POLMAGASINET #3/2013 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "POLMAGASINET #3/2013 1"

Transkript

1 Polmagasinet Uppsala Politicesstuderande nummer 3 år 2013 POLMAGASINET #3/2013 1

2 Ordföranden orerar Redaktörerna raljerar Innehåll: Polmagasinet #3 INNEHÅLL I Hej på er kära recentiorer, som nu äntligen börjat stadga er i Uppsalalivet. Kul att se er igen efter sommaren t3:or och t5:or! Roligt att äntligen få träffas, alla t7:or som varit på utbytesår eller tagit uppehåll, och alla masterstudenter som även ni är nya i Uppsala. Jag är er ganska nyvalda ordförande. Ett uppdrag som hittills varit otroligt givande och varierande. Som ordförande får man en bra överblick över föreningens aktiviteter och det märks att det är mycket på gång nu. Att engagemanget är så stort och brett gör det otroligt roligt och lätt för oss i styrelsen att leda UPS. Vare sig det handlar om att vara aktiv inom något utskott eller gå på mitterminsfesten så bidrar ni till att göra UPS till den aktiva och mångfacetterade förening som det är. Tack för det! Något som gjort mig extra glad var att se hur väl de internationella studenterna blev integrerade i insparken. Det är något vi alla kan vara riktigt stolta över. Många av oss kommer att göra utbyten och kanske har vi nu sått frön till ett lika bra välkomnande för vår del. Skepp o hoj! Äntligen har vi rott iland terminens första upplaga av Polmagasinet! Vi har, till vår stora glädje, haft en enorm uppslutning på våra möten hittills. Vi har kunnat välkomna såväl taggade reccar som gamla och nya t3:or till redaktionen. Du som ännu inte hittat in i tidningsvärlden, men som är sugen på att testa rollen som Jan Guillou eller Peter Wolodarski, är varmt välkommen till nästa möte. I skrivande stund är båda redaktörerna mitt uppe i Fredsoch konfliktstudier och tidningen har varit ett välkommet avbrott i tragglandet av teorier, begrepp och konfliktanalyser. Numret du håller i din hand innehåller som vanligt allt mellan himmel och jord. Och vad har egentligen Platons himmel och Aristoteles jord för koppling till att vara nykomling i Uppsala? Svaret finner ni i Agnes krönika på sidan sju. I detta nummer rapporterar vi även från Västbanken där en av våra skribenter träffat den palestinske jordbrukaren Abed. Läs om hur han hanterar konflikten och hur den påverkar hans liv på sidan tio. 4-5 ANSLAGSTAVLA: Hallå där...! Vad är polkand? Vykort från världen 6-7 POLKAND: Insparken i bilder och Recceundersökning 8-9 Polmagasinet testar: Uppsalas Klubbliv INTERNATIONELLT: En enkel man - på plats i Palestina 10 För mig har hösten i dess första skede handlat om att stadga mig i rollen som ordförande. Därutöver har det handlat mycket om planeringen inför ombyggnationen av lokalerna på G:a Torget samt bristen på tillgång till de föreläsningslokaler som behövs för de stora klasser vi har inom vårt program. Dessa frågor, tillsammans med institutionens ekonomiska situation, kommer att dominera min agenda under verksamhetsåret. Njut nu av detta nummer av vår alldeles egna, prisbelönta tidning. Jag hoppas att vi ses på något av UPS:s evenemang; eller varför inte på ett styrelsemöte? Du vet väl att dessa är öppna för alla medlemmar och att du där har yttranderätt. När och var hittar du i kalendern på vår hemsida. Allra senast hörs vi i nästa nummer! Er ordförande, Mikael Maerker Ett annat hett ämne vi tar itu med är jämställdhet, mer precist hur jämställdheten ser ut på nationerna. I huvudreportaget kan du ta reda på hur dessa jobbar med jämställdhet och hur det kan komma sig att relativt få kvinnor innehar en kuratorspost. Det må vara länge sedan hon eldade upp pengar i Almedalen, men Gudrun Schyman är en ständigt aktuell och ibland kontroversiell politiker som inte duckar för jämställdhetsfrågor. På sidan 16 pratar hon om valet, jämställdhet och varför feminister är arga. I denna upplaga finns något för alla. Så sätt dig ner, ta en kopp varm dryck och njut av Uppsalas bästa studenttidning! Era redaktörer, Joakim Hessling och Jessica Johansson Huvudreportage: Hur ser jämställdheten ut på nationerna? Polmagasinet möter: Gudrun Schyman REPORTAGE: NSA ser dig 16 ANSVAR IG UTGIVAR E Joakim Hessling Ordförande, REDAKTÖR Joakim Hessling REDAKTÖR Jessica Johansson LAYOUT Joakim Hessling Jessica Johansson Omslag Foto: Andreas Sundell DESSUTOM MEDVERKAR Therese Almbladh Ellen Axenborg Louise Bergstrand Agnes Carlsson Elin Dellås Kajsa Edholm Alexander Fredman Linn Hollanti Julia Karlsson Johan Larsson Carl Lindberg Jesper Lindqvist Johanna Nuder Josefin Pasanen Ellen Röllgårdh Isabelle Skareng Andreas Sundell Ida Vanhainen Fredrica Werner Kristin Åkerlund TRYCKERI Exakta Tryckeri, Malmö UPPLAGA 250 ex KOMMENTARER OCH IDÉER? Mejla oss på Polmagasinet är en politiskt obunden tidning som publiceras av Uppsala Politicesstuderande. Den utkommer med fyra nummer per år. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insänt material och tar inget ansvar för ej beställt material. 20 bildreportage: Välkommen till vår betong 21 KULTUR: Google Trends 22 Vad händer sen? Josefin på London School of Economics 2 POLMAGASINET #3/2013 POLMAGASINET #3/2013 3

3 ANsLAGSTAVLAN Foto: Julia Karlsson Styrelsen HT13 I en annan del av MUPS (MediaUPS): I vanlig ordning sänder Sen lunch med PK sina program varje onsdag kl 18, FM 98,9 Studenradion. Finns även på Bonjour à tous! Vykort från världen Fr v bakre: Hugo Horstman (Spolen), Bijan Yousefi (Radio), Samuel Hedén Gynnå (Kassör), Mikael Maerker (Ordf.), Emil Bengtsson (Kontaktutskottet), Joakim Hessling (Polmagasinet). Fr v främre: Jessica Johansson (Polmagsinet), Sara Thompson (Utbildningsrådet), Sara Sjöberg (KoMa), Louise Bergstrand (Sekreterare), Jasmina Adabaniyan (Vice ordf.), Agnes Fälldin (Interpol), Amanda Eriksson (Webb), Eleonor Lefvert (Reccerepresentant). Ej närvarande: Sarah Hillbert (Foken). Hallå där! Vad är Polkand? TEXT OCH FOTO: LINN HOLLANTI OCH KAJSA EDHOLM Du har väl inte glömt bort att du som medlem kan söka pengar ur UPS projektpott? Kontakta ordförande för mer information! uppsalapolitices.se Denna termin studerar jag på Institut d Études Politiques de Paris, även kallat Sciences Po. Genom att skolan så tursamt ligger i det sjunde arrondissementet är den väl placerad i mitten av den franska stadskärnan. Paris i sig är en mycket historisk och politiskt laddad stad, hem för fler än sex (!) omvälvande statsförändringar sedan år 1789, och med status som en central aktör i den nutida världshistorien. Så att gå runt i Paris får en verkligen att öppna ögonen och göra jämförelser med det svenska sociopolitiska livet. Förutom detta bidrar Paris även till att du fullkomligen exploderar av kulturella intryck och av saker att göra. Det finns det många bra alternativ för oss studenter och de många studentorganisationer som är verksamma på skolan bidrar verkligen till att du har ett mycket omfattande schema under din tid på Sciences Po. Vi ses till våren! /Joel Viegård, T5 Zenon Grajek, pensionär - Pulka? Det är något man drar. Lisa Johansson, pensionär - En högre lärarexamen Linus Rådman, arbetar med säkerhetsfrågor inom Försvarsmakten - En grej till en pool. Hola! Det är sant som det sägs att spanjorerna gärna gör saker lite senare. Äter, sover, festar, börjar universitet. Höstterminen i Salamanca satte inte igång förrän sista veckan i september, vilket gav ett långt sommarlov men blir lite jobbigt när sluttentorna infaller flera veckor efter att vårterminen i Uppsala hunnit börja Som tur är går det med omtänksamma lärares hjälp att bli klar i förväg och förhoppningsvis kan jag lyckas ta mig hem till Uppsala åtminstone nästan i tid till terminsstart. Salamanca är en vacker liten studentstad med ett av Europas äldsta universitet och (enligt egen utsago) Spaniens vackraste Plaza Mayor. Det är lätt att trivas när man fortfarande kan gå barbent i oktober och varenda bar serverar tapas med tillhörande dryck som är billigare än att värma en matlåda på Carolina Rediviva Men för en inbiten Uppsalaälskare är det svårt att inte känna en gnutta FOMO (se urban dictionary om du inte är bekant med uttrycket) vid tanken på allt fint som väntar på hemmaplan. Vi ses i vår! / Maja Nihlmark, T5 4 POLMAGASINET #3/2013 POLMAGASINET #3/2013 5

4 Polkand SVENSKA KLASSIKER I BILDER FOTO: JULIA KARLSSON RECCEUNDERSÖKNING text och statistik: Ellen röllgårdh, johanna nuder, isabelle skareng och johan larsson När insparkslåten tystnat och VM-tröjan åkt längst in i garderoben, är det kanske dags att ta reda på vilka den nya generationens pol kandare är. Traditionsenligt bjuder därför Polmagasinet på årets recceundersökning. Insparksveckan och kursen politisk teori är redan historia, verkligheten har börjat. Rutinerna är här och mellan PM-skrivande, sopplunch på VG och pubrundor handlar 28 procent på ICA-väst. (För tre av våra kursare var det dock viktigt att markera att Coop är det enda som gäller, trots att det inte var ett av svarsalternativen ) Du recce! Där på föreläsningen, när du tittar dig omkring, vem sitter bredvid dig? Din granne är troligtvis en 20,5 år gammal tjej från Stockholm. Hon gick Samhällsinriktning på gymnasiet och under hennes extraordinära sabbatsår har hon hunnit med att backpacka i Asien, plugga franska och se på tv. Hennes föräldrar är födda i Sverige och är akademiker. Många äger dessutom ett eget (framgångsrikt) företag. Din föreläsningsgranne lyssnar hellre på Hermansson än på Tralau, med 58 procent vann Herr Hermansson omröstningen om favoritföreläsare under politisk teori. På fritiden gillar polkand-reccen att bygga muskler och gå på skogspromenader. En tredjedel av reccarna föredrar att sitta på café och filosofera framför att plugga. Vilket kanske också kan tydas ur det faktum att endast 10 procent är politiskt aktiva. Men politik får man förmoda vara intressant för årets reccar och de hade röstat fram en allians bestående av Miljöpartiet, Feministiskt Initiativ och Moderaterna om det var val idag. Om 20 år vill en tredjedel vara sakkunniga på UD. Det finns även en tydlig tendens att slå sig ner i Provence och starta Bed and Breakfast efter en diplomatkarriär. Kreativitet och mer unika tankar står också att finna. Formuleringar som trisslotter är underskattat, skapa fred och skogsbruk finns också med bland framtidsplanerna. Och så till sist. Årets nya polkandare är ett gäng rejäla frukostätare havregrynsgröt är helt klart mest poppis. Reccekrönika: Rasmus och insparksbubblan E n varm augustidag var jag förvandlad till Rasmus på luffen. Rasmus hade precis varit på Myrorna och köpt en ny outfit tillsammans med de nyfunna vännerna i Astrid Lindgrengruppen, och var nu redo för en dryg veckas drillande i student- liv. Han var osäker, lite rädd - och stressad. Han var en nybakad gymnasiestudent, yngst i insparksgruppen. Familj, vänner och marsvin förstod att han skulle börja läsa något politiskt. Ett program där man kan bli allt eller ingenting, Astrid Lindgren eller Paradis-Oskar, Kofi Annan eller Jultomten. Ska man vara ärlig, (och det ska man ju - det är trots allt polkand och inte juridik vi läser) så var det även min första och andra tanke när jag i antagningsprocessen bestämde mig för att ge mig ut på luffen och flytta till Uppsala. Jag ville rädda världen, bli diplomat, kanske minister. Jag ville jobba hårt för det. Komplettera min utbildning med ideella aktiviteter, jobb, språk och extra högskolepoäng. Det som krävdes. Rasmus ville ordna fint i sitt CV, men den höga stressnivån var iögonfallande. Under insparken varvades skogsrave och flogstavrål med pubrunda och gasque. Framtida makthavare turades om att en efter en springa uppför en såpaindränkt presenning och fokus från framtiden flyttades till nuet. Platons UPP blev Aristoteles NU, och inget hade någonsin varit så fantastiskt. Insparkens slut blev dock början på en ångestladdad period. Dagarna innan den första föreläsningen gjorde jag allt för att hålla mig kvar i min insparksbubbla, där krav på flytande franska och SIDA-kontakter inte existerade, där personlighet kom före stil och bakgrund. Fotnot: 99 personer deltog i undersökningen. AXPLOCK UR RECCEUNDERSÖKNINGAR - EN TILLBAKABLICK - År 2012: Sju procent av reccarna väljer att kalla sig hen. Med hela 41 procent av rösterna skulle man kunna tänka sig en miljöpartistisk minoritetsregering och under insparken spred reccen endast platonsk kärlek. - År 2011: En tydlig stereotyp utkristalliserar sig i form av en tjej i 20-årsåldern, som kommer från Stockholm, röstar på miljöpartiet och drömmer om att åka på utbyte. - År 2009: 14 procent kan tänka sig en karriär som forskare inom politisk teori - den så kallade Tralau-effekten. Och inte minst efterlysningen, här kommer en efterlysning från en anonym kvinna som gav polarna en 5:a på snygghetsskalan speciellt den långa killen, med mörkt lockigt hår (flirtsmiley). Härmed uppmanar vi alla killar som känner sig träffade att infinna sig vid Universitetshusets trappa kl den 23 oktober. Redaktörerna har hittat konfidentiell information om vem denne Don Juan är, samt att han väntade på trappan - utan att den hemliga beundraren/beundrarinnan dök upp. Men ska jag vara ärlig, (och det ska man ju - det är trots allt polkand och inte juridik vi läser) så har tentaångesten och råd om nation- sengagemang, två månader in på ter- minen, ännu inte lyckats spräcka bubblan. Bubblan visade sig inte vara en fiktiv mur, utan en omfamning av nya otroliga människor som fått mig att inse att framtiden ska ta viss plats, men att nuets roll måste vara större. Agnes Carlsson 6 POLMAGASINET #3/2013 POLMAGASINET #3/2013 7

5 TEST Polmagasinet testar: Klubbliv text: linn hollanti, elin dellås och kajsa edholm foto: norrlands nation och birger jarl Snerikes En tisdagskväll i Uppsala stavas S-N-E-R-I-K-E-S. I det rosa slottet ryms tre dansgolv och lika många barer. Musiken som spelas är en blandning av nutida hits och låtar från gymnasietidens spellista. Du kommer garanterat kunna texten vilket är tacksamt för oss som hellre skriker med än försöker rullavåra stela akademikerhöfter. En öl är något dyrare än övriga nationspubar på St. Lars gatan. Men det handlar om kronor och den glada stämningen väger helt klart upp för det förlorade småskramlet. Vad gäller toabesök gäller det att ha framförhållning eftersom som kön, särskilt till damernas, kan vara lång. Om du letar efter någon att mysa till det med i höstmörkret finns en hel del att hämta på Snerikes. Här möts ni inte över djupa filosofiska samtal utan på dansgolvet. När du och kvällens strul tröttnar på att försöka överrösta musiken kan ni fuldansa till en sista Håkanlåt innan ni vinglar hem efter en lyckad kväll på Snerikes. Prisnivå: Storstark för 29 kronor. Garderobsavgift: Ja. Raggningspotential: Fest i ett rosa slott. Enough said! Toalettstatus: Långa köer och dåligt med toapapper. Toaletterna blir rätt snuskiga efter ett tag och drar ner det allmänna intrycket. Kalmar Den lilla nationen med det stora hjärtat, som de själva beskriver sig som. Efter att ha dansat sig svettig på ett fullt dansgolv kan testpatrullen inte annat än att hålla med. Här skymtades allt ifrån rutiga grungeskjortor och dr Martens till glittriga paljettoppar och magtröjor. En natt fylld av sexig disco, klassisk pianohouse och dagsfärsk techno innebar dansmoves som hade fått Loreen grön av avund. Kalmar är nationen som vågat nischa sig och som rör om i den annars så kommersiella nationsklubbgrytan. På gott och ont. Det härligt utstickande konceptet till trots kan inte testpatrullen efter några timmar låta bli att bli lite trött på de eviga trummaskinerna och oigenkännbara melodislingorna. Dock ett stort plus för källardansgolvet som bjöd på genuin undergroundkänsla! Pris: Storstark 28 kr. Shot 4 cl 47 kr. Garderobsavgift: Nej. Alltid gratis. Raggningspotential: Nja. Dansgolvet med sina inlevelsefulla men stundtals också något introverta dansande var motsatsen till köttmarknad. Toaletter: Förvånansvärt korta köer det lilla antalet toaletter till trots. Vid queerklubben Wilde hålls könsneutrala toaletter. Ibland kan tyngden från kurslitteraturen kännas överväldigande. När nu höstmörkret kryper allt närmare inpå, kan polkand-studenten behöva en liten time out och tänka på annat. Polmagasinet har därför gett sig ut bland civila uppsalabor, rökmaskiner och Håkanlåtar för att ge dig en liten guide till Uppsalas klubbliv. Birger Jarl Som student lever man i en liten bubbla av nationsliv och billig öl men visst har vi alla tänkt tanken att vi kanske skulle våga testa något annat, något från världen utanför. Då är det ju härligt att BJ har gratis inträde för studenter på fredagar. Det första man möts av efter den hyfsat smidiga garderoben är första dansgolvet. Musiken är det vanliga urvalet av dansvänlig festmusik. Tips från en van BJ-festare är att se upp med höjdskillnaderna på dansgolvet, och tänk två gånger innan ni börjar dansa i sofforna, även om det är lockande. Har ni som jag kommit fram till att höga klackar och konstigt placerade trappor inte är en vinnande kombination så finns hiphopgolvet en bit längre in. Här är något större, något mindre trångt och väldigt mycket mer grindande. Utöver lite annan musik, något glassigare lokaler och betydligt högre priser i baren är den största skillnaden mot nationerna stämningen och människorna. Här är uppklätt, lite yngre och möjligtvis lite mer peppad stämning, men främst bara annorlunda. Överlag en perfekt liten semester från nationerna. Kom ihåg att det är en civilkrog, så ingen ide att va där vid 20:30. Prisnivå: Inträde gratis för studenter på fredagar, annars hög prisnivå. Garderobsavgift: Överkomlig. Raggningspotential: Sannolikheten är stor att du hittar någon. Toalettstatus: Fräscha Stockholms nation Trots föreställningen att man helst sitter på Ghuben och njuter av en engelsk kvalitetsöl med P3:s senaste lista i högtalarna så kommer oundvikligen den torsdag då man beger sig till Stocken. Ståendes i en kö som ringlar sig runt kvarteret, bland ekonomer i klackar, jurister i märkeskavaj och en och annan övertaggad biolog.efter en ofta lång väntan kan man i alla fall glädjas åt en av uppsalas smidigaste garderober. Till barer och toaletter får man däremot räkna med längre väntan. En trappa upp hittar man Stockens främsta styrka, det stora dansgolvet. Musiken må vara förutsägbar men stämningen är taggad och dansa gör man. När man fått träningsvärk i vevarmen rekomenderas en trip ner för trappan till det smått impoviserade hiphopgolvet där lite andra kroppsdelar kommer i rörelse. Det skall erkännas att Stocken inte är stället där man hittar nya vänner. Tar någon kontakt med dig är det sannolikt att det är med andra motiv än vänskap i tankarna. Positivt är dock att är det ens mål med kvällen så är förutsättningarna goda, även om man kan riskera att få en dryg fisk på kroken. Sammanfattningsvis; Stocken har sina sidor men har sällan en dålig kväll där. Prisnivå: Överkommlig, även om 80 kr i inträde svider. Garderobsavgift : Ja. Raggnignspotential: Stor chans att du går därifrån med sällskap. Toalettstatus: Nya fräscha toaletter. När man fått träningsvärk i vev-armen rekomenderas en trip ner för trappan till det smått impoviserade hiphopgolvet... Norrlands När testpatrullen sent en lördagsnatt begav sig till Norrlands stod det gasque med 04-släpp på schemat. Kön för att komma in vittnade om ett bra tryck och stämningen var god. Till patrullens förtjusning var även den äldre delen av nationen öppen, varpå inte allt klubbande centrerats till de nyare mellanstadieliknande lokalerna. Tre dansgolv fanns till förfogande, varav det på ett framfördes livemusik av nationsorkestern. Uppklädda gasquebesökare blandades med partydjur och de förenades till ljudet av kommersiell klubbmusik. Testpatrullen hade gärna sett ett dansgolv som erbjöd något annat än topplistan på Spotify men med tanke på antalet händer i luften tycktes det ändå gå hem. Prisnivå: Storstark 28 kr. Shot 4 cl 48 kr. Garderobsavgift: Ja, tyvärr. Och tyvärr dubbelt upp då den något fåniga summan 12 kr efterfrågades. Raggningspotential: Bra. Framförallt om du är på jakt efter en vargtassdrickande likasinnad. Baren i nationens äldre del bör lyftas fram särskilt som raggningsställe. Toalettstatus: Som vilken annan klubb som helst klockan halv två på natten. Ganska sunkiga med andra ord. 8 POLMAGASINET #3/2013 POLMAGASINET #3/2013 9

6 internationellt En enkel man - vardagen i det palestinska ockuperade området TEXT och foto: ida vanhainen Jag tänker att det är märkligt att en man som Abed har suttit i fängelse för vad som klassats som politisk aktivism då han inte verkar särskilt politisk intresserad, utan snarare en enkel jordbrukande man med stor passion för sina grönsaker. - När jag var en pojke så byggde jag och min farfar ett soltak under mandelträdet där borta. När ingen såg oss brukade vi smita undan skördandet och gömma oss undan solens hetta ett tag. Han berättade fantastiska historier under de där dagarna. Abed vandrar iväg i sina tankar och tystnar med ett leende på läpparna. Innan vi avslutar intervjun insisterar Abed på att visa oss runt bland fälten. Bland prunkande rankor och frukttyngda grenar lever han upp som en yngling och alla problemen är som bortblåsta. Abed ger oss en handfull av solvarma plommon och tillägger allvarsamt. - Jag är en fredsam man utan något agg mot israelerna, vi är alla människor. Allt jag vill är att odla mina fält. Uppdelningen av de palestinska ockuperade områdena Israel-Palestina - en av vår tids mest långlivade konflikter. När man talar om situationen i regionen är det ofta svårt att inte ta ställning. Men hur mycket vet vi i västvärlden egentligen om det vanliga livet i det ockuperade palestinska området idag? Hur mycket präglas det av den politiska konflikten? Under min vistelse i landet intervjuade jag den palestinske jordbrukaren Abed Abed-Rabbeh för att öka förståelsen för hur vardagen kan se ut i det ockuperade området. När jag och min tolk anländer står Abed vid vägkanten och spanar oroligt mot två stora bulldozers som bullrande gräver sig fram genom naturen några hundra meter bort. De gräver ett avloppssystem mellan de två närliggande israeliska bosättningarna Gilo och Har Gilo. De två bosättningarna som Abeds mark ligger mitt emellan. Om någon vecka kommer de vara vid Abeds mark, om han får stanna då återstår att se. Så fort Abed får syn på oss tar hans gästvänlighet överhand över oron och han bjuder leende in oss på en kopp sött, doftande örtte. Vi sätter oss i skuggan av vinrankorna och han börjar berätta sin historia. Marken ingår i den palestinska byn Wallajah och den har tillhört Abeds släkt så länge någon kan minnas. Abed växte upp i en stor jordbrukarfamilj och fick tidigt lära sig vikten av att ta hand om marken. - Min farfar brukade säga mig att om du tar väl hand om dina odlingar, så tar de väl hand om dig. Och det var sant, på den tiden odlade vi allt här, zucchinis, oliver, mandlar och tomater långt större än de du hittar på marknaden idag. Det är enkelt att förstå varför marken är bördig, belägen mitt i den lummiga dalen omgiven av sötvattenkällor uppkommer den perfekta kombinationen mellan hetta och svalka. Trots detta syns resten av Wallajahs 2000 invånare inte till. Vi sätter oss i skuggan av vinrankorna och han börjar berätta sin historia År 1948 drogs den gröna linjen mellan de Israeliska och de Palestinska territorierna och 70 procent av byn isolerades på den andra sidan av linjen. Byns invånare, inklusive familjen Rabbeh tvingades flytta till närbelägna flyktingläger. Familjen fortsatte dock att återvända till fälten för att kultivera dem på dagtid. - Det var tuffa tider det, farmor sprang runt som en höna för att undvika att bli upptäckt av soldaterna som patrullerade området, säger Abed roat och kluckar av skratt. - Efter att mina föräldrar gått bort tappade mina bröder så småningom intresset för fälten, att odla tomater var inte lika lönsamt som att skaffa jobb inne i närbelägna Betlehem. Tillslut var jag den enda i min familj som fortfarande åkte hit om dagarna. Nu för tiden räcker pengarna jag får när jag säljer grönsakerna knappt till ett paket cigaretter. Trots det ångrar jag inte beslutet att fortsätta i min släkts fotspår. Efter Oslo-förhandlingarna 1993 delades Palestinska Västbanken in i områdena A, B och C, där A representerade full palestinsk kontroll, B palestinsk civil säkerhetskontroll i samarbete med israelisk militär säkerhetskontroll, och C full israelisk kontroll. Abeds mark hamnade i C vilket möjliggjorde stora förändringar beträffande markägande. Byns samtliga sötvattenkällor drogs om till de israeliska bosättningarna för att användas som badplats. För att bevattna sina fällt har Abed sedan dess behövt köpa vatten av israeliska tankbilar för nästan femhundra kronor i månaden. Då arbetet på fälten blev allt svårare tog Abed 1999 slutligen beslutet att permanent flytta till ägorna. Till en början bodde han i en liten stuga, men sedan den en natt under oklara omständigheter brann ned så har han tvingats flyttat in i den grotta som användes som vindskydd under skördesäsongen. En kall vinternatt satte Abed en dörr på grottans ingång, för detta fick han spendera en månad i fängelse då han saknade bygglov. Bild 1: Karta över muren vid Betlehem området. Byn al- Wallajah markerat med rött. (Källa PASSIA, Palestinian Academic Society for the Study of International Affairs.) Bild 2: Karta över nuvarande administrativ indelning av Västbanken. Abeds mark befinner sig till väster om Betlehem område A. (Källa PASSIA, Palestinian Academic Society for the Study of International Affairs.) 10 POLMAGASINET #3/2013 POLMAGASINET #3/

7 huvudreportage Krossade glastak på nationerna? text: ellen axenborg, fredrica werner, kristin åkerlund och kajsa edholm foto: andreas sundell Statistik: johan larsson och carl lindberg Hittills har det i den politiska debatten talats förhållandevis lite om jämställdhet. Polmagasinet har, i ett försök att bredda perspektiven, gett sig ut bland Uppsalas nationer för att ta reda på hur arbetet med jämställdhet ser ut. Existerar glastaken även här, eller är de redan krossade? Uppsala universitet är Sveriges äldsta universitet, grundat 1477 och har kommit att producera en rad nobelpristagare, statsministrar och medlemmar av Svenska Akademien. På den tiden var det bara män som fick utbilda sig, men nu, 536 år senare, skulle man vid första anblicken kunna tro att det var bara kvinnor. Siffran ligger på 70 procent kvinnor på universitet, men statistiken reflekterar inte situationen på våra nationer, som fortfarande domineras av män. Polmagasinet har tagit på sig den gedigna uppgiften att gå till botten med frågan varför inte fler kvinnor syns på de högsta posterna i nationerna. Våra reportrar har varit på alla nationer och pratat med kuratorer och jämställdhetsombud för att söka svar. Det finns inget krav på nationerna att ha en jämställdhetsplan, men många nationer har tagit fram sådana, och vissa har till och med jämställdhetsombud. Smålands nation har ett jämlikhetsombud som tar hand om alla frågor rörande diskriminering, bland annat diskriminering på grund av kön. Nationen jobbar utefter en antidiskrimineringspolicy i vilken det står att Smålands nation har som mål att främja jämn könsfördelning på nationen. 1Q Viktoria Lindqvist säger att jämställdhet är en stående punkt på alla möten och en löpande diskussion med ämbetsmännen, men tycker inte att nationen har problem med könsdiskriminering. Hon är en av tre kvinnliga kuratorer det här läsåret, men påpekar att hon själv upplever det som att de flesta nationer brukar variera män och kvinnor på den högsta posten. Restaurangchefen Johan bryter in i diskussionen med en något mer kritisk syn. Han berättar att man lite skämtsamt brukar skoja om att det finns fler med hans namn än kvinnor i nationens styrelse. Han jämför nationen idag med för tre år sedan när han själv var recentior och tycker att mycket har förändrats. Då var det vanligt med könsord och opassande skämt och han beskriver det som en hårdare miljö och en grov stämning. Detta är något han tycker att nationen är på väg bort ifrån. - Studentlivet har alltid varit manligt, säger Johan och tycker att det är på tiden att jargongen förändras. Kanske är det en utförlig policy och någon form av jämställdhetsämbete som krävs för nationslivet ska bli lika tillåtande för kvinnor. Hos Snerikes får vi veta att Kuratorskonventet går i sådana tankar och att de med hjälp av Uppsalas diskrimineringsombudsman planerar att utbilda nationerna i jämlikhetsfrågor och även erbjuda dem hjälp att ta fram egna policyer. Uplands nation har också ett jämställdhetsombud och sedan i våras dessutom ett jämställdhetsutskott. Där ligger fokus på att diskutera kring traditionerna, om vad som är schysst att ha kvar och vad som är förlegat ur ett jämställdhetsperspektiv. Utskotten behandlar inte bara jämlikhet mellan män och kvinnor, utan tar upp alla jämställdhetsfrågor. Nationens jämställdhetsombud Lukas Renklint uppfattar nationen som jämställd, och menar på att dessa frågor får ta mycket plats och diskuteras ofta. På Kalmars nation har man löst det så att 1Q är jämställdhetsombud. Mikael Gustafsson, som sitter som 1Q, uppfattar nationen som jämställd och faktum är att Kalmars är en av få nationer där fler kvinnor än män har varit kuratorer de senaste åren. Det återspeglar rättvist kvinnornas rådande majoritet på nationen. På Stocken är statistiken något dystrare. I år är samtliga tre kuratorer på Stockholms nation män och bortsett från förra verksamhetsåret då en kvinna var 1Q, var senaste året en kvinna var förste kurator Förste kurator Hugo Larsson beskriver nationsstrukturen som en pyramid där vissa prestigefulla ämbeten banar vägen till de högsta positionerna. Det krävs ett flerårigt engagemang i nationen - ofta som klubbverkare och spexansvarig. Dock slutar givetvis inte alla som haft en viktig position inom nationen slutar inom kuratelet. En uttalad ambition att bli kurator samt uppmuntran från äldre medlemmar spelar också en stor roll. På ämbetsmannanivå har kvinnorna en majoritet, men varför inte fler kvinnor söker sig längre kan Larsson inte svara på. Det 12 POLMAGASINET #3/2013 POLMAGASINET #3/

8 huvudreportage här är ett återkommande tema på de flesta nationer vi besöker, på mellannivå är det hälften män och hälften kvinnor, men på de högsta posterna har kvinnorna plötsligt försvunnit. En ledtråd kan vara att vissa specifika ämbeten är vanliga ingångsportar till 1Q, och på de flesta nationer är dessa poster också mansdominerade. Larsson är ödmjuk och menar att han i dagsläget inte kan säga att nationen är helt jämställd pågrund av det mansdominerade kuratelet. Han verkar påtagligt konfunderad över det faktum att inte fler kvinnor söker till kuratelet. På Östgöta nation ser vi liknande statistik. Av nationens medlemmar är kvinnorna något fler än männen. Utifrån dessa siffror skulle man kunna tänka sig en jämn könsfördelning inom kuratelet, men så är inte fallet och i nuläget är endast fjärde kuratorn kvinna. När Polmagasinet träffar Östgötas förste Könsfördelning på de nuvarande kuratorsposterna Fotnot: Detta avser de tre kuratorsposterna höstterminen Nationerna Norrlands och Västmanland-Dalarna saknar posten 3Q. kurator Daniel Hugestam för att försöka utreda detta återkommande mönster bland nationernas högst uppsatta, börjar vi med att prata om hur de olika ämbetena tilldelas. - Vem som helst kan söka till vad som helst. Sen finns det ju självklart vissa krav för varje post. Efter att nomineringsperioden är över, plockar valnämnden ut de kandidater den anser bäst lämpade för posten och därefter röstar landskapet, det vill säga alla nationens medlemmar. David berättar att Östgötas nation inte har något jämställdhetsutskott men att de aktivt jobbar med att motivera tjejer att söka sig till de högre posterna. - Vi jobbar inte med kvotering. Och i och med att ämbetena delas ut efter hur det röstas i valen så krävs det att tjejer faktiskt söker posterna. Det är något som nationen försöker uppmuntra till och David själv hoppas på en kvinnlig efterträdare till hans post som förste kurator. Han menar att man, om man vill undersöka nationens jämställdhet, får titta på hela kuratelet och inte bara på 1Q postens historia, då den kvinnliga närvaron är mycket mer utbredd bland de lägre ämbetena. Precis som i samtidens svenska näringsliv tycks det finnas ett oförklarligt glastak inmonterat i nationernas anrika takvalv. För trots att det på ämbetsmannanivå oftast är hälften kvinnor och hälften män så händer något på vägen till kuratelet. Helt plötsligt är många av kvinnorna borta, och trots att vi kan konstatera att det inte beror på något som nationerna aktivt gör, kan vi inte desto mindre svara på varför detta fenomen går igen på de flesta nationer. Idag är 42,4 procent av Sveriges chefer på lägre nivå kvinnor, ett procenttal som sakta börjar närma sig en jämnare fördelning. Dessvärre mörknar det ju längre uppför karriärstegen vi klättrar. Av den totala andelen VDposter och högre chefsämbeten i Sverige, sitter kvinnor på ynka 12 procent. Enligt en ny undersökning från fackförbundet Ledarna, kommer det att ta 18 år innan Sverige kan uppnå en jämn fördelning mellan män och kvinnor bland dessa högre chefsposter. Och mönstret går igen även på Uppsalas nationer. Med tre förstekuratorer av tretton, utgör kvinnorna bara en knapp fjärdedel av nationernas högst uppsatta ämbeten. Denna statistik reflekterar knappast ett universitet vars studenter utgörs av lite drygt 70 procent kvinnor. Idag ser vi en början på ett bra arbete med jämställdhet på många av våra nationer, men frågan måste problematiseras och tillåtas större plats om vi ska se mer jämt fördelade kuratel. Detsamma gäller för en mer jämställd arbetsmarknad. För att motivera en fortsatt ansträngning behöver vi en attityd som påminner oss om att vi faktisk inte är klara än. Vi måste inse att det inte räcker att förnöjt luta oss tillbaka och lita på att våra, så småningom välutbildade, högskolehuvuden löser saker och ting av sig För den som vill veta mer om feminism: Bloggar: och många fler.. Boktips: Under det rosa täcket av Nina Björk Rosa, den farliga färgen av Fanny Ambjörnsson Det andra könet av Simone de Bevaouir själva, att det faktiskt krävs ett kontinuerligt arbete och en konstant medvetenhet för att ta oss an dessa strukturer. Inte förrän vi gör det kommer saker och ting förändras. Inte förrän vi gör det kommer vi kunna dansa och skåla i splitter från ett krossat glastak på våra älskade nationer. För vi är, som sagt, faktiskt inte klara än. Krönika: Det är något konstigt U nder det snart gångna året har debatten om sexistisk reklam tagit ny fart. Kanske speciellt har American Apparels varumärke bespottats, men likaså många andra vars kampanjbilder beskylls för att porträttera sexism. Så sent som i början av hösten publicerade ägaren av en känd restaurang reklambilder av grov sexistisk karaktär och hamnade snabbt i ett inte allför smickrande rampljus. Kritiken tillbakavisades snabbt med invändningen att de var konst och att man var ledsen om de hade stött någon. En TV-kock kommenterade även debatten med ( ) att visa bilder på halvnakna kvinnor har gjorts i alla tider, det är inget konstigt med det!. Men jo, det är något konstigt med det. Det är något skevt i ett samhälle där sexistisk reklam säljer. Där kvinnor exponeras på ett sätt man aldrig skulle exponera män på. Där sexism kan avfärdas med en axelryckning. Det är något konstigt med detta och det måste ske en förändring. Förändring kan ske på flera sätt. Till att börja med så är det viktigt att markera mot de som uttrycker sexistiska åsikter eller exempelvis producerar sexistisk reklam. I dagens snabba internetbaserade diskussioner så görs ofta detta, vilket är bra och visar på engagemang. Det anförs ibland att det inte är reklammakarnas ansvar att avskaffa en sexistisk kultur, de tänker ju bara på vad som säljer. Det är just där problemet ligger. Genom att upprätthålla en sexistisk marknadsföringstrend så upprätthålls också bilden av att det är så samhället ser ut och att det är OK. Varför skulle inte upphovsmännen ha ett ansvar att dra sitt strå till stacken? Lagstiftning är ett annat medel som då och då kommer upp på agendan. Det är naturligtvis bra om samhället sätter ner foten, men man ska komma ihåg att lagstiftning kan vara ett trubbigt instrument och leda till knepiga tolkningsfrågor. Något som verkligen kan göra skillnad är, som i så många andra frågor, utbildning. Att arbeta med normkritiska perspektiv i flera ämnen är något som är vitalt för att jobba med inställningen till jämställdhet och sexism hos framtida generationer. Samhällskunskap, biologi och estetisk verksamhet är typiska sådana, där skolplanerna kunde utformas med mer utrymme för undervisning i och diskussion kring dessa frågor. För det är något konstigt i vårt samhälle. Och det måste tas på allvar. Carl Lindberg 14 POLMAGASINET #3/2013 POLMAGASINET #3/

9 porträtt Polmagasinet möter: Gudrun Schyman text: Elin dellås och kristin åkerlund Foto: julia karlsson Efter hennes sista mening bröts den högtidliga, nästan heliga tystnaden av ett öronbedövande dån från 145 par frenetiskt applåderande händer. Polmagasinet hade den otroliga turen att få ett par minuter med en något stressad Gudrun Schyman i Norrlands stökiga kök. E fter förra omgången av Feministiskt Initiativ och Schymans avgång 2011 är det dags igen. I april i år tillträdde hon åter som talesperson partiet. Innan de tidigare valen har det varit många som sagt sig vara positiva till att se F! i riksdagen. Men ändå har det inte blivit så. Har ni någon annorlunda taktik inför det här valet? - Vi kommer nog vara ganska uppfordrande och säga: ni som tycker att vi ska ta plats i riksdagen får faktiskt ta och rösta på oss den här gången. Ni som tycker om oss har röstat fel två gånger i rad nu kommer vi att säga. Ni har istället röstat på regeringsfrågan, vilket inte har resulterat i det ni ville. Feminister sa Ja, ni är jättebra, men nu gäller det att förhindra en borgerlig regering och trots detta blev det en borgerlig regering. Nästa val sa man Ja, ni är jättebra men nu gäller det att få bort den borgerliga regeringen och den borgerliga regeringen sitter ändå kvar. Man har gjort fel två gånger, nu får man göra rätt. Framförallt är det att förminska sig, tycker jag, att bara vara röstboskap åt den ena eller andra kanten. Det är att inte se kraften i demokratin och att inte sätta förändring på dagordningen. Skärpning nu, det är skarpt läge! Är det några frågor som inte varit lika aktuella i de tidigare valrörelserna som du ser som viktigare nu? - Ja, jag tror att vi är fler som ser mer. När det gäller rasismen, homofobin, löneskillnaderna och kvinnohatet så har allt blivit mycket tydligare. När vi bildades var det en väldig provokation att säga att vi inte lever i ett jämställt land och att det fanns rasism och homofobi, och även att uppmana människor att titta på lönerna. Det avfärdades då, men nu är kunskapen större. Delvis för att vi har funnits under den här tiden, men det har också blivit synligare i samhället. Ingen idag skulle säga att vi inte har någon strukturell rasism eller homofobi och att det bara rör sig om enskilda individer. Jag tror mycket på att denna ökade medvetenhetkommer att visa sig i valet. Hur ser du på meningsskiljaktigheter feminister emellan och mellan de olika partierna i den här frågan? - De traditionella partierna har med feminismenmen som ett tillägg. De har den inte som ideologisk utgångspunkt, vilket skiljer Feministiskt Initiativ från de övriga partierna. Det visar sig ju också i att de har olika lösningar. Man kan beskriva sakernas tillstånd på samma sätt men partierna har helt olika lösningar. Den borgerliga regeringens lösning på lönefrågan är ju att kvinnor ska välja andra jobb och det ändrar inte på något i grunden. Vi föreslår individualiserad föräldraförsäkring men det vågar inte de andra, inte Socialdemokraterna heller. Skillnaderna kommer mycket av att vi Man skulle aldrig säga till någon som är fackligt aktiv att du kan inte hålla på och bara vara arg har olika utgångspunkt. Har man den här maktfrågan som utgångspunkt ser man tydligare vad som behöver göras och då blir det mer radikala förändringar. Men sen får man ju samarbeta, det måste man i ett parlament. Då kommer Feministiskt Initiativ att samarbeta mer med de partier som står till vänster eftersom de har lättare att se strukturer. Har man superindividualism på dagordningen så blir det svårare, då har man svårare att se kraften i de strukturella reformerna. Som du säger så blir det en annorlunda feministisk kamp på högersidan gentemot vänstersidan, hur ser du på det och möjligheterna att förenas under samma mål? - Det bygger ju på en kunskap om att de här makstrukturerna som har att göra med kön även samverkar med klass. Majoriteten av världens och Sveriges fattiga är kvinnor så där finns onekligen en samverkan. Om man tittar på Vänsterpartiet till exempel, så vill inte de gå in med politiken och ändra lönerna så som vi vill göra, så det skiljer sig åt även där. Men i ett parlament får man förhålla sig ganska pragmatisk och samarbeta där det går att samarbeta. Historiskt i riksdagen är det ju Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Folkpartiet som tidigare varit bärare av förändringarna i HBTQ-politiken. Både Vänsterpartiet och Folkpartiet har varit mer radikala än Socialdemokraterna. Hur kan man bemöta kritiken som hävdar att feminister bara är arga? - Att göra något konstruktivt är att jobba politiskt. Genom att använda demokratin som verktyg och uppmärksamma denna fråga kan vi lämna stadiet av att bara vara arga, där det bara klassas somlöst tyckande -att behandla den här samhällskonflikten med samma allvar som andra. Man skulle aldrig säga till någon som är fackligt aktiv att du kan inte hålla på och bara vara arg. Det är ett uttryck för att man vill ändra på någonting och det är likadant med det här. Då ska vi använda de här demokratiska verktygen, gå in på de arenorna, men beskriva verkligheten utifrån det här perspektivet. Feminister kan ju ses som en grupp med ganska dåligt rykte. Tycker du att man från feministers perspektiv ska jobba på att förändra detta rykte? Behöver man det? Kan man det? - Jag tror att man får se det där för vad det är. Det är människor som inte vill argumentera,som bygger upp fiendebilder och så är det ju alltid när människor ställer sig i försvarsposition. Jag ser det mer som att om vi feminister jobbar på och argumenterar sakligt så kommer det med tiden att ändra sig. Blir vi dessutom en maktfaktor att räkna med så kommer många plötsligt säga att det där med feminism, det har vi haft länge på dagordningen och det är verkligen viktigt. Att få spendera en kväll bland engagerade människor som brinner för samma frågor som en själv är en härlig upplevelse. Att få göra det i sällskap av en eldsjäl som Gudrun Schyman väcker mycket tankar, frågor och funderingar. I den begynnande valrörelsens debatter har jämställdhetsdiskussionen inte tagit upp någon större plats, trots att en övervägande del av riksdagspartierna ser den rådande situationen som ett problem. Sittandes i ett rum bland 144 engagerade feminister undrar man varför, och i samtal och föreläsningar med Gudrun Schyman blir det tydligt att jämställdhetsfrågan innehåller många ämnen för diskussion och debatt. Det är ett tag kvar innan valkampanjerna startar på riktigt och det ska bli spännande att se om Gudrun får rätt i sin gissning att feminism och ifall Feministisk Initiativ får mer plats i debatten. Gudrun tipsar: Det lilla jämställdhetshäftet från Statistika Centralbyrån. 16 POLMAGASINET #3/2013 POLMAGASINET #3/

10 reportage NSA - kanske bara en lillebror TEXT: JESPER LINDQVIST Foto: LOUISE BERGSTRAND illustration: alexander fredman Tidigare i år avslöjade Edward Snowden hur amerikanska myndigheter övervakar amerikanska och andra länders medborgare. Polmagasinet reder ut NSA:s roll för att bringa klarhet. Edward Snowdens avslöjanden om massövervakning av den amerikanska myndigheten National Security Agency (NSA) väckte stor uppmärksamhet i somras. Medan Snowden jagades i öst gick debatten het i väst. Men på grund av hemlighetsmakeri, ett dussin program med lika många bokstavskombinationer, och ny teknik är många fortfarande förvirrade över hur övervakningen faktiskt har gått till. Folkrättsexperten Mark Klamberg hjälper till att reda ut skandalen och förstå varför detta sker just nu. I början av juni läckte Edward Snowden hemlighetsstämplad information om hur den amerikanska staten spionerar på amerikaner och omvärlden. Han blev direkt världens mest jagade man. Som taget ur en film flydde han först till Hong Kong och sedan till Moskva där han fick asyl. I USA är han åtalad för spioneri. Det uppmärksammade fallet från i somras där NSA visade sig ha samlat in metadata från telefonjätten Verizons miljoner kunder var ett av de första avslöjandena. Detta blev speciellt uppmärksammat eftersom NSA samlat in information om miljontals amerikanska medborgare. Den tolfte mars i år hölls en officiell utfrågning av USA:s nationelle underrättelsechef James Clapper. Den Demokratiske senatorn Ron Wyden frågade om NSA samlar in någon typ av data överhuvudtaget, om miljoner eller hundratals miljoner amerikaner. Svaret han fick var nej inte avsiktligt. Detta visade sig alltså vara falskt. Men insamlingen av amerikaners telefonuppgifter uppdagades egentligen redan 2006 av USA Today en upptäckt de fick Pulitzerpriset för. Problemet då var att de inte hade dokument att styrka uppgifterna utan bara en anonym källa. I och med Snowdens läckor av hemliga dokument har en rättsprocess kunnat sättas igång av ACLU (American Civil Liberties Union) för att se om övervakningen strider mot konstitutionen. Övervakningen hade alltså fortsatt från 2006, och i större skala. Men innan den elfte september 2001 gick utvecklingen åt andra hållet, enligt Klamberg. Det fanns en opinion i slutet av 90-talet som ville begränsa NSA:s befogenheter och tanken då var att FBI skulle titta inåt och NSA utåt. Men det var innan Efter elfte september blev inställningen att vi får aldrig låta det här upprepas. Så då rev man ner flera av de tidigare begränsningarna och gav i princip NSA fria tyglar när det gällde övervakning för att bekämpa terrorism. Det största problemet är att det blir någon form av självcensur På bred front prioriterade därefter USA och NSA säkerhet. Misstänkta terrorister sitter nu i fångläger på Guantánamobasen, dödas av drönare i Mellanöstern och kan enligt National Defense Authorization Act frihetsberövas på obestämd tid(gäller även amerikaner från 2012) - allt utan rätt till rättegång. De senaste avslöjandena om övervakning överraskade kanske därför inte många. Angående just övervakningen anser Klamberg ändå att NSA inte missbrukar sin makt. Man kan hitta exempel där det har gått fel men jag ser inga spår av att det är en totalitär stat man bygger upp. Klamberg målar helt enkelt inte upp en dystopisk bild av framtiden, men han ser en utveckling som han jämför med Benthams Panoptikon en fängelsekonstruktion där fångarna alltid riskerar att bli sedda och därför sköter sig. Eftersom staten inte tittar närmare på alla medborgare börjar kanske en del att välja bort avvikande beteenden för att inte hamna på radarn. Det största problemet som jag ser det är att det blir någon form av självcensur, att man begränsar vem man har kontakt med, avslutar han. NSA-skandalen har målats upp som en övervakningsskandal. Kanske har detta förvirrat en del eftersom det främst har handlat om insamling av metadata. Det har inte varit övervakning i klassisk mening menar Mark Klamberg, som jag möter för en intervju i Blåsenhus. När människor tänker på övervakning så tänker de på att man har en kamera som man spelar in med eller att man läser deras meddelanden eller att man avlyssnar dem, medan den moderna övervakningen tar reda på i vilket sammanhang en viss person är, vilken grupp, nätverk och så kartlägger man. Och det är vad skandalen främst har handlat om metadata och vad man kan göra med den. Metadata är egentligen data om data och det är detta NSA främst har tittat på. För till exempel ett telefonsamtal kan metadata vara ungefär allt förutom själva innehållet i samtalet. Dessa data kan alltså till exempel vara samtalets längd, var samtalets parter befinner sig och så vidare. NSA använder sig av flera program för att samla in olika typer av information, vilket har komplicerat skandalen. Ett av programmen, PRISM, samlar in metadata från de stora internetjättarna, till exempel Facebook, Google och Yahoo. Socialt liv och intressen blir därför enkelt att kartlägga. X-Keyscore, ett annat program, gör det ännu enklare att kartlägga individers liv. Genom detta dataprogram kan NSA beställa in information om vad du gör på internet från olika sorters källor; information från Facebook, , surfhistorik med mera enligt The Guardian. Detta är främst till för att kartlägga utländska medborgare utanför USA. För just denna grupp är restriktionerna färre för att titta igenom mer privat information som mailkonversationer. Marks Klamberg, Folkrättsexpert 18 POLMAGASINET #3/2013 POLMAGASINET #3/

11 Kultur Välkommen till vår betong TEXT OCH FOTO: Fredrica werner och ida vanhainen Kultur Trender i världens informationsmecka TEXT: carl lindberg grafik: google För att vara landets fjärde största stad är streetartscenen i Uppsala anmärkningsvärt liten. Under 90-talet blommade konstformen upp i staden med artistnamn som Dekis, Sagan och Ruskig, kända svenska målare som tog sina första stapplande steg på Uppsalascenen. Idag genomgår dock konstformen i Uppsala en regression till följd av kommunens restriktiva policy och det mesta tvättas bort. Konstverken på bilderna hittade vi under Fyrisåns broar och ut mot Stabby. För att idag få en glimt av fornstora dagar så bör man söka sig bortom statskärnan och ut i förorterna, där kreativiteten ännu flödar, närd av betong. Google. För de flesta är det en online-baserad sökmotor, varken mer eller mindre. Ett smidigt sätt att kamma det massiva informationsflöde som internet har utvecklats till. Varje dag ställs över en miljard frågor på 146 språk till Fru Google, som gör sitt bästa för att söka av nätet efter svar. Men Google är också ett multinationellt företag som på senare år kommit att utveckla IT-tjänster i rasande fart. De sitter på det ledande operativsystemet för smarta telefoner, internets mecka för videomaterial samt en rad andra innovationer. Det som gör Google speciellt är att deras verksamhet i mångt och mycket kretsar kring hantering av information. Många har också ställt sig frågan vad Google gör eller har möjlighet att göra med all den information som de besitter. Vetskapen om vad folk runtom i världen just nu undrar över kan användas till mycket. Att googla på sjukdomssymptom kan kartlägga epidemier, många sökningar på en viss produkt kan läsa av marknadstrender i rasande fart, och listan därtill kan göras lång. En av Googles mer intressanta tjänster är Google Trends, som lanserades för cirka ett år sedan. Det är en tjänst som möjliggör något som tidigare inte varit möjligt, att ta del av delar av Googles sökstatistik. För det är precis det man kan göra. I antingen listform eller en stilrent utformad grafisk version kan du snabbt se vad som är de just nu populäraste sökningarna i såväl USA som Indien. Just Indiens relation med Google utgör ett intressant studieobjekt för den med intresse för samhällsvetenskap. Utveckling för med sig både kunskap och teknologi, och som mätsticka för utveckling i dagens samhällen så anges ofta exempelvis tillgång till internetupp koppling. Endast tio procent av Indiens hushåll har permanent tillgång till internet, men statistiken förtäljer inte hur folks internetvanor ser ut. Internetcaféer och arbetsplatser kan vara nog så goda platser att surfa på. Det intressanta är just att titta på vad folk i exempelvis Indien googlar på. Det är precis som här hemma i stor utsträckning väder, vind och kändisar. Men det är också den senaste säsongen av den populära TV-serien Breaking Bad, mobiler från Blackberry, politikern Rahul Gandhi och inte minst cricket. Frågan är om inte Google potentiellt har fått ett till stycke information att lägga till sin digra bank: en slags komplimenterande mätsticka för utveckling. För det är en sak att ha en mobiltelefon och en helt annan att ha tid för de senaste amerikanska TV-serierna. Indien är som bekant ett land med stora klyftor mellan rika och fattiga. Därför är det oklart vad information om Google-sökningar kan ge oss, om vi inte vet vem det är som sitter framför skärmen. Faktum kvarstår dock att information om folks internetvanor i framtiden kan vara en potentiell parameter att titta på i utvecklingssammanhang, och då är Google en internet-jätte att räkna med. Än så länge finns Google Trends för länder som USA, Tyskland och Israel. Men också för Ryssland, Taiwan och som bekant Indien. Vi väntar med spänning på Google Trends Zambia eller Mexiko. Att bo hos Studentstaden AV ALEXANDER FREDMAN 20 POLMAGASINET #3/2013 POLMAGASINET #3/

12 Hösten 2009 blir Josefin Pasanen universitetsstudent. Det är då hon beträdder våra kullerstensbetäckta gator för att börja ett nytt spännande kapitel i livet, i Uppsala och på polkand. Josefin, som är född 1987, kommer från Upplands-Bro utanför Stockholm men hennes familj är ursprungligen från Finland. På frågan om varför hon valde Uppsala och polkand svarar Josefin. - Jag ville läsa ett samhällsvetenskapligt program och tyckte från programbeskrivningen att polkand lät spännande. Jag hade egentligen inte så stor koll på programmet innan jag startade men var sugen på Uppsala och studentlivet. Att välja den ekonomiska vägen var ingen självklarhet för Josefin när hon först kom till Uppsala. Då var siktet inställt på att studera vidare inom statsvetenskap eller freds och konfliktstudier. Under programmets andra termin fastande hon dock för nationalekonomin och valde således att fortsätta med ekonomin när det var dags att välja inriktningen för termin fyra. Vad händer sen? TEXT: Therese almbladh Foto: josefin pasanen I tre veckor har Josefin Pasanen levt sin dröm; att få bo i London. Idag studerar hon på London School of Economics. Polmagasinet har talat med Josefin om polkand, Uppsala och vägen till London. med fantastiska vänner och lärdom. - Jag lärde mig väldigt mycket, inte nödvändigtvis på alla kurser dock men absolut genom de olika organisationer jag engagerade mig i och själva omgivningen i Uppsala! Josefin läser idag en master i lokal ekonomisk utveckling på London School of Economics (LSE). Valet att studera på LSE grundade sig i önskan att bo i London, masterutbildningen kändes som bra väg dit. Innan hon kom till London gjorde Josefin en MFS - studie i Chile till sin C- uppsats inom nationalekonomi. Studien var inriktad mot utvecklingsfrågor och Josefin studerade arbetsvillkor och socioekonomiska förhållanden bland säsongsarbetare inom Fairtrade. Hon praktiserade även på Utrikesdepartementet samt arbetade som forskningsassistent under en kortare tid. Josefin var också engagerad i S - student föreningen Laboremus vid sidan om studierna vid Uppsala universitet. London School of Economics är en väl ansedd och prestigefull skola. Josefin tror att det var hennes samlade erfarenheter som bidrog till att hon kom in på LSE. jämlikhetsfrågor. I vilket forum det ska ske vet hon inte än, men är övertygad att masterutbildningen är ett bra steg på vägen. Att Josefin valde att söka masterprogrammet berodde framförallt på att utbildningen tar upp många av de frågor som hon finner intressanta och som utgör en grund för det hon skulle vilja arbeta med i framtiden. Då det bara gått tre veckor in på första terminen är det svårt att göra en ordentlig jämförelse mellan studierna i Uppsala och i London. Än så länge är allt fortfarande väldigt nytt, men Josefin menar att hon hittills har fått ett mycket positivt intryck av skolan. Hon tillstår att även om upplägget för studierna är olikt det i Uppsala så förefaller allt att fungera väl och är glad över att det synnerligen finns mycket stöd och hjälp för studenterna att tillgå. Avslutningsvis vill Josefin råda oss nuvarande polkandare att: - Njuta av tiden i Uppsala, ha kul och stressa inte för mycket över studierna, se till att ger er tid att upptäcka allt runtomkring. Studentlivet är mer än bara biblioteket på Ekonomikum! Blickandes i backspegel minns Josefin Uppsala som en härlig tid fylld I framtiden vill Josefin gärna arbeta internationellt med jämställdhets och 22 POLMAGASINET #3/2013 POLMAGASINET #3/

13 24 POLMAGASINET #3/2013

Välkommen till Uppsala!

Välkommen till Uppsala! Välkommen till Uppsala! Reccekommittén vill gratulera till antagningen till Sveriges ledande Juristprogram på Sveriges, i särklass, främsta universitet. Juristutbildningen innehåller nio terminer och snart

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Juridiska Föreningen i Uppsala presenterar. Recceveckan VT14 - Den Overkliga. 20 januari - 27 januari

Juridiska Föreningen i Uppsala presenterar. Recceveckan VT14 - Den Overkliga. 20 januari - 27 januari Juridiska Föreningen i Uppsala presenterar Recceveckan VT14 - Den Overkliga Veckan 20 januari - 27 januari Kära recentior! Välkommen till juristprogrammet och Uppsala, Sveriges bästa studentstad! Juridiska

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Introduktion Det finns mycket man kan göra för att lyckas på nätet och att skriva sökmotoroptimerade texter är definitivt en av de viktigare. I korta ordalag kan

Läs mer

Man blir ju trött av att jobba!

Man blir ju trött av att jobba! Förord Ni undrar säkert varför jag skriver en bok, och framför allt varför ni ska ödsla er tid och läsa den? Jag är ju som vilken mamma som helst. Jag arbetar, hämtar, lämnar, hjälper till med läxor, lagar

Läs mer

Styrelsekandidaturer. Styrelsekandidaturer, valberedningens förslag samt valberedningskandidaturer

Styrelsekandidaturer. Styrelsekandidaturer, valberedningens förslag samt valberedningskandidaturer Styrelsekandidaturer, valberedningens förslag samt valberedningskandidaturer Styrelsekandidaturer Ordförande Sofia Carlsbrand: Jag heter Sofia Carlsbrand, går mitt tredje år på programmet och pluggar just

Läs mer

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1 Förverkliga dina drömmar på Einar Hansen gymnasiet! Natur och Estet1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet att välja skola och program

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.

Ta vara på tiden, du är snabbt för gammal för att inte behöva ta ansvar. Några ord till min Tips och råd från IHL1A, 16 januari 2015 Lev livet medan du kan Tänk ej för mycket på framtiden, ej heller på det förflutna Var snäll mot dem som är snälla mot dig; det lönar sig. Gör

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag Målet Amanda Olsson 9b 1-13 Det känns som jag har sprungit ett maraton, ibland har det gått så lätt och ibland så tungt. Jag har varit så inne i allt så jag inte sett hur långt jag kommit, inte förrän

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Den kidnappade hunden

Den kidnappade hunden Den kidnappade hunden Lisa, Milly och Kajsa gick ner på stan med Lisas hund Blixten. Blixten var det finaste och bästa Lisa ägde och visste om. När de var på stan gick de in i en klädaffär för att kolla

Läs mer

Kandidaturtexter Extrainsatt Val-SM

Kandidaturtexter Extrainsatt Val-SM Kandidaturtexter Extrainsatt Val-SM Vice Ordförande Oskar Giescke... 2 Vice Ordförande, Kommunikationsansvarig Helena Falk... 2 Ordförande Konstwerket Martin Gutsch... 3 Ordförande Jämlikhetsnämnden Elin

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Du är den jag vill ha

Du är den jag vill ha Text (Rosa): Måns Gahrton l Text (Ville): Johan Unenge Du är den jag vill ha Baserat på en berättelse av Måns Gahrton och Johan Unenge Illustrationer: Johan Unenge www.livetenligtrosa.se du är den jag

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 10 september - söndag 11 november 2012

barnhemmet i muang mai måndag 10 september - söndag 11 november 2012 barnhemmet i muang mai måndag 10 september - söndag 11 november 2012 Oj, oj, oj vad länge sedan det var - och ända ursäkten att brevet har dröjt är att tiden går alldeles för fort. Men det sägs ju att

Läs mer

Verksamhetsplan Verksamhetsåret 2014/2015

Verksamhetsplan Verksamhetsåret 2014/2015 Sida 1 av 5 Verksamhetsplan Verksamhetsåret 2014/2015 1. Organisation UPS viktigaste mål under det kommande verksamhetsåret är att öka sammanhållningen i föreningen. Det kommer ske genom att arbeta aktivt

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Facebook-grupp organiserar hatattacker mot feminister

Facebook-grupp organiserar hatattacker mot feminister Facebook-grupp organiserar hatattacker mot feminister Nyheter Nu kan Nyheter24 berätta om en ny sluten Facebook-grupp som skriver rasistiska och sexistiska inlägg, sprider hat, hänger ut feminister och

Läs mer

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson SAGOTEMA Kattgruppen Stenänga Förskola Vårterminen 2014 Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson BAKGRUND Barngruppen består av 11 barn varav 5 flickor och 6 pojkar. En pojke är 6 år, fyra

Läs mer

HÖSTEN 2014 HÖSTEN 2014. Ett imprint för crossover och romaner som har det där lilla extra

HÖSTEN 2014 HÖSTEN 2014. Ett imprint för crossover och romaner som har det där lilla extra Ett nytt imprint för crossover och romaner som har det där lilla extra Ett imprint för crossover och romaner som har det där lilla extra HÖSTEN 2014 HÖSTEN 2014 KANSKE ÄR DET ALLT DU BEHÖVER VETA E. LOCKHART

Läs mer

Nyhetsbrev # 1. 2013. Stockholm Sverige 20 Mars

Nyhetsbrev # 1. 2013. Stockholm Sverige 20 Mars Nyhetsbrev # 1. 2013 Stockholm Sverige 20 Mars Kära medlemmar, månadsgivare och samarbetspartners! Nytt år, nya utmaningar och möjligheter! Vi är glada att ni vill fortsätta att stödja och följa oss i

Läs mer

Rissa von Hult. Tina Persson Hälsoinspiratören www.friskoteket.eu

Rissa von Hult. Tina Persson Hälsoinspiratören www.friskoteket.eu Rissa von Hult Det var en dag i april år 2000 jag var ute på min postrunda och stannade som vanligt till på fårfarmen i Hult för att lämna post. Den här dagen kom vi in på att jag gärna skulle vilja ha

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Det var en gång... Recceveckan 2012

Det var en gång... Recceveckan 2012 Det var en gång... Recceveckan 2012 Jurist! Javisst! Stort grattis till att ha blivit antagen till Juristprogrammet vid Uppsala universitet! Snart kommer du att vara i full gång med allt vad juridikstudier

Läs mer

barnhemmet i muang mai tisdag 30 september - söndag 23 november, 2014

barnhemmet i muang mai tisdag 30 september - söndag 23 november, 2014 barnhemmet i muang mai tisdag 30 september - söndag 23 november, 2014 Oktober och nästan hela november har gått sedan sist och oj vad vi har hunnit med mycket! Barnen har fått sina mitterminsbetyg de har

Läs mer

Kalmar ESS Introduktionsinformation vårterminen 2011

Kalmar ESS Introduktionsinformation vårterminen 2011 Kalmar ESS Introduktionsinformation vårterminen 2011 Hej blivande Turismekonom! Nu börjar det närma sig en av de roligaste tiderna i ditt liv, nämligen din studenttid! Som en inledning på dina kommande

Läs mer

Värderingsövningar. Avdelningsmöte. Innehåll. Material. Lek- Antingen eller

Värderingsövningar. Avdelningsmöte. Innehåll. Material. Lek- Antingen eller Avdelningsmöte Värderingsövningar Under detta möte får scouterna möjlighet att sätta sig in i andra människors situationer från olika delar av världen och möta sin fördomar och tankar om hur vi lever.

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Uppsats om Barnsoldater

Uppsats om Barnsoldater Uppsats om Barnsoldater Min uppsats handlar om barnsoldater. Anledningen till att jag har valt detta ämne är för att jag såg en film som hette Blood Diamond som delvis handlade om barnsoldater. Filmen

Läs mer

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR På en timme ingalill roos Tidigare utgivning Energitjuvar Kärlekens energi Bokförlaget Forum, Box 3159, 103 63 Stockholm www.forum.se Copyright Ingalill Roos 2012

Läs mer

andra... då vill den andra personen plötsligt träffa dig igen.

andra... då vill den andra personen plötsligt träffa dig igen. Högkänslighet Comfort Zone, november 2008 Copyright 1999-2010 Elaine N. Aron, Ph.D. All rights reserved Copyright 2012 den svenska översättningen EM Bruhner. Alla rättigheter reserverade Fler artiklar

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Aktivism och feministiska frizoner på nätet

Aktivism och feministiska frizoner på nätet Aktivism och feministiska frizoner på nätet Alla fattar inte riktigt varför jag gör det här, säger Joanna som är en av de fem nätaktivister jag pratat med. Hon och många andra lägger varje dag flera timmar

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Styrelsemöte HHUS Agenda

Styrelsemöte HHUS Agenda Adress: Samhällsvetarhuset, SE-901 87 Umeå Mötesinformation Mötesdatum: 2015-05-20 Kl. 17.15 Mötesplats: Ansvaret Närvarande Post Anna Neglén Daniel Saadat Lukas Norlund Sivermark Sara Lundqvist Johanna

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Erasmus-utbyte jan juli 2010

Erasmus-utbyte jan juli 2010 Erasmus-utbyte jan juli 2010 Hogeschool van Amsterdam, Nederländerna Varför valde du att studera utomlands? Jag ville uppleva annan, ny kultur, träffa människor från olika platser i världen och byta ut

Läs mer

2014/2015. konfirmand

2014/2015. konfirmand 2014/2015 konfirmand 1 Nya kompisar, läger och gå på vatten Vi lever i en tid där vi möter många olika tankar värderingar och trosuppfattningar. Det kan vara positivt men också förvirrande. Vad är rätt

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

Vänskap. xx Inspiration

Vänskap. xx Inspiration xx Inspiration Vänskap mot alla odds xx Vänskap i en segregerad stad det är vad kontaktnätet Flyktingguide Göteborg vill främja. Hanna från Sverige och Zakia från Somalia har blivit kompisar tack vare

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

Kära recentior! Välkommen till juristprogrammet och Uppsala, Sveriges bästa studentstad!

Kära recentior! Välkommen till juristprogrammet och Uppsala, Sveriges bästa studentstad! Ф Juridiska Föreningen i Uppsala presenterar Recceveckan HT14 - Den Djuriska Veckan 26 Augusti 1 September Kära recentior! Välkommen till juristprogrammet och Uppsala, Sveriges bästa studentstad! Juridiska

Läs mer

6 fakuliteter varje fakulitet har en sektion. Men samhällssektionen har två delar. Dels eko-sek och sam-sek.

6 fakuliteter varje fakulitet har en sektion. Men samhällssektionen har två delar. Dels eko-sek och sam-sek. Dagordning Måndag 5:e november 2012 kl 17:00 Eng 4 / K1007 Inofficiell öppning av mötet: Våra studiebevakare (Linda och Alexandra) presenterade sig. De är tillsatta av kåren för att komma närmare studenterna.

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 Bokförlaget thales varför enfrågepartier ställer till det Torbjörn Tännsjö redan på 1700-talet visade den franske tänkaren Condorcet att så snart man

Läs mer

Hitta information (kurs C)

Hitta information (kurs C) Hitta information (kurs C) I dagstidningar finns det ofta annonser för olika typer av nöjen och aktiviteter. Svara på frågorna med hjälp av annonserna på nästa sida. A. Var kan man lyssna på musik gratis?

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

barnhemmet i muang mai torsdag 17 maj - onsdag 4 juli 2012

barnhemmet i muang mai torsdag 17 maj - onsdag 4 juli 2012 barnhemmet i muang mai torsdag 17 maj - onsdag 4 juli 2012 Det må vara lågsäsong på Phuket men det är högsäsong för barnen i skolan. Vi har fått några nya små vänner, volontärer har lämnat oss och nya

Läs mer

RESULTATRAPPORT LÄSÅRET 2013/14

RESULTATRAPPORT LÄSÅRET 2013/14 RESULTATRAPPORT LÄSÅRET 2013/14 Varmt tack för ert stöd! Hej partner! Jag vill börja med att tacka för ett fint samarbete, härligt engagemang och generöst stöd utan er ingen läxhjälp! Vi har ökat antalet

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår på Campus Helsingborg riktar sig till dig som inte har förkunskaper för att läsa en teknisk högskoleutbildning. Du läser i fräscha

Läs mer

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår på Campus Helsingborg riktar sig till dig som inte har förkunskaper för att läsa en teknisk högskoleutbildning. Du läser i fräscha

Läs mer

barnhemmet i muang mai torsdag 1 mars - tisdag 20 mars

barnhemmet i muang mai torsdag 1 mars - tisdag 20 mars barnhemmet i muang mai torsdag 1 mars - tisdag 20 mars Det har gått två och en halv vecka sedan sist. Och vi har massor att berätta. Hur barnen ska gå i skolan just nu vet bara våra thailändska kollegor.

Läs mer

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel.

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kapitel 1 Hej Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kalle är min bästis. Vi går i samma klass. Kalle har massor av coola tv och dataspel. Jag är rädd för

Läs mer

Hasse Andersson - Avtryck i naturen

Hasse Andersson - Avtryck i naturen Hasse Andersson - Avtryck i naturen En i gänget Efter nio timmar i bil anländer jag till Kongsvold fjällstation i Norge. Klockan är halv fyra och solen står fortfarande högt på himlen. Det är september

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

Mitt USA I augusti 2013 flyttade jag till North Carolina, USA. Mitt enda mål var att bli en bättre simmerska, men det jag inte visste då var att mycket mer än min simning skulle utvecklas. Jag är född

Läs mer

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k Nu, då och sen m i n e g e n b o k Innehåll Hur mår du idag? Rita ansikten i den gula ringen! Hej! Det här är din egen bok 3 Det här är jag idag 4 5 Min resa 6 Mitt nya hem 7 Så här såg det ut där jag

Läs mer

!!!!!!!!!!! Beteendevetare i Lund! EN GUIDE TILL EN LYCKAD START PÅ STUDENTLIVET

!!!!!!!!!!! Beteendevetare i Lund! EN GUIDE TILL EN LYCKAD START PÅ STUDENTLIVET Beteendevetare i Lund EN GUIDE TILL EN LYCKAD START PÅ STUDENTLIVET Vad är BiL? BiL (Beteendevetare i Lund) är programföreningen för alla oss som läser på Lunds Universitets beteendevetenskapliga kandidatprogram,

Läs mer

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande 1. Lär dig från dem som varit i samma situation Ett av de bästa sätten att få värdefulla kontakter är att nätverka med din högskolas alumner. De har

Läs mer

Vägen till en NY RelationsBlueprint...

Vägen till en NY RelationsBlueprint... Vägen till en NY RelationsBlueprint... Kommer du ihåg... sist gick vi igenom den viktigaste delen som kontrollerar din lycka, framgång och tillfredsställelse i kärleksfulla och passionerade relationer

Läs mer

Personlig framgång och frihet. Om skaparen

Personlig framgång och frihet. Om skaparen Personlig framgång och frihet Om skaparen När Tomas var liten skilde sig hans föräldrar. Han blev mobbad i skolan och blev allt mer innesluten och aggressiv, och började själv att mobba, stjäla, dricka

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

personlig hälsa per appelqvist

personlig hälsa per appelqvist per appelqvist Så förhöjer vi båtupplevelsen forskning på hjärnaktivitet visar att om vi fokuserar på en sak i taget så blir vi lyckligare. vägen dit går via mindfulness. en av landets ledande experter,

Läs mer

2013-02-23. Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer

2013-02-23. Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer Nätmobbing Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Leg. Psykolog & Doktorand Sofia Berne Definition: En person är nätmobbad när han eller hon, flera gånger blir utsatt för elaka handlingar

Läs mer

+ Tjejjouren Idun Sigtuna var på Hultsfredsfestivalen

+ Tjejjouren Idun Sigtuna var på Hultsfredsfestivalen Sigtuna Sigtuna var på Hultsfredsfestivalen Plats: Sigtuna Sommar 2013 Juni Sigtuna var på Hultsfredsfestivalen. Sigtuna var och lyssnade på Allan Wade. Sida 3 Vi söker nu fler volontärer. Är du en av

Läs mer

2. Godkännande av dagordning och tid Punkt 7 skjuts upp till nästa möte. Dagordningen med revidering godkänns. Sluttid 13.00.

2. Godkännande av dagordning och tid Punkt 7 skjuts upp till nästa möte. Dagordningen med revidering godkänns. Sluttid 13.00. 1. OFMÖ Klockan 12:15 2. Godkännande av dagordning och tid Punkt 7 skjuts upp till nästa möte. Dagordningen med revidering godkänns. Sluttid 13.00. 3. Val av justeringsperson Elias Friberg väljs till justeringsperson.

Läs mer

Mitt Jobb svenska som andraspråk

Mitt Jobb svenska som andraspråk AV-nummer 41511tv 3 Mitt Jobb svenska som andraspråk Programvinjett Sanna designer/konstnär /Sanna slipar en möbel, köper blommor, visar upp sina konstverk, målar i en studio./ SANNA designer & konstnär.

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

Så här gör du för att skriva ut och sortera sidorna i sagan:

Så här gör du för att skriva ut och sortera sidorna i sagan: Så här gör du för att skriva ut och sortera sidorna i sagan: Steg 1. Skriv ut berättelsen på A4 ark. Om du har en skrivare som skriver ut dubbelsidigt, tänk på att inte skriva ut den här sidan, dvs skriv

Läs mer

Preliminärt schema VT2013: (Observation förändringar av både dagar och aktivitet kan förekomma!)

Preliminärt schema VT2013: (Observation förändringar av både dagar och aktivitet kan förekomma!) Information till dig som önskar bli fadder för våra internationella studenter isk@kau.se Preliminärt schema VT2013: (Observation förändringar av både dagar och aktivitet kan förekomma!) 11 14 Jan Ankomstdagar.

Läs mer

Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor.

Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor. Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor. Efter att Elin o Larsa lämnat oss så tog vi en seglig

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Vilka tycker du är de bästa valen?

Vilka tycker du är de bästa valen? Vilka tycker du är de bästa valen? På vår webbplats www.respect4me.org kan du titta på berättelserna om våra liv och de situationer vi råkar ut för. Varje berättelse börjar på samma sätt med en kort film,

Läs mer

Smaka! Här får du välja bland spännande menyer tillagade av prisbelönta kockar i en inspirerande miljö du väljer själv er smakupplevelse!

Smaka! Här får du välja bland spännande menyer tillagade av prisbelönta kockar i en inspirerande miljö du väljer själv er smakupplevelse! Smaka! I din hand håller du presentkortet Smaka på Norrköping. Här får du välja bland spännande menyer tillagade av prisbelönta kockar i en inspirerande miljö du väljer själv er smakupplevelse! Med presentkortet,

Läs mer

Jeanette Svedjeholm. Vad ger man tjejen som redan har allt!? Therese, 28 år!

Jeanette Svedjeholm. Vad ger man tjejen som redan har allt!? Therese, 28 år! Grattis! Karisma, personlighet, utseende... helt enkelt IT! C Jeanette Svedjeholm Vad ger man tjejen som redan har allt!? Therese, 28 år! Gästbemötande Viktigt att förklara situationen och ha ögonkontakt

Läs mer

RESEBERÄTTELSE: Valencia

RESEBERÄTTELSE: Valencia RESEBERÄTTELSE: Valencia Jenny Holmberg, Vårterminen 2010 Vårterminen 2010 spenderade jag i Valencia på Universidad Politecnica de Valencia (UPV), som utbytesstudent från KTH:s Samhällsbyggnadsprogram

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

Filmhandledning Filmen passar för år 8- gymnasiet Tema: Idrott och hälsa, Könsroller, Jämställdhet, Tonår och Vänskap

Filmhandledning Filmen passar för år 8- gymnasiet Tema: Idrott och hälsa, Könsroller, Jämställdhet, Tonår och Vänskap ! Balettpojkarna Filmhandledning Filmen passar för år 8- gymnasiet Tema: Idrott och hälsa, Könsroller, Jämställdhet, Tonår och Vänskap Fakta om filmen Originaltitel: Balleyttguttene Regi: Kenneth Elvebakk

Läs mer

Partierna och politikerna i medierna

Partierna och politikerna i medierna Partierna och politikerna i medierna En undersökning av Boråspolitiken i de sociala- och traditionella medierna Oskar Eklöf 1. Inledning 1.1. Bakgrund Under 2-talet har internet revolutionerat informations-

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

SEMESTERTIDER. Olof Röhlander i samarbete med Johny Alm

SEMESTERTIDER. Olof Röhlander i samarbete med Johny Alm SEMESTERTIDER Olof Röhlander i samarbete med Johny Alm Den blomstertid nu kommer.. underbara rader som sjungs över hela landet inom kort, rekreation och semester står för dörren! Hur är det i dessa tider

Läs mer