Maj 2010 Nr 2 Årgång 13. Miljöhjältar på uppdrag. Överkonsumtion tydlig på återvinningscentral. Så skonar du och din scoutkår miljön

Transkript

1 Maj 2010 Nr 2 Årgång 13 Miljöhjältar på uppdrag Överkonsumtion tydlig på återvinningscentral Så skonar du och din scoutkår miljön

2 REDAKTÖREN HAR ORDET Foto. Torkel Edenborg Foto: Torkel Edenborg En hyllning till moder jord Det här numret av Scouting Spirit är dedikerad naturen och miljön. Scouting existerar i samklang med naturen och borde så få göra i scoutgeneration efter scoutgeneration. Orosmolnen tornar dock upp på himlen och miljöhoten blir tydligare och kryper oss allt närmre. Förutom att politiska beslut på global och regional nivå måste till, så kan du och jag och våra scoutkårer göra massor för att hejda denna skenande situation. Parallellt med att jag höll på att sätta samman detta miljönummer, så skedde vulkanutbrottet vid Eyjafjallajökull på Island. Den europeiska flygtrafiken ställdes in i flera dagar och hundratusentals resenärer blev strandade och lamslagna. Medierna kablade ut intervjuer på uppgivna och frustrerade människor världen över. Resenärernas frustration gick inte att rikta mot någon/något specifikt. Det fanns ingen syndabock och jag kunde faktiskt inte låta bli att småle inombords. Trots att det inte finns någon koppling mellan miljöförstöring och vulkanutbrott, så väljer jag att se utbrottet som en manifestation från naturens sida. Vi fick möjligheten att under några dagar stanna upp och reflektera över vårt flygberoende och i syvende och sist oljeberoende. Mitt mål med detta nummer av Scouting Spirit är att ni också tar er tid att själva reflektera kring dagens miljösituation. Jag har också förhoppningen att läsningen kommer få er att även vilja agera. Det finns massor av goda exem pel i tidningen på inspirerande människor som verkligen visar handlingskraft: Björksta Scoutkår pantar och återvinner, SVT:s miljö hjältar antar svåra miljöhjälteuppdrag och NSF:s egen miljöexpert Björn Lindgren agerar miljöpolitiskt. Jag hoppas också att tidningens artiklar om exempelvis Miljöplankan och studiebesök på återvinningscentralen kan ge er nya kunskaper och lite idéer på hur ni kan integrera miljöfrågan i er kårs scoutverksamhet. Med detta önskar jag dig en bra vår och en underbar lägersommar! Nina Norén Officiell tidskrift för Nykterhetsrörelsens Scoutförbund Besöksadress: Gammelgårdsvägen 38, Stora Essingen, Stockholm Tidningens adress: Scouting Spirit, Nykterhetsrörelsens Scoutförbund Box Stockholm Tel: Fax: E-post: scoutingspirit@nsf.scout.se Redaktör: Nina Norén Ansvarig utgivare: Birgitta Persson Tryck: Markaryds Grafiska ISSN Omslagsbild: Torkel Edenborg Layout: Torkel Edenborg Utgivningsplan 2010: Nr 3: manusstopp 16 aug ute 13 sept Nr 4: manusstopp 2 nov ute 3 dec Ordförandepost: Skickas per e-post eller post, när behov finns. Informationen finns dessutom att hämta från vår hemsida Material: Material som inkommer efter manus stopp riskerar att inte komma med. Är du osäker på något, kontakta Nina Norén, eller e-post scoutingspirit@nsf.scout.se. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera, korta och avböja insänt material. Vi ansvarar inte för ej beställt material. 2 Scouting Spirit

3 Hur miljösmarta är vi egentligen? Det är lätt att som scout slå sig för bröstet och tänka att man är betydligt mer grön än många andra i samhället. Detta är nog dessvärre en sanning med modifikation. Samtliga intervjuade personer i det här numret har varit rörande överens om att vi kan bli betydligt mer miljöoffensiva inom scouterna. Istället för att enbart fokusera på att respektera naturen när vi är där, så borde vi sikta högre. Vi borde ha som mål att våra barn och ungdomar får en grundläggande miljömedvetenhet som de kan ta med sig och tillämpa även efter scoutmötet i sitt vardagsliv. Foto: Torkel Edenborg Scouting Spirit 3

4 Miljöh Klockan 18:45 på torsdagar är det massor av barn som bänkar sig framför SVT:s populära miljösatsning Miljöhjältarna. Huvudpersonerna i programmet är barn från Sörmjöle skola utanför Umeå. De får varje vecka nya spännande och lärorika miljöuppdrag att lösa. Foto: SVT Uppdragen är av varierat innehåll och kan handla om allt från att rädda fladdermöss och lära sig att kompostera till att inreda en klubblokal miljövänligt och påverka grannarna att sluta köra bil. I ett extra minnesvärt program fick de uppdraget att släcka ner hela byn Sörmjöle en timme för att spara på el. Förutom att övertyga byns 700 invånare, så fick de ta kontakt med elbolagen för att be dem släcka gatlyktorna. Barnen får själva massor av nya kunskaper genom programmen, som de sedan uppmanas att sprida i byn eller hemma i sina familjer. Allt för att på bästa sätt förändra djupt rotade beteenden av icke-miljövänlig karaktär. Många scouter vill vara med Enligt programmets redaktör Eva Löfroth så har de fått en stor respons från scouter i alla åldrar. Många hör av sig och berättar att de uppskattar programmet och att de väldigt gärna skulle vilja vara med som deltagare. Programmen för nästa säsong håller på att spelas in och årets deltagare är därför redan uttagna. Men misströsta ej! Istället för att vara med i programmet, kanske just din kår kan anordna scoutmöten med Miljöhjälteinslag? Sista programmet för säsongen sändes strax innan Scouting Spirit landat i din brevlåda. Har du missat programmet så kan du se de senaste avsnitten på SVT-play. I höst kommer det nya spännande program, så håll utkik i TV-tablån. Text: Nina Norén 4 Scouting Spirit

5 jältar med uppdrag att rädda miljön Vad har varit roligast med att vara med i Miljöhjältarna? Foto: Ronald Näsström Moa Olsson 12 år Att lära sig mer om miljön och att få kexchoklad i pauserna. Maja Stålendahl 12 år Att vi har påverkat framtiden och hjälpt miljön samtidigt som vi har haft det roligt tillsammans. Jag kommer aldrig glömma miljöhjältarna. Emma Järvholm 13 år Det roligaste var när jag och Hanna sålde begagnade kläder och fick inreda vår egna lilla affär. Mimmi Landfors 12 år Att man lärt sig själv och andra mycket nya saker om miljön. Scouting Spirit 5

6 6 Scouting Spirit

7 Handlingskraft är ledordet i Heidis liv Vi har stämt möte på kaotiska centralstationen i Stockholm strax innan påsk. Trots alla människor som stressat ruschar förbi vårt cafébord så finns det inget som tar fokus från Heidi Andersson. Hon visar sig vara en färgstark och engagerad person som vill förändra världen. Hennes ledord i livet är handlingskraft, vilket hon utövar i sin roll som sjufaldig världsmästare i armbrytning såväl som i sin roll som programledare för barnprogrammet Miljöhjältarna. Heidis unika person hade lockat flera TV-produktionsbolag att kontakta henne innan SVT gjorde det. Jag valde mellan att vara med i Lets Dance, Filip och Fredrik och Miljöjältarna. Det var ett enkelt val, eftersom det kändes betydligt viktigare att vara med i SVT:s miljöhjältar. Barn är framtiden och vill liksom jag förändra världen, säger Heidi bestämt. Att se hur barnens miljömedvetenhet ökar i takt med att programmet pågått tycker Heidi har varit allra roligast. Det är roligt att se när de får en aha-upplevelse och att de utvecklas. Det tänds små lampor därinne som inte tidigare varit tända, berättar hon. Miljöengagemang från Ensamheten Det var ingen slump att SVT valde att ringa just till Heidi och fråga om hon ville vara programledare för Miljöhjältarna. Hennes två stora intressen i livet förutom armbrytning är just miljön. Att värna om miljön och naturen är något Heidi fått med sig från sin uppväxt i lilla byn Ensamheten. Människorna där är väldigt miljömedvetna och har en ekologisk livssyn. När jag växte upp så var det en självklarhet att man sorterade sina sopor. När jag var hemma hos kompisar så började jag alltid sortera förpackningar och frågade vart komposten fanns. Att slänga alla sopor i ett och samma kärl var okänt för mig, berättar hon. Hon berättar också att de aldrig nöjde sig med att sitta och gnälla vid köksbordet i hennes familj. Frågor som engagerade dem såsom exempelvis hormorslyrbesprutning, kärnavfallshantering och hållbart skogsbruk gjorde att de skrev plakat och kämpade för att föra fram sina åsikter. Fyra klimatsmarta tips Heidi vill uppmana alla, såväl stadsbo som landsbygdsbo, att tänka över sina transporter. Cykla, gå, åk kollektivt eller samåk! Själv så cyklar hon långa sträckor såväl somm a r som vinter. En annan stor fråga som hon vill att vi konsumenter riktar mer fokus på är vad vi egentligen handlar. Det finns miljömärkningar på allt från mat och snittblommor till kläder och elektronik. Hon uppmanar oss att alltid fråga i butiken efter miljömärkta alternativ. Det är vi konsumenter som styr. Först när vi frågar och ställer krav kommer det att ske en förändring. Det kallas konsumentkraft, utbrister Heidi. Heidi tycker också vi borde sluta upp att hitta på dåliga argument för varför vi inte ska ha kompost. Hon menar att dagens kompostutbud är jättebra och att man till och med kan ha kompost om man bor i lägenhet. Slutligen så vill Heidi slå ett slag för återvinning av möbler och kläder. Hon gillar själv att gå på loppis och sedan bygga ihop alldeles egna unika möbler. I hennes sovrum finns det exempelvis en sänggavel som hon gjort av en gammal spegeldörr. Ser positivt på framtiden Vad gäller Heidis syn på framtiden så visar sig Heidi vara en positiv människa och tror gott om mänskligheten. Vi kommer att tvingas ändra vårt beteende eftersom att oljan kommer att ta slut. Vi kommer mer och mer behöva gå tillbaka till hur det var förr i tiden då det var mer lokalproducerat och allt fanns nära. Då kunde man inte flyga fisk från Nya Zeeland, packa den i Norge och sälja den i Sverige. Då var det fiskhandlaren lokalt som levererade färsk fisk. Heidi är sjufaldig världsmästare i armbrytning. Text: Nina Norén Bild: Hanna Björk Scouting Spirit 7

8 Studiebesök väckte tankar Ett gäng nyfikna NSF-scouter och UNF-tjejer begav sig en kväll ut till en av Linköpings återvinningscentraler. Där fick de en rundvisning och möjligheter att ställa frågor till Lennart, en av anläggningens anställda. 8 Scouting Spirit

9 Har studiebesöket gjort att du lärt dig något nytt? Angeliqa Jansson, 16 år Att man återanvänder bilbatterier men inte vanliga småbatterier. Lennart berättar levande och passionerat om viljan att återvinna och ta till vara det folk valt att kasta. Det är tisdagskväll strax efter klockan sex och det är en febril aktivitet på anläggningen. Många verkar ha passat på att vårstäda hus och trädgård och har massor av saker att göra sig av med. Vi börjar vår rundvandring vid en container från Myrorna. Vi får höra att det bara väller in välfungerande saker till insamlingen och att det ofta är svårt att stänga dörrarna till containern när dagen är slut. Jesper Moldvik, en av scouterna, tittar uppmärksamt på containerns innehåll. Jag tycker att det är kul att handla på Myrorna och går ofta dit. Mitt senaste fynd var en diabildsprojektor, berättar Jesper. Jesper Moldvik, 15 år Jag förvånades över att man slänger så mycket som är användbart och skulle kunna skänkas till myrorna istället. Slarvig sortering förstör Vid glasåtervinningsstationen blir vi upplysta om vikten av att vi som privatpersoner verkligen separerar vitt och färgat glas. I dagsläget förekommer det brist på vitt glas, eftersom färgat glas nästan alltid också återfinns i det vita. En annan sak som vi också snabbt upptäcker är att folk låter kartonger och wellpapp slinka ner lite varstans. Det känns ju extra värdelöst när vi får höra att man faktiskt kan återanvända en kartong hela sju gånger. Lennart berättar också att många slänger miljöfarliga avfall direkt i sophinken, utan att kanske veta om att det faktiskt är miljöfarligt. Exempel på sådana produkter är nagellack, hårskum och hårspray. Elavfall och vitvaror i mängder Det som fascinerar killarna i gänget allra mest är de enorma mängderna av elektronik som finns på centralen. Killarna står som paralyserade vid burarna med elektronik och utbrister gång på gång: Titta där! De är förvånade över hur lättvindligt folk köper nya elektronikprylar för att sedan bara kassera de fullt fungerande sakerna de redan har. Tjejerna i sällskapet blir riktigt upprörda över en sprillans ny tvättmaskin. Varför slänger man en helt ny tvättmaskin utbrister Ellen irriterat. Jesper förskräcks över vårt samhälles överkonsumtion. Lennart visar en knappt synbar spricka i displayen och berättar att den säkert uppkommit i transporten från företaget till privatpersonen. Istället för att skicka den tillbaka, så har konsumenten uppmanats att slänga den och sedan fått en ny hemlevererad. Ellen är påstridig och frågar om hon kan ta den med hem. Lennart berättar att man dessvärre inte får ta något ut ur återvinningscentralens område. Studiebesöket har nått sitt slut och vi lämnar området med en känsla av att vi i dagens samhälle överkonsumerar. Jakten på nyare, moderna och coolare prylar fyller våra återvinningscentraler till bredden. Text: Nina Norén Foto: Torkel Edenborg Ellen Arud, 14 år Att batteri inte går att återvinna, utan att de bara göms i ett bergrum. Sam Grundel, 15 år Att vi slänger extremt mycket fungerande saker bara för att hela tiden få nya istället. Scouting Spirit 9

10 Miljöplanka avrundade kvällen Inspirerade av besöket på återvinningsstationen ville Linköpingsscouterna föra en del av sin nyvunna kunskap vidare. De förberedde därför en miljöplanka till den kommande hajen som de anordnade för bäverscouterna. Miljöplankan skapar förståelese för hur olika material material bryts ner och är en perfekt aktivitet att återkomma till med jämna mellanrum. Scouterna inleder med att tömma ut en medtagen soppåse med varierat innehåll. De börjar sedan att fundera på hur sakerna skulle kunna återvinnas istället för att slängas i sophinken. Stora delar av påsens innehåll lyckas de placera i rätt återvinningsfack relativt snabbt. När de ser en bit kork och ett trasigt sittunderlag får de fun- dera och resonera med varandra. Under tiden de sorterar diskuterar de kring miljöfrågor och vad man själv kan göra. Derk, en av scouterna berättar att pappersåtervinningen på hans skola är usel. Vi har bara pappersinsamling inne i biblioteket, ingen annanstans nstans på hela skolan. Varje klassrum borde ha en egen pappersåtervinning. Han får medhåll från de andra som går på samma skola och de enas om att ta tag i saken och prata med lärarna. Med spik och hammare fylls sedan plankan av diverse saker, såsom bananskal, metall, hushållspapper, kork och sittunderlag. Sist men inte minst så spottar alla ut sina tuggummin och sammanför dessa till ett jättestort och fäster det på plankan. Efter att äventyrarna visat och berättat mer om plankan för bävrarna, så ska de gemensamt hitta en bra plats ute vid scoutstugan att gömma den vid. Avfallen ska läggas neråt i jorden, så att scouterna i kåren på så sätt kan följa nedbrytningsprocessen på nära håll. Text: Nina Norén Foto: Torkel Edenborg 10 Scouting Spirit

11 På Förbu Björksta S Scoutförbunds bedrivits inom kåren. Priset iljötänk minst lika intensivt även i år. Vi jobbar utifrån mottot, stora som små tar efter det du gör inte det du säger. Det är bättre att ta små men långsiktiga och hållbara steg än att ta stora kliv i för stora skor. Det gäller att få in miljöarbetet så att det finns med som en självklarhet i scoutkåren arbete. Miljöpristagarna i Björksta pantar vidare På Förbundsmötet 2009 tilldelades vi i Björksta Scoutkår Nykterhetsrörelsens Scoutförbunds miljöpris för vårt miljöarbete som bedrivits inom kåren. Priset på kr sporrade oss att vidga vårt miljötänk ytterligare och miljö arbetet fortsätter Återvinner på olika sätt Vi har valt att visa att det med relativt små medel går att göra en hel del för miljön. Julklapparna som föreningen delade ut förra året var exempelvis inslagna i snörstumpar, garn, skosnören, tidningspapper, servetter, gammalt julgransglitter och tygbitar. Det är egentligen bara fantasin som sätter stop för vad som går att använda vid paketinslagning. Allt för att visa på hur vi i mångt och mycket kan återanvända en hel del av det vi redan har. Pantprojektet startade 2005 Förutom att själva återanvända gamla saker, så består en stor del av vårt miljöarbete av att samla pant. Detta började vi med 2005 och har fortsatt sedan dess. Att engagera medlemmarna i pantinsamlingen började i en liten skala utan några pekpinnar. Istället arbetade vi med positiv uppmuntran och konkret handling. Pantprojektet leder inte bara till en bättre miljö, utan också till klirr i kårens kassa. Sedan vi startade pantprojektet har insamlingen gett föreningen kr sammanlagt. Uppskattat bland kårens medlemmar är att det som samlas in i år ska användas till ett sportlovsläger På detta sätt t blir insamlingen av pant väldigt konkret kret för kårens medlemmar och sporrar det flesta till att bidra. Det vi vill skicka med till andra kårer är att de hellre ska sikta mot få konkreta mål/handlingar än stora ord i sitt miljöarbete. Med det lilla kan vi få till ett lång- siktigt miljöarbete. Nu utmanar vi alla kårer att panta mera! För det finns väl ingen kår som vill vara pantad när det gäller att rädda vår värld? Text & Bild: Niina Forsell Scouting Spirit 11

12 Personligt Med siktet inställt på en bättre värld Björn Lindgren är en intressant och mångskiftande person. Under vårt möte varvas välartikulerade miljöpolitiska diskussioner med lättsamma samtal kring scouting, studentspex och framtida yrkesambitioner. 12 Scouting Spirit

13 Vi möts en solig dag i början av april på Dahlbergs anrika café i gamla Linköping. Mellan tuggorna på sin Schwarzwaldbakelse svarar Björn öppenhjärtligt och rappt på mina frågor av mer privat karaktär. Utvandrad norrländsk estet Björn är uppvuxen i Östersund, men är sedan augusti bosatt i Göteborg. Anledningen till att flyttlasset drog söderut var att han kom in på det samhällsvetenskapliga miljövetarprogrammet på Handelshögskolan. Han verkar stortrivas med studentlivet där han utvecklas såväl intellektuellt som estetiskt. Vid sidan av sina studier är han med och spelar teater, sjunger och dansar i skolans spex. Med enbart något års körsång i bagaget och delaktighet i ett band som vispspelare, så var hans scenvana ytterst begränsad när han gick med i ensemblen. Han har dock utvecklats massor och haft jätteroligt på vägen. Björn konstaterar att spexet tagit massor av hans fritid och att scouting kanske fått stryka lite på foten den senaste terminen. Scouting ligger dock Björn varmt om hjärtat och när jag ber honom sammanfatta det bästa med scouting drömmer han sig bort till sina härliga scoutminnen. Scouting gör att man hamnar i situationer som man kanske aldrig skulle gjort om man inte varit scout. Det kan vara allt ifrån spännande friluftsupplevelser, möten med andra länder och kulturer till roliga läger med spännande människor, sammanfattar Björn. Vill hamna där han gör störst skillnad På frågan vad han vill jobba med i framtiden så är Björn betydligt mer specifik än vad många andra i hans ålder kanske är. Som det känns nu så vill jag ägna mitt liv åt att göra skillnad i miljöfrågor, framförallt klimatfrågan. Just nu är jag inne på det politiska, men vi får se vart jag känner att jag passar, trivs och kan göra störst skillnad, säger Björn målmedvetet. Hans miljöengagemang väcktes av en miljöintresserad samhällskunskapslärare i första klass på gymnasiet. När läraren slutade på skolan fortsatte Björn att förkovra sig i miljöfrågan på sin fritid. Han berättar att han kunde sitta hela kvällar och läsa in sig på klimatfrågan och fascineras och förskräckas över hur stor frågan är. Till slut så kände Björn att han istället för att sitta på sin kammare och läsa borde göra något av sin stora miljökunskap. Sagt och gjort så startade han upp en lokal avdelning för Grön Ungdom i Östersund. Vid flytten till Göteborg tog han med sitt politiska engagemang och blev språkrör för Grön Ungdom där. Med klimatfrågan som hjärtefråga När vi kommer in på hans miljöengagemang ändrar intervjun lite karaktär. Lättsamme Björn inträder sin roll som välartikulerad miljöpolitiker och svaren vägs lite mer på guldvåg. Den enskilda miljöfrågan som Björn brinner starkast för är klimatfrågan. Han har insett att de flesta andra miljöproblem blir obetydliga om vi inte lyckas göra något åt klimatet. Den mest akuta frågan i dagsläget är enligt Björn att vårt samhälle måste komma bort ifrån oljeberoendet. Allt pekar på att maxproduktionen av olja är uppnådd och att oljetillgångarna successivt kommer att minska. Läget är akut och stora förändringar måste ske genast. Det räcker inte att vi gör små justeringar eller att vi fortsätter som vanligt och bara byter ut mot nytt bränsle. Det behövs större förändringar eftersom vårt samhälle i grunden är i stor konflikt med naturen och hela tiden går utanför de gränser som finns. Man måste ändra vår kulturella syn på naturen och inse hur viktig den är för oss. Vi måste anpassa våra samhällen till natur och miljö och inte tvärt om, säger Björn. En annan stor bov i klimathotet är enligt Björn djurindustrin. Förutom att korna släpper ut växthusgasen metan, så är köttproduktionen ineffektiv, energi och vattenkrävande. Detta slår inte bara hårt mot miljön, utan också hårt mot jordens fattiga befolkning. Lever han som han lär? Att Björn är extremt miljömedveten även som privatperson råder det inga som helst tvivel om. Han är vegetarian i första hand på grund av djurindustrins dåliga inverkan på miljön. Han handlar alltid ekologiskt om det är möjligt och han cyklar och reser kollektivt i största möjliga mån. De senaste två åren har han köpt nya underkläder, strumpor och två par byxor, övriga garderoben har han ärvt av sin modeslav till storebror. När han stolt rabblat allt bra han gör för miljön i sitt vardagsliv, blir han lite mer skamsen när han berättar om sina transporter Till sin stora förfäran var han tvungen att flyga tre gånger det gångna året. Han är ingen person som sätter sig på ett flygplan oreflekterat, utan han dividerar hela tiden nyttan med resan. Hycklare gör honom förbannad På ytan verkar Björn vara en lugn och sansad person som sällan blir förbannad. När jag gräver lite djupare och frågar honom vad som gör honom upprörd när han tänker på dagens miljösituation så blixtrar det till i hans ögon. Människor som hycklar och vilseleder, såsom klimatskeptiker och klimatförnekare. De kan slänga ur sig så många saker som bara är lögner och påhitt, som icke pålästa människor sedan tror på, utbrister han upprört. När jag vänder på frågan och frågar vad som gör honom glad så måste han fundera lite längre. Tillslut så säger han att han blir glad av att detta yttre miljöhot tenderar att sammanföra människor. När Björn ska förutspå vår världs framtid säger han att han i grunden är hoppfull. Han pekar på historiska situationer där den folkliga opinionen plötsligt vänt rekordsnabbt och hoppas innerligt att detsamma kommer att ske även i dagens samhälle. Text: Nina Norén Foto: Torkel Edenborg Scouting Spirit 13

14 Var med och bidra till en Bättre miljö Om man jämför hur scouting och andra fritidsaktiviteter påverkar miljön är nog scouting bättre än en del men sämre än annat. Med rätt förändringar har vi alla chanser att bli det miljösmartaste alternativet. Denna förändring kommer att kräva en stor portion engagemang och beslut som kanske kan kännas obekväma, i alla fall till en början. Men av alla viktiga frågor varför ska vi scouter bry oss om miljöfrågan? Att bry sig om miljön handlar om medkänsla och förståelse för naturen och världens alla människor idag och i framtiden. Dessutom är miljö och klimat nu en stor samhällsfråga och något som många barn och unga funderar mycket på. Därför måste vi scouter gå före och bli en del av lösningen på våra gemensamma problem. Det går a skonsam Det här kan din scoutkår göra Vad kan då scoutkårer göra för att minska sin miljöpåverkan? Scoutkårerna har troligtvis sin största påverkan genom den mat vi äter och hur vi transporterar oss till och från våra arrangemang. Några tips som gör stor skillnad: Flyget släpper ut mest avgaser per kilometer. Transporter Uppmuntra samåkning eller kollektivtrafik till scoutmötena. Många gånger skjutsar föräldrarna varsitt barn i varsin bil. Om föräldrarna turas om att skjutsa sparar vi på utsläpp och föräldrarnas tid. Åk buss eller tåg till lägret i Sverige. Om ni måste åka bil, se till att fylla varje bil ordentligt. Undvik flyg, även om lägret är utomlands. Flyg är det transportmedel som släpper ut överlägset mest per kilometer. Ska man till ett europeiskt land så går det ofta att åka buss eller tåg. Är lägret längre bort finns ofta inget annat alternativ än flyget, men då kanske det är dags att leta efter ett annat läger närmare Sverige, även om det känns tungt. Mat Laga mer vegetariskt. Det här är nog nytt och kontroversiellt för många, men sanningen är att vår köttkonsumtion står för en stor del av miljöförstöringen i världen. Enligt FN står djurindustrin för 18 procent av alla utsläpp av växthusgaser, vilket är mer än världens alla transporter sammanlagt. Dessutom bidrar köttproduktionen i många länder till regnskogsskövling, övergödning och att stora mängder vatten används. Om helt vegetarisk mat på arrangemangen känns svårt eller jobbigt är även några stycken vegetariska mål ett stort steg framåt. Ät vegetarisk mat och gör en miljöinsats. Ät upp maten. Försök så gott det går att planera så att ingen mat behöver slängas bort. Rester kan ofta användas nästa dag. Köp ekologiskt, närproducerat och efter skördesäsong. Lokaler Köp grön el till scoutlokalen. Isolera och sätt in treglasfönster om det behövs. Börja hyra ut lokalen om den inte används så mycket annars värms den ju upp och sköts om i onödan. 14 Scouting Spirit

15 Tåget är ett bra alternativ till semesterresan. tt göra mycket för att läger ska vara t för miljön. Utrustning Köp grejer av bra kvalitet. De kanske är dyrare i inköp, men utrustning som håller tjänar man i längden på både ekonomiskt och miljömässigt. Samhällsengagemang Ta ställning och engagera er i någon lokal miljöfråga. Samla in pengar till någon miljöorganisation eller till något bra projekt. Verksamheten Ha aktiviteter med miljöanknytning. Kanske är den största skillnaden en scoutkår kan göra att inspirera och utbilda scouterna i miljöfrågor. Gör studiebesök vid ett lokalt reningsverk eller vindkraftverk. Ha en miljöhajk som är så miljöanpassad som möjligt. Om kåren gör något för miljön, ta då chansen att förklara för scouterna varför kåren gör det och vad det gör för skillnad. Det här kan du som privatperson göra Väl hemma från scoutmötet känner många att de vill göra något som individer också. Alla har vi väl läst listor i tidningarna om vad man kan göra för klimatet och miljön. Det handlar ofta om små detaljer som är jättebra att tänka på, men här är de förändringar du kan göra som gör absolut störst skillnad. Investera i upplevelser i stället för prylar. Engagemang Rädda världen tillsammans med andra. Vad du gör som konsument är viktigt, men det är som samhällsmedborgare du verkligen har chansen att förändra. Prata med vänner och familj, gå med i en organisation eller ett parti du tycker verkar passa dig. Skänk pengar eller skriv insändare. Vi i nykterhetsrörelsen vet, om vi tittar tillbaka i historien, hur mycket man kan förändra om bara tillräckligt många människor går ihop och arbetar tillsammans. Transporter Om du åker mycket bil varje dag, försök att minska på resorna genom samåkning eller genom att åka kollektivt, gå eller cykla! Om du ska lite längre ta tåget eller bussen! Kanske en tågcharter till Kroatien eller Italien kan vara ett bra alternativ till flygsemestern till Thailand? Konsumtion Konsumera mindre och lev mer. Fundera på vad du behöver mer av och vad som egentligen är viktigt. Blir ditt liv bättre av ständigt snyggare, modernare och häftigare prylar eller finns det annat som gör dig lyckligare? Kanske mer tid med barnen eller kompisarna, en danskurs, fler konsertbesök eller att börja spela fotboll i ett Korpenlag egentligen ger dig mer? En sak är i all fall säker konsumerar du mindre minskar din miljöpåverkan snabbt. Storleken på din bostad påverkar miljön. Bostad Hur stort du bor spelar stor roll för hur mycket energi som krävs för att värma och lysa upp din bostad. Eftersom just det kan vara svårt att ändra över en natt kan ett avtal med grön el vara ett enkelt men viktigt första steg. Text: Björn Lindgren Foto: Torkel Edenborg Scouting Spirit 15

16 I Sverige har vi generellt kommit ganska långt i vår miljömedvetenhet. Om inte annat är detta något som blir påtagligt då man rör sig i internationella scoutsammanhang såsom World Scout Jamboree. Även om tidigare värdländer kanske fragmentariskt arbetat med miljöfrågor, så är inget överlämnat till Sverige inför Sverige har därför bestämt sig för att visa övriga världen vägen och har sedan länge tillsatt en Hållbarhetsgrupp som enbart jobbar med miljöfrågor. Hållbarhetsgruppen (Sustainability Support Group) tillsattes 2008 och lyder direkt under den högsta styrelsen JET. Gruppen består idag av sex medlemmar med många olika typer av miljöutbildningar och miljörelaterade yrken i bagaget. Tanken är att gruppen ska fungera som en kunskapsbank, som de olika departementen kan rådfråga. Josefin Nyström är en av medlemmarna som attraherades av uppdraget av två olika skäl. Anledningen till att jag gick med i gruppen var att jag tyckte att det verkade kul att få kombinera min profession som miljövetare med mitt fritidsintresse scouting, berättar Josefin. Miljöpolicy framtagen Hittills har gruppens arbete mestadels bestått av att ta fram en detaljerad miljöpolicy som ska ge riktlinjer till de olika departementen. Miljöpolicyn är nu till gruppens stora lättnad antagen av JET. Istället för att ägna sig åt pappersarbete kan de nu gå vidare med mer praktiskt arbete. För att sålla i denna gigantiska organisation har de bestämt sig för att i första hand fokusera på de fem departement som är huvudansvariga för bland annat el, vatten, mat och lägerområdet. Matinköp är en extra stor och viktig bit som gruppen kan vara med och påverka eftersom alla upphandlingar ännu inte är klara. Sverige i framkant med miljöarbete inför lägret 2011 Tänk bara att vi ska få fram mjölk till personer i tio dagar, utbrister Josefin med skräckblandad förtjusning. Vill påverka scouten på plats Förutom att uppmärksamma miljöfrågorna i planeringsfasen, så tycker Hållbarhetsgruppen att det är minst lika vikigt att finnas på plats på lägret. Det är viktigt att påverka scouten som är där. Deras vision är att folk åker därifrån med förändrat beteende. De som kanske aldrig har källsorterat i sitt hemland kanske i alla fall vet vad det är när de lämnar lägret och återvänder hem. Deltagarna ska komma därifrån och känna WOW! Sverige kunde verkligen det här med att tänka på miljön, det har vi inte sett någon annanstans, säger Josefin. Programmet för lägret är ännu inte riktigt klart, men miljöfrågorna kommer finnas representerade på ett eller annat sätt. Lämnar över stafettpinnen Att planera ett World Scout Jamboree är enligt Josefin som att uppfinna hjulet gång på gång. Varje värdland börjar mer eller mindre från början och överlämnandet av dokumentation kunde fungera betydligt mer effektivt. Detta hoppas Sverige kunna bli bättre på och Hållbarhetsgruppen siktar mot att lägga till några bestående gröna ekrar i hjulet. De diskuterar därför att eventuellt genomföra ett såkallat koldioxidfotavtryck. Detta är enkelt sagt ett medelmått på hur mycket koldioxid varje deltagare på lägret lämnade efter sig. Det skulle vara bra att bidra med något mätbart som blir konkret. Då kan vi säga till Japan så här gjorde vi och nu är det upp till er att göra det ännu bättre, säger Josefin. Text: Nina Norén Bild: Lisa Lannergård 16 Scouting Spirit

17 Fackeltåg för miljön På kvällen den 27 mars var det dags! Earth Hour skulle ännu en gång gå av stapeln och i Linköping ville kommunen göra något extra för att uppmärksamma det miljöoch klimathot som världen står inför. Man hade ordnat med stor scen i Domkyrkoparken och naturligtvis skulle alla framträdanden ske utan el. När vi i NSF fick frågan om vi ville vara med på något sätt blev svaret självklart JA! Vilket ypperligt tillfälle att både visa upp oss och att visa att vi i scouterna bryr oss om miljön. Tillsammans med SSF blev vi till slut nära 40 scouter som startade hela arrangemanget med ett fackeltåg. På Stora Torget drog både eld och en välljudande musikkår till sig en hel del uppmärksamhet. Halv nio släcktes all belysning i Domkyrkoparken. På och runt scenen var scouternas brinnande facklor den enda ljuskällan. Hoppas på eftertanke Kvällen bjöd på sång, dans, musik och eldshow och avslutades i Domkyrkan med solodans och tankar kring vår jord. På väg in i kyrkan passerade publiken genom en allé av våra glada fackel bärare. Överlag var kvällen mycket lyckad och visst hoppas man att en och annan tänker till lite extra kring sin elförbrukning och andra miljöbovar som vi dagligen ställs inför i vårt moderna samhälle. Text & Bild: Anna Asklöf Scouting Spirit 17

18 Vind i seglen för Varbergskåren Som andra båt seglar kårens jolle Miramis upp på sandstranden på Älmö, stranden som utgör mållinje i kappseglingen. Mithrandir kommer in först som nummer tolv, men båda besättningarna verkar nöjda och slår sig ner i gräset för att fika tillsammans med resten av det svensk-danska seglargänget. Det är kappsegling om Meginbowlen, ett vänskapligt arrangemang som i augusti 2009 för första gången anordnas i Sverige. Med nöd och näppe har vi hunnit få båda kårens jollar i ordning till seglingen. Vi har köpt dem begagnade i Danmark och det återstod lite arbete för att få dem seglingsklara. Att vi kunde köpa in dem har vi NSF:s Framtidsfond och Västkustens distrikt att tacka för. Vi har nämligen fått bidrag till en jolle från respektive håll. Det känns fantastiskt att se båda jollarna med sina grå skrov och vita segel på vattnet. Själv seglar jag i familjens jolle Plums. Den har jag seglat i åtta år och fick så småningom idén att börja med båtar i kåren. Äventyrarna Tim, Agnes och Emma rulllar ner Mithrandir till hamnen tillsammans med Per och Ola. Meginjollens konstruktion Meginjollen är en dansk konstruktion, 4,6 meter lång, försedd med ett fyrkantigt sprisegel, fock och åror. Den har plats för fyra personer och används av många scoutkårer i Danmark. I Silkeborgskåren har man tagit fram ett program speciellt anpassat för dessa båtar, ett program som vi har fått tillgång till och har tänkt låna friskt ifrån. Båtens namn kommer från det fornnordiska ordet för kraft. Asaguden Tors kraftbälte hette Meginjord, och ordet lever ännu kvar i uttryck som dagsmeja, kraften hos dagsljuset som smälter snön. Meginhufer var kantställda bordplankor i vikingaskeppens skrov, som gjorde att skeppen seglade snabbare och stadigare. Samma form finns i Meginjollens skrov. Det är byggt 18 Scouting Spirit

19 Jonas och Per viker segel efter att kappseglingen om Meginbowlen på Vendelsö avslutats. i glasfiber, medan mast, reling och durkar är i trä för känslans skull! Trädetaljerna gör att det är lätt att bygga själv om något går sönder eller behöver bytas ut. Men det här är robusta båtar som tål mycket och kan seglas rakt upp på stranden. Äventyrarna redo för båtliv I sommar skall Äventyrarna börja segla med jollarna. Än så länge har vi haft några teoripass om sjökort och väjningsregler. Vi har också jobbat lite med jollarna, snidat knapar och taglat förtöjningstampar. Det finns alltid något att fixa på en båt, och min tanke är att scouterna skall bli mer engagerade i båtarna om de själv får vara med och göra i ordning dem. Äventyrarna har med Per och Mari Garnvall som ledare testat både vandring, cykling och paddling. Att börja med segling kändes som ett naturligt steg. Kåren har haft det motigt i ett par år, med brist på ledare och få avdelningar, men nu känns det som vi är på gång igen. Vi har fått löfte att ha båtarna stående på sina vagnar i en hamn strax norr om Varberg. När det är dags för segling tar det bara ungefär en halvtimme att sjösätta dem, sätta i masten och hissa segel. Sen har vi ett tiotal öar inom räckhåll för en dagstur, flera av dem går också att övernatta på. Snorkling, sälskådning och strandstädning är några av de saker vi tänkt ägna oss åt där ute. Plötsligt har vi fått tillgång till helt nya områden för vårt friluftsliv. Fartfylld segling med salt och vind i håret, stilla Att få på masten kan vara lite knöligt när man inte är van. Agnes, Emma och Tim kämpar på. kvällar med matlagning och lägerbål. Vi ser fram emot sommaren. Ta chansen att hälsa på oss vi kommer att ha segling med övernattning på en av öarna som en aktivitet under Expedition Sverige! Mikael Stenström Scouting Spirit 19

20 Internationellt Scouter som gör skillnad Folkmord, fattigdom och arbetslöshet. Tre ord som för miljontals människor fick en helt ny innebörd. Åren efter 1994 skulle förändra mycket i Östra Afrikas stora sjöområde, och att därifrån gå vidare och åter föra samman människor efter en sådan humanitär katastrof är inget som sker i en handvändning. Det är ett enormt arbete på en mark som kommer vara osäker och pinad för en lång tid framöver, som inte ens finns inom ramarna för vad jag kan förställa mig. människor att mötas. Att träffas och prata, att diskutera viktiga frågor som berörde alla, oavsett bakgrund, var en bärande sten. Men lika viktigt var det att bara träffas och leka, att bara ha kul tillsammans. Detta genom en metod vi alla känner till, scoutmetoden. Det har idag skapats ca 600 fredsklubbar runt om i området och involverat över ungdomar. Man träffas ca en gång i veckan har roligt, lär sig ta ansvar över sig själv och andra med fokus på fredsfrågor för att lära sig leva med varandra igen och undvika att ett liknande scenario någonsin ska uppdagas igen. Några år efter folkmordet, närmare bestämt 1996 startades det upp ett projekt av sju scoutförbund i regionen stöttat av både WOSM och WAGGGS. Projektet fick namnet Amahoro- Amani. Amahoro betyder fred på Kirundi och Kinyarwanda och Amani betyder fred på Swahili. För det är precis det som är målet med projektet, en gränsöverskridande fredsaktion. Scouterna fick unik roll Scouterna hade fått en unik och neutral roll i dessa känsliga områden då man arbetade med hjälpande insatser i samhället. Man hjälpte till och organiserade vid mat- och vattenutlämningar och byggde upp raserade byggnader. Det spelade ingen roll vilken etnisk bakgrund eller tillhörighet man hade. I scouthalsduken var alla lika. Med denna neutrala roll så hade man ett fördelaktigt läge som många bara kunde drömma om. Önskan med projektet var att återskapa en stabilitet i området och med fokus på unga och fredsfrågor, helt enkelt att få Nätverk bildas Burundis flickscoutförbund har tagit en stor roll i detta arbete och detta är tredje gången jag träffar Justine Nkurunziza som är ordförande för Burundi Girl Guides Association. Första gången möttes vi faktiskt på Scouternas kontor i Bujumbura i Burundi. Det var i samband med det Östafrikanska Drug Demand Reduction Forum, där NSF deltagit och hållit en workshop i programmaterialet drogfriryggsäcken. Dessa Alkoholforum är en produkt av det nära samarbete de olika scoutförbunden kom att få av Amahoro-Amani. Tidigare låg det till undantagen att man ens hade gemensamma aktiviteter och större forum likt detta hade aldrig tidigare förekommit. Men när gnistan 20 Scouting Spirit