Socialnämndens synpunkter samt konsekvensbeskrivning på föreslagna budgetramar 2014 SN-2013/101

Transkript

1 Rolf Samuelsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande SN-2013/101 Socialnämnden Socialnämndens synpunkter samt konsekvensbeskrivning på föreslagna budgetramar 2014 SN-2013/101 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna förvaltningens skrivelse och skicka den vidare till Kommunstyrelsen. Rolf Samuelsson Ordförande

2 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Karin Proos SN-2013/101 Socialnämnden Socialnämndens synpunkter samt konsekvensbeskrivning på föreslagna budgetramar 2014 SN-2013/101 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna förvaltningens skrivelse och skicka den vidare till Kommunstyrelsen. Sammanfattning Socialnämnden har under flera år haft svårigheter att nå målet en budget i balans. Vissa verksamheter har återkommande uppvisat ett underskott. År 2012 utgjorde ett undantag då ett mindre överskott redovisades för nämnden totalt, och detta trots en minskad budgetram på 7 mnkr de senast två åren. Flera av nämndens verksamheter uppvisar fortsatt ett underskott. Den ekonomiska helårsprognosen per utgången av mars pekar på att nämnden kommer att göra ett negativt resultat på totalt 6 mnkr. Socialnämnden har sedan hösten 2012 inlett ett arbete med att effektivisera sina verksamheter. En ny organisation för Vård och Omsorg har nyligen formellt trätt i kraft. Förändringen syftar till en tydligare ansvarsfördelning mellan myndighets- och utförarrollen och förväntas öka ägarskapet för respektive område och därmed även ett tydligare ekonomiskt helhetsansvar. På uppdrag av nämnden vidtas idag också olika åtgärder för att effektivisera de verksamheter som gör underskott. Resultatet av dessa åtgärder, som även får arbetsrättsliga konsekvenser, kommer dock att visa sig först senare i år. Mot bakgrund av det effektiviseringsarbete som pågår och att några av verksamheterna är kontraktsbundna så föreslås att Socialnämnden inte ges det sparbeting som förslagits i ramarna för I den händelse så beslutas ser nämnden sig nödsakad att vidta ett antal radikala, rent av drastiska åtgärder för att särskilt förändra några av de större verksamheterna. Exempel på detta är att avveckla hemtjänsten i egen regi samt att vara än mera restriktiv med biståndsbeslut om särskilt boende för att kunna omvandla ett våningsplan på Estrids gård för annan verksamhet. Konsekvenser av detta redovisas utförligare nedan, men allmänt kan sägas att sådana förändringar kommer att ta tid och inte omedelbart ge ekonomiska effekter. Ett ytterligare alternativ för att klara en nedskärning är att endast driva de verksamheter som är lagstyrda och successivt lägger ner de öppna verksamheterna som idag finns inom kommunen.

3 Bakgrund Samtliga nämnder har fått i uppdrag att inkomma med synpunkter och konsekvensbeskrivningar av föreslagna budgetramar för Nämnderna ska även kommentera hur Kommunfullmäktiges mål för, i detta fall Socialnämnden påverkas. Knivsta där framtiden bor Kommunfullmäktige antog helt nyligen en ny vision för kommunen. Knivsta är en attraktiv kommun som växer. Fler invånare innebär större skatteintäkter men också en ökad efterfrågan på en väl fungerande kommunal service. Det gäller naturligtvis även inom Socialnämndens ansvarsområden där investeringsbehov kommer att föreligga i bl a gruppboenden och seniorboenden på några års sikt. Socialnämnden har under flera år dragits med underskott. Nämnden har fått uppräkning för tillkommande verksamhet men i övrigt har höjningen av ramarna varit blygsam och det har inneburit att marginalerna för icke planerade händelser är borta. Samtidigt har nämnden under de två senaste åren fått ett sparbeting på sammanlagt 7 mnkr. Förra året utgjorde ett undantag ekonomiskt då nämnden uppvisade ett mindre överskott dels p g a att ett antal placeringar inte kom till stånd just då, dels tack vare ett gott förebyggande arbete. Dessutom fick nämnden vissa intäkter av engångskaraktär för t ex flyktingmottagning, KIC-projektet och stimulansmedel mm totalt motsvarande 3 mnkr. Enligt liggande förslag på ramar för 2014 ligger det ett effektiviseringskrav inom blocket SoL (Socialtjänstlagen) och HSL (Hälso- och sjukvårdslagen) på 4 mnkr. Beslut om införande av bokslutsreglering för hemtjänsten från 2014 innebär att Socialnämnden dessutom lämnar ifrån sig 1 mnkr till ett centralt konto att användas för en senare reglering av dessa kostnader. Bristen på bostäder utgör ett hinder för att nämnden ska klara sina åtaganden. Redan idag saknas bostäder och investeringar i lägenheter som sedan kan användas för uthyrning skulle behöva göras. Detta medför naturligtvis ytterligare kostnader. Nuläge och pågående aktiviteter för en ekonomi i balans Helårsprognosen per mars för nämnden visar på ett underskott om ca 6 mnkr och vägen för att nå en ekonomi i balans under 2013 kommer att vara mycket mödosam. På uppdrag av nämnden arbetar förvaltningen f n med ett åtgärdsprogram, samtliga enheter med undantag för en gör idag underskott och allihop är ålagda att vända på alla stenar med målet att uppnå en ekonomi i balans. Detta kommer att kräva ett stort engagemang från alla berörda, såväl politiker som tjänstemän. Kommunstyrelsen har nyligen tillsatt en särskild analysgrupp. Den består av både politiker och tjänstemän från Kommunstyrelsen och Socialnämnden samt ekonomer. Gruppens uppdrag blir att stödja nämnden i arbetet med att få bukt med Socialnämndens mångåriga strukturella underskott. Hemtjänsten Hemtjänsten har uppvisat underskott under många år. Tillkomsten av de båda särskilda boendena, Estrids och Vilhelms och gård innebar att hemtjänsten i samband med det förlorade ca 30 kunder. Trots detta gjordes ingen anpassning av organisationen. Detta i kombination med införandet av LOV och betalt för utförd tid har lett till att underskottet accentuerats och förra året blev resultatet för den egna regins hemtjänst minus 5 mnkr.

4 Under 2012 gjordes en genomlysning av den kommunala hemtjänsten och ett antal aktiviteter för att förbättra det ekonomiska resultatet påbörjades. Därefter har ytterligare åtgärder vidtagits framför allt med inriktning på personalneddragningar och ett intensivt arbete pågår för att minska underskottet. Effekterna av vidtagna åtgärder vad gäller personal är långsiktiga p g a av arbetsrättsregler mm och det prognostiserade ekonomiska resultatet är fortfarande mycket allvarligt. Biståndshandläggarna arbetar f n med en genomgång av befintliga biståndsbeslut avseende hemtjänst med målet att den utförda tiden ska stämma överens med den beviljade. Försörjningsstöd Redan under slutet av 2011 och än mer under 2012 ökade kostnaderna för försörjningsstödet och en analys om orsakerna till detta pågår och kommer att presenteras under våren. Alla bedömningar tyder på att behovet av ekonomiskt bistånd kommer att kvarstå. Försörjningsstödet har f n en helårsprognos på minus 1 mnkr. Övriga kostnader I samband med det åtgärdsprogram som genomförs kommer även kostnader för t ex lokaler, IT och andra köpta tjänster både från närliggande kommuner och företag. Konsekvenser av förslaget till ramar 2014 De positiva effekterna av det pågående effektiviseringsarbetet kommer förhoppningsvis att kunna skönjas under hösten, men sannolikheten att nämnden har en ekonomi i balans vid utgången av 2013 är ytterst liten, inte minst med tanke på hemtjänstens situation med mångåriga underskott. Att i den situationen lägga ytterligare effektiviseringskrav på nämnden vore olyckligt. Om kravet om effektivisering motsvarande 4 mnkr står fast kommer det att krävas både dramatiska och okonventionella ingrepp, eftersom nämnden under flera år fått oförändrade ramar. Tre områden som vore möjliga att angripa är särskilt boende för äldre, hemtjänsten och icke lagstyrda verksamheter. Särskilt boende för äldre De politiska ambitionerna för äldreomsorgen har varit höga med två nybyggda särskilda boenden, med likartat serviceutbud till de boende. Generösa ytor och ett kök på varje våningsplan för att skapa känsla av hemlagat är uppskattade men kostsamma satsningar och kommunens kostnader för särskilt boende ligger markant högre än andra kommuner i länet. Från den 1 januari 2014 gäller dessutom nya riktlinjer från Socialstyrelsen avseende bemanning för demensboenden utifrån den uppmärksamhet som har varit i media. Det kommer att betyda en kostnadsökning om ca 1,3 mnkr enbart för Estrids gård. Samma riktlinjer kommer förstås att gälla även privata vårdgivare. Ett alternativ för att klara en del av effektiviseringen som föreslås i ramarna för 2014 vore att ännu tydligare driva kvarboendeprincipen och undersöka möjligheten att vara än mer restriktiv med biståndsbeslut om särskilt boende, samt att se över möjligheten att stänga delar av Estrids gård och undersöka möjligheter till alternativa användningsområden. De boende hänvisas i ett sådant läge i första hand till Vilhelms gård där kommunen är uppbunden av ett avtal med Förenade Care. Dessa åtgärder minskar möjligheten för medborgarna att välja mellan vård i privat och offentlig regi och kullkastar ursprungstanken

5 att utifrån ett konkurrensneutralitetsperspektiv ge samma förutsättningar för en enskild utförare och kommunens egen regi. Hemtjänsten Hemtjänsten har dragits med underskott under många år. Efter införandet av LOV och betalt för utförd tid istället för beviljad tid har underskottet dubblerats. I dagsläget finns tre aktiva privata utförare som har kunder i LOV-systemet. Om nämnden p g a effektiviseringskrav tvingas frysa ersättningen för 2014 på samma nivå som 2013 föreligger en risk inte bara att intresset bland privata företag helt svalnar utan att redan registrerade företag väljer bort Knivsta. En tänkbar idé för att klara effektiviseringen om 4 mnkr vore att göra som ett antal andra kommuner i närområdet, nämligen att avveckla hemtjänsten i egen regi. Detta är emellertid en lång och komplicerad process både vad gäller hanteringen av personal och att finna privata utförare som kan ta över kommunens kunder. Det är i dagsläget oklart hur stort intresset vore från privata aktörer att i en sådan situation etablera sig i Knivsta. Dessutom hamnar kommunen helt i händerna på privata företag utan egen verksamhet att ha som referens vilket kan komplicera situationen då kommunen alltid har det yttersta ansvaret. Icke lagstyrd verksamhet Ett tredje alternativ för att klara en effektivisering är att Socialnämnden endast driver de verksamheter som är lagstyrda och successivt lägger ned de övriga. Det skulle då kunna betyda att exempelvis följande verksamheter läggs ned eller bantas: Träffpunkten Lyckträffen Arbetsmarknadsinsatser för personer med försörjningsstöd Feriejobb Samrek En satsning på förebyggande verksamheter idag sparar kostnader för andra insatser imorgon. Verksamheterna är uppskattade och det missnöje som en eventuell neddragning skulle kunna orsaka bör inte underskattas. Kommentarer till hur Kommunfullmäktiges mål för Socialnämnden påverkas Nämnden ska präglas av trygghet, valfrihet och kvalitet Målet med valfriheten inom särskilt boende kommer att minska om de gamla blir anvisade ett boende utan möjlighet till val Kvalitet och trygghet riskerar alltid att äventyras vid neddragningar Nämndens verksamheter ska vara effektiva och individuellt anpassade. Metoder ska utvecklas och förebyggande arbetssätt ska vara vägledande. Minskade ramar betyder ofta att metod- och utvecklingsarbetet avstannar Satsningar på nödvändig kompetensutveckling uteblir Öppna verksamheter ska utvecklas för att ge god livskvalitet, bland annat genom samverkan med frivilliga och deras organisationer.

6 De öppna verksamheterna riskerar att prioriteras bort till förmån för lagstyrda verksamheter Tidiga insatser ska eftersträvas inom individ- och familjeomsorgen Karin Proos T.f. socialchef