Våldtäkten drabbar också de anhöriga. En rapport från RFSU-kliniken av Marianne Göthberg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Våldtäkten drabbar också de anhöriga. En rapport från RFSU-kliniken av Marianne Göthberg"

Transkript

1 Våldtäkten drabbar också de anhöriga En rapport från RFSU-kliniken av Marianne Göthberg

2 Våldtäkten drabbar också de anhöriga 1977 startades en mottagning för våldtagna kvinnor på RFSU kliniken i Stockholm. Det var den första i sitt slag i Sverige. Av arbetet med offren lärde vi oss snart att det inte sällan fanns personer i kvinnans omgivning som också drabbades av problem till följd av våldtäkten. Det kunde vara partnern, föräldrar, syskon eller väninnor som på olika sätt kände sig illa till mods och otillräckliga. Våldtäkten kunde också framkalla skuldkänslor. Det var uppenbart att många anhöriga behövde professionellt krisstöd och att det underlättade för offret att kunna avbörda sig ansvaret för sina närmaste. Sammanfattningsvis kan sägas att mottagningen genererade en bred kunskap om innebörden av våldtäktsbrottet ur offrets, gärningsmannens, anhörigas och faktiskt även rådgivarens perspektiv. Våldtäkt är en handling som väcker starka känslor. Erfarenheterna från RFSU har dokumenterats rikligt och på flera språk i böcker, manualer och facktidskrifter (se litteraturförteckning, sidan 10). I och med att omhändertagandet av våldtäktsoffer under 1980-talet alltmer blev en fråga för institutioner i samhällets regi, främst kvinnoklinikerna, upphörde i princip mottagningen på RFSU. Att offentliga kliniker skulle svara för vården av våldtagna kvinnor hade också länge varit RFSU: s strävan. Det var inte en uppgift som huvudsakligen skulle ligga på kvinnohusen, kvinnojourerna eller andra frivilligorganisationer. På RFSU pågår alltjämt en terapeutisk verksamhet för offer som har särskilt svårt att få hjälp på annat håll, vilket kan vara fallet för till exempel en del våldtagna män. Mottagningen anlitas dock mest av anhöriga till våldtäktsoffer. Sedan våren 2001 finns också ett etablerat samarbete med Teamet för Våldtagna Kvinnor, det vill säga Kriscentrum för kvinnor och Alla Kvinnors Hus som består i att Teamet hänvisar personer i den våldtagna kvinnans omgivning som behöver hjälp till RFSU. Så sker också i ökande omfattning från den relativt nyöppnade (år 2005) Akutmottagningen för våldtagna kvinnor på Södersjukhuset. Mellan 2001 och 2005 togs 56 anhöriga emot på RFSU-kliniken. Av dessa var 27 män och 29 kvinnor. Sammanlagt gjorde de 168 besök, 20 personer kom parvis som föräldrar och samtal med syskon ihop med föräldrar har också förekommit. En utvärdering av hur de uppfattat besöken på RFSU och om kontakten inneburit någon förändring i upplevelsen av problemet som de sökte för, görs löpande - precis som av annan terapeutisk verksamhet på kliniken. Oron för anhörigas reaktioner Det är nu min avsikt att mer ingående och mer detaljerat än i tidigare dokumentation beskriva både den våldtagna kvinnans oro för hur personer i hennes närmaste omgivning reagerat och hur dessa i sin tur kan ha påverkats av övergreppet. Det är som om våldtäkten emellanåt drabbar de anhöriga lika hårt som offret vilket får betydelse också för hennes förmåga eller snarare, bristande förmåga, att ta sig igenom krisen och lämna övergreppet bakom sig. Tonvikten kommer att ligga på hur de anhöriga beskrivit sina problem och vad de främst velat ha hjälp med. Erfarenheten visar att kvinnans oro i många fall varit befogad. Många anhöriga vi mött 2

3 på RFSU har inte bara känt sig rådvilla och hjälplösa inför hennes situation utan också fått egna svåra problem som de behövt professionellt stöd för att förstå och reda ut. Partnern. Vill han ha mig? Min erfarenhet är att de flesta kvinnor med fast partner berättat om våldtäkten för honom. Trots att han vanligen visat förståelse och inlevelse i hennes känslor och gjort sitt bästa att stödja henne, har det ändå inte hindrat henne från att fundera kring hur deras samliv ska bli i fortsättningen, i varje fall när den första chocken lagt sig. Samlivet med betoning på sex. Har jag förändrats? Kommer han att tycka det? Tänk om han inte längre känner lust till mig! Sådana tankar kan leda till att hon provar att ha sex kort tid efter övergreppet, inte för att hon egentligen vill utan för att testa om han vill. Eller så gör hon tvärtom, väntar och undviker situationer som kan leda till sex för att slippa bekräftelse på sina farhågor. Att avhålla sig från sex kan givetvis också bero på en rädsla att återuppleva våldtäkten i ett samlag, att se gärningsmannens ansikte framför sig. Han som kränkte och skymfade henne så illa! I rådgivningsarbetet har det känts viktigt att få kvinnan att berätta om sådana tankar. Gör hon det inte spontant, kan man själv fråga om det är något i sexlivet hon funderar över. Visa henne att det går att tala om sådana saker. Dessutom, vilket framgår längre fram i texten, behöver kvinnans oro inte alls vara obefogad. Det finns partners som reagerar på våldtäkten med sexuella otillräcklighetskänslor eller med att tappa lusten för att ha sex. Det understryker betydelsen av att partnern kan ha behov av rådgivning för egen del. Han tar på sig skulden Att pojkvännen nästintill tagit på sig skulden för att kvinnan blev våldtagen är också ett problem vi mött både som rådgivare åt kvinnan och åt partnern. Han kan till exempel ha anklagat sig själv för att han inte följt henne hem från tunnelbanan. Han borde ha handlat på ett annat sätt, tycker han. Hade han gjort det, skulle övergreppet gått att förhindra är underförstått innebörden i hans resonemang. Att det är ett önsketänkande kan bli rådgivarens uppgift att förklara både för kvinnan och pojkvännen. Han hade inte bara velat utan också kunnat rädda henne, tror han. Är partnern alltför upptagen av sina egna känslor är risken stor att kvinnan inte får plats för sina. Följden blir att hon stänger om sig. Pojkvännen har tagit utrymmet. En självförebrående partner blir nästan alltid en extra belastning för kvinnan, vilket är ytterligare ett skäl, utöver att han mår dåligt, till att hålla dörren öppen för rådgivning eller kristerapi åt honom. Ska jag behöva trösta honom? som en kvinna uttryckte det. Det motsatta, det vill säga att kvinnan lägger över ansvaret för att hon blev våldtagen på partnern, förekommer också. Hur svårt han kan ha att värja sig mot sådana anklagelser beskrivs på sidan 5. 3

4 Skylla sig själv Det händer att kvinnan upplever våldtäkten som ett straff för att hon till exempel gått ensam på en fest, för att hon druckit för mycket, för att hon tagit sällskap med en manlig arbetskamrat hem efter julfesten på jobbet, för att hon grälat med partnern, för att hon lämnat honom i vrede samma kväll och många andra skäl. Hon har gjort något som hon förtjänar att straffas för. Hon har sig själv att skylla! Om både kvinnan och hennes partner anklagar inte bara sig själva utan också varandra finns inget utrymme kvar alls för att bearbeta övergreppet och konsekvenserna av det. Ett av många skäl talar för att uppmuntra kvinnan att ventilera sina tankar kring partnern och även andra anhörigas reaktioner på övergreppet. Det kan förhålla sig så att inte bara partnern, utan också väninnor, syskon eller föräldrar tycker att hon varit för oförsiktig, för obetänksam i sitt sätt att röra sig ensam på stan. Lite grann har hon sig själv att skylla. Han kommer inte att förstå Även om de flesta kvinnor berättat om våldtäkten för sin partner, finns dock de som inte velat göra det. Ibland har det berott på en önskan att glömma övergreppet som skedde under semesterresan i utlandet, i varje fall att inte bli påmind om det. Kvinnan föreställer sig hur partnern kan komma att reagera och vill inte utsätta sig för det. Det räcker med vad jag har att bära på själv. Ibland kan det falla sig naturligt att fråga hur hon tror att den framtida relationen med partnern blir om hon inte törs berätta. Litar hon inte på honom? Hur de anhöriga beskriver sina problem Det vanligaste är att den anhöriga vill veta hur han/hon bäst ska kunna stödja den våldtagna. Hur kan jag hjälpa henne i den här situationen? Hur mycket ska jag prata med henne om det? Hon säger nästan ingenting, bara gråter. Jag känner mig så rådvill, har aldrig tänkt att något sånt här skulle inträffa i vår familj. Som nämnts tidigare, plågas en del anhöriga av dåligt samvete för att de inte bidragit till att förhindra övergreppet. Vi skulle förstås ha mött henne vid bussen som ett föräldrapar anklagade sig för. Andra närstående kan behöva hjälp att förstå och komma tillrätta med de svåra känslor som våldtäkten väckt hos dem själva. Det kan vara återkommande mardrömmar, sömnproblem, sexuella svårigheter, bristande koncentration i arbete och studier eller nedstämdhet för att nämna några tillstånd jag mött. Hela vår familj mår dåligt. Vad ska vi ta oss till? Med övergreppet i fokus brukar jag försöka hjälpa dem att så konkret som möjligt formulera sina undringar och sina känslor. Vad är det som är särskilt svårt? Vad skulle få dem att känna sig mindre hjälplösa? Vilken är den mest framträdande känslan? Ibland har det handlat om att förtydliga eller förklara reaktioner hos den våldtagna, att berätta om vilka följdverkningar kvinnor brukar få efter ett övergrepp. Det händer också att jag berättar om drivkrafterna bakom våldtäkt, att det kan handla om vrede, hat, hämndbegär, 4

5 behov av kontroll och oförmåga att klara avvisanden hos gärningsmannen. Offret är oftast ett substitut, en ersättning eller en ställföreträdare, för den som hans känslor antagligen gäller. En person ur hans förflutna. Offret har råkat komma i hans väg. Ibland kan det vara bra att kunna berätta för de anhöriga vad man vet om hur kvinnor prövar att göra motstånd under övergreppet. Många provar flera strategier, både fysiska och verbala. Att försöka prata sig ur situationen är en form av verbalt motstånd som en del kvinnor använder sig av. Jag försökte avleda honom genom att föreslå att jag skulle göra kaffe. Jag sa att jag behövde gå på toaletten. Eller kanske smickrar hon honom: Du som är så snygg kan väl få vilken tjej du vill eller skrämmer honom: När som helst ringer grannen på dörren. Öppnar jag inte kommer hon in med egen nyckel. Om inget hjälper, ger hon upp inför rädslan och hotet att han ska döda henne och övergreppet genomförs. Sannolikt har denna uppgivenhet i många fall hjälpt att rädda henne till livet! För en del anhöriga är denna typ av mer allmän information långt ifrån tillräcklig. Våldtäkten har framkallat mer specifika reaktioner som det gäller att förstå för rådgivaren. Fortsättningsvis ger jag några exempel på vad jag avser. I dessa fall tror jag det får betydelse att offrets och den anhöriges rådgivare inte är samma person. Det är mitt fel att hon blev våldtagen Några gånger har jag mött partners som varit förtvivlade för att den våldtagna kvinnan anklagat dem för att vara upphovet till övergreppet: Jag skulle ha följt henne hem, Om jag inte varit trött, hade jag gått med henne till tunnelbanan, Om jag inte grälat på henne, hade hon stannat hemma med mig är exempel på hur mannen kan ha uttryckt sig. Det vill säga: om de varit tillsammans, hade hon inte blivit våldtagen. Partnern har inte kunnat värja sig eller tillbakavisa kvinnans förebråelser. Det har blivit min uppgift att förklara att de kan bottna i en självkritik hos henne. Hon kan ha tänkt: Jag borde inte ha gått min väg, men eftersom hon inte orkar med några självförebråelser projicerar hon dem på honom i stället. Våldtäkten blir en otrohet Det förekommer också att partnern känner våldtäkten som riktad mot honom. En annan man har legat med hans kvinna. Med sitt förstånd vet han att övergreppet inte är en otrohet men ändå upplever han det så. Våldtäktsmannen blir som en rival och i ett sådant fall reagerar partnern som kvinnan i början av det här avsnittet: Vill hon ha mig? Kommer hon att tända på mig? Det kan bli hans skäl att vilja ha sex snart efter våldtäkten. Hos en del både män och kvinnor kan också finnas en närmast magisk föreställning eller förhoppning om att ett samlag skulle kunna sudda ut våldtäkten. Min sammanfattande erfarenhet är att om den manliga partnerns önskan om sex relativt snart efter våldtäkten sammanfaller med offrets, är det en bra lösning. Om inte, finns risk för att kvinnan känner sig utnyttjad. 5

6 Sexuella svårigheter Det finns också män som sökt hjälp för att de tappat lusten till sex efter våldtäkten som drabbat hans kvinna. Även erektionen kan svikta. Han låter kvinnan ta alla initiativ. Kanske har han också behov av att omedelbart gå upp och tvätta sig efter samlaget. Han kan känna som han behövde tvätta bort gärningsmannen. Oavsett vad kvinnan berättat om våldtäkten kan han ha gjort sig en egen bild av övergreppet. En fantasi som dyker upp på näthinnan och förstör både lust och njutning. Det är som om han blivit fråntagen sin manlighet genom våldtäkten. I rådgivningsarbetet har jag ibland sett filmen han skapat kring övergreppet, sett den tillsammans med honom och hjälpt honom att sätta ord på sina känslor och tankar om vad som hände. Det är inte tillräckligt att enbart lyssna till vad han har att berätta. Han måste känna att man är med honom. Han räcker inte till Några unga män jag mött har känt att förväntningarna och kraven på dem varit mer än de orkat med. Flickan har insisterat på att partnern ständigt ska finnas vid hennes sida. Han ska ringa polisen varje dag och höra hur långt utredningen avancerat, han ska stanna hemma från jobbet, vara med henne, möta henne och så vidare. Ställer han inte upp som hon vill och förväntar sig, förstår han inte eller bryr sig inte. Det kan ha varit en kvinna som saknat stödjande hemförhållanden. Hon kan också ha hotat med att ta livet av sig. Jag har bara dig. Jag tänker inte blanda in skolsyster i det här. Mina föräldrar har nog med sina egna problem. Mannen kan bli indragen i ett plågsamt spel som han inte vet hur han ska dra sig ur. En man jag mötte låste in sig på toaletten som en sorts försvar mot flickvännens angrepp. Det verkade som hon inte gav sig förrän han började gråta eller bad om förlåtelse. En annan ung man som också föreföll ta emot eller tåla för mycket hade inga andra argument än att han måste sova när flickvännen ansatte honom med anklagelser för att han inte älskade henne tillräckligt. Hjälp att sätta gränser Dessa män, som inte lyckas sätta stopp för kvinnans krav, behöver själva hjälp att sätta gränser för vad de orkar med, att se det som hänt utifrån. Annars kan mannen inte skilja ut sig från flickvännen. Han blir som hopblandad med henne. Detta är ytterligare ett skäl till att han bör ha en rådgivare för egen del, en rådgivare som kan lyssna på honom, svara på hans frågor och hjälpa honom se att flickan måste ha ett nätverk. Han kan inte vara den ende att stötta henne, ansvaret måste fördelas mellan t ex skolhälsopersonal, socialtjänst, sjukhuskurator, eventuell släkting som flickan har förtroende för och så vidare. Lika lite som partnern kan en ung väninna vara flickans enda förtrogna. Kanske orkar hon se blåmärken och höra om alla hotfulla detaljer som offret utsatts för den närmaste tiden efter övergreppet men den dag kommer när hon inte förmår delta mera. Detta är givetvis ett 6

7 av många skäl till att den våldtagna behöver en professionell rådgivare. Anhöriga räcker inte till allt hur gärna de än vill. Och lika viktigt är det att rådgivaren inser att hon också behövs för att avlasta de anhöriga, inte minst kompisar och pojkvänner. Kan jag göra slut? Några unga män har funderat kring om de kan göra slut med flickvännen? Kanske har förhållandet knakat i fogarna innan hon blev våldtagen. Vågar man göra slut nu när hon mår så dåligt? Är jag verkligen rätt person att hjälpa henne? Jag som tvivlar så på att det kan hålla mellan oss? Kan jag lita på henne? Det finns också partners som börjat undra över om de kan lita på sin flickvän i framtiden? Det kan ha framkommit att hon chattat med andra män på Internet under en period när han själv varit bortrest. Han har börjat förstå att hon är en flicka som tar risker eller kanske har en tendens att dricka för mycket alkohol på fester. Själv är han inte typen som egentligen gillar för mycket festande. Han börjar förstå att de är rätt olika, han och flickvännen. I hans planer har ingått giftermål och att skaffa barn. Men vågar han det nu? Våldtäkten har aktiverat oro och tvivel hos honom. Vrede och grubbel Våldtäkten kan också framkalla starka känslor av vrede eller få den anhörige att fastna i grubblerier. På RFSU har vi mött män som i praktiken tagit lagen i egna händer och gett sig ut på stan för att jaga gärningsmannen och därtill haft ett vapen med sig, till exempel en kniv. Det säger sig självt att en sådan ilska kan förstärka den rädsla kvinnan redan förut känner och ge henne ångest. Till det kommer att hon genom partnerns, pappans eller broderns beteende inte får utlopp för sin vrede mot gärningsmannen. Det utrymmet tar den anhörige. Hans reaktion kan bli som en upprepning av våldtäkten och kan dessutom väcka skuldkänslor hos henne. Det blir hennes fel att han är ur balans! För att lugna honom kanske hon därför börjar bagatellisera övergreppet det var inte så farligt. Att förminska innebörden av övergreppet kan hon också komma att göra, om partnern blir så illa berörd att de inte kan tala om vad som hänt. Han sitter bara och stirrar in i teven och säger inte ett ord! Ibland blir följden att båda skärmar av sig och begraver sina känslor. I ett fall jag minns, ledde dock partnerns synbara likgiltighet till det motsatta: Kvinnan blev rasande och fick därigenom indirekt utlopp för den vrede hon bar på efter övergreppet. I det här sammanhanget vill jag också berätta om en pappa som reagerade med sådan ilska över att dottern blivit utsatt för en gruppvåldtäkt att han ville döda männen. I detalj ville han veta hur de såg ut, vad de hette, var de bodde och så vidare. Ingenting kunde lugna honom. Hans hustru, flickans mamma, gjorde sitt bästa att lugna honom men utan framgång. Den utsatta flickan reagerade med att tappa minnet! I de fortsatta polisförhören kunde hon inte erinra sig hur männen såg ut, bara att de var flera och var övergreppet skedde. Det troliga är att hennes minnesförlust var en reaktion på pappans beteende. 7

8 Om gärningsmannen har en annan kulturell bakgrund, är till exempel färgad, kan det leda till att partnern eller annan anhörig bara ser sådana män på stan. De kan berätta om vilken vrede som väcks inom dem och hur de måste vända sig bort, dra ner mössan i pannan eller helt enkelt gå åt motsatt håll då de möter en färgad man på gatan. Men det behöver faktiskt inte förhålla sig så att gärningsmannen har något speciellt utseende för att den anhörige ska se en våldtäktsman i alla män, till exempel i en viss ålder, som de möter på stan. Den som reagerar så känner sig personligen träffad av våldtäkten. Därför är det viktigt att han får tala med en rådgivare som kan hjälpa honom att sortera sina känslor och förstå sin sårbarhet. Om föräldrarna tänker olika Självklart kan våldtäkten beröra andra anhöriga lika hårt som partnern, särskilt föräldrarna till en ung tonårsflicka. En del föräldrar jag mött har känt sig skuldmedvetna och otillräckliga för att de inte vetat mer om vad dottern gjort på sin fritid, för att de inte tagit hand om henne bättre, uppmärksammat henne. Andra föräldrar kan ha känt tvärtom. De har både bett och varnat och förbjudit men flickan har ändå handlat efter eget huvud och utsatt sig kan de tycka. Det finns också flickor som inte velat berätta om våldtäkten hemma av skälet att föräldrarna kommer att hindra dem att gå ut om de får veta vad som skett. Ibland kan föräldrarna sinsemellan reagera olika. Den ena tycker kanske att flickan gott kan gå i skolan eller till arbetet medan den andra menar att hon behöver skyddas från andra och därför bör få vara hemma en tid. Det kan också förhålla sig så att den ena föräldern känner sig utanför. Flickan har anförtrott sig till den ena av dem och rådgivarens uppgift kan därför bli att hjälpa föräldrarna att hålla ihop, att inte komma i konflikt och att se vad var och en av dem kan göra för att stödja dottern. Syskon, väninnor, arbetskamrater Syskon, väninnor och arbetskamrater är andra personer i kvinnans omgivning som kan vara ett bra stöd för henne men också fara illa om de får för mycket ansvar. Om kvinnan haft sällskap med en väninna då hon blev våldtagen, kan problem uppstå i deras relation efteråt. Väninnan kanske klarade sig eller övergav henne. Väninnorna kan ha haft olika uppfattning om hur de skulle tillbringa kvällen. Den ena gav efter för den andra. En av dem eller båda blev våldtagna. Det är lätt att en brytning i vänskapen uppstår om situationen inte går att reda ut. En väninna eller arbetskamrat eller syster kan känna som en plikt att umgås med den våldtagna kompisen. Jag tycker att jag måste göra något med henne på nyårsafton, ta med henne ut bland mina vänner. Man kan inte lämna henne ensam efter det här en sån kväll. Det finns också väninnor som själva avstått från att gå ut och roa sig om den våldtagna sitter hemma och deppar. Det är lojalitetshandlingar som kan vara lovvärda i sig men som, om de pågår en lång tid, inte alltid befrämjar en sund vänskap. 8

9 Precis som partners kan det också finnas vänner eller arbetskamrater som i efterhand känner skuld för att de inte kollat när kvinnan lämnade festen: Vi borde ha sett till att hon kom hem på ett juste sätt. Hon är ju ny i stan. En kvinna berättade att hennes bror inte ville sluta med att tvinga fram ett signalement på gärningsmannen. Han ville hämnas det hon utsatts för något som till slut blev pressande för henne och också gav henne dåligt samvete. Hon kände sig generad inför polisen för att hon så totalt lät sig styras av brodern. Att få henne att glömma Att alltför snabbt och ivrigt arbeta för att den våldtagna ska glömma övergreppet genom att förströ henne kan också äventyra förtroendet. Sitt inte hemma och se allt i svart, vi går ut istället. Beställ en resa till ett varmt och soligt ställe så du får avkoppling och kan glömma det hemska du varit med om! är exempel på välmenande uppmaningar som kan komma för tidigt och få kvinnan att känna att det inte finns utrymme för henne att bearbeta det svåra hon varit med om. Omgivningen orkar inte höra. Och så kan det förstås förhålla sig men den våldtagna måste ha sin tid. Målet är ju att hon ska kunna lämna övergreppet bakom sig men efter den kränkning hon utsatts för är hon känsligare än vanligt. I själva verket orkar hon knappt med sig själv. Att skaffa sig avkoppling kan bli ännu ett krav. Sammanfattning Min avsikt har varit att ge exempel på hur drabbade den våldtagna kvinnans anhöriga kan känna sig på grund av det som hänt henne. Att detta stundom försvårar läkningsprocessen för kvinnan är givet. Att ge dem det krisstöd de så väl behöver kommer därför också att avlasta offret. Som rådgivare får man vara beredd på att härbärgera skilda känslor av sorg, vrede, hjälplöshet och kanske vanmakt. Många anhöriga har vittnat om hur befriade de känt sig av att få större förståelse för sina egna reaktioner. Det har gett dem tillbaka kontrollen över tillvaron. Marianne Göthberg Stockholm i augusti 2006 Bearbetning: Eva Hedlund 9

10 Litteraturförteckning Hedlund, Eva och Göthberg, Marianne, Rape and sexual abuse a guide to victim care, Reports on sexuality and reproduction 6, RFSU, Fransk översättning, Viols et agressions sexuelles guide pour l accompagnement des victimes, RFSU/ IPPF, Hedlund, Eva, De dolda offren bakom sexualbrott, Insikten, 4/00. Hedlund, Eva och Göthberg, Marianne, Rape - a guide to victim care, RFSU, PDF, Hedlund, Eva och Göthberg Marianne, Våldtagen. En handbok i att möta utsatta kvinnor, RFSU, PDF, I litteraturförteckningarna på de två sistnämnda framgår även RFSU:s dokumentation om gärningsmän. Mer material finns på 10

11 RFSU Riksförbundet för sexuell upplysning Box Stockholm E-post:

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri TÖI ROLLSPL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri Ordlista fundera uppleva åsidosatt övergiven pressad meningsfullt betydelsefullt spänning samtycke vårdnad befrielse överansträngd påverka uttrycka sina känslor

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Vilka tycker du är de bästa valen?

Vilka tycker du är de bästa valen? Vilka tycker du är de bästa valen? På vår webbplats www.respect4me.org kan du titta på berättelserna om våra liv och de situationer vi råkar ut för. Varje berättelse börjar på samma sätt med en kort film,

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för. Och även om en del av oss reagerar

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Barns sorg. några råd till familj och vänner. av Atle Dyregrov och Elin Hordvik

Barns sorg. några råd till familj och vänner. av Atle Dyregrov och Elin Hordvik Barns sorg några råd till familj och vänner av Atle Dyregrov och Elin Hordvik Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...

Läs mer

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet När livet krisar.. - En liten handbok i att ta hand om dig själv vid kriser och vart du kan söka stöd. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar

Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar - en enkätundersökning bland kvinnor på mödravårdcentralen i Åtvidaberg om hälsa och kränkningar Camilla Forsberg Åtvidabergs

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Till dig. som varit med om en allvarlig händelse

Till dig. som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse När man varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka olika reaktioner man kan förvänta sig och som

Läs mer

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP Ledsna och oroliga barn och unga Bedömning och behandling, BUP Ung Röst 2011, Rädda Barnens enkätundersökning. Närmare 25 000 barn och unga från nästan 100 kommuner har svarat. 92 % av flickorna respektive

Läs mer

Rusmedel ur barnets synvinkel

Rusmedel ur barnets synvinkel FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Varningssignaler och råd

Varningssignaler och råd Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.

Läs mer

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Ve m? 3 25 % av tjejerna i gymnasiet

Läs mer

SafeSelfie.se. (Chattlogg hämtad från polisförhör)

SafeSelfie.se. (Chattlogg hämtad från polisförhör) Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA Vad gör man om man sitter på en fin middag när ens barn plötsligt utbrister Min pappa har en jättestor snopp!. Journalisten och författaren Hillevi Wahl frågade sexualupplysare,

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Elevernas likabehandlingsplan

Elevernas likabehandlingsplan Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning?

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Kris- och samtalsmottagningen för anhöriga STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Det här erbjuder vi Kris- och samtalsmottagningen vänder sig till dig som är förälder,

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Hur är du som älskare? Ängslig, Ambitiös eller Trygg?

Hur är du som älskare? Ängslig, Ambitiös eller Trygg? Hur är du som älskare? Ängslig, Ambitiös eller Trygg? 1. Hur visar du att du uppskattar din partners kropp? 1.Jag är mest orolig över att min partner inte ska gilla min kropp. 2. Jag säger att min partner

Läs mer

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Gå vidare Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Förutom smärtan och sjukhuset så känns det rätt konstigt. Hela min familj sitter runt mig, tittar på mig och är bara tysta. Mitt namn är Lyra Locker och jag

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Våldtäkt eller inte? - det är frågan.

Våldtäkt eller inte? - det är frågan. Våldtäkt eller inte? - det är frågan. När den nya sexualbrottslagen kom för tre år sedan var det många som välkomnade det stärkta skyddet för barn. Det slogs fast att sex med någon som är under 15 år är

Läs mer

åldtagen En handbok i att möta utsatta kvinnor

åldtagen En handbok i att möta utsatta kvinnor åldtagen En handbok i att möta utsatta kvinnor RFSU, Riksförbundet för Sexuell Upplysning, är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell organisation, som verkar för att sprida en fördomsfri och öppen

Läs mer

Vad är det för skillnad på att strula och hångla?

Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Om man mår dåligt och inte vill prata med någon face to face vad gör man då? Hjälp kondomen sprack i går när jag och min flickvän hade sex, har hört att

Läs mer

Villig av Christina Wahldén

Villig av Christina Wahldén 1 Villig av Christina Wahldén Som ett slutord till boken skriver Christina Wahldén så här: "Min första bok Kort kjol kom ut för sexton år sedan. Den är fortfarande den av mina böcker som är mest utlånad,

Läs mer

EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR

EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKO D STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Hur ofta är du frånvarande från skolan?

Hur ofta är du frånvarande från skolan? Hur ofta är du frånvarande från skolan? Hur trivs du i skolan? Umgås du med någon i skolan? Berätta! Vad tänker du om dina lärare? När är det svårt respektive lätt att koncentrera sig i skolan? Vilka skolor

Läs mer

På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol!

På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol! På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol! Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring alkohol. Att vara förälder till en tonåring är ofta underbart. Men

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

krisplan ( del 2/2 )

krisplan ( del 2/2 ) Annelundsskolans krisplan ( del 2/2 ) 2012-09-25 KRISGRUPPEN SKALL: Ansvara för innehållet i skolans ceremonilåda. Ansvara för att uppdatera telefonlistor. Ansvara för att krisplanen utvärderas varje läsår

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 iatri Ordlista remittera gynekolog neurolog underliv koncentrera sig psykiskt betingat kroppstillstånd psykisk barn- och ungdomsvård, PBU motivera någon Detta rollspel handlar

Läs mer

En broschyr om kvinnlig könsstympning. Du har rätt att säga nej!

En broschyr om kvinnlig könsstympning. Du har rätt att säga nej! En broschyr om kvinnlig könsstympning Du har rätt att säga nej! Ingen har rätt att utsätta dig för det! Kvinnlig omskärelse kallas könsstympning för att visa att det är fråga om en stympning. Det är inte

Läs mer

Schematerapi som bedömningsinstrument. Karolin Lindberg Leg psykolog, leg psykoterapeut

Schematerapi som bedömningsinstrument. Karolin Lindberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Schematerapi som bedömningsinstrument Karolin Lindberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Agenda Kort om modellen och dess upplägg Modellen vid ätstörning en pilotstudie Resultat Patienterna Behandlarna

Läs mer

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar 2014 Är du man eller kvinna? 13% 11% Man Kvinna 76% Ålder? 11% 6% 11% 26% 20-30 31-45 40-60 Över 61 46% Hur hittade ni AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga)? 11% 3% 8% 22%

Läs mer

1. 17 Juli 2000. - Ja du HP, eller förlåt, Hasse menar jag, sa fängelsedirektören.

1. 17 Juli 2000. - Ja du HP, eller förlåt, Hasse menar jag, sa fängelsedirektören. 1. 17 Juli 2000 - Ja du HP, eller förlåt, Hasse menar jag, sa fängelsedirektören. HP var det namn han haft de senaste åtta åren som han tillbringat på den slutna avdelningen på Kumla. HP hette egentligen

Läs mer

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende Ordförklaring Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande. Alkoholberoende

Läs mer

Den missförstådda sorgen

Den missförstådda sorgen Att känna sorg vid en förlust är naturligt. Samtidigt är sorg en av våra mest försummade och missförstådda upplevelser. Vi är ovana att hantera den och vet inte hur vi ska bete oss när vi möter människor

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge ASI fördjupningsdag Familj och umgänge Dagordning 9.00-9.30 Inledning 9.30-10.00 Fika 10.00-10.45 Frågorna i Familj och Umgänge 10.45-10.50 Bensträckare 10.50-11.30 Övning 11.30-12.00 Sammanfattning och

Läs mer

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall JAG! Ambulanssjuksköterska Malmö Lärare på spec-utb akut och ambulans Lund Ansvarig för FoU vid Falck ambulans AB i Skåne Docent #toaselfie Presentation

Läs mer

andra... då vill den andra personen plötsligt träffa dig igen.

andra... då vill den andra personen plötsligt träffa dig igen. Högkänslighet Comfort Zone, november 2008 Copyright 1999-2010 Elaine N. Aron, Ph.D. All rights reserved Copyright 2012 den svenska översättningen EM Bruhner. Alla rättigheter reserverade Fler artiklar

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

Handlingsplan mot hot och våld Hörby Yrkesgymnasium

Handlingsplan mot hot och våld Hörby Yrkesgymnasium Handlingsplan mot hot och våld Hörby Yrkesgymnasium Alla som arbetar på Hörby Yrkesgymnasium, elever såväl som personal, har rätt att vistas i en trygg miljö och bemötas med respekt. Det förutsätts att

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

PSYKISK LIVRÄDDNING. En första lektion om suicidprevention för dig som tänker på självmord

PSYKISK LIVRÄDDNING. En första lektion om suicidprevention för dig som tänker på självmord PSYKISK LIVRÄDDNING En första lektion om suicidprevention för dig som tänker på självmord Jan Beskow, Li Wikström ordförande respektiv medlem i Västsvenska Nätverket för Suicidprevention, WNS Ge inte upp!

Läs mer

Målet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal.

Målet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal. Beredskapsplan Målet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal. Ansvariga för förskolans arbete med krisfrågor är krisgruppen. Gruppen

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn.

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn. Värderingsövningar Heta stolen sitter i ring. Om man är av samma åsikt som påståendet, stiger man upp och byter plats. Om man är av annan åsikt, sitter man kvar. Finns inga rätta eller fel svar, utan man

Läs mer

Barn och medier. En lättläst broschyr

Barn och medier. En lättläst broschyr Barn och medier En lättläst broschyr Innehåll Inledning 3 Åldersgränser 4 Internet 8 Spel 14 Använder ditt barn medier för mycket? 15 Läsning 16 Alla kan vara medieproducenter 18 2 Inledning Alla barn

Läs mer

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Ett problem med många lösningar. Att mannen får problem med erektionen är inget ovanligt.

Läs mer

Texter om mitt liv 1/8

Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 2/8 Innehållsförteckning 1. Mitt namn... 3 2. Det här är jag... 4 3. Jag och min familj... 4 4. Jag som litet barn... 5 5. Den dagen glömmer jag aldrig... 6 6.

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-

Läs mer

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev 1 Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev Kan du se scenen framför dig? En stor människoskara som är nyfikna och uppspelta. Ryktena hade gått före Jesus, och nu undrar man vad som ska

Läs mer

1. Låt mej bli riktigt bra

1. Låt mej bli riktigt bra 1. Låt mej bli riktigt bra Rosa, hur ser en vanlig dag i ditt liv ut? Det är många som är nyfikna på hur en världsstjärna har det i vardagen. Det börjar med att min betjänt kommer in med frukost på sängen.

Läs mer

cannabisstudien Röster från Fyra berättelser

cannabisstudien Röster från Fyra berättelser cannabisstudien Röster från Fyra berättelser Under åren 2012-2014 intervjuade forskaren Russell Turner personer som sökte hjälp på Behandlingsgruppen för drogproblems mottagningar. Alla som intervjuades

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer