioner/utredningar (äldre dokument kan också vara av intresse).? NII (amerikanskt politiskt handlingsprogram för att bygga ut the national information infrastructure), Bangemanrapporten (motsvarighet inom EU).? Karlsson, Magnus & Sturesson, Lennart (red) (1995): Världens största maskin: Människan och det globala telekommunikationssystemet. Stockholm: Carlsson bokförlag.? Näringsdepartementet (med ansvar för kommunikationsfrågor, inkl IT-politik).? Verket för Innovationssystem (VINNOVA).

19 L. CERN Handledare Susanne Åberg Introduktion Trots många exempel på motsatsen, så finns det i vårt samhälle idag fortfarande en utbredd tro på den linjära modellen, dvs. att vetenskaplig forskning leder till teknisk utveckling, som i sin tur leder till industriella applikationer. Givet detta synsätt borde ett grundforskningsinstitut producera forskning, som utvecklas till tekniska applikationer och slutligen till produkter i företagen. Hur ser den tekniska utvecklingsprocessen ut i verkligheten? CERN (le Conseil Européen pour la Recherche Nucléaire), det europeiska partikelfysiklaboratoriet, är världens ledande laboratorium för experimentell partikelfysik. Det är beläget utanför Genève, på gränsen mellan Schweiz och Frankrike. Den största partikelacceleratorn är 27 km i omkrets, och där accelereras partiklar till nära ljusets hastighet. Vid denna anläggning bedrivs den mest avancerade partikelfysikforskningen i världen, speciellt med byggandet av den nya partikelacceleratorn, LHC, där man förenklat kan sägas forska om vad som skedde vid the Big Bang. Organisationen grundades 1954 som ett av Europas första joint ventures. Det fanns ett antal olika anledningar till varför det var intressant med ett europeiskt samarbete inom partikelfysik: 1) inget europeiskt land hade ensamt de resurser, i form av pengar och forskare, som krävdes för att bygga acceleratorer av den storlek som planerades, 2) ett samarbetsprojekt sågs som ett utmärkt sätt att kontrollera fysikforskningen allmänheten hade atombomberna som släppts över Hiroshima och Nagasaki i färskt minne, och 3) ett europeiskt centrum sågs som ett sätt att hålla kvar framstående forskare i Europa, forskare som annars med stor sannolikhet skulle försvinna till de välutrustade laboratorierna i USA. Från början skrev 12 olika länder under CERN-konventionen, och detta antal har i dagsläget utökats till 20 medlemsländer. Sverige var en av grundarna. För att kunna gå med i CERN - samarbetet som medlemsland krävs det att landet är beläget i Europa, men forskare från hela världen är välkomna att bedriva forskning vid anläggningen. Förutom de ca forskare som varje år kommer till CERN, så finns där ca anställda, och runt personer besöker CERN varje år! För att forskning inom partikelfysik ska kunna bedrivas krävs en mängd tekniskt avancerade maskiner. Var och en av dessa maskiner innefattar i sin tur en rad tekniska lösningar som är baserade på olika tekniska ämnesområden. Det är inte överdrivet att säga, att utan teknik ingen fysikforskning. Men fysikforskningen skapar också spin-offprodukter i CERNs fall är den mest kända spin-offprodukten tveklöst World Wide Web. En forskningsorganisation som CERN producerar en mängd kunskap. En stor del av denna kunskap kretsar naturligtvis kring partikelfysik, och denna kunskap sprids exempelvis via vetenskapliga artiklar och genom människor som varit på CERN. Men en viktig del av kunskapen rör andra områden, såsom kunskap om teknik, förmåga att samarbeta i en internationell miljö osv. I vissa fall är CERN även mottagare av kunskap, bl.a. i form av tekniska lösningar som tagits fram inom industrin.

20 Syfte Vetenskaplig forskning beskrivs ofta, som tidigare nämnts, som ett första steg i en linjär process som syftar till teknisk utveckling och nya produkter. Även för CERN är det viktigt att i vissa sammanhang framhålla denna bild. I verkligheten är dessa samband dock ofta mer komplicerade. Syftet med projektet är att problematisera bilden av en grundforskningsenhet, för att försöka komma ifrån beskrivningen av forskningsenheten som en sluten värld och grundforskningen som ett första steg i en linjär process. Frågeställningar Diskutera frågeställningarna i den gemensamma projektkappan. Vilka av dessa frågor känns särskilt relevanta för CERN? Försök att komma ifrån beskrivningen av CERN som en sluten enhet, och diskutera istället CERN som en del av ett större sammanhang, där företag, forskningsinstitut, och en rad andra organisationen finns närvarande. Förslag till fördjupningar:?? CERN och företagen var sker teknisk utveckling??? Byggandet av LHC byggprojekt, forskningsprojekt eller politiskt projekt??? The Grid (CERN Openlab for DataGrid applications) framväxten av ett europeiskt superdatornät. Arbetsmaterial och kontakter På CERN s hemsida, finns mycket material att hämta. I övrigt kommer handledaren att tillhandahålla visst skriftligt material, samt ge förslag på kontaktpersoner som det kan vara intressant för projektdeltagarna att uppsöka.

Det finns tre olika sätt att få digital-tv: genom marknät, kabel eller satellit. TV-signalerna överförs i kablar som finns indragna till bostaden.

Det finns tre olika sätt att få digital-tv: genom marknät, kabel eller satellit. TV-signalerna överförs i kablar som finns indragna till bostaden. Du kan använda din nuvarande TV när du tar emot digital-tv, men du måste ha en box till varje TV-apparat. Boxen omvandlar den digitala signalen så att TV-apparaten kan visa TV-programmen. Företagen som

Läs mer

LexCom Home Certifieringsutbildning

LexCom Home Certifieringsutbildning Digital TV Digital TV finns i flera standarder Idag finns det digitala sändningar i Marknätet DVB -T (Terrest) Satellitsänd DVB -S ( Satellit) Kabel TV CATV DVB -C (Cable) DVB står för Digital Video Broadcasting

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 7 februari

Läs mer

Halloj, det är din tur.

Halloj, det är din tur. Halloj, det är din tur. Under 2007 går västra och södra Sverige i tre etapper över till enbart digitala tv-sändningar i marknätet. I den här broschyren berättar vi mer om hur, när och varför digital-tv-övergången

Läs mer

Dags att digitalisera! Information om digital-tv-övergången.

Dags att digitalisera! Information om digital-tv-övergången. Dags att digitalisera! Information om digital-tv-övergången. Fler kanaler att välja på. 1. Varför digital-tv? Varför digital-tv? Beslut av Sveriges riksdag Riksdagen har bestämt att hela Sverige ska gå

Läs mer

Nationella och regionala klusterprofiler

Nationella och regionala klusterprofiler Nationella och regionala klusterprofiler Företag inom bioteknik, läkemedel och medicinsk teknik i Sverige 2004 Arbetsmaterial 04 12 29 VINNOVA Analys VA 2005:2 BioMedley Denna redovisning är utformad som

Läs mer

2. Sändningsutrymmet 470-694 MHz får från och med den 1 april2014 till och med den 31 mars 2020 upplåtas för tillståndspliktiga tvsändningar.

2. Sändningsutrymmet 470-694 MHz får från och med den 1 april2014 till och med den 31 mars 2020 upplåtas för tillståndspliktiga tvsändningar. ------ REGERINGEN Kulturdepartementet Regeringsbeslut 2014-02-27 Myndigheten för radio och tv Box33 121 25 Stockholm 7 Ku2013/1232/MFI, Ku2013/1994/MFI, Ku2013/2084/MFI, Ku2013/2201/MFI, Ku2013/2209/MFI;

Läs mer

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Härryda kommun 2013-2020 Sida 2 (7) Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING... 3 2.1 NATIONELL BREDBANDSSTRATEGI...

Läs mer

Remissvar på Digitalradiosamordningens betänkande Från analog till digital marksänd radio (SOU 2014:77)

Remissvar på Digitalradiosamordningens betänkande Från analog till digital marksänd radio (SOU 2014:77) Modern Times Group 2015-03-23 Box 17054 SE-104 62 Stockholm Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på Digitalradiosamordningens betänkande Från analog till digital marksänd radio (SOU 2014:77)

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

10 frågor och svar om. bredband

10 frågor och svar om. bredband 10 frågor och svar om bredband Bredband var för några år sedan ett i det närmaste okänt begrepp för de flesta av oss. I dag tävlar företagen om att erbjuda de snabbaste bredbandsuppkopplingarna till hushåll

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Varför är det så viktigt med fiber? Det blir roligare med internet när det fungerar med full fart. Och så fort informationsöverföringen sker via fiber,

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Sverigeinför digital-tv!

Sverigeinför digital-tv! 1/7 Sverigeinför digital-tv! Är din tv redo för digital mottagning? 2/7 Vi ska få digital-tv i Sverige Kan din tv ta emot digital-tv? Analog sändning är det gamla sättet att sända tv-program. Digital sändning

Läs mer

Yttrande över från analog till digital marksänd radio en plan från Digitalradiosamordningen (SOU 2014:77)

Yttrande över från analog till digital marksänd radio en plan från Digitalradiosamordningen (SOU 2014:77) Regelrådet är ett oberoende särskilt beslutsorgan utsett av regeringen. Rådets uppgift består av att bedöma konsekvensutredningars kvalitet med hänsyn till de effekter författningsförslaget kan få för

Läs mer

Åtta goda skäl. att välja Stadsnät.

Åtta goda skäl. att välja Stadsnät. Åtta goda skäl att välja Stadsnät. Snabbt & prisvärt Mycket mer än bara bredband. Stadsnätet är ett fiberoptiskt kommunikationsnät i Västerås och Hallstahammar. Via en och samma anslutning kan du välja

Läs mer

Innovativa Mindre Life Sciencebolag

Innovativa Mindre Life Sciencebolag Innovativa Mindre Life Sciencebolag Innovativa Mindre Life Science bolag, IML, är en sammanslutning av mindre och medelstora svenska företag som bedriver avancerad forskning inom läkemedel och medicinteknik.

Läs mer

Ett naturligt teknikskifte?

Ett naturligt teknikskifte? Nina Wormbs Ett naturligt teknikskifte? Exemplet marksänd tv 1 I förrgår, den 3 april, slutade storstation 41 Uppsala Vedyxa att sända analog TV över Uppsala med omnejd. 2 Vi är mitt inne i Etapp 2:2 av

Läs mer

Partierna och politikerna i medierna

Partierna och politikerna i medierna Partierna och politikerna i medierna En undersökning av Boråspolitiken i de sociala- och traditionella medierna Oskar Eklöf 1. Inledning 1.1. Bakgrund Under 2-talet har internet revolutionerat informations-

Läs mer

TeliaSoneras syn på öppenhet

TeliaSoneras syn på öppenhet TeliaSoneras syn på öppenhet Inledning Begreppet öppenhet har många dimensioner och tolkningar. Det definieras också på olika sätt av olika aktörer inom telekom- och Internetbranschen. För slutanvändare

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Medielandskapets starka förändring innebär ökad konkurrens för de bolag som redan finns på marknaden.

Medielandskapets starka förändring innebär ökad konkurrens för de bolag som redan finns på marknaden. Svenska Läromedel Norrtullsgatan 6 113 29 Stockholm Myndigheten för radio och tv Box 33 121 25 Stockholm Saken: Utredning om mediemarknaden m.m. Stockholm den 24 juni 2015 Svenska Läromedel får härmed

Läs mer

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun Riktlinje 2010-11-30 Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun KS-594/2010 Beslutad av kommunstyrelsen den 30 november 2010. Signalerna från regeringen och EU om företagens och medborgarnas

Läs mer

Teracoms synpunkter på MRTV:s strategi inför tillståndsgivning för marksänd tv 2014-20

Teracoms synpunkter på MRTV:s strategi inför tillståndsgivning för marksänd tv 2014-20 Stockholm 2013-08-23 Myndigheten för radio och tv Registrator@mrtv.se Teracoms synpunkter på MRTV:s strategi inför tillståndsgivning för marksänd tv 2014-20 Teracom AB är en nätoperatör i det svenska marknätet.

Läs mer

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2012-03-28 Diarienr: XXXX.XXX 1(5) KOMMUNLEDNING Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2(5) Innehållsförteckning Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 1 Förord 3 Mål 3 Extern kommunikationsoperatör

Läs mer

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Ert dnr: U2007/3095/F Vårt dnr: 8000-106/07 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Kungl. Skogs- och

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Canal Digital Kabel-TV. Valfrihet och tv-upplevelser för hela huset

Canal Digital Kabel-TV. Valfrihet och tv-upplevelser för hela huset Canal Digital Kabel-TV Valfrihet och tv-upplevelser för hela huset Tv ska vara en trygghet och en självklarhet Vår affärsidé är att leverera det mest attraktiva utbudet till tv-tittarna och vi står för

Läs mer

Bredband via fiber. Du hänger väl med... ...när fibern kommer till Råby. haka på. Till lägre kostnad!

Bredband via fiber. Du hänger väl med... ...när fibern kommer till Råby. haka på. Till lägre kostnad! Bredband via fiber Du hänger väl med......när fibern kommer till Råby I Nyköpings centralort levererar det kommunala bolaget Gästabudstaden fibernät till bostäder och företag. Nu pågår även en utbyggnad

Läs mer

Utredning avseende SOU 2005:2, Radio och TV i allmänhetens tjänst Finansiering och skatter

Utredning avseende SOU 2005:2, Radio och TV i allmänhetens tjänst Finansiering och skatter FÖRETAGAROMBUDSMANNEN PROMEMORIA Stiftelsen Den Nya Välfärden Datum 2005-10-04 Danderydsgatan 10 Ärende FO 2005-005 Box 5625 PM nr 2 (slutlig bedömning) 114 86 Stockholm Utredare Mårten Hyltner Utredning

Läs mer

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI 264 hushåll i Diö säger Ja till fiber! - För oss är valet enkelt vi längtar efter att få in uppkoppling via fiber. Att försöka spå om framtiden

Läs mer

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2012-06-25 Mönsterås Kommuns strategi för elektronisk kommunikation Mönsterås Kommun vill verka för att kommunens

Läs mer

Varaslättens Bredband Ekonomisk Förening

Varaslättens Bredband Ekonomisk Förening Varaslättens Bredband Ekonomisk Förening Några stolpar FIBER ÄR FRAMTIDEN Idag finns det inga hastighetsbegränsningar BILLIGARE TJÄNSTER TV/Bredband/Telefon blir billigare ATTRAKTIVARE FASTIGHET Fastighetens

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Komplettering av sändningstillstånd för Sveriges Television AB med rätt att sända tv i hd-tv-kvalitet

Komplettering av sändningstillstånd för Sveriges Television AB med rätt att sända tv i hd-tv-kvalitet Regeringsbeslut 87 2013-12-19 Ku2013/2333/MFI (delvis) Ku2013/2529/MFI Kulturdepartementet Sveriges Television AB 105 10 Stockholm Komplettering av sändningstillstånd för Sveriges Television AB med rätt

Läs mer

10 frågor och svar om. bredband 2.0

10 frågor och svar om. bredband 2.0 10 frågor och svar om bredband 2.0 Bredband var för ett par år sedan ett i det närmaste okänt begrepp för de flesta av oss. Sedan en tid pågår dock bredbandsuppkopplingen av hushåll och företag för fullt.

Läs mer

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Rymdutmaningen koppling till Lgr11 en koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar med. Vi listar de delar av

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Canal Digital. Informationsträff 28/1

Canal Digital. Informationsträff 28/1 Canal Digital Informationsträff 28/1 Canal Digital Gruppen förser mer än 3 miljoner hushåll i Norden med TV över flera plattformar Canal Digital Gruppen ägs av Telenor ASA (Telenor Broadcast Holding) Nordens

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Telia Fiber Business. Ann Ekman 0705-111009 ann.ekman@teliasonera.com. Operator Business

Telia Fiber Business. Ann Ekman 0705-111009 ann.ekman@teliasonera.com. Operator Business Telia Fiber Business Ann Ekman 0705-111009 ann.ekman@teliasonera.com Operator Business Ni bygger hela vägen fram till huset Frostfritt och el uttag 2 2013-04-09 Telia Fiberanslutning 2010 Så hänger det

Läs mer

Ett nytt sätt att se på TV

Ett nytt sätt att se på TV Ett nytt sätt att se på TV OC1 Reviderad oktober 2009 Att titta på TV är viktigt! Att titta på TV är viktigt! Konsumtionen av media idag motsvarar nästan vår totala livslängd i början av 1700-talet. TV

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020

Läs mer

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Teknik nu och då En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Ämne: So/ Sv Namn: Daniel Jönsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009 Innehållsförteckning Framsida..1 Innehållsförteckning...2

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och

Läs mer

Yttrande över rapporten Grossistmarknaden för fri-tv via marknät (samråd II)

Yttrande över rapporten Grossistmarknaden för fri-tv via marknät (samråd II) Post- och Telestyrelsen Att: Anne Ronkainen Box 5398 102 49 Stockholm Insänt via e-post till adress: smp@pts.se Yttrande över rapporten Grossistmarknaden för fri-tv via marknät (samråd II) Com Hem AB (

Läs mer

Företag D är ett globalt läkemedelsföretag och är ett av världens största företag inom branschen.

Företag D är ett globalt läkemedelsföretag och är ett av världens största företag inom branschen. Enactverktyg: Vad är ett företag värt? Denna övning är en värderings- och diskussionsövning som kan användas med grupper för att diskutera olika sätt att se på riskbedömning och värdering av företag. Den

Läs mer

Interaktiva digital-tv-tjänster 2010

Interaktiva digital-tv-tjänster 2010 Interaktiva digital-tv-tjänster 2010 Box 33, 121 25 Stockholm-Globen 08-606 90 80, rtvv@rtvv.se, www.rtvv.se Sida 1 Sammanfattning Radio- och TV-verket har sedan år 2003 i uppdrag av regeringen att följa

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:4

Policy Brief Nummer 2014:4 Policy Brief Nummer 2014:4 Innovationer på landet behövs särskilt stöd? Kunskapsöverföring och innovationer är ett fokusområde i det nya landsbygdsprogrammet. Men frågan är om det behövs speciella stöd

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun Dokumentsdatum 1 (6) Strategi för arbete med utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter i Älmhults kommun Dokumentsdatum 2 (6) Policy för utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter Utgångspunkt

Läs mer

Post- och telestyrelsen Box 5398 SE-102 49 Stockholm Sverige 31.08.2004 11.06.2004

Post- och telestyrelsen Box 5398 SE-102 49 Stockholm Sverige 31.08.2004 11.06.2004 Post- och telestyrelsen Box 5398 SE-102 49 Stockholm Sverige Vår dato 31.08.2004 Deres dato 11.06.2004 Vår referanse Deres referanse Vår saksbehandler INFORMELLT SAMRÅD AVSEENDE FÖRSLAG TILL MARKNADSAVGRÄNSNING

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Teknikprogrammet (TE)

Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier

Läs mer

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan?

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Sida 1 av 7 Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Hur beskriva mediemarknaden? För att kunna analysera public service-bolagens påverkan på mediemarknaden

Läs mer

Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar

Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar Adam Ameur Bioinformatiker Lund, 26e November 2014 Introduktion till bioinformatik Bioinformatik - en tvärvetenskaplig disciplin där algoritmer

Läs mer

Massmedier. Press, radio och tv i den digitala tidsåldern. Tionde uppdaterade upplagan. Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring

Massmedier. Press, radio och tv i den digitala tidsåldern. Tionde uppdaterade upplagan. Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring Massmedier Press, radio och tv i den digitala tidsåldern Tionde uppdaterade upplagan Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring UNivnrsrrATc-B'.^'.c ' Innehåll Förord 11 DEL I INTRODUKTION 1. Massmedierna

Läs mer

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Gert Helgesson Fördelar med informationsteknologi snabb- och lättillgänglig information ökade möjligheter att snabbt & lätt kommunicera dito

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

Utredning om KabelTV och bredband

Utredning om KabelTV och bredband Utredning om KabelTV och bredband Bakgrund Vår nuvarande leverantör av kabeltv, ComHem AB, har sagt upp sitt avtal med oss till 2004-11-15. Man har gjort det mot två bakgrunder: 1. Vårt nät är gammalt

Läs mer

Del 2 Underhållning och kultur

Del 2 Underhållning och kultur Del 2 Underhållning och kultur 7. UNDERHÅLLNING Musik, film, radio, tv, böcker. Det är lätt att gå vilse bland alla medierelaterade sajter på Internet. Det här avsnittet guidar dig till några av skatterna.

Läs mer

Vad kostar det att fibrera Sverige?

Vad kostar det att fibrera Sverige? Vad kostar det att fibrera Sverige? Håkan Cavenius Luleå 19 mars 2014 Vår uppgift Att kunna presentera en analys som uppskattar kostnaderna för att bygga accessfiber till 80, 90 samt 100% av hushållen

Läs mer

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Sten Selander, PTS och Urban Landmark, PTS 5 december 2013 Post- och telestyrelsen PTS arbete med post- och betaltjänster i landsbygd

Läs mer

KONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KONSTRUKTION Ämnet konstruktion behandlar konstruktionsprocesser från idé till färdig produkt, där syftet är att utforma och dimensionera produkter med sikte på ändamålsenlig formgivning, funktion och

Läs mer

SB Bredband snabbast i huset!

SB Bredband snabbast i huset! hässelby, blackeberg, bromma, järva 31/5 2010 hässelby, järva, blackeberg, bromma SB Bredband snabbast i huset! AB Svenska Bostäder, Vällingbyplan 2 Box 95, 162 12 Vällingby Du vet väl att du redan har

Läs mer

TV-kanaler som ingår i gruppavtalet med Telia

TV-kanaler som ingår i gruppavtalet med Telia TV-kanaler som ingår i gruppavtalet med Telia SVT1 Kanalplats: 1 Sveriges första tv-kanal som sänder allt från information, nyheter, debatt och dokumentärer till sport, barnprogram, serier, filmer och

Läs mer

SB Bredband snabbast i huset!

SB Bredband snabbast i huset! Söderort maj 2010 Söderort SB Bredband snabbast i huset! AB Svenska Bostäder, Vällingbyplan 2 Box 95, 162 12 Vällingby Du vet väl att du redan har ett av Sveriges kraftfullaste bredbandsnät i din lägenhet?

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT

VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT ERFARENHETER UR VERKLIGHETEN CHRISTER LANNESTAM SSNF Svenska Stadsnätsföreningen Swedish Urban Network Association www.ssnf.org

Läs mer

David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3. IKOT Grupp B4

David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3. IKOT Grupp B4 David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3 IKOT Grupp B4 Innehållsförteckning Kartläggning av användarens röst... 3 Marknadssegment... 3 Kundkedja... 4 Kundundersökning...

Läs mer

Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet.

Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet. Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet. Innehåll: 1. Inledning. 2. Projektbeskrivning. 3. Mål och syfte. 4. Utvärdering av resultaten och projektet. 5. Kort sammanfattning av våra synpunkter

Läs mer

Trådlös kommunikation

Trådlös kommunikation HT 2009 Akademin för Innovation, Design och Teknik Trådlös kommunikation Individuell inlämningsuppgift, Produktutveckling 3 1,5 poäng, D-nivå Produkt- och processutveckling Högskoleingenjörsprogrammet

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter

Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter IP-Only bygger framtidens infrastruktur Grundat 1999, EQT ny ägare sedan 2013 IP-Only bygger, driver

Läs mer

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering Forskare gör exakta ändringar av DNA i ett

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Gemensam utbyggnad på landsbygden av FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI

Gemensam utbyggnad på landsbygden av FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI Gemensam utbyggnad på landsbygden av FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI Landsbygden ska leva och utvecklas Därför behövs moderna bredbandslösningar Bra kommunikationer är en förutsättning för en levande

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION Ämnet medier, samhälle och kommunikation har sin bas inom medie- och kommunikationsvetenskap, journalistikvetenskap och samhällsvetenskap. Det behandlar såväl traditionella

Läs mer

Kort om kursplanen i teknik

Kort om kursplanen i teknik Kort om kursplanen i teknik är ett sammandrag av Skolverkets kursplan i teknik från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 1 samt Kommentarmaterial till kursplanen i teknik 2.

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

IT-infrastrukturplan

IT-infrastrukturplan IT-infrastrukturplan Version: 002 IT Strategiskt Centrum IT-infrastrukturplan för Lomma kommun Antagen av kommunstyrelsen 2007-10-03 IT-infrastrukturplan Peter Nisula 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...3

Läs mer

Internet Telefoni TV

Internet Telefoni TV Internet Telefoni TV I öppna Stadsnätet är konkurrensen fri Vi erbjuder valfrihet Valfrihet ger dig låga priser Ett öppet nät med full konkurrens på lika villkor. Ett nät som inte ägs av en tjänsteleverantör

Läs mer

Offert om uppgradering av föreningens kabel-tv nät

Offert om uppgradering av föreningens kabel-tv nät 2012-02-05 A-119313 Inger Legemark 08-553 633 39 inger.legemark@comhem.com Villaförening Dungen C/o Thomas Lindgren JAKOBSLUNDSVÄGEN 34 141 71 SEGELTORP Offert om uppgradering av föreningens kabel-tv nät

Läs mer

Granskning av grönbok om mobil hälsa

Granskning av grönbok om mobil hälsa Socialutskottets utlåtande 2013/14:SoU29 Granskning av grönbok om mobil hälsa Sammanfattning I utlåtandet behandlar utskottet Europeiska kommissionens grönbok om mobil hälsa ( m-hälsa ), KOM(2014) 219.

Läs mer

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål TV-tittarnas programpreferenser och TV-kanalernas programutbud TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH TV-KANALERNAS PROGRAMUTBUD KENT ASP Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas

Läs mer

Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet Drivkrafter för utveckling Vad kan vi lära av tillväxt i stora städer för att få utveckling i landsbygden? Tillväxtdrivande verksamheter utifrån två

Läs mer

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN NU startar vi arbetet för att ordna bredband via fiber, fibernät. Frågorna om fibernätet har varit många. Den vanligaste frågan har varit vad det kostar, en fråga som det inte

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59)

Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59) REMISSVAR 1 (6) ERT ER BETECKNING 2012-10-22 Ku2012/1365/MFI Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59) Regeringen beviljar public service

Läs mer