Bilaga 1 Bredbandstrategi 2.0 Västra Götalands län Bredbandssamordning i Västra Götaland Hur vi når bredbandsmålen 2020

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilaga 1 Bredbandstrategi 2.0 Västra Götalands län Bredbandssamordning i Västra Götaland Hur vi når bredbandsmålen 2020"

Transkript

1 Bredbandsstrategi_VGR_rev _Bilaga01 1 (49) Bilaga 1 Bredbandstrategi 2.0 Västra Götalands län Bredbandssamordning i Västra Götaland Hur vi når bredbandsmålen 2020

2 Bredbandsstrategi_VGR_rev _Bilaga01 2 (49) Innehåll 1 En förändrad marknad Nuläge och marknadsanalys Utvecklingen av den svenska bredbandsmarknaden Gjorda bredbandsinvesteringar En nordisk jämförelse Bredbandstäckning i Västra Götaland Bristområden i Västra Götalands län Västra Götalandsregionens bredbandstöd Genomförande av åtgärder Kunskapsmaterial i GIS Aktörerna som påverkar bredbandsarbetet i Västra Götalands län Behov idag och i framtiden Behov hos invånare och näringsliv Välfärdsbredband för omsorg och sjukvård Prognos gällande uppnått mål Kommunal påverkan på bredbandsarbetet Kommunal bredbandsstrategi Samordning av marknadens grävande aktörer Grävtillstånd Bygglov Marktillträde Kanalisationstillträde Återställningskostnader vid grävning Ledningsrätter Kommunal borgen Exploateringsområden och nyförsäljning av tomtmark Kommunen som fastighetsägare Upphandling av bredbandstjänster för eget bruk Samordning internt i kommunen Statliga myndigheters påverkan på bredbandsarbetet Risk och sårbarhetsanalys av bredbandsnät Västra Götalandsregionens egen data- och mobilkommunikation Trådlös utveckling Mobilnät Wifi-nät Bredbandsutveckling genom arbetsgruppen UBit... 43

3 Bredbandsstrategi_VGR_rev _Bilaga01 3 (49) 11 Bredbandstäckning per kommun Definitioner... 47

4 Bredbandsstrategi_VGR_rev _Bilaga01 4 (49) 1 En förändrad marknad Riskkapitalbolaget EQT meddelade den 13/ att man ingått avtal om att köpa majoriteten i operatören IP Only. Sedan tidigare hade man aviserat att man planerat att satsa ca 25 miljarder kronor på bredband. IP Only har därefter inlett ett omfattande arbete med att köpa upp fibernät från kommuner runtom i Sverige samt även nyanlägga fibernät i de kommuner man träffat avtal med. Denna nya konkurrens på marknaden har ökat motsvarande aktivitet hos TeliaSonera, framför allt i deras dotterbolag Skanova och Svenska Stadsnät. Båda aktörerna har också utvecklat sina egna landsbygdskoncept till stöd för fiberföreningar. Tillsammans med stadsnätens fortsatta utbyggnad har detta lett till en kraftigt ökad aktivitet vad gäller fiberutbyggnad i hela landet. Stadsnäten har under de senaste åren konsoliderat sin verksamhet och i de flesta fall uppnått en stabil lönsamhet. Det har varit en trend att stadsnäten antingen går ihop i regionala kluster för att kunna uppnå en kritisk massa, eller att kommunerna har sålt sina stadsnät till Svenska Stadsnät eller IP Only. Detta kommer med stor sannolikhet att bli vanligare framöver och på lång sikt omforma i stort sett hela bredbandsmarknaden. Under 2015 bildas det offentligt ägda regionala bredbandsbolaget NetWest. Delägare kommer att vara stadsnät och kommuner samt VGR. Syftet med bolaget är att marknadsföra regionala svartfiber- och kapacitetstjänster och att därigenom öka stadsnätens affärer. Bolaget kan också vara en tänkbar försäljningskanal för förbindelser i fiberföreningarnas nät. Regeringen har tilldelat 3,25 miljarder kronor för bredbandsutbyggnad i Sverige fram till Jordbruksverket har beslutat (DNR /14) att fördela dessa medel så att Västra Götaland tilldelas 16,08 % av summan, alltså 523 Mkr. Fiberföreningarna kan alltså se fram emot ytterligare möjligheter till bidrag. Bidrag har kunnat börja sökas i september 2014, men Länsstyrelsen kan inte börja fatta beslut förrän i hösten Bredbandsutbyggnaden har till stora delar hittills skett i större orter och på landsbygden. Enligt samstämmiga bedömningar regionalt och nationellt är det villaområden i städernas utkanter samt i mindre orter, utanför bidragens räckvidd, som kommer att få fiber sist. TeliaSonera meddelade i januari 2012 att de fram till 2015 lägger ned ca hälften av de kopparanslutna telestationer som då fanns. Detta beslut har påverkat tillkomsten av fiberföreningar på landsbygden. Mer information om vad som har hänt hittills, om beslutet kommer att genomföras fullt ut och vad som väntar efter 2015, kommer att inhämtas under sista kvartalet 2014.

5 Bredbandsstrategi_VGR_rev _Bilaga01 5 (49) 2 Nuläge och marknadsanalys 2.1 Utvecklingen av den svenska bredbandsmarknaden Bredbandsanslutningar har länge karaktäriserats av att hastigheten ner till konsumenten varit flera gånger högre än den hastighet konsumenten kunnat skicka med (asymmetrisk kommunikation). Nu kommer allt fler tjänster som även ställer krav på hög hastighet från konsumenten, vilket gör att det krävs lika hög hastighet i bägge riktningar (symmetrisk kommunikation). Figurerna nedan visar utvecklingen av antal abonnemang på bredbands- och internettjänster i Sverige, år Källa: Svensk Telekommarknad, PTS-ER 2014:29

6 Bredbandsstrategi_VGR_rev _Bilaga01 6 (49) Om vi bara ser på de fasta abonnemangen ser bilden ut så här: Kommentarer till bilderna ovan från PTS själva är; - Den sista juni 2014 var antalet abonnemang på fast bredband drygt 3,2 miljoner, vilket är fler än vid samma datum ett år tidigare. - De senaste åren är det fiber (inklusive fiber-lan) som stått för det mesta av tillväxten av abonnemangen på fast bredband. Antalet abonnemang via fiber ökade med , eller 21 procent, sedan juni 2013 och uppgick till i slutet av juni Fiber gick därmed om xdsl som den vanligaste accesstekniken för fast bredband. - Abonnemangen via xdsl har minskat ända sedan 2008 och den sista juni 2014 fanns sådana abonnemang. Det är en nedgång med sedan juni 2013, vilket motsvarar en årlig minskning på 5 procent. - Det fanns abonnemang på bredband via kabel-tv den sista juni 2014 och det är fler än vid samma tidpunkt Antalet abonnemang på övrig fast bredbandsanslutning 12 var i slutet av juni 2014, en uppgång med 8 procent jämfört med året innan. Det sker en stor ökning av abonnemang med hög hastighet, både ned- och uppströms. Exempel på tjänster som kräver hög hastighet från konsumenten är: Back-up av foton och videofilmer samt andra dokument från hemdatorn till ett säkert nätarkiv, lagring av dokument i molnet istället för på hemdatorn för att få åtkomst till dokumenten från valfri Internetansluten PC,

7 Bredbandsstrategi_VGR_rev _Bilaga01 7 (49) videotelefoni med hög kvalité, videostödd vård och omsorg med videosändning från vårdtagaren, tex med konceptet Action (http://actioncaring.se/) interaktiv TV, kameraövervakning i skyddssyfte eller för trafikövervakning. Finns idag även för privata hemlarm som nu utrustas med videokommunikation från hemmet, överföring av stora mängder data från räddningsfordon som räddningstjänst och ambulans, till räddningscentral och akutmottagning, för analys. Härtill kommer bandbreddskrävande tjänster som HDTV, som i allt större utsträckning kommer att distribueras via bredband då frekvensutrymmet i marksända system är än så länge inte är avsett för HD TV och begränsat. Här ställs krav på upp till 100 Mbit/s till hushållet. Tillgång till fibernät kommer därför att spela en alltmer betydelsefull roll för marknadsaktörerna för att de effektivt skall kunna konkurrera på slutkundsmarknaderna för bredbandstjänster och för att slutkunderna därigenom skall kunna säkerställas ett urval av tjänster som svarar upp mot deras behov. Följande två bilder beskriver marknadsutvecklingen för fast bredband med olika nedrespektive uppladdningshastighet. Källa: PTS-ER-2014:29. Utvecklingen av abonnemang på fast bredband med olika hastigheter nedströms: Några kommentarer ur rapporten: - Antalet abonnemang med högre överföringskapacitet fortsätter att öka medan de med lägre hastigheter minskar. I juni 2014 fanns 1,1 miljoner abonnemang med hastigheter på 100 Mbit/s eller mer, vilket är en ökning på 31 procent eller abonnemang.

8 Bredbandsstrategi_VGR_rev _Bilaga01 8 (49) - Den sista juni 2014 fanns fasta bredbandsabonnemang med hastigheter på 30 till 100 Mbit/s, en ökning med 70 procent jämfört med samma tidpunkt året innan. Abonnemangen med hastigheter på 10 till 30 Mbit/s var knappt 1,1 miljon till antalet, vilket är en minskning med 6 procent jämfört med sista juni Detta hastighetsintervall är dock fortfarande det vanligaste och utgör en tredjedel av samtliga abonnemang. - Abonnemang med hastigheter på 2 till 10 Mbit/s minskade samtidigt med 14 procent. För den största minskningen stod abonnemang med hastigheter över 144 kbit/s och under 2 Mbit/s. I juni 2014 uppgick dessa till , vilket är en minskning med 31 procent jämfört med samma tidpunkt föregående år, då de var Av de totalt abonnemangen på fast bredband via fiber hade två tredjedelar en hastighet på 100 Mbit/s eller mer i slutet av juni Samtidigt hade en tredjedel av bredbandsabonnemangen via kabel-tv hastigheter på 100 Mbit/s och över. Utvecklingen av abonnemang på fast bredband med olika hastigheter uppströms: Några kommentarer ur rapporten: - Antalet fasta bredbandsabonnemang med en uppladdningshastighet på 100 Mbit/s eller mer ökade med jämfört med första halvåret Den sista juni 2014 fanns sådana abonnemang. En del av ökningen förklaras av att operatörer har rapporterat uppströmshastigheter för fler abonnemang än tidigare. - Abonnemangen på fast bredband med uppladdningshastighet mellan 30 och 100 Mbit/s ökade med 35 procent och var Den sista juni 2014 fanns abonnemang med en uppladdningshastighet på 10 till 30 Mbit/s, en ökning med 1 procent sedan samma tidpunkt föregående år.

9 Bredbandsstrategi_VGR_rev _Bilaga01 9 (49) - Knappt 1,3 miljoner fasta bredbandsabonnemang hade en uppladdningshastighet på 144 kbit/s till 2 Mbit/s. Dessa abonnemang har minskat med jämfört första halvåret 2013 men utgör alltjämt den största andelen, 39 procent, av alla abonnemang på fast bredband. Som jämförelse kan nämnas att detta hastighetsintervall för nedladdning av data bara utgör 1 procent av det totala antalet fasta bredbandabonnemang. - Den stora skillnaden i andelen abonnemang med höga överföringshastigheter uppströms och nedströms kan bero på att abonnemang med symmetriska hastigheter oftast är dyrare än de med asymmetriska hastigheter. 2.2 Gjorda bredbandsinvesteringar Följande bild illustrerar gjorda investeringar i fast och mobil bredbandsutbyggnad åren enligt regeringens utredning Bredband för Sverige in i framtiden, SOU 2014:21.

10 Bredbandsstrategi_VGR_rev _Bilaga01 10 (49) Om vi tittar på investeringar i fiber under samma period, ser bilden ut enligt följande: Totalt har den statliga finansieringen sammantaget under de fyra åren uppgått till cirka 1,6 miljarder kronor. 2.3 En nordisk jämförelse Studien Nordic Broadband City Index, utgiven av Nexia i oktober 2014, är en jämförelse i digital utveckling mellan städerna i Sverige, Norge och Danmark. Bäst av alla är Linköping, följt av Västerås. Men på sjätte plats hittar vi den tredje bästa svenska staden och det är Borås. Fjärde bäst i Sverige och på en åttondeplats totalt är Göteborg. Uppsala återfinns på plats tio. Resterande städer på tio-i-topp-listan är norska, ingen av dem är danska. Det stämmer rätt väl med hur utvecklingen på bredbandsområdet ser ut mellan länderna i andra undersökningar. 2.4 Bredbandstäckning i Västra Götaland Nedanstående tabell visar täckning för olika hastigheter och bredbandstekniker för hushåll och företag i Västra Götalands län enligt PTS Bredbandskartläggning Mbit/s 30 Mbit/s 100 Mbit/s Fiber xdsl 4G Hushåll 99,98 % 73,51 % 49,14 % 43,19 % 99,07 % 99,97 % Företag 99,94 % 65,65 % 40,70 % 36,98 % 98,03 % 99,92 % Motsvarande tabell gällande genomsnittet för hushåll och företag i Sverige. 10 Mbit/s 30 Mbit/s 100 Mbit/s Fiber xdsl 4G 1 PTS-ER-2014:12

11 Bredbandsstrategi_VGR_rev _Bilaga01 11 (49) Hushåll 99,71 % 72,83 % 53,62 % 49,30 % 98,04 % 99,19 % Företag 99,26 % 65,62 % 46,15 % 43,71 % 96,08 % 98,27 % För låga hastigheter och långsamma tekniker har alltså Västra Götalands län ett bättre läge än riksgenomsnittet, men för höga hastigheter och snabba tekniker är läget det omvända. En jämförelse mellan de tre största städerna (värdena avser kommunerna) ger följande resultat. Stockholm: 10 Mbit/s 30 Mbit/s 100 Mbit/s Fiber xdsl 4G Hushåll 100 % 99,91 % 90,07 % 83,01 % 99,76 % 100 % Företag 100 % 99,94 % 88,94 % 85,65 % 99,55 % 100 % Göteborg: 10 Mbit/s 30 Mbit/s 100 Mbit/s Fiber xdsl 4G Hushåll 100 % 97,04 % 77,17 % 67,22 % 99,43 % 100 % Företag 100 % 97,11 % 73,15 % 65,23 % 99,08 % 100 % Malmö: 10 Mbit/s 30 Mbit/s 100 Mbit/s Fiber xdsl 4G Hushåll 100 % 98,12 % 79,61 % 76,59 % 99,26 % 100 % Företag 100 % 97,86 % 73,30 % 71,34 % 99,08 % 100 % Här ser vi att både Stockholm och Malmö ligger före Göteborg i fiberutvecklingen. Inget hushåll i Västra Götalands län saknar enligt kartläggningen möjlighet att få tillgång till bredband. Definitionen som används är EU s USO-direktiv 2 som för Sverige är 1 Mbit/s nedströms. Redovisningen av mobil täckning är i överkant på grund av brister i mätmetoderna. En mer verklighetsanpassad redovisning kommer på PTS och konsumentverkets inrådan att implementeras hos de olika mobiloperatörerna från årsskiftet Bristområden i Västra Götalands län De brister som blev kvar efter den offentliga bredbandsutbyggnaden med de s k Rosengrens pengarna år är de som definierades i den förra bredbandstrategin som beslutades av regionstyrelsen i februari Den definitionen anses kunna fungera fortfarande och ser ut enligt följande; 1. Kvarvarande vita och gråa kopparanslutna områden utan bredband alls. 77 områden i länet. Ca invånare. 2 Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/22/EG av den 7 mars 2002 om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (direktiv om samhällsomfattande tjänster)

12 Bredbandsstrategi_VGR_rev _Bilaga01 12 (49) 2. Radiolänkanslutna telestationsområden. Maximalt kan 8/0,8 Mbit/s (mottaga/sända) ADSL beställas. 78 områden i länet. I ovanstående områden bor det totalt ca invånare 3. Områden utanför ca 2 km fågelavstånd från närmaste fiberanslutna telestation. I område 1, 2 och 3 ovan bor det drygt invånare totalt. Ca 7,5 % av invånarna. 2.6 Västra Götalandsregionens bredbandstöd Västra Götalandsregionens bredbandstöd har funnits sedan 22 augusti Länets och kommunernas stöd är godkänt av EU-kommissionen enligt beslut med ärendenummer: N 30/2010. Under hösten 2011 startade Västra Götalandsregionen en offensiv med möten ute bland kommunerna för att öka intresset för dessa satsningar. De krav som funnits för de stödmottagande kommunerna har varit att de måste ta fram en bredbandstrategi som innehåller en marknadsanalys. Enligt villkoren i beslutet måste utbyggnaden ske till de utpekade bristområdena. Enligt UBit-gruppen stämmer definitionerna av dessa bristområden väl fortfarande och ändringar av dem behöver inte göras. Under arbetet har i förnyade marknadsanalyser av Västra Götalandsregionen och sökande kommuner ytterligare bristområden hittats. Totalt är de i länet idag 155 st som följer bristbeskrivningen mot ca 130 i notifieringen. I juni 2014 gällde följande status på våra 49 kommuner; A. Gör eller genomfört ett Bredbandstrategiarbete, 46 kommuner B. Klara med sin bredbandstrategi, 37 kommuner C. Ansökt om VGR`s bredbandstöd, 23 kommuner D. Antal helt klara kommuner med sin utbyggnad av bristområden, 2 kommuner I dessa kommuners ansökningar som nått Västra Götalandsregionen bearbetas följande bristområden; a. Område 1 ovan, Kopparområden. 52 st finns i ansökningarna b. Område 2 ovan, Radioområden, 50 st finns i ansökningarna c. Område 3 ovan, Mellanområden med långa avstånd, 8 st i ansökningarna Detta innebär samlat att mer än 100 av våra definierade bristområden är under bearbetning i inkomna ansökningar vilket är väldigt positivt. Kvar av EU-godkännandets ram på 350 Mkr enligt notifieringen är ca 210 Mkr. För att kunna fortsätta arbetet har en förlängning av befintligt godkännande inlämnats till Näringsdepartementet för vidare befordran till EUkommissionen under hösten Förlängning med att genomföra bredbandsinvesteringar önskas till och med år När det gäller tillgång till fiber har Västra Götalands län förbättrats mer än genomsnittet i Sverige, men ligger trots det fortfarande under snittet. Tyvärr är fiberförtätning en kostsam investering men ger obegränsad kapacitet och en livslängd på minst år på investeringen Genomförande av åtgärder Varför finns det pengar och bristområden kvar när man i länet arbetat med detta sedan 2009? Det tar längre tid än arbetsgruppen UBit trodde från början. Kommunerna arbetar med att ta fram bredbandsstrategier men det tar oftast ett år att skriva och ta ett politiskt beslut om detta.

13 Bredbandsstrategi_VGR_rev _Bilaga01 13 (49) Arbetet skapar också ett engagemang lokalt. De flesta kommuner lägger en hel del tid på att försöka skapa, bistå och samordna de fiberföreningar som dyker upp i deras landsbygd. Fiberföreningarna som företrädesvis finns i våra bristområden upplever sig övergivna av marknaden och inser att de får försöka skapa fiberbaserat bredband själva genom att bilda ekonomiska föreningar för sina utbyggnadsprojekt. De finansierar sina accessnät via Landsbygdsprogrammet. Samarbete sker mellan Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen i Västra Götalands län så att inga dubbelersättningar utbetalas. Sedan skall upphandlingsarbetet påbörjas för kommunerna. Detta tar också oftast 6-8 månader. Själva byggnationen att bygga ut ett nytt stamnät ut till en ny fiberanslutningspunkt tar upp till ett år per bristområde. Hela hanteringen kan ta upp till 3-5 år. Som ovan nämnts har kommunerna gjort mycket bra marknadsanalyser och ett noggrant arbete. Länet kommer att ha stor glädje av detta arbete under år framöver. Synkroniseringen med Landsbygdsprogrammet ekonomiska stöd har dessutom ibland skapat perioder av stopp i projektverksamheten hos både kommuner och fiberföreningar. 2.7 Kunskapsmaterial i GIS Länet och UBit-gruppen har använt GIS-kartor som underlag under många år för att illustrera utvecklingen i länet. Kartorna nedan innehåller många olika typer av information som förklaras här: Fiberområden: Telestationer: Som jämförelse visas också PTS siffror på hur många som har tillgång till fiber inom samma område. Grå rutor på dessa kartor innebär att det inte finns fiber inom rutan. Sen stiger tillgången på fiber från 10 % - 30 % i de ljusaste lila rutorna till över 90 % i de mörkaste rutorna enligt nedanstående färgskala. Varje ruta på dessa kartor är 250 * 250 meter. Observera att PTS siffror är från 2013 och att det förekommer en viss eftersläpning i rapporteringen från fiberföreningarna, vilket gör att verkligheten är bättre än vad som syns på kartorna.

14 Bredbandsstrategi_VGR_rev _Bilaga01 14 (49)

15 Bredbandsstrategi_VGR_rev _Bilaga01 15 (49)

16 Bredbandsstrategi_VGR_rev _Bilaga01 16 (49)

17 Bredbandsstrategi_VGR_rev _Bilaga01 17 (49)

18 Bredbandsstrategi_VGR_rev _Bilaga01 18 (49)

19 Bredbandsstrategi_VGR_rev _Bilaga01 19 (49)

20 Bredbandsstrategi_VGR_rev _Bilaga01 20 (49) 3 Aktörerna som påverkar bredbandsarbetet i Västra Götalands län Denna bild är en översikt över de aktörer som samspelar och påverkar utbyggnaden av bredband i Västra Götalands län. Aktörerna är; Bredbandsforum: Regeringens forum för bredbandsarbete där alla de stora operatörerna deltar i styrgruppen. Där finns också SKL, IT och Telekomföretagen, Telekområdgivarna, LRF, spelutvecklingsbolag etc representerade. Västra Götalandsregionen deltar som enda län i Sverige. Länssamverkan Bredband: Nätverk av alla länsstyrelser och regioner för bredband i Sverige. Drivs av Post och Telestyrelsen. Post och Telestyrelsen (PTS): Tillsynsmyndighet inom telekombranschen. Ansvariga för uppföljningen av bl a LEK, lagen om elektronisk kommunikation som är lagstiftning för området. Jordbruksverket: Ansvariga för landsbygdsprogrammet och dess regelverk i Sverige. Länsstyrelsen i Västra Götalands län: Ansvarig myndighet för hanteringen av landsbygdsprogrammet i Västra Götalands län. Västra Götalandsregionen (VGR): Regionutvecklingssekretariatet driver arbetsgruppen UBit. VGR har också tagit fram ett eget bredbandsstöd som inriktas mot nya fiberanslutningspunkter i länets definierade bristområden. UBit-gruppen: UBit står för "Utveckling av bredband och IT-infrastruktur". Respektive kommunalförbund har valt en person som ansvarig för informationsinsamling och

21 Bredbandsstrategi_VGR_rev _Bilaga01 21 (49) informationsspridande inom sina respektive kommunalförbund. Sedan 2010 har Länsstyrelsen i Västra Götalands län deltagit i gruppen och från och med 2012 finns även Coompanion och Hela Sverige Ska Leva med. Kommuner: Länets 49 kommuner är en viktig framgångsfaktor och bra arbetande ingrediens i bredbandsarbetet i Västra Götalands län. Där kommunerna tar samordningsansvar för bredbandsarbetet bildas fler fiberföreningar och nås störst täckning snabbast. Drygt 20 av kommunerna äger egna stadsnät som saluför svartfiber och kapacitetstjänster mot marknadens aktörer. Fiberföreningar: De ekonomiska föreningar som bildas med ett gemensamt intresse att bygga fibernät till medlemmarnas villor för att få tillgång till kraftfullt bredband inklusive tjänster för Bredband(Internet), TV och telefoni. Består av privatpersoner som lägger ett stort ideellt arbete för att genomföra sina projekt. Fiberparaply: Sammanslutning av fiberföreningar som gärna bildas när fiberprojekt börjar bli färdigt i syfte att minska den fortsatta arbets-och administrationsbördan för fiberföreningarnas styrelser. Netwest: Nytt offentligt regionalt bolag som bildas för att vara ett marknadsföringsbolag för kommunernas bredbandsbolag. Netwest skall också succesivt att kunna saluföra fiberföreningarnas fiber via de fiberparaplyer som bildas. Kommer att starta våren 2015 och ägas av ca 25 offentliga delägare där VGR är största ägare med 34 %. Marknad: De stora aktörer som står för den stora övervägande delen av fiberinvesteringarna i Sverige ihop med de slutanvändare, företag och hushåll, som köper deras tjänster. Tillsammans står de för ca % av fiberinvesteringarna på svenska marknaden.

22 Bredbandsstrategi_VGR_rev _Bilaga01 22 (49) 4 Behov idag och i framtiden 4.1 Behov hos invånare och näringsliv Tillgången styr behovet. Det är en allmän uppfattning att det är svårt att mäta behov av något man inte har. Dock kan vissa generella fakta nämnas. Behovet av uppströms hastighet ökar genom sociala medier såsom Facebook, Instagram etc, laglig fildelning, videokonferens, videotelefoni, övervakning och leveranser av digitala produkter. Stora aktörer som exempelvis Microsoft och Google erbjuder applikationer över nätet som bygger på att brukaren har ett bra och symmetriskt bredband. Behovet av hastighet ökar generellt i och med introduktionen av nya tjänster som t ex HD-TV (4K). Följande texter är ett urval av innehållet i rapporten "Svenskarna och Internet 2014". Den är sammanställs och utgiven av.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur). Fortfarande efter tjugo år tillkommer det nya internetanvändare. Under det senaste året rör det sig om omkring hundra tusen nya användare. Men trots detta återstår det en miljon svenskar som inte använder internet. Den smarta mobilen har inte ersatt datorn, utan den utgör ett komplement för den som redan har en dator. Och surfplattan utgör ett komplement för dem som redan har dator och smartmobil. Allt större del av internettiden tillbringas på smartmobilen. Barnfamiljerna

23 Bredbandsstrategi_VGR_rev _Bilaga01 23 (49) driver på. Åtta av tio föräldrar till barn under 10 år har tillgång till en surfplatta. En tillgång som även deras barn har. Användningen av surfplattor bland barn och ungdomar är dock betydligt frekventare än bland föräldrarna. Positionering, hälso- och träningsappar hör till populära nyheter som presenterats under de senaste åren på de smarta mobilerna. Här är det unga kvinnorna som går i täten. Hälften av dem använder dessa nya möjligheter. Mobilt BankID har också blivit mycket använt, vilket hälften av mobilanvändarna har. Facebook är den mest använda appen på smartmobilen. Surfa, läsa, spela och se på film/video/tv dominerar användningen av surfplattan. Söka efter fakta och slå upp ord. Alla gör det åtminstone någon gång även bland pensionärerna. Många, även det i alla åldrar, använder internet för att söka efter adresser och tidtabeller.

24 Bredbandsstrategi_VGR_rev _Bilaga01 24 (49) Internet har idag blivit den viktigaste informationskällan. För personer upp till 45 år har internet en helt dominerande ställning som informationskälla medan det för pensionärerna är de traditionella medierna, tv, radio och dagstidningar som är viktigast. Däremellan, i åldrarna 46 till 65 år, är alla medier inklusive internet ungefär lika viktiga.

25 Bredbandsstrategi_VGR_rev _Bilaga01 25 (49) Youtube och Spotify populärast på internet. Störst spridning på internet har Youtube fått. Ser vi istället på den dagliga användningen är det musiken som dominerar. Hälften av tvååringarna använder internet. Redan bland 3-åringarna är tre av fyra internetanvändare och vid 7 år är andelen 90 procent. Den stora ökningen de senaste åren har skett bland de yngsta. Den största förändringen de senaste åren har dock varit att barns användning av internet blivit mycket frekventare fanns det få dagliga användare bland förskolebarnen. Idag är var fjärde i åldern 2 till 3 år daglig användare och var tredje i åldern 4 till 6 år.

26 Bredbandsstrategi_VGR_rev _Bilaga01 26 (49) Smarta mobiler användes mest i trådlösa nätverk. Över hälften av ungdomarna i åldern år använder sin smarta mobil mer via ett trådlöst nätverk än via mobilnätet. Lika vanligt att unga använder internet i skolan för privat bruk som för skolarbete. I många skolor finns idag trådlösa nätverk och en tredjedel av eleverna har en egen dator i skolan. Ser vi till vad som händer i skolorna är det nästan lika vanligt att använda internet för privat bruk som att använda internet för skolarbete. De unga har större tilltro till internet än de äldre. De unga är mycket mer positiva till internets möjligheter att fördjupa demokratin. Hälften av de yngre anser att internet har gjort det lättare att förstå politik, jämfört med en tredjedel av de medelålders och en fjärdedel av de äldre. Yngre människor är också mer aktiva i att söka upp politisk information på internet. Hälften gör det någon gång och var fjärde gör det åtminstone någon eller några gånger i veckan.

27 Bredbandsstrategi_VGR_rev _Bilaga01 27 (49) Internet viktigast för de välutbildade. Ju högre utbildning man har desto viktigare tycker man att internet är i vardagslivet. Det gäller dock inte för den yngre delen av befolkningen upp till 45 år. Även i arbetslivet är internet viktigare för de med högre utbildning. Det gäller alla åldrar. Mest tid ägnas åt de traditionella medierna i deras traditionella former med undantag för kvällstidningen där den mesta läsningen sker på webben. Genom framgången för surfplattan fortsätter en sakta förskjutning mot att en ökande del av mediekonsumtion sker på nätet. 4.2 Välfärdsbredband för omsorg och sjukvård Sveriges befolkning blir äldre och äldre men också friskare och friskare. Att kunna bo kvar hemma ger möjligheter till en positiv ålderdom för det stora flertalet. Men det finns också de som successivt behöver allt mer omsorg från kommunen eller är lite sjukare och behöver stöd från sjukvården. För dem kommer fler och fler möjligheter till att få stöd via olika tekniska lösningar som underlättar livet för den boende och samtidigt underlättar också för vårdgivaren. Det kan vara exempelvis följande tjänster; - Digitala nycklar i smartphone

28 Bredbandsstrategi_VGR_rev _Bilaga01 28 (49) - Patientinfo i lämpligt omsorgs- eller sjukvårdssystem åtkomligt från laptop, surfplatta eller smartphone - TV:n används som kommunikationscentral mellan vårdtagare, vårdgivare och anhöriga med ett enkelt handhavande med befintliga apparater. Specialanpassade datorlösningar för samma sak finns också. - Larm för övervakning av patients rörelsemönster som larmar om man går utanför ett normalt område eller ligger ner på fel ställe. I övrigt ingen information om position. - Rullgardin/persiennutrustning med tids- och/eller ljusstyrd upp- och nedrullning för att minska risk för fallskador. - Nattövervakning, istället för fysiska besök får man videoövervakning vid fastställda tider. Patienten slipper bli väckt av ibland okända människor. - Armband för fjärrdiagnostik över patient/vårdtagares fysiska status. Ovanstående lösningar kräver att det finns ett ganska kraftfullt och stabilt bredband till hemmet där vårdtagaren bor. Det kan för vårdtagare med långvariga vårdbehov ge bättre service och vara god ekonomi om vårdnadsgivaren ansvarar för lämpligt bredband till hemmet. Ett exempel på kvalitetshöjande åtgärder och effektiviseringar när det gäller hemtjänst är den satsning som Västerås har gjort sedan 2009 (http://www.vasteras.se/stodomvardnad/hemtjanst/sidor/ehemtjanst.aspx). Från och med år 2013 införs e-hemtjänst som stöd till personer i ordinärt boende som beviljats hemtjänst eller boendestöd. En stödfunktion för välfärdsteknologi ligger centralt i hemtjänstens organisation och svarar för utbildning av biståndshandläggare och personal. De funktioner som är aktuella för Västerås stad är bildtelefoni, informations- och meddelandehantering samt nattillsyn via kamera. I projekten har Västerås testat fyra ibland överlappande, men också kompletterande tekniska lösningar. Erfarenheterna visar att vanliga insatser som lämpar sig för e-hemtjänst är tillsyn dagtid, tillsyn nattetid, social samvaro, påminnelse, uppmuntran till egen aktivitet och svar på larm. Därtill har projekten visat att äldre Västeråsare är positiva till stöd via e-hemtjänst om det genomförs utifrån individuella förutsättningar, behov och önskemål. Kostnaden för införandet av e-hemtjänsten beräknas under 2013 till 5,3 miljoner kronor då samtlig hemtjänstpersonal utbildas. Enligt en rapport i januari 2014 från Acreo Swedish ICT (Effekter av digitala tjänster för äldrevård, en ekonomisk studie, Acreo Rapport acr057005) minskar kostnaderna för införandet av e-hemtjänsten till 3,8 miljoner kronor, samtidigt som kostnadsminskningar i verksamheten beräknas till mellan 6,5 miljoner kronor och 15,5 miljoner kronor. Vid 300 brukare av e-hemtjänsten beräknas nettobesparingen vara mellan 5,7 miljoner kronor och 20,6 miljoner kronor. Rapporten finns för nedladdning på https://www.acreo.se/media/news/digitala-hemtjanster-kan-spara-miljarder-at-samhallet. 4.3 Prognos gällande uppnått mål 2020 Uträkningar och kalkyler kring detta har genomförts på nationell nivå av flera aktörer. I slutbetänkandet kring den svenska bredbandsstrategin presenteras två olika prognoser, dels en som gjordes av PTS i april 2013 (Uppföljning av regeringens bredbandsstrategi, PTS 2013) som säger att en fiberutbyggnad till % av Sveriges hushåll och företag skulle kosta ca 32 miljarder kronor, dels ett som säger att för 22 miljarder kronor skulle man nå %. Om man skalar ner detta till Västra Götalands län i förhållande till befolkningsmängden så blir resultatet Mkr för att nå %.

29 Bredbandsstrategi_VGR_rev _Bilaga01 29 (49) SKL tillsammans med Svenska Stadsnätsföreningen (SSNf), IT & Telekomföretagen Almega och Skanova gjorde också en analys som presenterades i juni 2014 av vad det skulle kosta totalt sett att nå bredbandsmålet 2020 med ren fiberutbyggnad från år 2013 års situation. Deras beräkning landade på 29 miljarder för 80 %, 40 miljarder för 90 % och miljarder för nära 100 % (undantaget de allra svåraste och mest kostsamma byggnaderna). Kostnaderna avser accessfiber och till detta kommer en beräknad kostnad för utbyggnad av transportnät med ytterligare ca 10 miljarder kr. 90 %-målet nedskalat till Västra Götaland innebär en kostnad i länet på Mkr (med kostnaderna för transportnäten Mkr) I länet har det också gjorts några egna uträkningar av arbetsgruppen UBit. Följande förutsättningar och antaganden har använts: - Privata aktörer (främst Skanova, IP Only och stadsnäten) satsar totalt 15 miljarder kronor i Sverige fram till Västra Götalands befolkning är 16,75 % av landets och samma fördelning har antagits för aktörernas satsning i länet. Summan för länet blir då Mkr. - Staten satsar via Landsbygdsprogrammet 523 Mkr i Västra Götalands län - Privata hushåll bidrar med 67 % av den totala finansieringen i de områden som byggs ut oavsett om de byggs med bidrag eller inte. Denna siffra baseras på uppskattningar från IP Only och Svenska Stadsnät. Den privata medfinansieringen blir då Mkr för kommersiell utbyggnad och Mkr i områden som byggs ut med bidrag. Med vissa antaganden om genomsnittlig nätlängd för att nå hushållen och genomsnittlig anläggningskostnad per meter, blir slutresultatet att vi kan nå % av hushållen till en kostnad av Mkr i Västra Götalands län. Ovan finns tre olika beräkningar som varierar mellan 5,36 Mrd kr och 9,42 Mrd kr. Osäkerheten är alltså ganska stor om hur mycket pengar som kommer att behövas för att nå målet. Med vetskapen om den kö som fanns av stödansökningar från fiberföreningar i december 2013, så kommer inte Västra Götalands läns andel av Landsbygdsprogrammet att räcka längre än till ca Med ett ytterligare statligt stöd även efter 2016, blir förutsättningarna för att lyckas uppfylla målen bättre. Då bedömer arbetsgruppen UBit att det finns en rimlig sannolikhet och ett gott hopp om att med ovan beskrivna satsningar från marknadens aktörer och ett fortsatt stöd samt inte minst med en god vilja från slutkunderna, nå länets mål om 100 Mbit/s till 90 % av hushållen.

30 Bredbandsstrategi_VGR_rev _Bilaga01 30 (49) 5 Kommunal påverkan på bredbandsarbetet I kommunerna pågår bredbandspåverkande arbete på många olika sätt. Den övervägande delen av kommunerna i Västra Götalands län har de senaste åren lagt mycket resurser och kraft på att stödja det fiberföreningsarbete som ökat dramatiskt ute i länets landsbygd. 5.1 Kommunal bredbandsstrategi Att ha en kommunal plan för hur kommunen ska agera i bredbandsfrågor är en bra grund för området. Utgångspunkten för en sådan plan bör vara att bredbandsutveckling är en samhällsutvecklingsfråga och inte en IT-fråga. 46 av 49 kommuner (94 %) i Västra Götalands län håller på eller har gjort en bredbandsstrategi. Detta är bättre än snittet för hela landet som ligger på ca 70 %. Strategin bör innehålla: Nulägesbeskrivning Framtida behov Visioner och mål Bristområden Finansiella möjligheter Åtgärder Kommunens roll inom bredbandsområdet Det finns också många andra sätt för en kommun att underlätta för en positiv utveckling inom bredbandsområdet. Nedanstående punkter är exempel på sådana påverkansmöjligheter. 5.2 Samordning av marknadens grävande aktörer I några kommuner i Västra Götalands län har man möten mellan planeringsavdelningar internt, IT-avdelningen, bredbandsansvariga och marknadens grävande aktörer, till exempel Vattenfall, Skanova, lokala elbolag, lokala bredbandsbolag etc. På dessa möten diskuteras planering av framtida grävarbeten. Detta för att säkerställa att man samgräver i görligaste mån och att kommunernas nya områden får en god elektronisk kommunikation. På många ställen i Västra Götaland pågår också nyanläggning och renovering av vatten- och avloppsarbeten, fjärrvärme och cykelvägar mm. Detta genererar grävarbeten som kan underlätta nedläggning av kanalisation för fiber. Samordningsmötena kan också leda till att grävtillstånd och marktillträden planeras och hanteras bättre inom kommunerna vilket leder till färre uppgrävningar av gator och torg. Härryda kommuns Hål i marken grupp är ett bra exempel på hur sådan samordning kan ske. 5.3 Grävtillstånd Att hitta en effektiv och snabb hantering av grävningstillstånd är viktigt men det är också angeläget att marknadens aktörer lär sig planera grävningsarbeten för att minimera antalet grävningar i tätorterna. Idag finns flera nya metoder för att få ner kanalisation på effektivare och snabbare sätt. Att fräsa ner kanalisation och kablar för elektronisk kommunikation gör betydligt mindre åverkan än traditionell schaktning. En ca 5 30 cm bred springa i trottoarer och gator är allt som behövs. Detta gör tiden som avspärrningar etc behöver finnas på plats mycket kortare, störningarna inom tätorter mycket mindre, arbetet effektivare, projektgenomförandet snabbare och kostnaderna för nedläggningen lägre. Alla tekniker fungerar inte överallt beroende på underlag, ytskikt etc. Men återställningskostnaderna för asfaltering bör kunna sänkas dramatiskt om kommunera tillåter det här sättet att jobba och anpassar de kommunala

31 Bredbandsstrategi_VGR_rev _Bilaga01 31 (49) avgifterna därefter. Några kommuner i Västra Götalands län som har tillåtit alternativa förläggningsmetoder med goda resultat är Lerum och Härryda. 5.4 Bygglov För nya master och nya placeringar av bredbandsnoder krävs bygglov i de flesta fall. Denna hantering skall beakta miljöfrågor och andra viktiga aspekter innan bygglov ges. I PBL rekommenderas att bygglovshantering klaras av på högst 10 veckor. 5.5 Marktillträde Kommunerna är stora markägare. Att ha enkla och lika förutsättningar för bredbandsaktörernas marktillträde ger troligtvis invånare och näringsliv i kommunen en ökad utbyggnad av bredband i både tätort och landsbygd. I ett antal framgångsrika kommuner inom bredbandsområdet ligger ersättningen på ca 3 kr/meter/år. 5.6 Kanalisationstillträde Att ge marknadens aktörer tillgång till kommunalt ägd kanalisation har hittills inte varit så vanligt. Men att tillåta detta på skäliga villkor och att underlätta det genom att informera marknadens aktörer om att och var man äger kanalisation kan minska grävbehoven och öka bredbandsutbyggnaden i kommunen. I EU-kommissionens nya gruppundantag för offentligt stöd till bredbandsutbyggnad, ska kanalisation som är anlagd med offentliga medel vara öppen och tillgänglig för framtiden, inte bara under de sju år som tidigare regler om grossisttillträde har krävt. Under 2013 tog EU-kommissionen fram ett förslag på förordning med syftet att föreslå åtgärder för att sänka kostnaderna vid utbyggnad av bredbandsnät. Detta blev senare ett direktiv för att underlätta och skapa incitament för utbyggnaden av fibernät genom att främja gemensam användning av befintlig infrastruktur och möjliggöra en effektivare utbyggnad av ny infrastruktur till lägre kostnad. Det innehåller bland annat regler för information om och tillträde till befintlig passiv infrastruktur det vill säga kanalisation, tunnlar, rör, master, torn, byggnader med mera. Förslaget innehåller också regler som kan påverka samordningen av anläggningsarbeten och operatörers tillgång till både befintliga och nya fastighetsnät. Även regler som kan påverka processer för tillstånd inom de berörda områdena. Alla företag som utför anläggningsarbeten som medfinansieras med offentliga medel, helt eller delvis, skall tillgodose varje rimlig begäran från företag som tillhandahåller elektroniska kommunikationsnät om samordning av grävarabeten på transparent och icke diskriminerande villkor. Och tillhandahållandet av kanalisation är inte längre tidsbegränsat. En remiss med ett förslag på införandet av detta i Sverige kommer ut slutet av Ny lagstiftning planeras att gälla från Återställningskostnader vid grävning Kommunerna anser oftast att återställning efter grävning på kommunens mark skall göras av kommunen själv eftersom kommunen ansvar för anläggning och underhåll av gator och torg. Vid ett flertal tillfällen och på skilda håll har marknadens aktörer haft synpunkter på att kommunernas återställningskostnader inte har varit skäliga och enligt självkostnadsprincipen. Kommunerna har här olika saker att ta hänsyn till; bland annat ett ökande framtida underhållsbehov när gator har grävts upp. Mot detta måste dock kommunerna ställa den nytta som en ökad bredbandsutbyggnad ger för kommunen som helhet. Med nya metoder för

32 Bredbandsstrategi_VGR_rev _Bilaga01 32 (49) nedläggning såsom fräsning, s.k. micro trenching bör återställningskostnaderna också kunna minska dramatiskt. 5.8 Ledningsrätter Tiden för att erhålla ledningsrätt i kommunal mark upplevs av marknadens aktörer som väldigt lång. 5.9 Kommunal borgen Utan borgen är det svårt för fiberföreningarna att få lån för sin utbyggnad hos bankerna. Lån behövs eftersom bidragen från Länsstyrelsen inte betalas ut förrän näten är färdigbyggda och driftsatta. Med borgen får föreningarna dessutom en lägre ränta på lånen. En del kommuner, bland annat Borås, har fattat beslut om att i vissa fall och med vissa förutsättningar tillåta att fiberföreningar ges kommunal borgen. För att det ska bli aktuellt måste fiberföreningen först ha ansökt om och fått beviljat bidrag från Länsstyrelsen. Borgensåtagandet blir sedan på samma belopp som Länsstyrelsen har beviljat i bidrag och det gäller hela byggperioden och ytterligare ett tag så att fiberföreningen hinner bygga och driftsätta sitt nät så att bidragen från Länsstyrelsen hinner bli utbetalade. Beslut om borgen fattas i kommunfullmäktige i varje enskilt fall Exploateringsområden och nyförsäljning av tomtmark Kommunens planerade områden bör få del av elektronisk kommunikation på lämpligaste sätt. PBL rekommenderar att kommunerna förbereder anslutning till bredbandsnät på samma sätt som vatten och avlopp, el och fjärrvärme. Några kommuner i västra Sverige har börjat sälja sina kommunala tomter inklusive fiberanslutning. Därmed säkerställs att en optimal kapacitet kan fås i fastigheten idag och framöver. Upphandlingen och grävningen för denna fiberanslutning har skett samtidigt som arbetet för el, vatten och avlopp görs Kommunen som fastighetsägare Kommunala fastighetsägare, särskilt allmännyttan, kan göra den lokala marknaden en stor tjänst genom att upphandla konkurrensneutrala och öppna bredbandstjänster med fiberkablar som struktur ända till respektive lägenhet eller i varje fall våningsplan. Då har man ett stort utbud av tjänster tillgängligt för sina hyresgäster. Den kommunikationsoperatör som då blir upphandlad kan sedan någorlunda enkelt sprida tjänsterna ytterligare genom att marknadsföra sig även mot privata hyresvärdar och andra fastighetsägare Upphandling av bredbandstjänster för eget bruk Kommunen är ofta en av de allra största kunderna på den lokala bredbandsmarknaden. Den positionen kan användas till att få bra bredbandstjänster av både fast och mobil karaktär. Egna mätningar av den mobila telefoni- och bredbandsituationen kan sedan användas i dessa upphandlingar för att säkerställa god funktion till kommunal verksamhet såväl som till näringsliv och invånare. Kommunens utbyggnad till verksamhetsställen i olika delar av kommunen underlättar också anslutning av andra kunder på samma orter eftersom den initiala investeringen med att skapa ett ortssammanbindande nät redan är tagen Samordning internt i kommunen Flera av de ovan nämnda åtagandena eller arbetsuppgifterna sker i olika delar av kommunens organisation, inklusive de kommunala bolagen. En bra samordning inom hela

33 Bredbandsstrategi_VGR_rev _Bilaga01 33 (49) kommunkoncernen är enligt erfarenhet viktig för att skapa bättre förhållanden för bredbandsutbyggnaden i kommunen. Bredbandsmarknadens aktörer investerar också hellre i kommuner där de har ett enkelt och effektivt samarbete med kommunens olika delar. I ett antal kommuner i Västra Götalands län finns idag personer som har bredbandssamordning av både mobilt och trådbundet bredband som arbetsuppgift. Arbetsgruppen UBit upplever att bredbandsarbetet i dessa kommuner flyter på enklare för både fiberföreningar och kommersiella aktörer.

34 Bredbandsstrategi_VGR_rev _Bilaga01 34 (49) 6 Statliga myndigheters påverkan på bredbandsarbetet Några statliga bolag och myndigheter som påverkar bredbandsutbyggnaden är: Jordbruksverket Trafikverket Lantmäteriet Post- och Telestyrelsen Sveaskog Vattenfall Svenska Kraftnät Många fiberföreningar och kommuner har upplevt samarbetsproblem eller brist på intresse för att bistå fiberföreningar vid sina kontakter med en del statliga bolag och myndigheter. Lantmäteriet ansvarar för hanteringen av ledningsrätt på nationell nivå. De driver samtidigt ett arbete för att synkronisera de statliga myndigheternas påverkan på bredbandsutbyggnaden. Upplevelsen i Västra Götaland är att de statliga aktörerna efterhand har blivit allt bättre på att bistå fiberföreningar och kommuner i bredbandsarbetet.

35 Bredbandsstrategi_VGR_rev _Bilaga01 35 (49) 7 Risk och sårbarhetsanalys av bredbandsnät Post och telestyrelsen gör vartannat år en risk och sårbarhetsanalys fört sektorn elektronisk kommunikation som en del av deras ansvar för lagen om elektronisk kommunikation. Under år 2014 har en ny analys 3 kommit. Sammanfattningen kommer här; Elektroniska kommunikationsnät och tjänster spelar en allt viktigare roll i vårt samhälle, i vardagen såväl som vid extraordinära händelser. Varje dag bidrar elektronisk kommunikation till olika former av finansiella tjänster, hälso- och sjukvård, arbete för samhällets skydd och säkerhet, transporter och energi- försörjning. I risk- och sårbarhetsanalysen (RSA) för sektorn genomförs risk- och förmågebedömningar utgående från ett samhällsperspektiv, i enlighet med Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) anvisningar. Här relateras förekomsten av avbrott och brister i informationssäkerhet till den utsträckning som dessa avbrott och brister kan innebära en stor risk eller fara för befolkningens liv och hälsa, störningar i samhällets funktionalitet eller negativ påverkan på samhällets grundläggande värden. RSA:n innehåller också förmågebedömningar i enlighet med MSB:s anvisningar. I RSA:n pekas programvarufel ut som en betydande risk då de resulterande avbrotten kan drabba hela eller stora delar av landet, även om de normalt drabbar en enskild operatör snarare än sektorn som helhet. Om dessa avbrott drabbar en eller flera samhällsviktiga funktioner kan allvarligare samhälleliga konsekvenser uppstå. På samma sätt som tidigare år, ser PTS mer omfattande elavbrott som ett allvarligt hot tillsammans med stormar och andra väderfenomen där det förutom elavbrott också uppstår problem i återställningsarbetet. Hårdvarufel och överbelastningar är andra exempel på hot som kan få negativ samhällelig påverkan. De större operatörerna kan fortsatt förväntas uppfylla högt ställda krav på både krishanteringsförmåga och förmåga att i samhällsviktig verksamhet motstå allvarliga störningar. För mindre aktörer bedöms dessa båda förmågor uppvisa större variationer och i vissa fall också vara bristfällig. Det av MSB angivna skyfallsscenariot kan förväntas leda till lokala störningar och avbrott inom elektronisk kommunikation. De mer långvariga elavbrotten som antas förekomma leder till mer bestående avbrott vid sidan av de störningar och avbrott som orsakas av blixtnedslag, översvämning och överbelastningssituationer. Utgående från resultaten i RSA:n identifierar PTS flera åtgärder som är lämpliga att genomföra för att utveckla sektorns förmåga att motstå och hantera olika typer av händelser och därmed stärka samhället. PTS och MSB fortsätter kontinuerligt arbetet tillsammans med marknadens aktörer för att utveckla säkerhet, robusthet och tillgänglighet i de svenska bredbandsnäten. Nästa stora praktiska säkerhetsövning kallas Telö15 och kommer att genomföras under år Risk och Sårbarhetsanalys för sektorn elektronisk kommunikation. PTS-ER-2014:28

36 Bredbandsstrategi_VGR_rev _Bilaga01 36 (49) 8 Västra Götalandsregionens egen data- och mobilkommunikation En del av resonemanget hos kommunerna passar in även på regionen. Regionen är länets största kund på data- och telekom. Liksom för kommunerna innebär det att regionens utbyggnad och användning av data- och mobilkommunikation kan användas som hävstång i upphandlingar för en mer heltäckande kommersiell utbyggnad till näringsliv och invånare i hela länet.

37 Bredbandsstrategi_VGR_rev _Bilaga01 37 (49) 9 Trådlös utveckling 9.1 Mobilnät Mobilsidan har formligen exploderat på marknaden de sista 7-8 åren. Telefonin har kompletterats med bredbandsmöjligheter för surf, sociala media etc i mobilterminalerna på ett häpnadsväckande sätt. Starten med Apples Iphone 2007 har gjort Sverige till ett av världens främsta länder gällande innehav av intelligenta mobiltelefoner, s k smartphones. Och mobiloperatörerna har turats om att försöka konkurrera med varandra genom kraftfull utbyggnad. Under lanserades nästa generations mobilnät, 4G, som har en dramatiskt bättre funktion för datatrafik än tidigare 3G har. De frekvensspektra som används för mobil kommunikation idag i Sverige är; Mhz-bandet. Gamla NMT-nätet Mhz-bandet. Nytt nät från analog TV. Numera för 4G Mhz-bandet. Gamla 2G nätet men numera med 4G också Mhz-bandet. Standard 3G som numera också har 4G teknik Mhz-bandet. 4G lansering i tätorter enbart Låga frekvenser når mycket längre än korta. Ett telefonsamtal kan fungera km från masten i en bra mobiltelefon på 450 Mhz-bandet medan det endast når meter på 2600 Mhz. Ju högre frekvens desto högre kapacitet kan erhållas. Dessutom medför ett bredare frekvensområde, spektrum, inom respektive frekvensband att högre kapacitet kan åstadkommas. Nätdesign inom mobiltelefoni är komplext där terräng, avstånd till mast, antal mobilceller i masten och antal nyttjare i respektive mobilcell påverkar kapacitet och telefonitäckning. År kommer 4G-näten att uppgraderas inom 4G-standarden, s k LTE Advanced, category 6, och få den teoretiska maxhastigheten 300 Mbit/s nedströms delat inom cellen och 150 Mbit/s uppströms inom cellen. Uppgradering av hastigheterna inom 4G kommer att ske fler gånger innan år 2020 då det planeras för lansering av 5G som ännu inte är standardiserat. 5G ska kunna nyttjas för mer än samtal, appar och surf. Det ska kunna styra komplicerade processer som exempelvis Göteborgs biltrafik, SCA:s pappersmaskiner och Vattenfalls smarta elnät. Det betyder väsentligt högre krav på säkerhet och tillförlitlighet. 5G ska också klara högre hastigheter och snabbare svarstider. Det handlar om hundratals megabit per sekund på de flesta ställen. Och på vissa små platser med hög densitet användare ska hastigheter på 5 gigabit per sekund vara möjliga. Men det blir inte fler stora basstationer på hustak och i master. Ingen räknar heller med att 5G på samma sätt som 4G-standarden LTE kommer att innebära någon helt ny radioteknik. Mobilnäten närmar sig teknikmässigt sitt kapacitetsmässiga tak. Istället handlar det om att kombinera olika befintliga och kommande tekniker i en gemensam standard. Det kan handla om dynamisk fördelning av frekvensutrymme mellan 2G, 3G och 4G beroende på belastning, men också det trådlösa nätet wifi och ett antal nya radiogränssnitt. Fastighetsägare och andra användare får sätta upp egna basstationer där mycket folk befinner sig, på kontor, offentliga platser men även hemma. Dagens globala mobilnät hanterar ungefär 7 miljarder mobilkunder och någon miljard apparater. 5G ska klara väsentligt mer, över 500 miljarder uppkopplade utrustningar. Mobilbranschens vision är att vi i framtiden kommer att kommunicera med det mesta runt omkring oss. Med våra kläder, matförpackningar, pappersdokument och termostater.

38 Bredbandsstrategi_VGR_rev _Bilaga01 38 (49) För användarna innebär det att övergången till 5G kommer att bli betydligt mer flytande än den mellan 3G och 4G. Utvecklingspotentialen för LTE är fortfarande stor och såväl hastighet som kapacitet kommer att fortsätta att öka med egentlig 4G, LTE advanced. Under 2017 kommer också en lansering och en start av mobilt bredband på ytterligare ett av de gamla TV-banden, det s k 700 Mhz-bandet. Det har ett stort spektrum och kommer att ge ca 50 % ökad kapacitet i spektrum för band under Mhz. Vilket innebär att med det bandet kommer också möjligheterna att få mobilt bredband över hela länets geografiska yta att öka märkbart. 700 Mhz-bandet är ett internationellt likadant frekvensområde världen över vilket kommer att innebära att det successivt kommer att finnas mycket utrustning till attraktiva priser från de stora tillverkarna för detta frekvensband. En påverkan på upplevd täckning och kapacitet med dagens smartphones är att det är stor skillnad mellan olika terminalers radiomottagare. I undersökningar från exempelvis PTS (Rapport om stickprovsmätningar av mobiltäckning, Dnr: ) och i en mer omfattande undersökning av Professor Gert Frölund Pedersen vid Aalborgs universitet i Danmark (http://erhvervsstyrelsen.dk/pressesoeg/640500/5), har samtliga smartphones sämre radioegenskaper än äldre mobilmodeller. Alla radioformer har lägre kapacitet än de fasta fibernäten och är idag inget kraftfullt alternativ till trådbundet bredband med fiber till fasta adresser för en hel familjs behov av TV eller ett företags samlade behov. Radio har dock tre fördelar; 1) Det tillåter rörliga och resande användare 2) Ett abonnemang kan användas på flera olika adresser, ex fast boende och fritidshuset. 3) Dagens mobilnät är vida överlägsna gamla modem och oftast även ADSL. Ytterligare ett argument som talar för att mobilt bredband inte fullt ut kan ersätta fast uppkoppling är att prismodellerna för mobilt bredband lägger en begränsning i hur mycket data en användare får ladda ner per månad. För några år sedan var det inte ovanligt med abonnemang med obegränsad nedladdning, men operatörerna säljer inte detta längre. Datavolymen kan vara begränsad från 2 Gbyte per månad till 10 eller 20 Gbyte per månad. Med sådana begränsningar går det inte att se så länge på film eller TV innan man slår i taket.

39 Bredbandsstrategi_VGR_rev _Bilaga01 39 (49) Bredbandsforum tittade under 2013 på hur stor del av det svenska bredbandsmålet som de mobila näten kan tillföra. En mindre utredning gjordes där dock alla de stora tillverkarna och operatörerna intervjuades En sammanfattning av denna rapport är; Nära nog 100 % av befolkningen kommer att ha en tillgång till en teoretisk mobil kapacitet på 75 Mbit/s efter år Teoretisk innebär dock inte ständigt närvarande utan den normala kapaciteten ligger klart under detta. EU s mål om 30 Mbit/s till alla invånare och företag kommer att nås via fiber och trådlösa bredband innan år Tillskottet till det svenska bredbandsmålet på 100 Mbit/s nedströms är ca 4-6 % med trådlös teknik. Resterande behöver vara med trådbunden teknik. Mycket troligt är att 100 % av platser där befolkningen bor permanent nås av Mbit/s år Se nedanstående bild från rapporten. 9.2 Wifi-nät Som nämns i avsnitt 4.1, används smarta mobiler betydligt mer i wifi-nät än i mobilnätet. En anledning kan vara att användning i wifi-nät inte är förknippad med någon kostnad och heller inga volymbegränsningar såsom i mobilnäten. Tekniken finns installerad nästan på alla offentliga platser idag. Ett nytt protokoll, IEEE ac, lanserades under 2014 som ger minst en fördubbling av praktiskt användbar kapacitet och avstånd mot tidigare Wifiprotokoll. Detta kommer att säkerställa teknikens fortsätta utveckling och nyttjande som ett viktigt komplement till de mobila bredbandsnäten på bestämda platser i orter och offentliga platser även fram mot 2020 och vidare. Wifi är en delad kapacitet och är avståndsberoende precis som en mobiltelefonicell. En hel del kommuner tittar på att erbjuda denna typ av nät öppet i de centrala delarna av tätorter på olika sätt för att erbjuda besökare fritt internet under godkända premisser. SKL har tagit fram riktlinjer hur detta kan göras utan att bryta mot de konkurrensbegränsningslagar som finns. Försiktighet krävs här för att göra rätt. Wifi är också

40 Bredbandsstrategi_VGR_rev _Bilaga01 40 (49) den teknik som används i stora arenor och vid stora event för att säkerställa en bra uppkoppling vid stora mängder besökare. Wifi är idag en teknik endast för surfning men Skypesamtal etc kan genomföras utmärkt i Wifi-nät. När Voice over IP -lanseras, d v s samtal via datakomteknik även i mobiltelefoner, bör det fungera utmärkt att samtala via sin normala mobilteknik i ett Wifi-nät också. När 5G lanseras 2020 kommer Wifi också att kunna vara bättre integrerade mot mobilnäten med roaming av samtal mellan teknikerna etc. En utveckling som väsentligt har underlättat användningen av wifi-nät är projektet Eduroam (www.eduroam.org, Eduroam (education roaming) är en internationell roamingtjänst för användare inom forskning, högre utbildning och vidareutbildning. Det ger forskare, lärare och studenter tillgång till wifi-nät när de besöker en annan än den egna institutionen. Autentisering av användare utförs av deras hemmainstitution, med samma rättigheter som när de använder nätverket lokalt, medan anslutning till Internet och andra resurser hanteras av den besökta institutionen. Eduroam är kostnadsfritt för användarna. Tjänsten tillhandahålls på lokal nivå av de deltagande institutionerna (universitet, högskolor, forskningsinstitut etc.). På nationell nivå hanteras tillgången till nät av nationella operatörer, som i många fall är de nationella forsknings- och utbildningsnätverken i respektive land. I Sverige till exempel tillhandahålls Eduroam av Sunet. I vissa länder finns även tillgång till Eduroam på andra platser än de deltagande institutionerna, t.ex. på bibliotek, offentliga byggnader, järnvägsstationer och flygplatser. I Sverige kan studenter och anställda surfa på totalt 799 platser inom 33 utbildningsinstitutioner. Även på många gymnasieskolor i Sverige finns tillgång till Eduroam. Nedan visas en grov bild av den spridningen av Eduroam inom Sverige.

41 Bredbandsstrategi_VGR_rev _Bilaga01 41 (49)

42 Eduroam i Västra Götalands län. Bredbandsstrategi_VGR_rev _Bilaga01 42 (49)

Bilaga 4 Bredbandstrategi 2.0 Västra Götalands län Bredbandssamordning i Västra Götaland Hur vi når bredbandsmålen 2020

Bilaga 4 Bredbandstrategi 2.0 Västra Götalands län Bredbandssamordning i Västra Götaland Hur vi når bredbandsmålen 2020 Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-08-06, Bilaga 4 1 (49) Bilaga 4 Bredbandstrategi 2.0 Västra Götalands län Bredbandssamordning i Västra Götaland Hur vi når bredbandsmålen 2020 Bredbandsstrategi

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte Sjuhärad 29 september 2014 Tore Johnsson UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 ADSL - Koppar Telestation Koppar Fiber

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr KS/2012:285 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr 131/2011 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

Fiberföreningsstatus, Bredbandsstöd, i Västra Götalands län. 19 oktober 2012. Page 1

Fiberföreningsstatus, Bredbandsstöd, i Västra Götalands län. 19 oktober 2012. Page 1 Fiberföreningsstatus, Bredbandsstöd, i Västra Götalands län 19 oktober 2012 Page 1 Fiberföreningsstatus per kommunstatus 2012-10-12 Aktiva föreningar Bredbandsintresse på kommunalt håll i Västra Götaland

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte Orust 21 maj 2015 Eric Åkerlund UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 Fiberföreningsläget i VG län Fiberföreningars

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte Mariestad/Töreboda 21 maj 2015 Tore Johnsson UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 Fiberföreningsläget i VG län Fiberföreningars

Läs mer

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Härryda kommun 2013-2020 Sida 2 (7) Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING... 3 2.1 NATIONELL BREDBANDSSTRATEGI...

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte med Bergs fiberförening 16 november 2014 Eric Åkerlund UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 ADSL - Koppar Telestation

Läs mer

It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige

It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige Vision Västra Götaland det goda livet Gemensam vision för utvecklingen i Västra Götaland. Har tagits fram i samarbete med bland andra kommunerna i

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte FyrBoDal 8 oktober 2014 Eric Åkerlund UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 ADSL - Koppar Telestation Koppar Fiber

Läs mer

Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014-2020 (RUP)

Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014-2020 (RUP) Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014-2020 (RUP) Länets nya bredbandstrategi 2.0 bör vara ett underdokument till den regionala planen Strategi för tillväxt och utveckling i Västra

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte Marks kommun 29 Januari 2013 Monica Ek-Remmerth Länsstyrelsen & Tore Johnsson UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte Ulricehamns kommun 18 Februari 2013 Monica Ek-Remmerth Länsstyrelsen & Tore Johnsson UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland

Läs mer

Kraftfullt bredband genom skapande av fiberföreningar

Kraftfullt bredband genom skapande av fiberföreningar Kraftfullt bredband genom skapande av fiberföreningar September 2010 Page 1 Innehåll fiberföreningskväll Välkomna till detta informationsmöte Bredbandsläget i området Finansieringsmöjligheter Fördelar/erfarenheter

Läs mer

Bredbandstrategi 2.0 Västra Götalands län. Bredband där du bor, verkar och vistas

Bredbandstrategi 2.0 Västra Götalands län. Bredband där du bor, verkar och vistas Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-09-01 1 (23) Bredbandstrategi 2.0 Västra Götalands län Bredband där du bor, verkar och vistas Bredbandssamordning i Västra Götaland Hur vi når bredbandsmålen

Läs mer

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Varför är det så viktigt med fiber? Det blir roligare med internet när det fungerar med full fart. Och så fort informationsöverföringen sker via fiber,

Läs mer

Bredbandsstöd, Bredbandsbristområden och upphandling i Västra Götalands län. Mariestad 27 augusti 2012. Page 1

Bredbandsstöd, Bredbandsbristområden och upphandling i Västra Götalands län. Mariestad 27 augusti 2012. Page 1 Bredbandsstöd, Bredbandsbristområden och upphandling i Västra Götalands län Mariestad 27 augusti 2012 Page 1 Innehåll Finansiella stöd och upphandlingar Nya siter för fiberföreningar att få bra information

Läs mer

Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014-2020 (RUP)

Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014-2020 (RUP) Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014-2020 (RUP) Länets nya bredbandstrategi 2.0 bör vara ett underdokument till den regionala planen Strategi för tillväxt och utveckling i Västra

Läs mer

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Sten Selander, PTS och Urban Landmark, PTS 5 december 2013 Post- och telestyrelsen PTS arbete med post- och betaltjänster i landsbygd

Läs mer

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Vad kan kommunen göra? Post- och telestyrelsen Varför är bredband viktigt för kommunen? Bredband behövs för företagande, arbete, utbildning och

Läs mer

Tillgänglighet till bredband. Camilla Nyroos PTS, Konsumentmarknadsavdelningen 13 april 2011

Tillgänglighet till bredband. Camilla Nyroos PTS, Konsumentmarknadsavdelningen 13 april 2011 Tillgänglighet till bredband Camilla Nyroos PTS, Konsumentmarknadsavdelningen 13 april 2011 Disposition Regeringens bredbandsstrategi PTS Bredbandskartläggning bredbandstäckning i Sverige och Kalmar i

Läs mer

Bilaga 1 Handlingsplan till Bredbandstrategi 2.0 Västra Götalands län. Bredband där du bor, verkar och vistas

Bilaga 1 Handlingsplan till Bredbandstrategi 2.0 Västra Götalands län. Bredband där du bor, verkar och vistas Bilaga 1, Handlingsplan till Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län 1 (19) Bilaga 1 Handlingsplan till Bredbandstrategi 2.0 Västra Götalands län Bredband där du bor, verkar och vistas Bredbandssamordning

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte Vårgårda kommun 25-26 februari 2013 Monica Ek-Remmerth Länsstyrelsen & Tore Johnsson UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland

Läs mer

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström 1 Styrgruppsmöte 4:e sep Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: BREDBANDSSKOLA Från skoj och ploj till samhällsnytta med Patrik Forsström Mälarenergi Ett tidsperspektiv på

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Västra Götaland. 1,6 miljoner invånare. Page 1

Västra Götaland. 1,6 miljoner invånare. Page 1 Västra Götaland 1,6 miljoner invånare Page 1 Kommunernas region 49 kommuner en region Page 2 Västra Götalandsregionen, regionutveckling Regionutveckling handlar om att göra det bästa av Västra Götalands

Läs mer

Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad

Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Innehållsförteckning Bakgrund 3 Nationella, regionala och kommunala bredbandsstrategier 3 Nulägesbeskrivning 4 Nuvarande

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte Kinna 2 december 2014 Eric Åkerlund UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 ADSL - Koppar Telestation Koppar Fiber

Läs mer

Dialogmöte 17 november 2014 Karlskrona. Blekinge Kalmar Kronoberg & Skåne län

Dialogmöte 17 november 2014 Karlskrona. Blekinge Kalmar Kronoberg & Skåne län Dialogmöte 17 november 2014 Karlskrona Blekinge Kalmar Kronoberg & Skåne län Arbete med mobiltäckning Rättigheter, förväntningar och var är vi idag? Christa Ahlenblom Christian Höglund PTS Post- och telestyrelsen

Läs mer

Bredbandstrategi 2.0 Västra Götalands län. Bredband där du bor, verkar och vistas

Bredbandstrategi 2.0 Västra Götalands län. Bredband där du bor, verkar och vistas Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-03-12 1 (27) Bredbandstrategi 2.0 Västra Götalands län Bredband där du bor, verkar och vistas Bredbandssamordning i Västra Götaland Hur vi når bredbandsmålen

Läs mer

Västra Götalandsregionen Bredbandsstöd bristområden

Västra Götalandsregionen Bredbandsstöd bristområden Västra Götalandsregionen Bredbandsstöd bristområden Sept 2011 Page 1 Kommunernas region 49 kommuner en region Nu finns en bra chans att nå målen! Ett antal kommuner vill nå högre bredbandspenetration och

Läs mer

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2014-08-18 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Allmän bakgrund till Bredbandsstrategi Storfors kommun. Betydelsen av IT, Internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle

Läs mer

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefon ADSL. Trygghetslarm

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefon ADSL. Trygghetslarm Fibernät? Varför? Dagens samhälle har nyttjat de s.k. kopparledningarna i ca 100 år. En teknik som börjar fasas ur. Tekniskt så blir det en flaskhals med tanke på morgondagens behov. Idag Detta är vad

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling Kommunfullmäktige ISSN 2000-043X HebyFS 2014:03 Infördes i författningssamlingen den 19 februari 2014 Bredbandsplan för Heby kommun Kommunfullmäktige beslutade 12 februari

Läs mer

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefoni ADSL. Trygghetslarm

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefoni ADSL. Trygghetslarm Fiber i Höje - Välkomnande - Kommunen informerar (Göran Eriksson) -Varför fiber (Fibergruppen) - Kaffe paus - Erfarenheter från Årjängs fiberförening (Peter Lustig) - Frågestund, Vad gör vi nu! - Intresseanmälan

Läs mer

Arbetsgruppens presentation 2014-01-26

Arbetsgruppens presentation 2014-01-26 Arbetsgruppens presentation 2014-01-26 1.Kommunalt vatten och avlopp? 2.Mobilt bredband, affärsmodell och kostnader 3.Anslutningar och teknik 4.Handlingsplan Kommunalt vatten och avlopp? JESSICA RYTTER

Läs mer

Bredband i Surahammars kommun. Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15

Bredband i Surahammars kommun. Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 Bredband i Surahammars kommun Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av hushållens och arbetsställens

Läs mer

Hela landsbygden ska med!

Hela landsbygden ska med! Hela landsbygden ska med! När elen drogs in i stugorna på 50-talet var det ingen som kunde förutse hur mycket den kan användas till...... och idag vet vi att nya tjänster och användningsområden är på väg!

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2007-2013

Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Utveckling av bredband via Landsbygdsprogrammet Definition av bredband enligt Landbygdsförordningen: IT-infrastruktur med hög överföringshastighet (Gäller mobilt, ADSL och

Läs mer

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2012-03-28 Diarienr: XXXX.XXX 1(5) KOMMUNLEDNING Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2(5) Innehållsförteckning Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 1 Förord 3 Mål 3 Extern kommunikationsoperatör

Läs mer

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun Riktlinje 2010-11-30 Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun KS-594/2010 Beslutad av kommunstyrelsen den 30 november 2010. Signalerna från regeringen och EU om företagens och medborgarnas

Läs mer

UBit arbetsmöte. 11 maj 2015. Länsstyrelsen, Ekelundsgatan 1, Våning 5, rum Akvariet. UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur.

UBit arbetsmöte. 11 maj 2015. Länsstyrelsen, Ekelundsgatan 1, Våning 5, rum Akvariet. UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur. UBit arbetsmöte 11 maj 2015 Länsstyrelsen, Ekelundsgatan 1, Våning 5, rum Akvariet UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Page 1 Närvarande: Johannes Adolfsson, Sjuhärad Per Linnér, Fyrbodal

Läs mer

Bredbandsstrategi för Simrishamns kommun

Bredbandsstrategi för Simrishamns kommun 1. Bakgrund Den övergripande målsättningen för kommunen är att bredband ska underlätta tillvaron för invånare och näringsliv, stimulera tillväxten och bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. Bredband

Läs mer

Vad kostar det att fibrera Sverige?

Vad kostar det att fibrera Sverige? Vad kostar det att fibrera Sverige? Håkan Cavenius Luleå 19 mars 2014 Vår uppgift Att kunna presentera en analys som uppskattar kostnaderna för att bygga accessfiber till 80, 90 samt 100% av hushållen

Läs mer

Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län

Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län 25 april 2014 Ubit-gruppen Tore Johnsson, VGR Eric Åkerlund, HiQ Monica Remmert-Ek, Länsstyrelsen Per Linnér, FyrBoDal Magnus Ludvigsson, Göteborgsregionen Chalmerska

Läs mer

Bredband i Surahammars kommun. Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15

Bredband i Surahammars kommun. Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 Bredband i Surahammars kommun Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av

Läs mer

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Nästa generations bredbandsnät. Kommunerna i Töreboda och Mariestad har tagit initiativ till utbyggnad av ett gemensamt regionnät.

Läs mer

Uppsala kommun Bredbandsprogram

Uppsala kommun Bredbandsprogram Uppsala kommun Bredbandsprogram 2013 2020 Stora möjligheter att bygga ut bredband Uppsala kommun strävar efter att infrastruktur för elektronisk kommunikation ska vara öppen och leverantörsoberoende samt

Läs mer

Bredband Katrineholm

Bredband Katrineholm Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling Kommunstyrelsen ISSN 2000-043X HebyFS 2014:04 Infördes i författningssamlingen den 19 februari 2014 Riktlinjer och handlingsplan för bredbandsplan för Heby kommun Kommunstyrelsen

Läs mer

Uppföljning av Huddinge kommuns bredbandsstrategi

Uppföljning av Huddinge kommuns bredbandsstrategi KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-05-05 KS-2014/478.159 1 (5) HANDLÄGGARE Björn Rosborg bjorn.rosborg@huddinge.se Kommunstyrelsen Uppföljning av Huddinge kommuns bredbandsstrategi

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020

Läs mer

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI 2 Innehåll Sida 1 Mål 3 2 Syfte 3 3 Nuläge 3 4 Övergripande handlingsplan 4 4.1 Medverkan/delaktighet 4 4.2 Projektets genomförande 5 5 Definitioner av ord och begrepp 6

Läs mer

Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling

Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling Erik Evestam, LRF Västra Sverige Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Fler, mer, oftare... 89% hade tillgång till internet hemma 83% har tillgång

Läs mer

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. Bakgrund... 3 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5. Strategi... 5 6. Finansiering... 6 7. Analys och överväganden... 6 8. Förslag till principer

Läs mer

Bredband i Skinnskattebergs kommun. Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff 2012-11-20

Bredband i Skinnskattebergs kommun. Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff 2012-11-20 Bredband i Skinnskattebergs kommun Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff 2012-11-20 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av hushållens

Läs mer

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun 2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det

Läs mer

Västra Götalandsregionens Bredbandstöd. Riktlinjer för sökande kommuner

Västra Götalandsregionens Bredbandstöd. Riktlinjer för sökande kommuner Fördelning av regionalt bredbandsstöd Sida 1 (10) Västra Götalandsregionens Bredbandstöd Riktlinjer för sökande kommuner 2013-05-01 Bredbandssamverkan i Västra Götaland Fördelning av regionalt bredbandsstöd

Läs mer

Bredband i Sala kommun. Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Vrenninge 2012-11-13

Bredband i Sala kommun. Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Vrenninge 2012-11-13 Bredband i Sala kommun Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Vrenninge 2012-11-13 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av hushållens

Läs mer

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI 264 hushåll i Diö säger Ja till fiber! - För oss är valet enkelt vi längtar efter att få in uppkoppling via fiber. Att försöka spå om framtiden

Läs mer

Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län

Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län 1 Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsträff för framtidens bredband Västerås 2011-12-12 2 Upplägg Utgångspunkter

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte Kinna 4 juni 2014 Tore Johnsson Eric Åkerlund UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 ADSL - Koppar Telestation Koppar

Läs mer

Västra Götalandsregionens Bredbandstöd. Riktlinjer för sökande kommuner

Västra Götalandsregionens Bredbandstöd. Riktlinjer för sökande kommuner Fördelning av regionalt bredbandsstöd Sida 1 (12) Västra Götalandsregionens Bredbandstöd Riktlinjer för sökande kommuner Bredbandssamverkan i Västra Götaland Fördelning av regionalt bredbandsstöd Sida

Läs mer

Introduktion till reglerna om bredbandsstöd till accessnät (landsbygdsprogrammet)

Introduktion till reglerna om bredbandsstöd till accessnät (landsbygdsprogrammet) Introduktion till reglerna om bredbandsstöd till accessnät (landsbygdsprogrammet) Ann-Sofie Fahlgren Post- och telestyrelsen PTS arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband

Läs mer

Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi och klargör:

Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi och klargör: 1 Inledning Bilaga 7, Verksamhetsdirektiv, är kommunens direktiv till den enhet som har hand om bredbandsnät och samordning av bredbandsnät i kommunen. Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 9 1(5) BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 2015-02-23, 13 Sammanfattning Denna bredbandsstrategi gäller fram till 2020 och redovisar Timrå kommuns

Läs mer

Bredband Gotland - Sockenmodellen

Bredband Gotland - Sockenmodellen Bredband Gotland - Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i de områden där de stora kommersiella

Läs mer

UBit arbetsmöte. 4 mars 2015. HiQ Göteborg, rum Turkos. UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur. Page 1

UBit arbetsmöte. 4 mars 2015. HiQ Göteborg, rum Turkos. UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur. Page 1 UBit arbetsmöte 4 mars 2015 HiQ Göteborg, rum Turkos UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Page 1 Närvarande Tore Johnsson, VGR Eric Åkerlund, VGR Per Augustsson, Skaraborg Per Persson, GR

Läs mer

Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare?

Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare? Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare? David Troëng david.troeng@pts.se PTS en myndighet med sektorsansvar PTS bildades 1992 Samlat sektorsansvar för: Postområdet och Området

Läs mer

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten Byalagsfiber med Skanova Så här får byalaget fiber utanför tätorten Med oss som samarbetspartner får ni ett högklassigt fibernät Nu kan vi dra fiber för bredband, tv och telefoni åt dig som bor på landsbygden!

Läs mer

Bredband Gotland. sockenmodellen. Version 2011-05-10

Bredband Gotland. sockenmodellen. Version 2011-05-10 Bredband Gotland sockenmodellen Version 2011-05-10 Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i

Läs mer

Vi satsar på Öppet Stadsnät i Segmon!

Vi satsar på Öppet Stadsnät i Segmon! Vi satsar på Öppet Stadsnät i Segmon! Vilka är vi? En grupp människor som sedan ett par år tillbaka arbetat för en levande landsbygd i Segmon. En landsbygd som klarar framtidens krav Består av 4 olika

Läs mer

BREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner

BREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner BREDBANDSGUIDEN En vägledning för kommuner Den fullständiga versionen av Bredbandsguiden kan du hämta på: www.bredbandivarldsklass.se 2 Bredband behövs för att möta nya samhällsutmaningar Sverige och andra

Läs mer

Post- och Telestyrelsens rapport PTS förslag på indikatorer för uppföljning av bredbandsstrategin

Post- och Telestyrelsens rapport PTS förslag på indikatorer för uppföljning av bredbandsstrategin YTTRANDE 1 (1) Datum 2010-11-26 Diarienummer 341-7620-10 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Post- och Telestyrelsens rapport PTS förslag på indikatorer för uppföljning av bredbandsstrategin Länsstyrelsen

Läs mer

Västra Götalandsregionens Bredbandstöd. Riktlinjer för sökande kommuner

Västra Götalandsregionens Bredbandstöd. Riktlinjer för sökande kommuner Fördelning av regionalt bredbandsstöd Sida 1 (10) Västra Götalandsregionens Bredbandstöd Riktlinjer för sökande kommuner 2014-11-18 Bredbandssamverkan i Västra Götaland Fördelning av regionalt bredbandsstöd

Läs mer

~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l

~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l ~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l ~KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Silvana Enelo-Jansson 1 (1) 2014-09-24 DIARIENR: 2014/ 987 MISSIV SALA KOMMUN s förvaltning Ink. 2014-09- 2 4 Oiarienr 2 0 J4 JOJfJ"J_

Läs mer

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-04-27 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Anna Wibom Tina Stukan Bilaga 1 Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 Följande

Läs mer

Bredband i Västerås kommun. Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Badelunda 2012-10-09

Bredband i Västerås kommun. Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Badelunda 2012-10-09 Bredband i Västerås kommun Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Badelunda 2012-10-09 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN 1(5) 2013-08-21 BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN FÖRORD Detta dokument utgör bredbandsstrategi för Svedala kommun framarbetat av en arbetsgrupp bestående av förtroendevalda och tjänstemän. Dokumentets

Läs mer

Regeringens bredbandsstrategi

Regeringens bredbandsstrategi Regeringens bredbandsstrategi Sverige ska ha bredband i världsklass! År 2015 bör 40 procent av alla ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s (nu 49%) Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter

Läs mer

Bredbandsstöd och PTS bredbandskartläggning

Bredbandsstöd och PTS bredbandskartläggning Bredbandsstöd och PTS bredbandskartläggning Bredbandsbåten 2011 Camilla Nyroos Pamela Davidsson Disposition Bredbandsstöd PTS medfinansiering PTS Bredbandskartläggning Frågor 2 PTS har sedan 2010 medel

Läs mer

SAM MANTRÄDESPROTOKOLL LEDN l NGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-09-30

SAM MANTRÄDESPROTOKOLL LEDN l NGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-09-30 l SALA KOMMUN SAM MANTRÄDESPROTOKOLL LEDN l NGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2014-09-30 13 (36) 177 Dnr 2014/987 INLEDNING i Sala kommun redogör för kommunstyrelsens strategi och handlingsplan för bredbandsfrågor.

Läs mer

VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT

VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT ERFARENHETER UR VERKLIGHETEN CHRISTER LANNESTAM SSNF Svenska Stadsnätsföreningen Swedish Urban Network Association www.ssnf.org

Läs mer

Bredbandspolicy för Härnösands kommun 2014-2019

Bredbandspolicy för Härnösands kommun 2014-2019 Härnösands kommun Kommunstyrelseförvaltningen Datum 2014-05-26 Bredbandspolicy för Härnösands kommun 2014-2019 Dokumentnamn Bredbandspolicy Dokumenttyp Fastställd/upprättad av Kommunfullmäktige Datum Dokumentansvarig/

Läs mer

uppcom. i samarbete med

uppcom. i samarbete med Välkomna Marie Johansson UppCom Anette Larsson - UppCom Åke Johansson - UppCom Mats Bildh - Wexnet Fel väg Rätt väg UppCom Redan 2002 påbörjades utbyggnaden av det öppna fibernätet av Uppvidinge kommun.

Läs mer

Nu är det dags att bli medlem! Torestorps Fiber. Ekonomisk Förening. Nu bygger vi fibernät i Torestorp. Har du råd att stå utanför?

Nu är det dags att bli medlem! Torestorps Fiber. Ekonomisk Förening. Nu bygger vi fibernät i Torestorp. Har du råd att stå utanför? Nu är det dags att bli medlem! Torestorps Fiber Ekonomisk Förening Nu bygger vi fibernät i Torestorp. Har du råd att stå utanför? Bli medlem i Torestorps Fiber Ekonomisk Förening idag och visa därmed ditt

Läs mer

uppcom. i samarbete med

uppcom. i samarbete med Välkomna Peter Eklund - Wexnet Anette Larsson - UppCom Åke Johansson - UppCom Mats Bildh - Wexnet Fel väg Rätt väg UppCom Redan 2002 påbörjades utbyggnaden av det öppna fibernätet av Uppvidinge kommun.

Läs mer

IT-INFRASTRUKTURPROGRAM

IT-INFRASTRUKTURPROGRAM IT-INFRASTRUKTURPROGRAM Olofströms plan gällande tillgång till bredband inom kommunens geografiska område O l o f s t r ö m s k o m m u n INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... SAMMANFATTNING...

Läs mer

Informationsmöte Västanvik 2013-09-05

Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Torsby kommuns bredbandsstrategi Regeringens mål för år 2020 är att 90 % av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100Mbit/s. Kommunfullmäktige

Läs mer

Torsby kommuns bredbandsstrategi

Torsby kommuns bredbandsstrategi Datum 2012-05-15 Torsby kommuns bredbandsstrategi Peter Lannge IT-chef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 20. IT-avdelningen 685 80 Torsby 0560-160 56 direkt 070-630 22 34 mobil 0560-160 00

Läs mer

Remissvar gällande slutbetänkande av Utredningen om utvärdering av bredbandsstrategin Bredband för Sverige in i framtiden (SOU 2014:21)

Remissvar gällande slutbetänkande av Utredningen om utvärdering av bredbandsstrategin Bredband för Sverige in i framtiden (SOU 2014:21) Handläggare: 2014-09-29 Remissvar Camilla Jönsson Dnr: N2014/1927/ITP 08-214931 Svenska Stadsnätsföreningen, nr 70 Camilla.jonsson@ssnf.org 103 33 STOCKHOLM Remiss Dnr: N2014/1927/ITP n.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

VI FIRAR. 5000 kr. Nu bygger vi fibernät! BREDBAND TILL ALLA. Du kan vara med och påverka vilka områden vi bygger ut först... + Månadsavgift på 150 kr

VI FIRAR. 5000 kr. Nu bygger vi fibernät! BREDBAND TILL ALLA. Du kan vara med och påverka vilka områden vi bygger ut först... + Månadsavgift på 150 kr VI FIRAR BREDBAND TILL ALLA 5000 kr + Månadsavgift på 150 kr Nu bygger vi fibernät! Du kan vara med och påverka vilka områden vi bygger ut först... Ronneby Miljö & Teknik och Karlshamn Energi har tecknat

Läs mer

Diskussion angående prioritering och kostnader.

Diskussion angående prioritering och kostnader. Diskussion angående prioritering och kostnader. Fram tills vi har fått en offert och bestämt oss för att börja fiberdragning så är kostnaderna enligt sidan medlemmar på hemsidan. Innan vi fattar ett beslut

Läs mer

Västra Götalandsregionen regionutveckling

Västra Götalandsregionen regionutveckling Västra Götalandsregionen regionutveckling Regionutveckling handlar om att göra det bästa av Västra Götalands förutsättningar och att arbeta för tillväxt och hållbar utveckling. Mycket av arbetet gör vi

Läs mer

Åtta goda skäl. att välja Stadsnät.

Åtta goda skäl. att välja Stadsnät. Åtta goda skäl att välja Stadsnät. Snabbt & prisvärt Mycket mer än bara bredband. Stadsnätet är ett fiberoptiskt kommunikationsnät i Västerås och Hallstahammar. Via en och samma anslutning kan du välja

Läs mer

PTS bredbandskartläggning 2011

PTS bredbandskartläggning 2011 Rapportnummer -ER-2012:11 Datum 2012-03-14 bredbandskartläggning 2011 En geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige bredbandskartläggning 2011 En geografisk översikt av bredbandstillgången i

Läs mer

När fibern kom till byn

När fibern kom till byn När fibern kom till byn 1 Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor på större orter. Det är livskvalitet samt en nödvändighet

Läs mer