Ringhals Tidning. En informationstidning från Ringhals AB

Transkript

1 Nyheter, fakta och fördjupning på Vill du läsa mer om Ringhals? Välkommen att besöka vår hemsida, Där publicerar vi nyheter om driften och verksamheten och du kan ta del av fakta och fördjupning. På hemsidan kan du också ställa frågor till våra informatörer och göra en intresseanmälan för studiebesök på Ringhals. Räkna med Ringhals kan 160 nya gymnasieelever på PS-skolan i Varberg göra. Vid terminsstarten sponsrades natur- och teknikeleverna med varsin kalkylator att använda i skolarbetet. Sidan 11 Ringhals Tidning Nr En informationstidning från Ringhals AB Agneta för kärnkraftens talan i världen "Kärnkraften behövs för miljön och människors hälsa, för samhällets ekonomi och för stabiliteten i elförsörjningen." Möt Agneta Rising, ledare för den globala organisationen World Nuclear Association, som trivs i de internationella sammanhangen men alltid längtar hem till den halländska naturen. Sidan 6 Vad är bäst för miljön? Går det att säga vilken elproduktionsmetod som är bäst för miljön? Ja, i Vatten falls livscykelanalyser är det möjligt att jämföra olika metoders miljöpåverkan i form av resursförbrukning och utsläpp. Sidan 7 Tim Nilsson, Meccon, i ett rör till huvudkylsystemet för Ringhals 3, som under årets revisionsavställning försetts med ny invändig gummibeläggning för att skyddas mot det salta havsvattnet. Ringhals rekryterar mest i regionen Att köra kärnkraftverk är populärt. När Ringhals annonserade ut 28 tjänster som processoperatörer sökte 390 personer. Varje år rekryterar Ringhals cirka 100 nya medarbetare. Sidan 8-9 Vi jobbar på Ringhals! På Ringhals arbetar cirka 1600 anställda och omkring 1000 årsarbeten köps in från konsulter och entreprenörer. Möt tre av ringhalsarna här i Ringhals Tidning. Underhåll och modernisering Vid de årliga revisionerna sker tusenmilaservice och besiktning av kärnkraftverket. Reaktorerna får nytt bränsle och man gör underhåll, säkerhetshöjande moderniseringar och myndighetskrävda tester. I år är det Ringhals 3 som haft flest revisionsjobb inplanerade och en avställningstid på cirka tre månader. Övriga reaktorer har haft kortare översynsperioder, omkring en månad vardera. Ringhals Tidning berättar om På jakt efter energitjuvar Sidan 10 Vad ger dig energi? Läs mer på sidan 6-7 några av alla spännande jobb som har gjorts för att göra reaktorerna redo dels inför vinterns elproduktion, dels för ytterligare många års säker drift. Sidan 4-5

2 2 Ringhals Tidning en informationstidning från Ringhals AB Nu ljusnar det höstmörkret till trots! Vad händer efter särskild tillsyn? I juni kom beskedet från Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, att Ringhals inte längre står under särskild tillsyn. Myndigheten anser att Ringhals nu har stabil och god fart i sitt förbättringsarbete och därför behövs inte särskilda villkor för driften. Den ljusnande framtid är vår! Kanske en konstig sak att påstå just som vi är på väg in i höst- och vintermörkret. Men jag tror att det är så. Efter ett antal besvärliga år med stora moderniseringsombyggnader på Ringhals, diverse tekniska problem och därmed relativt låg årsproduktion, är vi nu på väg tillbaka och kanske till och med förbi. Potentialen finns att producera mer än någonsin tidigare, även om det återstår några stora arbeten de närmast kommande åren. I början av september hade Ringhals fyra reaktorer redan producerat lika mycket el 2013 som vi gjorde på hela året för ett par år sedan. Våra revisioner (översynsperioder) har hittills gått väldigt bra. Tre av fyra är klara och genomförda enligt planerna (Ringhals 2 hade några dagar kvar till återstart när detta skrevs). Ringhals 3, som i år har en förlängd avställning, kommer tillbaka på nät i månadsskiftet oktober november. Det innebär att Ringhals är rustat att köra för fullt under den kommande vintern. Säkerheten har förbättrats de senaste åren. Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, beslöt i juni att ta bort de särskilda villkor för drift som vi har haft sedan Det innebär att myndigheten nu anser att vi har ett gott säkerhetsarbete. Men vi låter oss inte nöja med det. Varje dag året runt arbetar vi med att bli ännu säkrare. De senaste tio åren har vi lagt ner många miljarder på att bygga om och modernisera efter nya krav och med ny teknik. Vi har också tagit tillvara erfarenheter från vår egen och andras verksamhet, vilket har gjort att personalen ökar sin kompetens. Man kan med fog påstå att Ringhals idag är ett säkrare kärnkraftverk än det någonsin varit och strävan fortsätter mot att bli ett av världens bästa kärnkraftverk. Sommaren i år var en av de soligaste på länge. Trots strandvädret var det många som utnyttjade möjligheten att besöka Ringhals och vår utställning. Under vinterhalvåret håller vi öppet varje vardag och vill du komma hit, till exempel tillsammans med din förening eller ditt företag, går det bra att boka ett studiebesök. Energiförsörjning är intimt kopplad till miljö och välstånd. Ju fler som har insikt och kunskaper om detta faktum och vilka förutsättningar som finns, desto bättre beslut kommer vi att få om framtidens energiförsörjning. Passa på att informera dig, du med! Jag önskar dig en stunds intressant läsning. Gösta Larsen Kommunikationschef Att särskild tillsyn upphävts ser jag som ett kvitto på att myndigheten litar på att vi bedriver ett gott säkerhetsarbete, säger Anders Jerregård, driftchef på Ringhals 1. Vi var många som blev glada när beskedet kom. Skönt och välförtjänt efter fyra års hårt arbete. Det var 2009 som SSM gav Ringhals Anders Jerregård ett föreläggande om särskilda villkor för drift. Flera av de områden som SSM kritiserade var identifierade i Ringhals eget säkerhetsarbete och åtgärder pågick. Dock medförde beslutet från SSM att ytterligare åtgärder sjösattes för att komma tillrätta med bristerna och det har successivt gett resultat. Innan beskedet slutligen kom har SSM i sina halvårskommentarer betonat att man sett en god utveckling men att man också ville se att den goda trenden höll i sig. Även om den särskilda tillsynen nu har upphävts fortsätter arbetet på Ringhals i oförminskad takt med att ytterligare förbättra säkerheten, såväl inom teknikområdet som när det gäller arbetssätt och rutiner. Skillnaden är att mängden rapporter till SSM kring exempelvis återstarter, internrevisioner och tillfälliga instruktioner kan minskas. En rutin som Ringhals självmant valt att behålla, även efter att tillsynsperioden upphört, är säkerhetsgranskningen av beslut om återstart efter en avställning. Vi fortsätter att arbeta vidare med säkerhetsfrågorna från den nivå vi uppnått, säger Anders Jerregård. Det är viktigt att inse att förbättringsarbete aldrig tar slut och att varje dag fordrar ny energi. Vi har gjort vår läxa och jobbar nu vidare med uppföljning och ständig förbättring. Ringhals Tidning Ringhals Tidning distribueras till hushåll i Varberg, Falkenberg, Mark och Kungsbacka. Upplaga: exemplar Ringhals Tidning produceras av Ringhals kommunikationsavdelning Ansvarig utgivare: Gösta Larsen Redaktör: Yvonne Jonsson Skribenter: Yvonne Jonsson, Elin Jigenheim, Marie Strannabjer, Jan Söderlind JS Media Foto: Annika Adler Örnborg, Börje Försäter Hallandsbild, Jan Söderlind JS Media Grafisk produktion och layout: Samuel Linde Don't Blink Tryck: Eskils tryckeri, Borås oktober Papper: Arctic volume Ringhals Tidning uppfyller miljökrav enligt ISO och är producerad enligt Svanen-kriterier. Välkommen med tips och synpunkter: ringhalstidning@vattenfall.com Skicka namn och adress till oss om du vill prenumerera. Ringhals AB Väröbacka

3 Ringhals Tidning en informationstidning från Ringhals AB 3 Vi jobbar på Ringhals Här finns hög medvetenhet om säkerheten En turbinventil förbereds och lyfts upp på testbänken av Stefan Duerlund och Jonas Jullesson. Ventiler till tusen Text: Yvonne Jonsson Foto: Börje Försäter På ett kärnkraftverk finns många ventiler av alla de slag och storlekar. Häng med till Ringhals ventilverkstad där säkerhetsventilerna provas och servas. Det kan räcka att en enda liten ventil någonstans i elproduktions processen är otät för att man ska besluta att ta reaktorn ur drift. Så det gäller att utnyttja de inplanerade driftstoppen för att testa ventilerna och se till att de fungerar som de ska. I ventilverkstan, som är gemensam för de fyra reaktorerna, servas de cirka 2000 säkerhetsventilerna som finns på kraftverket. Fabrikat, utseende och placering kan variera men gemensamt för säkerhetsventilerna är att de skyddar trycksatta system mot övertryck. De minsta säkerhetsventilerna är bara några centimeter långa och de största som en fullvuxen person, berättar Stefan Duerlund som jobbat med Ringhals ventiler i 37 år. Årets arbetstoppar i ventilverkstan infaller under revisionsavställningarna. Då utökas arbetsstyrkan från fyra till åtta personer, och ett stort antal säkerhetsventiler ska gås igenom och provas så de är redo för ytterligare en driftsäsong i anläggningen. Bland annat testar och servar man de stora säkerhetsventilerna på ångledningarna. Ringhals närmaste grannar vet att det kan låta en hel del i omgivningen när man testar att dessa ventiler öppnar vid rätt ångtryck. Därför görs de testerna i möjligaste mån under dagtid. De testerna sker förstås på plats ute i anläggningen men de flesta andra säkerhetsventilerna demonterar vi och transporterar hit till ventilverkstan för kontroll och eventuell injustering, säger Stefan. Ventilerna provas med bestämda intervall, beroende på bland annat myndighetskrav. Varje ventil är försedd med ett unikt nummer och testresultaten dokumenteras och arkiveras. Om man ska vara nogräknad finns det inte bara en utan två verkstäder för säkerhetsventiler. En verkstad där de ventiler hanteras som kommer från utrymmen på kärnkraftverket där radioaktivitet kan förekomma, så kallat kontrollerat område, och en verkstad för övriga, inaktiva, ventiler. Utrustningen i de båda ventilverkstäderna är likvärdig. I en provbänk görs funktionskontroll för säkerhetsventilerna, där man kontrollerar att ventilerna är täta och öppningstrycket det rätta. Som högst 325 bar och som lägst någon tiondels bar, beroende på vilken typ av säkerhetsventil det rör sig om. Till hjälp för att avgöra öppningstrycket har man manometer, mikrofon och slaglängdsmätare. Ett knep är att använda såpvatten när såphinnan som man satt över ventilöppningen brister är ventilen öppen. Jag trivs jättebra med jobbet och vi är ett bra gäng, säger Stefan. Jag har varit här hela mitt yrkesliv och vet nog det mesta om säkerhetsventiler, men det finns ändå hela tiden nya saker att lära sig och utveckla. Vi har också mycket samarbete med leverantörer och kontakter med andra kärnkraftverk, säger han. För några år sedan jobbade Stefan en period i Tyskland och var då utlånad från Ringhals till företaget Areva. Ett kul jobb, som gick ut på att bygga om tryckhållarens säkerhetsventiler för Ringhals 4. Så jag kan snacka om både ventiler och fotboll på tyska, säger han leende. # Lilla ventilskolan Ventiler används för att reglera flöden av gas eller vätska. En säkerhetsventil är en ventil med en fjäder. Om trycket når det ventilen konstruerats för, eller ställts in på, öppnas ventilen och släpper ut övertrycket. Carin Sylvander kvalitetsingenjör Jag jobbar med Ringhals säkerhetskultur. Genom att förstå vad som påverkar och vad som motiverar män niskor kan vi bli bättre på att skapa förutsättningar för ett säkert arbete. Jag arbetar främst med kärnsäkerhetskulturen och där är kommunikation, ifrågasättande och beslutsfattande viktiga områden. Jag har jobbat på Ringhals i fem år och trivs bra. Jag sökte till Ringhals för att jag ville arbeta med kombinationen av människor och teknik. Mitt jobb är intressant och utmanande. Det bästa är att jag bidrar till att utveckla säkerheten och att jag har kontakt med organisationens alla delar.

4 4 Ringhals Tidning en informationstidning från Ringhals AB Revision på Ringhals tusenmilaservice på kärnkraftverket Text: Yvonne Jonsson Foto: Börje Försäter När Ringhals står stilla och inte producerar någon el, det är då det är som mest att göra. Här är ett axplock av allt som pågått under årets revisionsavställningar. Varje år tas reaktorerna ur drift för att genomgå underhåll, myndighetskrävda tester och moderniseringar. Dessutom byts ungefär en femtedel av uranbränslet ut. Allt för att göra kraftverket redo att köra ytterligare en driftsäsong. Arbetet pågår i skift dygnet runt och man har i förväg noga planerat de aktiviteter som ska utföras. När alla åtgärder är klara och säkerhetsmässigt godkända kan anläggningen startas igen och åter producera el. Oftast varar produktionsstoppet omkring en månad, men ibland behövs längre avställningstider för att inplanerade moderniseringsåtgärder ska hinnas med. Mer än tusen personer brukar vara engagerade i en revision. Några hundra av dem har Ringhals som sin arbetsplats året runt. Övriga hyrs in från externa företag många från närområdet men också långväga kärnkraftsspecialister från utlandet. Revisionerna planeras i möjligaste mån så att de ska infalla under sommarhalvåret, då elbehovet är lägre. R2 Vattenfalls reaktorer redo för vintern Vintern 2012 till 2013 hade Vattenfalls reaktorer i Ringhals och Forsmark en hög tillgänglighet: Ringhals 96 procent och Forsmark 98 procent. Mot bakgrund av hög tillgänglighet i vintras har Vattenfall naturligtvis höga ambitioner för kommande vintersäsong, säger Torbjörn Wahlborg, chef för affärsenheten Kärnkraft inom Vattenfall. Revisionerna i Forsmark är avslutade för i år och planen är att Ringhals revisioner är avslutade i slutet av oktober. Vattenfall genomför för närvarande det största moderniseringsprogrammet i svensk kärnkraft sedan den byggdes och de kommande åren fortsätter vi investera miljarder i säkerhetshöjande åtgärder och moderniseringar, säger Torbjörn Wahlborg. R1 Ny transformator i gammal kostym. Förra sommaren gick en av huvudtransformatorerna sönder på Ringhals 2 och en reservtransformator togs i bruk. Till årets revision är den renoverade transformatorn tillbaka på Ringhals i skick som ny från ABB:s serviceverkstad. En ny transformator har byggts upp i den befintliga transformatorlådan. Installationsarbetet beräknades till 17 dygn och samtidigt byttes magnetiseringstransformatorer. R4 Dykjobb som förhindrar virvelbildning. Anders Olsson från Dyk&Båt klättrar ner genom manluckan till borvattentanken på Ringhals 4. Under revisionen monterades en brytare på botten av tanken, vars uppgift är att förhindra att vattenvirvlar bildas vid snabb avtappning. Det är ett jobb där det ställs extra höga renhetskrav och montaget har övats i förväg för att prova fram rätt verktyg och teknik. Bättre och snabbare överblick. Henrik Johansson och Jerry Brorson, elektriker från Midroc, demonterar kontrolltavlor i kontrollrum 1. Tavlorna ersätts av nya som placeras mer centralt i kontrollrummet för att operatörerna snabbare och mer samlat ska få överblick över den information de behöver vid en driftstörning.

5 Ringhals Tidning en informationstidning från Ringhals AB 5 Modernisering för mångårig drift Dagens reaktorer är säkrare nu än när de en gång byggdes. Dels tack vare att man tagit till sig internationella erfarenheter och lärdomar, dels genom de stegvis ökande säkerhetskraven som Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) ställer på alla svenska kärnkraftverk. Grunden ligger i de politiska beslut som togs 1997 om att inte avveckla kärnkraften till 2010, som tidigare sagts. Det innebar krav på säkerhetshöjande moderniseringar, eftersom reaktorerna kommer att vara i drift under en längre tid än vad de ursprungligen konstruerades och säkerhetsanalyserades för. Till exempel har utrustning blivit föråldrad och reservdelar kan vara svåra att få tag i. Ringhals har jobbat med moderniseringarna en lång rad av år. Sedan 2002 har i genomsnitt 5 miljoner kronor varje dag investerats i åtgärder som gjort Ringhals säkrare, effektivare och mer långlivat. Säkerhetsuppgraderingarna fortsätter även om de riktigt stora moderniseringsprojekten är avslutade. Under 2015 ska arbetet vara klart så att Ringhals lever upp till i princip samma säkerhetskrav som ställs på nya reaktorer. R3 Bränslebyte på Ringhals 3. Varje år byts ungefär en femtedel av uranbränslet i reaktorn ut. Jordbävningssäkert. Analyser har gjorts av hur väl byggnader och utrustning på Ringhals tål jordbävning. Det har bland annat inneburit att man under de senaste årens revisioner bytt ut reläer mot dokumenterat jordbävningstålig utrustning och förankrat ställverksskåp i golvet. På Ringhals 3 byttes i år innertaket i kontrollrummet. En tillfällig arbetsplattform sattes upp ovanför operatörernas arbetsstationer medan jobbet pågick. Vatten för kylning från fler håll. Ett av de större säkerhetshöjande arbetena under revisionen på Ringhals 3 har RH/SPprojektet svarat för. Två säkerhetsrelaterade system har byggts ihop för att förstärka kylningen av härden under så kallad avställningsdrift, då reaktorn inte producerar el. Sex pumpar istället för två kan pumpa runt vatten till reaktorn. Ny betong i sumpar och schakt. Betongarbetena i pumpsumparna för hjälpkylvattensystemet har varit styrande för revisionslängden på Ringhals 3, och jobben har gått mycket bra. Gammal betong har tagits bort genom vattenbilning och därefter sker armering innan ett nytt yttre betonglager sprutas på. Här ses Mats Lundgren, Svevia, och Sten Jonsson, Skanska, i ett ventilationsschakt.

6 6 Ringhals Tidning en informationstidning från Ringhals AB Agneta tröttnar aldrig på att förklara och försvara kärnkraften Text: Yvonne Jonsson Foto: Annika Örnborg Hon har kontoret i London och hela världen som arbetsfält. Men det är i huset på Bua strand, några kilometer från Ringhals, som Agneta Rising kopplar av och umgås med familjen. Agneta Rising är verkställande direktör för den globala kärnkraftsorganisationen World Nuclear Association. Hon tillträdde posten i januari 2013 efter att dessförinnan jobbat 32 år inom Vattenfall, varav de tio senaste åren som koncernens miljöchef. Även om hon jobbat med koncernövergripande frågor har Agneta under alla år haft en fast punkt på Ringhals. Miljön väger tungt Hennes meritlista är imponerande liksom det stora engagemanget för de frågor hon tror på. Jag vill lyfta fram kärnkraftens betydelse för samhället och för människors välfärd och hälsa, säger Agneta. Kärnkraften behövs för miljön, ekonomin och för stabiliteten i elförsörjningen. Miljödata för kärnkraften är mycket goda. Inte minst står sig kärnkraftens utsläpp av växthusgaser väl, till och med i jämförelse med energislag som vattenkraft, vindkraft och biomassa. Kunskap motverkar myter Men det gäller också att förstå kärnkraften att inte vara orolig och rädd i onödan, anser hon. Kunskap och fakta är vägen till detta. Skaffar man sig kunskapen, om exempelvis strålningsfrågor och avfallshantering, kan man också bedöma riskerna, förstå och vidta åtgärder mot dem. Myter sprider sig fortare än fakta. De är svåra att bemöta. De är värre än datavirus och när de upprepas blir de till sanningar, säger Agneta, som är utbildad radiofysiker och i många år jobbat som specialist på kärnkraftens miljöfrågor. I Ryssland har man nyligen lagstiftat mot att sprida osanningar om kärnkraftsolyckor i media och på sociala medier, efter att man haft problem med falsk ryktesspridning om påhittade olyckor vilket skapat masshysteri. Hot om fängelsestraff är nog inte den väg man skulle välja att gå i det svenska samhället, säger Agneta. Istället måste var och en av oss bygga upp en egen medvetenhet, så att man inte okritiskt sväljer allt som serveras i det ständiga nyhetsflödet. Hennes drivkraft att sprida kunskap för att motverka oro för kärnkraften bidrog till att hon för 20 år sedan var med och grundade WiN, Women in Nuclear. Organisationen arbetar för att sprida kunskap om strålning och radioaktivitet främst till kvinnor och har idag medlemmar i över 90 länder. Det stora perspektivet Agneta trivs i de internationella sammanhangen. Hon är en efterfrågad föreläsare och tillbringar en hel del av sin tid på resande fot. Många frågar efter information om energisystemet i Sverige, om vår kombination av vattenkraft och kärnkraft. Vi betraktas av många som ett föregångsland inom miljöhänsyn, helhetsperspektiv och avfallshantering. Det tycker jag vi svenskar ska vara stolta över. World Nuclear Association är en organisation med en omfattande faktabank om kärnkraftens alla aspekter och ett väl utbyggt internationellt nätverk genom 16 arbetsgrupper. Kärnkraften har två svårigheter att övervinna, menar Agneta. Dels finansieringen, där kärnkraften i många länder tyngs av extra pålagor och inte får ekonomiskt erkännande för sina klimatfördelar. Dels allmänhetens förtroende, där det också ser olika ut i olika länder. WNA:s uppgift är att bistå sina medlemsorganisationer med stöd och råd i ett globalt perspektiv. I energidebatten glömmer man ofta bort att världen är väldigt stor, att förutsättningarna och förhållandena är olika. Hållbara energisystem ser inte likadana ut i alla länder. Man kan diskutera vilket kraftslag som är bäst. Svaret är att vi behöver alla kilowattimmarna eftersom den farligaste kilowattimmen är den som inte produceras. Nästan en fjärdedel av jordens befolkning saknar elektricitet. Det är också i dessa områden som människor utsätts för störst negativ hälsopåverkan. El möjliggör sjukvård, läskunnighet och rent vatten samt tar över tunga arbetsmoment och frigör tid. Det är en lyx att ha en bra miljö med ren luft och rent vatten, betonar hon. Vi som lever i ett modernt samhälle borde tänka lite mer på det. Att inte ta så mycket för givet och istället se mer globalt på problemen. Jag har alltid haft en tro på människors förmåga att gemensamt åstadkomma förbättringar. Växer i Asien Kärnkraften är på frammarsch inte minst i Asien, där Kina är det land som driver utvecklingen mest. Av 69 reaktorer som just nu byggs runt Frågat på stan Text och foto: Jan Söderlind Vad ger dig energi? Jana Nilsson kommunalråd, Varberg När man blir riktigt engagerad i något får jag upp adrenalinet, då trivs jag. Även nya upplevelser kan ge en kraft som man kan leva på länge. Liksom mötet med människor och diskussion om viktiga saker, det fyller helt klart på energiförrådet. Gerd Alvarson förskollärare, Lindberg Att vara med goa vänner och motionera. Ett fynd på rean kan också göra mig energisk och på gott humör. Men framförallt är det nog enkla saker som att plocka blommor eller bara njuta vid havet... Marcus Anderberg studerande på industriprogrammet, Varberg Musik, att spela gitarr. För mig är det punk som gäller. Att ha många kompisar som man kan umgås med är också viktigt för att må bra. Och att sova ger mig väldigt mycket energi... Sara Gustavsson trädgårdsmästare och torghandlare, Varberg Träning, min familj, trädgården. Att vara ute i naturen och friska luften gör mig också alert. Överraskningar, exempelvis en oväntad present, kan göra att man blir väldigt uppåt...

7 Ringhals Tidning en informationstidning från Ringhals AB 7 om i världen finns 28 i Kina. Flera nya kärnkraftsländer är på gång: Turkiet, Förenade Arabemiraten, Saudiarabien, Iran, Polen, Vitryssland och Vietnam. Två tredjedelar av jordens befolkning bor i länder som använder kärnkraft, varav hälften bygger ny kärnkraft eller överväger att göra det. I Sverige och i många andra länder är det lång väg att gå för att kunna bygga nytt, konstaterar Agneta. Satsningen måste ses på mycket lång sikt och investerarna tvekar när det riskerar att bli svårt att få tillbaka pengarna inom rimlig tid. Men förr eller senare är man tvungen att ta ett beslut om ny stabil och leveranssäker elproduktion för att ersätta dagens reaktorer. Borta bra Agneta har funnit sig väl till rätta i den engelska huvudstaden, där hon numera bor. London är en lätt stad att flytta till, engelsmännen är trevliga och språket har man ju redan med sig. Ända sedan jag slutade skolan har jag drömt om att bo så nära att jag kan gå eller cykla till jobbet. Nu äntligen kan jag det och till på köpet i en världsstad som London! Det är roligt att bo i London, men jag ser alltid fram emot att komma hem till den fina naturen i Halland. Bua strand och huset där är samlingsplatsen för familjen på sommarhalvåret. Det är ofta där vi träffas allihop numera. Samma frågor, ny arena Redan 1987 hade Ringhals Tidning en artikel om Agneta Rising. Hon WNA är en global branschorganisation med 190 medlemmar världen över. Organisationen företräder kärnkraftbolag inom alla verksamhetsområden, från urangruvor till bränsletillverkare och företag var då tvåbarnsmamma och jobbade med strålningsfrågor för Vattenfall. Så här sa hon i intervjun: Jag förstår verkligen de som är oroliga. Det enda botemedlet är kunskap och vi som arbetar med kärnkraft har varit tysta alldeles för länge. Vi har också varit väldigt dåliga på att förklara för dem som inte är tekniker. Här har vi kvinnor inom kärnkraften en stor uppgift. Sedan dess har 26 år gått och citatet känns lika aktuellt då som nu. Agneta Rising har åstadkommit en hel del men uppenbarligen finns mer att göra. Tröttnar du aldrig på att försvara kärnkraften? Nej, det gör jag inte. Jag vill vara med och påverka utvecklingen framåt och under överskådlig tid behövs kärnkraften. # Om Agneta Rising Aktuell som: Verkställande direktör för World Nuclear Association, WNA Bor: I London, Kungsbacka och i sommarhus nära Ringhals Ålder: 59 år Familj: Man i Kungsbacka, son i Göteborg, dotter i Berlin, dotter och barnbarn på 5 och 2 år i Jönköping Brinner för: Att sprida kunskap om kärnkraften som bygger, driver eller river kärnkraftverk. WNA sammanställer och sprider information inom kärnkraftsområdet, fungerar som remissinstans och jobbar i medlemmarnas intresse bland annat med att utveckla kärnkraftens lönsamhet. Organisationen har funnits i 38 år och har sitt huvudkontor i London. g CO 2 e/kwh Kärnkraft Kärnkraft Vattenkraft I livscykelanalysen jämförs miljöpåverkan Text: Yvonne Jonsson Källa: Vattenfalls LCA 15 Går det att säga vilken elproduktionsmetod som är bäst för miljön? Ja, i Vattenfalls livscykelanalyser (LCA) är det möjligt att jämföra olika metoders miljöpåverkan i form av resursförbrukning och utsläpp. Vad är en livscykelanalys? En livscykelanalys är ett verktyg för att få insyn i och bedöma miljöprestandan för olika verksamheter. Vattenfall har använt livscykelanalyser sedan 1993 och har gjort analyser för näst intill hela sin elproduktion i de nordiska länderna, däribland Ringhals produktion. Genom att ange utsläppen per genererad kilowattimme kan olika kraftslag jämföras oberoende av den mängd el anläggningarna producerar. Vad är det som analyseras? Hela livscykeln räknas in: från bygget av kraftverket, bränsleproduktionen samt drift och underhåll, inklusive normala driftstörningar, till rivning och hantering av restprodukter. I alla livscykelfaser ingår tillverkning av råmaterial, komponenter, kemikalier och bränslen samt transporter och avfallshantering. Utsläpp av växthusgaser 9 Vattenkraft Vindkraft 15 Vindkraft 15 Biomassa 15 Biomassa 100 Biomassa KVV Halm 503 Naturgas KVV Vad används livscykelanalyserna till? Genom analyserna får man information om elens miljöegenskaper och kan jämföra miljöpåverkan från olika produktionssätt, något man exempelvis som elkund kanske är intresserad av att veta. Vattenfall har också stor nytta av analyserna i sitt eget miljöarbete man får till exempel svar på var investerade pengar gör störst nytta för miljön. Man bör komma ihåg att kraftslagen har olika funktion i elproduktionssystemet och därför inte kan ersätta varandra fullt ut. Vad visar analyserna? Genom analyserna kan man få fram mycket information. Här är några slutsatser i sammandrag: Utsläppen från byggfasen dominerar miljöpåverkan för de kraftslag som inte använder bränsle utan 636 Torv KVV 781 Kol KVV Bränsle Drift Infrastruktur Hantering av radioaktivt avfall Reservkraft Olja Reservkraft Gasturbin Diagrammet visar utsläpp av växthusgaser (koldioxidekvivalenter) för de olika kraftslagen uttryckt i gram per genererad kilowattimme el. Kärnkraft, vattenkraft, vindkraft och biomassa (träflis) har de lägsta utsläppsvärdena och visas därför i förstorad skala i det mindre diagrammet. i stället nyttjar en flödande energikälla (vattenkraft och vindkraft). För förbränningskraftverken (biomassa, kol, olja, naturgas) dominerar utsläppen från driften, följt av produktionen av bränslet. För kärnkraften är det produktionen av uranbränslet som dominerar miljöpåverkan. Rivningsfasen ger en förhållandevis liten påverkan för alla kraftslag, bland annat eftersom metaller och betong kan återvinnas. Hur ser det ut för kärnkraften? Kärnkraften har låga koldioxidutsläpp över hela livscykeln. Den största miljöbelastningen uppstår vid framställningen av bränslet över hälften av utsläppen till luft under livscykeln uppstår då. Bränsleproduktionen innefattar transporter, uranbrytning, konvertering, anrikning och bränsletillverkning som sker i anläggningar spridda över världen. Vid drift av kärnkraftverket är det främst testkörningen av reservkraftdieslar, kemikalietillverkning och transporter av radioaktivt avfall som bidrar till utsläppen. Vilka kraftslag har lägst utsläpp? Kärnkraft, vattenkraft och vindkraft är de produktionstekniker som har minst utsläpp av koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider. Ta en titt på diagrammet här ovanför. Håkan Bjärsdal journalist, Tvååker/Göteborg Kärlek. En god relation ger mig mest energi. Göra musik ihop med andra där helheten blir större än en själv är också fantastiskt. Och så träning förstås en löprunda eller ett styrkepass härligt... Ingrid Alm f d sjukgymnast, Varberg God sömn utan dånande maskiner nere på gatan. Samvaro med trevliga människor kan ge mig mycket energi. Liksom att vara ute i naturen, det är en outsinlig energikälla som det bara är att ösa ur... Reena Sahota studerande, Göteborg Att umgås och prata med kompisar. Att behandla andra som man själv vill bli behandlad får man energi av. Liksom att göra det man själv vill; läsa en bok, titta på TV eller bara slappa... Rolf Johansson pensionerad marinofficer, Varberg Motion och att äta bra mat utan gifter. Att paddla, cykla eller spela badminton ger mig mycket energi. Och när det kommer till mat försöker jag alltid köpa ekologisk sådan, fast det kan även bli någon varmkorv då och då. Vad släpper ut mest? Gasturbiner och oljekondenskraftverk orsakar de största utsläppen. Tack vare att de huvudsakligen används för reservkraft, då elbehovet är mycket stort, tas de sällan i bruk. Var kan man få veta mer? På Vattenfalls hemsida kan du söka mer information om livscykelanalyser.

8 8 Ringhals Tidning en informationstidning från Ringhals AB Ringhals rekryterar mest i regionen Text: Jan Söderlind Foto: Jan Söderlind och Annika Örnborg Var tredje dag anställs en ny medarbetare på Ringhals. Mer än 60 olika yrkesgrupper finns på arbetsplatsen. Med en medelålder på 45 år bland de 1600 anställda är det viktigt att i god tid planera för en generationsväxling, och att det finns välutbildade ungdomar som vill ta sig an energibranschens utmaningar i framtiden. Campus viktig plantskola Ringhals sväljer flest av studenterna som utbildar sig i energi- och processteknik på Campus i Varberg. På fem år har nära 70 av dem anställts på kärnkraftverket. Ringhals är en väldigt populär arbetsgivare, många av våra studenters dröm är ju Birgitta Lennermo att få jobba där, säger Birgitta Lennermo, ansvarig för utbildningen. När den tvååriga utbildningen startade 2006 var detta också på initiativ från Ringhals. Det fanns ett behov av tillgång till specialutbildade medarbetare inom området. Men vi startade inte utbildningen bara för Ringhals, det fanns också många andra företag som hade behov av den här kompetensen, allt från oljeraffinaderierna till energibolagen i regionen, säger Birgitta Lennermo. Några garantier för att få jobb på Ringhals, vilket förekommit påståenden i media om, har dock aldrig getts enligt henne: Absolut inte, det är helt felaktigt. Självklart kan vi inte garantera några gratisbiljetter till Ringhals, jobbgarantier efter en viss utbildning existerar nog inte någonstans. Det är vi noga med att påpeka för våra studenter också, säger hon. Trots detta är utbildningen populär och antalet sökande överstiger alltid de drygt 20 utbildningsplatserna. Två av dem som gått utbildningen och nu precis fått jobb i kontrollrummen på Ringhals är Daniel Pettersson och Hampus Persson. Jag blev intresserad av Ringhals under utbildningen, så hörde man ju också från bekanta att det var en bra arbetsplats, berättar Hampus. Både han och Daniel gjorde även sina tioveckors praktikperioder på Ringhals. Detta plus sommarjobb har gett dem en ganska bra inblick i vad som nu väntar. Jag kände direkt att detta var vad jag ville göra, man blir väldigt glad när man uppnår sina mål och drömmar, säger Daniel. Efter Campus i Varberg läste han också vidare till energiingenjör. Jag hade inriktningen mot eldistribution så det känns ju ganska relevant att då få jobb just här, säger han. Båda tycker att man blivit mycket väl mottagna på sin nya arbetsplats. Nästan lite bortskämda, att man är måna om oss är helt klart, konstaterar Daniel och Hampus som började sina nya jobb i somras. # Vi är lyckligt lottade, säger Istvan Simon-Balint, Peter Nilsson och Thomas Karlsson som efter många år på Hylte Bruk nu anställts som processoperatörer på Ringhals. En trio med erfarenhet från Hylte Bruk Att köra kärnkraftverk är populärt. När Ringhals annonserade ut 28 tjänster som processoperatörer sökte 390 personer. Bland dem en trio med lång erfarenhet i yrket fast i en helt annan bransch. Ett kanonjobb, vi är lyckligt lottade, säger Thomas Karlsson, en av dem som efter många år lämnade problemtyngda Stora Enso i Hyltebruk. Liksom Peter Nilsson och Istvan Simon-Balint bestämde han tidigt att söka sig bort från Hylte Bruk. Inga varsel var då ännu lagda, men att bruket hade problem var uppenbart. Vi anade väl alla vad som kunde hända, istället för att vänta och se var det bättre att agera, säger han. Men även nya utmaningar hägrade. Man såg ju inga utvecklingsmöjligheter längre på bruket. Jag ska ju ändå jobba i dryga 30 år till och då behövs lite mer utmaningar och stimulans, anser Peter. Liksom Thomas var han i många år processoperatör på ångcentralen vid Hylte Bruk. Även Istvan, som jobbade med termomekanisk massa, är inte helt obekant med ångans krafter. Nej, vår biprodukt var ju ånga så tillverkningen av den har jag varit med om, säger han. Det är tre förväntansfulla män som precis börjat introduktionen på Ringhals. Efter inledande kurs är deras placering i kontrollrummen på Ringhals 3 och Ringhals 4. Själva jobbet är nog ganska likt, det handlar om processövervakning.

9 Ringhals Tidning en informationstidning från Ringhals AB 9 Tre frågor till personalchef Agneta Sundén Text: Yvonne Jonsson Foto: Annika Örnborg Agneta Sundén bor i Falkenberg med man och dotter. Hon gillar att resa, vara med familjen, träna och jobba. Tidigare har hon bland annat arbetat på Carlsberg Sverige och SCA i Falkenberg. Vi jobbar på Ringhals Jag vill utveckla mig inom branschen Fast det är förstås också mycket nytt, säkerheten här är ju många snäpp högre, säger Peter. Han är också mån om att påpeka hur man blivit mottagna på sin nya arbetsplats: Bemötandet har verkligen varit bra hela vägen, man månar om oss. Vi från Halmstad blev exempelvis placerade på samma skift så vi kunde samåka, vi känner oss väldigt väl mottagna och behövda, fortsätter han. Att trion anser sig lyckligt lottade råder nog inga tvivel om. Det har också biträdande arbetsmarknadschefen Bodil Ljungberg på Arbetsförmedlingen stor förståelse för: Det finns ju inget annat företag i regionen som anställer i den utsträckningen. Ringhals är otroligt betydelsefullt när vi får problem i andra företag som nu Hylte Bruk, säger hon. Ringhals behov av välutbildad personal inom olika områden ser hon också som förklaringen till att norra delarna av Halland har betydligt bättre arbetsmarknad än de södra. Det Ringhals gör spiller ju över på en hel del andra företag också, företaget betyder även mycket för Göteborg. De rekryterar och suger upp specialkompetens i närområdet, säger Bodil Ljungberg. Även om den nyanställda trion i slutändan skulle fått behålla jobben på Hylte Bruk är de glada över att nu få jobb på kärnkraftverket. Vi hade nog alla bestämt oss, fick vi chansen på Ringhals skulle vi ta den. Nu ser vi väldigt ljust på framtiden... # Ringhals anställer omkring 100 personer per år, men är kärnkraften verkligen en framtidsbransch för dagens ungdomar? Jag tror att många unga känner att det finns mål och mening med ett jobb i energibranschen. Energi och el är livsviktiga produkter som alla behöver nu och i framtiden. Dessutom är miljö ett område som engagerar många ungdomar. Vill man vara med och utveckla uthålliga system för framtiden kan jag inte tänka mig någon mer spännande bransch. Vattenfall rankas i Karriärbarometern som tredje bästa svenska teknikföretag av unga yrkesverksamma akademiker. När vi är ute på arbetsmarknadsdagar är många studenter nyfikna på kärnkraften och det finns även en positiv inställning till nybyggnation. Du kom själv som nyanställd till Ringhals Vad lockade dig att söka jobb på Ringhals? Det var flera saker. Jag har alltid uppfattat Ringhals som ett företag med bra personalpolitik. Mitt positiva intryck av arbetsplatsen förstärktes när jag var med familjen på besök i Ringhals Infocenter sommaren När jag en kort tid därefter fick frågan om jag var intresserad av ett nytt jobb som personalchef på Ringhals var det lätt att svara ja. Och jag är glad att jag fick jobbet! Hur ska en riktigt bra arbetsplats vara? En bra arbetsplats ska ha fokus på både verksamheten och människan. Det måste finnas en utveckling och ett engagemang inom företaget, så att man själv känner hur roligt det är att vara en del av detta. Då kan man på bästa sätt använda sin kompetens, nå resultat och tillsammans med andra bidra till de mål man satt upp för verksamheten. Vattenfall utreder kärnkraft i framtiden Text: Anna Beuerman Foto: Annika Örnborg Sedan en tid tillbaka analyserar Vattenfall möjligheten och behovet av att ersätta sina reaktorer i Forsmark och Ringhals, när de befintliga når slutet av sin livslängd. Analysarbetet handlar om att ta reda på vilka villkor som ska gälla för kärnkraft i framtiden och om det kommer att vara lönsamt att investera i ersättningsreaktorer. Vi följer arbetet med att ta fram ny lagstiftning och nya föreskrifter. Vi tittar också på hur olika tänkbara Mats Ladeborn teknologier kan leva upp till den kommande kravbilden och kartlägger vilka leverantörer som finns, säger Mats Ladeborn, ansvarig för kärnkraftsutveckling på Vattenfall. Ett eventuellt investeringsbeslut om ersättningsreaktorer ligger många år framåt i tiden. Vår uppgift är att ta fram ett beslutsunderlag. Sedan baseras ju ett beslut ytterst på om det finns behov av ny kraft på marknaden och om investeringen är lönsam, förklarar Mats. En lång prövning Om kärnkraft ska vara en del av framtidens energimix måste ersättningsproduktion planeras i god tid innan dagens reaktorer fasas ut. Förra året lämnade Vattenfall in en ansökan om att bygga ersättningsreaktorer till Strålsäkerhetsmyndigheten. Ansökan är en del i arbetet med att ta fram beslutsunderlag och innebär att myndigheten tar fram en ny kravbild och nya säkerhetsföreskrifter för framtida reaktorer. Arbetet med den nya kravbilden förväntas ta några år. För att kunna bygga ersättningsreaktorer i framtiden ska verksamheten också prövas enligt miljöbalken, kärntekniklagen och plan- och bygglagen en tillståndsprocess som tar flera år. Den juridiska prövningen innefattar bland annat samråd, dvs dialog med många olika intressenter, t ex myndigheter, kommuner, organisationer, allmänhet och närboende. Det är först när kravbilden är klar och verksamheten har blivit prövad enligt lagen som Vattenfall kan ta ställning till om företaget vill investera i ersättningsreaktorer. Dialog med närboende Sedan 2011 är det tillåtet att ersätta reaktorer med nya, på de platser där det redan finns kärnkraft idag. Eftersom Vattenfall äger Ringhals och Forsmark utreds båda platserna för eventuell framtida kärnkraft. I maj inledde Vattenfall en dialog om markköp med fastighetsägare väster om Ringhals kärnkraftverk. Området är utpekat av staten som riksintresse för energiproduktion. Att Vattenfall har tillgång till mark är ju en förutsättning för att man ska överväga en investering i framtiden. Vi ville inleda dialogen med fastighetsägarna i god tid innan ett investeringsbeslut kan komma ifråga, säger Mats. Men vad händer om det inte fattas något beslut om ersättningsreaktorer? Vattenfall behöver marken i alla fall. Den kan komma att användas till annan kraftproduktion i framtiden. Det kan också behövas mer plats än vad Vattenfall äger idag när Ringhals reaktorer ska avvecklas, förklarar Mats. # Sinan Ibrahim konstruktör Jag arbetar som elsystemkonstruktör på Ringhals. Det innebär att jag tar fram systemlösningar, till exempel för signal- och kraftsystem. Lösningarna redovisas bland annat med hjälp av ritningar och beräkningar. Tjänsten har jag haft sedan januari i år. Innan dess arbetade jag här som konsult i sex år med detaljkonstruktion. Jag trivs mycket bra och det bästa med jobbet är när jag hittar nya systemlösningar inom givna ramar vid anläggningsändringar, exempelvis moderniseringar. Jag är utbildad högskoleingenjör och har också läst till automationsutvecklare. Jag sökte till Ringhals för att jag är intresserad av kärnkraft och ville utveckla mig inom branschen.

10 10 Ringhals Tidning en informationstidning från Ringhals AB När Martin Normark (till höger i bild) ser att torktumlaren är ansluten med en stickkontakt föreslår han att man ska använda en Smart Plug (se faktarutan). Det kan vara intressant att kolla vad torktumlaren drar, säger han. Tumlaren brukar dra ungefär fyra gånger så mycket el som tvättmaskinen. På jakt efter energitjuvar Sven fick koll på läget med EnergyWatch Text: Marie Strannabjer Foto: Annika Örnborg För ett par år sedan köpte Sven Adler och hans hustru Annika hus i Bua. Villan som är byggd 1970 har många fönster och värms med direktverkande el. När den förre ägaren ersattes av en yngre teknikintresserad familj med tonåring gick elkostnaden upp. Nu har man tagit hjälp av Vattenfalls EnergyWatch och energiexpert Martin Normark. Sven och Martin börjar med en rundtur i huset, med start vid öppna spisen i vardagsrummet. Spisen vetter åt två håll, i en av öppningarna har man monterat en spiskassett som bättre tar tillvara värmen, så att den inte bara försvinner ut via skorstenen. Sedan huset köptes har familjen jobbat en del med att sänka elförbrukningen. Ett steg i den riktningen var att nappa på Vattenfalls erbjudande om en EnergyWatch som hjälper till att mäta förbrukningen. Med den kan ni roa er med att se skillnaden mellan när ni eldat och inte, tipsar Martin. Luftvärmepump gånger två På väggen bredvid öppna spisen sitter en luft-luftvärmepump, och Martin undrar vilket läge den är inställd på. Många tycker det är bekvämt att ha den i automatläge, men då växlar den mellan värme och kyla så att den kyler när vårsolen strålar in eller braskaminen tänds. Det leder till att ju mer man eldar, desto mer ökar Med EnergyWatch kan du få bättre kontroll på din elförbrukning och fånga energitjuvarna. Du kan se din elförbrukning i realtid från dator eller mobil identifiera olika elapparater i ditt hem analysera din elförbrukning i diagram och tabeller spara el och sänka din elkostnad Med en Smart Plug som passar lika bra i villa som i lägenhet kan du slå på eller av hemmets elprylar var du än är lura inbrottstjuven genom att schemalägga timern se hur mycket el apparaterna dra och vad de kostar Mer info finns på under rubriken Lev energismart. Där hittar du kloka råd och smarta tips inom energiområdet och frågelådan, där du kan e-posta Vattenfalls energiexperter. elförbrukningen. Så kör absolut inte i automatläge, råder han. Vi hade en duktig installatör som var noga med att informera om det, svarar Sven som har bakgrund som elektriker och numera jobbar med it-frågor på Ringhals. Att installera luftvärmepumpar var ett bra drag. Det har gjorts både på markplan och i källaren, och man använder dem på ett smart sätt. Martin noterar nöjt att el-elementen finns kvar i alla rum. Det är ett bra komplement till luftvärmepump, men se efter så de har fungerande termostater, uppmanar han. Huset har många fönster och dörrar. Fönstertätningen är något El för en Magnum Hur mycket el får man egentligen för pengarna som en Magnum-glass kostar? Glassen kostar 22 kronor. För den summan får du cirka 15 kwh el. För 15 kwh kan du: Ladda din mobil i en vecka Använda din laptop i 25 timmar Martin Normark och Sven Adler kollar statistiken. Dator, läsplatta eller smartphone det finns olika sätt att komma åt informationen om din elförbrukning. Ett teknik- och statistikintresse finns ofta hos dem som köper en EnergyWatch. familjen gärna kan titta närmare på. Men man bör också tänka på att det Köra fem tvättmaskiner Titta på TV i 30 timmar I räkneexemplet har vi utgått från att 1 kwh kostar 1,50 kr, inklusive både el och elnät. Cirka 40 procent av priset utgörs av skatt och moms. Källa: Svensk Energi inte får bli för tätt i ett självdragshus.

11 Ringhals Tidning en informationstidning från Ringhals AB 11 En energitjuv i källaren Nere i källaren finner de elementet som kanske är en av husets största eltjuvar. Här i duschutrymmet behövs värmen egentligen bara på morgonen, men elementet står på hela dagen. För att vädra ut fukten från duschen står dörren dessutom öppen och släpper ut värme i övriga källaren. Rådet blir att sätta dit en luftavfuktare som också genererar värme, men behålla elementet. Uppkopplade mot molnet Tillbaka på markplan sätter sig Sven och Martin för att koppla upp sig till EnergyWatch via dator, surfplatta och smartphone. De går in på hemsidan med Svens inloggningskod. Den egna statistiken finns i molnet vilket innebär att den kan fångas upp var man än är. Tyvärr blir analysen svår när man som Sven och Annika har direktverkande el eftersom enskilda komponenter försvinner i bruset, så kurvan som visas blir taggig men ganska jämn över dygnet. Men man kan slå av all värme och testa olika system och apparater var för sig, tipsar Martin. Martin Normark har själv haft EnergyWatch installerad i sitt hem sedan Han har bergvärme och separat varmvattenberedare och då syns det tydligt på kurvan när energiförbrukningen ökar. Om man har ett kombinationssystem med en elpatron som spetsar förbrukningen har man stor nytta av att veta hur mycket elpatronen egentligen går, säger han. Egen livsstil och familjesituation påverkar energiförbrukningen mer än man tror. Exempelvis är varmvattenförbrukningen och användningen av TV med kringutrustning högre i en familj med tonåringar. # Ny organisation vid årsskiftet Den 1 januari 2014 planeras en ny organisation att träda i kraft på Ringhals. Dagens organisation har, med några få justeringar, många år på nacken. Ringhals verksamhet har däremot, efter flera år med omfattande investeringsprojekt, genomgått stora förändringar. För att anpassa organisationen till dagens verksamhet har under året en omfattande organisationsöversyn genomförts och en ny struktur tagits fram. De största förändringarna är att avdelningarna blir färre och får tydligare uppdrag och gränssnitt. En organisationsförändring på ett kärnkraftverk behöver anmälas till vår tillsynsmyndighet Strålsäkerhetsmyndigheten, och en anmälan gick in till dem i slutet av september. Text: Anna Stålnacke Populärt att besöka Infocenter Text: Paula Danielsson Foto: Tobias Johannesson Ringhals Infocenter är ett populärt utflyktsmål. Under sommaren kom 2100 besökare som ville se sig om i utställningen, åka eltåg eller gå på guidad visning och konstvandring. Sommartid är det framför allt barnfamiljer som kommer på besök men även många nyblivna pensionärer. Det är inte heller ovanligt att ringhalsare tar med sina nära och kära för att visa upp sin arbetsplats. Besökarna har varit frågvisa och intresserade av allt som rör el och energi, både i Sverige och i världen, säger Erika Lek, som jobbat som informatör i Infocenter under sommaren. Övriga tider på året är det många skolklasser, föreningar och företag som kommer till Ringhals på studiebesök. Ett studiebesök tar cirka två till tre timmar och innehållet kan anpassas till gruppens intresse och kunskapsnivå. Välkommen att ringa för information och bokning. Det går också bra att komma utan att förboka om man har vägarna förbi och vill titta runt på egen hand i utställningen. Infocenter är öppet alla helgfria vardagar kl Besöket är gratis. # Gymnasieelever räknar med Ringhals Komplicerade mattetal kräver en avancerad kalkylator. 160 förstaårselever på PS-gymnasiet i Varberg fick vid terminsstarten varsin ny räknare att använda i skolarbetet de kommande tre åren. I år är det elfte året i rad som Ringhals genomför sponsorssatsningen för att uppmuntra ungdomar att läsa teknik och naturvetenskap. På Ringhals jobbar idag exempelvis flera processoperatörer som fanns med i de första årskullarna som fick sponsrade kalkylatorer. Korsordsvinnare Vi säger grattis till följande 50 korsordsvinnare i Ringhals Tidning nr Priserna kommer på posten. Bertil Andersson, Varberg Elice Andersson, Heberg Gun Andersson, Varberg Ingemar Andersson, Väröbacka Sture Antonsson, Träslövsläge Solveig Arnoldsson, Bua Maj-Britt Arthursson, Kungsbacka Rut Bergman, Öxnevalla Elsie-Marie Blomqvist, Veddige Katarina Borgman, Bua Inga Carlsson, Varberg Jack Dunberg, Kungsbacka Birgitta Fritsson, Fjärås Solveig Grönborg, Varberg Jan-Ola Gustafsson, Hyssna Martin Hall, Örby Anders Svantesson jobbar på Ringhals och passade på att ta med sig barnen till Infocenter en semesterdag. Det är en häftig utställning! Det finns mycket att trycka och känna på, och det gillar barnen. I en strid ström i skolans aula tog de 160 eleverna emot sina nya kalkylatorer. Foto: Daniel Henriksson. Bert Hoflund, Kungsbacka Sture Hägnevik, Torestorp Irene Ivarsson, Heberg Billy Johansson, Lindome Ingemar Johansson, Kinna Karl-Arne Johansson, Falkenberg Kurt Johansson, Kungsbacka Lars-Erik Johansson, Getinge Ulla Johansson, Varberg Nina Jonsson, Älvängen Elisabeth Kanyasi, Varberg Ella och Janne Karlsson, Träslövsläge Lennart Kyllmar, Järfälla Gun-Marie Larsson, Glommen Ulla Larsson, Kungsbacka Hans Lindh, Varberg Pia Lundblad, Falkenberg Gerd Natt och Dag, Kungsbacka Kätie Nilsson, Steninge Gullan Olsson, Onsala Majlis Persson, Varberg Lena Pettersson, Kullavik Karin Rehn, Göteborg Anna-Karin Rosengren, Veddige Ann-Britt Sjöbäck, Fjärås Eva-Lena Skoglund, Rydal Magnus Svensson, Borås Olle Svensson, Simrishamn Bodil Thorstensson, Göteborg Åke Tillerås, Varberg Vilbert Toresson, Varberg Evy Wessman, Falkenberg Yvonne och Bernt Westman, Fritsla Gunilla Wiklund, Varberg Vi jobbar på Ringhals Jag har jättebra kollegor Daniel Ottosson företagscontroller Jag arbetar på Ringhals ekonomiavdelning och då främst inom affärsplaneprocessen som omfattar plan, prognos, uppföljning och rapportering. Hösten innebär en intensiv period då vi arbetar fram Ringhals affärsplan som sträcker sig fram till Jag har jobbat på Ringhals sedan Jag trivs bra, mitt jobb är varierande och jag har jättebra kollegor. Regelbunden verksamhetsrapportering innebär också att man får många kontaktytor runt om på företaget vilket både är intressant och utvecklande. Ringhals är en bra arbetsgivare, med goda villkor och förmåner. Viktigt för mig är balans mellan arbetsliv och privatliv, och det tycker jag att Ringhals erbjuder.

12 Ladda ner Ringhals-appen Om du laddar ner Ringhals-appen till din mobil får du fakta om Ringhals, svar på frågor om kärnkraft, avfall och miljö. Du kan även ställa din egen fråga. Appen finns att hämta på App Store och Google Play. Sök på "Fråga Ringhals". Fråga oss om Ringhals! Telefon E-post Retur till: Ringhals Tidning Ringhals AB Väröbacka Kryssa med Ringhals Skicka in din korsordslösning till Ringhals Tidning, Väröbacka. Märk kuvertet Korsord. Vi behöver ditt svar senast den 31 januari 2014 för att du ska kunna bli en av de 50 lyckliga vinnarna som få ett pris hemskickat med posten. Lycka till! Namn:... Adress:... Postadress:...