Kapitel 6, 7, 8 o 9: LUNET o SUNET
|
|
- Max Pålsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kapitel 6, 7, 8 o 9: Internet LUNET o SUNET Jens A Andersson
2 ARP (1) 2
3 ARP (2) 3
4 Routing i en värddator Värddatorn måste veta Finns destinationen på eget nät/lan? Om inte, vilken är vägen ut från nätet/lanet? Jämför egen nätid med destinationens: Om samma: ARP request efter destinationens MAC-adress Om olika: ARP request efter default gateways MAC-adress 4
5 IP-adresser forts. Det finns tre olika adressklasser: klass A, B och C A: 0 nät-id värd-id B: C: nät-id värd-id nät-id värd-id 5
6 Klasslös lö adressering Det finns även klasslös adressering. Man använder en så kallad mask för att ange vilka bitar som hör till nät-id respektive värd-id. En etta i masken indikerar att adressbiten på motsvarande plats ingår i nät-id. 6
7 Hur ser ett IP-paket ut? huvud data bytes bytes 7
8 Vägvalsalgoritmer l Vägväljarna använder en vägvalsalgoritm för att hitta en väg genom nätet. Syftet med vägvalsalgoritmen g är att hitta den bästa möjliga vägen genom nätet för varje sändar- mottagarpar. Vägvalsalgoritmen måste också klara av förändringar i nätet. 8
9 Domain Name System (DNS) Hierarkiskt namnsystem som består av ett antal nivåer. iå Internet delas in i ett antal domäner och varje domän får sin egen kod. Överst t finns geografiska och organisatoriska i domäner. Varje domän delas sedan in i underdomäner. 9
10 Jämförelse med OSI-modellen OSI-modellen Applikation Presentation Session Transport Nät Länk Fysisk TCP/IP-modellen Applikation Transport Nät IP-bärande nät 10
11 Sändarsidan applikation AH S transport TH S AH S data nät NH S TH S AHdata S länk LH S NH S TH S data AH S fysisk länk
12 Spanning Tree Att bygga träd av grafer som kan se ut hur som helst Hindra paket att gå runt i oändliga loopar Bygga effektiva transportvägar Spanning Tree används i många applikationer och protokoll 12
13 Spanning Tree Protocol, Varför? En brygga använder flooding för utsändning av alla broadcast-ramar multicast-ramar alla ramar vars destinationsport är okänd Inga loopar får förekomma i ett bryggat nät Redundans/backup-länkar medför loopar 13
14 Spanning Tree Protocol, exempel(1) brygga brygga 14
15 Spanning Tree Protocol, exempel(2) brygga brygga 15
16 STP: Algoryhme I think that I shall never see A graph more lovely than a tree First the Root must be selected By its ID it is elected A tree whose crucial cial property Is loop-free connectivity A tree which must be sure to span So packets can reach every LAN Least cost paths from Root are traced. In the tree these paths are placed A mesh is made by folks like me Then bridges find a spanning tree. 16
17 Spanning Tree Protocol (1) 17
18 Spanning Tree Protocol (2) 18
19 Vad är Internet? Internet ägs ej av en enskild organisation. Styrs till viss del av Internet Society (ISOC). Består av ett antal sammankopplade nät som utbyter data enligt egna trafikavtal. Alla nät använder protokollsviten TCP/IP. Det finns allt från små lokala nät till stora så kallade Internet Service Providers (ISP). 19
20 Vad har näten gemensamt? Alla delnät som utgör Internet har en gemensam nämnare: Alla använder samma nätprotokoll, Internet Protocol (IP)! Däremot behöver näten inte använda samma länkprotokoll, vilket gör att en mängd olika slags nät kan kopplas samman. 20
21 Varför är detta viktigt? i Datanäten har utvecklats under mer är 40 år. Under tiden har en mängd datanät med olika protokoll och dataformat tagits i bruk. Eftersom IP har standardiserats så att det kan användas över alla typer av nät, har Internet kunnat bli vad det är. All dokumentation av Internetprotokoll och tjänster är öppen och gratis. 21
22 Internets struktur Kunder ISP IX, lokal knutpunkt 22
23 Trafikutbyte, två och två 23
24 Trafikutbyte, knutpunktk 24
25 Knutpunkter Finns på olika nivåer Lokal Regional Nationell Global 4 stycken nationella i Sverige 25
26 Världens största distribuerade system? Global internet routing DNS 26
27 Lokala nät Ett lokalt nät (Local Area Network, LAN) är ett datanät med en begränsad storlek. Ett LAN kan i sin enklaste form bestå av endast en länk som flera datorer är kopplade till. På ett LAN använder alla samma länkprotokoll k ll för att kunna kommunicera med varandra lokalt. Mellan LAN måste man ha ett nätprotokoll 27
28 Virtuella lokala l nät (VLAN) Switch med VLAN-programvara VLAN 1 VLAN 2 VLAN 3 28
29 Ett nät på OSI-nivå 1 A B D A C D I II switch III router IV LAN B C A B C 29
30 Samma nät med VLAN-teknik på OSI-nivå 2... I II III I III IV A A A B B B II III IV I II C C C D D 30
31 Oh Och på åosi-nivå 3... router A B C D 31
32 Hemmanätet ISP FW + NAT (server,wlan) Switch Bredbandsdelare Brandvägg Router 32
33 Litet företagsnät ISP Router on a stick ik FW + NAT Hosting Servers (DMZ) Switch med VLAN Clients WLAN 33
34 GigaLUNET 34
35 GigaLUNET 10 Gbps i stamnätet and centrala distributionsnätet 1 10 Gbps in utlokaliserade distributions- and accessnäten Single Mode fiber EAPS i L2 (Distribution) ti Mycket snabb omkoppling vid fel; <50ms Equal Path Cost i L3 (Stamnät) Minst två parallella vägar över allt medför dubbel kapacitet Aktiv utrustning från Extreme Networks 35
36 Ny teknik Ethernet med mycket hög kapacitet (1-10 Gbps) Billigare nätadaptrar för långa distanser Våglängdsmultiplexering g göver optisk fiber våglängder, WDM L3-L4 L4 switchar Centralt placerad routing Tillbaka till framtiden 36
37
38 OptoSUNET 38
39 OptoSUNET 2*1 eller 10Gbps till campusnäten Hybrid-nätverk Vanligt IP/Internet Våglängder / Färger /DWDM < 40 Gbps/colour) Fiber TDC Song Aktiv utrustning Ägd av SUNET Optisk utrustning från Cienna Routrar från Juniper 39
40 OptoSUNET 40
41 NORDUnet 41
42 GLIF (Global Lambda Integrated Facility) 42
43 Virtuella nätverk Logiska overlay-nätverk Byggs med tekniker som VPN, MPLS tunnels Host-to-Host Network-to-Network Kombination 43
44 Historia: i Internet Forskning packet switching 1969 ARPANET sätts i drift uppfinns 1974 Cerf & Kahn publicera spec för TCP/IP 1978 TCP/IP delas upp i TCP och IP. UDP tillkommer Hela ARPANET byter till IP/TCP/UDP 1/ ARPANET delas. MILNET tillkommer. Sammankopplas med router. DNS tas i drift NFSNET blir ryggradsnät i USA Första INTEROP ARPANET upphör Berners-Lee skapar WWW Webläsaren Mosaic erövrar världen 1995 NFSNET återgår till rent forskningsnät. Tillräckligt med kommersiella ryggradsnät Internet2 grundas. 44
45 Internet: Antal hostar 45
46 Nätverk i världen 46
47 Historia: i Länkar p// / / _ / 47
48 Historia: i LUNET och SUNET 1956 SMIL tas i drift 1970 SMIL ersätts med Univac Sverigetäckande nät för terminaler byggs, kallas SUNET Terminalväxelnät börjar byggas i Lund, LUNET Lokala termvxnät ansluts till SUNET. Nu nät för termvxnät LDC och Ehuset bygger varsitt Ethernet Optofiber förbinder de två ethernet:en. lth.se och lu.se registreras SUNET byggs om till DECnet Ryggradsnät (ethernet + optofiber) börjar byggas i Lund. SUNET kör IP. Lund ansluts till Internet SUNET uppgraderas Lunds termvxnät läggs ner SUNET uppgraderas Uppgradering av LUNET påbörjas SUNET-155 tas i drift Giga-SUNET tas i drift 2006 GigaLUNET och OptoSUNET tas i drift 48
Kapitel 6, 7, 8 o 9: Data och protokoll. LUNET o SUNET
Kapitel 6, 7, 8 o 9: Data och protokoll Internet LUNET o SUNET Jens A Andersson Vad är Internet? Internet ägs ej av en enskild organisation. Styrs till viss del av Internet Society (ISOC). Består av ett
Läs merKapitel 6, 7, 8 o 9: Internet LUNET o SUNET ARP (1) ARP (2) Jens A Andersson
Kapitel 6, 7, 8 o 9: Internet LUNET o SUNET Jens A Andersson ARP (1) 2 ARP (2) 3 1 Routing i en värddator Värddatorn måste veta Finns destinationen på eget nät/lan? Om inte, vilken är vägen ut från nätet/lanet?
Läs merKapitel 8 o 9: LUNET o SUNET
Kapitel 8 o 9: Internet LUNET o SUNET Jens A Andersson Finns Internet? Och varför fungerar det då? 2 Vad är Internet? Internet ägs ej av en enskild organisation. Styrs till viss del av Internet Society
Läs merVarför fungerar det då? Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola
Finns Internet? Varför fungerar det då? Jens Andersson Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola Nätet?? Jag påstår å att det finns inte något nätverk som heter Internet 4 Däremot Det är
Läs meratt det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår
Finns Internet? Varför fungerar det då? Jens Andersson Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola Nätet?? Jag påstår att det finns inte något nätverk som heter Internet 4 1 Däremot Det är
Läs merInternet LUNET o SUNET. Jens A Andersson
Internet LUNET o SUNET Jens A Andersson Jämförelse med OSI-modellen OSI-modellen Applikation Presentation Session Transport Nät Länk Fysisk TCP/IP-modellen Applikation Transport Nät IP-bärande nät 2 Protokollstack
Läs merKapitel 6, 7, 8 o 9: Internet LUNET o SUNET ARP (1) ARP (2) Jens A Andersson
Kapitel 6, 7, 8 o 9: Internet LUNET o SUNET Jens A Andersson ARP (1) 2 ARP (2) 3 1 Routing i en värddator Värddatorn måste veta Finns destinationen på eget nät/lan? Om inte, vilken är vägen ut från nätet/lanet?
Läs merFrån användare till användare. (Maria Kihl)
Kapitel 6, 7, o 8: Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka k data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare och
Läs merInternet i verkligheten. Emma Fitzgerald
Internet i verkligheten Emma Fitzgerald Jämförelse med OSI-modellen OSI-modellen Applikation Presentation Session Transport Nät Länk Fysisk TCP/IP-modellen Applikation Transport Nät IP-bärande nät 2 Protokollstack
Läs merInternet LUNET o SUNET. Jämförelse med OSI-modellen. Protokollstack i OSI-modellen (1) Jens A Andersson. Protokoll. Applikation Presentation Session
1 Internet LUNET o SUNET Jens A Andersson Jämförelse med OSI-modellen OSI-modellen Applikation Presentation Session Transport Länk Fysisk TCP/IP-modellen Applikation Transport IP-bärande nät 2 Protokollstack
Läs merKapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare. Jens A Andersson (Maria Kihl)
Kapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare
Läs merKapitel 6, 7, o 8: IP DNS. Från användare till användare. Jens A Andersson
Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare
Läs merKomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson
KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson Detta är vårt huvudproblem! 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. värd Datorer förstår endast digital information, dvs ettor och
Läs merKapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar.
Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare
Läs merProtokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson
Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS Jens A Andersson Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare och länkar på vägen. 2
Läs merBrygga HUB. Brygga. Switch
Delat media Lite om hubbar, mer om switchar och mest om VLAN HUB Alla delar på samma bandbredd En kollisionsdomän En broadcastdomän Endast halv duplex Brygga Två kollisionsdomäner En broadcastdomän Varje
Läs merSpanning Tree Network Management Säkerhet. Spanning Tree. Spanning Tree Protocol, Varför? Jens A Andersson
Spanning Tree Network Management Säkerhet Jens A Andersson Spanning Tree Att bygga träd av grafer som kan se ut hur som helst Hindra paket att gå runt i oändliga loopar Bygga effektiva transportvägar Spanning
Läs merIP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar. Nätprotokoll
1 IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare och länkar på
Läs merProtokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson
Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS Jens A Andersson Att göra Responsgruppsmöte: Ämnesbeskrivning Fredag 15/9 8-10; kolla grupper och tider på hemsidan Lämna in slide(s) före 15.00 imorgon.
Läs merSpanning Tree Network Management Säkerhet. Jens A Andersson
Spanning Tree Network Management Säkerhet Jens A Andersson Publika telenätet Digitalt lokalstation Trunknät Accessnät Analogt Analogt 2 Trunknätet Internationell station Gateway till mobila nät F1 F2 Förmedlingsstationer
Läs merKapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)
Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x Jens A Andersson (Maria Kihl) Lokala nät Ett lokalt nät (Local Area Network, LAN) är ett datanät med en begränsad storlek. Ett LAN kan i sin enklaste form bestå av
Läs merKihl & Andersson: , Stallings: , , DHCP beskrivs även bra på
Kihl & Andersson: 7.1-7.6, 10.1-3 Stallings: 14.1-4, 15.1-3, 21.5 DHCP beskrivs även bra på https://sv.wikipedia.org/wiki/dynamic_host_configuration_protocol Dator A Länkprotokoll 2 Dator E Nät 2 Dator
Läs merFöreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Transportprotokoll (TCP) Jens A Andersson
Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Transportprotokoll (TCP) Jens A Andersson Att göra Följ upp resultat = obligatoriska moment Responsgruppsmöte på fredag Läs endim! Matten är jätteviktig
Läs merFöreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP
Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Protokollstruktur i en repeterare Sändare Repeterare Mottagare nätadapter överföring nätadapter nätadapter
Läs merInternetprotokollen. Maria Kihl
Internetprotokollen Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: 7.1-7.6, 10.1-3 Stallings: 14.1-4, 15.1-3 Forouzan 5th: 9.2.2, 18.1, 18.2.1, 18.4.1-3, 18.5.1, 19.1.1-2, 22.1.1, 22.2, 23, 24.1-3 2 Repetition
Läs merFrån användare till användare ARP. (Maria Kihl)
Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Kapacitetuppdelning i Länkens kapacitet kan delas upp på tre sätt: 1. Rumsmultiplex 2. Frekvensmultiplex
Läs merKihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1
Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1 Läsanvisningarna för denna föreläsning ska kombineras med nästa föreläsning.
Läs merStora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson
Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Kapacitetuppdelning Länkens kapacitet kan delas upp på tre sätt: 1. Rumsmultiplex 2. Frekvensmultiplex
Läs merETSF05 Repetition av KomSys
ETSF05 Repetition av KomSys Jens A Andersson Detta är vårt huvudproblem! 11001000101 värd värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår endast digital information, dvs ettor och nollor 2 Digitalisering
Läs merEITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (BILDBIDRAG WILLIAM TÄRNEBERG)
EITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (BILDBIDRAG WILLIAM TÄRNEBERG) Läsanvisning Kihl & Andersson: Kap 8, 9.3 9.4 Stallings: Kap 19.1 & 19.2 Forouzan 5th ed Kap 20.1 20.3, 21.1 21.2 Agenda Internet Lokal
Läs merFöreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från applikation till applikation
Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från till Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Protokollstruktur i en repeterare Sändare Repeterare Mottagare nätadapter överföring nätadapter nätadapter nätadapter
Läs merStora datanät. Maria Kihl
Stora datanät Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1 Läsanvisningarna för denna föreläsning
Läs merDatakommunika,on på Internet
Webbteknik Datakommunika,on på Internet Rune Körnefors Medieteknik 1 2015 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Internet Inter- = [prefix] mellan, sinsemellan, ömsesidig Interconnect = sammanlänka Net =
Läs merInternetprotokollen. Maria Kihl
Internetprotokollen Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: 7.1-7.6, 10.1-3 Stallings: 14.1-4, 15.1-3, 21.5 DHCP: https://sv.wikipedia.org/wiki/dynamic_host_configuration_protocol Network Address Translation
Läs merETS052 Internet Routing WILLIAM TÄRNEBERG
ETS052 Internet Routing WILLIAM TÄRNEBERG Läsanvisning Kihl & Andersson: Kap 8, 9.3 9.4 Stallings: Kap 19.1 & 19.2 Forouzan 5th ed Kap 20.1 20.3, 21.1 21.2 Vad är routing? Internet Lokal routing (L2) Global
Läs merEITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (WILLIAM TÄRNEBERG)
EITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (WILLIAM TÄRNEBERG) Läsanvisning Kihl & Andersson: Kap 8, 9.3 9.4 Stallings: Kap 19.1 & 19.2 Forouzan 5th ed Kap 20.1 20.3, 21.1 21.2 Fråga: Kan två datorer ha samma
Läs merFöreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Emma Fitzgerald
Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll Emma Fitzgerald Kursombud! 2 Laborationer torsdag/fredag Labbmanual Obligatorisk Säljs på KF
Läs merOSI-modellen. Skiktade kommunikationsprotokoll. OSI-Modellen. Vad är en bra skiktindelning? Fysiska skiktet. Länkskiktet
OSI-modellen Skiktade kommunikationsprotokoll Informationsteknologi Jakob Carlström Open Systems Interconnect Standardiserad av ISO 98 Referensmodell, inte protokollstandard skikt Har påverkat utvecklingen
Läs merEITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (WILLIAM TÄRNEBERG)
EITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (WILLIAM TÄRNEBERG) Läsanvisning Kihl & Andersson: Kap 8, 9.3 9.4 Stallings: Kap 19.1 & 19.2 Forouzan 5th ed Kap 20.1 20.3, 21.1 21.2 Agenda Internet Lokal routing
Läs merLösningar ETS052 Datorkommunikation, 2015-10-30
Lösningar ETS052 Datorkommunikation, 2015-10-30 Dessa lösningar ska ses som exempel. Andra lösningar och svar kan också ge poäng på tentan. 1. 2. a. Flaggor används av länkprotokollet för att markera start/slut
Läs merLösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 131022
Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 131022 1. a. Det finns olika typer av störningar. De som finns beskrivna i boken är dämpning, distortion, och brus. Välj en av dessa och ge en kortfattad
Läs merInformationsteknologi sommarkurs 5p, Datakommunikation
Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström kommunikation Slideset 8 Agenda Datorkommunikation,
Läs merViktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.
Nätverk II / Routing- och switchteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41F01C ITEK15 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-05-30 Tid: 09.00 13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merGrundläggande datavetenskap, 4p
Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 4 Nätverk och Internet Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-23 IT och medier 1 Innehåll Nätverk Benämningar Topologier Sammankoppling
Läs merDatakommunikation vad är det?
Datakommunikation vad är det? Så fort en sändare överför data till en mottagare har vi datakommunikation Sändare Digital information Kanal Mottagare Problem: Sändare och mottagare måste kunna tolka varandra
Läs merLokala nät Ethernet o 802.x. (Maria Kihl)
Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x Jens A Andersson (Maria Kihl) Felkorrektion k (Felrättande kod, FEC) Omsändning Stop-and-wait Go-back-n Selective-repeate 2 Att bekräfta paket Grundprincipen i omsändningsproceduren
Läs mer5 Internet, TCP/IP och Applikationer
5 Internet, TCP/IP och Applikationer Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste
Läs merETS052 Internet Routing. Jens A Andersson
ETS052 Internet Routing Jens A Andersson Routing Routing-konceptet Unicast Routing Multicast Routing (en kort översikt) Läsanvisning: Kapitel 8 Nätverkslagret /Lager 3 Olika länkprotokoll! Datagram och
Läs merETS052 Internet Routing. Jens A Andersson
ETS052 Internet Routing Jens A Andersson Läsanvisning Kihl & Andersson: Kap 8, 9.3 9.4 Stallings: Kap 19.1 & 19.2 Forouzan 5th ed Kap 20.1 20.3, 21.1 21.2 Routing Routing-konceptet Unicast Routing Multicast
Läs merInternet. Maria Kihl
Internet Maria Kihl Book chapters Kihl & Andersson: 7.1-7.6, 10.1-3 Kihl (gamla boken): 8.1-8.4, 8.6-7 Forouzan 4th: 19.1-2, 20.1-20.3, 21.1, 23.1-23.3 Forouzan 5th: 9.2.2, 18.1, 18.2.1, 18.4.1-3, 18.5.1,
Läs merKapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)
Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x Jens A Andersson (Maria Kihl) Felkorrektion (Felrättande kod, FEC) Omsändning Stop-and-wait Go-back-n Selective-repeate 2 Att bekräfta paket Grundprincipen i omsändningsproceduren
Läs merDatakursen PRO Veberöd våren 2011 internet
Datakursen PRO Veberöd våren 2011 internet 3 Internet Detta kapitel presenteras det världsomspännande datanätet Internet. Här beskrivs bakgrunden till Internet och Internets uppkomst. Dessutom presenteras
Läs merOlika slags datornätverk. Föreläsning 5 Internet ARPANET, 1971. Internet började med ARPANET
Olika slags datornätverk Förberedelse inför laboration 4. Historik Protokoll, / Adressering, namnservrar WWW, HTML Föreläsning 5 Internet LAN Local Area Network student.lth.se (ganska stort LAN) MAN Metropolitan
Läs merFöreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Jens A Andersson
Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll Jens A Andersson Att hitta bitfel Checksumma CRC, Cyclic Redundancy Check Paritetsbit(ar) 5
Läs merChrister Scheja TAC AB
Byggnadsautomation för ingenjörer Byggnadsautomation för ingenjörer VVS-tekniska föreningen, Nordbygg 2004 Christer Scheja TAC AB resentation, No 1 Internet/Intranet Ihopkopplade datornät ingen ägare Internet
Läs merDatakommunika,on på Internet
Föreläsning i webbdesign Datakommunika,on på Internet Rune Körnefors Medieteknik 1 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Klient Server Klient (Client kund) ED program för ad utnydja tjänster som begärs
Läs merÖvning 5 EITF25 & EITF Routing och Networking. October 29, 2016
- 2016 Routing och Networking October 29, 2016 1 Uppgift 1. Rita hur ett paket som skickas ut i nätet nedan från nod 1, med flooding, sprider sig genom nätet om hop count = 3. Uppgift 2. I figuren nedan
Läs merLokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll IP. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)
Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll IP Jens A Andersson (Maria Kihl) Felkorrektion (Felrättande kod, FEC) Omsändning Stop-and-wait Go-back-n Selective-repeate 2 Att
Läs merPerformance QoS Köteori. Jens A Andersson (Maria Kihl)
Performance QoS Köteori Jens A Andersson (Maria Kihl) Internet Består av ett antal sammankopplade nät som utbyter data enligt egna trafikavtal. Alla delnät som utgör Internet har en gemensam nämnare: Alla
Läs merÖvning 5 ETS052 Datorkommuniktion Routing och Networking
Övning 5 ETS052 Datorkommuniktion - 2015 Routing och Networking October 6, 2015 Uppgift 1. Rita hur ett paket som skickas ut i nätet nedan från nod 1, med flooding, sprider sig genom nätet om hop count
Läs merSwitchade nätverk. Förra föreläsningen. Switch. Hur förmedlar man data? Virtual Circuit Switching (VCS) Datagram (connectionless)
Switchade nätverk Tre sätt att förmedla data Datagram Virtual circuit Source routing Bryggor ATM Switchkonstruktion Delade medier Ethernet Token Ring Trådlöst Förra föreläsningen 14/11-00 Datakommunikation
Läs merNätverksteknik A - Introduktion till Nätverk
Föreläsning 1 Nätverksteknik A - Introduktion till Nätverk Lennart Franked Information och Kommunikationssystem (IKS) Mittuniversitetet 2015-01-21 Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion
Läs merNätverksteknik B - Redundans på lager 2
Föreläsning 1 Nätverksteknik B - Redundans på lager 2 Lennart Franked Information och Kommunikationssystem (IKS) Mittuniversitetet 2016-01-21 Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik B - Redundans på
Läs merRättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar och resultat anslås sedan i Ladok inom en vecka (under förutsättning att inget oförutsett inträffar).
Nätverk II / Routing- och switchteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41F01C ITEK16 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2017-05-29
Läs mer5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar
5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste
Läs merDatasäkerhet och integritet
Chapter 4 module A Networking Concepts OSI-modellen TCP/IP This module is a refresher on networking concepts, which are important in information security A Simple Home Network 2 Unshielded Twisted Pair
Läs merFöljande signaler har kodats med Manchester. Hur ser bitströmmen ut om den inleds med en 0:a?
Följande signaler har kodats med Manchester. Hur ser bitströmmen ut om den inleds med en 0:a? Övergång från hög-låg spänning = 0 Övergång från låg-hög spännning = 1 0 1 1 1 0 1 0 0 0 1 0 0 Koda bitsekvensen
Läs merTentamen i ETSF15 Kommunikationssystem och Nätverk
Tentamen i ETSF15 Kommunikationssystem och Nätverk Måndag 14 mars, kl 14.00-19.00 Victoriastadium 1A, 1B Skriv namn/identitet på varje papper. Använd endast en sida av pappret. Börja en ny uppgift på ett
Läs merFöreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål:
Föreläsning 5 Mål: Förstå begreppet vägval Känna till vägvalsstrategier förstå växlingen i Internet Förstå grundfunktionaliteten i TCP och UDP Först skillnaderna mellan TCP och UDP Förstå grundfunktionaliteten
Läs merDatakommunikation. Nätskiktet. Routers & routing
Datakommunikation Nätskiktet Eric Malmström eric.malmstrom@globalone.net OH 1 Nätskiktet Uppgift förmedla paket från källa/sändare till destination, välja bästa (i någon mening) väg Tjänster till Transportskiktet
Läs merInstuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014
Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014 October 13, 2014 Fråga 1. Beskriv de två komponenterna i PCM. Fråga 2. Förklara hur länklagret kan skilja på olika inkommande paket från det fysiska lagret.
Läs merFöreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Jens A Andersson
Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll Jens A Andersson Laborationer onsdag/fredag Labbmanual Obligatorisk Säljs på KF Sigma Förberedelseuppgifter
Läs merTCP/IP och Internetadressering
Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström TCP/IP och Internetadressering Slideset
Läs merTentaexempel. Maria Kihl
Tentaexempel Maria Kihl Linjekodning Följande signaler har kodats med Manchester. Hur ser bitströmmen ut om den inleds med en 0:a? 2 Lösning Övergång från hög-låg spänning = 0 Övergång från låg-hög spännning
Läs merLösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029
Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029 Detta är våra förslag till lösningar av tentauppgifterna. Andra lösningar och svar kan också ha gett poäng på uppgiften beroende på hur lösningarna
Läs merInternet - Introduktion. Maria Kihl
Internet - Introduktion Maria Kihl Internet för er Internet för mig 3 Vem är jag? Maria Kihl, Profesor i Internet-system, Inst. för Elektro- och Informationsteknik, LTH. Civilingenjör i Datateknik (D88),
Läs merETSF05 Internetprotokoll. Jens Andersson
ETSF05 Internetprotokoll PPP, NAT, IPv6, Go Back N Routing och Routingalgoritmer Föreläsning 1 Jens Andersson Nätmodellen applikation transport nät länk fysisk länk applikationsprotokoll transportprotokoll
Läs merTentamen i datakommunikation EDA343/DIT420 Vt 2011
1. Internet-modellen är liksom OSI-modellen baserad på att dela upp funktionerna för datakommunikation i ett antal lager layers. Datamängden efter bearbetningen av ett protokoll vid varje lager kallas
Läs merDenna genomgång behandlar följande: IP (v4) Nätmasken ARP Adresstilldelning och DHCP
itlararen.se Denna genomgång behandlar följande: IP (v4) Nätmasken ARP Adresstilldelning och DHCP Internet Protocol (IP) Huvudsakliga protokollet för kommunikation på Internet (och lokala nätverk) En IP-adress
Läs merPunkt-till-punkt förbindelser i OptoSunet
Page 1 of 6 Punkt-till-punkt förbindelser i OptoSunet Bakgrund Med anledning av driftsättningen av SUNET:s nya nät, OptoSunet, har SUNET:s styrelse efter förslag från SUNET:s arbetsgrupp för avgiftsfrågor
Läs mer1 PROTOKOLL. Nätverk. Agenda. Jonas Sjöström
Nätverk Jonas Sjöström jonas.sjostrom@dis.uu.se Baserat primärt på kapitel 4 i Brookshear (2008) samt valda kapitel ur Gralla Agenda 1. Protokoll 2. LAN och WAN 3. Kort om infrastruktur 4. Paketering och
Läs merLTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2014-10-29, 14-19
LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2014-10-29, 14-19 Instruktioner: Svara tydligt på varje uppgift. Du får lov att använda en miniräknare.
Läs merDatakommunikation vad är det?
Datakommunikation vad är det? Så fort en sändare överför data till en mottagare har vi datakommunikation Sändare Digital information Kanal Mottagare Problem: Sändare och mottagare måste kunna tolka varandra
Läs mer5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet
5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste
Läs merGrundläggande nätverksteknik. F2: Kapitel 2 och 3
Grundläggande nätverksteknik F2: Kapitel 2 och 3 Kapitel 2 COMMUNICATING OVER THE NETWORK Grundstenar i kommunka;on Tre grundläggande element Message source The channel Message des;na;on Media Segmentering
Läs merDIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- CISCO 2.- Router 3.- IOS 4.- Grundkonfigurationer 5.- Routing och Ethernet 5a.- Classful, classless och route summarization 6.- Dynamisk
Läs mer3) Routern kontrollerar nu om destinationen återfinns i Routingtabellen av för att se om det finns en väg (route) till denna remote ost.
Routingprocessen Vid kommunikation mellan datorer måste de känna till var och hur de skall skicka paketen, om de datorer som ska kommunicera ligger på samma IP-nät är det ju inget problem. Men är det så
Läs merGrundläggande nätverksteknik. F3: Kapitel 4 och 5
Grundläggande nätverksteknik F3: Kapitel 4 och 5 Kapitel 4 OSI TRANSPORT LAYER Transportlagrets sy=e Segment av data skall nå räa applikabon hos både avsändare och moaagare Uppdelning av dataströmmen från
Läs merDA HT2011: F18. Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn <ahn@dsv.su.se>
DA HT2011: F18 Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn Länklagret Applikationer Hanterar transport av data över ett medium -Trådbundna medier -Trådlösa medier Finns också protokoll
Läs merBörje Josefsson [BJ] SUNET
Börje Josefsson [BJ] SUNET bj@sunet.se Internetdagarna, Oktober 2006 Introduktion Börje Josefsson Sida # 2 SUNET Skall ge universitet och högskolor tillgång till nationell och internationell
Läs merNätverksteknik Mattias Claesson mcn07008@mdh.student.se Joakim Juhlin jjn07008@mdh.student.se
Nätverksteknik Mattias Claesson Joakim Juhlin mcn07008@mdh.student.se jjn07008@mdh.student.se Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Nätverksteknik... 3 Trådbundna nätverk... 5 Trådlösa
Läs merÖvning 5 ETS052 Datorkommuniktion Routing och Networking
Övning 5 TS5 Datorkommuniktion - 4 Routing och Networking October 7, 4 Uppgift. Rita hur ett paket som skickas ut i nätet nedan från nod, med flooding, sprider sig genom nätet om hop count = 3. Solution.
Läs merSwitch- och WAN- teknik. F4: Repe55on switching
Switch- och WAN- teknik F4: Repe55on switching Kursplanering Vecka Datum Moment 3 16 jan F1 Introduk5on, LAN SWITCHING Kapitel 1 & 2 17 jan L1 4 23 jan F2 LAN SWITCHING Kapitel 3 & 4 24 jan L 5 30 jan
Läs merWebbteknik II. Föreläsning 4. Watching the river flow. John Häggerud, 2011
Webbteknik II Föreläsning 4 Watching the river flow Web Service XML-RPC, SOAP, WSDL, UDDI HTTP Request, Response, Headers, Cache, Persistant Connection REST Hype or the golden way? Web Service / Webbtjänst
Läs merHjälpprotokoll till IP
Hjälpprotokoll till IP IP-protokollet är ju Internets nätverksprotokoll En filosofi vad gäller Internetprotokollen är att man inte ska försöka skapa ett protokoll som kan hantera alla tänkbara problem,
Läs merSSnF ÅRSKONFERENS Linköping 21-22 mars 2012
SSnF ÅRSKONFERENS Linköping 21-22 mars 2012 Tjänsteprovisionering som en molntjänst Björn Lindman IPnett Stadsnätens strategiska beslut Etablera Regionnät baserat på Carrier Ethernet enligt MEF standard
Läs merVad är PacketFront. Regional Samtrafik Behövs det? Hur skapar man det? Presentation. Svenskt företag, bildat 2001
Presentation Fredrik Nyman PacketFront Vad är PacketFront Svenskt företag, bildat 2001 Bakgrund: Bredbandsbolaget, Cisco, (Tele2/Netcom) Accessroutrar och hemma-switchar för bredbandsnät Prisbelönt provisionerings
Läs merSUNET TREF LANng 2003
SUNET TREF LANng 2003 Kort om gruppen och rapporten Kent Engström, SUNET TREF / Linköpings universitet Gruppen Börje Josefsson, LTU Björn Rhoads, KTHNOC Magnus Höglund, DU Johan Sandfeldt, KI Kent Engström,
Läs merTotalt antal poäng på tentamen: 50 För att få respektive betyg krävs: U<20, 3>=20, 4>=30, 5>=40
Nätverk II / Routingoch switchteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41F01C TGITT17 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2018-05-28 Tid: 09.00 13.00 Hjälpmedel: Inga Totalt antal poäng på
Läs merKapitel 13: Telefoninäten. Spanning Tree. Jämförelse med OSI-modellen. Jens A Andersson (Maria Kihl)
Kapitel 13: Telefoninäten Jens A Andersson (Maria Kihl) Spanning Tree Att bygga träd av grafer som kan se ut hur som helst Hindra paket att gå runt i oändliga loopar Bygga effektiva transportvägar Spanning
Läs mer