Låt alla betala sin skatt själva avskaffa källskatten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Låt alla betala sin skatt själva avskaffa källskatten"

Transkript

1 Låt alla betala sin skatt själva avskaffa källskatten

2 Förord Låt alla betala sin skatt själv avskaffa källskatten är en rapport som nationalekonomen och numera pensionerade universitetslektor Kurt Wickman skrivit på Skattebetalarnas uppdrag Rapportens budskap är att den så kallade källskatten, alltså den skatt som arbetsgivarna drar direkt på de anställdas löner, bör avskaffas. Istället ska de anställda få ut hela bruttolönen, inklusive löneskatter, och sedan själva betala in såväl inkomstskatt som andra skatter och avgifter. Det främsta skälet till att flytta betalningsansvaret av skatten är att människor då vet hur mycket de verkligen betalar i skatt, vilket de flesta inte vet i dag. Synliggörandet av skatterna skulle förmodligen bidra till att vi skulle få den behövliga skattedebatt som vi idag saknar i Sverige. Det svenska skattesystemet med osynliga skatter medför att en viktig kontrollmekanism försvinner. För när människor inte vet hur mycket skatt de betalar så har de också svårt att veta hur mycket pengar den offentliga sektorn har till sitt förfogande. Det finns flera undersökningar som visar att de flesta människor systematiskt underskattar hur mycket de betalar i skatt. Den senaste från Svenskt Näringsliv, Underskattade skatter (Nima Sanandaji, augusti 2015), visar att 9 av 10 svenskar saknar kännedom om skatternas omfattning. Siffrorna och exemplen i denna rapport har några år på nacken, men eftersom argumentationen och slutsatserna är principiellt lika aktuella idag som 2007 har vi valt att publicera den på nytt. Joacim Olsson VD Skattebetalarna 2

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...3 Sammanfattning...4 Information om skatter två bilder...5 Den välinformerade skattebetalaren...6 Medborgarna är omedvetna om vilka skatter de betalar...7 Politiska organ har ett systematiskt intresse av att dölja skattebördans hela omfattning Undvik att göra skattefrågan till en skiljande politisk fråga Den utomordentligt komplicerade skattelagstiftningen Förvillande information om den offentliga sektorns kostnader Finansieringen av staten förskjuts från synliga till osynliga skatter Förslag till en omläggning av skatternas betalning som kommer att lösa informationsproblemet Åtgärder och förslag för att göra skatter synliga Arbetsgivaravgifter och moms (bensinskatter) Avskaffa källskatten Exempel på hur ett system utan källskatt används Tidigare svenska erfarenheter Referenser

4 Sammanfattning En fungerande demokrati och en effektiv marknadsekonomi förutsätter att medborgarna är välinformerade. Detta gäller naturligtvis inte varenda aspekt av samhällslivet, men alla de centrala. I en modern välfärdsstat förefaller det dock som om det finns stora kunskapsluckor vad gäller finansieringen av de stora och många offentliga utgiftsprogrammen. Orsaken till det skakiga kunnandet tycks vara åtminstone tvåfaldig: Dels är de offentliga utgifterna så stora, dels är skattelagstiftningen så snårig att det är svårt för en medborgare (med andra uppgifter än att studera offentlig ekonomi) att få en överblick; Det finns ett systematiskt intresse hos stora delar av det politiska etablissemanget att dölja skatteuttagets fullständiga omfattning. Det tycks vara en lagbundenhet i ekonomisk-politisk utveckling att offentliga utgifter är mer rörliga än inkomster. Riksdagen i Sverige har befogenhet att besluta om både offentliga utgifter och skatter. Detta ger de politiska partierna och hela den politiska sektorn en frihet att expandera politiskt beslutade offentliga utgifter. En effekt blir att den politiska sektorn får en mer framskjuten roll i samhället. Men eftersom detta knappast är någon starkare preferens hos grupper utanför den politiska sektorn, blir betalningsviljan för att det ska ske inte särskilt stark. Detta skapar då incitament för att politiker ska vara intresserade av att dölja vissa former för finansieringen av projektet. Tillsammans ger dessa båda förhållanden vid handen: att det kan vara svårt att informera sig om ett närmast bysantinskt lagsystem på teoretisk väg. Det rör sig om ett stort och invecklat lagkomplex med många öppna problem, där learningby-doing förefaller vara en av få möjliga metoder att använda sig av. Det implicerar då att den enskilde helt övertar ansvaret för sina egna skatteinbetalningar. för att bryta genom politikers tystnadsvall kan det mest effektiva sättet vara att varje medborgare direkt betalar årsskatten för egen del inte via källskatt, som betalas in av någon annan. Det ger direktinformation om hur mycket de offentliga tjänsterna kostar varje enskild medborgare. Den uppbördsreform som nyligen införts med s k skattekonton, kan här utnyttjas för att ge värdefull politisk och ekonomisk information till hela befolkningen. Om politikerna så önskar, kan det vara möjligt att till varje skattekonto tillfoga en förteckning över vilka utmärkta tjänster som den enskilde betalar för. Det ger då den enskilde en känsla av att han löpande gör en bra affär gentemot staten. I den mån han faktiskt instämmer i detta, behöver han knappast känna större förbittring över den höga skatten än över t ex höga premier på bilförsäkringen. I den mån han inte instämmer, har han ett korrekt faktaunderlag för att kritisera skattepolitiken. Debatten kan då föras mellan dem som anser att högskattestaten är önskvärd att behålla och dem som inte gör det. Under alla förhållanden blir det en skattediskussion mellan välinformerade och reellt intresserade parter. Det är svårt tänka sig en situation närmare ett demokratiskt ideal. 4

5 Information om skatter två bilder Kunskap är makt, heter det. Det är svårt att föreställa sig ett område där denna gamla regel är lättare att tillämpa än på den ekonomiska politiken. Föreställningar och bilder av hur landet ligger och hur olika politiska metoder fungerar, styr sympatier och antipatier. Ibland kan sådana bilder och föreställningar vara föråldrade, missvisande eller rentav felaktiga. Ett sådant problemområde är den offentliga sektorns ekonomi. Den tanke som bär upp normala ekonomiska resonemang om välinformerade aktörer blir svår att tillämpa i sådana diskussioner. Inte minst gäller det frågan om skattepolitiken. Villkoret i ekonomisk teori att vi ska tänka oss välinformerade aktörer är en förutsättning för rationella beslut. Föreställningar som formar politik i en situation med osäker eller bristfällig kunskap, kan lätt komma att ge bisarra resultat. Även om ledande politiska aktörer är välinformerade, måste i en demokrati det villkoret gälla att de allra flesta är det. Med kunskapsluckor hos befolkningen kan vi lätt få en besvärlig politisk situation. Skattepolitik i en högskattestat uppfyller högt ställda krav på den situation som beskrivs i det föregående stycket. Kunnandet om skattepolitik har möjligtvis och det är besvärligt att en sådan hypotes alls kan framställas med någon grad av sannolikhet inget stort djup hos den befolkning som betalar skatterna. Eftersom detta är avgörande, blir det lätt tänka sig att mer effektiva metoder för att informera om skattepolitiken bör prövas. En fungerande demokrati förutsätter att medborgare är väl informerade och medvetna om stora politiska beslut och tillstånd. Det ska rimligen förstås som kärnan i politisk medvetenhet. Och just denna typ av intresse rankas högt av det officiella Sverige. I mycket av den samtida diskussionen finns ett slags ideal ofta underförstått, som går ut på att den engagerade medborgaren riktar mycket av sitt engagemang mot just politiken. Ett aktivt intresse för att ägna fritiden åt att följa olika ishockeylags upp- och nedgångar i olika tabeller beskrivs normalt som underlägset ett intresse av att delta i lokala (eller, för all del, nationella och globala) politiska debatter. Det hela är nu kanske inte bara en romantisering av politiken. Det finns väl någon form av rationalitet i denna uppfattning, åtminstone när det gäller tillståndet i en så politiserad tillvaro som en högskattestat driver fram. Mer än hälften av alla ekonomiska beslut som fattas varje dag i Sverige är politiska de går över någon budget i den offentliga sektorn. Statens själva kärna borde då rimligen träda fram i diskussioner och allmänt medvetande till vilka områden den väljer att styra sina utgifter och hur den väljer att finansiera dem. Kunskap om den egna skattebördan blir då ett minimalt, men centralt villkor för att någon meningsfullt ska kunna delta i den politiska diskussionen. I en vidare mening kan vi också hävda, att medborgarnas kunskap om hur mycket de betalar i skatt också är av central betydelse för effektiviteten i en marknadsekonomi. Tanken att effektiva marknader förutsätter välinformerade aktörer gäller inte bara privata varu- och tjänstemarknader. Det gäller naturligtvis också offentliga tjänstemarknader, dvs utbytet mellan vad den enskilde betalar i skatt och vad han får tillbaka i form av offentliga nyttigheter. Det är till och med möjligt hävda, att i en högskattestat är sådan information av särskild betydelse. Skälet är det uppenbara, att ett normalt hushåll har sin största enskilda utgiftspost i form av skatt. Kunskap om skattebördans storlek och vad man betalar för dvs vilka anspråk på offentliga tjänster som betalningen berättigar till ska kunna vägas mot andra ekonomiska 5

6 beslut i hushållet. Med ofullständiga kunskaper om hushållets utbyte mellan skatter och offentliga motprestationer kan hushållets ekonomiska beteende aldrig bli rationellt, eftersom centrala avvägningar sker i blindo. Hur väl känner då medborgarna till dels sin egen skattebörda, dels hur mycket som offentliga (politiska) myndigheter kräver in i total skatt? Argumentationen går i två helt olika riktningar. Den välinformerade skattebetalaren Det finns en uppfattning som säger, att medborgarna väl känner omfattningen av de skatter de betalar. De vet vad det kostar att producera sådana offentliga tjänster som de efterfrågar. Eftersom de offentliga tjänsterna normalt inte handlas i öppna marknader, signalerar inte medborgarna sina uppfattningar direkt, men det finns alternativa vägar för medborgarna att styra. Eftersom skattebeslut är politiska beslut, ger enskilda helt enkelt sin uppfattning till känna genom normala politiska kanaler. Genom att lägga sin röst på ett visst parti (eller kombination av partier) vid val till riksdag, landsting och kommun röstar man också för en viss skattepolitik och beskattningsnivå. Befolkningens preferenser för offentligt producerade och distribuerade nyttigheter speglas helt enkelt i det rådande politiska systemet, där olika partiers ståndpunkter i offentlig ekonomi är välkända. Denna uppfattning är tämligen väl representerad i politiska kretsar. Den implicerar att de höga skatterna i Sverige har en djup legitimitet hos medborgarna och att dessa hela tiden har möjlighet att variera skattesatsen genom att ändra sitt valbeteende. Den nuvarande strukturen på offentliga utgifter och de skatter som tas in för att betala dem, uttrycker därför stora delar av den svenska befolkningens önskemål åtminstone majoritetens om hur ett modernt samhälle ska organisera sin offentliga ekonomi. Förklaringen till att skattetrycket ligger högre i Sverige än andra jämförbara länder kan helt enkelt vara att det finns en tradition av kollektiva lösningar av samhällsproblem i skandinavisk historia. Internationella jämförelser av skattetrycket måste alltid ta hänsyn till både skatter och vilka offentliga tjänster som de faktiskt finansierar. Små bygemenskaper med kollektiva typer av försäkringar och specifika fördelningsmekanismer har utmärkt nästan hela den kända skandinaviska historien. De organisationer som ursprungligen skapades i en mindre utvecklad landsbygdsekonomisk ordning för att hantera dessa problem har följt med in i talets urbanisering. Just moderniseringen kan till och med ha intensifierat sådana drag i utvecklingen. Det kan vara så, att urbaniseringen skärpt betydelsen av traditionella försäkringssystem och fördelningsproblem genom att den ställt en rad nya ordningsproblem, som var i stort sett okända i det traditionella samhället. Möjligen kan ett sådant synsätt också härledas från tanken om att det urbaniserade samhället får större kostnader för att hantera konflikter. Detta får konsekvenser för skattetryckets höjd. Stigande kostnader för att lösa konflikter ger de kollektiva organen större anspråk på resurser. Den högre skatten betalas av medborgarna som en välförstådd och i princip frivillig kontribution till de gemensamma organen. Villkoret för att vi ska kunna uppfatta den offentliga ekonomins struktur och storlek som effektiv, vore därmed uppfyllt, Syftet är att lösa det högt urbaniserade samhällets potentiellt stora ordningsproblem. Varje annat alternativ blir mindre effektivt, dvs skulle ställa ännu större ekonomiska anspråk på medborgarna. Staten och skattelösningen har en överlägsen effektivitet för att hantera. 6

7 Medborgarna är omedvetna om vilka skatter de betalar Bilden av den välinformerade skattebetalaren kan nu ganska lätt ifrågasättas. Ett direkt sätt att belägga okunskap framgår normalt ur olika enkätundersökningar. När medborgare direkt tillfrågas om hur mycket skatt de betalar, felbedömer stora majoriteter sin skattebörda, inte sällan ganska mycket. En systematik som återkommer i sådana enkätundersökningar är att en genomsnittlig medborgare underskattar de skatter han betalar, inte sällan väsentligt. Och detta gäller inte bara de europeiska högskattestaterna. Internationella enkäter ger ganska entydigt vid handen, att medborgare ganska generellt är illa informerade om offentlig ekonomi. 1 Det är möjligt att lyfta fram några centrala och gemensamma punkter ur den internationella forskningen. 1) en stor del av de skattebetalande medborgarna är illa informerade om offentlig ekonomi. Många refererade enkätstudier ger vid handen att okunskap troligen rör majoriteter, alternativt stora majoriteter. 2) Mätningar av hur stora kunskaperna egentligen är, blir lätt missvisande. Det är framför allt problematiskt för den mindre del av enkätforskningen som hävdat, att det finns goda substantiella kunskaper om skatteuttaget bland medborgare i europeiska välfärdsstater. Sådana studier rör sig ofta med metoder som är vidöppna för positiva skevheter i urvalen vanligen är det främst sådana som är särskilt intresserade av offentlig ekonomi som engagerar sig i frivilliga undersökningar, t ex tidningsenkäter i frågan. En relativt okontroversiell slutsats är, att den verkliga kunskapen bland alla medborgare ofta är lägre än studiernas resultat. Det alldeles övervägande huvudintrycket av medborgarnas kunskaper i offentlig ekonomi blir således att svaren förefaller spegla rejäla luckor, inte bara om den offentliga sektorns finansiering i allmänhet, utan även om hur mycket det egna hushållet betalar i skatt. Och här får vi således likartade resultat för samhällen med olika institutionella särdrag. Den som anser att de stora bristerna i denna typ av politisk medvetenhet är allvarliga, får rimligen föreslå ganska betydande omläggningar inom skattepolitiken det räcker knappast med olika mindre justeringar av hur offentliga institutioner informerar, om man nu vill lösa problemet. Ett annat gemensamt intryck blir, att en stor del av medborgarnas allmänna kunnande om offentlig ekonomi i en modern välfärdsstat förefaller vila på mer eller mindre välinformerade gissningar. Det är troligt att ideologiska överväganden eller andra dunkla kunskapskällor får fylla ut kunskapsluckor. Det genuint osäkra kunnande som dokumenteras i dessa studier bekräftas för Sveriges del av en hel serie enkätstudier om den offentliga ekonomin, däribland skatternas storlek och 1 Det finns en omfattande litteratur som försöker bedöma hur utbredda kunskaperna om den offentliga ekonomin är. De övervägande negativa resultaten (dvs en ofta oväntat okunnig väljarkår) har fött begrepp som fiscal illusion och rational tax ignorance. Exempel på sådana studier är R D Congleton, Rational ignorance, rational voter expectations, and public policy: A discrete informational foundation, Public Choice, Vol 107, 2001, s ; W E Oates, On the nature and measurement of fiscal illusion: A survey, i G Brennan/S Grewel/P Groenwegen eds, Taxation and Fiscal Federalism Essays in Honor of Russel Matthews, ANU Press, Sydney 1988; M Reiter, Ricardian equivalence with uninformed consumers?, European Journal of Political Economy, Vol 15, 1999, s

8 fördelning på olika källor. Danne Nordling refererar på sin hemsida resultatet av en enkät till svenska hushåll 1999 om hur de bedömer skattetrycket i Sverige: 63 procent av personer från 18 till 74 år svarar helt fel på frågan om hur hög den totala skatten på en intjänad hundralapp egentligen är. De tror att skatten tar 50 procent eller mindre. Av svenskarna svarar 40 procent till och med så fel som 35 procent eller mindre. Rätt svar är 65 procent, vilket 24 procent visste. 13 procent trodde att skatten var 75 procent. Opinionsföretaget Skop hade särskilt introducerat skattefrågan med att understryka att den gällde det samlade skattetrycket av många olika skatter: inkomstskatt, egenavgifter, moms, bensinskatt och andra punktskatter samt arbetsgivarens löneskatter/sociala avgifter (SAF-tidn 10 sep 99). Således: det totala uttaget av skatt på inkomst var i Sverige år procent. Det gör ingen egentlig skillnad om man är låginkomsttagare 65 % är en relativt enhetlig skattesats. Den stiger visserligen för högre inkomster, men inte dramatiskt. Förklaringen till att en försvinnande liten minoritet inte känner till det rätta skattetrycket kan därför inte förklaras med att stora grupper av medborgare upplever ett lågt skattetryck för egen del. Det rör sig i stället om genuin politisk okunnighet. Och resultatet är inte unikt eller på något sätt nytt det är ett enkätresultat som egentligen saknar motinstanser. Inte någon liknande undersökning under de senaste decennierna har veterligen lett fram till slutsatsen, att medborgarna är oväntat välinformerade om skattefrågor. Bilden av att nära 2/3 av svenska medborgare tror att deras totala skatt är mindre än 50 procent ger då en allvarlig politisk signal något som förstärks av att så mycket som 40 procent tror att skatterna är högst 35 procent. Slutintrycket blir att den allmänhet som ska ta ställning till skattepolitiken i val har svårt att orientera sig, och därför lätt kan komma att fatta beslut vars effekter de i slutänden kan komma att känna sig främmande inför. En mer systematisk studie av kunskapen om skattepolitiken i Sverige genomfördes i ett examensarbete på Handelshögskolan i Stockholm I en serie intressanta diskussioner och avvägningar som görs i denna studie, ligger ett huvudresultat hela vägen till grund: taget över hela kollektivet underskattar svenska skattebetalare den börda som staten lägger på dem. Studien passar således väl in i den långa tradition som pekar ut allmän okunskap om den offentliga ekonomin eller fiscal illusion som en källa till det politiska utrymmet för ett successivt högre skattetryck. Det sammanlagda intrycket av de utländska och svenska studierna blir således att skatter (och utgifter) i välfärdsstaten förefaller växa utanför medborgarnas kunskaper om att processen pågår och därmed också utanför deras medvetna kontroll. Med den stora omfattningen på välfärdsstaten förefaller förmågan till överblick och orientering gå väsentligt tillbaka för normala medborgare. Det är osannolikt att detaljkunskaper om hur mer än hälften av Sveriges BNP samlas in och används skulle kunna vara omfattande. I det informationsvacuum som bildas får i stället små, politiskt välorganiserade grupper ett oproportionerligt inflytande över formen och storleken för statens tillväxt. Risken är alltid överhängande, att sådana eliter bygger in egna specialintressen i den offentliga sektorns tillväxt. Och specialintressen konkurrerar ofta med det allmänintresse som en upplyst medborgaropinion vill försvara. Orsaken är naturligtvis, att allmänintresset representerar den minsta gemensamma nämnaren för en relativt konfliktfri tillvaro i samhället. Men högskattestaten tenderar att tränga tillbaka allmänintresset, till förmån för 2 T Sanandaji/B Wallace, Fiscal Illusion and Fiscal Obfuscation: An Empirical Study of Tax Perception in Sweden, mimeo, Department of Economics, Stockholm School of Economics. 8

9 gruppintressen. Det räcker med att kasta en blick på någon del av den närmast oöverskådliga floran av miljardsubventioner till bostäder, jordbruk, fackföreningar, storföretag eller miljö/energiprojekt för att föreställa sig hur nya utanordningar till aktiva specialintressen har betalats med stigande räkningar till landets skattebetalare. Den som betalar är ofta någon annan än den som konsumerar dessa tjänster det finns ofta en besvärande skillnad mellan finansiär och förbrukare i högskattestaten. För att klara att täppa till detta gap ska utanordningarna normalt förses med någon allmänt gillad etikett. Om det kan anses förbättra fördelningen kan det användas, och det brukar bli standardargumentet. Men argumenten kan gå i andra riktningar. Varje plats på Operan i Stockholm subventioneras med mer än 1000 kronor. Här är det svårt att använda fördelningsargument, eftersom det är den övre medelklassen som går på opera. I stället hävdas här att man bevarar en kulturtradition, genom att göra det nästan gratis för Stockholms övre medelklass att se österrikisk 1700-talseller rysk 1800-talsopera. Det är nu ett åtminstone i festtalen uttalat politikintresse, att medborgarna ska vara välinformerade. Det faktum, att mer precisa undersökningar tycks ge vid handen att så inte är fallet kräver därmed till att börja med någon form av förklaring. Låt mig ge några förslag till att förklara varför medborgares kunskaper definitivt om ganska stora aggregat, men till och med om den egna skattebördan är bristfälliga. 9

10 Politiska organ har ett systematiskt intresse av att dölja skattebördans hela omfattning Låt oss göra det rimliga antagandet, att de flesta medborgare är beredda att betala skatt för den mängd offentliga tjänster som de faktiskt konsumerar. För att kunna ta hänsyn till all offentlig konsumtion är det också sannolikt, att enskilda gör denna bedömning för hela sin livscykel. Vi kan kalla ett sådant politiskt system för Wicksell-konsistent, efter den svenske ekonomen Knut Wicksell, som just positivt diskuterade ett sådant skattesystem. 3 Vilken roll uppkommer i ett Wicksell-konsistent system för politiker? Den blir troligen begränsad. Jämförelsen skulle väl närmast gå mot Schweiz, där flera av de politiskt ledande befattningarna roterar årligen mellan personer, utan att några anmärkningsvärda befogenheter samlas hos dem. Politiker blir närmast förvaltare av tämligen självständiga system av in- och utbetalningar från medborgarna. Inbetalningarna gäller skatter och utbetalningarna gäller främst de grundläggande kostnaderna för att finansiera demokratin, försvaret och allmänt gällande socialförsäkringar. Ledande politiker blir ett slags chefer för en förvaltningsbyråkrati. Detta är nu en oglamorös politisk tillvaro, som lever ett osäkert liv. Så snart politiker bara obetydligt expanderar sin målfunktion (=sin samhälleliga strävan) utöver det rent förvaltningsmässiga, bryts jämvikten. Politiker utvidgar gränser för vad politiken ska syssla med. Ett mer självständigt politiskt system kommer att i första hand driva upp de offentliga utgifterna, som alla får skattemässiga konsekvenser. Det är rimligt att uppfatta de offentliga utgifterna som den offentliga ekonomins mest rörliga beståndsdel. Det beror troligen på, att de ger de största kortsiktiga fördelarna på mycket kort sikt behöver de inte (nödvändigtvis) finansieras i någon vanlig mening (dvs genom att minska någon annan utgift i den offentliga ekonomin) och de skapar omedelbart en grupp vinnare, dvs. sådana som befinner sig i positionen nettomottagare i det offentliga utgifts- och inkomstsystemet. Genom att t ex vädja till särskilt stora intressegrupper och göra det med löften om utanordningar kan politiker öka chansen till omval och därigenom sin makt. Om strävan efter makt (eller eufemismen inflytande ) är grundläggande i det politiska uppdraget, blir det troligt att det Wicksell-konsistenta systemet kan bli svårt att försvara. En av de konflikter som uppkommer blir nu att politiker och större eller mindre grupper av medborgare får olika uppfattning om det önskvärda skattetrycket. En expanderande stat (med fler utanordningar och högre skatter) blir en effekt av politikers konkurrens och strävan, medan medborgarnas flertal kommer att eftersträva en Wicksell-konsistent offentlig sektor. I detta glapp uppkommer lätt en strävan bland politiker att dölja skatternas verkliga omfattning. Formen för att dölja den verkliga skattebelastningen kan ta många uttryck. Låt mig ange några av formerna. 3 Denne författare har utvecklat tanken om Wicksell-konsistenta skatter i några arbeten, se t ex K Wickman, Skatterevolt pågår, 2002, Timbro, Stockholm. 10

11 Undvik att göra skattefrågan till en skiljande politisk fråga En möjlighet som utnyttjats kan observeras i den moderna svenska ekonomiska politikens historia. Sedan början av 1960-talet fram till i dag har skattetrycket stigit från mindre än 1/3 av BNP till mer än hälften. Förskjutningen kan ses på flera olika sätt. En uppenbar är att det följer en stor omvandling av maktfördelningen i samhället genom att på så historiskt kort tid (en generation) kasta om relationen så närmast dramatiskt. Vi befinner oss ännu i början av de myriader av anpassningar som både stat och medborgare vidtar i den nya situationen med en mäktigare stat och mer maktlösa medborgare. Men trots att detta är en av de riktigt stora allmänpolitiska förändringarna under 1900-talet och trots att den skett genom politiska beslut, har medborgarna aldrig riktigt tillfrågats. Inget enda val under processens gång kan enkelt karaktäriseras som ett skatteval. Dvs ett sådant val där skattesystemets konstruktion och filosofi pedagogiskt genomlysts av ett antal allmänt tillgängliga skatteutredningar, där partierna presenterade hur de ville utveckla skattepolitiken och där en debatt mellan olika åsiktsriktningar fått klargöra styrka och svaghet i olika skattepolitiska förslag. Eftersom frågan rör en av riktigt djupa frågorna om politisk makt och utvecklingen pågår i en demokrati, finns anledning förvänta sig att den skulle ha behandlats med åtminstone lika stor tyngd som frågan om anslutningen till EU, kärnkraftens införande eller pensionssystemets konstruktion. Dvs blivit föremål för en särskild kampanj, som mynnat i ett allmänt val. Det närmaste vi kommit är 2002 års val, där socialdemokraterna för första gången direkt och principiellt tog ställning för ett varaktigt högt skattetryck. Problemet var, att man argumenterade för en högskattepolitik från utgiftssidan man ville ha en välfungerande vård, skola och omsorg. Underskottet i detta argument är tvåfaldigt: 1) vård- och utbildningsutgifterna utgör procent av de offentliga utgifterna. Utan att påverka dessa, finns huvuddelen av skatterna vid sidan om; 2) det är inte självklart för alla att ens en huvuddel av ett samhälles vård- och utbildningsinsatser ska skötas av statliga eller delstatliga organisationer. Det är lätt att peka på alternativa lösningar, t ex ett större inslag av privata sjukförsäkringar, vilket då får andra konsekvenser för skattetryckets höjd. Också i detta fall tunnas således det indirekta argumentet för högskattepolitiken ut. Vad som har varit det utmärkande för övergångsperioden från normalskattestat till högskattestat är en äldre svensk politisk tradition, den korporativa. Skattefrågan har framför allt behandlats i parlamentariska kommittéer, där de korporativa parterna inbjudits att delta i förhandlingar. Det underlag som presenterats utåt har varit tämligen tekniska framställningar av skattepolitiken medan de förhandlande parterna getts tillgång till de pedagogiska sammanfattningarna. En strävan har inte sällan varit, att slutföra förhandlingar med en sådan tidshorisont att skattefrågan ska vara avförd från dagordningen innan kommande val. När valet sedan närmar sig, har medborgarna att ta ställning till ett redan färdigförhandlat slutförslag. Där hela den förhandlingspolitiska retoriken kan användas för att motivera, att frågorna inte på nytt ska tas upp. Och att valet därför ska handla om andra saker, där det nya skattesystemet betraktas som något givet. I denna mening har den svenska staten tassat sig fram till sin nuvarande starka position. Det fanns ingen politiker på eller 1970-talet om vi bortser från kommunisterna som föreslog att skattetrycket mot inkomster under de kommande årtiondena borde fördubblas (om vi tar hänsyn till alla skatter ett hushåll betalar). Invändningar längs sådana linjer avvisades i 11

12 stället som oansvarig kritik. Det bekymmersamma är väl snarast, att den förändrade maktrelationen mellan medborgare och stat vuxit fram som en långsiktig bieffekt av en lång rad kortsiktiga beslut. Men inte ens när det långsiktiga resultatet har framträtt, har det lett till några politiska framställningar i demokratisk riktning, dvs att medborgarna ska ta explicit ställning till den stora samhälleliga maktförskjutningen. Det är anmärkningsvärt och kanske till och med kan anklagas för att vara en kritisk naivitet. Från historien vet vi, att det egentligen är en företeelse utan motinstans, att där staten vuxit sig stark, har den enskildes medborgerliga rättigheter försvagats. Den samtida uppehållande retoriken mot denna entydiga historiska erfarenhet är oftast, att fler politiska beslut på fler områden ska uppfattas som ett framsteg för demokrati. Den utomordentligt komplicerade skattelagstiftningen En demokrati förutsätter en rättsstat. En rättsstat förutsätter en lagstiftning som medborgarna relativt lätt kan sätta sig in i. Det är tveksamt om denna definition av ett rekvisit för den normala rättsstaten kan användas för skattelagstiftningen. Skattelagarna omfattar upp emot tusen sidor lagtext och förarbeten som är flera gånger mer omfattande. All denna text är skriven på en juristsvenska som är svårgenomtränglig för lekmannen. Med all respekt för textförfattarna, innehåller denna text också många passager som kräver kvalificerad tolkning av textens innebörd och lagstiftarnas syften med bestämmelsen. Sådana tolkningar ger ständigt upphov till rättsliga tvister. En egen och omfattande litteratur kring olika kryphål i skattelagstiftningen har sett dagens ljus. För att något förenkla hanteringen brukar skattemyndigheterna inför den allmänna självdeklarationen ge ut sammanställningar av vad den skattskyldige ska iaktta vid sina uppgifter om inkomster och kostnader. En god del av sådana förenklingar är skrivna på en kanslisvenska som ingen levande svensk medborgare använder. De fungerar bara därför delvis som en förenkling. Men det allvarliga är kanske detta, att de bara informerar den enskilde om vissa begränsade aspekter om skattesystemet. Någon allmän läsvärd information om hela skattesystemet görs sällan eller aldrig. Betydelsen av att vi rör oss med ett föga välkänt lagkomplex på ett centralt politikområde är komplicerad. Det är t ex tveksamt om någon medborgare som inte kan överblicka hela lagstiftningen vet om han betalar rätt skatt eller inte. Alternativet att läsa lagen är knappast aktuellt bland annat innehåller lagtexterna hela tiden svåra och omtvistade tolkningsproblem utan andra vägar till bättre kunskaper får prövas. Det vanliga vid självdeklarationen är att medborgarna informerar sig via en praxis som delvis förmedlas av dagstidningarnas specialbilagor, delvis via erfarenheter som vänner och bekanta rapporterar. Ibland träder dock det svåröverskådliga i hela skattelagstiftningen in vid sådana källor: samma kostnad kan accepteras av en taxeringsnämnd, men inte av en annan. När medborgare jämför sådana utfall, kan de lätt få intrycket att skattelagstiftningen är så omfattande att den inte kan överblickas ens av väl pålästa medborgare. Det kvarstående intrycket blir i sådana fall att godtycklighet råder. Själva grundvalen för rättsstaten är i detta fall i gungning. 12

Dolda skatter i fokus. Rapport från Företagarna september 2010

Dolda skatter i fokus. Rapport från Företagarna september 2010 Dolda skatter i fokus Rapport från Företagarna september 2010 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 3 Allmänheten underskattar skattenivån... 5 Synliga och osynliga skatter... 6 Bristande kunskap om den

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Skattefridagen 2014 16 juli

Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen är den dag på året då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets alla skatter. År

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 Bokförlaget thales varför enfrågepartier ställer till det Torbjörn Tännsjö redan på 1700-talet visade den franske tänkaren Condorcet att så snart man

Läs mer

Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010:4) samt Obligatoriskt överskottsmål

Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010:4) samt Obligatoriskt överskottsmål REMISSVAR 2010-03-15 Dnr 2010/295 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010:4) samt Obligatoriskt överskottsmål (Dnr Fi2010/1192) Sammanfattning Riksgälden

Läs mer

Promemoria om vissa skattefrågor vid utbetalning från pensionsförsäkring

Promemoria om vissa skattefrågor vid utbetalning från pensionsförsäkring REMISSVAR 2004-08-26 Dnr 2004/1234 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Promemoria om vissa skattefrågor vid utbetalning från pensionsförsäkring (Fi 2004/2518) Sammanfattning Riksgäldskontoret

Läs mer

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel"

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: Sverige är inne i ond cirkel Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel" Sverige är inne i en ond cirkel. Men det är få deltagare i den politiska debatten som förstår eller vågar säga att

Läs mer

Den stora kassaskrotningen - så slår den

Den stora kassaskrotningen - så slår den Den stora kassaskrotningen - så slår den november 2009 Nya regler gör det tufft för säsongsbranscherna Den 12 januari i år klubbades slutgiltigt de nya reglerna om krav på kassaregister igenom. Det betyder

Läs mer

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen Dnr 2015/287 2015-04-20 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån (FI Dnr 14-16628) Sammanfattning Riksgäldskontoret

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte 2 Sammanfattning Den här rapporten presenterar den första undersökning som på ett systematiskt sätt besvarar frågan hur

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Maj 2010. Sveriges största skattebetalare. - småföretagen står för välfärden

Maj 2010. Sveriges största skattebetalare. - småföretagen står för välfärden Maj 2010 Sveriges största skattebetalare - småföretagen står för välfärden Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Så gjordes undersökningen... 6 Bolagsskatt, arbetsgivaravgift och inkomstskatt...

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Stockholm den 13 april 2012. KLYS och Copyswedes gemensamma svar på frågorna från Utredningen om vissa civilrättsliga förvaltningsärenden (Ju 2011:15)

Stockholm den 13 april 2012. KLYS och Copyswedes gemensamma svar på frågorna från Utredningen om vissa civilrättsliga förvaltningsärenden (Ju 2011:15) Stockholm den 13 april 2012 Till Regeringskansliets utredningsavdelning Att: Peter Krikström 201 21 Malmö KLYS och Copyswedes gemensamma svar på frågorna från Utredningen om vissa civilrättsliga förvaltningsärenden

Läs mer

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen?

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen? FTEA12:2 Föreläsning 4 Att värdera en argumentation II Inledning Förra gången konstaterade vi att argumentationsutvärdering involverar flera olika steg. Den som ska värdera en argumentation behöver åtminstone

Läs mer

Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936)

Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936) YTTRANDE 10 maj 2011 Dnr. 6-10-11 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936) KONJUNKTURINSTITUTETS SAMLADE BEDÖMNING

Läs mer

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Grundläggande kassaservice

Grundläggande kassaservice REMISSVAR 2001-08-17 Dnr 2001/1623 Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Grundläggande kassaservice (Dnr M2001/6184/ITFoU) 1 Inledande synpunkter Näringsdepartementet föreslår i den remitterade

Läs mer

Till soliga, regniga och äldre dagar

Till soliga, regniga och äldre dagar RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011

Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011 Finanspolitiska rådet i Sverige Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011 Disposition 1. Bakgrund 2. Finanspolitiska rådets uppgifter 3. Organisation 4. Arbete 5. Jämförelse med motsvarigheter

Läs mer

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013 ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun.

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte med ekonomipolicyn... 3 Ekonomi- och verksamhetsstyrning... 3 Anslagsbindningsnivå... 4 Kommunfullmäktige... 4 Kommunstyrelsen... 4 Nämnden... 5 Resultatenhet... 5 Balansräkningsenhet...

Läs mer

Svar till ÖVNING 4. SVAR

Svar till ÖVNING 4. SVAR Svar till ÖVNING 4. 1. Förklara varför en lagstiftning om att arbetsgivaren inte får fråga en arbetssökande om dennes eventuella föräldraledighet torde vara meningslös. SVAR: Arbetsgivaren vill hellre

Läs mer

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011.

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011. Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen Lars Calmfors Finanspolitiska rådet Anförande på seminarium 14/2-2011. 2 Vi har blivit instruerade att ta upp tre punkter. Jag

Läs mer

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/)

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Lektion 33 SCIC 13/06/2014 TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning A. Olika skatter (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Före: Uttala de markerade

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA 2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning

Läs mer

Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten

Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten 207 11 Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten 11.1 Inledning Riksskatteverket, RSV, har sedan mitten av 1980-talet genomfört stora enkätundersökningar riktade till allmänheten om deras inställning

Läs mer

Det är inte meningsfullt att här täcka hela rapporten utan jag ska bara lyfta fram några punkter.

Det är inte meningsfullt att här täcka hela rapporten utan jag ska bara lyfta fram några punkter. 1 Jag vill börja med att tacka för inbjudan. Vi ska ju hitta formerna för Finanspolitiska rådets arbete och vi ser det som en av våra huvuduppgifter att bidra med underlag för Riksdagens granskning av

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

Slutbetänkande om åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)

Slutbetänkande om åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande Stockholm 2013-08-29 Slutbetänkande om åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Svensk Försäkring har beretts möjlighet att yttra sig över slutbetänkandet

Läs mer

Svar 1 Garantibelopp och garantikapital (4p) Svar 2 Genomlysningsprincipen (4p) Garantibelopp

Svar 1 Garantibelopp och garantikapital (4p) Svar 2 Genomlysningsprincipen (4p) Garantibelopp Svar 1 Garantibelopp och garantikapital (4p) Garantibelopp Enligt 2 kap. 10 FRL skall ett försäkringsföretag (oavsett associationsform), ha en kapitalbas när rörelsen påbörjas som minst uppgår till det

Läs mer

FINANSIERING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN Hearing den 23 oktober

FINANSIERING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN Hearing den 23 oktober Dokument Sida YTTRANDE 1 (5) Datum Referens: Samh pol avd/lena Wirkkala 2006-10-23 Direkttel: 08-782 91 54 E-post: lena.wirkkala@tco.se Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM FINANSIERING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:97 1 (5) LS 312-3044 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:76 av Jan Liliemark (fp) om att informera om skatteutjämningssystemets avgifter på landstingets lönebesked Föredragande

Läs mer

BARN OCH FAMILJ Barnomsorg

BARN OCH FAMILJ Barnomsorg BARN OCH FAMILJ Barnomsorg Det bästa som du kan ge dina barn, förutom goda vanor, är goda minnen. - Sydney J. Harris Inledning V åra politiska företrädare har i decennier systematiskt arbetat för att splittra

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien ---f----- REG ERI NGSKANSLIET 2010-01-20 Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse Tore Browaldhs stiftelse

Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse Tore Browaldhs stiftelse Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse Tore Browaldhs stiftelse www.forskningsstiftelserna.handelsbanken.se nr 8 2012 årgång 40 Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse samt Tore Browaldhs stiftelse

Läs mer

Arbetslöshetskassornas Samorganisation, SO, har givits möjlighet att lämna synpunkter på rubricerat förslag.

Arbetslöshetskassornas Samorganisation, SO, har givits möjlighet att lämna synpunkter på rubricerat förslag. 1(7) 2011-10-25 Ert Dnr Fi2011/2588/S3 SO Dnr 177/11 Finansdepartementet 103 33 Stockholm registrator@finance.ministy.se Yttrande från SO över: Månadsuppgift snabbt och enkelt (SOU 2011:40) Arbetslöshetskassornas

Läs mer

Långtidsutredningen 2003/04 (SOU 2004:19) (Fi2004/1070)

Långtidsutredningen 2003/04 (SOU 2004:19) (Fi2004/1070) Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM YTTRANDE 18 juni 2004 Dnr: 6-4-04 Långtidsutredningen 2003/04 (SOU 2004:19) (Fi2004/1070) I mars 2004 presenterades Långtidsutredningens huvudbetänkande, SOU 2004:19.

Läs mer

Är det lönsamt att satsa på kvalificerade insatser för invandrade akademiker?

Är det lönsamt att satsa på kvalificerade insatser för invandrade akademiker? Statistik Är det lönsamt att satsa på kvalificerade insatser för invandrade akademiker? Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare. Sammanfattning Det

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD?

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD? Rapport från Svensk Handel HAR FRIHANDELS- Johan Norberg Paula Werenfels Röttorp HAR FRIHANDELS- september 2000 SVENSK HANDEL 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Positiva till frihandel 6 U-landsfrågan 7

Läs mer

Remissyttrande över Promemoria om en ny Försäkringsrörelselag (Ds 2009:55)

Remissyttrande över Promemoria om en ny Försäkringsrörelselag (Ds 2009:55) TJÄNSTESTÄLLE HANDLÄGGARE DATUM DOKUMENT ID Kansliet Westerlund/Pow 2010-02-05 HUVUDMOTTAGARE Finansdepartementet BIMOTTAGARE 103 33 Stockholm Remissyttrande över Promemoria om en ny Försäkringsrörelselag

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån

Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån PM 2013-03-08 1 (6) Avdelningen för juridik Lars Björnson Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån Finansdepartementets

Läs mer

De fem vanligaste säljutmaningarna

De fem vanligaste säljutmaningarna De fem vanligaste säljutmaningarna 1 Säljutmaningar De fem vanligaste säljutmaningarna och Smärta, Power, Vision, Värde och Kontroll. När sättet att sälja är ur fas med kundernas sätt att köpa eller när

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

Sammanfattning 2014:8

Sammanfattning 2014:8 Sammanfattning Varje år placeras i Sverige omkring 8 000 ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Majoriteten av dessa placeras på grund av egna beteendeproblem, t.ex. missbruk eller kriminalitet. En

Läs mer

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

VAD KAN HÄNDA OM INFORMATIONEN INTE ÄR FULLSTÄNDIG? EFFEKTER AV BEGRÄNSAD INFO OM KVALITET:

VAD KAN HÄNDA OM INFORMATIONEN INTE ÄR FULLSTÄNDIG? EFFEKTER AV BEGRÄNSAD INFO OM KVALITET: INFORMATION VAD KAN HÄNDA OM INFORMATIONEN INTE ÄR FULLSTÄNDIG? M A P KVALITET? M A P PRISER? HUR LÖSA PROBLEM MED BRISTANDE INFORMATION? LÖNAR DET SIG ATT BEGRÄNSA INFORMATION? I så fall när och för vem?

Läs mer

Svenskarna och deras skatter

Svenskarna och deras skatter JOHAN MYHRMAN BIRGITTA SWEDENBORG: Svenskarna och deras skatter Medborgarna är i allmänhet inte medvetna om att de betalar 40 % i löneskatt, att de betalar moms på energiskatten när de köper olja och bensin

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

REMISSVAR Rnr 7.06. Till Finansdepartementet. Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald (SOU 2005:115) Fi2006/227

REMISSVAR Rnr 7.06. Till Finansdepartementet. Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald (SOU 2005:115) Fi2006/227 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2006-04-19 103 15 STOCKHOLM tel 08/613 48 00 fax 08/24 77 01 e-post kansli@saco.se REMISSVAR Rnr 7.06 Till Finansdepartementet Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-04-03 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 27 mars 2002

Läs mer

En studie i ojämlikhet

En studie i ojämlikhet En studie i ojämlikhet En studiehandledning till jämlikhetsanden utarbetad av karneval förlag och LO-distriktet i Stockholms län richard wilkinson kate pickett Jämlikhetsanden Därför är mer jämlika samhällen

Läs mer

LYCK. Tips och idéer till roliga och lärorika lektioner i samband med aktuellt tema i Lyckoslanten. Nr 1-2011 Skatter

LYCK. Tips och idéer till roliga och lärorika lektioner i samband med aktuellt tema i Lyckoslanten. Nr 1-2011 Skatter L e k t i o n st i p s f r å n S w e d b a n k o c h S pa r b a n k e r n a LYCK SLANTEN Tips och idéer till roliga och lärorika lektioner i samband med aktuellt tema i Lyckoslanten. Nr 1-2011 Skatter

Läs mer

God fastighetsmäklarsed 2007-03-26. Deposition

God fastighetsmäklarsed 2007-03-26. Deposition God fastighetsmäklarsed 2007-03-26 Deposition 1. Innehåll 1. Innehåll... 2 2. Förord... 3 3. Allmänna förutsättningar... 4 3.1 Avtal om handpenning... 4 3.2 Depositionsavtalet... 4 4. Krav på deposition...

Läs mer

Lagerstyrning i hög- och lågpresterande företag 1

Lagerstyrning i hög- och lågpresterande företag 1 Lagerstyrning i hög- och lågpresterande företag 1 Logistik och Transport, Chalmers Tek- Patrik Jonsson Stig-Arne Mattsson niska Högskola Lagerstyrning handlar principiellt om att fastställa kvantiteter

Läs mer

Finansiella kunskapsluckor

Finansiella kunskapsluckor Finansiella kunskapsluckor Konsumentverket och Finansinspektionen Enkätsammanställning Under våren 2011 utförde Finansinspektionen och Konsumentverket en undersökning med syftet att kartlägga hur den finansiella

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

Företag och marknad. Marknad och marknadsföring (10 och 17 april)

Företag och marknad. Marknad och marknadsföring (10 och 17 april) Företag och marknad Marknad och marknadsföring (10 och 17 april) Beskrivning av ditt företag Hur har ni beskrivit ert valda företag? Vilka begrepp har använts? Lämna in Begrepp Vad är företagsekonomi?

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Unga röster om facket. Undersökning om ungas inställning till fackförbund och fackliga frågor

Unga röster om facket. Undersökning om ungas inställning till fackförbund och fackliga frågor Unga röster om facket Undersökning om ungas inställning till fackförbund och fackliga frågor Lars Wennberg, Öhrlings PricewaterhouseCoopers och Lars Ericson, Swedbank September 2009 Innehåll INNEHÅLL...

Läs mer

Föreningens namn är Kreditförsäkringsföreningen (förkortat KFF) med säte i Stockholm, (på engelska: the Swedish Credit Insurance Association).

Föreningens namn är Kreditförsäkringsföreningen (förkortat KFF) med säte i Stockholm, (på engelska: the Swedish Credit Insurance Association). STADGAR Dessa stadgar har antagits vid Föreningsstämma 23:e mars 2015 och är en uppdatering av ursprungliga Stadgar antagna på Ordinarie Föreningsstämma från 26:e juni 2013 samt uppdateringar vid extra

Läs mer

Skatteskulder och uppbördsförluster

Skatteskulder och uppbördsförluster 159 8 Skatteskulder och uppbördsförluster 8.1 Inledning Uppbördsförlusterna, skillnaderna mellan de fastställda skatterna och hur mycket som betalats in, uppgick 1999 till cirka 5,7 miljarder kr eller

Läs mer

AUGUSTI 2015. Underskattade skatter. En undersökning av vad svenska folket tror om skatternas omfattning

AUGUSTI 2015. Underskattade skatter. En undersökning av vad svenska folket tror om skatternas omfattning AUGUSTI 2015 Underskattade skatter En undersökning av vad svenska folket tror om skatternas omfattning Författare: Nima Sanandaji Nima Sanandaji är samhällsdebattör, analytiker och teknologie doktor vid

Läs mer

FRII vill också lyfta fram den samhällsvinst som uppnås om fler stimuleras till att ge mer och därmed också ökar sitt samhällsengagemang.

FRII vill också lyfta fram den samhällsvinst som uppnås om fler stimuleras till att ge mer och därmed också ökar sitt samhällsengagemang. Från FRII Frivilligorganisationernas Insamlingsråd Stockholm 2015-04- 07 Till Finansdepartementet Remissvar Fi2015/810 Promemorian Slopad skattereduktion för gåvor Sammanfattning av FRIIs remissvar FRII

Läs mer

Rättsavdelningen 2013-11-12 50817-2013 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2013-11-12 50817-2013 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (7) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2014 1. Bakgrund och överväganden Med stöd av 4 förordningen

Läs mer

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR Resultat från QuestBack Swedens undersökning om HR-ansvarigas erfarenheter och åsikter om Medarbetarundersökningar, som genomfördes hösten

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, som anmodats yttra sig i rubricerat ärende, får härmed anföra följande.

Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, som anmodats yttra sig i rubricerat ärende, får härmed anföra följande. 1 (5) YTTRANDE 2009-10-15 Dnr SU 302-1242-09 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss: Moderna hyreslagar (SOU 2009:35) Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, som anmodats yttra sig

Läs mer

Finansiella kunskapsluckor

Finansiella kunskapsluckor Finansiella kunskapsluckor Finansförbundet och Finansinspektionen Enkätsammanställning Under våren 2011 utförde Finansinspektionen och Finansförbundet en undersökning med syftet att kartlägga hur den finansiella

Läs mer

Yttrande över Skatteverkets förslag till ändrad föreskrift om kostnadsavdrag för musiker vid beräkning av arbetsgivaravgifter

Yttrande över Skatteverkets förslag till ändrad föreskrift om kostnadsavdrag för musiker vid beräkning av arbetsgivaravgifter Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Under en polerad yta om etiska fonder och smutsiga pengar

Under en polerad yta om etiska fonder och smutsiga pengar om etiska fonder och smutsiga pengar Joakim Sandberg, doktorand i praktisk filosofi Under de senaste åren har allt fler organisationer och finansinstitut börjat intressera sig för etiska frågor i samband

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Socialdemokraternas skattechock mot ungas jobb Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Inledning Den rödgröna oppositionens förslag om höjda arbetsgivaravgifter för unga

Läs mer