FASTSTÄLLD Vad anser NTF? Policy

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FASTSTÄLLD 2005-04-21. Vad anser NTF? Policy 2006-2007"

Transkript

1 FASTSTÄLLD Vad anser NTF? Policy

2 Varför en policy? NTFs medlemsorganisationer representerar breda intressegrupper som arbetar för det gemensamma målet: en trygg och säker trafik. Målet ska nås, bland annat med hjälp av en oberoende och saklig opinions- och folkbildning. Denna policy utgör den samlade NTF-rörelsens gemensamma bedömningar i olika trafiksäkerhetsfrågor och ska ligga till grund för NTFs totala trafiksäkerhetsarbete. Framgången i opinions- och folkbildningen är beroende av en samsyn i grundläggande frågor, även om enskilda medlemmar kan ha avvikande uppfattningar i detaljer. Dokumentet ska utvecklas i takt med att nya erfarenheter och ny forskning ger nya kunskaper. NTFs policy har utvecklats under en process där hela organisationen medverkat. Policyn har fastställts av kongressen i april Björn Eriksson Ordförande Monica Öhman VD

3 NTF är en renodlad trafiksäkerhetsorganisation Föreningen NTF NTF består av 23 NTF-förbund och drygt 70 medlemsorganisationer. NTFs Verksamhetsidé NTFs mål är en trygg och säker vägtrafik där ingen accepterar att någon dödas eller skadas allvarligt. NTF ska öka människors vilja att ställa krav på och förmåga att själva bidra till varaktiga förbättringar. NTF ska medverka till att ge insikt om trafiksäkerhetens betydelse för folkhälsan. Nollvisionen Nollvisionen Riksdagens långsiktiga mål för vägtrafiken, är ledstjärna för NTFs verksamhet. Det innebär att trafiksäkerhetsarbetet inriktas på att förändra trafiksystemet så att människor inte dödas eller skadas allvarligt. Utgångspunkten är de svagaste trafikanternas behov - barn och ungdomar, äldre och funktionshindrade, fotgängare och cyklister. Människans fysiska och psykiska förutsättningar ska vara dimensionerande. Delat ansvar En av Nollvisionens grundförutsättningar är att ansvaret i vägtrafiken delas mellan trafikanterna och de som påverkar vägtransportsystemets säkerhet (politiker, myndigheter, biltillverkare m fl). Det innebär att vi trafikanter är skyldiga att följa de regler och lagar som finns. Samtidigt ska de som utformar systemet ansvara för att lagar, vägar, fordon, gator m.m. utformas så säkra att de inte lockar till misstag och att misstagen inte leder till död eller allvarlig skada.

4 Innehåll Trafiksäkerhet är folkhälsa sid 1 Ett jämställt transportsystem sid 3 Hastighet sid 4 Alkohol och droger sid 6 Trötthet sid 8 Bättre säkerhet för barn (0-12 år) sid 9 för ungdomar (13-17 år) sid 10 för unga bilförare (18-24 år) sid 11 för äldre trafikanter sid 12 för personer med funktionsnedsättning sid 14 för de nya svenskarna sid 15 för gående sid 16 på cykel sid 17 motorcykel sid 18 på moped sid 19 snöskoter sid 20 Säkrare vägmiljö sid 21 Säkrare motorfordon sid 22 Bilbälte och bilbarnskydd sid 24 Förarutbildning sid 25 Trafiksäkra transporter sid 26 Kollektiv trafik sid 27 Informationsteknik sid 28 Lagstiftning, övervakning och sanktioner sid 29 Kriminalitet sid 31 Trafiken och vår miljö sid 32 Alternativ till biltrafik sid 33 Forskning och utvärdering sid 34 Referenser sid 36

5 1 Trafiksäkerhet är folkhälsa Sverige ska behålla sin position som föregångsland Sveriges trafiksäkerhetsarbete var mycket framgångsrikt från högertrafikomläggningen 1967 fram till i början av 1980-talet, vilket medförde att Sverige blev det trafiksäkraste landet i världen. Senare har förbättringen skett långsammare och många andra länder är på väg att hinna ifatt Sverige. Skadade och dödade människor i trafiken är fortfarande ett av våra största folkhälsoproblem. Årligen dör ca 500 människor och dessa förlorar i genomsnitt 30 år av sitt återstående liv. Dessutom får cirka 3000 bestående skador. Det mänskliga lidandet som följd av trafikolyckor är mycket stort och människor som drabbas, som skadade eller anhöriga, får otillräcklig hjälp av samhället. Nollvisionen förutsätter att människors liv och hälsa är dimensionerande för den fortsatta utvecklingen av vägtransportsystemet. Det ska finnas ett gemensamt ansvar så att människor som följer reglerna inte dödas eller skadas allvarligt om de begår ett misstag. När detta synsätt slår igenom och trafiksäkerheten ges prioritet på alla nivåer i samhället kan Sverige utveckla sin position som föregångsland inom området. Trafiksäkerhet är ett av sex mål som riksdagen satt upp för trafikpolitiken. Människor anser att trafiksäkerhet är det viktigaste av de sex målen. För att nå etappmålet för Nollvisionen - högst 270 dödade i vägtrafiken år 2007 har regeringen initierat en nationell samling och regionala samlingar som involverar ett stort antal aktörer i trafiksäkerhetsarbetet. Aktörerna avger egna avsiktsförklaringar där de beskriver vad de tänker göra för att bidra till en ökad trafiksäkerhet. Nollvisionen ska vara ledstjärna. Nollvisionen och det delade ansvaret mellan systemutformare och trafikanter ska vara ledstjärna för trafiksäkerhetsarbetet. Människors liv och hälsa ska vara dimensionerande vid utformningen av vägtransportsystemet. Samarbetet mellan trafiksäkerhetsarbetet och folkhälsoarbetet ska stärkas. Trafiksäkerheten ska beaktas vid alla beslut som berör vägtransportsystemet. Kvantitativa mål för dödade och allvarligt skadade ska gälla för trafiksäkerhetsarbetet. Riksdagens trafiksäkerhetsmål, en halvering av dödade och allvarligt skadade under perioden , och människors höga värdering av trafiksäkerhetsmålet måste få ett mycket större genomslag vid prioritering av åtgärder. Olika åtgärders kostnadseffektivitet ska vara styrande vid prioritering av trafiksäkerhetsåtgärder. Ansvarsfrågorna måste lösas En lag som definierar systemutformare och reglerar deras ansvar ska stiftas. Vägtrafikinspektionen ska ombildas till en fristående myndighet. Trafiklagstiftningen ska reformeras med utgångspunkt från Nollvisionen och det delade ansvaret. Mer resurser ska satsas på trafiksäkerhetsarbetet. Den nationella och de regionala samlingarna för ökad trafiksäkerhet ska på alla sätt stödjas. Folkbildningen och opinionsbildningen för ökad trafiksäkerhet ska stärkas. Trafiksäkerhetsutbildningen måste stärkas i skolan och i förarutbildningen. För att garantera en oberoende ställning bör NTF få en finansiering fristående från den sektorsansvariga myndigheten Vägverket. Övervakningen av trafiken ska ökas.

6 2 Trafikoffer och anhöriga ska erbjudas bättre hjälp med rehabilitering. Förbättrade informationssystem (skadestatistik mm) för att analysera och följa trafiksäkerhetsutvecklingen ska tas fram. Sverige ska driva på trafiksäkerhetsarbetet inom EU. Forskning visar att om alla trafikanter följde alla regler skulle vi ändå ha kvar upp mot hälften av dödsfallen (ref. 1 och 49). Detta visar att ett säkert system bara kan åstadkommas genom ett delat ansvarstagande. Forskning visar att användningen av kvantifierade mål snabbare leder till en ökad trafiksäkerhet (ref. 2) och EU rekommenderar användningen av kvantifierade mål (ref. 3). En mängd kostnadseffektiva trafiksäkerhetsåtgärder vidtas inte (ref. 4) bl.a. på grund av brister i kunskap och insikter. Av de trafikpolitiska målen så anser 84 procent (87 procent av kvinnorna och 79 procent av männen) av den vuxna befolkningen att trafiksäkerhetsmålet är mycket viktigt medan knappt hälften anser att de tre framkomlighetsmålen är mycket viktiga (ref. 45).

7 3 Ett jämställt transportsystem Kvinnors värderingar och säkra beteenden bör bli norm 2001 antog riksdagen ett nytt delmål för transportsystemet: Ett jämställt transportsystem. Delmålet innebär att skillnader mellan kvinnors och mäns transportbehov ska beaktas, möjligheterna att påverka transportsystemets utformning ska vara rättvisa och kvinnors och mäns värderingar ska tillmätas samma vikt. Kvinnor som grupp värderar trafiksäkerhet högre än män som grupp. Kvinnor säger sig också vara beredda att göra större uppoffringar av framkomlighet och betala mer för att förbättra trafiksäkerheten än vad män säger. Kvinnor följer också i större utsträckning än män för trafiksäkerheten viktiga regler som fartgränser, nykter körning och användning av bälte. Om männen uppvisade samma höga värdering och säkra beteenden som kvinnor skulle vi vara betydligt närmare målet för Nollvisionen. Kvinnor rör sig mer i närsamhället och de använder kollektiva färdmedel i högre utsträckning än män. Kvinnors värderingar och önskemål ska få minst lika stort genomslag i trafikpolitiken som mäns. Utveckling av lagar, regler och övervakning ska ta större hänsyn till kvinnors önskemål. Vägverket och kommunerna ska ta större hänsyn till kvinnors önskemål om säkerhet vid utveckling av vägar och gator. Kvinnors önskemål om en utvecklad kollektivtrafik och fungerande säkra transporter i närsamhället ska få större genomslag. Bilindustrin bör ta större hänsyn till kvinnors önskemål om säkerhet vid utveckling av nya modeller. Antalet kvinnor ska öka och på alla nivåer inom transportsektorn. Antal kvinnor ska öka i de politiska nämnder och övriga församlingar som fattar beslut om frågor som rör trafik. Antalet kvinnliga trafiklärare, förarprövare, yrkesförare, trafikplanerare, trafikingenjörer m.fl. ska öka. Attitydundersökningar visar entydigt att kvinnor värderar trafiksäkerhet högre och är mer positivt inställda till trafiksäkerhetsåtgärder (ref. 41 och 42). T.ex. så är en majoritet av kvinnorna beredda att acceptera lägre fartgränser för att höja trafiksäkerheten medan en minoritet av männen är det. En majoritet av männen anser att det är viktigare att följa trafikrytmen än hastighetsgränsen medan en minoritet av kvinnorna anser det. Det dör dubbelt så många manliga bilförare per körsträcka som kvinnliga och merparten av skillnaden förklaras av att kvinnor är bättre än män på att köra nyktra, använda bälte och hålla hastighetsgränser(ref. 49). Kvinnor satsar också mer på säkerhet i form av grundligare och mer strukturerad förarutbildning (ref. 50).

8 4 Hastighet Hastighetsfrågorna är avgörande för Nollvisionen Bilarna har radikalt ökat möjligheterna till förflyttningar och resor. Mobiliteten är en viktig grund för det moderna samhället och för medborgarnas livskvalitet. Hastigheten, eller egentligen restiden, är en av de viktigaste kvaliteterna hos mobiliteten. Samtidigt är hastigheten ofta avgörande för olyckans konsekvenser och påverkar starkt förarens möjligheter att undvika den. Detta är trafiksäkerhetsarbetets kärna. Man kan säga att så gott som allt trafiksäkerhetsarbete är inriktat på att göra hastigheten mindre farlig. För att i möjligaste mån undvika olyckor görs vägmiljön så överblickbar och förutsebar som möjligt. Både vägmiljön och fordonen görs förlåtande, vilket innebär att våldet på människokroppen begränsas vid de olyckor som ändå sker. Deformerbara strukturer i fordonen, bälten, krockkuddar, hjälmar, vägräcken och borttagande av hårda föremål nära vägen reducerar konsekvenserna av en olycka. Hastigheten är något som man vill ha, men samtidigt skydda sig från. Det måste finnas en balans mellan fordonets utformning, vägens utformning, trafikantens skyddsutrustning och hastigheten för att konsekvenserna av en olycka inte ska leda till död eller allvarlig skada. Korrekt anpassade hastighetsgränser och respekten för dessa är därför helt avgörande för Nollvisionen. En vägs hastighetsgräns ska sättas utifrån den högsta säkra hastigheten under goda förhållanden. Nuvarande hastighetsgränser är oftast för höga i förhållande till vägarnas och gatornas utformning. Trots detta är respekten för nuvarande gränser bristfällig. Ett nytt system för hastighetsgränser ska tas fram och införas Målet är att kraftigt minska antalet dödade och skadade genom att hastighetsgränsen bättre anpassas till den befintliga vägmiljön. Vägverket ska öka användningen av lokala hastighetsgränser på landsvägar i anslutning till bebyggelse där det finns gående och cyklister. Samhällets förlåtande attityd till fortkörning ska ändras. Hastighetsgränsen är den högsta hastighet som man endast kan hålla under ideala förhållanden. Detta måste tydligt kommuniceras i hela samhället. Överskridande av hastighetsgränser innebär en påtaglig skaderisk även för medtrafikanter. Detta måste på alla sätt göras tydligt för fordonsförarna. Köpare och utförare av transporter ska ta ansvar för att transporterna sker med lagliga hastigheter. Bilfabrikanterna ska erbjuda tekniska stödsystem som hjälper föraren att inte överskrida hastighetsgränserna och dessa system ska införas som krav vid upphandling av transporter. Risken att bli upptäckt och lagförd vid fortkörning ska bli mer påtaglig genom att polisen ökar och effektiviserar övervakningen och rättsväsendet prioriterar trafikbrotten. Straffskalan vid överträdelser ska skärpas i hastighetsdämpande syfte. Polisens toleransgräns vid hastighetsövervakning ska endast omfatta risk för tekniska mätfel. Körkortsingripande ska ske då hastighetsgränsen överskrids med mer än 20 km/tim. Hastighetsregulatorerna på tunga fordon ska kontrolleras. Körkortsutbildningen ska ge en klar insikt om de risker som är förenade med höga hastigheter.

9 5 Hastigheten i en kollision avgör dödsrisken. Tre hastigheter är normgivande - 30 km/tim vid kollision mellan bil och gående/cyklist, 50km/tim vid sidokollision och 70 km/tim vid frontalkollision mellan två likadana fordon eller vid ett plötsligt stopp mot ett hårt oeftergivligt föremål. Vid dessa hastigheter överlever de flesta kollisionen om cykelhjälm och bälte används. Höjs kollisionshastigheterna 20 km/tim över dessa nivåer dör de flesta (ref. 8). Drygt hälften av alla bilister kör fortare än gällande hastighetsgränser och cirka 20 procent överskrider gränsen med mer än 10 km/tim (ref. 5). Överträdelser av hastighetsgränser är vårt största trafiksäkerhetsproblem och kostar årligen ca 200 människor livet (ref. 6). Om medelhastigheten på en väg ändras med x procent så ändras antalet olyckor med 2 gånger x procent, antalet skadade personer med 3 gånger x procent och antalet dödade personer med 4 gånger x procent (ref. 7). Denna regel gäller för ändringar av medelhastigheten upp till ±10 procent. Lästips: Hastighetsgränserna ger säkerhet och miljövinster, Vägverket och NTF. Staden, Bilen, Farten, NTF. NTFs hemsida

10 6 Alkohol och droger Den nuvarande trenden måste brytas Sverige har legat och ligger fortfarande långt framme vad gäller trafiknykterhet. Men även om andelen påverkade förare är låg i jämförelse med andra länder är riskerna i varje enskilt fall så betydande att kraftfulla insatser är motiverade. Ca 140 människor omkommer årligen i olyckor där en förare är berusad. Hälften av omkomna är de berusade förarna själva medan den andra hälften är medpassagerare eller motpart i flerpartsolyckor. Det finns dessutom indikationer på att rattfylleriet ökar speciellt hos unga manliga förare. Tillgängligheten på alkohol ökar och en kraftig minskning av alkoholskatten diskuteras. Detta medför sannolikt att den redan konstaterade ökningen av konsumtionen fortsätter. Forskning visar att en ökad konsumtion leder till ett ökat rattfylleri. Starka samband har också påvisats mellan rattfylleri och missbruk och/eller kriminalitet. Svenska folket har en fördömande attityd till rattfylleri. Det innebär att här finns stor acceptans för åtgärder. Runt om i världen prövas också en lång rad metoder för att stoppa rattfylleriet alkolås, rehabiliteringsprogram för alkoholister, skärpta promillegränser och höjd åldersgräns för ungdomars alkoholinköp är några exempel. Rattfylleriet ska minskas. Extra krafttag ska tas mot rattfylleriet hos ungdomar. Utskänkningsåldern ska höjas från 18 till 20 år. Förarutbildningen ska ge en klar insikt i de extremt höga risker som är förenade med alkohol och droger. Det ska vara nollgräns för alkohol i trafiken. Alkolås. Motorfordon i yrkesmässig trafik ska utrustas med alkolås. Fordonsindustrin ska erbjuda alkolås som tillval. Alkolås ska införas som standardutrustning i alla nya bilar, bussar, motorcyklar och snöskotrar så snart som möjligt. Polisens övervakning ska effektiviseras. Antalet kontroller av alkohol och droger ska öka till minst per år. Polisen ska få ökade möjligheter att beslagta fordonet efter upprepade rattfylleribrott. För att få tillbaka fordonet ska ägaren ha genomgått rehabilitering och får endast köra med alkolås. Tullpersonal ska få möjlighet att utföra nykterhetskontroller av fordonsförare. Domstolarna ska ta ökat ansvar. Fängelsestraff, elektroniska fotbojor och samhällstjänst ska kombineras med rehabiliteringsinsatser och krav på alkolås. Personundersökningar ska genomföras och följas upp. Vid rattfylleribrott ska straffskalans övre del utnyttjas i högre grad och tillämpningen ska vara enhetlig. Läkare och apotek ska ta ökat ansvar för medicinska trafiksäkerhetseffekter. Om det inte är lämpligt att en person kör bil ska läkare meddela körkortsmyndigheten.

11 7 Personer som blir av med körkortet genom att läkaren anmäler alkoholmissbruk ska ha möjlighet att fortsätta köra om de genomgår rehabilitering och installerar alkolås. Forskningen och utvecklingen ska stärkas. Kunskapen om sambanden mellan rattfylleri och missbruk ska ökas. Metoder att påvisa drogpåverkan ska utvecklas. Forskning visar att rattfylleri är en indikator på alkoholproblem. Sambandet är starkt även vid relativt låga promillehalter. Av de dödade bilisterna är i samtliga olyckor ca 25 procent och i singelolyckorna ca 50 procent påverkade av alkohol (ref. 14). Cirka rattfyllerister och drogpåverkade tas av polisen årligen (ref. 10). Nästan lika många rattfyllerister och drogpåverkade färdas dagligen i trafiken (ref. 9). Cirka 25 procent av de dömda är unga män år (ref. 10). Höjd dryckesålder till 21 år har medfört ett minskat rattfylleri (ref. 14). Konsumtionen av alkohol ökade från 8,0 till 9,8 liter mellan 1996 och 2002 och ökningen fortsätter (ref. 11 och 12). Tidigare forskning visar att konsumtion och rattfylleri följer varandra (ref. 13). Ett ökat rattfylleri i dödsolyckor har också observerats de senaste åren (ref. 14). Lästips: Alkohol, Droger och Trafik, Vägverket 2002:11. Narkotika i trafiken, Vem bryr sig? Rattfylleriets omfattning och konsekvenser, 2002 och Drograttfylleri Brottet, rättskipningen och vår trafiksäkerhet, 2004, MHF.

12 8 Trötthet Ett bortglömt problem Trötthet är ett stort och i stora stycken försummat trafiksäkerhetsproblem. I polisens rapporter om olycksorsaker anges trötthet som orsak i endast 1-3 procent av olyckorna. Bortfallet är dock stort och många forskare inom området anser att trötthet kan orsaka lika många trafikolyckor som alkohol. Kunskapen inom området är dock fortfarande bristfällig och mer forskning behövs såväl om problemets omfattning och karaktär men framför allt om effektiva åtgärder för att minska problemet. Redan i dagsläget kan dock utifrån den kunskap som finns vissa åtgärder rekommenderas. Bl.a. har mycket positiva effekter av bullerremsor vid vägkanten rapporteras och vi vet att en kort sömn och kaffe ofta är effektivt för att motverka fortsatt akut trötthet. Medvetenheten om trötthetsproblematiken måste ökas Rapporteringen av trötthet som olycksorsak bör utvecklas. Djupstudier av trötthetsrelaterade olyckor bör genomföras. Forskningen ska stärkas om trötthetsproblemets omfattning och karaktär och vad kan man göra för att minska problemet? Åtgärder mot trötthet ska genomföras Antalet rastplatser ska ökas. Bullerremsor vid vägkanten och vägmitt ska användas i större utsträckning. Upphandlare och utförare av transporter ska ta ett ökat ansvar för att minska de trötthetsrelaterade olyckorna. Bilindustrin ska utveckla system som registrerar trötthet hos föraren och varnar denne. Informationen och utbildningen ska stärkas om trötthet som olycksorsak, hur man förebygger trötthet och vad man ska göra om man blir akut trött. Även om tillgängliga data är osäkra så anser de forskare som arbetar med trafikolyckor orsakade av trötthet att dessa utgör procent av samtliga olyckor och skadeföljden är högre än för övriga olyckor (ref. 40 och 51).

13 9 Bättre säkerhet för barn (0-12 år) 1 Ansvaret för barnens trafiksäkerhet vilar helt på de vuxna Barn utsätts för stora olycks- och hälsorisker i trafiken - som lekande, gående, cyklister och bilpassagerare. Trafiken begränsar barnens rörelsefrihet. Barn är dessutom mer känsliga för avgaser och buller. Barnens livsmönster återspeglas i olycksstatistiken. Förskolebarnen utsätts för stora risker när de färdas i bil utan bälte eller skyddsutrustning. Undersökningar visar att många bilbarnstolar används felaktigt. Riskerna för barnen att bli överkörda av bilar är också stora. Låg- och mellanstadiebarn dödas och skadas som bilpassagerare eller som oskyddade trafikanter. Barn debuterar alltför tidigt som cyklister och många skadas svårt i cykelolyckor. Under de senaste decennierna har antalet trafikolyckor med barn minskat men det har delvis skett till priset av en begränsad rörelsefrihet för barnen. Stress och oro för trafiken är en av flera orsaker till att föräldrar i allt större omfattning skjutsar sina barn till dagis, skola och fritidsaktiviteter. Det höjer trafikintensiteten och ökar riskerna i närmiljön. Barnens hälsa påverkas också negativt på grund av minskad motion. Barn har rätt till en säker, hälsosam och stimulerande utemiljö. Ansvaret för barns trafiksäkerhet vilar på de vuxna. Barn ska ha möjlighet att röra sig fritt i sin närmiljö utan risk för att dödas eller skadas i trafiken. Kommunerna och Vägverket ska ta ansvar för barnens trafiksäkerhet. Närmiljö och skolvägar ska säkras utifrån barnens förutsättningar och mognad. Skolvägens risker - inte bara avståndet - ska avgöra rätten till skolskjuts. Säkerheten hos skolskjutsar och i förekommande fall linjetrafiken ska kvalitetssäkras i samband med upphandlingen. Av- och påstigning av skolbussar och vägen till och från hållplatser ska göras säkra. Förskolans och skolans trafiksäkerhetsarbete ska präglas av kontinuitet och ge barn möjligheter att påverka säkerheten och förbereda barnen att ta ett eget ansvar. Föräldrar ska få gehör för krav på förbättringar i barnens trafikmiljö. Varje år dödar trafiken nästan ett barn per årskull i åldrarna 0-3 år och 1-2 barn per årskull i åldrarna 4-12 år. De flesta barnen dör i föräldrarnas bilar och drygt 60 procent är pojkar (ref. 15). Forskarna har i många år varit överens om att ansvaret för barnens trafiksäkerhet helt och fullt vilar på de vuxna. Det säkraste sättet att skydda barnen är att separera dem från biltrafik (ref. 16). FNs barnkonvention slår fast att barnets bästa alltid ska komma i första rummet i alla åtgärder som rör barn. Barn har rätt till överlevnad och utveckling till bästa möjliga hälsa och till lek, vila och fritid. Barn har rätt att skyddas mot våld och rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som rör barn. Lämpliga åtgärder ska också vidtas för att föräldrar och barn ska ha tillgång till undervisning om förebyggande av olycksfall. Enligt FNs barnkonvention är man barn upp till 18 år. Lästips: Barnens bästa, samhällets bästa och Rapport från fem konferenser barn trafiksäkerhet miljö, Vägverket. Barn och trafiksäkerhet Ett gemensamt policydokument för Vägverket, NTF, Polisen Och Svenska Kommunförbundet. OBS fler fakta och ställningstagande för barns trafiksäkerhet under ungdom på nästa sida. 1 Se även sidan 23 angående barnskydd i bilar.

14 10 för ungdomar (13-17 år) Medinflytande och bättre trafikantutbildning I tonåren börjar barnen röra sig fritt i trafiken - först som cyklister, sedan som mopedister, motorcyklister och passagerare i bil och när de blir vuxna som bilförare. Den ökade riskexponeringen återspeglas också i statistiken över antal dödade och allvarligt skadade ungdomar. I tonåren slutar många att använda cykelhjälm. Även om ungdomar relativt lätt lär sig att tekniskt behärska moped och motorcykel har de svårigheter att använda dessa på ett säkert sätt i trafiken, vilket också avspeglas i olycksstatistiken. Forskningen har hittills inriktats på små barn och unga bilförare. Det saknas detaljerade kunskaper om hur man minskar riskerna i trafiken för gruppen år. Ungdomar ska få ökat inflytande över beslut som rör trafiksäkerheten. Ungdomar ska få större möjligheter att påverka trafiksystemet och ta ansvar för sin egen och andras säkerhet. Vuxna ska stärka ungdomar i deras roll som kravställare på en säker trafik. Trafiksystemet (inklusive kollektivtrafiken) ska utformas med hänsyn till ungdomars förutsättningar, behov och levnadssätt. Trafiksäkerhetsutbildningen i skolan ska förbättras. Trafiksäkerhetsutbildningen i skolan ska löpa som en röd tråd från förskolan till och med gymnasiet. Trafiksäkerhetsutbildningen ska få större utrymme, integreras i ordinarie undervisning och ge eleverna en säker grund för rollen som ansvarstagande trafikanter, beslutsfattare och medborgare. Forskningen ska utvecklas. Trafiksäkerhetsforskningen om ungdomar i åldersgrupperna år ska förbättras för att ge underlag för konkreta åtgärder som ökar trafiksäkerheten för dessa kategorier. Trafikolyckor är den dominerande dödsorsaken bland ungdomar (ref. 17). Trafiken dödar varje år ca 3 ungdomar per årskull i åldrarna år, ca 7 15-åringar (varav nästan hälften på moped) och 5-6 ungdomar per årskull i åldrarna år. Nästan 70 procent av de dödade ungdomarna är pojkar. Lästips: Barn och trafiksäkerhet Ett gemensamt policydokument för Vägverket, NTF, Polisen Och Svenska Kommunförbundet

15 11 för unga bilförare (18-24 år) Något måste göras Unga bilförare utgör ett av de största trafiksäkerhetsproblemen. Det har alltid varit så och problemet finns i högre eller mindre grad i alla länder. Problemet handlar dels om mognad och dels om körvana. Det finns tecken på att riskerna för unga förare har ökat de senaste åren trots den utvärderade positiva effekten av reformen om möjligheterna att övningsköra från 16 år. Analyser av dödsolyckor med unga förare visar att männen starkt dominerar och att nästan alla olyckor är förenade med olagligt höga farter, alkohol/droger och en bristande bältesanvändning. Forskning visar också att olika grupper av unga förare tar olika risker och det är speciellt viktigt att inrikta trafiksäkerhetsarbetet på riskbenägna unga män. En förutsättning för att kunna realisera Nollvisionen är att de speciella problem som är förenade med unga förare minskas kraftigt. En genomgripande förändring av förarutbildningen ska genomföras med målet att unga nyutbildade förare får insikt i och respekterar de fundamentala reglerna om hastighet, alkohol/droger och användning av bilbälte. Speciella åtgärder inriktade på unga förare såsom lägre fartgräns, förbud att köra under natten, förbud att köra med kamrater, tekniska hjälpmedel såsom alkolås, ISA 2 mm ska utredas. Vidareutbildning och speciella påverkansåtgärder inriktade på unga förare och speciella riskgrupper bland dessa ska erbjudas och försäkringsbranschen ska premiera ungdomar som deltar. Säkert beteende hos unga förare ska premieras i bilförsäkringen. Forskningen om unga förares risker och åtgärder för att minska dessa ska stärkas. Dödsrisken per körsträcka för bilförare i åldern år är fem gånger så hög som för mer erfarna bilförare. Under det första året som nybliven förare minskar olycksrisken snabbt och den har i genomsnitt reducerats med 50 procent efter ett års körning (ref. 18). Av de unga bilförare (18-24 år) som är inblandade i dödsolyckor är 85 procent män, 45 procent bedöms ha kört mer än 30 km/tim över hastighetsgränsen, 40 procent har inte använt bälte och 27 procent var påverkade av alkohol och/eller droger. I 73 procent av fallen har faktorerna mycket hög hastighet, att inte använda bälte och /eller alkohol/drogpåverkan bidragit till olyckan och dess konsekvenser (ref. 46). Av dem som dödas i dödsolyckor med unga förare inblandade så omkommer fler andra personer än de unga förarna själva, dvs. passagerare eller en annan trafikant (ref. 46). Singelolyckor, olyckor i mörker och olyckor under helgnätter är mycket vanligare för unga förare än för andra förare (ref. 46). 2 ISA betyder Intelligent Speed Adaption och är samlingsnamn för tekniska system som hjälper föraren att inte överskida gällande fartgräns.

16 12 för äldre trafikanter Trafiksystemet ska anpassas till äldres förutsättningar och behov av mobilitet Antalet äldre trafikanter ökar - som bilförare, cyklister och gående. En bibehållen mobilitet är livsavgörande för de äldres fortsatta liv. De är dock skörare och löper en betydligt större risk att dödas eller få allvarliga skador vid en trafikolycka samtidigt som rehabiliteringen blir mer tidskrävande. Nollvisionen innebär att de människor som lättast skadas vid ett visst våld ska vara dimensionerande för systemets utformning. Det naturliga åldrandet innebär bl a att rörligheten minskar och att syn, hörsel och reaktionsförmåga försämras. Därför krävs att trafikrytm, korsningar, gång- och cykelbanor, övergångsställen och kollektivtrafik utformas med hänsyn till äldres förutsättningar. Statistik och undersökningar visar att de flesta äldre kör säkert. Fysiska svagheter kompenseras genom anpassad hastighet och tryggare marginaler. Äldre följer lagar och regler och undviker ofta mörker, halka och rusningstrafik. Olyckor sker i komplexa trafiksituationer där det ställs höga krav på snabba, korrekta beslut (t ex korsningar och vänstersväng) och äldres trafiksäkerhetsproblem är i stor utsträckning knutet till sjukdomar, t.ex. demens. Trafiksystemet ska utformas med hänsyn till äldres förutsättningar och behov av mobilitet. Alla trafikanter måste få bättre insikt om äldres förutsättningar och behov i trafiken. En förbättrad hastighetsanpassning är nödvändig för att minska antalet dödade och allvarligt skadade äldre. Äldre bilförares nyktra körning, goda hastighetsanpassning och höga bältesanvändning ska framföras som ideal för alla bilister. Komplicerade korsningar ska i möjligaste mån undvikas. Bättre underhåll och enkla förbättringar i trafikmiljön förhindrar många fall- och halkolyckor. Fotgängarsignaler ska anpassas till de äldre gående. Separeringen av gående och cyklister och övervakningen av cykling på trottoarer ska ökas. Hög ålder är i sig inget hinder för att köra bil. Det är vissa sjukdomar som är problemet. Äldre bilförare ska erbjudas fortbildning t.ex. via NTFs medlemsorganisationer. Bilindustrin ska erbjuda bilar som är bättre anpassade till äldres behov. Läkarna ska ta ökat ansvar för de medicinska trafiksäkerhetseffekterna. Läkare och apotekspersonal ska informera om trafiksäkerhetseffekterna av vissa sjukdomar och mediciner. Läkarna måste få en bättre utbildning i trafikmedicin. Läkarna ska meddela körkortsmyndigheterna när en patient på grund av sjukdom inte är lämplig att köra bil. : I dag är en av sex svenskar äldre än 64 år och vi har drygt en miljon körkortsinnehavare bland dessa. Om 20 år kommer en av fyra att vara äldre än 64 år och nästan två miljoner av dessa kommer att ha körkort (ref. 19) äldre bilister, äldre cyklister och äldre gående omkommer årligen i trafiken. Två tredjedelar av de dödade är män. Nästan hälften av alla dödade fotgängare och cyklister är 65 år eller äldre (ref. 15).

17 13 Vid cirka 75 år börjar olycksrisken öka markant. Detta tycks bl a bero på demenssjukdomar och akuta sjukdomsfall till följd av hjärt- och kärlsjukdomar (ref. 20). Finland har provat ett system med obligatorisk hälsoundersökning för äldre förare. Utvärderingen visar att det inte haft några positiva trafiksäkerhetseffekter (ref. 21). Lästips: Äldre bilförares problem i trafiken, Vägverket. Fit for driving, fortbildningsmaterial med video, NTF. Ställ krav för en säker trafikmiljö, en handledning för kartläggning av trafikmiljön för äldre oskyddade trafikanter, NTF. Äldre, mobilitet och nollvision. Om trafik för tredje åldern, NTF. Äldre och klokare, studiematerial från NTF.

18 14 för personer med funktionsnedsättning Funktionshinder inget hinder för tillgänglighet och trafiksäkerhet Fler än 1,2 miljoner människor har ett eller flera funktionshinder och många av dessa har stora problem i vägtrafiken. Problemen gäller främst tillgänglighet men även trafiksäkerhet. Förutom människor med rörelsehinder har synskadade, hörselskadade och förståndshandikappade personer problem i trafiken. 1,5 miljoner människor är 65 år eller äldre och andelen ökar kraftigt de kommande åren. Med stigande ålder ökar funktionsnedsättningarna i form av försämrad syn, hörsel och rörelseförmåga. De mest sårbara trafikanterna ska, enligt Nollvisonens principer, vara dimensionerande för trafiksystemets utformning. Kunskapen om trafiksäkerhet för personer med funktionshinder är dock bristfällig. Enligt regeringens proposition 1999/2000:79: Från patient till medborgare en nationell handlingsplan för handikappolitiken bör insatserna koncentreras till tre huvudområden: - Se till att handikapperspektivet genomsyrar alla samhällssektorer. - Skapa ett tillgängligt samhälle. - Förbättra bemötandet. Trafiksäkerhet för personer med funktionsnedsättningar ska beaktas i alla sammanhang som berör vägtransportsystemet. Stat och kommun ska ta ansvar för de funktionshindrades säkerhet och tillgänglighet vilket bl.a. kräver en ökad kunskap hos trafikplanerare och en förbättrad dialog. Väg- och gatumiljön och kollektivtrafiken ska anpassas till funktionshindrades särskilda behov. Vid upphandling av resor med specialfordon eller buss ska samma krav ställas på säkerheten som vid resor med personbil. Vid planering av säkra transporter för funktionshindrade ska ett perspektiv som innefattar hela resan användas. Säkrare fordon. Fordonstillverkarna ska ta fram bättre system för säkra transporter av människor med funktionsnedsättningar. Vid handikappanpassning av fordon ska trafiksäkerhet beaktas och endast i undantagsfall ska dispenser kunna fås. En utredning om funktionshindrades trafiksäkerhet ska genomföras. Funktionshinder är den begränsning i personens funktionsförmåga som uppstår till följd av skada eller sjukdom. Handikapp är den begränsning som skadan och funktionshindret innebär för en person i det dagliga livet. Handikapp är alltså inte en egenskap hos en person utan uppstår i mötet mellan människor med funktionshinder och miljön/omgivningen. (WHOs definition) Var 7:e person har ett permanent funktionshinder (ref. 22). Mer än personer med rörelsehinder behöver hjälp/hjälpmedel för att förflytta sig (ref. 22). Cirka personer är rullstolsburna (ref. 22). Mellan personbilar handikappanpassas årligen (ref. 22).

19 15 för de nya svenskarna Ökad delaktighet i trafiksäkerhetsarbetet Sverige har kommit långt i sitt trafiksäkerhetsarbete och är ett av de trafiksäkraste länderna i världen. Huvudförklaringen till detta är att trafikanterna i Sverige i jämförelse med trafikanterna i andra länder har ett säkrare beteende. Mindre än en procent kör onyktra, procent använder bilbälte och över 90 procent använder bilbarnstolar. Drygt 10 procent av befolkningen är födda i utlandet. Många har kommit hit som vuxna och en del av dem kan ta med sig ett lägre medvetande om trafiksäkerhet än det som råder i Sverige. Som en del av integrationen är det viktigt att de nya svenskarna involveras i trafiksäkerhetsarbetet. Trafiksäkerhets- Sverige har hittills brustit i detta avseende. Bland NTFs hundratals medlemsorganisationer och nätverk är det ovanligt att de nya svenskarna finns representerade. Invandrares säkerhet är ett gemensamt ansvar. Vägverket har ett övergripande trafiksäkerhetsansvar och ska se till att information finns på olika språk och sprids effektivt. Migrationsverkets ansvar är att alla nyanlända ges en introduktion i trafiksäkerhet. Kommunernas ansvar är att trafiksäkerhet ingår i SFI-undervisningen. 3 Skolverket och kommunerna har ansvar för att trafiksäkerheten förs in i skolarbetet vilket är speciellt viktigt i mångkulturella områden. NTF har ansvar för opinionsbildning, folkbildning och konsumentupplysning och ska uppmuntra invandrarföreningar att bli medlemmar i NTF. Invandrarföreningar bör ta ett ökat ansvar för sina medlemmars trafiksäkerhet. Integrationsverkets ansvar är att stödja de olika aktörerna så att trafiksäkerhet blir en del av integrationen. Mer forskning behövs om olika invandrargruppers trafiksäkerhet. Analyser av tillgängliga databaser visar att invandrare från vissa grupper av länder kan ha 2-3 gånger högre olycksrisk än den genomsnittliga bilisten (ref. 36). Erfarenheter från NTFs arbete visar att användningen av bälten, bilbarnstolar och cykelhjälmar är lägre i invandrartäta områden (ref. 37) 3 SFI betyder Svenska För Invandrare

20 16 för gående Gåendes säkerhet och trygghet ska prioriteras Biltrafikens expansion har lett till stora förändringar i våra tätortsmiljöer. På många håll har stadens funktion som social kontaktpunkt, marknadsplats och rum för spontana möten minskat. Trafikleder skiljer stadsdelar och människor från varandra och gående får i många fall vistas i staden på biltrafikens villkor. Stimulerande uppväxtmiljöer för barn har förvandlats till platser med stor risk för trafikolyckor. Ökad trafiksäkerhet och trygghet för gående är avgörande för att städernas roll som centrum för kontakter mellan människor ska återskapas. Oskyddade trafikanter löper betydligt större risk än bilister. Dödsrisken per kilometer är hela 5 gånger så hög procent av de trafikdödade är gående. De gåendes trafiksäkerhetsproblem är även ett stort landsvägsproblem. Ca 40 procent av de omkomna fotgängarna dödas utanför tättbebyggt område, vilket indikerar att riskerna för de gående är mycket större på landsbygden än i tätorterna. Trafikmiljöns utformning och biltrafikens hastighet spelar en avgörande roll för de oskyddade trafikanternas säkerhet. : Fotgängare har rätt till en säker trafikmiljö. Städer och andra tätorter ska göras säkra och tillgängliga för de gående. Säkerheten för barn, äldre och funktionshindrade ska prioriteras. 30 km/tim ska vara högsta hastighet där risk finns att bilar kör på gående. Övergångsställen ska hastighetsäkras. Intervallerna vid trafikljus ska anpassas till äldre, funktionshindrade och barngrupper. Drift och underhåll av trottoarer och gångvägar ska prioriteras. Vägverket måste i högre utsträckning beakta de gåendes säkerhet på det statliga vägnätet. Bilförare måste ta större hänsyn till de oskyddade trafikanterna. Andelen bilister som stannar för gående vid obevakade övergångsställen måste öka. Fotgängare ska använda reflexer i mörker, följa regler och samspela med andra trafikanter procent av de som dör i trafiken är gående. Av de dödade fotgängarna är ca 60 procent män. Hälften av de dödade fotgängarna är 65 år eller äldre (ref. 15). Flera undersökningar visar att sannolikheten för att en påkörd fotgängare ska dödas eller skadas avgörs av fordonets hastighet. För den som blir påkörd i 50 km/tim är risken att dödas mycket stor. Medan den som blir påkörd i 30 km/tim har mycket stor chans att överleva (ref. 7). Lästips: Staden, bilen farten, NTF. Säkrare miljö i tätort och Lugna gatan, Kommunförbundet. Säkra gångpassagen, Vägverket.

Vad NTF? anser. NTFs Policy 2006-2007 NATIONALFÖRENINGEN FÖR TRAFIKSÄKERHETENS FRÄMJANDE

Vad NTF? anser. NTFs Policy 2006-2007 NATIONALFÖRENINGEN FÖR TRAFIKSÄKERHETENS FRÄMJANDE Vad anser NTF NTFs Policy 262 NATIONALFÖRENINGEN FÖR TRAFIKSÄKERHETENS FRÄMJANDE Innehållsförteckning Trafi ksäkerhet är folkhälsa 6 Ett jämställt transportsystem Hastighet 8 Alkohol och droger 9 Trötthet

Läs mer

NTF är en renodlad trafiksäkerhetsorganisation

NTF är en renodlad trafiksäkerhetsorganisation Varför en policy? NTFs medlemsorganisationer representerar breda intressegrupper som arbetar för det gemensamma målet: en trygg och säker trafik. Målet ska nås, bland annat med hjälp av en oberoende och

Läs mer

Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen

Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen Inledning För precis 10 år sedan tog riksdagen beslutet om Nollvisionen. Nollvisionen är bilden av en framtid där människor inte dödas eller

Läs mer

Djupstudier av trafikolyckor. Analys av material från 196 dödsolyckor i Mälardalen 1997-99

Djupstudier av trafikolyckor. Analys av material från 196 dödsolyckor i Mälardalen 1997-99 TØI rapport 499/2000 Forfattere: Fridulv Sagberg, Terje Assum Oslo 2000, 63 sider Sammandrag: Djupstudier av trafikolyckor. Analys av material från 196 dödsolyckor i Mälardalen 1997-99 Vägverket genomför

Läs mer

Verksamhetsinriktning för perioden 2006-2007

Verksamhetsinriktning för perioden 2006-2007 Verksamhetsinriktning för perioden 2006-2007 Fastställd av NTFs kongress den 16 april 2005 Verksamhetsinriktningen är uppdelad i tre delar: Inledande kommentarer. med NTFs verksamhetsidé och grundläggande

Läs mer

NTF anser NATIONALFÖRENINGEN FÖR TRAFIKSÄKERHETENS FRÄMJANDE

NTF anser NATIONALFÖRENINGEN FÖR TRAFIKSÄKERHETENS FRÄMJANDE NTF anser NATIONALFÖRENINGEN FÖR TRAFIKSÄKERHETENS FRÄMJANDE 2 NTFs DEKLARATION 2008-2009 Innehåll Föreningen NTF och dess utgångspunkter 5 Hastighet 10 Alkohol, droger och trötthet 12 Bilbälte och bilbarnskydd

Läs mer

Om NTF. Verksamhet. 04-01-09 Flik 15

Om NTF. Verksamhet. 04-01-09 Flik 15 Om NTF Verksamhet NTF som verkat sedan 1934, är traditionellt sett en pekpinne-organisation som arbetat för att uppfostra goda trafikanter under paroller som kör nykter, sänk hastigheten och använd bilbälte.

Läs mer

SÄKER TRAFIK Nollvisionen på väg

SÄKER TRAFIK Nollvisionen på väg SÄKER TRAFIK Nollvisionen på väg Nollvisionen är bilden av en framtid där människor inte dödas eller skadas för livet i vägtrafiken. Nollvisionen är också grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige,

Läs mer

OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013. Matteo och Johan

OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013. Matteo och Johan OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013 Matteo och Johan 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Antal mc i trafik kontra trafikarbetet

Läs mer

INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET. ISA ISA-presentation OH nr 1

INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET. ISA ISA-presentation OH nr 1 INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET -presentation OH nr 1 BEHÖVS? -presentation OH nr 2 FARTEN DÖDAR Risk att dö (%) Kollisionshastighet (km/tim) -presentation OH nr 3 STORSKALIGT FÖRSÖK Fyra

Läs mer

Transportudvalget 2013-14 TRU Alm.del Bilag 111 Offentligt. Introduktion om Sverige och Trafikverket

Transportudvalget 2013-14 TRU Alm.del Bilag 111 Offentligt. Introduktion om Sverige och Trafikverket Transportudvalget 2013-14 TRU Alm.del Bilag 111 Offentligt Introduktion om Sverige och Trafikverket Sverige Befolkning 9,453,000 (2011) Area 450,000 km² Befolkningstäthet 23 pers/km Allmänna vägar 98,500

Läs mer

Skadade i trafiken 2009

Skadade i trafiken 2009 Skadade i trafiken 2009 Olyckor i vägtrafiken är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Olyckorna orsakar död och skada på människor och egendom. En förutsättning för trafiksäkerhetsarbete är

Läs mer

Odödlig. O Mopeden, ett smart fordon eller en dödsfälla.

Odödlig. O Mopeden, ett smart fordon eller en dödsfälla. Odödlig O Mopeden, ett smart fordon eller en dödsfälla. Ovan Det är svårt att själv uppskatta riskerna Tycker du som många tonåringar att mopeden ger dig frihet, rörlighet och kanske till och med status

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2008 NTF KALMAR LÄN

VERKSAMHETSPLAN 2008 NTF KALMAR LÄN 1. UPPDRAG VERKSAMHETSPLAN 2008 NTF KALMAR LÄN Nuläge NTF Kalmar län har som uppgift att förena organisationer, företag och myndigheter i det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet samt planera, leda och samordna

Läs mer

Trafiksäkerhet en arbetsmiljöfråga. 2009-01-27 Ditriktet i Malmö

Trafiksäkerhet en arbetsmiljöfråga. 2009-01-27 Ditriktet i Malmö Trafiksäkerhet en arbetsmiljöfråga 1 Vi arbetar för att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet och att förbättra arbetsmiljön ur ett helhetsperspektiv. 2 Arbetsmiljöverkets avdelning för

Läs mer

IT-projektet ya svenskar i trafiken

IT-projektet ya svenskar i trafiken Bakgrund och fakta IT-projektet ya svenskar i trafiken Pågått sedan 2004 i samarbete mellan FMK, NTF, Bilkåren och Vägverket Mål: ge kunskap om svensk trafiklag + påverka attityder och beteenden när det

Läs mer

Till fots och med cykel

Till fots och med cykel Till fots och med cykel Innehåll: Innehåll... 1 Till fots och med cykel... 2 På egna banor... 3 Cykling på cykelbana... 4 Gågata och gårdsgata... 5 Att korsa en väg... 6 Till fots... 6 Med cykel... 7 Var

Läs mer

Trafiksäkerhets- och resepolicy för NTF Stockholms län 2005-2006

Trafiksäkerhets- och resepolicy för NTF Stockholms län 2005-2006 Trafiksäkerhets- och resepolicy för NTF Stockholms län 2005-2006 2 Omfattning Denna policy gäller alla de resor som företas i tjänsten och betalas av NTF. Avsteg från policyn kan göras efter beslut av

Läs mer

Nordiska invånares syn på trafiksäkerhet

Nordiska invånares syn på trafiksäkerhet Nordiska invånares syn på trafiksäkerhet Resultat från en enkätundersökning genomförd av Nordiska Trafiksäkerhetsrådet våren 2010 i Danmark, Finland, Färöarna, Norge och Sverige 1 2 Förord Den här studien

Läs mer

Trafiksäkerhetsinformation i kommunen

Trafiksäkerhetsinformation i kommunen Trafiksäkerhetsinformation i kommunen I Munkfors är en trafiksäkerhetsinformatör anställd. Arbetet med trafiksäkerhet är ett projekt som startade 3 februari 2003 i samverkan med sex andra kommuner och

Läs mer

Alkohol och tung trafik Hur kommer vi åt problemen med alkoholpåverkade förare? Lars Olov Sjöström Trafiksäkerhetschef, MHF

Alkohol och tung trafik Hur kommer vi åt problemen med alkoholpåverkade förare? Lars Olov Sjöström Trafiksäkerhetschef, MHF Alkohol och tung trafik Hur kommer vi åt problemen med alkoholpåverkade förare? Lars Olov Sjöström Trafiksäkerhetschef, MHF Fakta om rattfylleri i Sverige Totalt beräknas andelen nyktra förare i trafiken

Läs mer

Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister. Underlag 2.0

Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister. Underlag 2.0 Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister Underlag 2.0 Andel allvarligt skadade (medicinsk invaliditet 1 %) trafikanter fördelat på färdsätt (18 118 allvarligt skadade) 9% 4% 8% 39% I personbil

Läs mer

ISA. för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft

ISA. för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft ISA för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft Det finns många skäl till att trafiken på våra vägar ska vara trygg och säker. Skälen kan vara allt från att barnen ska färdas tryggt till och från

Läs mer

Trafiksäkerhet för barn och unga

Trafiksäkerhet för barn och unga Trafiksäkerhet för barn och unga Skadade i Luleå 2003-2006 Tekniska förvaltningen, Luleå Kommun Gata & Trafik 2008 Hanna Ahnlund Inledning Det finns en oro bland föräldrar över a släppa ut sina barn i

Läs mer

Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen

Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen Fotgängarnas förening (FOT) är positiva till att Stockholm stad tagit fram

Läs mer

B-TEORI. Lektion 2 Människan i trafiken. bengt hedlund

B-TEORI. Lektion 2 Människan i trafiken. bengt hedlund B-TEORI Lektion 2 Människan i trafiken bengt hedlund Grundläggande regler Uppträd mot andra trafikanter så som Du vill att de ska uppträda mot Dig! B-TEORI - bengt hedlund 2(24) Grundläggande regler En

Läs mer

Odödlig. Mopeden ett smart fordon eller en dödsfälla?

Odödlig. Mopeden ett smart fordon eller en dödsfälla? Odödlig Mopeden ett smart fordon eller en dödsfälla? Ovan Med moped kan du förflytta dig enkelt, fritt och smidigt. Se till att det också blir säkert! Är du runt 15 år och tänker skaffa moped eller redan

Läs mer

aktiva säkerhetssystem i bilar

aktiva säkerhetssystem i bilar aktiva säkerhetssystem i bilar hur kan de nya intelligenta förarstödsystemen hjälpa förare- även äldre- att köra säkert? Ulf Roos BIL Sweden Teknik och miljö BIL Sweden är den svenska branschorganisationen

Läs mer

Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning

Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning April 2011 1 Inledning 2009 dödades 358 personer i trafiken. 74 procent av dem var män och endast 26 procent var kvinnor. Den höga andelen män kan

Läs mer

NTF-Bladet nr 14 2012

NTF-Bladet nr 14 2012 NTF-Bladet nr 14 2012 Informationsblad för verksamma i NTF-organisationen. 2012-09-27 VD har ordet ISO 39001 en viktig milstolpe Att arbeta för en säkrare trafik handlar väldigt mycket om att ständigt

Läs mer

Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten?

Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten? Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten? Prof. András Várhelyi, Prof. Christer Hydén, Doc. Åse Svensson, Trafik & väg, Lunds Universitet Bilen är ett flexibelt transportmedel som tillfredsställer

Läs mer

Ökad säkerhet på motorcyklar och mopeder. Gemensam strategi för åren 2010-2020, version 1.0

Ökad säkerhet på motorcyklar och mopeder. Gemensam strategi för åren 2010-2020, version 1.0 å p t e h r e k ä s d a k Ö d e p o m h c o l e k y c n 1.0 motor 020, versio Geme 010-2 2 n e r å r ö f i g nsam strate Titel: Publikationsnummer: 2010:039 Utgivningsdatum: 2010-04 Utgivare: Kontaktperson:

Läs mer

Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan!

Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan! Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan! Vi tycker att det skall finnas många bilfria ställen i stan och inte bara en dag Tobias och Ulf, 9 år Barn tillbringar största delen av sin tid i

Läs mer

policy Riksidrottsförbundets policy FÖR TRAFIKSÄKRA OCH MILJÖANPASSADE TR ANSPORTER INOM IDROTTEN

policy Riksidrottsförbundets policy FÖR TRAFIKSÄKRA OCH MILJÖANPASSADE TR ANSPORTER INOM IDROTTEN policy Riksidrottsförbundets policy FÖR TRAFIKSÄKRA OCH MILJÖANPASSADE TR ANSPORTER INOM IDROTTEN Mellan fyra och fem procent av varje årskull av svenska befolkningen dör eller invalidiseras till följd

Läs mer

ALKOHOL OCH TRAFIK. Alkohol är största faran i trafiken

ALKOHOL OCH TRAFIK. Alkohol är största faran i trafiken ALKOHOL OCH TRAFIK Jag skulle aldrig sätta mig full bakom ratten om jag vore nykter. Denna nonsensreplik innehåller en djup sanning. Rattfylleri orsakar tragedier helt i onödan. Omdömet kan svika när föraren

Läs mer

Bra arbetsmiljö på väg

Bra arbetsmiljö på väg Bra arbetsmiljö på väg Trafiksä en arb Många anställda har vägar och gator som sin arbetsplats. Förutom yrkesförarna rör det sig bland annat om hemtjänst- och hemsjukvårdspersonal, väktare, hantverkare

Läs mer

Början på en grönare resa. Väg- och järnvägsdata. ISA för smidigare, grönare. och tryggare transporter

Början på en grönare resa. Väg- och järnvägsdata. ISA för smidigare, grönare. och tryggare transporter 000100010000111101010111000111110000101000010011100000100101110000100000010001111100010101010100011110000100001111100011111000010100001001110000 000100000010001111100010101011110101000010001000011110101011100011111000010100001001110011110101000010001000011110101011100011111000010100001001110

Läs mer

REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN

REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen den 3 mars 2010, 53. Dnr: 160/10-352 REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN Trafiksäkerhet - farthinder Båstads kommun arbetar ständigt med att

Läs mer

Mopedinformation för föräldrar

Mopedinformation för föräldrar Mopedinformation för föräldrar Trafikskyddet, Kommunikationsministeriet, Trafiksäkerhetsverket Trafi, Polisen och Trafikförsäkringscentralen 2010 Mopedkörningens popularitet och antalet olyckor ökar Antalet

Läs mer

När, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? 2012-11-07 Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB

När, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? 2012-11-07 Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB si När, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? 212-11-7 Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB SAFER Goals Phase #1 7122 Dödade

Läs mer

Sveriges trafiksäkerhet i ett 100-årigt perspektiv

Sveriges trafiksäkerhet i ett 100-årigt perspektiv 1 (9) Sveriges trafiksäkerhet i ett 100-årigt perspektiv Ulf Brüde (f.d. trafiksäkerhetsforskare på VTI) Ett förskräckligt år År 1911 var ett fasansfullt år vad gäller svensk trafiksäkerhet. Hela 148 personer

Läs mer

Skolmaterial för dialog och reflektiontion om alkohol och droger i trafiken. Gymnasiet. Pratmanus till föräldramöte

Skolmaterial för dialog och reflektiontion om alkohol och droger i trafiken. Gymnasiet. Pratmanus till föräldramöte Skolmaterial för dialog och reflektiontion om alkohol och droger i trafiken Gymnasiet. Pratmanus till föräldramöte 1. Don t drink & drive startades av Vägverket år 2003 och syftar till att göra ungdomar

Läs mer

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31 ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31 Denna policy gäller för medarbetare, inhyrd medarbetare, och förtroendevalda inom Eslöv kommun

Läs mer

Nya hastighetsgränser Rätt hastighet för en attraktiv kommun.

Nya hastighetsgränser Rätt hastighet för en attraktiv kommun. Nya hastighetsgränser Rätt hastighet för en attraktiv kommun. ERBJUDANDE OM KOMMUNIKATIONSMATERIAL FÖR KOMMUNER Innehåll Inledning 3 Kommunernas information 4 Folder 4 Annons 6 Affisch 7 Rollup 8 Webbanner

Läs mer

Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242

Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242 Tekniska förvaltningen Gatu- och trafikkontoret Tjänsteskrivelse 1(6) Erik Nilsgart 046-3555232 erik.nilsgart@lund.se Tekniska nämnden Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242 Sammanfattning

Läs mer

TRAFIKSÄKERHETSPOLICY

TRAFIKSÄKERHETSPOLICY TRAFIKSÄKERHETSPOLICY Rev. 2004-10-01 Rev. 2005-11-14 Rev. 2007-09-19 Rev. 2008-03-03 1 TRAFIKSÄKERHETSPOLICYPROGRAM FÖR LINDBERGS BUSS AB. Lindbergs Buss AB bedriver linje- och beställningstrafik. Under

Läs mer

Cykelstrategi för Mölndals stad 2010-2014

Cykelstrategi för Mölndals stad 2010-2014 Cykelstrategi för Mölndals stad 2010-2014 Antagen av gatunämnden 22 mars, 2010 Förord Alla människor har ett behov av rörelse för att förflytta oss, underhålla vår kropp och vår själ. För att få ihop det

Läs mer

Trafikbladet. Tryggare trafik ger tryggare stad. Hej, du vinterland! Information om trafiken i Norrköpings kommun. Norrköping en stad för alla

Trafikbladet. Tryggare trafik ger tryggare stad. Hej, du vinterland! Information om trafiken i Norrköpings kommun. Norrköping en stad för alla Trafikbladet Information om trafiken i Norrköpings kommun Samhällsinformation Nummer 2, 2014 December Hej, du vinterland! Sida 4 Norrköping en stad för alla Sida 5 Tryggare trafik ger tryggare stad Sida

Läs mer

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9 Våren 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Syfte... 2 3. Metod... 2 4. Resultat... 3 5. Jämförelse mellan resultaten 2009 och 2015...

Läs mer

Mopedolyckor efter EU-mopedens införande

Mopedolyckor efter EU-mopedens införande Mopedolyckor efter EU-mopedens införande Analys av mopedolyckor 2000-2006 Bild 1 Rekommenderad storlek Bredd: 800 pkt Höjd: 800 pkt Publikation: Mopedolyckor efter EU-mopedens införande Analys av mopedolyckor

Läs mer

Motionssvar NTF kongressen 2015

Motionssvar NTF kongressen 2015 Motionssvar NTF kongressen 2015 Svar från NTF:s styrelse på SMC:s motion Säkrare räcken för oskyddade trafikanter SMC har i sin motion lyft fram ett mycket allvarligt problem som handlar om räcken, dess

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B;

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; beslutade den 16 februari 2011. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 7 och 12 förordningen (1998:978) om trafikskolor. TSFS 2011:20

Läs mer

Vägtrafikolyckor. Handledning vid rapportering

Vägtrafikolyckor. Handledning vid rapportering Vägtrafikolyckor Handledning vid rapportering Titel: Vägtrafikolyckor, handledning vid rapportering Författare: Kristina Mattsson, Anci Ungerbäck, Transportstyrelsen, väg- och järnvägsavdelningen Publikation:

Läs mer

Ökad säkerhet på motorcykel och moped. Gemensam strategi version 2.0 för åren 2012-2020

Ökad säkerhet på motorcykel och moped. Gemensam strategi version 2.0 för åren 2012-2020 Ökad säkerhet på motorcykel och moped Gemensam strategi version 2.0 för åren 2012-2020 Kontaktuppgifter Moped och Motorcykelbranschens Riksförbund 070-206 53 82 wwww.mcrf.se NTF 08-705 59 00 www.ntf.se

Läs mer

Ditt barn i trafiken... livsviktig information till dig som förälder

Ditt barn i trafiken... livsviktig information till dig som förälder Ditt barn i trafiken...... livsviktig information till dig som förälder NTF Sörmland Barns utveckling Förr utgick vi från ett vuxet bilist perspektiv och trodde att vi kunde träna barn till ett trafiksäkert

Läs mer

Simklubben Elfsborgs policy gällande TRAFIKSÄKERHET

Simklubben Elfsborgs policy gällande TRAFIKSÄKERHET Simklubben Elfsborgs policy gällande TRAFIKSÄKERHET samt riktlinjer för att säkra miljövänliga transporter i samband med träning, tävling och läger (Reviderad 2012-11-14) 1 Denna trafiksäkerhetspolicy

Läs mer

PSYCHOLOGICAL AND MEDICAL ASSISTANCE FOR SAFE MOBILITY (PASS)

PSYCHOLOGICAL AND MEDICAL ASSISTANCE FOR SAFE MOBILITY (PASS) PSYCHOLOGICAL AND MEDICAL ASSISTANCE FOR SAFE MOBILITY (PASS) En tvärvetenskaplig modell för stöd åt och för att säkra den mobila kompetensen i Europa. 1 1. Förutsättningar 2. Nivåer för säkring och förbättring

Läs mer

Ett tryggare Tidaholm 2011-2014. Handlingsplan för kommunens skade- och olycksfallsförebyggande arbete

Ett tryggare Tidaholm 2011-2014. Handlingsplan för kommunens skade- och olycksfallsförebyggande arbete Ett tryggare Tidaholm 2011-2014 Handlingsplan för kommunens skade- och olycksfallsförebyggande arbete Innehåll 1 Inledning... 3 Syfte... 3 Vision... 3 Övergripande mål... 3 Organisation... 3 Uppföljning...

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och

Läs mer

Trafiksäkerhetsprogram för Stockholms stad Del 1 Analys av befintlig trafiksäkerhetssituation

Trafiksäkerhetsprogram för Stockholms stad Del 1 Analys av befintlig trafiksäkerhetssituation 2007-12-14 Trafiksäkerhetsprogram för Stockholms stad Del 1 Analys av befintlig trafiksäkerhetssituation Kontaktpersoner: Anna-Sofia Welander Telefon 08-508 26 194 anna-sofia.welander@tk.stockholm.se Erika

Läs mer

Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län

Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län Minnesstolpar från konferens Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län Bakgrund Vägverket Region Stockholm bjöd tillsammans med NTF Stockholms län, Sveriges Kommuner och Landsting samt Stockholms

Läs mer

Drift och underhåll för cyklisters säkerhet

Drift och underhåll för cyklisters säkerhet Drift och underhåll för cyklisters säkerhet Anna Niska NVF-seminarium Silkeborg, 4 juni 2015 Nollvisionen En förlåtande vägmiljö Photo: Hejdlösa bilder (vänster), Mikael Andersson (höger) Foto: Krister

Läs mer

reflexer Visa dig med

reflexer Visa dig med Reflexer måste bytas ut Reflexer håller inte hur länge som helst. Den normala livslängden är ungefär tre år. Förmågan att reflektera påverkas negativt av smuts, repor och andra skador. Därför måste reflexerna

Läs mer

reflexer Visa dig med

reflexer Visa dig med Reflexer måste bytas ut Reflexer håller inte hur länge som helst. Den normala livslängden är ungefär tre år. Förmågan att reflektera påverkas negativt av smuts, repor och andra skador. Därför måste reflexerna

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Övningsfrågor till utbildare av AM-elever ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Inledning. Utbildning till AM-körkort ska ske på moped. Under vissa förutsättningar kan Transortstyrelsen. fordonstyp, t.ex. mopedbil.

Inledning. Utbildning till AM-körkort ska ske på moped. Under vissa förutsättningar kan Transortstyrelsen. fordonstyp, t.ex. mopedbil. Inledning För att kunna köra fordon i trafiken måste du vara riskmedveten. Vid en olycka är det stor risk att du kan få allvarliga skador. Det är därför viktigt att du kan de regler som gäller i trafiken

Läs mer

Hur gör man? Handledning för dig som skall arbeta med Nationell och regional samling. NATIONALFÖRENINGEN FÖR TRAFIKSÄKERHETENS FRÄMJANDE

Hur gör man? Handledning för dig som skall arbeta med Nationell och regional samling. NATIONALFÖRENINGEN FÖR TRAFIKSÄKERHETENS FRÄMJANDE Hur gör man? Handledning för dig som skall arbeta med Nationell och regional samling. NATIONALFÖRENINGEN FÖR TRAFIKSÄKERHETENS FRÄMJANDE Hur gör man? Goda råd & tips på upplägg vid besök hos aktör Nationell,

Läs mer

Nytt europeiskt körkort för ökad säkerhet, trygghet och fri rörlighet

Nytt europeiskt körkort för ökad säkerhet, trygghet och fri rörlighet EUROPEISKA KOMMISSIONEN MEMO Bryssel den 18 januari 2013 Nytt europeiskt körkort för ökad säkerhet, trygghet och fri rörlighet Den 19 januari 2013 kommer ett europeiskt körkort som en del av ikraftträdandet

Läs mer

När du ska korsa en gata

När du ska korsa en gata När du ska korsa en gata Information från Örebro kommun I den här broschyren finns exempel som beskriver hur du som går, cyklar eller kör ett fordon ska bete dig vid olika typer av korsningar enligt trafiklagstiftningen.

Läs mer

Cykelhjälmsanvändning i Stockholms län

Cykelhjälmsanvändning i Stockholms län Cykelhjälmsanvändning i Stockholms län En observationsstudie utförd vid cykelstråk och grundskolor i fem kommuner Jennie Averby Nils-Anders Welander RAP. 1 Maj 2009 2 3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING

Läs mer

Undersökning om motorcyklisters inställning till hastighet och acceptans av hastighetsgränser

Undersökning om motorcyklisters inställning till hastighet och acceptans av hastighetsgränser Undersökning om motorcyklisters inställning till hastighet och acceptans av hastighetsgränser Slutrapport 2013 Maria Nordqvist, Sveriges MotorCyklister, SMC Nils-Petter Gregersen, Statens väg- och transportforskningsinstitut,

Läs mer

Länsstyrelsen, Västernorrlands avsiktsförklaring vad gäller trafiksäkerhet, reviderad 2007-11-30

Länsstyrelsen, Västernorrlands avsiktsförklaring vad gäller trafiksäkerhet, reviderad 2007-11-30 1(5) 2007-11-30 258-17308-07 Länsstyrelsen, Västernorrlands avsiktsförklaring vad gäller trafiksäkerhet, reviderad 2007-11-30 Länsstyrelsens avsikt Länsstyrelsen arbetar såväl i sin myndighetsutövande

Läs mer

CYKEL LIV om cyklar, hälsa och utrustning

CYKEL LIV om cyklar, hälsa och utrustning CYKEL LIV om cyklar, hälsa och utrustning Du är smart Vilken typ av cyklist är du? Gillar du att ta i så att det känns i hela kroppen eller glider du hellre fram utan brådska, med solen i ansiktet och

Läs mer

Nollvision för tonåringar i trafiken

Nollvision för tonåringar i trafiken Nollvision för tonåringar i trafiken Utopi eller möjlighet? Nils Petter Gregersen Omslagsfoto: Författaren 2 Förord Den här boken är framtagen i samarbete mellan Trygg Trafikk i Norge och NTF i Sverige.

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Trafiksäkerhet i bussbranschen

Trafiksäkerhet i bussbranschen Trafiksäkerhet i bussbranschen Sammanställning av enkätsvar från bussföretag i Stockholms län Anna-Sofia Holmquist November 2000 2000 Notat 11 Förord Under hösten 2000 har NTF Stockholms län genomfört

Läs mer

Dialogunderlag moped För viktiga samtal om alkohol, droger och mopedkörning

Dialogunderlag moped För viktiga samtal om alkohol, droger och mopedkörning 1 Dialogunderlag moped För viktiga samtal om alkohol, droger och mopedkörning Fullskärmsläge Tryck + för fullskärmsläge. Vänsterklicka för att bläddra framåt, högerklicka för att bläddra bakåt. Tryck för

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Övningsfrågor till utbildare av AM-elever ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende. Henrik Petzäll Trafikkontoret

Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende. Henrik Petzäll Trafikkontoret Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende Henrik Petzäll Trafikkontoret VISION Attraktiv cykelstad för alla Attraktiv cykelstad Tillgång till cykelbanor Trivsamma, trygga, rena & snygga cykelvägar

Läs mer

Trafikdiplomerad skola

Trafikdiplomerad skola 2012-09-21 Miljö - Hälsa - Trafiksäkerhet Trafikdiplomerad skola Att arbeta långsiktigt med trafiksäkerhet är avgörande för vilken effekt trafikundervisningen har. Det är det lilla arbetet i vardagen som

Läs mer

Polisens trafiksäkerhetsarbete. Bengt Svensson, Poliskommissarie, Polisens Utvecklingsavdelning

Polisens trafiksäkerhetsarbete. Bengt Svensson, Poliskommissarie, Polisens Utvecklingsavdelning Polisens trafiksäkerhetsarbete Bengt Svensson, Poliskommissarie, Polisens Utvecklingsavdelning 1 Polisens nya organisation 1 RPC SÄRSKILDA UTREDNINGAR INTERNREVISION RPC 16 REGIONER / AVDELNINGAR IT HR

Läs mer

Yrkeshögskoleutbildning med nationell kursplan Trafiklärare. Plan över yrkeshögskolepoäng för utbildning till trafiklärare

Yrkeshögskoleutbildning med nationell kursplan Trafiklärare. Plan över yrkeshögskolepoäng för utbildning till trafiklärare Yrkeshögskoleutbildning med nationell kursplan Trafiklärare Plan över yrkeshögskolepoäng för utbildning till trafiklärare Kunskapsområde Trafiklärare Kurs Yrkeshögskolepoäng Arbetsmiljö och ansvar 12 Fordonssäkerhet

Läs mer

NTF SKÅNES MARKNADSUNDERSÖKNING SKOLSKJUTS 2000

NTF SKÅNES MARKNADSUNDERSÖKNING SKOLSKJUTS 2000 NTF SKÅNES MARKNADSUNDERSÖKNING SKOLSKJUTS 2000 Cecilia Mallard Augusti 2000 1. BAKGRUND Hösten 1999 genomförde NTF Skåne en undersökning i tio kommuner vad gäller säkerheten i samband med skolskjutsar.

Läs mer

Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar

Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar Resultat av observationer 2003 Kjell Cronvall September 2003 2003 Notat 0302 Förord NTF Stockholms län har i samarbete med Yrkestrafikrådet 1 studerat

Läs mer

Trafikverkets arbete med fotgängare

Trafikverkets arbete med fotgängare Trafikverkets arbete med fotgängare Vad gör Trafikverket när det gäller fotgängare? Vi gör en hel del men vi gör även en hel del för lite. Vi kan göra mer Uppmärksamma fotgängares skaderisker Uppmärksamma

Läs mer

Regler att tillämpa för tjänsteresor i NTF Sörmland

Regler att tillämpa för tjänsteresor i NTF Sörmland Regler att tillämpa för tjänsteresor i NTF Sörmland Till grund för tjänsteresor i NTF Sörmland finns: Resepolicy för NTF Sörmland, fastställd av NTF Sörmlands styrelse, samt NTF Sörmlands mötespolicy.

Läs mer

Resepolicy för NTF Uppsala län

Resepolicy för NTF Uppsala län September 2006 Resepolicy för NTF Uppsala län Omfattning Denna policy och tillhörande bilagor gäller alla resor som företas i tjänsten eller i NTF Uppsala läns namn. Avsteg från policyn kan göras efter

Läs mer

Cykelstrategi. Cykelstrategi. för Falköpings kommun

Cykelstrategi. Cykelstrategi. för Falköpings kommun Cykelstrategi för Falköpings kommun Innehållsförteckning Inledning 3 dokument 3 Nulägesanalys 4 Vision Falköping som cykelkommun 6 Åtgärdsområden 6 Infrastruktur 6 Säkerhet och trygghet 7 Drift och underhåll

Läs mer

Slutrapport Skyltfonden projekt EK 50A 2008: 4805. Pilotprojekt av MC-förares synbarhet genom användning av reflexväst

Slutrapport Skyltfonden projekt EK 50A 2008: 4805. Pilotprojekt av MC-förares synbarhet genom användning av reflexväst Slutrapport Skyltfonden projekt EK 50A 2008: 4805 Pilotprojekt av MC-förares synbarhet genom användning av reflexväst Helena Hellstén Helsäker Konsult AB i Förord Studien Pilotprojekt av MC och mopedförares

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i trafikförordningen (1998:1276); SFS 2001:753 Utkom från trycket den 30 oktober 2001 utfärdad den 18 oktober 2001. Regeringen föreskriver att 3 kap. 6,

Läs mer

Alkolås efter rattfylleri

Alkolås efter rattfylleri Alkolås efter rattfylleri Att bli fråntagen körkortet är svårt för de flesta. Om man dessutom behöver det i arbetet kan situationen bli extra besvärlig. Det finns dock en möjlighet att få fortsätta köra,

Läs mer

Skärpt i trafiken. - Trafik för lärare

Skärpt i trafiken. - Trafik för lärare - Trafik för lärare Målsättning Målsättningen är att åskådliggöra för unga hur viktigt det är att vara uppmärksam i trafiken. Förutom att man behöver känna till och följa trafikregler behöver man även

Läs mer

Tips om hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan

Tips om hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan 1(7) Tips om hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Introduktion Flera projekt, i en lång rad länder, har genomförts för att se på hur barns skolvägar kan bli säkrare,

Läs mer

Kommunala trafiksäkerhetskrav på skolskjutstransporter

Kommunala trafiksäkerhetskrav på skolskjutstransporter Kommunala trafiksäkerhetskrav på skolskjutstransporter 1. Vilken/vilka skolskjutsformer använder ni i er kommun? Upphandlad skolskjuts (använd endast frågorna under rubrik 2) Buss i linjetrafik (använd

Läs mer

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Policy för handikappfrågor Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Utgångspunkter och värderingar Människors lika värde är den grundläggande utgångspunkten för samhällets utformning.

Läs mer

Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar

Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar Resultat av observationer 24 Kjell Cronvall Juni 24 24 Rapport 42 Förord NTF Stockholms län har i samarbete med Yrkestrafikrådet 1 studerat bilbältesanvändningen

Läs mer

TITTA! EN TILL SOM JUST LÄRT SIG GÅ! KAMPANJEN FÖR ETT VETTIGARE SÄTT ATT RÖRA SIG I GÖTEBORGSTRAFIKEN

TITTA! EN TILL SOM JUST LÄRT SIG GÅ! KAMPANJEN FÖR ETT VETTIGARE SÄTT ATT RÖRA SIG I GÖTEBORGSTRAFIKEN TITTA! EN TILL SOM JUST LÄRT SIG GÅ! KAMPANJEN FÖR ETT VETTIGARE SÄTT ATT RÖRA SIG I GÖTEBORGSTRAFIKEN Det går knappast att öppna en tidning eller sätta på teven utan att larmrapporterna strömmar ut vi

Läs mer

Alkolås efter rattfylleri

Alkolås efter rattfylleri Alkolås efter rattfylleri 2 Att bli fråntagen körkortet är svårt för de flesta. Om man dessutom behöver det i arbetet kan situationen bli extra besvärlig. Det finns dock en möjlighet att få fortsätta köra,

Läs mer

Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta

Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta 9 Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta FÖR VÅRA BESLUTSFATTARE har den välbekanta trion skola, vård och omsorg närmast blivit ett mantra. Själva tycker vi att det saknas ett ord kollektivtrafik.

Läs mer

Kommunerna och Nollvisionen

Kommunerna och Nollvisionen Magnus Andersson Kommunerna och Nollvisionen Trafiksäkerhetspolitik i Sveriges 10 största kommuner Cajoma Consulting 2004 1 Cajoma Consulting, Uppsala, 2004 Omslagsbild: Malgorzata Sheiki-Binkowska Fotografier:

Läs mer