Hållbarhetsrapport 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hållbarhetsrapport 2010"

Transkript

1

2 FORTUM HÅLLBARHETSRAPPORT 2010 Hållbarhetsrapport 2010 FORTUM I KORTHET 02 KONCERNSTRUKTUR 03 RAPPORTENS INNEHÅLL 04 VD HAR ORDET 06 HÅLLBAR UTVECKLING KÄRNAN I FORTUMS STRATEGI 08 HÅLLBARHET EN INTEGRERAD DEL AV DAGLIG LEDNING 10 FÖRÄNDRAD VERKSAMHETSMILJÖ 12 LÖNSAM OCH ANSVARSFULL TILLVÄXT SOM MÅL 18 Den nordiska elmarknaden 21 Grossistmarknad för el i Ryssland 21 Fortumaktien och aktieägare 22 Personal och personalkostnader 23 Inköp av tjänster och varor 25 Investeringar i ny kapacitet 25 Forskning och utveckling 27 Utsläppshandel och Kyotomekanismerna 27 Fortum i index för hållbar utveckling 28 Samhällsstöd 29 FORTUMS MILJÖANSVAR 30 Koldioxidutsläpp 36 Plan för en koldioxidfri framtid 40 Utsläpp till luft och vatten 44 Naturpåverkan 45 Avfall och restprodukter 46 Miljörisker 48 ANSVAR FÖR MEDARBETARE OCH SAMHÄLLET 50 Arbetshälsa och -säkerhet 56 Hantering av leverantörskedjan 60 Dialog med intressenter 61 BESTYRKANDERAPPORT 66 NYCKELTAL 68 I denna rapport avser koldioxidfri energiproduktion vattenkraft, kärnkraft, vindkraft, solenergi och vågkraft som inte genererar utsläpp under produktionen samt användning av energi från biomassa och värmeenergi som genereras av värmepumpar från mark, vattendrag eller spillvärme. De förkortningar som används i rapporten förklaras på

3 Upptäcktsfärd till en solekonomi Vi på Fortum tror på obegränsad, förnybar och utsläppsfri solenergi i framtidens el- och värmeproduktion. Förutom el och värme som genereras direkt från solen ingår solbaserade energikällor till exempel bioenergi, vattenkraft, vågkraft, vindkraft och jordvärme till en solekonomi. Solenergitekniken utvecklas i snabb takt och användningen av solenergi i småskaliga lösningar är redan kostnadseffektiv i länder med mycket sol. Fortum har era demonstrations- och forskningsprojekt på gång för att utnyttja den enorma potentialen som solenergi har. Det största landbaserade solkraftverket i Norden ligger i Glava i Sverige. Just nu håller vi på att forska vilka effekter elproduktion med solenergi får på elnätet. Det solkraftverk på 87 kw som byggdes 2009 har nu utökats till 108 kw. Under 2010 genererade kraftverket cirka 88 MWh el för elnätet. I samarbete med Tammerfors tekniska universitet utvecklar vi högeffektiva solceller som kan få en verkningsgrad på mer än 40 % genom att koncentrera solljus. De solceller som oftast används idag har en verkningsgrad på %. I ett projekt under ledning av Aalto-universitetet i Finland utvecklar vi även nya typer av takmaterial för värmesolfångare och solceller för el. Att sänka kostnader med hjälp av teknisk utveckling är avgörande för att vi ska kunna ta tillvara den potential som solenergi har i storskalig energiproduktion i framtiden. Som ett resultat av samarbete mellan Fortum och Esbo stad togs Finlands första solkraftverk för laddning av elbilar i bruk under 2010 (läs mer på sidan 17). Temat för Fortums Hållbarhetsrapport 2010 är energi för en ny generation. Fortum tror att framtidens energisystem kommer att vara baserade på koldioxidfri elproduktion och energieffektivitet. Solsymbolen är ett kännetecken för projekt som bidrar till att skapa energisystem som är baserade på obegränsad solenergi.

4 Temat för Fortums Hållbarhetsrapport 2010 är energi för en ny generation. Fortum tror att framtidens energisystem kommer att baseras på koldioxidfri elproduktion och energieffektivitet. Solsymbolen står för projekt, i vilka energisystem utvecklas mot outsinlig produktion baserad på solenergi.

5 Fortums syfte är att skapa energi som gör livet bättre idag och för kommande generationer. Vi erbjuder hållbara lösningar som tillgodoser behoven av låga utsläpp, effektiv resursanvändning och trygg energiförsörjning. Fortums innovationer och säkra leveranser av utsläppssnål el och värme möjliggör social utveckling och ökar människornas välbe nnande. Hållbar utveckling innebär också att Fortum ska vara en god samhällsaktör och ta hand om den egna personalen och det omgivande samhället. ENERGI Fortums verksamhet är fokuserad på Norden, Ryssland och Östersjöområdet. De snabbt växande konkurrensutsatta energimarknaderna i Europa och Asien ger ytterligare möjligheter för tillväxt. Under 2010 uppgick Fortums omsättning till 6,3 miljarder euro och det jämförbara rörelseresultatet var 1,8 miljarder euro. Koncernen sysselsätter cirka personer. FÖR EN NY GENERATION

6 2 2 FORTUM I KORTHET FORTUM VUONNA 2010 FORTUM HÅLLBARHETSRAPPORT FORTUM OYJ VUOSIKERTOMUS Fortum i korthet Fortums verksamhet är fokuserad på Norden, Ryssland och Östersjöområdet. Möjligheter för framtida tillväxt kan förväntas på de snabbt växande energimarknaderna i Europa och Asien. Storbritannien Storbritannien Kraftproduktionskapacitet Värmeproduktionskapacitet Norge Sverige 140 MW 250 MW Antal anställda 63 ISO certi erad 90 % OHSAS certi erad 90 % ISO 9001-certi erad 90 % Koldioxidutsläpp Elnät 0,7 Mt Verkkoalueet Finland Polen Puola Estland Lettland Litauen Sverige Ryssland TGC-1 Liettua Ryssland OAO Fortum Kraftproduktionskapacitet MW Värmeproduktionskapacitet MW Elnätkunder Elhandel, andel av kunder 12 % Antal anställda ISO certi erad 100 % OHSAS certi erad 37 % ISO 9001-certi erad 39 % Koldioxidutsläpp 1,3 Mt Finland Kraftproduktionskapacitet MW Värmeproduktionskapacitet MW Elnätkunder Elhandel, andel av kunder 15 % Antal anställda ISO certi erad 100 % OHSAS certi erad 61 % ISO 9001-certi erad 61 % Koldioxidutsläpp 7,7 Mt Estland Kraftproduktionskapacitet 50 MW Värmeproduktionskapacitet 951 MW Elnätkunder Antal anställda 350 ISO certi erad 51 % OHSAS certi erad 36 % ISO 9001-certi erad 51 % Koldioxidutsläpp 0,3 Mt Norge Kraftproduktionskapacitet 167 MW Värmeproduktionskapacitet Elhandel, andel av kunder 3 % Antal anställda 137 ISO certi erad 88 % OHSAS certi erad 0 % ISO 9001-certi erad 88 % Koldioxidutsläpp 0,02 Mt Litauen Värmeproduktionskapacitet 60 MW Antal anställda 73 ISO certi erad 100 % OHSAS certi erad 100 % ISO 9001-certi erad 100 % Koldioxidutsläpp 0,01 Mt Ryssland Kraftproduktionskapacitet Värmeproduktionskapacitet MW MW Antal anställda ISO certi ering under 2011 OHSAS certi ering under 2011 ISO 9001-certi ering under 2013 Koldioxidutsläpp 14,6 Mt Lettland Kraftproduktionskapacitet Värmeproduktionskapacitet 4 MW 192 MW Antal anställda 90 ISO certi ering under 2011 OHSAS certi ering under 2011 ISO 9001-certi ering under 2011 Koldioxidutsläpp Polen Kraftproduktionskapacitet Värmeproduktionskapacitet 0,1 Mt 69 MW 757 MW Antal anställda 633 ISO certi erad 100 % OHSAS certi erad 100 % ISO 9001-certi erad 100 % Koldioxidutsläpp Antal anställda per land ,6 Mt Uppgifter om certi eringens omfattning är baserad på varje lands omsättning från certi erade verksamheter. ISO är ett internationellt miljöledningssystem som används i certi eringen av ett företags verksamhet. OHSAS är ett internationellt ledningssystem för hälsa och arbetssäkerhet som används i certi eringen av ett företags verksamhet. ISO 9001 är ett internationellt kvalitetsledningssystem som används i certi eringen av ett företags verksamhet.

7 FORTUM HÅLLBARHETSRAPPORT 2010 KONCERNSTRUKTUR 3 Koncernstruktur Divisioner Power Heat Russia Electricity Solutions and Distribution (ESD) Verksamhet Division Power består av Fortums kraftproduktion, planering och trading på den fysiska marknaden för el. Dessutom förser divisionen övriga producenter på marknaden med servicetjänster. Division Heat ansvarar för kraftvärmeproduktion (CHP), fjärrvärme och fjärrkyla samt värmelösningar till företag. Division Russia består av kraft- och värmeproduktion samt försäljning i Ryssland. Den omfattar OAO Fortum och Fortums drygt 25-procentiga ägande i TGC-1. Division Electricity Solutions and Distribution ansvarar för Fortums försäljning och distribution av el och består av två affärsenheter: Distribution och Electricity Sales. Rapporterande segment Power Heat Russia Distribution Electricity Sales Omsättning milj. euro milj. euro 804 milj. euro 963 milj. euro milj. euro Jämförbart rörelseresultat milj. euro 275 milj. euro 8 milj. euro 307 milj. euro 11 milj. euro Andel av Fortums omsättning 33 % 22 % 10 % 12 % 22 % Operativt kapital milj. euro milj. euro milj. euro milj. euro 210 milj. euro Antal anställda ( Marknadsposition Geogra skt område Tredje största kraftproducenten i Norden; bland de 15 största i Europa och Ryssland. Finland, Sverige, Storbritannien I Finland och Sverige 260 vattenkraftverk, ett kärnkraftverk, ägarandelar i kärnkraftverk, två kondenskraftverk och ägarandelar i vindkraftverk. Kraftvärmeverk i Storbritannien. Experttjänster över hela världen. Ledande värmeproducent i Norden; växande verksamhet i Polen och Baltikum. Finland, Sverige, Norge, Polen, Litauen, Lettland, Estland 23 kraftvärmeverk och era hundra värmeverk och -centra i Norden, Baltikum och Polen. Ledande aktör i västra Sibirien och Uralområdet. Ryssland OAO Fortum har 8 kraftvärmeverk och 18 värmeverk i Uralområdet och västra Sibirien. Ledande elleverantör i Norden. Finland, Sverige, Norge, Estland 1,6 miljoner elnätskunder i Norden och Estland. Näst största elförsäljningsbolaget i Norden Finland, Sverige, Norge 1,2 miljoner privat- och företagskunder i Norden. Affärsmässiga drivkrafter Strategiska drivkrafter Pris på kraftproduktion i Norden, stabilitet genom nansiell prissäkring Cirka 90 % av produktionen består av vatten- och kärnkraft: vattentillgång, tillgång på kärnkraft samt priset på bränsle och utsläppsrätter viktiga. Flexibel, marknadsdriven produktionsportfölj Fokus på CO 2 -fri kärnkraft och vattenkraft Stark ställning på den nordiska kraftmarknaden. Dokumenterad erfarenhet från konkurrensutsatta energimarknader en fördel i integrationen av den europeiska marknaden Stabil tillväxt genom investeringar Bränsle exibilitet och effektivitet viktiga faktorer De senaste investeringarna i ny kraftvärmeproduktion har börjat ge vinst Behovet av effektivare resursanvändning ökar konkurrenskraften för kraftvärme EU-direktiv för att driva nya kraftvärmeinvesteringar Potential för ökad användning av lokala biobränslen och avfall Organiska tillväxtmöjligheter på nya marknader Användning av kraftvärmekompetens för bränslen och effektiv produktion Avreglering av elmarknaden Investeringsprogram: resultattillväxt genom ny kapacitet och volymer Förbättrad effektivitet Prisförhållandet mellan gas och el Utveckling av värmeverksamhet Stark ökning av efterfrågan på energi Ökad effektivitet i be ntlig verksamhet och slutförandet av det pågående investeringsprogrammet Reglerade stabila resultat Mycket kapitalintensiv Tillväxt genom investeringar Optimering av investeringsoch underhållsnivåer på sikt Kostnadseffektivitet och servicekvalitet Reglerade stabila resultat Teknikutveckling utnyttjas för att skapa ett mer effektivt, tillförlitligt och smartare nät som möjliggör hållbara och energieffektiva lösningar för kunder Marginal mellan upphandlingskostnad på nordisk grossistmarknad och prisnivåer i slutkundshandeln Effektiv prissäkring av marginalen Ledande leverantör av miljömärkt och koldioxidfri el i Finland, Sverige och Norge Kostnadseffektivitet genom effektiva affärsprocesser Tillväxt i kundbasen genom nya erbjudanden och innovativa lösningar Skalfördelar Läs mer på: 1) Antal anställda per division.

8 4 RAPPORTENS INNEHÅLL FORTUM HÅLLBARHETSRAPPORT 2010 Rapportens innehåll Fortum rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i en årsöversikt, delårsrapporter, på sin webbplats hallbarutveckling och i en separat hållbarhetsrapport. Rapporten för 2009 publicerades på Fortums webbplats i april Det här är Fortums första tryckta rapport som följer Global Reporting Initiatives (GRI:s) G3-riktlinjer. Fortum följer även riktlinjerna i Electric Utility Sector Supplement i sin rapportering. Fortums rapportering är ännu inte heltäckande, men målet är att utöka den under de kommande åren. Självutvärdering Fortum har genomfört en egen utvärdering av omfattningen i sin rapportering med tanke på GRI:s riktlinjer. En jämförelse av rapporteringsinnehållet gentemot GRI:s riktlinjer nns på Enligt sin egen utvärdering har Fortum tillämpningsnivån B+. Tillämpningsnivån har kontrollerats av tredje part, PricewaterhouseCoopers Oy. Global Compact-rapportering I juni 2010 gick Fortum med i FN:s Global Compact-initiativ. År 2011 är det första året som Fortum rapporterar om implementeringen av Global Compacts tio principer i sin verksamhet. Global Compact godkänner användningen av indikatorerna i GRI:s G3-riktlinjer i Communication on Progress (COP)- rapportering. De indikatorer som Fortum har använt vid mätningen av Global Compact-principernas utförande presenteras i en jämförelsetabell på Bestyrkanderapport Fortums hållbarhetsrapport publiceras på nska, svenska och engelska och nns tillgänglig på hallbarutveckling. Den nskspråkiga rapporten har bestyrkts av en tredje part, PricewaterhouseCoopers Oy, och det är veri erat att de svensk- och engelskspråkiga versionerna överensstämmer med den nskspråkiga. Bestyrkanderapporten nns på sidorna De ekonomiska och sociala nyckeltalen är baserade på Fortums bokslut 2010 och har granskats av revisor Deloitte & Touche Oy. Informationen i hållbarhetsrapporten uppdateras inte efter att den har bestyrkts, utan eventuella ändringar av innehållet kommer att redovisas nästkommande år. Denna rapport återspeglar resultaten av Fortums verksamhet under 2010, inklusive vissa uppgifter från januari februari Fortums nästa hållbarhetsrapport publiceras i mars Väsentlighetsbedömning Under våren 2010 genomförde Fortum en väsentlighetsbedömning för de mest betydelsefulla hållbarhetsfrågorna i enlighet med Global Reporting Initiatives (GRI:s) G3-riktlinjer. Processen beskrivs i avsnittet Dialog med intressenter. I enlighet med bedömningen fokuserar Fortum sin rapportering på hållbarhetsfrågor som har betydelse för företaget och dess intressenter. BEDÖMNING AV HÅLLBARHETSASPEKTER Betydelse ur intressenternas perspektiv GENOMSNITTLIG STOR Rättvis och transparent prissättning på energi Förnybara energikällor Kundnöjdhet, ansvarsfull marknadskommunikation Biologisk mångfald och markanvändning Säker energidistribution Arbetsmiljö och -säkerhet Förbättrad energieffektivitet Lokalsamhället GENOMSNITTLIG Långsiktig lönsamhet Arbete för en fungerande energimarknad Ansvarsfull arbetsgivare Lobbying och ståndpunkter Ansvarsfulla och etiska affärsmetoder Nuvarande eller potentiell inverkan på Fortum Kärnsäkerhet Hantering av Begränsning av kärnavfall och klimatförändring slutförvaring Utsläpp till miljön STOR Riskhantering (hållbarhet) Säker drift Ansvarsfull hantering av leverantörskedjan Kraftverkens tillgänglighet

9 FORTUM HÅLLBARHETSRAPPORT 2010 RAPPORTENS INNEHÅLL 5 Rapportens struktur Under 2010 uppdaterade Fortum sin strategi, mission och syn på hållbarhet. Fortums strategi och mission är baserade på en omfattande analys av den globala verksamhetsmiljön och megatrender (läs mer på sidan 14). I början av rapporten presenteras de länder där Fortum är verksamt i och de viktigaste indikatorerna för produktionskapacitet, kunder, medarbetare, certi erade ledningssystem och koldioxidutsläpp. Dessutom presenteras koncernens verksamhetsstruktur per division. Avsnitten som beskriver det nya förhållningssättet och styrningen av hållbar utveckling presenterar Fortums uppdaterade strategi, mission och syn på hållbarhet med mål på koncernnivå samt principer för hållbarhetsstyrning, organisation och ledning. I den här rapporten presenteras principerna för bolagsstyrning och riskhantering ur ett hållbarhetsperspektiv. Fortums principer för bolagsstyrning, bolagsstyrningssystem och en mer omfattande beskrivning av riskhantering presenteras på sidorna i årsredovisningen 2010 på nska och engelska samt på hallbarutveckling. Att förena det växande energibehovet och hållbar utveckling är en stor utmaning. Avsnittet Ändringar i Fortums verksamhetsmiljö behandlar ingående de viktigaste faktorerna som påverkar Fortums omvärld: energi- och klimatpolitik, reglering av marknaden, miljölagstiftning och hållbar användning av naturresurser. Hållbarhetsarbetet och de viktigaste resultaten inom hållbar utveckling analyseras i de avsnitt som behandlar ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvar. En av de viktigaste faktorerna som påverkar Fortums affärsmässiga resultat är grossistpriset på el som fastställs på den nordiska elmarknaden. Därför presenterar avsnittet Lönsam och ansvarsfull tillväxt separat verksamheten på de nordiska och ryska marknaderna vid sidan av de direkta och indirekta ekonomiska effekterna. Fortums ansvar och miljöpåverkan beskrivs genom hela värdekedjan för energiproduktion. Fortums långsiktiga ambition är att bli ett kraft- och värmebolag som är helt koldioxidfritt. För att uppnå detta mål sammanställde Fortum under 2010 en plan som beskrivs i avsnittet Plan för en koldioxidfri framtid. Avsnittet om socialt ansvar, Samhälls- och personalansvar, presenterar resultat i personalledning och arbetssäkerhet samt intressenternas syn på de viktigaste hållbarhetsfrågorna inom Fortum och samverkan med olika intressenter. Hanteringen av försörjningskedjan behandlas också i detta avsnitt. Exempel på intressentsamverkan i de olika verksamhetsländerna presenteras igenom hela rapporten. Rapportens omfattning och avgränsning Rapportering avseende drift och ledning omfattar alla funktioner under Fortums kontroll, inklusive dotterbolag i alla de länder företaget är verksamt i. Eventuella avvikelser rapporteras i samband med information som gäller olika begränsningar. Rapporteringen av ledningsmetoder omfattar inte Fortums minoritetsintressen i sin helhet och därför överensstämmer de nitionen av rapporteringens omfattning inte helt med GRI:s avgränsningsprinciper. Direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser rapporteras i enlighet med Greenhouse Gas Protocol. Information från tidigare år redovisas i enlighet med den aktuella organisationen och funktioner för det året. Tidigare nyckeltal har inte justerats efteråt på grund av exempelvis ändrade ägarförhållanden i produktionsanläggningar. Om inget annat anges är verksamheten i det ryska dotterbolaget OAO Fortum inkluderad i siffrorna från och med den 1 april Under 2010 avyttrade Fortum cirka 30 små värmeverk. Nyckeltalen för de avyttrade anläggningarna ingår inte i rapporten. Förvärvet av Nokias kraftvärmeverk slutfördes i början av Anläggningar som förvärvats under året ingår i rapporteringen från och med innehavsdatumet. Detsamma gäller ny tilläggskapacitet och nya anläggningar som tagits i drift under året i Polen och Estland. Kapaciteten i Gerknäs leasades under hela 2010 och kapaciteten i Meri-Pori från början av året och fram till slutet av juni. Produktionen och utsläppen i den uthyrda kapaciteten är inte inkluderade Fortums speci ka utsläppssiffror. Däremot ingår uppgifterna i de absoluta siffrorna. Miljöinformationen i rapporten avser de anläggningar i vilka Fortum är den juridiska innehavaren av miljötillstånd. Vanligtvis är Fortum också majoritetsägaren av anläggningarna men företaget kan inneha miljötillståndet i en anläggning även när det har en minoritetspost. I så fall redovisas uppgifterna för anläggningen i sin helhet, men endast den del av produktionen och utsläppen som motsvarar Fortums andel är medräknade i de speci ka utsläppssiffrorna. När det gäller miljösiffror har Fortums rapportering huvudfokus på utsläpp och annan miljöpåverkan från energiproduktion, vilka är omfattande i branschen. I Fortums fall är betydelsen av miljöeffekterna från till exempel kontorsfastigheter obetydlig i förhållande till helheten. Därför innehåller avsnittet om miljö endast en begränsad översikt över miljökonsekvenserna från kontor, resor och andra stödfunktioner. Läs mer om Fortums förvaltningsprinciper på engelska på Läs mer om miljöpåverkan på

10 6 VD HAR ORDET FORTUM HÅLLBARHETSRAPPORT 2010 VD har ordet För Fortum var 2010 ett år då vi utvecklade strategin, den operativa verksamheten och företagskulturen. Företagets nansiella situation var fortsatt stabil. Inom Fortums viktigaste marknadsområden ökade industriell produktion och elförbrukning markant. I slutet av året hade de nordiska vattenmagasinen historiskt låga nivåer, vilket återspeglas i den ökade användningen av fossila bränslen. Hållbar utveckling kärnan i strategin Grunden för Fortums uppdaterade strategi är företagets gedigna kompetens inom koldioxidfri produktion av kärnkraft och vattenkraft, resurseffektiv kraftvärmeproduktion och verksamhet på konkurrensutsatta marknader. Hållbar utveckling är kärnan i vår strategi. I linje med vår strategi bygger vår framtida tillväxt huvudsakligen på mål som är anpassade till en hållbar utveckling: koldioxidfri produktion, energieffektivitet och effektiv användning av resurser. Vår kompetens gör att vi även har en stark ställning som utvecklare av hållbara lösningar. Ny syn på hållbar utveckling och nya mål I samband med strategiarbetet har vi även uppdaterat Fortums syn på hållbarhet. Vi vill arbeta med ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvar på ett balanserat sätt i vår verksamhet. Ett av målen är att ytta miljö-, arbetsmiljöoch säkerhetsfrågor i Ryssland närmare den nivå som vi har i vår europeiska verksamhet. Fortums koldioxid-, svaveldioxid- och partikelutsläpp har ökat i och med den ryska verksamheten. Vi arbetar målmedvetet för att minska utsläppen och annan miljöpåverkan från vår verksamhet och för att förbättra energieffektiviteten. Vid sidan av miljöansvar lägger vi vikt vid de ekonomiska och sociala effekterna av vår verksamhet. I den här rapporten redovisar vi för första gången eurobeloppen för det mervärde som genereras av Fortums verksamhet och distribueras av Fortum i de olika verksamhetsländerna. Till exempel under 2010 genererade och distribuerade Fortum mervärde för cirka 5,2 miljarder euro i form av investeringar, inköp, utbetalda löner och skatter. Det distribuerade mervärdet främjar de grundläggande funktionerna i samhället och skapar lokalt välbe nnande. I januari 2011 godkände Fortums ledningsgrupp företagets nya hållbarhetsmål på koncernnivå. Utöver speci ka mål för koldioxidutsläpp i elproduktion inom EU (< 80 g/kwh) omfattar vår målsättning för speci ka koldioxidutsläpp (< 200 g/kwh) för de kommande fem åren nu också Fortums totala energiproduktion (el och värme) i alla länder. Dessutom har vi godkänt målet för den totala effektiviteten i förbränningen (> 70 %). 86 % av Fortums elproduktion i Europa är koldioxidfri En av de viktigaste delarna i Fortums strategi är att motverka klimatförändringen. Fortums långsiktiga ambition är att bli ett kraft- och värmebolag som är helt koldioxidfritt. Under 2010 var 86 % av Fortums elproduktion i Europa koldioxidfri. År 2009 var de speci ka koldioxidutsläppen från europeiska elproducenter i genomsnitt omkring 350 g/kwh. Fortums speci ka koldioxidutsläpp från elproduktionen uppgick till 84 g/kwh i Europa och 189 g/kwh inom hela Fortum, inklusive verksamheten i Ryssland. När det gäller de speci ka koldioxidutsläppen är vårt resultat bland de bästa i Europa. Det kan vi vara stolta över! Vårt omfattande investeringsprogram i Ryssland bygger främst på naturgas, vilket kommer att öka Fortums koldioxidutsläpp inom den närmaste framtiden. Förutom förbättrad energieffektivitet är den viktigaste åtgärden för att minska koldioxid, svaveldioxid- och partikelutsläpp i Ryssland användningen av bättre kolkvalitet. En ny kolsort togs också i testbruk under andra hälften av Minskade utsläpp genom energieffektivitet Fortums kompetens inom kraftvärme är bland de bästa. Under 2010 genererades cirka 30 % av den totala elproduktionen och cirka 70 % av den totala värmen i kraftvärmeverk. Under året öppnade vi kraftvärmeverk i Polen och Estland som delvis använder biobränsle som drivmedel. Vi tog även investeringsbeslut om en biomassa- och avfallseldad anläggning i Litauen och en ny avfallseldad enhet i Sverige. I december invigde vi den första nya enheten inom ramen för vårt ryska investeringsprogram vid kraftverket Tyumen CHP-1 i västra Sibirien. Jag är övertygad om att lokala bränslen och användning av avfall i el- och värmeproduktionen kommer att bli allt viktigare i framtiden.

11 FORTUM HÅLLBARHETSRAPPORT 2010 VD HAR ORDET 7 I Ryssland är Fortum engagerad i ett omfattande samarbete med den regionala förvaltningen i Tjeljabinsk för att förbättra energieffektiviteten. Automatiseringen och uppgraderingen av fjärrvärmesystemet i Tjeljabinsk kommer att minska energiförlusterna i området med så mycket som 30 %. Bästa säkerhetsnivån någonsin för europeisk verksamhet Fortums mål är att erbjuda en säker arbetsplats för den egna personalen och för de tjänsteleverantörer som arbetar på våra anläggningar. Under 2010 var Fortums olycksfrekvens (lost workday injury frequency LWIF) 2,4 och i Europa var säkerhetsnivån på 2,2 den bästa någonsin. Trots framstegen hade vi under året en dödsolycka i Ryssland, vilket jag beklagar djupt. Olyckan utreddes i enlighet med Fortums instruktioner och bättre säkerhetsrutiner har utarbetats efter olyckan. Vårt bestämda mål är att förhindra olyckor med dödlig utgång. Starkt fokus på resultat Fortum strävar efter förstklassiga resultat och ständiga förbättringar i sin verksamhet. Under andra hälften av 2010 lanserade vi ett erårigt program för att driva prestationer och tillväxt Leading Performance and Growth i syfte att säkerställa att företagets strategi efterlevs och för att utveckla företagskulturen. Vi vill vara en förebild för alla våra intressenter och utveckla Fortum så att vi är till nytta för våra aktieägare, kunder, partners och medarbetare. Intresset för vårt företag har ökat. Ett tecken på det är den ansenliga ökningen av antalet aktieägare. Dessutom är jag väldigt glad över vår positiva offentliga image och våra kundnöjdhetssiffror. För detta vill jag tacka våra kompetenta medarbetare. De har arbetat itigt för att driva fram tillväxt och resultat för Fortum. Och naturligtvis ska vi även tacka våra pålitliga samarbetspartners och våra otaliga kunder för det gångna året. Jag tror att det nya decenniet är fullt av nya möjligheter för Fortum. Tapio Kuula Verkställande direktör och koncernchef

12 8 HÅLLBARHETSPROGRAM FORTUM HÅLLBARHETSRAPPORT 2010 Hållbar utveckling kärnan i Fortums strategi I linje med Fortums mission är företagets syfte att skapa energi som gör livet bättre idag och för kommande generationer. Företaget erbjuder hållbara lösningar som hjälper till att minska utsläppen, öka den effektiva användning av resurser och säkra tillgången på energi. Fortums hållbarhetsmål reviderades under 2010 så att de överenstämmer med den nya strategin. Fortums reviderade strategi lanserades i september Missionen och strategin bygger på en omfattande analys av verksamhetsmiljön som presenteras mer i detalj på sidorna i denna rapport och på sidorna i Fortums Årsöversikt Fortums strategi fokuserar på kontinuerlig utveckling av be ntliga verksamheter och marknadsdriven tillväxt i produktionen av kärnkraft, vattenkraft och kraftvärme. Vid sidan av tekniskt kunnande har företagets gedigna FORTUMS HÅLLBARHETSMÅL Period Beskrivning Mål Status i slutet av 2010 Klimatmål Under de kommande fem åren Speci ka koldioxidutsläpp från elproduktion i EU per kilowatttimme som femårigt genomsnitt < 80 g/kwh 69 g/kwh Speci ka koldioxidutsläpp från den totala produktionen (el och värme) per kilowattimme som femårigt genomsnitt (nytt mål) < 200 g/kwh 157 g/kwh Övriga miljömål Under de kommande fem åren Energieffektivitet: sammanlagd effektivitet i bränsleanvändning som ett femårigt genomsnitt (producerad energi delat med primärenergi av bränsle) (nytt mål) > 70 % 69 % Till slutet av 2010 Miljöcerti ering enligt ISO för verksamheten inom EU 100 % 98 % Till slutet av 2012 Miljöcerti ering enligt ISO för verksamheten i Ryssland 100 % Processen påbörjad Arbetssäkerhetsmål År 2011 Olycksfrekvens (LWIF) för egna medarbetare < 1 2,4 Övergripande mål Årligen Att bli antagen på Dow Jones Sustainability World- och Europe- Index (nytt mål) Att ingå i båda Dow Jones-index Med i Dow Jones World-index

13 FORTUM HÅLLBARHETSRAPPORT 2010 HÅLLBARHETSPROGRAM 9 kompetens inom elmarknader och lång erfarenhet från konkurrensutsatta energimarknader en nyckelroll i jakten på affärsmöjligheter på den be ntliga hemmamarknaden och på de snabbt växande konkurrensutsatta energimarknaderna i Europa och Asien. I linje med sin strategi vill Fortum vara en föregångare inom hållbar utveckling. För Fortum innebär hållbarhet en balanserad hantering av ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar i företagets verksamhet. Det nya hållbarhetsprogrammet började gälla under senare delen av 2010 och det gamla hållbarhetsprogrammet från 2008 är nu avvecklat. Hållbara lösningar en av hörnstenarna i strategin Hållbara lösningar är kärnan i Fortums strategi. Inom ekonomiskt ansvar, konkurrenskraft, förstklassiga resultat och marknadsdriven produktion skapar dessa långsiktigt värde och möjliggör lönsam tillväxt. Inom området miljöansvar betonas företagets kompetens inom koldioxidfri kärnkraft- och vattenkraftsproduktion samt energieffektiv kraftvärmeproduktion. Forskning och utveckling skapar förutsättningar för miljövänliga energilösningar. Begränsning av klimatförändringar och minskning av koldioxidutsläpp är viktiga mål som påverkar energisektorn och utvecklingen av el- och värmeproduktion. Förutom nya tekniska innovationer kommer även effektiva traditionella produktionstekniker med låga utsläpp att behövas under en lång tid. Inom området socialt ansvar främjar Fortums innovationer och säkra leveranser av utsläppssnål kraft och värme samhällsutvecklingen och ökar välbe nnandet. Fortums syn på hållbar utveckling innebär också att företaget ska vara en god samhällsmedborgare som tar hand om den egna personalen och det omgivande samhället. Fortum verkar för välbe nnande och en säker arbetsmiljö, respekt för individen och ömsesidigt förtroende samt ansvarsfullt agerande i samhället. Hållbarhetsmål och centrala indikatorer Fortums hållbarhetsprogram de nierar mål på koncernnivå som styr verksamheten och de centrala indikatorerna som används för att övervaka dem. Programmet de nierar även indikatorerna på divisionsnivå som övervakas och rapporteras också på koncernnivå. De nya centrala indikatorerna som de nieras i hållbarhetsprogrammet är målet för speci ka koldioxidutsläpp från den totala energiproduktionen och målet för effektivitet i bränsleanvändning. De nya målen började gälla från januari Hållbarhetsresultat för 2010 presenteras i respektive avsnitt för ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvar samt i tabellen för nyckeltal på sidan 68. Fortums hållbarhetsprogram innehåller även en omfattande handlingsplan för OAO Fortums verksamhet i Ryssland gällande miljö, hälsa och säkerhet och utarbetades under 2009 (läs mer på sidorna och 59). Den viktigaste indikatorn på koncernnivå är olycksfrekvensen för Fortums medarbetare. På divisionsnivå nns också indikatorer för olycksfrekvens hos underleverantörer. Fortums mål är att ytterligare utveckla nyckelindikatorer för att mäta hållbarhetsarbetet i samband med exempelvis mängden ny koldioxidfri kapacitet, investeringar i energieffektivitet och effektiviteten i FoU-arbetet. Målsättningen inom socialt ansvar är att de niera ytterligare indikatorer relaterat till personligt välbe nnande och hantering av leverans kedjan.

14 10 HÅLLBARHETSORGANISATION FORTUM HÅLLBARHETSRAPPORT 2010 Hållbarhet en integrerad del av daglig ledning Ledningen för divisioner och koncernfunktioner, och i sista hand verkställande direktören och styrelsen, är ansvariga för hållbarhetsfrågor. På koncernnivå har funktionen Corporate Relations and Sustainability, biträdd av styrgruppen Sustainability and Public Affairs, ansvar för samordning, utveckling och rapportering av hållbarhet. Förvaltning Bolaget styrs enligt nländsk lag, bolagets bolagsordning och den nländska koden för bolagsstyrning som reviderades i oktober Fortum följer den nländska koden för bolagsstyrning från 2010 i sin helhet. Fortum följer reglerna för NASDAQ OMX Helsinki Ltd och de regler och bestämmelser som den nländska nansinspektionen satt upp. Bolagsstyrningsrapporten ges ut årligen och presenteras i Fortums Årsöversikt på sidorna År 2010 bestod Fortums styrelse av sju ledamöter, varav tre var kvinnor. Samtliga ledamöter i styrelsen, med undantag av Ilona Ervasti-Vaintola (som är beroende av bolaget), är oberoende av bolaget och dess aktie ägare. Styrelsen har inte utsett någon av ledamöterna att ha särskilt intresse i hållbarhetsarbetet och ersättning till styrelseledamöterna är inte knuten till bolagets hållbarhetsresultat. Kriterierna för prestationsbonus för ledande befattningshavare bestäms av styrelsen. Kriterierna kan också innehålla indikatorer som har anknytning till mål för hållbarhetsarbetet. Ersättningen till styrelsen och den högsta ledningen presenteras i Fortums Årsöversikt på sidorna Styrelsens arbetsordning och huvudsakliga uppgifter presenteras i Årsöversikten på sidan 39. Vid behov behandlar styrelsen hållbarhetsrelaterade frågor som uppkommit hos Fortums ledningsgrupp eller styrgruppen Sustainability and Public Affairs. Styrelsen utvärderar regelbundet sin egen verksamhet och genomför årligen en självutvärdering för att ytterligare utveckla sitt eget arbete. Under 2010 hade styrelsen elva möten. Styrelseledamöternas närvaro i styrelsesammanträden presenteras på sidan 38 i Årsöversikten Styrelsen har två kommittéer, revisions- och riskkommittén och nominerings- och ersättningskommittén, med minst tre ledamöter vardera. Kommittéerna rapporterar till styrelsen. Båda kommittéerna höll fyra möten under Kommittéernas arbetsordning och huvudsakliga uppgifter presenteras på sidan 40 i Årsöversikten Liksom styrelsen genomför revisions- och riskkommittén också en årlig självutvärdering av sitt eget arbete. Fortum har ett förvaltningsråd som ansvarar för att aktieägarnas intressen tillvaratas. Ledamöterna i förvaltningsrådet, dess ordförande och vice ordförande väljs av den ordinarie bolagsstämman för ett år i taget. I februari 2011 hade förvaltningsrådet tio ledamöter, varav fyra var kvinnor. På förvaltningsrådets möten deltog även tre personalrepresentanter som inte är ledamöter i förvaltningsrådet. Under 2010 hade förvaltningsrådet sex möten. Ett förslag har lämnats för att upplösa förvaltningsrådet. Frågan behandlas vid Fortums bolagsstämma den 31 mars I februari 2011 bestod Fortums ledningsgrupp av nio ledamöter, varav två var kvinnor. Ordföranden är Fortums VD och koncernchef. Fortums ledningsgrupp träffas en gång i månaden och fastställer de strategiska målen, förbereder koncernens årliga affärsplaner, granskar det nansiella resultatet, planerar och beslutar om investeringar och företagsarrangemang inom de nierade parametrar och övervakar den viktigaste dagliga verksamheten och implementeringen av operativa beslut. Förvaltningsrådet, styrelsen och Fortums ledningsgrupp är separata förvaltningsorgan, och ingen person kan vara medlem i mer än ett av dessa organ. Hållbarhetsorganisation Funktionen Corporate Relations and Sustainability (CR&S) ansvarar för samordningen och utvecklingen av hållbarhetsarbetet på koncernnivå. Dess chef rapporterar till koncernchefen och är medlem av Fortums ledningsgrupp. Direktören för funktionen CR&S fungerar också som ordförande i styrgruppen Sustainability and Public Affairs. Styrgruppen består av representanter från alla divisioner och koncernfunktioner. I styrgruppens uppgifter ingår bland annat att se till att Fortums hållbarhetstänkande tillämpas konsekvent,

15 FORTUM HÅLLBARHETSRAPPORT 2010 HÅLLBARHETSORGANISATION 11 systematiskt och effektivt i hela organisationen. Funktionen CR&S ansvarar för arbetet med koncernens hållbarhetsnätverk. I de nätverk som har regelbundna aktiviteter ingår klimatnätverket som träffades fyra gånger under 2010 och nätverket för miljö, hälsa och arbetssäkerhet som träffades fem gånger under året. Klimatnätverkets främsta uppgift var att de niera Fortums nya mål för speci ka koldioxidutsläpp från el- och värmeproduktionen och den totala effektiviteten i bränsleanvändningen. Funktionen ger ut en hållbarhetsöversikt (om miljö, arbetssäkerhet, säkerhet och sociala konsekvenser) över alla betydande investeringar och förvärv som en del av Fortums utvärderings- och rati ceringsprocess för nya investeringar. Tydligt de nierad rapportering Fortums ledningsgrupp beslutar om företagets strategi och målen på koncernnivå, inklusive hållbarhetsmål, för att bistå den årliga planeringen. Divisionerna fastställer detaljerade mål och utarbetar handlingsplaner som hjälper till att uppnå dem och ser till att hållbarhetsmålen ingår som en del i varje affärsmål. Hållbarhetsindikatorer på koncernnivå redovisas kvartalsvis och detaljerade säkerhets- och miljöindikatorer redovisas varje månad. Fortums ledningsgrupp kontrollerar regelbundet på sina månatliga möten och i kvartalsvisa resultatuppföljningar att målen uppnås. Riskbedömning Fortums styrelse godkänner koncernens riskpolicy som de nierar koncernens mål, principer och ansvarsområden för riskhantering samt Fortums riskhanteringsprocess. Riskhantering och kontrollprocesser beskrivs närmare i Årsöversikten 2010 på sidorna samt i bokslutet på engelska och nska på sidorna Bedömningen av risker relaterade till hållbarhet ingår i bedömningen av affärsrisker. Funktionen CR&S bedömer de risker som är relaterade till koncernens verksamhet och sin egen verksamhet som en del av den årliga planeringen. Divisionerna bedömer de risker som identi erats av CR&S i den egna årliga planeringen och förbereder för kontrollåtgärder. Läs mer om bolagsstyrning på engelska på Läs mer om ersättningar till styrelsen och ledande befattningshavare på engelska på Fortum stödjer: Förenta nationernas (FN:s) deklaration om de mänskliga rättigheterna FN:s konvention om barnens rättigheter Den internationella arbetsorganisationens (ILO:s) konventioner Fortum ställer sig bakom FN:s initiativ Global Compact och är medlem sedan juni Fortums hållbarhetsarbete styrs av: Strategin och värderingar Hållbarhetspolicyn Hållbarhetssynen och -målen Uppförandekoden (Code of Conduct) Uppförandekoden för leverantörer (Supplier Code of Conduct)

16 91 % Handeln med utsläppsrätter samt bindande miljö- och klimatmål är effektiva sätt att begränsa miljöeffekterna från energiproduktionen. AV FORTUMS KOLDIOXIDUTSLÄPP INOM EU OMFATTAS AV UTSLÄPPSHANDELN MEGATREND: FÖRÄNDRINGAR I REGELVERK

17 FORTUM HÅLLBARHETSRAPPORT Förändrad verksamhetsmiljö Att förena det växande energibehovet och en hållbar utveckling är en stor utmaning. Klimatförändringar och bristen på naturresurser påverkar utvecklingen i hela energisektorn. Fortum bevakar aktivt omvärlden och kraven på hållbar utveckling. Därigenom kan företaget planera och fokusera sina åtgärder på ett effektivt sätt. Energi är en viktig produkt för ett modernt samhälle och för dess utveckling. Globala megatrender som globalisering, befolkningstillväxt, knappa naturresurser, klimatförändringar, miljöproblem, teknikutveckling och konsumenternas behov håller på att förändra energisystemet och kommer att leda till en ökande efterfrågan på hållbara energilösningar. Den sammanlagda energiförbrukningen växer och den relativa andelen av el i energiförbrukningen ökar tillsammans med effektivitetskraven i resursanvändningen. Ökad efterfrågan, särskilt på de asiatiska marknaderna, och den gamla produktionskapaciteten i industriländerna lyfter fram behovet av energiinvesteringar globalt. För att bygga ny kapacitet krävs betydligt mer privatkapital på grund av den begränsade tillgången på offentliga medel för energiinvesteringar. Samtidigt fortsätter avregleringen av energimarknaderna och marknadsdriven reglering ökar. Fortum anser att alla bolagets beslut och lösningar måste vara nansiellt fungerande på sina egna meriter.

18 NYA KUNDKRAV Urbanisering, omlokalisering av industrier och högre levnadsstandard, särskilt i stora tillväxtområden i Asien, håller på att förändra konsumentbeteendet och öka energiförbrukningen. Den växande miljömedvetenheten hos konsumenterna i Europa motiverar energiföretagen att göra verksamheterna och tjänsteutbudet mer miljövänliga. Globala megatrender FÖRÄNDRINGAR I REGELVERK Avregleringen av elmarknaden och integrationen av marknader är exempel på de förändringar länder genomför i ett försök att öka effektiviteten i energiproduktionen och marknadens sätt att fungera. Förändringarna lockar också till sig investeringar i ny och ersättande kapacitet. Utsläppshandel och bindande miljö- och klimatmål är ett effektivt sätt att begränsa eventuella negativa effekter. GLOBALISERING I takt med globaliseringen blir världens ekonomier mer beroende av varandra och konjunkturcykler förekommer sällan på bara lokal nivå. Den allmänna utvecklingen av den globala ekonomin har en inverkan på energisektorn, till exempel genom nansiella marknader, utvecklingen av bränslepriser, lokaliseringen av industrier och efterfrågan på el. ELENS RELATIVA BETYDELSE ÖKAR Minskande naturresurser, växande miljöproblem och stigande priser på bränslen ökar den relativa andel av el i den totala energiförbrukningen. Genom att ersätta annan energianvändning med el minskar både det totala energibehovet och utsläppen. BEFOLKNINGSTILLVÄXT Snabb befolkningstillväxt i utvecklingsländer ökar efterfrågan på energi och kräver nya och omfattande investeringar. Samtidigt sätter avtagande befolkningstillväxt och förändringar i försörjningsbördan i industrialiserade länder press på kostnader och nansiering i den offentliga sektorn. Åldrande produktionskapacitet inom energisektorn kräver omfattande ersättningsinvesteringar. Både i utvecklingsländer och utvecklade ekonomier är det privata sektorn som har det främsta ansvaret för energiinvesteringar. ÖKANDE MILJÖPROBLEM Klimatförändringar och lokala miljöproblem är utmaningar som också energisektorn måste nna lösningar på. Det är ytterst viktigt att maximera effektiviteten i användningen av tillgängliga naturresurser och energikällor och att utveckla och implementera nya tekniker som sparar energi och har låga utsläpp. FRAMSTEG INOM TEKNIKUTVECKLING Tekniska framsteg särskilt inom informationsteknik har varit mycket snabba under de senaste decennierna och har grundligt förändrat näringslivet i hela världen. Teknikutvecklingen har också en central roll i strävan att hitta lösningar för klimatförändringen och en tillräcklig tillgång på energi. Decentraliserad produktion och smarta elnät är exempel på nya möjligheter med hjälp av teknikutvecklingen. NYA EKONOMISKA STORMAKTER Tyngdpunkten i den globala ekonomin håller på att yttas från det västra halvklotet till Asien, pådrivet av Kina och Indien. Kina har redan placerat sig som världens näst största ekonomi och väntas passera USA under Tillväxtekonomierna spelar en central roll i strävan att hitta en global lösning för klimatförändringen. BRIST PÅ RESURSER OCH ENERGI Befolkningstillväxten i världen och den snabba ökningen av efterfrågan på energi i tillväxtekonomierna innebär stora utmaningar med tanke på tillräcklig mängd naturresurser och energiförsörjning. Enligt beräkningar konsumerar människorna i världen för närvarande 25 % för mycket av jordens resurser än vad som är hållbart. Med dagens utveckling ökar underskottet ännu mer.

19 FORTUM HÅLLBARHETSRAPPORT 2010 VERKSAMHETSMILJÖ 15 En hållbar affärsmodell kan på lång sikt inte baseras på offentligt stöd. Mot utsläppsfri energiförsörjning Att förena världens växande energibehov med arbetet att begränsa klimatförändringen är en stor utmaning. Begränsningen av klimatförändringar och minskningen av koldioxidutsläpp samt bristen på naturresurser påverkar utvecklingen i hela energisektorn. Om den nuvarande trenden i världens energiproduktion och konsumtion fortsätter kommer förbrukningen att öka med mer än 1,5 gånger och koldioxidutsläppen med ännu mer fram till år Huvuddelen av den ökade efterfrågan kommer att tillgodoses genom fossila bränslen. Att begränsa jordens temperaturökning till 2 C i relation till förindustriell tid kräver att utsläppen minskas med så mycket som % fram till år Betydelsen av energikällor som är utsläppsfria eller har låga utsläppsnivåer och energieffektivisering kommer att öka i framtiden. Elsektorn har utarbetat sina egna visioner och planer för utsläppsfri elproduktion på global, europeisk och nationell nivå. Fortums framtidsvision för energiproduktion beskrivs på sidorna Fortums verksamhet är huvudsakligen baserad på koldioxidfri kärnkraft och vattenkraft samt stark kompetens inom energieffektiv kraftvärmeproduktion. Företagets forsknings- och utvecklingsarbete har starkt fokus på utvecklingen av framtida energilösningar och verksamheter. Fortum har en utmärkt plattform för att kunna erbjuda hållbara lösningar som bidrar till att minska utsläppen, öka den effektiva användningen av resurser och säkra tillgången på energi. Till Fortums styrkor hör också kompetens inom elhandel på konkurrensutsatta marknader. Strävan efter ett globalt pris på koldioxid Fortum anser att ett globalt pris och en marknad för koldioxidutsläpp är det mest effektiva sättet att styra kraftproduktionen i en mer hållbar riktning. Det mest troliga är att ett bindande internationellt klimatavtal inte kommer att vara på plats före 2012 och att varje land kommer att fortsätta med sin egen klimatpolitik och sina egna klimatmål. På klimatmötet i Cancun i Mexiko i november december 2010 gjordes framsteg i vissa frågor och konferensen fastställde att förhandlingarna ska fortsätta i FN:s regi. Viktiga frågor som till exempel mängden utsläppsminskningar och tidtabellen är fortfarande osäkra och siktet är nu inställt på nästa konferens som kommer att hållas i Sydafrika i slutet av Bindande klimatmål i EU Av Fortums marknadsområden genomför EU-området målmedvetet beslut om sin egen klimatpolitik. EU har fastställt bindande mål för utsläppsminskningar och utarbetat sin lagstiftning fram till år EU:s mål är att minska utsläppen av växthusgaser med 20 % mellan 1990 och Den nya Europeiska kommissionen inledde sin verksamhet i februari Kommissionen har nu ett generaldirektorat för både energi- och klimatåtgärder. I november presenterade kommissionen EU:s nya energistrategi vars mål är att se till att EU uppnår sina ambitiösa energi-, klimat- och ekonomiska mål före Den nya strategin anger huvuddragen i EU:s energipolitik för de kommande nio åren och betonar vikten av en väl fungerande inre marknad för att säkra en konkurrenskraftig, hållbar och tillförlitlig energiförsörjning för Europas företag och medborgare. Strategin omfattar initiativ som avser infrastruktur för energi, energieffektivitet, kärnkraft och smarta elnät. Kommissionen har också börjat förbereda en plan för övergången till ett utsläppssnålt samhälle före Fortum stödjer EU:s energistrategi och håller med om att en välfungerande, integrerad elmarknad är nödvändig för att uppnå målen för utsläppsminskningar och för att avsevärt förbättra energieffektiviteten. Den är också en förutsättning för nödvändiga investeringar i elproduktion och överföringskapacitet. Handeln med utsläppsrätter är den viktigaste mekanismen som styr EU:s klimatpolitik. Reglerna för nästa handelsperiod, , kommer att skilja sig mycket från de nuvarande reglerna. Mängden fria utsläppsrätter kommer att minska avsevärt och utsläppshandeln kommer att baseras på harmoniserade regler för hela EU. I framtiden behöver utsläppsrätter köpas för elproduktion genom auktioner eller från marknaden. Endast i vissa länder, exempelvis Polen och de baltiska länderna, görs särskilda undantag för att länderna ännu ska kunna erhålla fria utsläppsrätter för elproduktion under perioden Utsläppsrätter för värmeproduktion kommer att tilldelas enligt riktlinjer baserade på naturgas. Marknadsanpassad förnybar energi Att främja användningen av förnybara energikällor är ett centralt inslag i EU:s energi- och klimatpolitik. Medlemsländerna har presenterat sina nationella handlingsplaner för förnybar energi för att de ska uppnå de fastställda målen till Kommissionen har meddelat att den kommer att revidera direktivet om förnybar energi under Samtidigt kommer den även att utvärdera stödsystemet för förnybar energi. Marknadsbaserade mekanismer och harmoniserade stödsystem som till exempel certi kat är det mest kostnadseffektiva sättet att främja användningen av förnybara energiformer. Ett gemensamt nordiskt certi katsystem skulle leda till en kostnadsbesparing på upp till cirka 950 miljoner euro per år. Behållningen av ett EU-omfattande system jämfört med nationella stödsystem skulle vara så mycket som 17 miljarder euro per år. Av de nordiska länderna beslöt Sverige under 2010 att förlänga använd-

20 16 VERKSAMHETSMILJÖ FORTUM HÅLLBARHETSRAPPORT 2010 ningen av elcerti katsystem fram till Norge planerar att ansluta sig till det gemensamma systemet under Finlands stödsystem skiljer sig från de övriga nordiska länderna. I Finland antogs lagen om inmatarspriser, sk. feed-in system, år Enligt lagen kommer el producerad genom vindkraft, träbaserad biomassa eller biogas att subventioneras med inmatarspriser från och med Ett stödsystem för förnybar energi som är baserat på feed-in-tariffer används också i Polen och Baltikum. Ryssland använder sig av Kyotomekanismerna I Ryssland har ekonomiskt värde för utsläpp hittills skapats endast genom gemensamt genomförande (Joint Implementation JI). JI är en av de mekanismer som de nieras i Kyotoprotokollet för att minska utsläppen. De första JI-projekten godkändes i Ryssland i juli 2010, vilket resulterade i totalt 30 miljoner utsläppskrediter (emission reduction units ERU). Det andra godkännandet för JI-projekt ägde rum i slutet av 2010 då 18 projekt och cirka 28 miljoner ERU godkändes. Fortums projekt vid Tyumen CHP-1 och TGC-1:s vattenkraftprojekt i Nevsky godkändes som JI-projekt i det senare beslutet. Energieffektivitet i centrum Målet för EU:s energipolitik är att avsevärt förbättra energieffektiviteten. Planen är att i början av 2011 uppdatera kommissionens förslag till handlingsplan för energieffektivitet från De föreslagna åtgärderna omfattar bindande nationella mål och energieffektivitetscerti kat, så kallade vita certi kat. Syftet med certi katen är att stimulera energieffektiva åtgärder och de kommer att vara föremål för handel. Andra centrala komponenter i handlingsplanen är möjligheten att främja kraftvärmeproduktion, energieffektiva nät och smarta mätare. En energieffektivitetslag som trädde i kraft i slutet av 2009 i Ryssland inkluderar bestämmelser om bland annat energieffektivt byggande, byggnadsspeci ka förbrukningsmätare, energimärkning av hushållsapparater och energiserviceföretagens verksamhet (ESCO). Lagen förutsätter att företagen har energieffektiviseringsprogram om de vill ha statsbidrag för sina investeringar. Fokus på naturresurser och naturvärden Vid sidan av begränsning av klimatförändringar håller effektiv användning av de knappa naturresurserna och bevarandet av den naturliga biologiska mångfalden på att bli viktiga områden för hållbarhet. FN har utropat 2010 till det internationella året för biologisk mångfald. På ett möte om konventionen om biologisk mångfald godkändes en strategisk plan för globala alternativ för att upprätthålla den biologiska mångfalden till EU håller på att utarbeta föreskrifter om hållbar användning av bioenergi. I framtiden kan hållbarhetskriterierna för biomassa även gälla fasta träbaserade bränslen och annan biomassa som används i kraft- och värmeproduktion. Hållbarhetskriterier kommer att bli mycket viktiga i energiproduktionen om kriterierna de nierar viss slags bioenergi som en icke förnybar energikälla. Fortums direkta inverkan på biologisk mångfald är främst lokal och relaterad till användningen av mark- och vattenområden till exempel för vattenkraft eller elöverföring. Indirekta effekter uppstår genom anskaffning av biomassa, torv och andra bränslen. Strängare utsläppskrav för bränsleeldade kraftverk Den europeiska miljöregleringen är mycket omfattande och bestämmelserna förutsätter ständiga förbättringar i verksamheterna. I juli 2010 godkände EU direktivet om industriutsläpp (Industrial Emissions Directive IED). Direktivet skärper avsevärt miljöskyddskrav, särskilt utsläppsgränser för svaveldioxid, kväveoxid och partiklar, i alla produktionsanläggningar från och med Direktivet ställer också krav på användning av bästa tillgängliga teknik (Best Available Technology BAT) och mer exakt kontroll och rapportering av utsläppen. I framtiden kommer miljögränsvärden att vara baserade på utsläppsnivåer enligt BAT. Direktivet tillåter viss exibilitet i fråga om gamla anläggningar och anläggningar med begränsad verksamhet, vilket innebär förkortade drifttider men mindre stränga utsläppsgränser. Detta gör att produktionen i gamla anläggningar kan fortsätta till slutet av deras livslängd utan dyra investeringar. Direktivet innebär en skärpning av utsläppskraven för alla Fortums värmeverk. De mer exakta kostnadseffekterna av direktivet kommer att visa sig efter att anläggningsspeci ka tillståndsvillkor har de nierats. Kostnadseffekten beror också på hur exibiliteten tillämpas i nationell lagstiftning och på anläggningssnivå. Förnyad lagstiftning för vattenkraft Hållbar användning av vattenresurser och vattenmiljön regleras genom nationell och EU-lagstiftning. Implementeringen av EU:s ramdirektiv för vatten fortsatte i medlemsstaterna. Direktivet påverkar Fortums vattenkraftverksamhet i Sverige och Finland. Enligt direktivet måste alla europeiska vattenvägar uppnå en god ekologisk och kemisk status till år I mars 2010 rapporterade EU:s medlemsstater sina förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för sina avrinningsområden till kommissionen. Åtgärderna måste startas senast i december Majoriteten av de älvar och reglerade sjöar i området som påverkas av Fortums vattenkraftverk i Finland kommer att

Hållbarhetsrapport 2010

Hållbarhetsrapport 2010 MOT ETT NYTT ÅRTIONDE FORTUM HÅLLBARHETSRAPPORT 2010 Hållbarhetsrapport 2010 FORTUM I KORTHET 02 KONCERNSTRUKTUR 03 RAPPORTENS INNEHÅLL 04 VD HAR ORDET 06 HÅLLBAR UTVECKLING KÄRNAN I FORTUMS STRATEGI 08

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

Fortum Oyj. Börseftermiddag, Mariehamn Sophie Jolly, Vice President Investor Relations 15.5.2014

Fortum Oyj. Börseftermiddag, Mariehamn Sophie Jolly, Vice President Investor Relations 15.5.2014 Fortum Oyj Börseftermiddag, Mariehamn Sophie Jolly, Vice President Investor Relations 15.5.2014 Fortum har ca 130 000 aktieägare Ett energi- och kraftvärmeföretag i Norden, Ryssland, Polen och Baltikum

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Våra hållbarhetsmål. Hållbarhetsmålen godkändes av koncernledningen för Regional Unit (RU) Sweden i maj 2013 och gäller till december 2015.

Våra hållbarhetsmål. Hållbarhetsmålen godkändes av koncernledningen för Regional Unit (RU) Sweden i maj 2013 och gäller till december 2015. Våra hållbarhetsmål För att styra E.ONs hållbarhetsarbete i Norden har vi definierat elva hållbarhetsmål som täcker områdena Miljö, Medarbetare, Kunder och Leverantörer. en är baserade på vårt globala

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Bakgrundsinformation, metoder och antaganden för hållbarhetsinformation presenterad i Cybercoms årsredovisning. Kundundersökning, intervjuer

Bakgrundsinformation, metoder och antaganden för hållbarhetsinformation presenterad i Cybercoms årsredovisning. Kundundersökning, intervjuer Cybercom GRI-Bilaga Bakgrundsinformation, metoder och antaganden för hållbarhetsinformation presenterad i Cybercoms årsredovisning. Rapporteringen av Cybercoms hållbarhetsarbete följer sedan 2011 riktlinjerna

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON Nordic är en marknadsenhet inom energikoncernen E.ON E.ON Nordic i korthet - Affärsinriktning

Läs mer

Ägarinstruktion. för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt. Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014

Ägarinstruktion. för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt. Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014 1 Ägarinstruktion för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014 2 1. Inledning Ett kundstyrt bolag Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt, Skandia,

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

LKAB:S STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING 2013 2020

LKAB:S STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING 2013 2020 LKAB:S STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING 2013 2020 VÅR AMBITION LKAB skapar välstånd genom att vara ett av de mest innovativa och resurseffektiva gruvföretagen i världen. 2 AMBITIONEN INNEBÄR ATT: LKAB

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

OKQ8 och hållbar bilism

OKQ8 och hållbar bilism Hållbar bilism OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan från råvara till färdig produkt. Det är en förutsättning för att vi ska kunna garantera drivmedlens hållbarhetsprestanda.

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Solekonomi. Mot en solekonomi. Avancerad energiproduktion Energieffektiv produktion och/eller låga utsläpp

Solekonomi. Mot en solekonomi. Avancerad energiproduktion Energieffektiv produktion och/eller låga utsläpp Jens Bjöörn Mot en solekonomi Solekonomi Resurs-, och systemeffektivitet Hög Traditionell energiproduktion Ändliga resurser och hög miljöbelastning CHP Avancerad energiproduktion Energieffektiv produktion

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag Rädda vår planet 1. Utmaningen Idag står Europa inför utmaningen att åstadkomma hållbar utveckling: En utveckling som

Läs mer

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch-

Läs mer

På väg mot en solekonomi ett energisystem i förändring

På väg mot en solekonomi ett energisystem i förändring På väg mot en solekonomi ett energisystem i förändring Göran Hult / 2014-03-21 Fortum i korthet Nr 3 Nr 1 Nr 1 Nr 2 Elproduktion Värme Distribution Elförsäljning Storbritannien Elproduktion Värmeförsäljning

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

hållbar utveckling Energi för en ny generation

hållbar utveckling Energi för en ny generation hållbar utveckling Energi för en ny generation kontakt Fortum Abp Corporate Relations and Sustainability Ulla Rehell Vice President, Sustainability tfn +358 (0)10 45 29251 fax +358 (0)10 45 24781 e-post:

Läs mer

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad Page 1 Smarta nät möjliggör integreringen av förnybara energikällor Vindkraftens utveckling i Sverige, 1982-2011 Lillgrund, Öresund

Läs mer

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Roger Östberg Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ZERO10 23 nov. 2010 Energiutblick Den 15-17 mars 2011 håller Energimyndigheten en nordisk energikonferens

Läs mer

Fjärrvärme enklare, säkrare, renare

Fjärrvärme enklare, säkrare, renare Fjärrvärme enklare, säkrare, renare 1 Innehåll Så fungerar fjärrvärme Här finns Fortums fjärrvärme Kundnytta Ett långsiktigt klimatarbete Tjänstestrategi Energitjänster Vad vi gör nu och framåt Fjärrvärmen

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative.

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative. Uppförandekod Husqvarna Groups uppförandekod följer FNs Global Compacts principer kring mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och korruption riktade till företag. Husqvarna Group stödjer FN Global Compact

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Fingrid. Kraft med ansvar.

Fingrid. Kraft med ansvar. Fingrid. Kraft med ansvar. Fingrid i korthet Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2015 400 kv stamnät 220 kv stamnät 110 kv stamnät likströmsförbindelse andras nät Elektricitet är en oskiljaktig del av

Läs mer

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402 Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.

Läs mer

bestämmelser uppmuntra att de följer dessa affärsetiska bestämmelser.

bestämmelser uppmuntra att de följer dessa affärsetiska bestämmelser. SSABs affärsetiska bestämmelser SSAB-koncernens affärsetiska bestämmelser SSABs mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer baserade på respekt, ansvar och högklassighet med medarbetare,

Läs mer

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan 1 Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 Facket för Service och Kommunikation 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan

Läs mer

Energy [r]evolution - sammanfattning

Energy [r]evolution - sammanfattning Energy [r]evolution - sammanfattning Introduktion För att hålla den globala temperaturförändringen så långt som möjligt under 2 C (jämfört med 1990 års nivåer) och minska risken för allvarliga klimatförändringar

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Kvalitet & Arbetsmiljö Så här arbetar vi med kvalitet & arbetsmiljö Vi på Swea Energi och Qstar Oil har en grundfilosofi när det gäller att arbeta med

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Systemteknik

Basprogram 2008-2011 Systemteknik Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle!

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! t VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! VB Energi stödjer Ludvika/Fagersta i omställningen till en hållbar energianvändning Miljoner kronor VB Energigruppen - Investeringar 180,0 160,0 140,0

Läs mer

Reko fjärrvärme 2009 Fortum Värme

Reko fjärrvärme 2009 Fortum Värme Reko fjärrvärme 2009 Fortum Värme Vår energi gör livet bättre idag och för kommande generationer. Fortum Värme med dotterbolag producerar miljöanpassad fjärrvärme, fjärrkyla och el. Företaget har totalt

Läs mer

Maximera ert miljöansvar,

Maximera ert miljöansvar, Maximera ert miljöansvar, minimera er klimatbelastning! Var med och bidra till en hållbar utveckling genom att ta ert maximala miljöansvar! Ni kan vara trygga i att kommunicera resultatet då det bygger

Läs mer

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Elforskdagen 3 december 2013 Tomas Wall, Desiderate AB 1 Utbuds- och efterfrågekurva i Norden (normalår) CO2 kostnad 10-30 /ton CO 2 Rörlig prod.kostnad (exkl.

Läs mer

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Det Energipolitiske Udvalg EPU alm. del - Bilag 6 O 1 4 oktober 2004 Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet är eniga om en strategi

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft.

framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft. framtidens energikälla framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft.se Historik Vindpark Kil (8 MW) i Tanums

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag:

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag: ESSILORS PRINCIPER Var och en av oss delar Essilors ansvar och rykte i vårt yrkesliv. Så vi måste känna till och respektera de principer som gäller för alla. Det innebär att vi måste förstå och dela de

Läs mer

Version 2.0, 2013-09-24. Uppförandekod. (Code of Conduct)

Version 2.0, 2013-09-24. Uppförandekod. (Code of Conduct) Version 2.0, 2013-09-24 Uppförandekod (Code of Conduct) Uppförandekod Kalix Tele24 tillhandahåller telefonister till företag, myndigheter och organisationer inom ett mycket stort spektra av verksamheter.

Läs mer

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked Martin Johansson Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel Energidagarna i Oslo den 14 oktober Historik Elcertifikat infördes den

Läs mer

ENERGISEMINARIUM I GLAVA

ENERGISEMINARIUM I GLAVA www.svenskvattenkraft.se ENERGISEMINARIUM I GLAVA 2011-09-12 Svensk Vattenkraftförening Ideell, politiskt oberoende förening. Intresseförening för småskalig vattenkraft. Grundades 1980. 800 medlemmar.

Läs mer

Vattenfall Värme Uppsala

Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala - dagsläget Johan Siilakka, chef anläggningsutveckling - utveckling Anna Karlsson, miljöspecialist - varför biobränslen? - tidplaner och delaktighet 2013-03-02 Foto: Hans Karlsson

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030 Energiledarkonferensen 2009 Så här ser elproduktionen ut 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Faktorer som påverkar framtidens elproduktion Politiska styrmedel Kärnkraft Infasningen av all förnybar

Läs mer

Anna N. Stenströmer Miljö- och kvalitetskoordinator OKQ8

Anna N. Stenströmer Miljö- och kvalitetskoordinator OKQ8 Anna N. Stenströmer Miljö- och kvalitetskoordinator OKQ8 Agenda Vad vi förhåller oss till Strategi Hur följer vi upp och visar efterlevnad av krav i leverantörskedjan? Lärdomar och erfarenheter att ta

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Bolagsstyrningsrapport 2013

Bolagsstyrningsrapport 2013 Bolagsstyrningsrapport 2013 Elos AB är ett svenskt aktiebolag, vars B aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm AB Small Cap listan. Elos AB är sektorklassificerat som Health Care bolag. Elos bolagsstyrning

Läs mer

Miljövärdering av el

Miljövärdering av el Miljövärdering av el med fokus på utsläpp av koldioxid foto: vattenfall I allt fler sammanhang ställs krav på miljövärdering av den energi som konsumeras. Det gäller inte minst redovisning av utsläppen

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Koll på läget med hjälp av standarder

Koll på läget med hjälp av standarder Koll på läget med hjälp av standarder SIS Seminarium 23 april 2009 Lasse Kyläkorpi, Vattenfall AB Norden Vad är standarder? Standarder är dokumenterad kunskap från framstående aktörer inom industri, näringsliv

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct)

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct) Mekonomen Groups uppförandekod (Code of Conduct) 2014 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen Group som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder

Läs mer

SolEl som en del av det Smarta Elnätet och det Aktiva huset

SolEl som en del av det Smarta Elnätet och det Aktiva huset SolEl som en del av det Smarta Elnätet och det Aktiva huset SolEl-seminarium den 10 november 2010 Christer Bergerland, Manager R&D, Sweden - New Business Fortum Power & Heat, ESD 1 Organisationen för den

Läs mer

Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system

Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system CECILIA HÅKANSSON Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system Våren 2003 infördes gröna certifi kat med kvotplikt på den svenska elmarknaden. Huvudsyftet med styrmedlet är att främja elproduktionen

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Vår uppförandekod. (Code of Conduct)

Vår uppförandekod. (Code of Conduct) Vår uppförandekod (Code of Conduct) 2012 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder gentemot omvärlden

Läs mer

Boliden. Hållbar utveckling

Boliden. Hållbar utveckling Boliden Hållbar utveckling Metaller för det moderna samhället Metaller finns i stort sett överallt i våra liv. Faktum är att det i stort sett inte finns någon vara eller tjänst som inte innehåller metaller.

Läs mer

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken RÅVAROR Handla el via Handelsbanken Handla el via Handelsbanken Elmarknaden skiljer sig från många andra råvarumarknader i och med att el inte kan lagras. Den måste konsumeras samtidigt som den produceras

Läs mer

söversikt Årsöversikt Årsöver Årsöversikt Årsöversikt sikt Årsöversikt År t Å

söversikt Årsöversikt Årsöver Årsöversikt Årsöversikt sikt Årsöversikt År t Å 2010 söversikt Årsöversikt Årsöver Årsöversikt Årsöversikt sikt Årsöversikt År ersikt Årsöve rsövers t Å FORTUM ÅRSÖVERSIKT 2010 Årsöversikt 2010 FORTUM ÅR 2010 01 Fortum i korthet 02 Koncernstruktur 03

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING.

HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. KanEnergi erbjuder kompetent analys, ledning och rådgivning, med utgångspunkt i ekonomi, teknik, marknad och hållbar utveckling.

Läs mer

Lars Dahlgren. VD och koncernchef

Lars Dahlgren. VD och koncernchef Lars Dahlgren VD och koncernchef Summering av 2011 Ännu ett stabilt år med ökat fokus på att expandera verksamheten Ett starkt resultat - Jämförbar nettoomsättning* ökade med 8% i lokala valutor - Jämförbart

Läs mer

Våra affärsprinciper

Våra affärsprinciper Våra affärsprinciper Vår vision är att skapa hållbara energilösningar i världsklass. Vi vill kunna kombinera stark och uthållig tillväxt tillsammans med god lönsamhet. Genom detta skapar vi värdetillväxt

Läs mer

Bokslutsmeddelande 2009 (sammandrag)

Bokslutsmeddelande 2009 (sammandrag) Bokslutsmeddelande 2009 (sammandrag) Ahlstrom Abp, sammanfattning av BÖRSMEDDELANDE, 3.2.2010 kl. 12.10 Detta är en sammanfattning av bokslutsmeddelandet. Det fullständiga meddelandet för 2009 finns på

Läs mer

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europeiska rådet den 22 maj 2013 Nya villkor på den internationella energimarknaden Finanskrisens

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer