Tillgång och efterfrågan av växtnäring nu och i framtiden. Sverige i ett globalt perspektiv
|
|
- Stig Blomqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tillgång och efterfrågan av växtnäring nu och i framtiden Sverige i ett globalt perspektiv Holger Kirchmann, Thomas Kätterer, Gunnar Börjseson och Yariv Cohen Avdelningen för växtnäring/markbiologi Institutionen för mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Box 7014, SE Uppsala, Sweden holger.kirchmann@slu.se Innehåll Förutsättningar Kalium och fosfatfyndigheter samt kväveproduktion Recirkulation av växtnäring i tätortsavfall Kan Sverige bli självförsörjande på växtnäring? 1
2 Framtida villkor för livsmedelsproduktionen Befolkningstillväxt på jorden miljarder Åkermark per capita hektar FAO, 2008 Slutsats Mer livsmedel måste produceras på åkerarealen. Större skördar förutsätter bl.a. större tillförsel av växtnäringsämnen. Skördeökning och minskning av åkerareal i Sverige Skörd (kg ha -1 ) Höstvete Skörd (kg ha -1 ) Havre Skörd (kg ha -1 ) År Vårkorn År Åkerareal (ha) ,0e+6 År 2,9e+6 Åkerareal 2,8e+6 2,7e+6 2,6e+6 Total minskning ha (-10%) Årlig minskning 1156 ha 2,5e År Jordbruksstatistisk Årsbok,
3 Effektiviteten i Svensk växtodling ökar Gröda Medelskörd Medelskörd Skördeökning under 20 år Skörd per hektar (kg) Kilogram skörd per kg kväve Skörd per hektar (kg) Kilogram skörd per kg kväve Effektivitetsökning under 20 år (%) (%) Höstvete Korn Havre Data från SCB 2010, MI 30 SM Jordbruksstatistisk Årsbok, Sveriges växtproduktion och behov Förändringar över ca 30 år % Arealminskning - 10 (från 3 till 2,7 miljoner hektar) Produktionsökning per hektar + 15 Nettoproduktionsökning + 3,5 (Produktionökning x areal) Ökning av matbehovet + 10 (befolkningstillväxt från 8 till 9 miljoner invånare) Försörjningsnetto - 6,5 3
4 Användningen av mineralgödsel minskar i Sverige Mineralgödsel (kg ha -1 ) Kväve Summan 10 8 Fosforgödsel 6 Kalium 4 Import av foder och fodermineral 2 Fosfor År År Fosforimport (kg ha -1 ) 16 Data från SCB 2010, MI 30 SM Kalium- och fosfatfyndigheter samt kväveproduktion 4
5 Kaliumfyndigheter Lätt utvinningsbara reserver 1000 ton K 2 O Totala reserver 1000 ton K 2 O 1. Saskatchewan 2. Ryssland 3. Tyskland, Vitryssland, Isreal, Brasilien 4. USA, Chile, England, Spanien U.S. Geological Survey, Mineral Commodity Summaries and Potash, 2008 Kaliumutvinning med vatten (solution mining) Brytning dvs upplösning med vatten som avdunstar i bassänger Bassänger nära Colorado floden Foton Planktonlab.com 5
6 Kaliumbrytning i gruva, Saskatchewan, Kanada Foto: Mosaic company Kaliumfyndigheternas livslängd Livslängden enligt uppgifter lätt utvinningsbara reserver ca 250 år - totala utvinningsbara reserver ca 500 år - Lätt utvinningsbara reserver uppgår till 8,3 miljarder ton (K 2 O). - Totala utvinningsbara reserver uppgår till 18 miljarder ton (K 2 O). - Årlig världsproduktion är 33 miljoner ton (K 2 O). International Plant Nutrition Institute,
7 Fosfatfyndigheter Fosfor en begränsad resurs Låg kadmiumhalt < 10 mg Cd kg -1 P Medelhalt mg Cd kg -1 P Hög halt >50 mg Cd kg -1 P USGS, 2009 McLaughlin et al., 1996 Fosfatbrytning i Khouribga, Marocko 7
8 Dagbrott av fosfor Foto: Forkning och Framsteg Rangordning av länder med apatitreserver Fosfatreserver Totala exploaterbara reserver Miljarder ton apatit Andel av reserver (%) Andel av världsproduktionen (%) 1. Marocko + Väst Sahara Kina 3,7 5, Algeriet 2,2 3, Syrien 1,8 2,8 1,6 5. Sydafrica 1,5 2,3 1,3 5. Jordanien 1,5 2,3 3,4 6. USA 1,4 2, Ryssland 1,3 2,0 5,7 8. Brasilien 0,34 0,5 0,3 9. Israel 0,18 0,3 1,7 9. Senegal 0,18 0,3 0, Tunisien 0,1 0,2 4,3 10. Egypten 0,1 0,2 1,7 11. Australien 0,08 0,1 1,6 12. Togo 0,06 0,1 0,04 Övriga länder 0,62 0,9 10 Totalt USGS,
9 Fosfatfyndigheternas livslängd Livslängd enligt uppgifter lätt utvinningsbara reserver ca 80 år ( peak -fosfor) - totala utvinningsbara reserver ca 280 år Livslängd enligt uppgifter totala utvinningsbara reserver ca 369 år Beräkningar av livslängder är baserad på en total årlig produktion av 176 miljoner ton apatit (2010). USGS, 2009; 2011 Tillgång till kadmiumfattiga fosforreserver - ett hot mot folkhälsan? Europeiska livsmedelmyndigheten (EFSA) skrev en rekommendation Det tillåtna veckointaget för kadmium (TWI tolerable weekly intake) behöver sänkas från 7 till 2,5 mikrogram kadmium per kilogram kroppsvikt. Européernas exponering idag är på en sådan nivå att den kan orsaka effekter på njurarna hos delar av befolkningen. EFSA, 2009 KEMI skriver i sin rapport delar av befolkningen har halter av kadmium i urin som ligger vid eller över de nivåer som kan relateras till påverkan på skelett och njurar. Därför behöver den generella kadmiumexponeringen till befolkningen minska. Kemikalieinspektionen anser att det, mot bakgrund av risken för hälsoeffekter, finns behov av att väsentligt sänka det nationella gränsvärdet för kadmium i mineralgödsel. KEMI, Rapport 1,
10 Kadmiumhalter i fosfatfyndigheter Ursprungsland Cd concentration (mg Cd kg -1 P) Ryssland (Kola), Finnland (Sillinjärvi) 1.0 Sydafrika (Phalaborwa) 23 Kina (Yunan) 35 Syrien (Eastern and Khneifiss) 35 Australien (Duchess) 50 Egypten (Quseir) 61 Marocko (Khouribga) 80 Israel (Arad) 85 Tunesien (Gafsa) 108 Israel (Zin) 228 Marocko (Boucraa) 240 Christmas Island 275 USA (North Carolina) 311 McLaughlin et al., 1996 Kadmiumhalter i mineralgödselmedel för att undvika anrikning i svensk åkermark Nedfall 450 mg Cd ha -1 år -1 Tillförsel med fosforgödselmedel Åkermark Bortförsel med skörd mg Cd ha -1 år -1 Utlakning 400 mg Cd ha -1 år -1 Balansberäkningen visar att kadmiumhalten i gödselmedel inte bör överstiga 10 mg Cd kg -1 P för att undvika anrikning i marken vid tillförsel av 22 kg P ha -1 Data från Eriksson (2009) 10
11 Perspektiv på fosfatfyndigheter Kadmium- Innehåll mg Cd kg -1 P Andel av totala utvinningsbara reserver % > 50 ~ ~ 10 < 10 ~ 5 Slutsatser Det kommer inte att bli brist på fosfor för kommande generationer Tillgången på kadmiumfattiga fosforgödselmedel är dock begränsad Kadmiumrelaterade hälsoproblem kan vara ett större bekymmer än brist på resurser Kvävegödselmedel - produktion genom ammoniaksyntesen Kvävgas + Vätgas Ammoniakgas N H 2 2 NH 3 Kvävgas tas från luften Vätgas produceras från metan (idag naturgas) CH 4 + H 2 O CO + 3 H 2 CO + H 2 O CO 2 + H 2 Fritz Haber ( ) fick Nobelpriset i kemi 1918: for the synthesis of ammonia from its elements Carl Bosch ( ) fick Nobelpriset i kemi 1931: invention and development of chemical high pressure methods 11
12 Några fakta kring ammoniakproduktionen I världen produceras 131 miljoner ton ammoniak baserad på naturgas (69%), kol och petroleum koks (29%) samt hydroelektriska anläggningar (1,5%) Cirka 90% av ammoniak används för tillverkning av kvävegödsel Utan gödsling med mineralkväve minskar växtproduktionen med ca 50% utom för kvävefixerande baljväxter såsom ärtor, bönor och klöver Utan produktion av mineralkväve skulle merparten av människor på jorden svälta Kvävegödsling ger ett positivt energiutbyte Utan mineralkväve Med mineralkväve 55 GJ ha -1 Energi i merskörd pga kvävegödsling 71 GJ ha GJ ha -1 Energi i skörd utan kvävegödsel GJ ha GJ ha -1 0 GJ ha GJ ha -1 Energi för jordbearbetning mm Energi för produktion av kvävegödsel Bertilsson et al.,
13 Produktion av ammoniak - förnyelsebar energi istället för fossila källor Eftersom luftens kvävgas är råvaran för produktionen, behövs enbart energi för tillverkningen Eftersom energibalansen är positiv behövs bara en del av energin i merskörden för att tillverka kvävegödsel Kvävegödsel kan tillverkas genom förgasning av organiskt material För 1 kg N behövs ca 2,7 kg halm - halm från 1 ha räcker för produktionen av 1615 kg N dvs för 20 ha Ahlgren et al., 2009 Recirkulation av växtnäring i tätortsavfall... det krävs en stor förbättring och ett förändrat angreppssätt 13
14 Växtnäringsflöden i samhälle Människor Livsmedelsindustri Djur Grödor Toalettavfall Stallgödsel Livsmedelsavfall Matavfall Åkermark Foderkretslopp Livsmedelskretslopp Lammel and Kirchmann, 1995 Potential för fosforrecirkulation från livsmedelskretsloppet Mängden fosfor i olika avfall - avloppsslam 6500 ton P år -1 - slakteriavfall 3000 ton P år -1 Totalt skall 9500 ton fördelas på 2,7 miljoner hektar åkermark Mängden motsvarar ca 3,5 kg P ha -1 år -1, vilket är bara något mindre än bortförsel 14
15 Kretslopp stad-land - Årliga fosforflöden i Stockholmsregionen Urbant avfall återförs enligt svensk lagstiftning (22 kg P ha -1 år -1 ) Forsforflöden Livsmedel 1237 ton P Åkermark ha Östersjö Antal anslutna till reningsverk Mängd per person Utsläpp till recipient personer Ca 0,6 kg P år -1 39,2 ton P år -1 Stockholm Renat avloppsvatten 39 t P Återvinningsgrad 98 % Avfall 1187 t P ha Kirchmann et al Konsekvens: ingen verklig recirkulation P anrikas resp utarmas i marken Kriterier för att uppnå fungerande och effektiva kretslopp Recirkulationskriterier Ingen negativ inverkan på livsmedelskvaliten och miljön Låga halter av - Oönskade metaller - Organiska miljöföroreningar - Medicinrester - Patogener Effektiva växtnäringskällor - Hög växttillgänglighet - Låga förluster Återdistribution till all åkermark - Koncentrerade gödselmedel som möjliggör långväga transporter - Lägre energiåtgång för återförsel än för nytillverkning av gödselmedel Cohen et al.,
16 Kretsloppsbaserade gödselmedel 1. För att uppnå kriterierna krävs att koncentrerade gödselmedel framställs av avfall i stället för att direkt recirkulera avfallet 2. Alla ämnen i avfall bör extraheras och återanvänds förutom oönskade ämnen som deponeras 3. Inga nya avfallsströmmar bör skapas 4. Avfallet blir råvaran för kretsloppsbaserade gödselmedel Sverige kan bli självförsörjande på fosforgödsel 16
17 Fosfor i gruvavfall från Kiruna Gråberg och anrikningssand blir kvar när järnmalm processas Foto: LKAB Anrikningssanden innehåller följande mineral: magnetit, aktinolit, hornblende samt apatit motsvarande ca 5 miljoner ton fosfor Flera malmfyndigheter i Kirunaområdet är fosforrika Kirunamalmen (Kirunavaara) är en blandning av magnetit (hematit) apatitaktinolit med en låg fosforhalt om ca 1 % och ca 60 % järninnehåll Flera andra järnmalmsfyndigheter (Haukivaara, Henry, Lappmalmen, Nukutus och Rektorn) är fosforrika och av typen hematit (magnetit) apatitkvarts kalcit med en genomsnittlig fosforhalt av 2 5 % och en järnhalt av ca 50 % Karta: Lantmäteriet 17
18 Fosforreserverna i Kiruna är de största i Västeuropa I Kiruna avskiljs årligen ca ton fosfor från järnmalm Foto: LKAB Cirka ton fosfor sprids årligen med mineralgödsel i Sverige Det totala innehållet av fosfor i anrikningssanden är ca 5 miljoner ton fosfor, som kan försörja Sverige med fosforgödsel i 500 år Dessutom finns fyndigheter innehållande miljoner ton fosfor Fosfor i svenska och finska fyndigheter Fosforhalterna är betydligt högre i svensk järnmalm än i finska fosforfyndigheter 3.5 % P (2-5% ) 2.75 % P (2.5-3% ) 1.5 % P ( % ) Kiruna - fosforrik järnmalm Kiruna - anrikningssand Siilinjärvi - Kemira GrowHow 18
19 Gruvavfall en värdefull fosforråvara Att använda LKABs gruvavfall som råvara för fosforproduktion har flera fördelar i jämförelse med befintlig fosforproduktion i Siilinjärvi, Finland: Malmen är redan bruten och mald Materialet är lättillgängligt Högt P innehåll Enkel flotationsprocess (lågt karbonatinnehåll) Möjlighet att använda existerande miljötillstånd Perspektiv på Sveriges växtnäringsförsörjning Kvävegödsel kan produceras i Sverige då det endast krävs energi, som kan komma från förnyelsebara källor Ny teknik möjliggör att ca 80% av fosfor från samhällets organiska avfall kan återföras till åkermark via kretsloppsbaserade mineralgödsel (Utvinning av kalium från olika askor kan förmodligen täcka en stor del av det nationella behovet) 19
20 Slutsatser Fortsatt teknisk utveckling kommer att möjliggöra uthållig recirkulation av växtnäring i samhälle. Effektiva processer och produkter av hög kvalitet kommer att vara kännetecken Sverige har förutsättningar för att producera och exportera kadmiumfattiga fosforgödsel och kan bidra till en större livsmedelssäkerhet i Europa 20
Näringsämnen och kretslopp - metoder för fosforutvinning ur askor
1 Näringsämnen och kretslopp - metoder för fosforutvinning ur askor Patrik Enfält, VD EasyMining Sweden AB, Box 322, 751 05 Uppsala, info@easymining.se, www.easymining.se Innehåll 2 EasyMining Sweden -
Läs merkadmium i avloppsslam
Resonemang kring kadmium i avloppsslam Holger Kirchmann och Karin Hamnér Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Institutionen för mark och miljö Box 7014, S 75007 Uppsala, Sverige E-mail: holger.kirchmann@slu.se
Läs merslammets värde och avsättning
Avloppsvattenrening, slammets värde och avsättning Holger Kirchmann Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Institutionen för mark och miljö Box 7014, S 75007 Uppsala, Sverige E-mail: holger.kirchmann@slu.se
Läs merFosforresurser förekomst, föroreningar, och recirkulation
Fosforresurser förekomst, föroreningar, och recirkulation Yariv Cohen & Holger Kirchmann Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för mark och miljö Inledning Att producera tillräckligt med mat för
Läs merFosfor en outtömlig resurs
Fosfor en outtömlig resurs Utvinning av råfosfat i Togo, Västafrika I diskussionen om slamspridningen har det förts fram som det kanske främsta argumentet för spridning, att vi går mot en brist på gruvutvunnen
Läs merSlam som fosforgödselmedel på åkermark
Slam som fosforgödselmedel på åkermark Kersti Linderholm Umeå 2013-05-15 Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara
Läs merMikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?
Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU Innehåll Doktorand-projekt, övergripande mål I vilka mängder
Läs mer- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU
- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU Doktorand-projekt, övergripande mål I vilka mängder tas olika mikronäringsämnen upp och hur sker
Läs merAvloppshantering och miljömålen 2012-02-27
Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Kersti Linderholm Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara Danmark
Läs merEnergieffektivisering i växtodling
Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy
Läs merREVAQ-certifiering av reningsverken
REVAQ-certifiering av reningsverken Uppströmsarbete och återföring av näringsämnen till jordbruksmark Biogasseminarium med workshop 6 sep 2012 Anders Finnson Svenskt Vatten - Friskt vatten, rena sjöar
Läs merHandläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund
Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar
Läs merSammanfattning. Inledning
Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 27 års fältstudier Av Per-Göran Andersson Hushållningssällskapet Malmöhus, Borgeby Slottsväg 11, 237 91 Bjärred E-post: per-goran.andersson@hush.se
Läs merVäxtnäringsåterföring intresset för fosfor och kväve i avloppet. Håkan Jönsson Institutionen för energi och teknik, SLU. Epost: Hakan.Jonsson@slu.
Växtnäringsåterföring intresset för fosfor och kväve i avloppet Håkan Jönsson Institutionen för energi och teknik, SLU. Epost:, Mål för avfall och avlopp Regeringens proposition 2009/10:155: den resurs
Läs merFramtidens växtodling i sydöstra Sverige
Framtidens växtodling i sydöstra Sverige Tellie Karlsson 2013-11-21 Disposition Marklära & Fosfor Jordarter Mullhalten ph Fosfor 1 Jordarter Källa: SGU 2 Vatten i marken Källa:Ingrid Wesström Dränering
Läs merPraktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:
Läs mer14 Internationella uppgifter om jordbruk
211 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar Sammanfattning Statistik
Läs merHållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder
Hållbara kretslopp mellan stad och land Nära mat, Luleå 2012-09-24 26 januari 2016 Janne Linder Varför jordbruk? Varför jordbruk? Producera mat, foder, energi mm Positiva bieffekter: öppet landskap, biologisk
Läs mer14 Internationella uppgifter om jordbruket
14 Internationella uppgifter om jordbruk 197 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion
Läs mer14 Internationella uppgifter om jordbruket
14 Internationella uppgifter om jordbruk 187 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion
Läs mer14 Internationella uppgifter om jordbruket
14 Internationella uppgifter om jordbruk 193 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion
Läs merMat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige
Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan
Läs mer12 Jordbrukets miljöpåverkan
12 Jordbrukets miljöpåverkan 12 Jordbrukets miljöpåverkan 157 Jordbruket påverkar miljön på olika sätt. Vissa typer av påverkan upplevs som positiva (t.ex. på kulturlandskapet) medan andra upplevs som
Läs merTungmetaller i miljö och odlingslandskap. Gunnar Lindgren
Tungmetaller i miljö och odlingslandskap Gunnar Lindgren Kadmium, kvicksilver, bly och fosfor i musslor Innehållet av hälsofarliga tungmetaller i musslor är mycket stort i förhållande till växtnäringen.
Läs merKadmium i mark, gröda och mat i Sverige och Europa. Jan Eriksson, Inst. för mark och miljö
Kadmium i mark, gröda och mat i Sverige och Europa Jan Eriksson, Inst. för mark och miljö Rapport som sammanfattar kadmiumproblematiken http://håbo-tibble.se/dokument/pdf/mat21%20kadmium.pdf Kadmium i
Läs merVattenstämman 14 maj Kretsloppssamhälle eller förbränningssamhälle eller både och?
Vattenstämman 14 maj 10.30-12.00 Kretsloppssamhälle eller förbränningssamhälle eller både och? Linda Gårdstam, Naturvårdsverket, Naturvårdsverkets Regeringsuppdrag fosfor, (20 minuter) Anders Finnson,
Läs merFosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök
Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök Thomas Kätterer, Holger Kirchmann, Gunnar Börjesson SLU, Inst. för Disposition Bördighet och gödsling Kväverespons i förhållande
Läs mer14 Internationella uppgifter om jordbruk Internationella uppgifter om jordbruk Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens
14 Internationella uppgifter om jordbruk 233 14 Internationella uppgifter om jordbruk Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion
Läs merSlamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Läs mer14 Internationella uppgifter om jordbruket
14 Internationella uppgifter om jordbruk 253 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion
Läs mer14 Internationella uppgifter om jordbruket
14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion
Läs mer14 Internationella uppgifter om jordbruk
249 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar, med uppdelning på
Läs merSlamspridning på Åkermark
Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp
Läs merSlamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Läs merHållbar återföring av fosfor
Bilaga 2 Hållbar återföring av fosfor Naturvårdsverkets redovisning av ett uppdrag från regeringen rapport 6580 SEPTEMBER 2013 Sammanfattning Inledning I februari 2012 fick Naturvårdsverket ett uppdrag
Läs mer240 Tabell 14.1 Åkerarealens användning i olika länder , tals hektar Use of arable land in different countries Land Vete Råg Korn Havre Ma
239 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar, med uppdelning på
Läs merEnergihushållning i växtodling
Energihushållning i växtodling Odling i Balans -Temadag 2012 24 januari, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling Energiinsats Biobränslen Steg
Läs merLantbruks- och samhällsnyttan av slam i jordbruket. Agr.D Göte Bertilsson Greengard Agro
Lantbruks- och samhällsnyttan av slam i jordbruket Agr.D Göte Bertilsson Greengard Agro KSLA den 27 januari 2013 Varför ett kretsloppsmål? Att spara en resurs, t ex fosfor, energi Att minska miljöpåverkan,
Läs merRegeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten
Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten ...utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Riksdagsbeslut 2010 Generationsmålet:
Läs merMotstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson
Avloppsslam på åkermark Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson Regler om föroreningar i avloppsslam SNFS 1994:2 Föreskrifter om avloppsslam i jordbruket 8 Kadmiumhalt
Läs merKolinlagring i jordbruksmark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala
Kolinlagring i jordbruksmark Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk och klimatet Nästan hälften av jordens bevuxna landareal består av åker- och betesmark Jordbruk och avskogning
Läs merJordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar
Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil
Läs merSyra till gödsel sparar kväve
Syra till gödsel sparar kväve Line Strand, Hushållningssällskapet, line.strand@hush.se Erik Sindhöj, RISE - Jordbruk och livsmedel, erik.sindhoj@ri.se Brunnby Sveakonferensen Lantbrukardagar 2018 2017
Läs merHotet från kadmium allt högre halter i den svenska åkermarken
Hotet från kadmium allt högre halter i den svenska åkermarken Kadmium hotar att på bred front skada vår njurfunktion. Människokroppen har en förmåga att göra sig av med överskott på en rad ämnen. De kan
Läs merGödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år
Gödsel luktar illa men gör stor nytta Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Disposition Olika djurslag ger olika typer av gödsel Utgödslingssystem Näringsinnehåll
Läs merBiogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk
Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI
Läs merREMISSVAR: Remiss betänkandet Skatt på kadmium i vissa produkter och kemiska växtskyddsmedel
Finansdepartementet 103 33 Stockholm Dnr Fi2017/04821/S2 Malmö den 28 april 2018 REMISSVAR: Remiss betänkandet Skatt på kadmium i vissa produkter och kemiska växtskyddsmedel Avfall Sverige är kommunernas
Läs merMikronäringsämnen i spannmålsgrödor
Mikronäringsämnen i spannmålsgrödor -Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer [Micronutrients in Cereal Crops Impact of Nutrient Management and Soil Properties] Doktorsavhandling 2016:51, SLU Karin
Läs merTill Miljödepartementet Skärkäll 2010-08-11 registrator
Till Miljödepartementet Skärkäll 2010-08-11 registrator 103 33 Stockholm Remissyttrande över Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp (Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag
Läs merHållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan
Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara
Läs merSlamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 29 års fältstudier Per-Göran Andersson, Hushållningssällskapet Malmöhus E-post: per-goran.andersson@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ett unikt
Läs merLantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7
Lantbrukstillsyn 11-12 december 2018 Stockholm 7 Louise Zetterholm Hushållningssällskapet Halland Gödsel Vad är växtnäring? Hur används växtnäring? Hur hanteras växtnäring? Vilka lagar styr växtnäring?
Läs merSlopad skatt på gödselmedel
Promemoria Slopad skatt på gödselmedel 2009-09-16 Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås att beskattningen av gödselmedel slopas fr.o.m. den 1 januari 2010. Lagen (1984:409) om skatt
Läs mernågot för framtidens lantbrukare?
Avloppsgödsel något för framtidens lantbrukare? Envisys vårmöte 9-10 juni 2009 Helsingsborg Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål LRF & avloppsfraktioner
Läs merArbetsuppgifter till Återvinna fosfor hur bråttom är det?
Arbetsuppgifter till Återvinna fosfor hur bråttom är det? Boken går att använda på olika sätt i undervisning från skolår 9 och uppåt för att visa på olika synsätt när det gäller fosforfrågan: som komplement
Läs merOdling av baljväxter för ett hållbart jordbruk
Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Georg Carlsson Sveriges lantbruksuniversitet Område Agrosystem, Alnarp georg.carlsson@slu.se Baljväxtakademin, 29 februari 2012, Alnarp Sveriges lantbruksuniversitet
Läs merFörnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp
Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag
Läs merSå hanterar Stockholm Vatten och Avfall avloppsslam
Så hanterar Stockholm Vatten och Avfall avloppsslam Tillsammans för världens mest hållbara stad Avloppsslam en viktig resurs som innehåller många växtnäringsämnen När man renar avloppsvatten från samhället
Läs merFörord Varför har vi skrivit denna bok?
Innehåll Förord... 7 1. Jordbrukets framväxt under århundradena...9 2. Den ekologiska odlingens rötter...27 3. Räcker maten vid omställning till ekologisk odling?... 35 4. Är ekologisk mat nyttigare?...
Läs merFAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar
Läs merFörslag till nya regler om slam. Linda Gårdstam Naturvårdsverket
Förslag till nya regler om slam Linda Gårdstam Naturvårdsverket Naturvårdsverket fick regeringsuppdrag Uppdrag av regeringen att utreda möjligheterna för en hållbar återföring av fosfor. Vad vi har gjort:
Läs merHur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss Område (ha) Största gröda Näst största Största avbrotts-gröda Total åkerareal Gss Höstvete
Läs merSlamtillförsel på åkermark
Slamtillförsel på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Läs merRemissvar ang ändringar i Förordningen No 1881/2006 avseende kadmium
Till Livsmedelsverket Älvängen 2011-09-28 Diarienummer 29/2011 Remissvar ang ändringar i Förordningen No 1881/2006 avseende kadmium Allmänna synpunkter Under lång följd av år har forskningen visat på allt
Läs merEffektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium
Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium 2019-01-17 Jordanalys - fosfor Klass I II III IV a IV b V Andel mark år 2001-2007* 5% 24% 37% 16%
Läs merHållbar återföring av fosfor
Hållbar återföring av fosfor - kan förbränning vara ett alternativ? Östgötaslam, Linköping 2017-03-07 Kersti Linderholm PhD kersti.linderholm@silvberg.se www.silvberg.se Varför fosfor? Symptom av fosforbrist
Läs merFosfor- och kväveneutral kommun
Teknikmarknad 2012-08-02 Norrköpings kommun Fosfor- och kväveneutral kommun En överblick av flödet av växtnäringsämnen i Norrköpings kommun och förslag på teknik som kan utnyttjas för att uppnå ett bättre
Läs merFörsäljning av mineralgödsel för jord- och trädgårdsbruk under 2012/13
MI 30 SM 1401 Försäljning av mineralgödsel för jord- och trädgårdsbruk under 2012/13 Slutlig statistik Sales of fertilisers for agricultural and horticultural purposes in 2012/13. Final statistics I korta
Läs mer2012-02- 01. Innehåll
Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,
Läs merVad betyder slam för markens bördighet? Gunnar Börjesson & Thomas Kätterer, SLU
Vad betyder slam för markens bördighet? Gunnar Börjesson & Thomas Kätterer, SLU Långliggande försök med rötslam R3-RAM-56 1 försök 1956 Ultuna L3-14 2 försök 1981 Igelösa, Petersborg R3-13 1 försök 1996
Läs merMöte om livsmedel, växtnäring och avloppsslam i Stockholm den 5/11 2002
Möte om livsmedel, växtnäring och avloppsslam i Stockholm den 5/11 2002 Mötet i Stockholm hade arrangerats av MISTRA-programmen MAT21och Urban Water tillsammans med Naturvårdsverket. Temat var Urban växtnäring
Läs merSkydda Er mark mot slamspridning!
2011-03-30 Upprop till ägare av svensk åkermark Skydda Er mark mot slamspridning! Inom 40 år måste vi fördubbla livsmedelsproduktionen i världen för att klara behovet av mat till den växande befolkningen.
Läs merVallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI
Vallens klimatpåverkan Pernilla Tidåker, JTI Vallen påverkar klimatet på många sätt Vad bidrar till vallens klimatpåverkan? Hur kan klimatavtrycket reduceras? På vilka olika sätt kan vall motverka växtodlingens
Läs merHur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ
Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?
Läs merUppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverkets svar på RU. Bakgrund. Hållbart nyttjande av fosfor
Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverkets svar på RU. Linda Gårdstam Miljörättsavdelningen Enheten för Miljöfarlig verksamhet Bakgrund senast år 2015 ska minst 60
Läs merPotatisodling och dess påverkan på klimatet
Potatisodling och dess påverkan på klimatet Falkenberg 12 februari 2016 Maria Henriksson, AgrD Innehåll Jordbrukets klimatpåverkan Vad är klimatavtryck? Potatisens klimatavtryck Åtgärder att minska odlingens
Läs merEffekt av gödslingsstrategier och markfaktorer
Mikronäringsämnen Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer [Micronutrients in Cereal Crops Impact of Nutrient Management and Soil Properties] Doktorsavhandling 2016:51, SLU Karin Hamnér Institutionen
Läs merUtmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk
Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?
Läs merHur odlar vi och vad behöver ändras?
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss 1 Vad odlar vi var? GSS Höstvete Vårkorn Höstraps 324000 NN Slåttervall Vårkorn Vårrybs
Läs merHållbara livsmedelssystem. marknad - ett produktionsperspektiv. Anne-Maj Gustavsson Norrländskt jordbruksvetenskap
Hållbara livsmedelssystem - ekologisk produktion och marknad - ett produktionsperspektiv Anne-Maj Gustavsson Norrländskt jordbruksvetenskap SLU Livsmedelskedjan Avfall - matrester Växtodling Konsument
Läs merTre typgårdar i VERA. Typgård växtodling
Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna
Läs merEkologisk produktion med minskad klimatpåverkan
EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan Elin Röös, Cecilia Sundberg, Eva Salomon och Maria Wivstad Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan
Läs merKlimatneutralt jordbruk 2050
Klimatneutralt jordbruk 2050 Vilka tekniska lösningar behöver vi utveckla för att minska jordbrukets klimatpåverkan? Pernilla Tidåker, JTI JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI utvecklar kunskap
Läs merNationell forskning om kolinlagring i mark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet
Nationell forskning om kolinlagring i mark Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet C% i marken 2,4 2,5 2,6 2,7 Kol % i marken 30% 40% 50% Andel vall Rel. ökning vallareal C% i marken 2015 2 3 4 Kol
Läs merDet har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson
Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas
Läs merObefintligt stöd för slamspridning
Ämne: Obefintligt stöd för slamspridning - Fler kadmiumanalyser av svenskt mjöl Från: "Gunnar Lindgren" Datum: 2012-03-05 11.56 Till: "Gunnar Lindgren"
Läs merFörbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling
Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling Anders Stigebrandt & Bo Gustafsson Oceanografiska avdelningen Inst. för geovetenskaper Göteborgs universitet Östersjöns miljötillstånd Winter
Läs merFAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Läs merFosfor ett element i den cirkulära ekonomin. Karl-Johan Lehtinen Miljöchef Nordiska Miljöfinansieringsbolaget 2.10.2014 Östersjöseminarium Stockholm
Fosfor ett element i den cirkulära ekonomin Karl-Johan Lehtinen Miljöchef Nordiska Miljöfinansieringsbolaget 2.10.2014 Östersjöseminarium Stockholm Vilka är de stora problemen i ekologiskt hänseende? En
Läs merFörfattare Pettersson C.M. Utgivningsår 2005
Bibliografiska uppgifter för Biogasjäsning av växtbiomassa och hushållsavfall Författare Pettersson C.M. Utgivningsår 2005 Tidskrift/serie Rapport - Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för markvetenskap,
Läs merNaturvårdsverkets arbete med slamfrågan. Anna Maria Sundin Linköping 7 mars Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1
Naturvårdsverkets arbete med slamfrågan Anna Maria Sundin Linköping 7 mars 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Naturvårdsverkets arbete med slamfrågan och återföring av fosfor
Läs merDigital GIS maps Östra Göinge. Östra Göinge Kommun, 2012
Digital GIS maps Östra Göinge Östra Göinge Kommun, 2012 Slamdatabasen Spårhunden Slamanvändning Östra Göinge kommun 20122 Innehållsförteckning 1. Översiktkarta över användning av slam från Östra Göinge
Läs merMiljöpåverkan från mat. Elin Röös
Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merVårt ansvar för jordens framtid
Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.
Läs merVäxthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen?
Vad innebär det? Växthuseffekt Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? 1 Ola Wong UNT 26 sept 2010 Snar framtid? Vad händer just nu? -En kines släpper ut lika mycket koldioxid
Läs merUtvecklingstrender i världen (1972=100)
Utvecklingstrender i världen (1972=1) Reell BNP Materialförbrukning Folkmängd Koldioxidutsläpp Utvecklingen av befolkningen på jorden, i EU15-länderna och EU:s nya medlemsländer (195=1) Världen EU-15 Nya
Läs merRegeringsuppdrag om hållbar återföring av fosfor uppdatering
Regeringsuppdrag om hållbar återföring av fosfor uppdatering Regeringsuppdrag om hållbar återföring av fosfor - uppdatering 2014: 31 mars, 160 remissvar 2014: vår+sommar, Mdep gör sammanställning av remissvar
Läs merProduktiviteten, effektiviteten och klimatet
Produktiviteten, effektiviteten och klimatet Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Koldioxid från Kol i Lustgas Metan från Utsläpp från fossil
Läs merVansbro föreläsningsförening
Vansbro föreläsningsförening 2014-12-02 Kejsarens nya kläder - Civilingenjör - Författare - Föreläsare + + + - + Positiv återkoppling + + + Negativ återkoppling - - + - + + + Återkoppling Positiv Växande
Läs merLakvatten så klarar vi utmaningarna i Revaq
Lakvatten så klarar vi utmaningarna i Revaq Revaq-certifiering och lakvattenfrågor hur ser Revaqs regelverk ut? 7 september 2017 Anders Finnson, Svenskt Vatten Svenskt Vattens vision: Sverige ska ha Friskt
Läs mer