Låt alla betala sin skatt själva avskaffa källskatten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Låt alla betala sin skatt själva avskaffa källskatten"

Transkript

1 Låt alla betala sin skatt själva avskaffa källskatten

2 Förord Låt alla betala sin skatt själv avskaffa källskatten är en rapport som nationalekonomen och numera pensionerade universitetslektor Kurt Wickman skrivit på Skattebetalarnas uppdrag Rapportens budskap är att den så kallade källskatten, alltså den skatt som arbetsgivarna drar direkt på de anställdas löner, bör avskaffas. Istället ska de anställda få ut hela bruttolönen, inklusive löneskatter, och sedan själva betala in såväl inkomstskatt som andra skatter och avgifter. Det främsta skälet till att flytta betalningsansvaret av skatten är att människor då vet hur mycket de verkligen betalar i skatt, vilket de flesta inte vet i dag. Synliggörandet av skatterna skulle förmodligen bidra till att vi skulle få den behövliga skattedebatt som vi idag saknar i Sverige. Det svenska skattesystemet med osynliga skatter medför att en viktig kontrollmekanism försvinner. För när människor inte vet hur mycket skatt de betalar så har de också svårt att veta hur mycket pengar den offentliga sektorn har till sitt förfogande. Det finns flera undersökningar som visar att de flesta människor systematiskt underskattar hur mycket de betalar i skatt. Den senaste från Svenskt Näringsliv, Underskattade skatter (Nima Sanandaji, augusti 2015), visar att 9 av 10 svenskar saknar kännedom om skatternas omfattning. Siffrorna och exemplen i denna rapport har några år på nacken, men eftersom argumentationen och slutsatserna är principiellt lika aktuella idag som 2007 har vi valt att publicera den på nytt. Joacim Olsson VD Skattebetalarna 2

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...3 Sammanfattning...4 Information om skatter två bilder...5 Den välinformerade skattebetalaren...6 Medborgarna är omedvetna om vilka skatter de betalar...7 Politiska organ har ett systematiskt intresse av att dölja skattebördans hela omfattning Undvik att göra skattefrågan till en skiljande politisk fråga Den utomordentligt komplicerade skattelagstiftningen Förvillande information om den offentliga sektorns kostnader Finansieringen av staten förskjuts från synliga till osynliga skatter Förslag till en omläggning av skatternas betalning som kommer att lösa informationsproblemet Åtgärder och förslag för att göra skatter synliga Arbetsgivaravgifter och moms (bensinskatter) Avskaffa källskatten Exempel på hur ett system utan källskatt används Tidigare svenska erfarenheter Referenser

4 Sammanfattning En fungerande demokrati och en effektiv marknadsekonomi förutsätter att medborgarna är välinformerade. Detta gäller naturligtvis inte varenda aspekt av samhällslivet, men alla de centrala. I en modern välfärdsstat förefaller det dock som om det finns stora kunskapsluckor vad gäller finansieringen av de stora och många offentliga utgiftsprogrammen. Orsaken till det skakiga kunnandet tycks vara åtminstone tvåfaldig: Dels är de offentliga utgifterna så stora, dels är skattelagstiftningen så snårig att det är svårt för en medborgare (med andra uppgifter än att studera offentlig ekonomi) att få en överblick; Det finns ett systematiskt intresse hos stora delar av det politiska etablissemanget att dölja skatteuttagets fullständiga omfattning. Det tycks vara en lagbundenhet i ekonomisk-politisk utveckling att offentliga utgifter är mer rörliga än inkomster. Riksdagen i Sverige har befogenhet att besluta om både offentliga utgifter och skatter. Detta ger de politiska partierna och hela den politiska sektorn en frihet att expandera politiskt beslutade offentliga utgifter. En effekt blir att den politiska sektorn får en mer framskjuten roll i samhället. Men eftersom detta knappast är någon starkare preferens hos grupper utanför den politiska sektorn, blir betalningsviljan för att det ska ske inte särskilt stark. Detta skapar då incitament för att politiker ska vara intresserade av att dölja vissa former för finansieringen av projektet. Tillsammans ger dessa båda förhållanden vid handen: att det kan vara svårt att informera sig om ett närmast bysantinskt lagsystem på teoretisk väg. Det rör sig om ett stort och invecklat lagkomplex med många öppna problem, där learningby-doing förefaller vara en av få möjliga metoder att använda sig av. Det implicerar då att den enskilde helt övertar ansvaret för sina egna skatteinbetalningar. för att bryta genom politikers tystnadsvall kan det mest effektiva sättet vara att varje medborgare direkt betalar årsskatten för egen del inte via källskatt, som betalas in av någon annan. Det ger direktinformation om hur mycket de offentliga tjänsterna kostar varje enskild medborgare. Den uppbördsreform som nyligen införts med s k skattekonton, kan här utnyttjas för att ge värdefull politisk och ekonomisk information till hela befolkningen. Om politikerna så önskar, kan det vara möjligt att till varje skattekonto tillfoga en förteckning över vilka utmärkta tjänster som den enskilde betalar för. Det ger då den enskilde en känsla av att han löpande gör en bra affär gentemot staten. I den mån han faktiskt instämmer i detta, behöver han knappast känna större förbittring över den höga skatten än över t ex höga premier på bilförsäkringen. I den mån han inte instämmer, har han ett korrekt faktaunderlag för att kritisera skattepolitiken. Debatten kan då föras mellan dem som anser att högskattestaten är önskvärd att behålla och dem som inte gör det. Under alla förhållanden blir det en skattediskussion mellan välinformerade och reellt intresserade parter. Det är svårt tänka sig en situation närmare ett demokratiskt ideal. 4

5 Information om skatter två bilder Kunskap är makt, heter det. Det är svårt att föreställa sig ett område där denna gamla regel är lättare att tillämpa än på den ekonomiska politiken. Föreställningar och bilder av hur landet ligger och hur olika politiska metoder fungerar, styr sympatier och antipatier. Ibland kan sådana bilder och föreställningar vara föråldrade, missvisande eller rentav felaktiga. Ett sådant problemområde är den offentliga sektorns ekonomi. Den tanke som bär upp normala ekonomiska resonemang om välinformerade aktörer blir svår att tillämpa i sådana diskussioner. Inte minst gäller det frågan om skattepolitiken. Villkoret i ekonomisk teori att vi ska tänka oss välinformerade aktörer är en förutsättning för rationella beslut. Föreställningar som formar politik i en situation med osäker eller bristfällig kunskap, kan lätt komma att ge bisarra resultat. Även om ledande politiska aktörer är välinformerade, måste i en demokrati det villkoret gälla att de allra flesta är det. Med kunskapsluckor hos befolkningen kan vi lätt få en besvärlig politisk situation. Skattepolitik i en högskattestat uppfyller högt ställda krav på den situation som beskrivs i det föregående stycket. Kunnandet om skattepolitik har möjligtvis och det är besvärligt att en sådan hypotes alls kan framställas med någon grad av sannolikhet inget stort djup hos den befolkning som betalar skatterna. Eftersom detta är avgörande, blir det lätt tänka sig att mer effektiva metoder för att informera om skattepolitiken bör prövas. En fungerande demokrati förutsätter att medborgare är väl informerade och medvetna om stora politiska beslut och tillstånd. Det ska rimligen förstås som kärnan i politisk medvetenhet. Och just denna typ av intresse rankas högt av det officiella Sverige. I mycket av den samtida diskussionen finns ett slags ideal ofta underförstått, som går ut på att den engagerade medborgaren riktar mycket av sitt engagemang mot just politiken. Ett aktivt intresse för att ägna fritiden åt att följa olika ishockeylags upp- och nedgångar i olika tabeller beskrivs normalt som underlägset ett intresse av att delta i lokala (eller, för all del, nationella och globala) politiska debatter. Det hela är nu kanske inte bara en romantisering av politiken. Det finns väl någon form av rationalitet i denna uppfattning, åtminstone när det gäller tillståndet i en så politiserad tillvaro som en högskattestat driver fram. Mer än hälften av alla ekonomiska beslut som fattas varje dag i Sverige är politiska de går över någon budget i den offentliga sektorn. Statens själva kärna borde då rimligen träda fram i diskussioner och allmänt medvetande till vilka områden den väljer att styra sina utgifter och hur den väljer att finansiera dem. Kunskap om den egna skattebördan blir då ett minimalt, men centralt villkor för att någon meningsfullt ska kunna delta i den politiska diskussionen. I en vidare mening kan vi också hävda, att medborgarnas kunskap om hur mycket de betalar i skatt också är av central betydelse för effektiviteten i en marknadsekonomi. Tanken att effektiva marknader förutsätter välinformerade aktörer gäller inte bara privata varu- och tjänstemarknader. Det gäller naturligtvis också offentliga tjänstemarknader, dvs utbytet mellan vad den enskilde betalar i skatt och vad han får tillbaka i form av offentliga nyttigheter. Det är till och med möjligt hävda, att i en högskattestat är sådan information av särskild betydelse. Skälet är det uppenbara, att ett normalt hushåll har sin största enskilda utgiftspost i form av skatt. Kunskap om skattebördans storlek och vad man betalar för dvs vilka anspråk på offentliga tjänster som betalningen berättigar till ska kunna vägas mot andra ekonomiska 5

6 beslut i hushållet. Med ofullständiga kunskaper om hushållets utbyte mellan skatter och offentliga motprestationer kan hushållets ekonomiska beteende aldrig bli rationellt, eftersom centrala avvägningar sker i blindo. Hur väl känner då medborgarna till dels sin egen skattebörda, dels hur mycket som offentliga (politiska) myndigheter kräver in i total skatt? Argumentationen går i två helt olika riktningar. Den välinformerade skattebetalaren Det finns en uppfattning som säger, att medborgarna väl känner omfattningen av de skatter de betalar. De vet vad det kostar att producera sådana offentliga tjänster som de efterfrågar. Eftersom de offentliga tjänsterna normalt inte handlas i öppna marknader, signalerar inte medborgarna sina uppfattningar direkt, men det finns alternativa vägar för medborgarna att styra. Eftersom skattebeslut är politiska beslut, ger enskilda helt enkelt sin uppfattning till känna genom normala politiska kanaler. Genom att lägga sin röst på ett visst parti (eller kombination av partier) vid val till riksdag, landsting och kommun röstar man också för en viss skattepolitik och beskattningsnivå. Befolkningens preferenser för offentligt producerade och distribuerade nyttigheter speglas helt enkelt i det rådande politiska systemet, där olika partiers ståndpunkter i offentlig ekonomi är välkända. Denna uppfattning är tämligen väl representerad i politiska kretsar. Den implicerar att de höga skatterna i Sverige har en djup legitimitet hos medborgarna och att dessa hela tiden har möjlighet att variera skattesatsen genom att ändra sitt valbeteende. Den nuvarande strukturen på offentliga utgifter och de skatter som tas in för att betala dem, uttrycker därför stora delar av den svenska befolkningens önskemål åtminstone majoritetens om hur ett modernt samhälle ska organisera sin offentliga ekonomi. Förklaringen till att skattetrycket ligger högre i Sverige än andra jämförbara länder kan helt enkelt vara att det finns en tradition av kollektiva lösningar av samhällsproblem i skandinavisk historia. Internationella jämförelser av skattetrycket måste alltid ta hänsyn till både skatter och vilka offentliga tjänster som de faktiskt finansierar. Små bygemenskaper med kollektiva typer av försäkringar och specifika fördelningsmekanismer har utmärkt nästan hela den kända skandinaviska historien. De organisationer som ursprungligen skapades i en mindre utvecklad landsbygdsekonomisk ordning för att hantera dessa problem har följt med in i talets urbanisering. Just moderniseringen kan till och med ha intensifierat sådana drag i utvecklingen. Det kan vara så, att urbaniseringen skärpt betydelsen av traditionella försäkringssystem och fördelningsproblem genom att den ställt en rad nya ordningsproblem, som var i stort sett okända i det traditionella samhället. Möjligen kan ett sådant synsätt också härledas från tanken om att det urbaniserade samhället får större kostnader för att hantera konflikter. Detta får konsekvenser för skattetryckets höjd. Stigande kostnader för att lösa konflikter ger de kollektiva organen större anspråk på resurser. Den högre skatten betalas av medborgarna som en välförstådd och i princip frivillig kontribution till de gemensamma organen. Villkoret för att vi ska kunna uppfatta den offentliga ekonomins struktur och storlek som effektiv, vore därmed uppfyllt, Syftet är att lösa det högt urbaniserade samhällets potentiellt stora ordningsproblem. Varje annat alternativ blir mindre effektivt, dvs skulle ställa ännu större ekonomiska anspråk på medborgarna. Staten och skattelösningen har en överlägsen effektivitet för att hantera. 6

7 Medborgarna är omedvetna om vilka skatter de betalar Bilden av den välinformerade skattebetalaren kan nu ganska lätt ifrågasättas. Ett direkt sätt att belägga okunskap framgår normalt ur olika enkätundersökningar. När medborgare direkt tillfrågas om hur mycket skatt de betalar, felbedömer stora majoriteter sin skattebörda, inte sällan ganska mycket. En systematik som återkommer i sådana enkätundersökningar är att en genomsnittlig medborgare underskattar de skatter han betalar, inte sällan väsentligt. Och detta gäller inte bara de europeiska högskattestaterna. Internationella enkäter ger ganska entydigt vid handen, att medborgare ganska generellt är illa informerade om offentlig ekonomi. 1 Det är möjligt att lyfta fram några centrala och gemensamma punkter ur den internationella forskningen. 1) en stor del av de skattebetalande medborgarna är illa informerade om offentlig ekonomi. Många refererade enkätstudier ger vid handen att okunskap troligen rör majoriteter, alternativt stora majoriteter. 2) Mätningar av hur stora kunskaperna egentligen är, blir lätt missvisande. Det är framför allt problematiskt för den mindre del av enkätforskningen som hävdat, att det finns goda substantiella kunskaper om skatteuttaget bland medborgare i europeiska välfärdsstater. Sådana studier rör sig ofta med metoder som är vidöppna för positiva skevheter i urvalen vanligen är det främst sådana som är särskilt intresserade av offentlig ekonomi som engagerar sig i frivilliga undersökningar, t ex tidningsenkäter i frågan. En relativt okontroversiell slutsats är, att den verkliga kunskapen bland alla medborgare ofta är lägre än studiernas resultat. Det alldeles övervägande huvudintrycket av medborgarnas kunskaper i offentlig ekonomi blir således att svaren förefaller spegla rejäla luckor, inte bara om den offentliga sektorns finansiering i allmänhet, utan även om hur mycket det egna hushållet betalar i skatt. Och här får vi således likartade resultat för samhällen med olika institutionella särdrag. Den som anser att de stora bristerna i denna typ av politisk medvetenhet är allvarliga, får rimligen föreslå ganska betydande omläggningar inom skattepolitiken det räcker knappast med olika mindre justeringar av hur offentliga institutioner informerar, om man nu vill lösa problemet. Ett annat gemensamt intryck blir, att en stor del av medborgarnas allmänna kunnande om offentlig ekonomi i en modern välfärdsstat förefaller vila på mer eller mindre välinformerade gissningar. Det är troligt att ideologiska överväganden eller andra dunkla kunskapskällor får fylla ut kunskapsluckor. Det genuint osäkra kunnande som dokumenteras i dessa studier bekräftas för Sveriges del av en hel serie enkätstudier om den offentliga ekonomin, däribland skatternas storlek och 1 Det finns en omfattande litteratur som försöker bedöma hur utbredda kunskaperna om den offentliga ekonomin är. De övervägande negativa resultaten (dvs en ofta oväntat okunnig väljarkår) har fött begrepp som fiscal illusion och rational tax ignorance. Exempel på sådana studier är R D Congleton, Rational ignorance, rational voter expectations, and public policy: A discrete informational foundation, Public Choice, Vol 107, 2001, s ; W E Oates, On the nature and measurement of fiscal illusion: A survey, i G Brennan/S Grewel/P Groenwegen eds, Taxation and Fiscal Federalism Essays in Honor of Russel Matthews, ANU Press, Sydney 1988; M Reiter, Ricardian equivalence with uninformed consumers?, European Journal of Political Economy, Vol 15, 1999, s

8 fördelning på olika källor. Danne Nordling refererar på sin hemsida resultatet av en enkät till svenska hushåll 1999 om hur de bedömer skattetrycket i Sverige: 63 procent av personer från 18 till 74 år svarar helt fel på frågan om hur hög den totala skatten på en intjänad hundralapp egentligen är. De tror att skatten tar 50 procent eller mindre. Av svenskarna svarar 40 procent till och med så fel som 35 procent eller mindre. Rätt svar är 65 procent, vilket 24 procent visste. 13 procent trodde att skatten var 75 procent. Opinionsföretaget Skop hade särskilt introducerat skattefrågan med att understryka att den gällde det samlade skattetrycket av många olika skatter: inkomstskatt, egenavgifter, moms, bensinskatt och andra punktskatter samt arbetsgivarens löneskatter/sociala avgifter (SAF-tidn 10 sep 99). Således: det totala uttaget av skatt på inkomst var i Sverige år procent. Det gör ingen egentlig skillnad om man är låginkomsttagare 65 % är en relativt enhetlig skattesats. Den stiger visserligen för högre inkomster, men inte dramatiskt. Förklaringen till att en försvinnande liten minoritet inte känner till det rätta skattetrycket kan därför inte förklaras med att stora grupper av medborgare upplever ett lågt skattetryck för egen del. Det rör sig i stället om genuin politisk okunnighet. Och resultatet är inte unikt eller på något sätt nytt det är ett enkätresultat som egentligen saknar motinstanser. Inte någon liknande undersökning under de senaste decennierna har veterligen lett fram till slutsatsen, att medborgarna är oväntat välinformerade om skattefrågor. Bilden av att nära 2/3 av svenska medborgare tror att deras totala skatt är mindre än 50 procent ger då en allvarlig politisk signal något som förstärks av att så mycket som 40 procent tror att skatterna är högst 35 procent. Slutintrycket blir att den allmänhet som ska ta ställning till skattepolitiken i val har svårt att orientera sig, och därför lätt kan komma att fatta beslut vars effekter de i slutänden kan komma att känna sig främmande inför. En mer systematisk studie av kunskapen om skattepolitiken i Sverige genomfördes i ett examensarbete på Handelshögskolan i Stockholm I en serie intressanta diskussioner och avvägningar som görs i denna studie, ligger ett huvudresultat hela vägen till grund: taget över hela kollektivet underskattar svenska skattebetalare den börda som staten lägger på dem. Studien passar således väl in i den långa tradition som pekar ut allmän okunskap om den offentliga ekonomin eller fiscal illusion som en källa till det politiska utrymmet för ett successivt högre skattetryck. Det sammanlagda intrycket av de utländska och svenska studierna blir således att skatter (och utgifter) i välfärdsstaten förefaller växa utanför medborgarnas kunskaper om att processen pågår och därmed också utanför deras medvetna kontroll. Med den stora omfattningen på välfärdsstaten förefaller förmågan till överblick och orientering gå väsentligt tillbaka för normala medborgare. Det är osannolikt att detaljkunskaper om hur mer än hälften av Sveriges BNP samlas in och används skulle kunna vara omfattande. I det informationsvacuum som bildas får i stället små, politiskt välorganiserade grupper ett oproportionerligt inflytande över formen och storleken för statens tillväxt. Risken är alltid överhängande, att sådana eliter bygger in egna specialintressen i den offentliga sektorns tillväxt. Och specialintressen konkurrerar ofta med det allmänintresse som en upplyst medborgaropinion vill försvara. Orsaken är naturligtvis, att allmänintresset representerar den minsta gemensamma nämnaren för en relativt konfliktfri tillvaro i samhället. Men högskattestaten tenderar att tränga tillbaka allmänintresset, till förmån för 2 T Sanandaji/B Wallace, Fiscal Illusion and Fiscal Obfuscation: An Empirical Study of Tax Perception in Sweden, mimeo, Department of Economics, Stockholm School of Economics. 8

9 gruppintressen. Det räcker med att kasta en blick på någon del av den närmast oöverskådliga floran av miljardsubventioner till bostäder, jordbruk, fackföreningar, storföretag eller miljö/energiprojekt för att föreställa sig hur nya utanordningar till aktiva specialintressen har betalats med stigande räkningar till landets skattebetalare. Den som betalar är ofta någon annan än den som konsumerar dessa tjänster det finns ofta en besvärande skillnad mellan finansiär och förbrukare i högskattestaten. För att klara att täppa till detta gap ska utanordningarna normalt förses med någon allmänt gillad etikett. Om det kan anses förbättra fördelningen kan det användas, och det brukar bli standardargumentet. Men argumenten kan gå i andra riktningar. Varje plats på Operan i Stockholm subventioneras med mer än 1000 kronor. Här är det svårt att använda fördelningsargument, eftersom det är den övre medelklassen som går på opera. I stället hävdas här att man bevarar en kulturtradition, genom att göra det nästan gratis för Stockholms övre medelklass att se österrikisk 1700-talseller rysk 1800-talsopera. Det är nu ett åtminstone i festtalen uttalat politikintresse, att medborgarna ska vara välinformerade. Det faktum, att mer precisa undersökningar tycks ge vid handen att så inte är fallet kräver därmed till att börja med någon form av förklaring. Låt mig ge några förslag till att förklara varför medborgares kunskaper definitivt om ganska stora aggregat, men till och med om den egna skattebördan är bristfälliga. 9

10 Politiska organ har ett systematiskt intresse av att dölja skattebördans hela omfattning Låt oss göra det rimliga antagandet, att de flesta medborgare är beredda att betala skatt för den mängd offentliga tjänster som de faktiskt konsumerar. För att kunna ta hänsyn till all offentlig konsumtion är det också sannolikt, att enskilda gör denna bedömning för hela sin livscykel. Vi kan kalla ett sådant politiskt system för Wicksell-konsistent, efter den svenske ekonomen Knut Wicksell, som just positivt diskuterade ett sådant skattesystem. 3 Vilken roll uppkommer i ett Wicksell-konsistent system för politiker? Den blir troligen begränsad. Jämförelsen skulle väl närmast gå mot Schweiz, där flera av de politiskt ledande befattningarna roterar årligen mellan personer, utan att några anmärkningsvärda befogenheter samlas hos dem. Politiker blir närmast förvaltare av tämligen självständiga system av in- och utbetalningar från medborgarna. Inbetalningarna gäller skatter och utbetalningarna gäller främst de grundläggande kostnaderna för att finansiera demokratin, försvaret och allmänt gällande socialförsäkringar. Ledande politiker blir ett slags chefer för en förvaltningsbyråkrati. Detta är nu en oglamorös politisk tillvaro, som lever ett osäkert liv. Så snart politiker bara obetydligt expanderar sin målfunktion (=sin samhälleliga strävan) utöver det rent förvaltningsmässiga, bryts jämvikten. Politiker utvidgar gränser för vad politiken ska syssla med. Ett mer självständigt politiskt system kommer att i första hand driva upp de offentliga utgifterna, som alla får skattemässiga konsekvenser. Det är rimligt att uppfatta de offentliga utgifterna som den offentliga ekonomins mest rörliga beståndsdel. Det beror troligen på, att de ger de största kortsiktiga fördelarna på mycket kort sikt behöver de inte (nödvändigtvis) finansieras i någon vanlig mening (dvs genom att minska någon annan utgift i den offentliga ekonomin) och de skapar omedelbart en grupp vinnare, dvs. sådana som befinner sig i positionen nettomottagare i det offentliga utgifts- och inkomstsystemet. Genom att t ex vädja till särskilt stora intressegrupper och göra det med löften om utanordningar kan politiker öka chansen till omval och därigenom sin makt. Om strävan efter makt (eller eufemismen inflytande ) är grundläggande i det politiska uppdraget, blir det troligt att det Wicksell-konsistenta systemet kan bli svårt att försvara. En av de konflikter som uppkommer blir nu att politiker och större eller mindre grupper av medborgare får olika uppfattning om det önskvärda skattetrycket. En expanderande stat (med fler utanordningar och högre skatter) blir en effekt av politikers konkurrens och strävan, medan medborgarnas flertal kommer att eftersträva en Wicksell-konsistent offentlig sektor. I detta glapp uppkommer lätt en strävan bland politiker att dölja skatternas verkliga omfattning. Formen för att dölja den verkliga skattebelastningen kan ta många uttryck. Låt mig ange några av formerna. 3 Denne författare har utvecklat tanken om Wicksell-konsistenta skatter i några arbeten, se t ex K Wickman, Skatterevolt pågår, 2002, Timbro, Stockholm. 10

11 Undvik att göra skattefrågan till en skiljande politisk fråga En möjlighet som utnyttjats kan observeras i den moderna svenska ekonomiska politikens historia. Sedan början av 1960-talet fram till i dag har skattetrycket stigit från mindre än 1/3 av BNP till mer än hälften. Förskjutningen kan ses på flera olika sätt. En uppenbar är att det följer en stor omvandling av maktfördelningen i samhället genom att på så historiskt kort tid (en generation) kasta om relationen så närmast dramatiskt. Vi befinner oss ännu i början av de myriader av anpassningar som både stat och medborgare vidtar i den nya situationen med en mäktigare stat och mer maktlösa medborgare. Men trots att detta är en av de riktigt stora allmänpolitiska förändringarna under 1900-talet och trots att den skett genom politiska beslut, har medborgarna aldrig riktigt tillfrågats. Inget enda val under processens gång kan enkelt karaktäriseras som ett skatteval. Dvs ett sådant val där skattesystemets konstruktion och filosofi pedagogiskt genomlysts av ett antal allmänt tillgängliga skatteutredningar, där partierna presenterade hur de ville utveckla skattepolitiken och där en debatt mellan olika åsiktsriktningar fått klargöra styrka och svaghet i olika skattepolitiska förslag. Eftersom frågan rör en av riktigt djupa frågorna om politisk makt och utvecklingen pågår i en demokrati, finns anledning förvänta sig att den skulle ha behandlats med åtminstone lika stor tyngd som frågan om anslutningen till EU, kärnkraftens införande eller pensionssystemets konstruktion. Dvs blivit föremål för en särskild kampanj, som mynnat i ett allmänt val. Det närmaste vi kommit är 2002 års val, där socialdemokraterna för första gången direkt och principiellt tog ställning för ett varaktigt högt skattetryck. Problemet var, att man argumenterade för en högskattepolitik från utgiftssidan man ville ha en välfungerande vård, skola och omsorg. Underskottet i detta argument är tvåfaldigt: 1) vård- och utbildningsutgifterna utgör procent av de offentliga utgifterna. Utan att påverka dessa, finns huvuddelen av skatterna vid sidan om; 2) det är inte självklart för alla att ens en huvuddel av ett samhälles vård- och utbildningsinsatser ska skötas av statliga eller delstatliga organisationer. Det är lätt att peka på alternativa lösningar, t ex ett större inslag av privata sjukförsäkringar, vilket då får andra konsekvenser för skattetryckets höjd. Också i detta fall tunnas således det indirekta argumentet för högskattepolitiken ut. Vad som har varit det utmärkande för övergångsperioden från normalskattestat till högskattestat är en äldre svensk politisk tradition, den korporativa. Skattefrågan har framför allt behandlats i parlamentariska kommittéer, där de korporativa parterna inbjudits att delta i förhandlingar. Det underlag som presenterats utåt har varit tämligen tekniska framställningar av skattepolitiken medan de förhandlande parterna getts tillgång till de pedagogiska sammanfattningarna. En strävan har inte sällan varit, att slutföra förhandlingar med en sådan tidshorisont att skattefrågan ska vara avförd från dagordningen innan kommande val. När valet sedan närmar sig, har medborgarna att ta ställning till ett redan färdigförhandlat slutförslag. Där hela den förhandlingspolitiska retoriken kan användas för att motivera, att frågorna inte på nytt ska tas upp. Och att valet därför ska handla om andra saker, där det nya skattesystemet betraktas som något givet. I denna mening har den svenska staten tassat sig fram till sin nuvarande starka position. Det fanns ingen politiker på eller 1970-talet om vi bortser från kommunisterna som föreslog att skattetrycket mot inkomster under de kommande årtiondena borde fördubblas (om vi tar hänsyn till alla skatter ett hushåll betalar). Invändningar längs sådana linjer avvisades i 11

12 stället som oansvarig kritik. Det bekymmersamma är väl snarast, att den förändrade maktrelationen mellan medborgare och stat vuxit fram som en långsiktig bieffekt av en lång rad kortsiktiga beslut. Men inte ens när det långsiktiga resultatet har framträtt, har det lett till några politiska framställningar i demokratisk riktning, dvs att medborgarna ska ta explicit ställning till den stora samhälleliga maktförskjutningen. Det är anmärkningsvärt och kanske till och med kan anklagas för att vara en kritisk naivitet. Från historien vet vi, att det egentligen är en företeelse utan motinstans, att där staten vuxit sig stark, har den enskildes medborgerliga rättigheter försvagats. Den samtida uppehållande retoriken mot denna entydiga historiska erfarenhet är oftast, att fler politiska beslut på fler områden ska uppfattas som ett framsteg för demokrati. Den utomordentligt komplicerade skattelagstiftningen En demokrati förutsätter en rättsstat. En rättsstat förutsätter en lagstiftning som medborgarna relativt lätt kan sätta sig in i. Det är tveksamt om denna definition av ett rekvisit för den normala rättsstaten kan användas för skattelagstiftningen. Skattelagarna omfattar upp emot tusen sidor lagtext och förarbeten som är flera gånger mer omfattande. All denna text är skriven på en juristsvenska som är svårgenomtränglig för lekmannen. Med all respekt för textförfattarna, innehåller denna text också många passager som kräver kvalificerad tolkning av textens innebörd och lagstiftarnas syften med bestämmelsen. Sådana tolkningar ger ständigt upphov till rättsliga tvister. En egen och omfattande litteratur kring olika kryphål i skattelagstiftningen har sett dagens ljus. För att något förenkla hanteringen brukar skattemyndigheterna inför den allmänna självdeklarationen ge ut sammanställningar av vad den skattskyldige ska iaktta vid sina uppgifter om inkomster och kostnader. En god del av sådana förenklingar är skrivna på en kanslisvenska som ingen levande svensk medborgare använder. De fungerar bara därför delvis som en förenkling. Men det allvarliga är kanske detta, att de bara informerar den enskilde om vissa begränsade aspekter om skattesystemet. Någon allmän läsvärd information om hela skattesystemet görs sällan eller aldrig. Betydelsen av att vi rör oss med ett föga välkänt lagkomplex på ett centralt politikområde är komplicerad. Det är t ex tveksamt om någon medborgare som inte kan överblicka hela lagstiftningen vet om han betalar rätt skatt eller inte. Alternativet att läsa lagen är knappast aktuellt bland annat innehåller lagtexterna hela tiden svåra och omtvistade tolkningsproblem utan andra vägar till bättre kunskaper får prövas. Det vanliga vid självdeklarationen är att medborgarna informerar sig via en praxis som delvis förmedlas av dagstidningarnas specialbilagor, delvis via erfarenheter som vänner och bekanta rapporterar. Ibland träder dock det svåröverskådliga i hela skattelagstiftningen in vid sådana källor: samma kostnad kan accepteras av en taxeringsnämnd, men inte av en annan. När medborgare jämför sådana utfall, kan de lätt få intrycket att skattelagstiftningen är så omfattande att den inte kan överblickas ens av väl pålästa medborgare. Det kvarstående intrycket blir i sådana fall att godtycklighet råder. Själva grundvalen för rättsstaten är i detta fall i gungning. 12

Kommentarer till Riksrevisionens rapport Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07

Kommentarer till Riksrevisionens rapport Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07 Kommentarer till Riksrevisionens rapport Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07 2 Låt mig börja med att säga att Riksrevisionens rapport är mycket välgjord

Läs mer

Först några inledande frågor

Först några inledande frågor ISSP 2006 Siffrorna anger svarsfördelning i %. Först några inledande frågor Fråga 1 Anser Du att människor bör följa lagen utan undantag, eller finns det vissa tillfällen då människor bör följa sitt samvete

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

SKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD

SKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD SKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD SKATTEFRIDAGEN 2013 Skattefridagen är den dag då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 Bokförlaget thales varför enfrågepartier ställer till det Torbjörn Tännsjö redan på 1700-talet visade den franske tänkaren Condorcet att så snart man

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Skattefridagen 2014 16 juli

Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen är den dag på året då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets alla skatter. År

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol

Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol Skattefridagen 18 juli 2016 Skattefridagen är den dag på året då den genom snittliga inkomsttagaren tjänat ihop tillräckligt för att kunna betala

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets

Läs mer

Budgetprognos 2004:4

Budgetprognos 2004:4 Budgetprognos 2004:4 Tema Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Statsbudgeten beräknas uppvisa stora underskott i år och de närmaste fyra åren. Det

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

Statschefen bör väljas demokratiskt En undersökning av svenska medborgares inställning till Sveriges statsskick

Statschefen bör väljas demokratiskt En undersökning av svenska medborgares inställning till Sveriges statsskick Statschefen bör väljas demokratiskt En undersökning av svenska medborgares inställning till Sveriges statsskick Samordnare av rapporten Mona Abou- Jeib Broshammar Republikanska Föreningen Inledning I offentlig

Läs mer

Till soliga, regniga och äldre dagar

Till soliga, regniga och äldre dagar RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen

Läs mer

Svenska staten och skatteteori

Svenska staten och skatteteori Svenska staten och skatteteori Plan Svenska staten Skatteteori Hur bör skatter utformas? 1 2 Upplägg Offentliga utgifter som andel av BNP Varför skatter? Hur bör skatter utformas? Viktiga kriterier för

Läs mer

Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten

Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten 207 11 Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten 11.1 Inledning Riksskatteverket, RSV, har sedan mitten av 1980-talet genomfört stora enkätundersökningar riktade till allmänheten om deras inställning

Läs mer

R-2004/0584 Stockholm den 9 juli 2004

R-2004/0584 Stockholm den 9 juli 2004 R-2004/0584 Stockholm den 9 juli 2004 Till Finansdepartementet Inledning Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 3 maj 2004 beretts tillfälle att avge yttrande över Egendomsskattekommitténs huvudbetänkande

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen

Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Svenskt Näringsliv och Sveriges kommuner och landsting har under våren genomlyst frågan om resurser till vård, skola och omsorg. Det ligger

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Arbetsgivaravgiftsväxling. PM om möjligheten att ersätta selektiva sänkningar av arbetsgivaravgiften med ett Arbetsgivaravdrag

Arbetsgivaravgiftsväxling. PM om möjligheten att ersätta selektiva sänkningar av arbetsgivaravgiften med ett Arbetsgivaravdrag Arbetsgivaravgiftsväxling PM om möjligheten att ersätta selektiva sänkningar av arbetsgivaravgiften med ett Arbetsgivaravdrag Henrik Sjöholm och Lars Jagrén november 2013 november 2013 Innehållsförteckning

Läs mer

Olika processer. Kollektiva beslutprocesser - Public Choice. Public Choice: Definition. Public Choice

Olika processer. Kollektiva beslutprocesser - Public Choice. Public Choice: Definition. Public Choice Olika processer Kollektiva beslutprocesser - Public Choice Varor Marknad för varor och tjänster Bilar, mat, kläder, resor Arbetsmarknad Lön, arbetskraft Offentlig sektor Skatter, bidrag, offentlig konsumtion

Läs mer

Hur reagerar väljare på skatteförändringar?

Hur reagerar väljare på skatteförändringar? Hur reagerar väljare på skatteförändringar? nr 1 2013 årgång 41 I den här artikeln undersöker vi hur väljare reagerar på förändrade skatter när de röstar. Vi finner att vänstermajoriteter straffas om de

Läs mer

5 Den offentliga sektorns inkomster

5 Den offentliga sektorns inkomster Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns inkomster 5 Den offentliga sektorns inkomster I detta kapitel redovisar vi den offentliga sektorns inkomster. De olika inkomstkällorna presenteras och inkomsterna

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales politisk filosofi idag politisk filosofi idag intervju med martin peterson, professor i filosofi vid eindhoven university of technology

Läs mer

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer.

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer. Konjunkturspelet Ekonomi är svårt, tycker många elever. På webbplatsen, i kapitel F2, finns ett konjunkturspel som inte bara är kul att spela utan också kan göra en del saker lite lättare att förstå. Hur

Läs mer

Bör man legalisera nerladdning av musik?

Bör man legalisera nerladdning av musik? Bör man legalisera nerladdning av musik? Sammanfattning I denna artikel framförs argument för att legalisera gratis nerladdning av musik via internet. Detta bör tillåtas eftersom musik till stor grad är

Läs mer

8 Utgifter som inte får dras av

8 Utgifter som inte får dras av Utgifter som inte får dras av, Avsnitt 8 115 8 Utgifter som inte får dras av 9 kap. IL prop. 1999/2000:2, del 2 s. 105 113. SOU 1997:2, del II s.78 85 Sammanfattning I 9 kap. IL finns bestämmelser om utgifter

Läs mer

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Rapport till Bäckströmkommissionen 2006-03-09 Docent Nils Karlson, vd Ratio Näringslivets forskningsinstitut www.ratio.se En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Sveriges Akilleshäl är

Läs mer

Sammanfattning 2015:5

Sammanfattning 2015:5 Sammanfattning Syftet med denna rapport är att ge ett samlat kunskapsunderlag om föräldraförsäkringens utveckling i Sverige och andra länder, samt att utvärdera på vilket sätt ett mer jämställt föräldraledighetsuttag

Läs mer

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011.

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011. Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen Lars Calmfors Finanspolitiska rådet Anförande på seminarium 14/2-2011. 2 Vi har blivit instruerade att ta upp tre punkter. Jag

Läs mer

Borås 2-3 oktober Emin Tengström, Göteborgs universitet

Borås 2-3 oktober Emin Tengström, Göteborgs universitet 0g7(63/$76,1)g5)5$07,'(1 Borås 2-3 oktober 2002 Emin Tengström, Göteborgs universitet Emin Tengström stolpar till föredrag den 3 oktober Bilden av världen - köper vi den som konsumenter eller formar vi

Läs mer

Förmån av tandvård en promemoria

Förmån av tandvård en promemoria Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Förmån av tandvård en promemoria 1 Förmån av tandvård Sammanfattning Utgångspunkten är att den offentliga finansieringen av tandvården skall ske i huvudsak

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Hur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson

Hur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson Hur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet Det är en lika spridd som felaktig uppfattning att det är EU som har skapat vad

Läs mer

Dolda skatter i fokus. Rapport från Företagarna september 2010

Dolda skatter i fokus. Rapport från Företagarna september 2010 Dolda skatter i fokus Rapport från Företagarna september 2010 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 3 Allmänheten underskattar skattenivån... 5 Synliga och osynliga skatter... 6 Bristande kunskap om den

Läs mer

Hemtentamen, politisk teori 2

Hemtentamen, politisk teori 2 Hemtentamen, politisk teori 2 Martin Nyman Bakgrund och syfte Privat sjukvård är ett ämne som har diskuterats flitigt den senaste tiden, det är också ett ämne som engagerar debatten otroligt mycket. Förmodligen

Läs mer

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden Skatt för välfärd en rapport om skatterna och välfärden Rapporten framtagen av Vänsterpartiets stadshusgrupp i Malmö Januari 2012 För mer information: http://malmo.vansterpartiet.se Skatterna och välfärden

Läs mer

Jobb för unga 2008-07-23. Ung i konflikt med arbetsgivaren Om den unge på arbetsmarknaden. Projekt MUF Mångfald Utveckling Framtid.

Jobb för unga 2008-07-23. Ung i konflikt med arbetsgivaren Om den unge på arbetsmarknaden. Projekt MUF Mångfald Utveckling Framtid. Projekt MUF Mångfald Utveckling Framtid Ung i konflikt med arbetsgivaren Om den unge på arbetsmarknaden juli 2008 Delrapport Jobb för unga 2008-07-23 INNEHÅLL Innehåll...2 Om projekt MUF...3 Sammanfattning...4

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING TILL INTERVJUPERSONEN: Om Ni är man, svara på frågorna i GS1. Om Ni är kvinna, svara på frågorna i GS2. GS1. MÄN: Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper.

Läs mer

Statens upplåning i en överskottsmiljö

Statens upplåning i en överskottsmiljö Statens upplåning i en överskottsmiljö Sammanfattning av tal av Thomas Olofsson, upplåningschef på Riksgäldskontoret, på Nordeas Fixed Income Seminarium i Köpenhamn torsdagen den 18 maj 2006. Svenska staten

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Även miljöfrågor polariserar rika mot fattiga. Miljöpolitik kan vara rasistisk. I många länder är miljörättvisa en politisk stridsfråga. Varför inte i Sverige? I "Cancergränden",

Läs mer

3:12-reglerna i allsidig(are) belysning. Replik till. av Alstadsæter och Jacob. peter ericson och johan fall

3:12-reglerna i allsidig(are) belysning. Replik till. av Alstadsæter och Jacob. peter ericson och johan fall nr 1 213 årgång 41 3:12-reglerna i allsidig(are) belysning. Replik till Alstadsæter och Jacob peter ericson och johan fall Beskattningen av fåmansföretagare uppmärksammades av Alstadsæter och Jacob (212a)

Läs mer

1 Sammanfattning och slutsatser

1 Sammanfattning och slutsatser 1 Sammanfattning och slutsatser 1.1 Bakgrund Enligt regeringsformens 11 kap. 9 skall vid tillsättning av statlig tjänst avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Det

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen

Läs mer

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

COUNTRY PAYMENT REPORT. Sverige

COUNTRY PAYMENT REPORT. Sverige COUNTRY PAYMENT REPORT 16 Sverige Country Payment Report 16: SVERIGE Intrum Justitia har samlat in uppgifter från tusentals i Europa för att få insikt i ens betalningsbeteenden och ekonomiska tillstånd.

Läs mer

SVERIGE INFÖR UTLANDET

SVERIGE INFÖR UTLANDET SVERIGE INFÖR UTLANDET INSTALLNINGEN till Sveriges s. k. kulturpropaganda har under årens lopp i hög grad växla t. Kring det andra världskrigets slut rådde av allt att döma en viss oro för att vårt land

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Slutsatser och sammanfattning

Slutsatser och sammanfattning Slutsatser och sammanfattning SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är ett fristående nätverk av ledande beslutsfattare i privat och offentlig sektor med engagemang i svensk samhällsutveckling. Syftet

Läs mer

Demokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006

Demokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006 Demokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006.Projektets övergripande problem.projektets resultat.projektets publikationer och medarbetare .Grundidé: Få till

Läs mer

Bör de högsta marginalskatterna sänkas? Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 21 februari 2013

Bör de högsta marginalskatterna sänkas? Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 21 februari 2013 Bör de högsta marginalskatterna sänkas? Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 21 februari 2013 Förändringar i förutsättningarna sedan 1991 års skattereform 1. Traditionella effektivitetsargument 2. Internationell

Läs mer

Kvalitet före driftsform

Kvalitet före driftsform Kvalitet före driftsform - Ett program för valmöjligheter med ansvar för framtiden Socialdemokraterna i Haninge, Handenterminalen 3 plan 8 136 40 Haninge. Tel 745 40 74 socialdemokraterna.haninge@telia.com

Läs mer

Inkomstfördelning: En konfliktfråga.

Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Martine Barikore Polkand 3 Politisk Teori Grupp B Hemtenta Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Inledning Idag är inkomstfördelningen en fråga som diskuteras ganska mycket på den politiska arenan. Vad

Läs mer

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Sammanfattning Gemensam Välfärd Stockholm avfärdar utredningens bägge förslag, vilka i praktiken innebär att

Läs mer

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det

Läs mer

Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011

Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011 Finanspolitiska rådet i Sverige Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011 Disposition 1. Bakgrund 2. Finanspolitiska rådets uppgifter 3. Organisation 4. Arbete 5. Jämförelse med motsvarigheter

Läs mer

"Sverige är redo för EMU-medlemskap"

Sverige är redo för EMU-medlemskap DN DEBATT/TORSDAG 22 november 2001 Lars Calmfors anser att fördelarna nu väger tyngre än nackdelarna: "Sverige är redo för EMU-medlemskap" Läget för ett svenskt medlemskap i EMU har ändrats radikalt. Fördelarna

Läs mer

3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN

3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN 3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN STELLAN MALMER OCH PATRIK ZAPATA Finansieringsprincipen innebär att staten inte skall ålägga kommuner och landsting nya uppgifter utan att de får möjlighet att

Läs mer

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010 IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra

Läs mer

DN debatt: "Så kan arbetslösheten sänkas". Ett stort paket av åtgärder kan få ner arbetslösheten betydligt, skriver Assar Lindbeck.

DN debatt: Så kan arbetslösheten sänkas. Ett stort paket av åtgärder kan få ner arbetslösheten betydligt, skriver Assar Lindbeck. DN debatt: "Så kan arbetslösheten sänkas". Ett stort paket av åtgärder kan få ner arbetslösheten betydligt, skriver Assar Lindbeck. Många tror att ny teknik och rationaliseringar gör att en stor del av

Läs mer

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:97 1 (5) LS 312-3044 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:76 av Jan Liliemark (fp) om att informera om skatteutjämningssystemets avgifter på landstingets lönebesked Föredragande

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2006 årgång 10

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2006 årgång 10 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2006 årgång 10 Bokförlaget thales lönediskriminering och jämförbarhet av olika arbeten? en diskussion av fem argument för icke-jämförbarhet Stig Blomskog 1. Inledning

Läs mer

effektivitetsförluster av skatter: de vanliga måtten är irrelevanta och leder till systematiska överskattningar 1

effektivitetsförluster av skatter: de vanliga måtten är irrelevanta och leder till systematiska överskattningar 1 effektivitetsförluster av skatter: de vanliga måtten är irrelevanta och leder till systematiska överskattningar 1 Roland Granqvist 1. Inledning det är en vanlig uppfattning bland ekonomer att skatter leder

Läs mer

VÄLFÄRDSSTATEN EN SOCIALPOLITISK INTRODUKTION VÄLFÄRDSSTATEN EN INTRODUKTION TILL SAMHÄLLSEKONOMI OCH SOCIALPOLITIK

VÄLFÄRDSSTATEN EN SOCIALPOLITISK INTRODUKTION VÄLFÄRDSSTATEN EN INTRODUKTION TILL SAMHÄLLSEKONOMI OCH SOCIALPOLITIK STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete VÄLFÄRDSSTATEN EN SOCIALPOLITISK INTRODUKTION Socionomlinjen VÄLFÄRDSSTATEN EN INTRODUKTION TILL SAMHÄLLSEKONOMI OCH SOCIALPOLITIK Socionomlinjen

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 636 Socialdemokratisk Europapolitik Maria Gussarsson, En socialdemokratisk Europapolitik. Den svenska socialdemokratins hållning till de brittiska, västtyska och

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Regering och statsförvaltning

Det svenska politiska systemet. Regering och statsförvaltning Det svenska politiska systemet Regering och statsförvaltning Uppläggning Regeringsbildning Regeringen och regeringskansliet Regeringens arbete: beredning av beslut Den offentliga förvaltningen: det svenska

Läs mer

Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder

Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder 1 Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder av Laure Doctrinal och Lars- Olof Pettersson 2013-10- 10 2 Sammanfattande tabell I nedanstående tabell visas senast

Läs mer

Uppförandekod för förtroendevalda i Sotenäs kommun

Uppförandekod för förtroendevalda i Sotenäs kommun Uppförandekod för förtroendevalda i Demokrati och respekt Två honnörsord i demokratin är frihet och jämlikhet. Friheten innebär att alla opinioner och viljeyttringar ska få komma till uttryck. Alla människor

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/)

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Lektion 33 SCIC 13/06/2014 TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning A. Olika skatter (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Före: Uttala de markerade

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Svar 1 Garantibelopp och garantikapital (4p) Svar 2 Genomlysningsprincipen (4p) Garantibelopp

Svar 1 Garantibelopp och garantikapital (4p) Svar 2 Genomlysningsprincipen (4p) Garantibelopp Svar 1 Garantibelopp och garantikapital (4p) Garantibelopp Enligt 2 kap. 10 FRL skall ett försäkringsföretag (oavsett associationsform), ha en kapitalbas när rörelsen påbörjas som minst uppgår till det

Läs mer

Yttrande över remiss om regional indelning - tre nya län. SOU 2016:48 Fi 2016/02568/K

Yttrande över remiss om regional indelning - tre nya län. SOU 2016:48 Fi 2016/02568/K Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2016-10-03 KS 0339/16 Finansdepartementet Yttrande över remiss om regional indelning - tre nya län. SOU 2016:48 Fi 2016/02568/K Allmänt Ljusdals

Läs mer

Kursplan: Samhällskunskap

Kursplan: Samhällskunskap Kursplan: Samhällskunskap Ämnets syfte Undervisning i samhällkunskap ska: Förmedla kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor,

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013 ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom.

Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom. Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom. Pensionshandbok för alla åldrar Det är inte lätt att sätta sig in i alla turer kring pensionerna och hur man ska göra för att få en anständig och rättvis

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag (SOU 2016:75)

Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag (SOU 2016:75) YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-01-20 : Sektionen för ekonomisk analys Bo Legerius Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag (SOU 2016:75) Översyn av skattereglerna

Läs mer

De fem vanligaste säljutmaningarna

De fem vanligaste säljutmaningarna De fem vanligaste säljutmaningarna 1 Säljutmaningar De fem vanligaste säljutmaningarna och Smärta, Power, Vision, Värde och Kontroll. När sättet att sälja är ur fas med kundernas sätt att köpa eller när

Läs mer

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Samhällskunskap Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, analysera och kritiskt

Läs mer

Sammanfattning 2014:8

Sammanfattning 2014:8 Sammanfattning Varje år placeras i Sverige omkring 8 000 ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Majoriteten av dessa placeras på grund av egna beteendeproblem, t.ex. missbruk eller kriminalitet. En

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

Vad innebär en uppskjutandeproblematik?

Vad innebär en uppskjutandeproblematik? Vad innebär en uppskjutandeproblematik? På kyrkogården i Ravlunda i det skånska Österlen, ligger författaren Fritiof Nilsson Piraten begravd. På sin gravsten lät han inrista: Här under är askan av en man

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA 2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning

Läs mer

- KLYS Manifest KLYS

- KLYS Manifest KLYS KLYS Manifest KLYS Förverkliga kultursamhället! Vi vill att så många som möjligt ska ta del av så mycket kultur som möjligt. Vi vill ha ett brett, mångfacetterat, nyskapande och kvalitativt kulturutbud.

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer