2. GYMNASIEUTBILDNINGENS UPPGIFT OCH GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR

Transkript

1 1. INLEDNING Läsåret tillsatte gymnasiet en arbetsgrupp för att påbörja arbetet med den nya läroplanen som skall tas i bruk Arbetsgruppen har haft följande sammansättning: Annette Forsman-Sundvik (ordf.), Roger Eriksson, Mikael Kangas, Rainer Nilsson och Katarina Barkar (sekr.). Våren 2004 deltog arbetsgruppen i kursen Processhandledning för gymnasiets läroplan. Kursens syfte var att stöda det lokala arbetet med läroplanen. Arbetsgruppen har samlats under läsåret för att utarbeta läroplanens allmänna delar medan lärarna har bearbetat de ämnesspecifika delarna. De allmänna delarna behandlas i kapitel 2-4 och 6-7 samt delvis i kapitel 5. I avsnitt finns mål och innehåll för undervisningen per läroämne och per kurs. Grunderna för gymnasiets läroplan 2003 (föreskrift 33/011/2003), gällande lag och förordning samt Instruktionen för förskolan och skolorna inom den grundläggande utbildningen samt gymnasieutbildningen i Pedersöre utgör grunden för den lokala läroplanen, dvs. Läroplanen för Pedersöre gymnasium. Den lokala läroplanen kan vid behov kompletteras med s.k. gymnasiets egna fördjupade och tillämpade kurser. I de allmänna delarna är citat ur Grunderna för gymnasiets läroplan 2003 markerade med indrag och i de ämnesspecifika delarna är text med lokal prägel delvis kursiverat.

2 2. GYMNASIEUTBILDNINGENS UPPGIFT OCH GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR 2.1 Gymnasieutbildningens uppgift Utdrag ur Grunderna för gymnasiets läroplan 2003: Gymnasiet bygger vidare på den grundläggande utbildningens undervisning och fostran. Gymnasieutbildningens uppgift är att ge en bred allmänbildning. Den skall ge tillräckliga färdigheter för fortsatta studier som bygger på gymnasiets lärokurs. De kunskaper och färdigheter som de studerande tillägnat sig i gymnasiet påvisas genom avgångsbetyget från gymnasiet, studentexamensbetyget, gymnasiediplom och övriga motsvarande prestationer. Gymnasiet skall ge de studerande färdighet att möta utmaningar i samhället och i omvärlden och förmåga att granska frågor ur olika synvinklar. De studerande skall vägledas till ansvarskännande medborgare som fullföljer sina skyldigheter i samhället och i arbetslivet i framtiden. Gymnasieundervisningen skall utveckla och stödja de studerandes självkännedom och deras mognad till vuxna människor samt sporra dem till livslångt lärande och ständig personlig utveckling. 2.2 Grundläggande värderingar Utdrag ur Grunderna för gymnasiets läroplan 2003: Gymnasieundervisningens grundläggande värderingar bygger på den finländska bildningstraditionen som utgör en del av det nordiska och det europeiska kulturarvet. I gymnasiet bör man lära sig att värna om, bedöma och förnya kulturarvet. De studerande bör fostras till tolerans och internationellt samarbete. Undervisningen i gymnasiet skall utgå från vördnad för livet och respekt för de mänskliga rättigheterna. De viktigaste handlingarna som identifierar de mänskliga rättigheterna är FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, Konventionen om barnets rättigheter och Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Bildningsidealet är en strävan efter sanning, mänsklighet och rättvisa. Gymnasieutbildningen skall främja en öppen demokrati, jämlikhet och välfärd. De studerande skall ses som individer som själva bygger upp sitt lärande, sina kunskaper och sin världsbild. Undervisningen skall beakta att människan iakttar och strukturerar verkligheten med alla sinnen. I fostran betonas samarbete, positiv samverkan och ärlighet. Målet är att de studerande skall lära känna sina rättigheter och skyldigheter och mogna till vuxna som tar ansvar för sina handlingar och sina val. Under gymnasietiden skall de lära sig att se att framtiden byggs genom gemensamma beslut och arbete. Gymnasieundervisningen skall sporra de studerande att upptäcka motsättningar mellan uttalade värderingar och verkligheten och att kritiskt granska olika möjligheter och missförhållanden i det finländska samhället och i den internationella utvecklingen. Under gymnasietiden skall de studerande få en nyanserad uppfattning om medborgarnas grundläggande rättigheter i Finland, i Norden och i Europeiska unionen, om vad dessa rättigheter innebär i praktiken och om hur de upprätthålls och utvecklas. Gymnasiet skall betona principerna för en

3 hållbar utveckling och ge de studerande färdighet att möta utmaningarna i en föränderlig värld. Gymnasiets värdegrund fördjupas genom temaområdena i punkt 5.2. Dessa innehåller ställningstaganden och värderingar i aktuella frågor som utgör utmaningar för all fostran och undervisning. Frågor som är väsentliga för det egna gymnasiet skall konkretiseras i läroplanen. De grundläggande värderingarna skall synas i gymnasiets verksamhetskultur, i målen och innehållet för alla läroämnen och i skolarbetets organisation. Undervisningen Pedersöre kommun är en jordbrukspräglad landskommun där allt färre är sysselsatta med traditionellt jord- och skogsbruk. Gymnasiet fyller en viktig funktion i Pedersöre och antalet studerande som fortsätter efter studentexamen i högskolor eller universitet är procentuellt sett bland de högsta i svenskösterbotten. I samhället har gymnasieutbildningen en viktig roll när den ger de studerande färdighet och förmåga att granska frågor ur olika synvinklar. Pedersöre gymnasium ger en högklassig allmänbildande utbildning och fostran och gymnasiestudierna ska slutföras på högst 4 år. En förlängning av studietiden beviljas av direktionen. Visionen för Pedersöre gymnasium bygger på delaktighet, det vill säga möjligheten att påverka sin omgivning, delta och agera som en självständig människa. Delaktighet förutsätter att individen behöver: a) upplevelser och stimulans i form av kontakt med andras värderingar och idéer för att kunna bilda sig en mening i olika frågor och formulera sina egna mål b) information och kunskaper för att kunna förbättra sina förutsättningar c) uttrycksförmåga och kreativitet för att kunna formulera sina upplevelser, åsikter, idéer och förslag d) kontakt och gemenskap för att kunna förmedla kunskaper, idéer och förslag men också som grund för kollektiva aktioner. Gymnasiets uppgift är också att stärka studerandenas självkänsla och självtillit. Undervisningen utgår från en holistisk människosyn och gymnasiet vill befrämja ett kritiskt, analytiskt och logiskt tänkande, samt betona det livsvida och livslånga lärandet hos de studerande.

4 3. UNDERVISNINGEN 3.1 Inlärningssynen Utdrag ur Grunderna för gymnasiets läroplan 2003: Läroplansgrunderna bygger på en inlärningssyn, där lärandet uppstår som resultat av en aktiv och målinriktad verksamhet genom vilken den studerande, utgående från sina tidigare kunskapsstrukturer, behandlar och tolkar den informationen som han eller hon får i samverkan med de andra studerande, med lärarna och med omvärlden. Fastän de allmänna förutsättningarna för att lära sig saker är lika för alla, så beror det på individens tidigare kunskaper och strategier vad han eller hon lär sig. Lärandet är knutet till den aktivitet, den situation och den kultur där det försiggår. Färdigheter eller fakta som inlärts i en viss situation överförs inte automatiskt i användbar form. 3.2 Studiemiljön och olika studiesätt Gymnasiets inlärningsmiljö möjliggör att de studerande kan ställa upp egna mål och lära sig att arbeta självständigt och tillsammans i grupper och nätverk. De studerande skall ges verktyg med vilka de kan inhämta och producera kunskap och bedöma kunskapens tillförlitlighet. De studerande skall också handledas i informations- och kommunikationsteknik och lära sig att utnyttja bibliotekstjänster. (Grunderna för gymnasiets läroplan 2003) En del av studierna kan ordnas om distansstudier, som självständiga studier eller som studier på främmande språk. (Grunderna för gymnasiets läroplan 2003) Pedersöre gymnasium strävar till att upprätthålla en trygg och stimulerande lärandemiljö som möjliggör interaktion och närhet till de studerande. Vår studiemiljö ska stöda de studerandes lärande och utveckling. Vår skola tillämpar allsidiga undervisningsmetoder och innovativa pedagogiska lösningar och vår lärandemiljö utvecklas genom att vi använder oss av ny teknologi såsom nätundervisning och nättjänster. Förutom allt detta har studerande möjlighet att ta del av det regionala utbildningsutbytet.

5 Självständiga studier Självständiga och flexibla studier på individnivå hör till gymnasiets arbetsformer. Det kan gälla en hel kurs, en kortare studiedel eller delar av dessa. Detta förutsätter att den studerande själv tar ansvar för sin verksamhet och dess resultat, och att hon/han planerar sin verksamhet samt själv följer upp den och utvärderar den under studiernas gång. A. Tentering av kurs genom tentamenskontrakt Studerande kan beviljas rätt att tentera en kurs utan att delta i den ordinarie undervisningen. Studerandes lärare i ämnet kan besluta i samråd med rektor om huruvida studerande kan beviljas denna rätt. Om studerande tenterar en kurs kan detta innebära att studerande står utanför skolans undervisning i den aktuella kursen. I vissa fall kan det förväntas att den studerande deltar i undervisningen. Läroplanen begränsar rätten att tentera vissa kurser. Rektor avgör om schematekniska orsaker upphäver begränsningar. Avtal om tentering av kurs utan att delta i undervisningen sker på särskild blankett ("tentamenskontrakt"), där avtalsparterna är rektor eller av rektor utsedd lärare samt studerande/målsman. Anhållan om att få avlägga kurs genom tentamenskontrakt görs senast fem (5) dagar före periodbyte. Tenteringen sker i samband med provet för en pågående kurs. Eventuella specialuppgifter som hör till kursen bör utföras/inlämnas före tentamen eller ett speciellt datum. Om så inte sker förfaller rätten att delta i tentamen. B. Utföra experiment och undersökningar En hel kurs eller delar därav kan även avläggas genom att studerande utför experiment och undersökningar och sammanställer en rapport. Undersökningen och rapporten bör vara tillräckligt omfattande och studerande bör kunna visa sig behärska sakinnehållet. Ämnesläraren bedömer det utförda arbetet och rapporten. Också gällande undersökning och rapportering bör ett avtal uppgöras ("arbetskontrakt"), där avtalsparterna är rektor eller av rektor utsedd lärare samt studerande. C. Grupparbeten och samarbetsprojekt Självständiga studier bör inte tolkas enbart så att studerandena arbetar ensamma, de kan också arbeta i mindre grupper med eller utan lärarens direkta medverkan. Gruppens självständighet kan utvidgas till att den på egen hand planerar sin verksamhet och också bedömer den. Dylikt grupparbete kan genomföras som interna projekt, eller som samarbetsprojekt med andra skolor och utomstående intressenter. Ämnesläraren bedömer det utförda arbetet. D. Virtuella kurser Virtuella studier via internet ger inlärningsmiljöer som möjliggör nya interaktionsmöjligheter mellan lärare och studerande. Pedersöre gymnasiums strategi för informations- och kommunikationsteknik ligger delvis till grund för hur studiemiljön skall upprätthållas och utvecklas och den finns som bilaga 1.

6 3.3 Verksamhetskulturen Gymnasiets verksamhetskultur bygger på att de studerande ska ha ett brett kursutbud och att de ska kunna tillgodoräkna sig studier och prestationer som slutförts i ett annat sammanhang. Verksamhetskulturen skall vara så att den väcker den studerandes intresse att både söka och producera kunskap bland annat med hjälp av skolans bibliotek, datorer, mätapparatur eller annan utrustning men också genom att anlita extern expertis. Detta möjliggörs genom relativt små undervisningsgrupper Till gymnasiets verksamhetskultur hör alla officiella och inofficiella regler, handlings- och beteendemönster, högtider och traditioner samt de värderingar, principer och kriterier på vilka skolarbetets kvalitet vilar. (Grunderna för gymnasiets läroplan 2003) I Pedersöre gymnasium eftersträvas att de studerande skapar, förnyar och deltar i skolans olika verksamhetsformer. Gymnasiet betonar också: ansvaret hos medlemmarna i hela gemenskapen, som är öppen för samarbete och växelverkan med samhället och förändringar i världen. De studerande skall ha möjlighet att var med om att utveckla sin arbetsgemenskap bland annat genom elevkårsverksamheten. (Grunderna för gymnasiets läroplan 2003) Pedersöre gymnasium har en stark elevkårsverksamhet som speglar det positiva klimatet i vår skola. I gymnasiestudierna ingår olika temaområden som aktualiserar etiska ställningstaganden som angår hela vår livsstil. Temaområden kan sägas utgöra verksamhetsprinciper som strukturerar verksamhetskulturen i gymnasiet. Temaområdena genomsyrar undervisningen i alla läroämnen och kan kompletteras, aktualiseras och konkretiseras under studietiden genom till exempel temadagar, studiebesök, gästföreläsare, nätverkssamarbete inom temahelheterna och olika projekt. Enligt Grunderna för gymnasiets läroplan 2003 är följande temaområden gemensamma för alla gymnasier: aktivt medborgarskap och entreprenörskap hälsa och trygghet hållbar utveckling kulturell identitet och kulturkännedom teknologi och samhälle informations- och mediekunskap De uppgifter som omnämns för gymnasiets förvaltning och personal återspeglar också gymnasiets verksamhetskultur och ingår i Instruktionen för förskolan och skolorna inom den grundläggande utbildningen samt gymnasieutbildningen. Därtill har gymnasiet utarbetat en organisationsmodell (se bilaga 2) som genomsyrar verksamhetskulturen.

7 3.4 Studiernas uppbyggnad Gymnasiestudierna består av obligatoriska, fördjupade och tillämpade kurser. De fördjupade kurserna är valfria kurser som anknyter till de obligatoriska kurserna i läroämnet. En studerande ska avlägga minst tio riksomfattande fördjupade kurser. Utöver minimiantalet fördjupade kurser har Pedersöre gymnasium egna fördjupade och tillämpade kurser som definieras i läroplanen. Tillämpade kurser kan vara gymnasiets egna som grundar sig på gymnasieutbildningens allmänna mål uppgift och på ämneslärokurs. De tillämpade kurserna kan också vara sådana som är förenliga med gymnasiets uppgift och de kan antecknas inom punkten för tilläggsuppgifter som övriga kurser, övriga avlagda kurser eller inom punkten för tilläggsuppgifter. Timfördelningen i undervisningen för ungdomar i Pedersöre gymnasium följer de principer som omnämns i Statsrådets förordning (955/2002) ( angående obligatoriska kurser och riksomfattande fördjupade studier. Gymnasiets timfördelning angående gymnasiets egna fördjupade och tillämpade kurser finns som bilaga Språkprogram Finska och engelska läses som A-språk i Pedersöre kommun, dvs. finska som A1-språk och engelska som A2-språk. Gymnasiet erbjuder också finskan som ett B1-språk. Tyska och/eller franska läses som en lärokurs som påbörjas i gymnasiet (B3) eller som en valfri lärokurs som påbörjats i årskurserna 7-9 i den grundläggande utbildningen (B2). Gymnasiet kan erbjuda andra korta främmande språk i samarbete med andra instanser.

8 4. STÖD OCH HANDLEDNING FÖR DE STUDE- RANDE 4.1 Samarbetet mellan hem och skola Den studerande och hans vårdnadshavare skall tillräckligt ofta få uppgifter om hur den studerande arbetar och om hans framsteg i studierna. (Gymnasieförordning 810/1996, 2 kap., 6 1 mom.) Gymnasiet skall ta initiativet till samarbetet mellan hem och skola och vårdnadshavaren är den viktigaste samarbetspartnern i gymnasiets strävan att stöda studerande i deras studier, välbefinnande och eventuella problemsituationer. Samarbetet sker i form av skriftlig information, möten för vårdnadshavare direkta kontakter till vårdnadshavare etc. För att vårdnadshavare ska få information om den studerandes arbete och framsteg i studierna kan skolan under en eller flera perioder förutsätta att vårdnadshavare undertecknar meddelanden om studieframsteg för icke myndiga studerande. Vårdnadshavaren har rätt att kontakta gymnasiet och be om information i frågor som berör minderårigas studier och skolfrågor i allmänhet. Gymnasiets rektor/lärare kan ge upplysningar till vårdnadshavare ifall en myndig studerande gett sitt samtycke. Grupphandledaren informerar vårdnadshavaren främst i frågor som berör studier och skolangelägenheter av mer allmän karaktär. Gymnasiets skolkurator/skol-hälsovårdare hänvisar studerande med andra än studieproblem till olika nätverkstjänster såsom socialbyrå, mentalvårdsbyrå, tonårspoliklinik etc. Detta görs vid behov och i samförstånd med studerande och/eller vårdnadshavare. 4.2 Handledningsverksamheten I slutet av den grundläggande utbildningen informerar gymnasiets rektor/studiehandledare de studerande och vårdnadshavarna om studierna i gymnasiet och om hur man söker till gymnasieutbildningen. De nya studerandena skall i början av utbildningen göras förtrogna med verksamheten i gymnasiet samt med de anvisningar och tillvägagångssätt som tillämpas. I början av studierna informeras även studerandena om på vilket sätt handledningen är ordnad. Samtliga som deltar i handledningen informerar studerande om sin roll i handledningen. Särskild vikt bör läggas vid handledningen av studerande med särskilda behov. Alla som hör till skolans lärar- och handledningspersonal skall delta i handledningen. (Grunderna för gymnasiets läroplan 2003) De studerande skall upplysas om hur de kan få stöd av handledningspersonalen och om vilka uppgifter de olika personerna har. (Grunderna för gymnasiets läroplan 2003) Lärarens uppgift är att handleda de studerande i sitt eller sina ämnen och hjälpa dem att utveckla sin studieförmåga och sina inlärningsfärdigheter. De studerande

9 skall handledas i att lägga upp sitt personliga studieprogram och i att följa upp det. De studerande skall vägledas i studievalen så att de kan planera innehållet i och uppbyggnaden av gymnasiestudierna realistiskt med hänsyn till sina resurser. (Grunderna för gymnasiets läroplan 2003) Handledningen ska stödja de studerande i olika skeden av deras studier och utveckla deras förmåga att fatta beslut som gäller deras studier i gymnasiet samt kring beslut om framtida studier och livsbana. Gymnasiets studiehandledning kan ske på olika sätt såsom i kursform, individuellt eller i små grupper. Utöver vad som stadgas i lag och förordning framkommer personalens uppgifter i Instruktion för förskolan och skolorna inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen i Pedersöre och i gymnasiets organisationsmodell (se bilaga 2) och i nedanstående text. Till rektors uppgift hör att ombesörja arbetsförmedlingen kring studerandes handledning. Rektor handhar också ärenden som berör beslut angående kurser som avläggs på annat ställe/sätt. Gymnasiets biträdande rektor beviljar en studerande ledighet (fyra dagar eller fler) samt handhar rektorsuppgifter då reaktor är frånvarande. Till studiehandledaren hör att ha ansvaret för de praktiska arrangemangen kring studiehandledningen och för planeringen och genomförandet av studiehandledningen som helhet. Studiehandledaren bistår studerande ifall det uppstår problem med att planera det egna studieprogrammet. Studiehandledaren tar också kontakt med studerande som har problem med studierna efter att grupphandledare eller ämneslärare konstaterat att det kan finnas risk för att studerande inte kan fullfölja studierna i enlighet med studieplanen. Studiehandledaren skall också delta i gymnasieverksamheten som helhet samt delta i den verksamhet som bedrivs inför planeringen och schemaläggningen av kursutbudet inför inkommande läsår. Därtill åläggs studiehandledare att informera om möjligheterna att avlägga kurser hos annan utbildningsarrangör och upprätthålla kontakter till andra utbildningsarrangörer kring det gemensamma kursutbudet. Den övriga anställda inom personalen sörjer för att fastighetens utrymmen och området kring fastigheten utgör en trygg och trivsam studie- och arbetsplats. De ger också anvisningar till studerande. Kanslistens uppgifter finns som bilaga 7. Studiegemenskapen bör upprätthållas och utvecklas under gymnasietiden. Detta sker i form av olika aktiviteter och även i samband med handledningen. Tillsammans med hemmen bör man följa med och stödja de studerandes studier och välbefinnande, detta sker bland annat genom anordnande av möten för vårdnadshavare och genom att uppmuntra vårdnadshavarna att ta kontakt till skolan i frågor som rör studierna. 4.3 Elevvården Studerande vid Pedersöre gymnasium informeras av skolhälsovårdare/skolkurator om hälso- och socialvårdstjänster som står till buds för dem och ovannämnda personer handleder studerande att söka dessa tjänster. Pedersöre gymnasium har en elevvårdsgrupp som samlas regelbundet för att diskutera och organisera stödåtgärder för studerande med studierelaterade problem. Förutom elevvårdsgruppen har studerande tillgång till tjänster som utförs av skolhälsovården och skoltandvården.

10 Skolhälsovårdaren har öppen mottagning för gymnasiestuderande 1h/dag och övrig tid kan reserveras per telefon eller e-post. Skolhälsovårdaren ansvarar för hälsogranskningar och vaccinationer och förmedlar tider till läkare inom Malmska hälso- och sjukvårdsområdet. Sjukvårdsåtgärder som t.ex. stygnborttagning, öronspolningar, svalgodlingar och såromläggningar sköts av skolhälsovårdaren. Studerande vid gymnasiet kan diskutera sin psykosociala hälsa med skolkuratorn. Vid behov och utifrån problemets art hänvisar skolkuratorn studerande till övriga tjänster inom social- och hälsovården. Det görs med den studerandes och i vissa situationer även med vårdnadshavarens samtycke. Tidsbeställning till skolkuratorn sker per telefon eller e-post. Skoltandvårdens tjänster står också till gymnasiestuderandes förfogande och tidsbeställning sker per telefon. En trygg studiemiljö Elevvård omfattar också en trygg studiemiljö. Gymnasiet strävar till att förebygga både den fysiska och psykiska tryggheten genom fastslagna planer såsom säkerhetsplan, trygghetsplan och i form av ordningsregler. Säkerhetsplanen, trygghetsplanen och ordningsreglerna finns som bilaga 4, 5 och 6. Brister beträffande säkerheten i fastigheten meddelas vaktmästare, som åtgärdar bristerna utifrån de resurser som finns. Större brister som kräver större resurstilldelning meddelas tekniska avdelningen. Brister beträffande säkerheten i fastigheten meddelas rektor till kännedom. Undermåliga undervisningsmaterial och inventarier meddelas rektor/vicerektor medan bristfällig AV-material meddelas handhavande ansvarsperson och rektor till kännedom. Bristerna åtgärdas i skyndsam ordning. Ämneslärare och grupphandledare informerar och handleder de studerande om hur skolans undervisningsmaterial och inventarier får användas. 4.4 Studerande som är i behov av särskilt stöd I Grunderna för gymnasiets läroplan 2003 bestäms hur undervisningen och stödåtgärderna för de studerande som är i behov av särskilt stöd skall ordnas: Syftet med det särskilda stödet är att hjälpa och stödja den studerande så att han eller hon ges jämbördiga möjligheter att slutföra sina studier i gymnasiet. Särskilt stöd behövs för sådana studerande som tillfälligt har blivit efter i studierna eller vilkas studieförutsättningar har försvagats på grund av handikapp, sjukdom eller funktionshinder. Till samma målgrupp hör också de studerande som behöver psykiskt eller socialt stöd. En studerande kan också vara i behov av stöd på grund av problem med den mentala hälsan, på grund av social missanpassning eller på grund av problem i den aktuella livssituationen. Studierna för en studerande kan enligt 13 i gymnasielagen (629/1998, ändrad genom lagen 478/2003) delvis ordnas på annat sätt än vad som föreskrivs i gymnasielagen och gymnasieförordningen och i gymnasiets läroplan. Om en studerande befrias från studierna i ett läroämne, skall han eller hon i stället välja andra studier så att minimiantalet kurser uppfylls.

11 De inlärningstillfällen och prov som avses i 13 i gymnasielagen skall ordnas så att den studerandes individuella behov beaktas. En plan kan uppgöras för den studerande i vilken det antecknas hur de individuella åtgärderna kan genomföras. Om en störning i språkutvecklingen hos en studerande upptäcks först i gymnasiet bör stödåtgärder omedelbart planeras och sätts in. Studerande kan begära stödundervisning av ämnesläraren om studerande tillfälligt blivit efter i en kurs t.ex. på grund av långvarig sjukdom eller andra vägande skäl. Särskilt stöd beviljas inte om behovet uppstått på grund av privat resa eller olovlig frånvaro. Vid behov och ifall det är ändamålsenligt kan gymnasiet för studerande i behov av särskilt stöd uppgöra en undervisningsplan i vilken det framgår basuppgifter, individuell analys/elevbeskrivning, mål, innehåll, metoder, utvärdering och bedömning. Vid uppgörande av undervisningsplan medverkar bland annat den studerande, vårdnadshavare för icke myndig person, experthjälp, studiehandledare, ämneslärare, assistent, grupphandledare och rektor. Ifall en studerande tidigare haft en individuell undervisningsplan bör gymnasielärarna sätta sig in i den samt diskutera studiemöjligheterna med lärarna i den grundläggande utbildningen och med vårdnadshavarna innan den studerande börjar i gymnasiet. Vid övergången till gymnasiet kan utlåtande över testresultat från den grundläggande utbildningen ges vidare till gymnasiet ifall vårdnadshavare ger sitt skriftliga samtycke till det. Studerande som är i behov av särskilt stöd erbjuds konsultation och nätverkstjänster såsom nödvändiga hälsovårds- och rehabiliteringstjänster och andra tjänster inom området samt övriga tjänster. Studerande med läs- och skrivsvårigheter I den grundläggande utbildningen 7-9 görs läs- och skrivdiagnostik bland studerandena. Vid övergången till gymnasiet kan utlåtande över testresultat från den grundläggande utbildningen ges vidare till gymnasiet ifall vårdnadshavare ger sitt skriftliga samtycke till det. Vid behov kan en studerande använda sig av olika nätverkstjänster där man utreder läs- och skrivsvårigheter. 4.5 Undervisningen av särskilda språkliga och kulturella grupper Utdrag ur Grunderna för gymnasiets läroplan 2003: Med särskilda språkliga och kulturella grupper avses här studerande vilkas modersmål är samiska, romani, teckenspråk eller ett främmande språk. (Grunderna för gymnasiets läroplan 2003) Studerande med ett främmande språk som modersmål skall studera läroämnet modersmål och litteratur antingen enligt lärokursen i svenska/finska som andra språk eller enligt lärokursen i svenska/finska som modersmål. Lärokursen i svenska som modersmål undervisas i gymnasiet.

12 Gymnasiet stöder en studerande i studierna ifall studerande har ett främmande språk som modersmål och är i behov av särskilt stöd enligt de resurser som gymnasiet har. Vid behov och om det är ändamålsenligt kan undervisning i deras eget modersmål organiseras i samarbete med andra läroanstalter. I studier och i undervisning av studerande med främmande språk som modersmål bör man ta hänsyn till studerandenas bakgrund och utgångsläge, såsom modersmål, kultur, tidigare kunskaper i svenska/finska. Undervisningen och studierna stöder den studerandes utveckling till en aktiv och balanserad medlem såväl i den finländska som i den egna språk- och kulturgemenskapen. (Grunderna för gymnasiets läroplan 2003) Vid sidan av undervisningen i svenska eller finska och i modersmålet skall invandrare och andra studerande som talar ett främmande språk även ges annat nödvändigt stöd så att de kan klara av sina gymnasiestudier med hela sin kapacitet Invandrarstuderande och andra studerande som talar ett främmande språk skall redan i början av gymnasiestudierna informeras om sina studiemöjligheter och olika stödåtgärder samt om sina rättigheter i studentexamen. (Grunderna för gymnasiets läroplan 2003)

13 5. OCH INNEHÅLL 5.1 Allmänna mål för undervisningen Utdrag ur Grunderna för gymnasiets läroplan 2003: Undervisningen och den övriga verksamheten i gymnasiet skall ordnas enligt de allmänna, riksomfattande målen i statsrådets förordning (955/2002) så att det är möjligt för de studerande att skaffa sig en bred allmänbildning och forma en strukturerad världsbild. De studerande skall ges sådan väsentlig kunskap om naturen, människan, samhället och kulturerna som vilar på vetenskaplig grund eller ansluter sig till konst. De studerandes behov av och intresse för livslångt lärande bör stärkas. Deras studie-, informationssöknings-, -informationshanterings- samt problemlösningsfärdigheter och initiativförmåga skall utvecklas. Mångsidiga färdigheter i att använda informations- och kommunikationsteknik skall tillgodoses. Förmågan att samarbeta i olika grupper och nätverk skall betonas. För att kunna samarbeta måste man ha en god uttrycksförmåga, också på det andra inhemska språket och på främmande språk, vara beredd att ta hänsyn till andra och vid behov justera sin egen uppfattning och verksamhet. Samarbets-, interaktionsoch kommunikationsförmågan skall utvecklas genom olika former av studier som kräver samverkan. De studerandes medvetenhet om sambandet mellan människans handlande och världens tillstånd skall utvecklas. Gymnasiet skall ge de studerande förmåga att identifiera och behandla etiska frågor dels på individplanet, dels på ett samhälleligt plan. De studerande bör ges tillfälle att reflektera över olika alternativ, träffa val och förstå direkta och indirekta följder av sina val. Gymnasiet bör sträva efter att hos de studerande utveckla viljan och förmågan att handla ansvarsfullt i ett demokratiskt samhälle så att både deras egen och andras välbefinnande beaktas. Undervisningen skall befästa de studerandes självkänsla och hjälpa dem att bli medvetna om sin personliga egenart. De studerande skall uppmuntras att uttrycka sina iakttagelser, tolkningar och estetiska uppfattningar på olika sätt. Gymnasieundervisningen skall sporra de studerande till konstnärlig verksamhet, uppmuntra dem att delta i konst- och kulturlivet och leda dem till en livsstil som främjar hälsa och välmående. Gymnasieundervisningen skall ge de studerande förmåga att planera för framtiden, för fortsatta studier och för ett framtida yrke. De skall göras förtrogna med arbetsoch näringslivet och med entreprenörskap. Målet är att de studerande efter slutförda gymnasiestudier på ett flexibelt sätt skall kunna möta utmaningarna i en föränderlig värld, känna till olika påverkningsmöjligheter samt vilja och våga handla. De skall ges förutsättningar för ett mångsidigt och fullödigt liv som människor i olika roller. 5.2 Temaområden

14 Utdrag ur Grunderna för gymnasiets läroplan 2003: Temaområdena är samhälleligt betydelsefulla utmaningar som all fostran och utbildning står inför och de utgör samtidigt aktuella etiska ställningstaganden. I praktiken utgör temaområdena ett slags verksamhetsprinciper som strukturerar verksamhetskulturen i gymnasiet och som går över ämnesgränserna och integrerar undervisningen. De angår hela vår livsstil. Gemensamma mål för alla temaområden är att de studerande skall kunna iaktta och analysera moderna företeelser och miljöer framföra motiverade uppfattningar om vilket slags framtid som bör eftersträvas bedöma den egna livsstilen och rådande trender ur ett framtidsperspektiv fatta beslut och arbeta för den framtid som de anser värda att sträva efter Gemensamma temaområden för alla gymnasier är aktivt medborgarskap och entreprenörskap hälsa och trygghet hållbar utveckling kulturell identitet och kulturkännedom teknologi och samhälle informations- och mediekunskap Temaområdena skall beaktas i undervisningen i alla läroämnen på ett naturligt sätt och genomsyra gymnasiets verksamhetskultur. Vissa huvudpunkter ingår i ämnesdelarna i läroplanens grunder. Temaområdena kompletteras, aktualiseras och konkretiseras i den lokala läroplanen. Aktivt medborgarskap och entreprenörskap Temaområdet aktivt medborgarskap och entreprenörskap syftar till att fostra de studerande till aktiva, ansvarskännande och kritiska medborgare. Detta innebär engagemang och vilja att vara med och påverka den politiska, ekonomiska och sociala verksamheten på olika samhällsområden och i kulturlivet. Engagemanget kan ske på lokal, nationell, europeisk och global nivå. Målet är att den studerande skall fördjupa sin kännedom som det demokratiska samhällets funktionsprinciper och de mänskliga rättigheterna kunna bilda sig en egen motiverad uppfattning och diskutera den så att också samtalspartnerns åsikter respekteras känna till olika demokratiska system och verksamhetssätt som individ och gruppmedlem vilja delta i att skapa allmänt välstånd i närmiljön, på hemorten, i samhället och livsmiljön och påverka beslutsfattandet i samhället tillägna sig initiativkraft och entreprenörskap som handlingsmönster känna till olika former av företagsamhet och dess möjligheter och verksamhetsprinciper förstå arbetets betydelse för individen och samhället känna till det inflytande som konsumenten har och kunna utnyttja det. När temaområdet genomförs bör tonvikten ligga på praktiska övningar och på personliga erfarenheter genom engagemang och påverkan. Förutom genom skolans egen insats kan en sådan studiemiljö skapas i samarbete med andra samhällsorgan, med olika organisationer och företag. Hälsa och trygghet I gymnasiet bör man låta de studerande uppleva delaktighet, ömsesidigt stöd och rättvisa. Dessa faktorer är viktiga källor till livsglädje och psykisk hälsa och samt

15 ger kraft att orka. Syftet med temaområdet hälsa och trygghet är att de studerande skall inse de grundläggande förutsättningarna för sin egen och för samhällets välfärd. Temaområdet skall sporra de studerande att arbeta för hälsa och trygghet i familjen, i närmiljön och i samhället. Det befäster förmågan att upprätthålla hälsan och tryggheten i vardagen, en förmåga som var och en behöver i livets olika skeden och i synnerhet i krissituationer. Målet är att de studerande skall kunna uttrycka känslor och åsikter i sitt umgänge på ett sätt som utvecklar dynamiken i skolgemenskapen och också hantera besvikelser, motsägelsefulla erfarenheter och konflikter utan våld våga ta ett individuellt ansvar för de övrigas hälsa och välbefinnande samt för klimatet i studiegemenskapen och själv kunna ta emot stöd av andra kunna bedöma vilka handlingsmönster eller strukturella faktorer i sociala och samhälleliga sammanhang som främjar hälsa och trygghet och vilka som kan äventyra dem handla så att han eller hon utövar ett positivt inflytande på trivseln och tryggheten i studiegemenskapen identifiera allvarliga problem och kunna söka hjälp och anlita välfärdstjänster eller vidta andra ändamålsenliga åtgärder även i undantagssituationer förmå hantera förändringar och osäkerhet och skapa en grund för nya möjligheter. Upplevelsen av hälsa och trygghet är i allmänhet samtidigt fysisk, psykisk och social. Också rättvisan spelar i det sammanhanget en väsentlig roll. Upplevelsen är individuell, men fundamentet finns i gemenskapen. Hållbar utveckling Syftet med strävan efter en hållbar utveckling är att trygga möjligheterna till ett gott liv för nulevande och kommande generationer. Människan skall i all verksamhet lära sig att anpassa sig till naturens villkor och inse gränserna för vad jordklotet tål. Gymnasiet skall sporra de studerande till ett hållbart levnadssätt och till att verka för en bärkraftig utveckling. Målet är att de studerande skall ha baskunskaper om de ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella dimensionerna av en hållbar utveckling och förstå att utvecklingen blir bärkraftig endast om dessa genomförs samtidigt kunna mäta, bedöma och analysera förändringar i naturen och i den kulturella och sociala miljön reflektera över vad ett hållbart levnadssätt, en naturbevarande och ekologiskt bärkraftig produktion innebär, över hurdan en sådan organisation och ett sådant samhälle är som förstärker sitt sociala kapital samt över hur man kan skydda naturens fortbestånd för kommande generationer i sitt dagliga liv, som gymnasist, konsument och aktiv medborgare vilja och kunna verka för en hållbar utveckling ha förmåga att lokalt, nationellt och internationellt samarbeta för en bättre framtid. Genom detta temaområde skall de studerande lära sig att granska förutsättningarna för en bärkraftig utveckling ur flera synvinklar: det gäller att klarlägga hur människans verksamhet har påverkat miljön och hur människans sätt att forma sin omgivning har förändrats i och med den kulturella evolutionen. Det gäller också att analysera globala miljörisker och orsakerna till dem och att finna olika medel för att korrigera utvecklingens riktning. Problem i anknytning till befolkningstillväxt, fattigdom och hungersnöd diskuteras. De studerande skall lära sig att se materiens och energins kretslopp i naturen och produktionssystemen samt att spara energi och råmaterial. Ett diskussionstema är hurdan en ekonomisk tillväxt som inte baserar sig på ökad användning av råmaterial och energi kunde vara och vilken

16 betydelse ekonomisk stabilitet har för miljöskyddet och för människornas välfärd. De studerande skall bekanta sig med sådana företag och sådan teknik som omsätter principerna för en hållbar utveckling i praktiken och lära sig att utnyttja möjligheterna att som konsument påverka utvecklingen. Vidare undersöks hur människans aktiviteter kan anpassas till omgivningen så att kulturtraditionerna respekteras och så att naturens diversitet bevaras. Därtill gäller det att öva ett miljövänligt levnadssätt och undersöka de strukturella förutsättningarna för det. I undervisningen och gymnasiets vardag ges exempel på goda rutiner. För att aktivt våga främja en hållbar utveckling måste den studerande få uppleva att hans eller hennes etiska, praktiska, ekonomiska, samhälleliga och yrkesmässiga avgöranden har betydelse. De studerande bör få en uppfattning av de stora förändringar som behövs och av det breda samarbete som är en förutsättning för att uppnå resultat. Vid sidan av undervisningen gäller det att eventuellt genom ett eget miljöprogram eller ett program för en bärkraftig utveckling och genom en miljömedveten verksamhetskultur sporra de unga till ett hållbart levnadssätt. Kulturell identitet och kulturkännedom Gymnasieutbildningen skall erbjuda de studerande möjligheter att bygga upp sin kulturidentitet med hjälp av sitt modersmål, sin gestaltning av det förflutna, sin religion samt genom konst- och naturupplevelser och andra frågor som är betydelsefulla för de studerande. De bör känna till de gemensamma nordiska, europeiska och allmänmänskliga värderingarna och märka hur sådana värderingar eller en avsaknad av dem avspeglar sig i vardagen, i det finländska samhället och i världen. Gymnasiet skall erbjuda studerandena rikligt med möjligheter att förstå hur vårt kulturarv har uppstått och vilken uppgift eleverna kan tänkas ha när det gäller att upprätthålla och förnya kulturarvet. Gymnasiet skall främja en positiv kulturell identitet hos de studerande och ge dem insikter i olika kulturer. Det kan bana väg för interkulturell verksamhet och ett framgångsrikt internationellt samarbete. Målet är att de studerande skall känna till olika tolkningar av begreppet kultur och kunna beskriva olika kulturella särdrag känna till det andliga och materiella kulturarvet vara medvetna om sin kulturella identitet, veta till vilken kulturgrupp de vill höra och kunna fungera som tolkar för sin kultur värdesätta kulturell mångfald som en källa till berikande upplevelser och skaparkraft och kunna reflektera över olika alternativ för den kulturella utvecklingen kunna kommunicera mångsidigt även på främmande språk med människor som har en annorlunda kulturell bakgrund aktivt vilja medverka till att bygga upp ett mångkulturellt samhälle baserat på inbördes hänsyn. Då verksamhetskulturen utvecklas skall man fästa uppmärksamhet vid gymnasiet som kulturmiljö, vid ett gott uppförande och vid gymnasiets egna traditioner, fester och andra evenemang. Studerandena uppmuntras till kommunikation och samarbete över språk- och kulturgränserna. Teknologi och samhälle Utgångspunkten för den tekniska utvecklingen är människans behov av att förbättra sin livskvalitet och underlätta sitt liv under arbete och fritid. Kännedom om lagbundenheterna i naturen utgör grunden för teknologin. I teknologin ingår kunskapen och färdigheten att planera, tillverka och använda tekniska produkter,

17 processer och system. Sambandet mellan teknikens och samhällets utveckling betonas. Målet är att de studerande skall kunna utnyttja naturvetenskaplig kunskap och kunskap från andra vetenskapsgrenar då de reflekterar över tekniska utvecklingsmöjligheter kunna förstå och bedöma människans förhållande till den moderna teknologin kunna bedöma hur tekniken inverkar på levnadssättet, samhället och miljöns tillstånd kunna bedöma de etiska och ekonomiska synpunkter, välfärdsfrågor och jämlikhetsaspekter som styr den tekniska utvecklingen samt ta ställning till och motivera olika tekniska alternativ förstå växelverkan mellan teknik och ekonomi och kunna bedöma hur olika alternativ inverkar på arbetets innehåll och på sysselsättningen lära sig något om företagsamhet och bekanta sig med det lokala arbetslivet. Temaområdet skall vägleda de studerande till att reflektera över den tekniska utvecklingen och förändringarna i samhället ur historiska, nutida och framtida synvinklar. De skall lära sig att använda, behärska och förstå teknik. De måste lära sig sådan innovations- och problemlösningsförmåga som behövs i tekniskt utvecklingsarbete. De bör lära sig att granska de värderingar som ligger bakom teknologin samt teknologins följder. Uppgiften är att undersöka den moderna människans beroende av teknik och reflektera över vad detta beroende innebär för individen, arbetslivet och fritiden. Särskilt bör övervägas vilken teknik som kan anses oumbärlig med tanke på människans grundläggande behov och vilken som kan avvaras. De studerande skall uppmuntras att som individer och samhällsmedlemmar ta ställning till den tekniska utvecklingen och engagera sig i beslut om den. Olika problem på detta temaområde kan konkretiseras så att man bekantar sig med tekniken på olika områden, såsom inom hälsa och välfärd, information och kommunikation, formgivning och musik, miljöskydd, energiproduktion, trafik och lant- och skogsbruk. Informations- och mediekunskap I gymnasiet skall de studerande erbjudas undervisning och verksamhetsformer som hjälper dem till djupare insikt om mediernas centrala roll och betydelse i vår kultur. Gymnasiet skall främja de studerandes attityder till medierna och deras förmåga till växelverkan samt stärka deras samarbete med de lokala eller regionala medierna. De studerande vägleds att förstå mediernas inflytande, deras roll som underhållare, informationsförmedlare och samhälleliga opinionsbildare, som källor till beteendemodeller. Medierna skapar samhörighet, de formar världsbilden och identiteten. De studerande skall lära sig att iaktta och kritiskt analysera hur den värld som medierna beskriver förhåller sig till verkligheten. De skall lära sig att värna om skyddet av privatlivet, om säkerheten och om datasekretessen när de rör sig i medievärlden. Målet är att de studerande skall få tillräckliga färdigheter i att tolka och ta emot budskap: de skall lära sig att välja och tolka medietexter kritiskt och tillägna sig samhälleliga kunskaper och färdigheter som de behöver som konsumenter kunna behandla estetiska och etiska frågor: lära sig att ta ansvar i produktion och användning av medieinnehåll och i sitt mediebeteende bli skickliga i att kommunicera, samverka och påverka kunna producera medietexter och kunna nyansera uttrycket när de själva skall skapa och förmedla innehållet i dem vänja sig vid att använda medierna som studieredskap och studiemiljö, lära sig att använda dem i kommunikationssituationer i studierna samt för att söka efter och förmedla uppgifter

18 känna till ekonomiska och samhälleliga faktorer som inverkar på mediernas verksamhet erhålla kunskap om kommunikationsbranschen, medieproduktion och upphovsrätter. Mediekunskap i gymnasiet innebär både färdigheter och kunskaper. Medierna utgör såväl studieobjekt som studieredskap. Mediefostran går ut på att utveckla de studerandes verbala, visuella, auditiva, tekniska och sociala färdigheter samt deras studieteknik. Detta förutsätter samarbete mellan olika läroämnen och samarbete med olika medier samt lärande i autentisk miljö. I de olika läroämnena i gymnasiet måste man analysera och bygga upp kontakterna till medierna och till diskussionen i dem, till teknik, innehåll och material och till den mediekultur som uppstår kring dem. I mediekunskapen betonas samverkan mellan olika medier och visuella aspekter.

19 5.3. Modersmål och litteratur Modersmål och litteratur, svenska som modersmål Modersmålet är av grundläggande betydelse för lärandet. Genom det gestaltar människan sin verklighet och kommunicerar med andra. Modersmålet stärker den personliga och kulturella identiteten samt utvecklar tänkande, kreativitet och en estetisk medvetenhet. Modersmål och litteratur är som läroämne ett livskunskapsämne och ett centralt färdighets-, kunskaps- och kulturämne. Läroämnet baserar sig på ett vidgat textbegrepp som innefattar förutom skrivna och talade texter även medietexter och bilder av olika slag. Ämnet får sitt innehåll närmast från språk-, litteratur- och kommunikationsvetenskaperna samt från kulturforskningen. Genom läsande, skrivande och muntlig kommunikation tillägnar sig de studerande nya begrepp och lär sig att se sammanhang, tänka logiskt, reflektera, kritiskt granska, tolka och värdera. Genom litteratur och bildmedier får de studerande kunskap och möter förutom den västerländska kulturtraditionen även andra kulturer. Läsning av skönlitteratur bidrar också till personlighetsutvecklingen. En bred kommunikativ kompetens är grunden för lärande och för all samhällelig interaktion. Inom undervisningen i modersmål och litteratur och även vid samarbete med andra ämnen strävar man efter en integration av flera olika färdigheter i ett funktionellt sammanhang. Att i tal och skrift kunna använda modersmålet är en förutsättning för studier och för att aktivt kunna delta i samhällslivet. Därför är det viktigt att skolan skapar goda möjligheter för språkutveckling, både inom ämnet modersmål och litteratur och inom andra ämnen i gymnasiet. Mål för undervisningen Målen för undervisningen i modersmål och litteratur är att de studerande skall fördjupa sina kunskaper om språk, litteratur och kommunikation få en insikt om sambandet mellan språk, litteratur och lärande och kunna utnyttja relevanta begrepp då de läser, skriver, talar och lyssnar stimuleras till att söka sig till litteratur och bildmedier som en källa till glädje, kunskap och reflektion utveckla sin fantasi och lust att lära genom att tillägna sig skönlitteratur i skilda former från olika tider och kulturer fördjupa sina kunskaper utgående från ett vidgat textbegrepp och kunna analysera och tolka olika slags texter med hjälp av sin kunskap om litteratur och kommunikation se samband mellan texter och deras sammanhang och genom olika texter och medier bli förtrogna med grundläggande demokratiska, humanistiska och etiska värden men också medvetna om destruktiva krafter att reagera mot fördjupa sina muntliga och skriftliga kommunikationsfärdigheter fördjupa och precisera sitt språkbruk, att språket blir mångsidigt, dels att de studerande når sina syften med sin kommunikation kunna anpassa sitt språk efter olika situationer, både privat och offentligt bli allt säkrare då det gäller att behärska normer för det talade och skrivna språket och förstå avsikten med språkvården både ur ett samhälleligt perspektiv och för sitt eget språkbruk bli medvetna om texters formspråk och retoriska medel och kunna analysera och värdera argumenterande text och själva utnyttja språket som påverkningsmedel kunna använda informations- och kommunikationsteknik på ett funktionellt sätt i sina studier och i olika källor söka information samt bearbeta, reflektera över och värdera denna information känna sig delaktiga i olika kultursammanhang och ha förmåga att njuta av, använda och skapa kultur samt ha fördjupat sin förståelse för olika kulturer och för människor med andra levnadsförhållanden.

20 Bedömning Bedömningen av kurserna i modersmål och litteratur skall beakta läroämnets alla delområden. I kursvitsordet skall ingå bedömning av såväl muntlig och skriftlig produktion som graden av deltagande. För att den studerandes muntliga färdigheter och skrivfärdigheter skall utvecklas är det viktigt att utvärderingen sker i form av en process där den studerande får respons både av läraren och av hela gruppen. Den studerande skall även ges möjlighet till självvärdering, som kan bli ett stöd för en positiv och samtidigt realistisk bild av honom eller henne som talare, läsare eller skribent. Grunden för självvärderingen är att den studerande känner till kursernas mål och innehåll och på detta sätt kan följa med sin egen utveckling. Bedömning kurs MO T13 - Aktivitet och utförda uppgifter bedöms. Privat blogg bedöms inte. Den befintliga ordningsföljden rekommenderas för obligatoriska kurser. Kurserna i modersmål och litteratur kan inte tenteras. OBLIGATORISKA KURSER Kurserna är uppbyggda så att de integrerar de olika modersmålsfärdigheterna och bildar funktionella helheter. På alla kurser fördjupar den studerande sina kunskaper om språk och litteratur, utvecklar färdigheterna i muntlig och skriftlig kommunikation och läser rikligt med fiktion och fakta. Då den studerande har läst alla de obligatoriska lärokurserna har han eller hon fått en fördjupad språkkännedom och ökad språkfärdighet. Den studerande har också fått en bred kunskap om vårt litterära arv och de litterära genrerna i funktionella sammanhang samt fördjupat sin förmåga att analysera, producera och reflektera över olika textgenrer och deras funktion i samhället. 1. En värld av texter (MO 1) Kursen introducerar modersmål och litteratur som ett ämne där språk, kommunikation, litterära texter och saktexter bildar en helhet som placeras in i ett teoretiskt sammanhang. förstå vad det vidgade textbegreppet innebär fördjupa sin medvetenhet om olika textgenrer känna till olika sätt att läsa, analysera, tolka och producera texter kunna välja stilnivå i sitt språk enligt situation kunna tolka episka texter kunna grundprinciperna för hur man skriftligt relaterar till annan skriven text delta konstruktivt i gruppdiskussioner. skillnader mellan tal- och skriftspråk och olika stilnivåer olika textgenrer och deras funktion i samhället reflektion kring det egna läsandet introduktion till de litterära genrernas historia med fokus på novellen och andra typer av kortprosa olika sätt att analysera skönlitterära texter grundprinciperna för materialbaserat skrivande grundprinciperna för gruppkommunikation 2. Epik och medietexter (MO 2)