Möte med centrala samverkansgruppen

Transkript

1 Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab MÖTESANTECKNINGAR (2) Diarienummer LS Möte med centrala samverkansgruppen Datum Onsdagen den 25 mars 2015 Tid Kl , Plats Landstingshuset, Hantverkargatan 45, hus H, konferensrum Tvättbrädan Närvarande Maria Englund, personaldirektör (ordf) Anne Rundquist, chefsjurist Lena Halvardson Rensfelt (sekr) För arbetstagaren: Yvonne Dellmark, Saco Liisa Holtay, Saco Kristina Ullskog, Saco Gunilla George, Vårdförbundet Eva Nowak, Vårdförbundet Carina Wester, Kommunal Heléne Söderholm, Vision Solveig Persson, Vision För kännedom Ersättare i centrala samverkansgruppen 1 Inledning Inga övriga frågor anmäldes Dagordningen godkändes Minnesanteckningar från möte den 18 februari 2015 godkändes 2 Inriktning för arbete med framtidens vårdinformationsstöd - 3R Karin Philgren informerade om arbetet med 3R. Presentationen bifogas. 3 Kategori A-upphandlingar Elisabeth Lind från SLL Upphandling informerade om aktuella kategori A- upphandlingar. Centrala samverkansgruppen önskar mer information om upphandling av röntgenprodukter. Stockholms läns landsting Box Stockholm Telefon: Fax: E-post: registrator.lsf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: Besök oss: Hantverkargatan 45. Kommunikationer: T-bana Rådhuset, Buss 3, 40, 52 och 62

2 2 (2) MÖTESANTECKNINGAR Diarienummer LS Revidering av landstingets krishanteringsplan Fredrik Bergengård informerade om förslag till ny krishanteringsplan för Stockholms läns landsting. Presentationen bifogas. 5 Årsredovisning 2014 Eva-Karin Sennette informerade om årsredovisning Presentationen bifogas. 6 Framtidens hälso- och sjukvård i landstingsdirektörens planeringsunderlag för Mål och budget 2016 Anders Olsson och Claes-Roland Martling informerade i ärendet. Arbetsgivaren återkommer med information om hur arbetet med att dirigera om ambulanser från Huddinge till Södertälje styrs. Presentationerna bifogas 7 Strategi för Forskning, utbildning, utveckling och innovation Jan Andersson informerade i ärendet. 8 Samarbetsavtal mellan Stockholms universitet och Stockholms läns landsting Jan Andersson informerade i ärendet. 9 Avstämning av aktivitetslista Aktuell lista bifogas nästa utskick. 10 Landstingsdirektören informerar Punkten utgick. 11 Övriga frågor Inga övriga frågor.

3 FHS Programkontor SLL Framtidens hälso- och sjukvård i landstingsdirektörens planeringsunderlag för Mål och budget 2016 CSG 25 mars 2015 Anders Olsson, Claes-Roland Martling

4 Framtidsplanen uppdateras årligen och samordnas med behov och ekonomiska ramar Framtidsplan Första steget Målbild och vision Planering och inriktning Investeringsplan Andra steget Konkretisering och förslag till de förändringar som behöver göras för att nå målbilden för framtidens hälso- och sjukvård Tredje steget Första genomförandeplanerna Åtgärder för ökad effektivitet Summering av genomfört arbete Fokus för fortsatt arbete LD planeringsunderlag 2016 Omställningsavtal Genomförandeplaner

5 FHS Programkontor SLL Vad har skett inom programarbetet 2014? Gemensamma avsiktsförklaringar med akutsjukhusen Akut omhändertagande Vården utanför akutsjukhusen Analyser vilken vård kan flyttas ut Organisation lokala programkontor vid akutsjukhus och SLSO, förvaltningarna Lokala genomförandeplaner Övergripande genomförandeplan Omställningsavtal

6 FHS Programkontor SLL FHS i LD:s planeringsunderlag 2016 Framtidsplanen Övergripande genomförandeplan Vårdutbudskarta Genomförandeplan mindre akutsjukhus Lokalisering sluten psykiatri Styrning av akutsjukhusen Investeringar

7 FHS Programkontor SLL Genomförandeplan 2015 Inga stora förändringar på systemnivå planeras Den gynekologiska akutmottagningen vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna stänger vilket medför ökade volymer för Danderyds Sjukhus AB. Capio S:t Görans Sjukhus får möjlighet att öka de akuta volymerna, främst från Karolinska Universitetssjukhuset Solna. En ambulansomstyrning kan påbörjas från Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge till Södertälje Sjukhus AB. Det sker en mindre utökning av kapaciteten inom den geriatriska vården vid Jakobsbergs sjukhus, samtidigt som den planerade ökningen vid ett par av de mindre sjukhusen fortsätter. Rättspsykiatrin vid S:t Görans sjukhus flyttar till Löwenströmska sjukhuset och den allmänpsykiatriska vården vid Löwenströmska flyttar till S:t Görans sjukhus.

8 FHS Programkontor SLL Genomförandeplan 2016 Det nya sjukhuset i Solna tar emot de första patienterna. Den totala vårdplatskapaciteten är intakt. Nya akutmottagningen vid S:t Görans Sjukhus är i full drift i början av året. Större akuta flöden från Karolinska Solna kan föras hit. Norrtälje sjukhus och Södertälje Sjukhus kan erbjuda extra kapacitet för att avlasta övriga akutsjukhus. Cancerplanen fortsätter att implementeras. Bröstcancervården utökas vid S:t Görans Sjukhus och Södersjukhuset Thorax- och barnverksamheterna flyttar till Nya Karolinska Solna. Samtidigt överförs en mindre del av barnuppdraget till Södersjukhuset och Karolinska Huddinge. En mindre ökning av slutenvården sker vid den psykiatriska vårdenheten Ytterö som drivs av SLSO.

9 FHS Programkontor SLL Genomförandeplan 2017 Året blir kritiskt med många omflyttningar till följd av att den anpassade akutmottagningen på Karolinska Solna Överföringen av vård från Karolinska Universitetssjukhuset Solna till andra vårdgivare slutförs under det sista kvartalet Nya akutmottagningen Danderyds färdigställs kan då öka takten med att ta över akuta flöden från Solna Nya vårdplatserna för infektion Danderyds öppnar Södertälje öppnar sin nya behandlingsbyggnad. De nya lokalerna som är anpassade för förlossningsvård är delvis klara vid S:t Görans sjukhus. Den geriatriska vården vid Löwenströmska sjukhuset har ökat sin kapacitet. Sollentuna sjukhus öppnar successivt. Den geriatriska vården som Stockholms läns sjukvårdsområde driver vid Danderyds sjukhus flyttar hit och en utökning sker. En utökning sker av den allmänpsykiatriska slutenvården som drivs av SLSO vid Huddinge

10 Genomförandeplan FHS Programkontor SLL Under dessa år tas huvuddelen av byggnationerna vid Danderyd sjukhus, Södersjukhuset och S:t Görans sjukhus i drift och NKS är i full drift. Verksamheten vid Karolinska Solna bedrivs i nya lokaler, med ett anpassat uppdrag och en ny akutmottagning för vuxna. Psykiatrisk vård bedrivs vid sjukhuset. Vård- och behandlingsbyggnader samt en ny akutmottagning tas i drift vid Södersjukhuset. Vårdbyggnaden vid Södertälje sjukhus tas i drift. Lokalerna för förlossningsvården vid S:t Göran färdigställda. CHOPIN färdigställs vid Huddinge Ökad kapaciteten slutenvård vid Nacka sjukhus används till psykiatri och somatisk specialistvård, samt delvis till geriatrik. Den geriatriska vården och den avancerade eftervården får utökad kapacitet vid Bromma sjukhus 2018.

11 FHS Programkontor SLL Vårdutbudskarta Behovsbedömning slutenvård Jmf tidigare, endast SLL patienter Mindre överkapacitet

12 FHS Programkontor SLL Genomförandeplan mindre sjukhus Bromma sjukhus Dalens sjukhus Handens sjukhus Jakobsbergs sjukhus Löwenströmska Nacka sjukhus Sabbatsbergs sjukhus Sollentuna sjukhus Ombyggnation och modernisering. Utnyttjar större utrymmen Upprustning av entré och vårdavdelningar. Endast mindre myndighetsåtgärder omlokalisering Utvärdera inhyrning i externa lokaler. Successiv upprustning Upprustning och modernisering av vårdavdelningar. Utred en mindre nybyggnation Fullständig upprustning

13 FHS Programkontor SLL Lokalplan psykiatri Nya Karolinska Solna Ett mindre antal vårdplatser från Löwenströmska Ombyggnad och viss ökning av antalet vårdplatser. Danderyds sjukhus Oförändrad volym, nya lokaler omkring S:t Görans sjukhus Länsakut och beroendevård. En ny byggnad för allmänpsykiatri. Nacka sjukhus Ombyggnad och ökning omkring Mindre enheter inom psykiatri, Några av enheterna kommer att avvecklas Södra Stockholm Ankaret, när verksamheten vid Nacka sjukhus och Hagsätra, Lindegården, Karolinska Huddinge som ingår får ökad kapacitet Ytterö och Katarinahuset. Capio Maria Ätstörning och beroendevård, oförändrad kapacitet. Huddinge Ombyggnad och viss ökning av antalet vårdplatser omkring Rättspsykiatri Helix Oförändrad kapacitet. Södersjukhuset BUP Viss ökning av antalet vårdplatser omkring Södertälje sjukhus Oförändrad kapacitet. Karsudden Platser som köps av landstinget Sörmland. Ätstörningar Sollentuna Oförändrad kapacitet, kommer att omlokaliseras. Ersta sjukhus Oförändrad kapacitet

14 FHS Programkontor SLL Akutsjukhusen Ekonomisk ram per sjukhus Omställningsavtal Total ram Ny ersättningsmodell Stor fast del/anslag, mindre rörlig Ansvar inom ramen Större friheter Uppföljning Ny avtalsmall Ömsesidiga trepartsavtal Beställare, sjukhus, ägare

15 FHS Programkontor SLL Investeringar Förändringar sedan tidigare CHOPIN Värdera kostnaderna Södersjukhuset Utred ett mindre sjukhus och nybyggnation söder om Söder Rosenlund Inte psykiatri Sabbatsberg Utred om det går att bygga nytt och avveckla delar av tomten

16 Januari-december Bokslut 2014

17 Landstingsstyrelsens förvaltning 2 Bokslut 2014, SLL Koncern Positivt resultat, 136 mkr Samlade skatteintäkter, högre än budget, 116 mkr Bemanningskostnader högre än budget, 360 mkr Köpt hälso- och sjukvård, högre budget, 309 mkr Investeringar, något lägre än budget Finansnetto, bättre än budget, 347 mkr

18 Landstingsstyrelsens förvaltning 3 Bokslut 2014, SLL koncern Utfall ack 2014 Utfall ack 2013 Förändring 2014/2013 Budget 2014 Utfall 2013 Prognos 2014 Verksamhetens intäkter ,5% De samlade skatteintäkterna ,5% Summa intäkter ,8% Bemanningskostnader ,8% Köpt hälso- och sjukvård, tandvård ,4% Köpt trafik ,9% Övriga kostnader ,6% Summa kostnader ,6% Avskrivningskostnader ,3% Rörelseresultat Finansnetto RESULTAT

19 Landstingsstyrelsens förvaltning 4 Resultatutveckling miljoner kronor *Resultat före omställningskostnader

20 Landstingsstyrelsens förvaltning 5 Kostnadsutveckling 2014, procent Personalkostnaderna ökade med totalt 5,3 %. Under året ökade antalet helårsarbeten med 2,1 procent vilket innebär att lönekostnaden per helårsarbetare ökade med i genomsnitt 3,2 procent.

21 Landstingsstyrelsens förvaltning 6 Investeringar bokslut 2014, miljoner kronor Investeringar Utfall Budget Utfall Mkr Vård inkl fastigheter (LFS) NKS Trafik Citybanan FUT Övrigt Totala investeringar SLL-koncernen Upparbetningsgrad % Upparbetningsgrad %

22 Landstingsstyrelsens förvaltning 7 Likviditet och låneskuld 2014

23 Landstingsstyrelsens förvaltning 8 Balansräkning bokslut 2014, miljoner kronor Balansräkning Mkr Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Avsättningar Skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Den långsiktiga betalningsförmågan, soliditeten, uppgick till 8,2 procent vilket är en minskning med 0,2 procentenheter jämfört med föregående år.

24 Landstingsstyrelsens förvaltning 9 Bokslut 2014 sammanfattning, SLL Koncern En ekonomi i balans är ett av landstingets långsiktiga mål. Resultat 2014 uppgick till 136 mkr och ekonomin är fortsatt i balans. Resultatet har dock sjunkit från föregående år Det blir en utmaning för landstinget att sänka års kostnadsökningstakt på 6,6 procent till en långsiktigt hållbar nivå som ligger på något över 3 procent. Åtgärder för att uppnå en långsiktigt hållbar nivå på kostnadsökningarna kommer att bli nödvändiga.

25 Budget

26 Landstingsstyrelsens förvaltning Reviderad Budgetprocess Budgetdirektiv Budgetdirektiv för budget 2016 beslutades av landstingsfullmäktiges ledamöter i samband med beslut om landstingets budget Planeringsunderlag 2016 Landstingsdirektören tar med stöd av verksamheterna fram ett planeringsunderlag inför budget Landstingsdirektörens planeringsunderlag 2016 utgår från de ekonomiska ramar som landstingsfullmäktige har fastställt. Därutöver görs tekniska justeringar. I enlighet med beslut av landsfullmäktige. Planeringsunderlaget skickas på remiss till nämnder/styrelser 16 mars 14 april. 3. Budgetförslag Med stöd i landstingsdirektörens planeringsunderlag 2016 samt remissvar ifrån nämnder och styrelser tar den politiska majoriteten i landstinget fram ett budgetförslag. Någon vecka efter majoritetens budgetförslag presenterar oppositionen sina budgetförslag. 4. Budgetbeslut Den juni samlas fullmäktiges ledamöter i två dagar för att debattera och besluta om budget Samtidigt fattas beslut om budgetdirektivet för nästkommande budgetår. 5. Slutlig budget Nämnder och styrelser tar fram sina slutliga budgetar och beslutar om dessa innan inrapportering sker den 30 oktober.beslut om slutlig budget fattas i landstingsstyrelsen i december.

27 Landstingsstyrelsens förvaltning Reviderad budgetprocess LDs planeringsunderlag Remiss till verksamheterna Styrelse/nämnd-behandling Styrelse/nämnd-behandling investeringsobjekt Budget sammanställs Ledningskansliet 16 mars 16 mars-14 april Senast 14 april 14 april 15 april-4 maj 4 maj LRB enligt tidplan 20 maj LS 2 juni LF juni

28 Landstingsstyrelsens förvaltning Budget Nyheter Förändrad tidplan för budgetprocessen 2016 Inrapportering av budgetunderlag ersätts av att nämnder/styrelser lämnar yttrande över LD planeringsunderlag Ramar för akutsjukhusen

29 Landstingsstyrelsens förvaltning Budget 2016 Vad vill vi uppnå? Tydligare styrning i linje med direktiven i 2015 års budget Fokus på strategiska frågor Mer fokus på ekonomi - kostnadsutveckling - lagd ram gäller

30 Landstingsstyrelsens förvaltning Prioriterade områden i budget Genomföra FHS med en ekonomi i balans Utnyttja rationaliseringsmöjligheter nya arbetssätt Vårdvolymer, Egen produktion - vårdval Kompetensplanering Ekonomi i balans på kort och lång sikt Kostnadskontroll - Verksamhetens kostnader öka med max 3,5 % över tid Effektivitet inom givna ramar Investeringar Prioritering och förskjutningar i tid Kostnadskontroll IT Vårdinformatikmiljö 3R E-hälsa

31 Landstingsstyrelsens förvaltning Grovskiss finansieringsmodeller Skatteintäkterna utgör cirka 80 % av landstingets intäkter

32 Landstingsstyrelsens förvaltning Budget Lägre skatteintäkter cirka 1 miljard Lägre intäktsutveckling konjunkturutvecklingen Lägre räntekostnader marknadsräntan Lägre kostnadsutveckling konjunkturen Ytterligare effektiviseringar kommer att krävas

33 Landstingsstyrelsens förvaltning Budget Inflation 1,6 2,9 3,1? Löner 3,2 3,4 3,5? Skatteintäkter 4,6 4,3 4,4 4,9 Kostnadsutveckling 3,3/3,4 3,3/3,4 3,3/3,4 3,5

34 19 Landstingsstyrelsens förvaltning Skatteintäktsutveckling , miljoner kronor Utfall 2014 Budget 2015 Prognos 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 Prognos 2018 Skatteintäkter Generella statsbidrag Kommunalekonomisk utjämning Samlade skatteintäkter Förändring från föregående prognos, mkr Förändring från föreg år, procent 3,5 4,8 4,6 5,0 4,3 Avvikelse jämfört med budget 2015, mkr Skattesats 12,10 12,10 12,10 12,10 12,10 SKL, Skatteintäktprognos 1, februari 2015

35 Landstingsstyrelsens förvaltning Investeringsplan Fulltecknat! Konsekvenser Ny investering kräver motsvarande reduktion 20 procent reducering av tillkommande utrustningsinvesteringar Översyn och omprioritering av investeringar i vården och trafiken pågår fortsatt Nivån måste ligga kvar på 75 miljarder kronor Driftsmässiga effekter måste beaktas

36 21 Ekonomiska utredningar och analyser Investeringsutrymme Mkr Estimat 2016 Budget 2015

37 Landstingsstyrelsens förvaltning Lägre kostnadsutveckling möjliggör fortsatta investeringar Mkr Resultat före omställningskostnader vid hög kostnadsutveckling Resultat före omställningskostnader vid planerad kostnadsutveckling

38 Centrala samverkansgruppens aktivitetslista Gult = nya uppgifter Ärende Planering info i CSG Information i CSG Beredning i tema personal Slutbehandl i CSG Beslut LS/ LF Upphandling av språktolktjänster Initierare: LSF Våren , & Återkommer med anledning av överprövning Våren 2015 Upphandlingen om bemanningstjänster inom hälso- och sjukvården Initierare: CSG Preliminärt Våren 2015 FoUI-strategi för Stockholms läns landsting Augusti 2014 & Hösten 2014 april LS LF Upphandling om skyddsprodukter för röntgen Initierare: CSG 19/ Information om utveckling av nytt patientjournalsystem Initierare: CSG 3 september (5)

39 Centrala samverkansgruppens aktivitetslista Gult = nya uppgifter Ärende Planering info i CSG Information i CSG Beredning i tema personal Slutbehandl i CSG Beslut LS/ LF Upphandling medarbetarenkät Initierare: LSF hösten 2015 Prel. våren 2015 Våren 2015 Information om projektet Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt, SVEA Initierare: CSG Årsredovisning Mål och budget avseende FHS Prel Samarbetsavtal mellan Stockholms universitet och St0ockholms läns landsting LS Nytt regionalt ALF-avtal LS LF Förslag till samordnade kategori A- upphandlingar (5)

40 Centrala samverkansgruppens aktivitetslista Gult = nya uppgifter Ärende Planering info i CSG Information i CSG Beredning i tema personal Slutbehandl i CSG Beslut LS/ LF Sammanställning konsultkostnader per förvaltning o gärna per konsultområde Initierare: Saco, december 2014 Beskrivning av SLL:s samarbete med Västra Götalandsregionen och Region Skåne om framtidens vårdinformationsmiljö (3R) Uppdrag från budget - resultatet av aktualitetsbedömning av RUFS 2010 och förslag ang utarbetandet av ny regional utvecklingsplan (LS ) LS LF Uppdrag i budget 2014 åt landstingsstyrelsen att följa upp erfarenheter från arbetet med handlingsprogram kopplat till RUFS 2010 med ambitionen att nå fram till slutsatser om hur genomförandeprocesserna kan stärkas i den komplexa storstadsmiljön (LS ) LS LF Revidering av SLL:s krishanteringsplan (LS ) LS LF (5)

41 Centrala samverkansgruppens aktivitetslista Gult = nya uppgifter Ärende Planering info i CSG Information i CSG Beredning i tema personal Slutbehandl i CSG Beslut LS/ LF Stockholms läns landstings kriskommunikations-plan (LS ) LS Uppdrag åt landstingsdirektören att utreda central teknisk lösning för att upptäcka avvikelser och potentiella hot i landstingets nätverk och kritiska ITsystem LS Uppdrag åt landstingsdirektören att återkomma med ett förslag till en incitamentsmodell som även stödjer måluppfyllelsen dels på respektive sjukhus, dels på övergripande nivå för den samlade landstingsdrivna hälso- och sjukvården (LS ) LS (LS )Risk- och sårbarhetsanalys LS Effektiviseringskrav på de centrala förvaltningarna Våren Längre dragning om FoUU (5)

42 Centrala samverkansgruppens aktivitetslista Gult = nya uppgifter Ärende Planering info i CSG Information i CSG Beredning i tema personal Slutbehandl i CSG Beslut LS/ LF Uppföljning samverkan utifrån LISABs nya uppdrag. Hösten 2015 LS innovationsfond för Stockholms läns landsting April 2015 LS LS Uppdrag i budget 2014 åt landstingsstyrelsen att införa årliga uppföljningar av användning landstingets samlade medel för forskning och utveckling 20 maj 2015 LS LS Uppdrag åt LD att närmare utreda och precisera arbetet för att styra och samordna IT för vården samt analysera konsekvenser och tydliggöra ansvar och befogenheter för övriga som ansvarar för IT-arbete i SLL och återkomma med förslag till samordning 21 oktober 2015 LS LF LS Uppdrag att utarbeta ett handlingsprogram för informationssäkerhet i syfte att säkerställa ett strukturerat och långsiktigt arbete inom området 18 november 2015 LS (5)

43 Arbetsmaterial endast för diskussion Innehåll Framtidsplanen Nya Karolinska och dess vårdinnehåll Sjukhusen Akut omhändertagande Mottagare av vård

44 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Viktiga strategier i framtidsplanen 1 Patienter som idag vårdas i slutenvård vårdas istället i öppenvård Akutsjukhus Sjukhus/annan vårdgivare 2 Patienter som idag vårdas på akutsjukhus vårdas i istället i hos andra vårdgivare Akutsjukhus Sjukhus/annan vårdgivare 3 Patienter som idag vårdas på akutsjukhus avslutar sin vård oftare eller tidigare än idag hos vårdgivare utanför akutsjukhusen eller i hemmet Akutsjukhus

45 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Akut omhändertagande

46 4 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Nya Karolinska Solna en del av Framtidsplanen Svårast sjuka - Nya Karolinska Solna (NKS) blir ett sjukhus för de svårt sjuka och skadade som behöver högspecialiserad sjukvård. Akutmottagningen anpassas efter detta uppdrag. Högspecialiserad vård fokus på högspecialiserad och specialiserad vård samt vård som är särskilt forskningsintensiv. Bl.a. traumavård och högspecialiserad cancer- och hjärtsjukvård. Ett modernt sjukhus sjukhuset är byggt för att patienterna inte ska behöva förflytta sig i onödan Öppnar 2016 i full drift 2018.

47 5 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Utveckling av akutsjukhus Kapacitetsökning och bättre resursutnyttjande med cirka 220 vårdplatser (cirka vårdtillfällen), på akutsjukhusen från 2018 och framåt Danderyds sjukhus bl.a. ny akutmottagning och behandlingsbyggnad S:t Görans sjukhus bl.a. ny akutmottagning, vårdplatser, förlossning Södersjukhuset omfattande upprustning och renovering inkl. ny akutmottagning eller? Karolinska Huddinge ny operationsoch interventionsenhet (CHOPIN) och akutmottagning Södertälje sjukhus ny behandlingsbyggnad

48 FHS Programkontor SLL 6 Arbetsmaterial endast för diskussion

49 Arbetsmaterial endast för diskussion

50 Karolinska Institutet investerar i m 2 FoUU-ytor till 2017 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion 8

51 Hagastaden 9 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion en vetenskapsstad i världsklass med fokus på hälsa där arbetsplatser, forskning och bostäder möter kultur och rekreation NKS

52 10 NKS placering mitt i ett infrastrukturellt nav Arbetsmaterial endast för diskussion Handelshögskolan Landstingshuset NKS placering mitt i ett infrastrukturellt nav

53 11 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Högspecialiserade vård inom NKS-projektet Särskilt kompetenskrävande och avancerad vård (både MT-utrustning och personal) Tätt sammankopplad med forskning och utbildning Innovativ, modern, i framkant Koncentrering av resurserna Större upptagningsområde, en region snarare än ett län Multidisciplinär verksamhet som kräver närhet och samband mellan flera specialiteter

54 12 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Design av Nya Karolinska Solna Designat med moderna krav och erfarenheter i ryggen Enkelrum bland annat för minska antalet vårdrelaterade infektioner och förstärka integritet Vården kommer till patientens rum; minskar behov av undersökningsrum och interna transporter i huset Nära koppling mellan forskning och vård Forskare kan, efter medgivande, delta direkt i vården Kliniska prover och forskarens prover kan tas samtidigt och omhändertas på ett enhetligt sätt Forskningslokaler integrerade i vårdmiljön Flexibilitet och generalitet; sjukhuset är byggd för att kunna ställas om till framtida krav, lokalmässigt och funktionsmässigt

55 Vy från Söder Mottagning Dagvård Administration Omklädningsrum Matsal - restaurang Bild & funktion Provtagning Arbetsmaterial endast för diskussion Operation Vårdavdelning Intensivvård Teknik Akutmottagning Samvård Förlossning Djup från mantel till mantel 82m Djup kärna 57m Plan 13 Plan 12 Plan 11 Plan 10 Plan 09 Plan 08 Plan 07 Plan 06 Plan 05 Plan 04 Plan 03 Plan 02 Plan 01 U1:2 U1:3 U1:4 U1:5 U1:6 255 m

56 Arbetsmaterial endast för diskussion Allokering/placering: Huvudbyggnad, vårdbyggnad för cancer, forskningsbyggnad och tre befintliga byggnader

57 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Vårdplatser

58 Arbetsmaterial endast för diskussion Placering gjord utifrån sex teman vid Nya Karolinska Solna Tema Barn & Reproduktion Tema Cancer Tema Inflammation Tema Hjärta-Kärl Tema Reparativ Medicin Tema Neuro

59 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion

60 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion

61 Arbetsmaterial endast för diskussion Huvudbyggnad U1 Hissa r Neurologen & Infektion Hissar Neurokirurgi (NK) Thorax Hjärta/kärl Hissar Onkologi Kardiologi Reumatologi AVA, L&A, DEMO, Gast Onkologi & lungallergi Neurologen & neurokirurgi NK Öron/näs/hals Ortopedi Trauma Neuroped, Ortopedi Öron/näs/hals Hud&Reuma Administration Hematologi Thorax,Hjärta/Kärl,Fysiologklinik Njur, lm trans, dialys Mottagning Hud & Reumatolog Urologi & Gyn & Onkologi Kliniska prövningar Operation Bild & Funktion Plastik AnOpIVA BEK GC/Gyn/Uro, BEK FoU-mott Operation Operation/Lung Allergi Onkologi & Lung Allergi GC L&A Hud Reumatolog Njur Bild & Funk Intensivvård Neo IVA Samvård Onkologi, Ortopedi/Reuma, Kardio, Neo, Gastro Bild & Funk Stora intensivvårdsrum Onk, Neuroped Barn Operation Bild & Funk Operation BIMA BIVA Hjärta / Kärl Rörelseorg., Barn Kir, Gastro Bild & Funk Intensivvård GC/Gyn/Uro, BEK Trauma Bild & Funk KK Obs (Spec.MVC) Akutvård och Akutmottagning Barnkirurgi & Ortopedi Förlossning KK Obs Apotek, infotek och butikslokal Entré och reception Restaurang FM Strål Prov. barn Reception Apotek Lekterapi ungdom Omkläd Teknikutrymmen och omklädningsrum U1:2 U1:3 U1:4 U1:5 U1:6 Den nya huvudbyggnaden schematisk skiss, placering enligt förslag februari 2015 Tema Barn & Reproduktion Tema Hjärta-Kärl Tema Cancer Tema Reparativ Medicin Tema Inflammation Tema Neuro

62 Arbetsmaterial endast för diskussion Vårdbyggnad cancer U290 Vårdbyggnaden för sammanhållen cancervård är placerad bakom och i anslutning till huvudbyggnaden. Schematisk skiss, placering enligt förslag feb 2015 Tema Barn & Reproduktion Tema Hjärta-Kärl Tema Cancer Tema Reparativ Medicin Tema Inflammation Tema Neuro

63 Arbetsmaterial endast för diskussion Befintlig vårdbyggnad -nuvarande Thorax. Byggnad N Schematisk skiss, placering enlig förslag feb 2015 Genom att fortsätta använda befintliga thoraxbyggnaden till bland annat slutenvård och viss kirurgi kan befintlig infrastruktur bevaras och behovet av nybyggnationer minimeras. I huset kommer bland annat plastikkirurgi, bröstcentrum, trauma, gastrocentrum och AVA/infektion att finnas. Huset fungerar också som en sammanhållande länk för Lab och FoU-klustren. Tema Barn & Reproduktion Tema Hjärta-Kärl Tema Cancer Tema Reparativ Medicin Tema Inflammation Tema Neuro

64 Befintlig vårdbyggnad -nuvarande ALB blir ett nytt öppenvårds- och forskningscentrum Arbetsmaterial endast för diskussion Huset rymmer idag bland annat Astrid Lindgrens Barnsjukhus, ALB. Från 2018 kommer huset bli ett öppenvårds- och forskningscentrum i framkant där vård, forskning och utbildning integreras. Schematisk skiss, placering enlig förslag feb 2015 Tema Barn & Reproduktion Tema Hjärta-Kärl Tema Cancer Tema Reparativ Medicin Tema Inflammation Tema Neuro

65 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion 1 Det mesta från K flyttar till NKS 2 Viss vård, fr.a. akut, flyttar från K till andra akutsjukhus 3 Viss vård, akut och elektiv, flyttar från K till andra vårdgivare 4 En del av vården på akutsjuk-husen, akut och elektiv, flyttar ut från dessa i takt med att relevanta vårdgivare etableras ( pull ) 5 En demografisk ökning kommer att ske till akutsjukhusen, inklusive NKS, och till vårdgivare utanför akutsjukhusen 6 En liten del av vården på akutsjukhusen flyttar till NKS

66 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Slutenvården skiftas antingen ut som hela eller delade vårdtillfällen, alternativt transformeras till öppenvård 1 Patienter som idag vårdas i slutenvård vårdas i istället i öppenvård Akutsjukhus Sjukhus/annan vårdgivare 2 Patienter som idag vårdas på akutsjukhus vårdas i istället i hos andra vårdgivare Akutsjukhus Sjukhus/annan vårdgivare 3 Patienter som idag vårdas på akutsjukhus avslutar sin vård oftare eller tidigare än idag hos vårdgivare utanför akutsjukhusen eller i hemmet Akutsjukhus

67 Arbetsmaterial endast för diskussion UNDERLAG FÖR OMSTÄLLNINGSAVTAL - KAROLINSKA TRE STÖRRE SKILLNADER JÄMFÖRT MED IDAG Anpassad vuxenakut i Solna Mer samlad cancersjukvård i Solna Fler akuta strokepatienter i Solna Fler akuta strokepatienter i Solna Vårduppdraget , mars 2015

68 26 Arbetsmaterial endast för diskussion

69 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Akutmottagningen på NKS Anpassad(?) i. Ambulans/Helikopter ii. Åter in fall ( NKS biljett ) iii. Triagerade/Remitterade fall Högspecialiserad(?) Volym ca slv tillfällen/år (vuxna) i. Genomgång av alla akuta slutenvårdstillfällen ii. klinikvis Geografisk estimering C:a besök/år (vuxna)

70 Anpassad akutmottagning Utformad efter uppdraget Arbetsmaterial endast för diskussion : besök/år (2015: c:a ) 2 Remiss 3 Åter-in 4 Gående utan remiss Övriga Vårduppdraget , mars 2015

71 Arbetsmaterial endast för diskussion Resultat av akututredningen, NKS Besök 2010 Slutenvårdstillfällen 2010 Besök NKS Slutenvårds tillfällen NKS Vissa remisse r Åter-in Gående utan hänvisning Övriga Demografisk effekt Totalt: (-66%) (-41%)

72 Arbetsmaterial endast för diskussion Mer samlad cancersjukvård i Solna RCCs plan skapar: stark cancerprofil för såväl klinik som FoU mer sammanhållen kirurgisk och onkologisk behandling, stark cancermiljö även för mindre patientgrupper en centralisering av njurcancer till Solna bedöms vara i linje med patientgruppens intresse och Karolinskas långsiktiga strategi Behandling och forskning inriktas mot organgemensamma sjukdomsmekanismer snarare än specifika organ Vårduppdraget , mars 2015

73 Arbetsmaterial endast för diskussion Fler akuta strokepatienter till Solna Ny forskning visar att behandling med mekanisk trombektomi av en blockering i stort kärl är mer effektiv än enbart intravenös behandling. Behandling enbart i Solna Patienter från hela länet/regionen kommer att styras direkt till Solna. Fler patienter 2018 planeras c:a patienter per år till Solna. - Ytterligare c:a 400 patienter skulle kunna styras till Karolinska Solna då sannolikheten av storkärlsocklusion är stor. Vårduppdraget , mars 2015

74 Arbetsmaterial endast för diskussion FÖRSTA PATIENT TAS EMOT I SEPTEMBER 2016 Vårduppdraget , mars 2015

75 33 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Utveckling av mindre sjukhus Mindre sjukhus utvecklas för geriatrik, somatisk specialistvård, rehabilitering och psykiatri. En ny slutenvårdform skapas - stödjande vård/avancerad eftervård Samtidigt stärks husläkarnas roll som koordinatorer och det sker en satsning på avancerad vård i hemmet, specialiserad rehabilitering och palliativ vård

76 Landstingsstyrelsens förvaltning Arbetsmaterial endast för diskussion Jakobsbergs sjukhus Bromma sjukhus Stockholms sjukhem

77 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Sjukhus med specialistverksamhet präglas av utvecklad samverkan mellan olika vårdgivare Mottagningsplattform Gemensam mottagningsplattform för samtliga verksamheter, placerad i samlad anslutning till huvudentrén/lobbyn för god logistik Generiska mottagningsrum när ej särskilda patientbehov behöver tillgodoses Gemensam reception och kassa Moderna IT-lösningar, med förutsättning att kunna boka subakuta tider Diagnostiska funktioner tillgängliga under hela öppettiden Närakut med intagningsplatser Diagnostik Radiologi tillgängligt Möjlighet till provtagning och mindre labbverksamhet Användning av PNA, Patient Nära Analyser Rehab, sjukgymnastik och träningslokal Gemensamhetslösningar för samtliga verksamheters öppen- och slutenvårdsrehabilitering Möjlighet för personal att använda träningslokalen Servicefunktioner Gemensamma servicefunktioner Moderna system för förrådshållning och tvätthantering Förutsättningar för tillagningskök utreds Kost och transport inkluderat i gemensamhetslösning för sjukhuset Patientsäkra lösningar för läkemedelshantering Forskning Basala förutsättningar för deltagande i klinisk forskning: ändamålsenliga informationssystem, kvalitetsuppföljning och biobank. Forskning i nätverkssjukvården Utbildning Ansvar för utbildningar på olika nivåer för flera olika yrkesgrupper och specialiteter: verksamhetsförlagd utbildning, utbildningstjänster och fortbildning

78 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Förutsättningarna vid SC-liknande sjukhus Närakut Bemanning av allmänläkare med akutkompetens Intagningsplatser Samverkan primärvård, närakut med geriatrisk/somatisk vårdavdelning utvecklas Tillgång till somatiska specialister Därefter i hemmet? Diagnostik (EKG, Ultraljud, Röntgen) och tillgång till lab Operationssalar med anestesiservice Krav om övergripande samordning av all verksamhet

79 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Nätverkssjukvården beskrivs utifrån fyra grundprinciper i framtidsplanen 1 Individens hälsa är i fokus vid varje möte med vården 2 Oavsett vart individen vänder sig ska denne få stöd att komma rätt 3 4 Tillräcklig samt adekvat information och kompetens i hela vården Individens samlade behov är utgångspunkt för den vård som erbjuds

80 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Akut omhändertagande Vad är det?

81 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Begreppet Akut Saknar entydig definition Ofta jämställs det i medicinsk betydelse med plötsligt inträdande och hastigt förlöpande sjukdom eller plötsligt åsamkad skada Det är något som sker plötsligt men inte utesluter att det kan vara känt av patienten från en tidigare erfarenhet AKUT KRONISK Andelen äldre i samhället ökar. De söker ofta akut vård på grund av en försämring av en kronisk sjukdom

82 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Akut omhändertagande omhändertagande av akut sjuka och skadade och akut omhändertagande av skadade och sjuka

83 Arbetsmaterial endast för diskussion Akut omhändertagande Att samordna framtagandet av en SLL-gemensam handlings- och aktivitetsplan för alla de områden som berörs av kommande förändringar inom det akuta omhändertagandet Akut omhändertagande Ledning och styrning av de olika aktiviteterna Ansvara för att det blir en helhet Nivåstrukturering Samband med specialiteterna, SMR Övriga relevanta frågeställningar FHS Programkontor SLL Samordningsmöten mellan projekten Deltagare: samtliga projektledare Prehospital vård Gustav Ohlén Status: PD taget i HSLG Akutsjukhusen Eva Lestner Status: PD klart Första leverans Geriatrik Catharina Johansson Status: Arbete Inriktningsdirektiv pågår Barn Regina Rodau Husläkaruppdrag Peter Lundqvist Status: PD klart Somatiska specialistläkares uppdrag Slutenvård på sjukhusen Öppenvård (privatläkare mm) 1177 Vårdguiden Ewa Printz Status: PD taget i HSLG I förekommande fall gemensamma projektleveranser

84 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Vad är det för akutmottagningar vi skapar? We are not aware of a previous study that correlated performance on ED metrics with both annual volume and the other operating characteristics presented in this study.

85 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion % av ED (totalt 358) < >80 Tusental besök Shari et al. 2012

86 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion 250 Median ED LOS 200 Minuter < >80 Tusental besök Shari et al. 2012

87 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion % < >80 Tusental besök EKG RTG CT/MR Shari et al. 2012

88 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion % Inläggning EMS arr rate Transfer 5 0 < >80 Tusental besök Shari et al. 2012

89 Arbetsmaterial endast för diskussion Akuta besök och slutenvård inom SLL Sjukhus Sökande på AKM Totalt antal vårdtillfällen Akuta vårdtillfällen Akuta (%) Elektiva vårdtillfällen Elektiva (%) K Solna K Barn K Solna vuxen K Huddinge Södersjukhuset S:t Göran Danderyd Södertälje Norrtälje S:t Erik SUMMA

90 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion : Vilka är mottagarna? Viktigt att notera att den goda mottagaren är ett samlingsnamn på ett antal nu och i framtiden existerande mottagande vårdformer Konceptet den goda mottagaren får inte bygga på föreställningen att varje utflyttad patientgrupp har en specifik gemensam adress Inom varje utflyttad grupp finns enskilda individer/patienter med sinsemellan olika vårdoch medicinska behov. För att möta dessa behov kommer SLL att tillhandahålla ett antal alternativa vårdformer såsom högspecialiserad rehabilitering, allmän rehabilitering, stödjande vård, palliativ vård, ASIH m.m. Utskiftad patientgrupp ASIH Andra vårdformer

91 49 Arbetsmaterial endast för diskussion Vårdkoncept inom nätverkssjukvården Vård i hemmet Avancerad sjukvård i hemmet Basal hemsjukvård Kommunalt korttidsboende Kommunal omsorg Slutenvård utanför akutsjukhusen Fokus på behov av medicinsk sakkunskap, omvårdnad, funktionsträning, andningshjälp och smärtlindring Geriatrisk vård Rehabilitering Stödjande vård Palliativ vård Sjukhus Åldrandets sjukdomar Funktionsförbättring Specialiserad omvårdnad Lindrande vård Psykiatrisk och somatisk vård Specialiserad vård Vård på akutsjukhus Fokus på akutmedicinska behov Högspecialiserad vård

92 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Slutenvården skiftas antingen ut som hela eller delade vårdtillfällen, alternativt transformeras till öppenvård 1 Patienter som idag vårdas i slutenvård vårdas i istället i öppenvård Akutsjukhus Sjukhus/annan vårdgivare 2 Patienter som idag vårdas på akutsjukhus vårdas i istället i hos andra vårdgivare Akutsjukhus Sjukhus/annan vårdgivare 3 Patienter som idag vårdas på akutsjukhus avslutar sin vård oftare eller tidigare än idag hos vårdgivare utanför akutsjukhusen eller i hemmet Akutsjukhus

93 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Vårdtillfällen VTF på akutsjukhus st Totalt antal vårdtillfällen i systemet 2013 Akut: VTF Elektivt: VTF VTF VTF utanför akutsjukhusen Akut: VTF Elektivt: VTF Specificering akuta VTF Varav BB Stockholm: VTF Varav Ersta: 471 VTF Varav övriga: 37 VTF Vårddagar VDGR på akutsjukhus st Totalt antal vårddagar i systemet 2013 Akut: VDGR Elektivt: VDGR VDGR VDGR utanför akutsjukhusen Akut: VDGR Elektivt: VDGR Specificering akuta VDGR Varav BB Stockholm: VDGR Varav Ersta: VDGR Varav övriga: 166 VDGR

94 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Det potentiella utskiftet har identifieras detta kan senare justeras till följd av hänsynstagande till behov, kritisk massa m.m. Fas 1: Medicinsk bedömning Fas 2: Övriga hänsynstaganden Volym av ett DRG på en vårdnivå Dagens volym 1 Vårdtillfällen som kan vårdas utanför akutsjukhuset Framtida volym 6 Övrigt 2 Delade vårdtillfällen 5 Kritisk volym inom DRG:t för FOUU och jourlinjer 4 Demografisk tillväxt Medicinskt motiverad volym 3 Ofrånkomlig volym p.g.a. akutintag

95 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Höstens kraftsamling har analyserat en stor andel av registrerade vårdtillfällen och vårddagar Vtf Vdgr Total volym Analyserad volym Andel analyserade vtf resp. vdgr 91 % 89 %

96 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Analysen visar att en strukturförändring för slutenvården är medicinskt genomförbar Utskifte från akutsjukhus vtf vtf vtf vdgr vdgr vdgr Specialiserad vård utanför akutsjukhusen Geriatrik, Rehabilitering, ASiH/Palliativ vård, Stödjande vård Övrigt Totalt utskifte vtf (14 %) vdgr (14 %)

97 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Totalt potentiellt utskifte från akutsjukhusen fördelat på vårdgren vtf vtf vtf vtf vtf vtf vdgr vdgr vdgr vdgr vdgr vdgr Övriga somatiska vårdgivare Geriatrik Rehabilitering ASiH/ Palliativ vård Stödjande vård Övrigt Kvarstående volym efter utskifte av vtf från akutsjukhusen Kvarstående volym efter utskifte av vdgr från akutsjukhusen Volym 2013 Utskifte till goda mottagare Volym 2018 Volym 2013 Utskifte till Volym 2018 goda mottagare

98 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Översiktsbild av totalt utskifte från akutsjukhus enligt kraftsamlingen Potentiellt utskifte vtf Observera att de flesta av de delade vtf som anges som akuta en gång har börjat som akuta vtf på akutsjukhuset men inte kan betraktas som akuta hos mottagaren Totalt X vtf X vdgr Akut Elektiv Hela vtf Delade vtf Hela vtf Delade vtf Hela vtf Delade vtf Hela vtf Delade vtf Hela vtf Delade vtf Hela vtf Delade vtf Övriga somatiska vårdgivare Geriatrik Rehabilitering ASiH/ Palliativ vård Avancerad eftervård Övrigt vdgr Hela vtf Delade vtf Hela vtf Delade vtf Hela vtf Delade vtf Hela vtf Delade vtf Hela vtf Delade vtf Hela vtf Delade vtf Övriga somatiska vårdgivare Geriatrik Rehabilitering ASiH/ Palliativ vård Avancerad eftervård Övrigt

99 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Är framtidsplanen på gång? Vårddagar Totalt antal vårddagar på akutsjukhus och utanför Vårddagar Akutsjukhus Vård utanför akutsjukhus

100 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Slutenvården skiftas antingen ut som hela eller delade vårdtillfällen, alternativt transformeras till öppenvård 1 Patienter som idag vårdas i slutenvård vårdas i istället i öppenvård vtf vdgr Akutsjukhus Sjukhus/annan vårdgivare 2 Patienter som idag vårdas på akutsjukhus vårdas i istället i hos andra vårdgivare vtf vdgr Akutsjukhus Sjukhus/annan vårdgivare 3 Patienter som idag vårdas på akutsjukhus avslutar sin vård oftare eller tidigare än idag hos vårdgivare utanför akutsjukhusen eller i hemmet vtf vdgr Akutsjukhus

101 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion

102 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion 1 Genom hälsofrämjande insatser och patientutbildning förblir befolkningen frisk och behöver i mindre utsträckning söka sjukvård 0 Patienter som idag vårdas i slutenvård vårdas i istället i öppenvård vtf vdgr Motsv ca 25 vpl Akutsjukhus Sjukhus/annan vårdgivare Patienter som idag vårdas på akut-sjukhus vårdas i istället i hos andra vårdgivare vtf vdgr Motsv ca 154 vpl Akutsjukhus Sjukhus/annan vårdgivare 4 Patienter som idag vårdas på akut-sjukhus avslutar sin vård oftare eller tidigare än idag hos vårdgivare utanför akutsjukhusen eller i hemmet vtf vdgr Motsv ca 208 vpl Akutsjukhus

103 Stockholms läns landsting 1 (3) Landstingsstyrelsens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE LS Landstingsstyrelsens innovationsberedning Inriktning för arbete med framtidens vårdinformationsstöd - 3R Ärendebeskrivning Förslag till inriktningsbeslut avseende 3R-samarbetet med Västra Götalandsregionen och Region Skåne i syfte att gemensamt ta fram underlag för framtidens vårdinformationsmiljö. Beslutsunderlag Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande den 5 februari 2015 Programdirektiv 3R Framtidens vårdinformation Förslag till beslut Innovationsberedningen föreslås besluta föreslå landstingsstyrelsens arbetsutskott föreslå landstingsstyrelsen besluta att godkänna genomförande av föreslaget samarbete med Västra Götalandsregionen och Region Skåne enligt programdirektiv 3R Framtidens vårdinformation. Förvaltningens förslag och motivering Sammanfattning Den framtida vårdinformationsmiljön ska ge ökad patientsäkerhet, förutsättningar för ökad patientdelaktighet, FoUU-stöd, en förbättrad arbetsmiljö med minskad administration samt möjliggöra informationsutbyte utifrån patientbehov med en säkerställd informationsoch driftsäkerhet. Arbetet med framtidens vårdinformationsmiljö föreslås ske i enlighet med föreslaget programdirektiv för det så kallade 3Rsamarbetet.

104 Stockholms läns landsting 2(3) TJÄNSTEUTLÅTANDE LS Bakgrund Landstingsdirektören har genom landstingsstyrelsens beslut den 4 mars 2014, 34, (LS ), fått i uppdrag att närmare utreda och precisera arbetet för att styra och samordna IT för vården. Landstingsdirektören har genom detta i uppdrag att säkerställa att IT-verksamheten är effektiv, hållbar och säker, för att underlätta samverkan, tillhandahålla service och därigenom skapa nytta för patienter, resenärer och invånare. I budgeten för Stockholms läns landsting 2015 (LS ) framgår att styrningen ska bli mer effektiv, för att de visioner och mål som anges i budgeten om framtidens hälso- och sjukvård och en förbättrad kollektivtrafik, ska kunna bli verldighet. 3R - Framtidens vårdinformationsmiljö Landstinget har under år 2014 arbetat fram ett programdirektiv med företrädare för Västra Götalandsregionen och Region Skåne. Programdirektivet beskriver förutsättningar och mål för ett gemensamt arbete avseende framtidens vårdinformationsmiljö för hälso- och sjukvården. Ett genomförande av programmet ska ses som en nyckelkomponent för att uppnå: - en ökad patientsäkerhet, - ökade möjligheter till patientdelaktighet, - förbättrade förutsättningar för utveckling av vårdens arbetssätt, - en modern och användarvänlig IT-miljö för medarbetarna, - effektivare arbetssätt och mindre administration, - ett sömlöst informationsutbyte inom och mellan vårdgivare och andra huvudmän, - förbättrade FoUU-förutsättningar avseende integration av så kallad "big data" med vilket avses information av sådan storlek att den är svår att bearbeta med traditionella databasmetoder, - fortsatt säkerställd hög informations- och driftsäkerhet, ett gemensamt utvecklingsarbete där de tre största sjukvårdsregionerna i landet, i nära samverkan, delar på såväl effekter som kostnader. Etableringsfasen av programmet föreslås starta i början av år 2015 med dels ett övergripande gemensamt program, dels regionala program hos vardera parten. Arbetet kommer att ske i nära samverkan och mot gemensamma mål.

105 Stockholms läns landsting 3(3) TJÄNSTEUTLÅTANDE LS Innovationsberedningen föreslås därför besluta föreslå landstingsstyrelsens arbetsutskott föreslå landstingsstyrelsen besluta att godkänna genomförande av samarbete med Västra Götalandsregionen och Region Skåne enligt programdirektiv 3R Framtidens vårdinformation. Ekonomiska konsekvenser av beslutet Etableringsfasen för samarbetet med Västra Götalandsregionen och Region Skåne om framtidens vårdinformationsstöd ryms inom budget. Miljökonsekvenser av beslutet I enlighet med landstingets Miljöpolitiska program har hänsyn till miljön beaktats och slutsatsen är att det inte är relevant med en miljökonsekvensbedömning i detta ärende. Landstingsdirektör Mikael Ohrling Sjukvårdsdirektör

106 PROGRAMDIREKTIV 3R Framtidens vårdinformation Version: 1.13 Datum Programdirektiv 3R Framtidens vårdinformation

107 PROGRAMDIREKTIV 3R Framtidens vårdinformation Version: 1.13 Datum Innehåll 1. Grundläggande information Bakgrund Idé Syfte Verksamhetsstrategi 3R Mål Effektmål Programmål Målgrupp Krav på programmet Programmets förutsättningar Krav för genomförande Avgränsningar Upphandlingsprinciper Tidplan Programkostnader Övergripande risker Programorganisation... 13

108 PROGRAMDIREKTIV 3R Framtidens vårdinformation Version: 1.13 Datum Grundläggande information Programnamn: 3R Framtidens vårdinformation Programägare: Jonas Rastad, regiondirektör, Region Skåne Toivo Heinsoo, landstingsdirektör, Stockholms läns landsting Ann-Sofi Lodin, regiondirektör, Västra Götalandsregionen Programdirektivet godkänns: Datum och underskrift av programägare Namnförtydligande Datum och underskrift av programägare Namnförtydligande Datum och underskrift av programägare Namnförtydligande 2

109 PROGRAMDIREKTIV 3R Framtidens vårdinformation Version: 1.13 Datum Bakgrund Informationsmiljöns struktur är i sin optimerade form en direkt spegelbild av den vårdprocess den avser att stödja. Informationsmiljön som den ser ut idag är inte konstruerad för att stödja vårdens arbetssätt, samtidigt är graden av variation inom vården så stor att den hindrar utvecklingen av en mer optimerad informationsmiljö. Bilden av nuvarande IT-stöd inom 3R, Region Skåne, Stockholms läns landsting och Västra Götalandsregionen är samstämmig och dyster: - Tekniskt föråldrade IT-stöd som inte stödjer behov och krav från såväl invånare som vårdpersonal inom hälso- och sjukvård - IT-stöd utan gemensam struktur vilket leder till en patientsäkerhetsrisk och försvårar kvalitetsutveckling - Hundratals verksamhetskritiska IT-stöd som saknar säkrade strukturer. - Flera IT-stöd har egna patientregister som inte är anpassade till patientdatalagen (SFS 2008:355) och författningen om informationshantering/journalföring (SoSFS: 2008: 14, 2013:7) - IT-stöd som är begränsade i sin funktion och arkitektur vilket leder till omfattande manuell administration - Det saknas tekniska grundförutsättningar för modern, mobil informations- och kommunikationsteknik En informationsmiljö inom hälso- och sjukvårdsområdet ska utgå från invånarens behov av både sjukvård, hälsovård och information vid varje kontakt med olika vårdgivare. Samhället, invånare och medarbetare ska förvänta sig att de digitala tjänster som styr övriga vardagen ska fungera lika bra inom hälso- och sjukvårdens områden. Svensk hälso- och sjukvård står inför stora utmaningar för att kvalitets- och resurssäkra uppdraget till medborgarna. 3R, Region Skåne, Stockholms läns landsting och Västra Götalandsregionen, ska genom sitt samlade uppdrag inom svensk sjukvård, forskning och utbildning ta en framträdande roll inom utformningen av hälso- och sjukvårdens framtida informationsmiljö. Med begreppet informationsmiljö menar vi funktioner som kommunikation, integration, proaktivitet och mobilitet för att skapa processtöd som invånare och verksamhet kräver för kvalitet, enkelhet och säkerhet. Informationsmiljön skapar förutsättningar för beslutsstöd, kommunikation inom hälso- och sjukvården och mellan vården och invånaren, forsknings-, process- och kunskapsstöd samt verktyg för styrning och ledning. Funktionerna ska vara tillgängliga i realtid genom standardiserade digitala tjänster och verktyg för alla behöriga vårdgivare och för invånaren. Att skapa ett 3R-samarbete ökar möjligheterna att lyckas med ett förändringsarbete som omfattar verksamhet, informatik och teknik. Detta programdirektiv grundar sig på inhämtad kunskap genom studiebesök och seminarier: - Apotti-programmet/Helsingfors, Finland - Ny Sundhedsplatsform for Region Hovestaden og Region Sjaelland, Danmark - Cambridge University Hospital - Health Infoway, Canada 3

110 PROGRAMDIREKTIV 3R Framtidens vårdinformation Version: 1.13 Datum Kunskapsutbyte med företrädare för E-hälsomyndigheten, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket samt representanter från Social- och Näringsdepartement (IT) - Inledande regionala arbeten utgående från ett verksamhetsperspektiv identifierat inom ramen för Apotti-programmet/Finland - Seminarier och konferenser under året; Vitalis, Digital Days, HIMSS samt möten med representanter för Gartner, Kaiser Permanente och Virginia Mason Medical Center. - Arkitekturprinciper för en framtida vårdinformationsmiljö, framtagna av en utsedd 3Rgruppering kring arkitektur kallad "3R Arkitektur" Ovanstående underlag, tillsammans med ett presentationsmaterial, låg till grund för nedanstående beslut som fastställdes av de tre regiondirektörerna (RD) för 3R Beslut: 3Rs styrgrupp för Framtidens Vårdinformationsmiljö uppdras att formulera ett programdirektiv för presentation och beslut till uppdragsgivarna (RD) Idé Att utveckla en sammanhållen informationsmiljö utifrån invånaren och patientens behov som skapar värde för invånaren och för hälso- och sjukvården inom våra regioner. Vi ska också bygga en hållbar och modern informationsmiljö inom 3R som kan möta behov och krav från såväl invånare som verksamhet i nutid och framtid. 1.3 Syfte Såväl invånare som medarbetare inom vården samt beslutfattare har rätt att förvänta sig att vårdinformationsmiljön utvecklas i takt med den övriga digitala utvecklingen i samhället och ger nytta i det dagliga arbetet. Programmets syfte är att: - skapa incitament för verksamhetsutveckling, inklusive arbete med standardisering kopplat till begrepp som process, teknik, patientsäkerhet och kvalitet, vilket är nödvändigt för genomförandet av detta program - etablera förutsättningar för arbetet med en gemensam informationsstruktur omfattande informationsmodeller och termer/begrepp system - ge invånaren en ökad tillgänglighet till och enklare kommunikation med vården - ge invånaren möjlighet till att ta aktiv del i och ansvar för sin hälsa och sjukvård - ge vårdverksamheten tillgång till en användarvänlig informationsmiljö i realtid med beslutsoch processtöd. Rätt information på rätt plats och i rätt tid - ge kvalitetssäkrad information för att kunna utveckla vårdens processer och dess arbetssätt - ge verktyg för forskning, utveckling och utbildning - ge ett lättillgängligt verktyg för myndigheter och vårdgivare så att arbetet med kvalitets- och ledningssystem underlättas 4

111 PROGRAMDIREKTIV 3R Framtidens vårdinformation Version: 1.13 Datum Verksamhetsstrategi 3R Det regionala samarbetets storlek bidrar till och stödjer nationella initiativ samt stärker en övergripande infrastruktur inom svensk hälso- och sjukvård. Programmets storlek bedöms öka förutsättningen för en framgångsrik helhetslösning. - att genom utsedda verksamhetsföreträdare kravställa, upphandla och implementera ett på marknaden etablerat system/systemmiljö för nästa generations vårdinformationsmiljö inom 3R. - att etablera informationsmiljön så att den understödjer vårdens kontinuerliga utveckling. - att skapa förutsättningar för patientinteraktion, kunskapsstyrning och vårdsamverkan på ett kostnadseffektivt sätt såväl inom som över regiongränser. Det innebär också att 3R vill påverka och medverka i det nationella arbetet inom dessa områden. - att öka förutsättningar för effekthemtagning, stärka regionerna i avtalsrollen, kostnadseffektiv upphandlingsprocess, skapa en gemensam plattform för innovation, minska kostnader för förvaltning, säkerställa optimal kvalitet och nytta för pengarna, minimera dubbelarbete i organisationerna avseende utvecklingsarbetet. - att få tillgång till en större kompetenspool att rekrytera ifrån samt att bygga en samlad kunskapsbank som också möjliggör en plattform för organisations/utvecklingsforskning. På så sätt kan 3R bli en kunskapspart på den internationella arenan avseende verksamhetsutveckling och informationsmiljöer inom hälso- och sjukvårdsområdet. 5

112 PROGRAMDIREKTIV 3R Framtidens vårdinformation Version: 1.13 Datum Mål 2.1 Effektmål För att säkerställa att programdirektivets föreslagna åtgärder leder till ett lyckat och hållbart resultat krävs kontinuerlig uppföljning, mätning och utvärdering. Programledaren ansvarar för att ta fram mått och mål relaterade till de åtgärder som är föreslagna i programmet. Målen ska vara specifika, mätbara, realistiska, tidsatta och tillåta uppföljning på en verksamhetsnära nivå. Målen ska implementeras i de kvalitets- och ledningsinstrument som verksamheten har krav på sig att uppfylla (SOSFS 2011:9). Programmet ska resultera i direkta effekter inom följande områden: - en gemensam plattform där patienten och vårdutövarna kan samverka, där patienten och invånaren tillåts ta del av informationen i vårdflödet och ta aktiv del i den egna vården - upplevd användarvänlighet och en god arbetsmiljö för anställda i verksamheten, samt ge ökad kompetens i användandet av informationsverktyg - bättre förmåga att mäta och följa upp verksamheten, ökad transparens i densamma - ökad möjlighet till följsamhet av informationsteknikens utveckling till verksamhets-, samhälls- och teknikutveckling, och till verksamhetens innovationsförmåga - kvalitetssäkrade och strukturerade underlag till myndigheter - ökad möjlighet för FoUU att bidra till utveckling av vården samt få tillgång till data Faktiska mätetal, mätmetoder, tidpunkter och arbetssätt tas fram inom ramen för programplanen och presenteras av programledaren. För att skapa förutsättningar för effekthemtagning av programmet måste en stark verksamhetsutveckling kopplas till arbetet med informationsmiljön. Ansvaret för effekthemtagningen kommer att ligga ute på varje enskild verksamhet. Kritiska framgångsfaktorer för programmet är change management (förändringsledning), och organisational readiness (bedömd beredskap och förmåga hos verksamheterna att ta emot arbetet med informationsmiljöns utformning utifrån verksamheternas- och patient/invånares behov). 2.2 Programmål - En driftsatt systemlösning inom 3R som skapar förutsättningar för ett informationsutbyte och en kommunikation över organisationsgränser och huvudmannaskap. Vald systemlösning ska stödja nuvarande och kommande behov inom vårdens processer - En slutförd upphandling som genomförts gemensamt inom 3R - En etablerad gemensam övergripande förvaltningsorganisation - En etablerad samverkan mellan informationsteknikens utveckling och verksamhetsutvecklingen - Införa gemensamma termer- och begrepp samt arbete med standardisering av såväl arbetssätt som lösning - Stärka svensk forskning, utbildning och innovation inom hälso- och sjukvårdsområdet - Genomföra aktiviteter som säkrar en digital professionell kompetens 6

113 PROGRAMDIREKTIV 3R Framtidens vårdinformation Version: 1.13 Datum Målgrupp Arbetet ska ta fasta på sex perspektiv: - Invånare, patienter och anhöriga ska ha enkel tillgång till allsidig information om vård och hälsa samt om sin egen hälsosituation. De ska kunna vara delaktiga i vården utifrån individuella förutsättningar - Medarbetare inom vård och omsorg ska ha tillgång till välfungerande och samverkande ITstöd som stärker den professionella rollen, stödjer arbetsprocesser, ökar patientsäkerheten, stärker verksamhetsutveckling och kvalitetsarbete - Medarbetare inom forskning, utveckling och utbildning ska ha tillgång till relevant information för sitt arbete. För vårdverksamheten ska det leda till innovation för ökad patientsäkerhet, kostnadseffektivisering, kvalitetshöjning och implementering av ny kunskap - Vårdgivare inom vård och omsorg ska ha en ändamålsenlig informationsmiljö för att följa upp patientsäkerheten och vårdens kvalitet samt för att styra verksamheten och resursfördelning - Myndigheternas roll inom tillsyn och uppföljning ska stärkas, bl.a. genom att de får bättre underlag för prioriteringar och beslut - Näringslivet engageras för att möjliggöra fortsatt utveckling 7

114 PROGRAMDIREKTIV 3R Framtidens vårdinformation Version: 1.13 Datum Krav på programmet 3.1 Programmets förutsättningar - Programmet ska skapa incitament för parallell verksamhetsutveckling, vilken är nödvändig för genomförandet av detta program - Programmet tilldelas dedikerade personresurser där tjänstgöringsgraden inte delas med andra uppdrag - Programmet får tillgång till medarbetare med mandat att företräda verksamhetsdelar som ska följa projektet över tid - Programmet måste, i samverkan med ägarna (av programmet), få mandat att gå före lokala/regionala planer - I händelse av att programmets inriktning och regionala planer skiljer sig åt, ska detta eskaleras till ägare för ställningstagande och beslut - Programmet verkar mot befintliga regionala organisationsstrukturer - Det ska finnas en 3R-gemensam fastställd finansieringsplan som förutsättning för en beslutad aktivitetsplan - Principer för upphandling ska tas fram tidigt i processen och fastställas av ägare/programstyrgrupp - Arbetet ska genomföras tidsmässigt sammanhållet inom 3R fram till slutförd upphandling, inkluderande delar av konfigurationen. Implementeringsarbetet kan behöva genomföras av varje region separat 3.2 Krav för genomförande Uppdraget genomförs genom att: - riskanalys enligt metoden organisational readiness utförs under programmets etableringsfas - en gemensam behovsbeskrivning inklusive omvärldsbevakning fastställs - samarbete etableras mellan verksamhetsutvecklingsarbete och program - programmet kravställer mot den nationella infrastrukturen så att den stödjer framtidens hälsooch sjukvård - fastställa aktiviteter för att möjliggöra en implementering - förslag till förvaltningsorganisation tas fram - 3R-övergripande/nationella informationsflöden säkras genom exempelvis utveckling av informationsstöd för kvalitetsregister, invånartjänster, högspecialiserade vårdprocesser och informationsutbyte med myndigheter - aktivt söka lösningar som utnyttjar möjliga synergier i ett 3R-övergripande implementeringsprogram. Exempelvis en kostnads- och verksamhetseffektiv förvaltningsoch utvecklingsorganisation 8

115 PROGRAMDIREKTIV 3R Framtidens vårdinformation Version: 1.13 Datum Avgränsningar - Programmet är avgränsat från motsvarande utvecklingsaktiviteter inom landsting/regioner utanför 3R. Transparens är ett krav och sker genom representationsskap och extern granskning. Vilket ska skapa en möjlighet för andra regioner och landsting att i nästa steg göra gemensam sak med 3R. - Programmet är avgränsat från planering och genomförande av nödvändiga utvecklingsaktiviteter inom patientprocesser. Programmet inkluderar dock ett kravställande mot kärnverksamhetens processer när det gäller förutsättningsskapande utvecklingsaktiviteter. - Programmet är avgränsat från information till, samverkan och förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter som ligger inom respektive huvudmans ansvar. Programmet kan användas som kommunikationsresurs för att säkra en korrekt saklig utgångspunkt. 3.4 Upphandlingsprinciper Programmet ska resultera i en implementering av en sammanhållen systemlösning för sjukvården inom regionerna Stockholm, Skåne och Västra Götaland. Implementering ska ske samordnat till en nivå som möjliggör ett sammanhållet avtal med en eller flera leverantör -er. Verksamhetsmässigt ska samordning ske till en nivå så att 3R-övergripande/nationella informationsflöden säkras. - Den samlade lösningen ska bestå av en systemlösning med ett begränsat behov av utveckling och ytterligare funktionalitet som ingår i optionen. Systemlösningen ska vara driftsatt hos andra kunder med samma komplexitet och funktion som vi önskar - Kontraktet ska främja ett positivt och strategiskt samarbete och säkra en fortsatt utveckling av lösningen samt följa marknadstrender - såväl tekniska som verksamhetsmässiga - Upphandlingen ska ske med verksamhetsföreträdare involverade - Upphandlingen ska genomföras inom ramen för lagen om offentlig upphandling (LOU) - Upphandlingen ska ta hänsyn till direkta och indirekt omställningskostnader - Projektet ska, så långt det är möjligt, stödja och agera bollplank till lokala projekt - Hela lösningen ska bidra till kostnadseffektivitet och kvalitet för alla tre regioner 9

116 PROGRAMDIREKTIV 3R Framtidens vårdinformation Version: 1.13 Datum Tidplan

117 PROGRAMDIREKTIV 3R Framtidens vårdinformation Version: 1.13 Datum Programkostnader Att beräkna kostnader för programmet som helhet kräver tillgång till svar på frågor som programmet och programledaren har uppdraget att arbeta fram under fas 1. Av detta skäl hanteras programekonomin enligt nedan: - Kostnader för programmet fördelas enligt nyckeln invånarantal mellan de tre ingående regionerna - För år 2015 budgeteras 30 milj sek till programmet. Budgeten avser att täcka löne- och resekostnader för programanställd personal, kompetens- analysaktiviteter och konsultstöd. Angiven budget förutsätter att respektive region bär kostnader för produktionsbortfall, tillika löne- och resekostnader för engagerad icke programanställd personal - Programledare uppdras att fastställa rutiner för budget och kostnadsavstämning - Som del i programmets etableringsfas ska en totalkostnadskalkyl arbetas fram. Detta inkluderar en aktivitet där ekonomidirektörer för de tre ingående regionerna uppdras att identifiera möjliga finansieringssätt - I samband med upprättandet av årlig budget uppdateras befintlig totalkostnadskalkyl - Som en del i att det ekonomiska perspektivet säkerställs ingår en av de tre regionernas ekonomidirektörer i programmets styrgrupp, se vidare under 7. Programorganisation Pågående projekt inom Europa kan användas som delunderlag för totalkostnadskalkylen.

118 PROGRAMDIREKTIV 3R Framtidens vårdinformation Version: 1.13 Datum Övergripande risker - Bristande tillgång till resurser från verksamheten - Verksamheten har inte förmågan att kravställa - Att etablerade produkter på marknaden inte accepteras av högspecialiserade verksamheter - Att upphandlad produkt är föråldrad redan vid införandet, detta till följd av en utdragen anskaffningsprocess - Att tillräcklig grad av standardisering inte kan etableras inom de tre regionerna, exempelvis inom områden som vårdprocesser, informatik och teknisk interoperabilitet - Befintlig infrastruktur räcker inte till för tänkta lösningar - Svårigheter att nå en regionövergripande finansiering/finansieringsprincip som garanterar ett genomförande på kort och lång sikt - Att ingående regioner inte förmår att genomföra denna typ av mycket stora projekt - Att övriga landsting, inte ingående i 3R, börjar arbeta för andra lösningar och att de skapar nationell förankring kring detta nationen blir delad - Att myndigheter initierar andra nationella arbeten och genom det skapar konkurrens och otydligheter. - Leverantörer har inte förmågan att leverera kravställd produkt 12

119 PROGRAMDIREKTIV 3R Framtidens vårdinformation Version: 1.13 Datum Programorganisation 13