Inblicken. I det här numret... Gymnasieelever visar framfötterna. Att veta vilken väg man ska gå

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inblicken. www.fridagymnasiet.se. www.fridaskolorna.se. I det här numret... Gymnasieelever visar framfötterna. Att veta vilken väg man ska gå"

Transkript

1 Inblicken nummer 1/2012, årgång fjorton I det här numret... Nationella prov Varför finns de och hur känns de att göra? Gymnasieelever visar framfötterna Redovisning på högskolan, och i London Att veta vilken väg man ska gå Håkan Johansson om oundviklig utveckling Helena, Fridaskolornas SYV Om vem, vad, hur - och en unik position m.m.

2 De nationella proven Vad och varför - och hur Fridaskolan ser på dem De nationella proven Barnen säger sitt I den svenska skolan är det myndigheten Skolverket som ansvarar för utformningen av de nationella proven. Proven genomförs årligen i åk 3, 6 och 9 i grundskolan medan fördelningen i årskurser på gymnasieskolan beror på när man läser kurser och vilket gymnasieprogram man studerar. Skolverkets syfte med de nationella proven är i huvudsak att: Stödja en likvärdig och rättvis bedömning. Ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, huvudmannanivå och på nationell nivå. De kan också bidra till, enligt Skolverket: Att konkretisera kursplanerna och ämnesplanerna. En ökad måluppfyllelse för eleverna. Skolverkets ambition med de nationella proven är alltså tvådelad, dels att stödja bedömningen och att ge vägvisare om vilket innehåll som är relevant att behärska som elev. Vad som är viktigt i detta sammanhang att betona är att nationella prov är obligatoriska för läraren och skolan att använda. Detta betyder i praktiken att en enskild elev kan av olika skäl vara frånvarande vid ett provtillfälle. För en elev skall inte de nationella proven skilja sig från andra prov som ingår i undervisningen. Obligatorium för läraren och skolan gäller för proven i årskurs 3, 6 och 9 och vissa kursprov i gymnasieskolan. Det var lite pirit in för proven. vi jobba i. Ludde Moll I min klass är det mest en killgrej att vara kittlig. (Sagt av en flicka i tvåan) Tidningen Inblicken ges ut av Frida Utbildning AB med syfte att spegla verksamhet och aktuell debatt vid skolorna. Birgitta Arosenius är ansvarig utgivare. Anders Nord är redaktör. Redaktion Frida Utbildning AB, Box 225, Vänersborg. Samtligt material är skyddat av upphovsrätt tillhörande Frida Utbildning AB. Grundskolans nationella prov är fördelade på årskurserna som följer: Årskurs 3: Matematik, svenska och svenska som andraspråk Årskurs 6: Engelska, matematik samt svenska och svenska som andraspråk Årskurs 9: Engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk samt ett av ämnena biologi, fysik eller kemi. Skolverket fördelar ämnesproven i biologi/fysik/kemi. Gymnasieskolans nationella prov är fördelade i ämnena engelska, matematik och svenska med olika fördelning beroende på vilket program man läser. Fridaskolan - precis som alla andra skolhuvudmän - har skyldighet att använda och genomföra de nationella proven och deltar därför självklart i dem. Vi delar uppfattningen om att de kan bidra till en viss ökad likvärdighet avseende bedömning och underlag för analys. Vad Fridaskolorna, liksom majoriteten av skolsverige, ställer sig undrande till är om denna kraftiga ökning av antal nationella prov i grundskolan verkligen leder till en ökad måluppfyllelse för eleverna? Eller med andra ord - får eleverna bättre betyg när vi mäter fler resultat på nationella prov? Tyvärr är det så att denna ökning av mätning i sin förlängning faktiskt ligger till hinder för ett ökat lärande för våra elever. I nästa nummer av Inblicken berättar Oscar Öqvist om hur ett ökat mätande i förlängningen kan vara ett hinder för elevers lärande. / Tomas Borgvall, Utvecklingschef Min uppfattning är att ett nationellt prov bekräftar en elevs sammanlagda lärotid. Under dessa veckor skapas det en trevlig stämning, både bland lärare och elever. Det låter kanske konstigt, men jag tycker att miljön under de här veckorna påminner om en stor audition. Läraren blir en coach som gång på gång försöker pusha eleverna till att tro på sig själva. På något sätt blir det också bekräftelse för läraren om eleven gör bra ifrån sig. Enligt mitt sätt att se det, skapas det under dessa veckor en sammansatt vilja mellan lärare och elever, det blir ett starkt band mellan oss. Ett lugn och också ett tankesätt som ingen elev tidigare haft. Vi umgås med läraren på ett lärande plan men också mer vänskapligt. Jag som elev vill bevisa för läraren och även för mig själv vad jag egentligen kan. Man kan säga att nationella proven är en snabbresumé av alla års lärande. Avslutningsvis skulle jag bara vilja säga att kommande nior aldrig behöver oroa sig för proven. Jag vet själv hur stressigt och panikartat allting blev i slutändan, men det är klart, en orolig själ är en levande själ! KarlAlex Nordberg, åk 9, Fridaskolan Trollhättan Det gick bra att skriva proven. Det var ganska lätt och roligt. Det var ganska pirrigt att göra det. Lite läskigt också. Det gick ganska bra tycker jag. Det var inte så mycket som var svårt. Proven handlade om matte o svenska. I matten så var det t.e.x 5x3. I svenskan så var det lite läsförståelse. Jakob Jansson, åk 3, Fridaskolan Mölnlycke Nationella proven var ganska svårt. Vi har haft både svenska och matte prov. I svenskan har vi skrivit faktatexter. Och i matten har vi ställt upp tal. Det var roligt. Måns Roos, åk 3, Fridaskolan Mölnlycke 2 3

3 If you don t know where you re going any road will take you there Jasmine & Hannes om IKT Höll seminarium i London Rubriken är ett citat hämtad från Alice i Underlandet (Alice's Adventures in Wonderland, Lewis Caroll). Den syftar i det här sammanhanget på den brist på riktning som för närvarande råder i Sverige när det gäller IKT (Informations- och KommunikationsTeknologi). Alice i Underlandet handlar för övrigt om en sjuårig flicka som har det ganska tråkigt när en kanin (IKT?) plötsligt dyker upp. Kaninen ger sig av och Alice följer efter (eller till och med trillar ner i ett kaninhål - ett IKT-hål...?) och därefter förändras allt för Alice - ingenting blir mer sig likt. Hur tänker de som ska styra vår framtid? Vår utbildningsminister uttalade sig nyligen på följande sätt om en kommuns satsning på IKT, när han fick reda på att man hade satsat på läsplattor för att eleverna såväl skulle få tillgång till fler böcker att läsa, som bättre möjligheter att kunna lära sig skriva: Man måste lära sig skriva för hand i skolan, det går inte att upphöra med det. Man kan inte säga att bara för att det är svårare att skriva med penna så ska man sluta med det. Jag blir rätt sorgsen när jag läser att man tänker så. (DN 2/2-12) I sitt uttalande påstår också utbildningsministern bland annat att eleverna behöver lära sig att läsa långa texter och böcker - hur det nu kan tänkas stå i motsats till om man läser en bok på en läsplatta eller om man gör det i en inbunden, traditionell bok - eller om man för den delen lär sig skriva med hjälp av modern teknik eller med en vanlig penna. Om utbildningsministern blev sorgsen över att en kommun satsar på att få eleverna med sig på en bildningsresa så är sannolikt Sverige illa ute! Liknande saker har hänt tidigare Den rädsla som utbildningsministern uttrycker är klassisk när man står inför förändringar som gör att det är svårt att överblicka framtiden. I en av Platons dialoger uttrycker en tvivlare farhågor för att konsten att läsa och skriva (den tidens IKT-revolution - en övergångstid mellan muntlig komposition - tradering och en skriftspråksburen kultur) skulle leda till nedgång i förmågan att memorera och recitera berättelser och skaldestycken. Tvivlaren fick förmodligen rätt. Förmågan memorera och recitera enskilda berättelser har säkerligen minskat - men å andra sidan är den mängd information som kan genomföras genom skrivning och läsning av en helt annan magnitud och av oerhört mycket bättre kvalitet än den som kunde memoreras. Varje år arrangeras en stor internationell mässa i London kring skola och IKT under namnet BETT (the British Educational and Technology Show). I anslutning till mässan anordnas olika seminarier där bland andra Jasmine Börlin och Hannes Lagerroth från Fridagymnasiet berättade om hur Fridaskolorna ser på och använder IKT. Hannes: Frågar man folk att tänka kring ordet utbildning så är det ofta väldigt traditionella bilder som kommer upp. Det är de klassiska salarna. De klassiska bänkarna. Den klassiska katedern. Den klassiska whiteboarden, och den klassiska typen av undervisning. Den här bilden har egentligen inte förändrats stort genom historien. Under den moderna tiden är det egentligen få saker som ser likadana ut som innan den digitala revolutionen. På 50 talet skulle man inte bara klara sig utan excel och powerpoint, utan till och med utan en dator över huvud taget. Om man frågar samma fråga, att man ska föreställa sig ordet kontor i huvudet, så fylls bilden förmodligen av flera digitala hjälpmedel. Det är idag självklart att en dator hjälper dig utföra dina arbetsuppgifter, att få jobb är utan en. Det går inte att vara varken snickare eller rörmokare år 2012 utan att ha tillgång och kunskap kring en dator. Varför denna mentala diskrepans mellan de två? Speciellt eftersom det i grund och botten är samma sak, endast i olika årsgrupper. Det blir ännu mer paradoxalt när det faktiskt är de unga i samhället som idag associeras till att kunna digital teknik. De är de som har växt upp med det. Så att än en gång tänka kring ordet utbildning, men istället för att tänka blackboards bakom en kateder och allt som hör till, istället föreställa sig en mässhall med tusentals besökare och utställare, med ipads, laptops, läroplattformer, smartboards och alla möjliga olika potentiella verktyg för en skola i framtiden. Wall Street kanske överskattade IT-potentialen, men det är ingen fråga om att den finns där. Bara att tänka sig ett liv utan Facebook, Twitter och liknande är omöjligt för många numera. Frågan är då var detta kommer vara om ytterligare 10 år, och självklart måste skolan vara med på detta. Vi lever idag i en liknande brytningstid vad gäller IKT kontra analoga medier Vi lever idag i en liknande brytningstid vad gäller IKT kontra analoga medier. Vissa förmågor (till exempel vacker skrivstil) kommer säkerligen att minska, men förmågan att hantera information och att genom reflektion kunna skapa djupare kunskap kommer att öka mångfalt. Det finns idag förhoppningsvis ingen (?) som vill skrota de möjligheter som IKT ger professionella pedagoger. Så jag tänker att vi kan vila lugnt - självklart ska vi vårda vårt kulturarv och då och då återvända till forntiden i våra tankar, men vi måste leva och verka i samtiden. En eller annan orolig människa i regeringen förändrar inte detta faktum. / Håkan Johansson, Koncernchef Kontor och utbildning. 1-1 Diskrepansen är tydlig, och än en gång ligger skolan efter. Frågan har dock börjat röra sig ifrån hårdvara, och istället är nästa steg mjukvara. Facebook har tagit världen med storm, med hundratals miljoner av användare. Folk gillar uppenbarligen det här, men varför har vi inte något liknande för skolan? Varför har vi inte en social integration av vårt lärande? Varför har vi inte en strömlinjeformad plattform? Varför har vi inte en integrerad plattform? John Hattie snackade om hur kollaborativt lärarande - formativ bedömning - och hur viktigt det är i undervisningen, men än så länge har detta bara sätt sin digitala integration i själva ordbehandlaren. Oavsett mjukvara eller hårdvara. ipad eller MacBook, Facebook eller Google, så är det mest intressanta med digital teknik än så länge dess fortsatta stora potential. Min resa till London har varit intressant i den aspekt att man har fått en ögonöppnande bild på vad som faktiskt kan vara en del av den här potentialen. forts. nästa sida 4 5

4 forts. från föregående sida De tråkiga resterande delarna blir väl då snarare att faktiskt ta ner sig lite på marken istället och se vad som är genomförbart. Men mycket är faktiskt genomförbart, och det är där som det roliga kommer med. För essensen i det hela ligger ju i att faktiskt arbeta för att utbildningen går framåt. Att vi skapar mer motiverade, engagerade och välutbildade studenter. I min gamla skola var alltid det inofficiella mottot att om det fungerat i 50 år så kommer det nog fungera igen. För så fungerar ju resten av världen. Under läsåret har Fridagymnasiet haft ett utbyte av elever och lärare från Venlo, Nederländerna. Projektet heter Youth Culture and Human Rights. Under nästa läsår fortsätter vårt internationella samarbete med deltagare från Nederländerna, Polen, Slovakien, Österrike och Kroatien och Slovenien. Mer om detta berättas det i nästa nummer av Inblicken. Här är en hälsning från två nöjda besökare som under en veckas tid i maj bodde i värdfamiljer. Groeten uit Nederland! Uit Lisa & Anouk Jasmine: När vi skulle fara till London hade jag inte några förväntningar alls och jag var inte ens nervös över att jag skulle hålla i en del av ett seminarium. Hela gänget som var med var väldigt glada och nyfikna på vad som skulle hända där och det smittade av sig. Det var först framme på hotellet som jag kunde tänka mig hur det skulle bli och det var positivt överraskande! Väldigt bra lokaler att hålla seminarier i och väldigt bra ordnat med föreläsningar och andra aktiviteter som vi skulle vara med på. När vi var i London skulle vi hålla varsin del av ett seminarium som jag hade övat på väldigt mycket innan. När jag skulle börja göra min del fick jag instruktioner om att jag skulle prata om elevperspektiv på hur man kan göra motiverande uppgifter i skolan som också har med datorn att göra. Motivation - något som är bland det viktigaste för att man ska kunna göra riktigt bra ifrån sig i skolan, tycker jag! Det bara dök upp massor av idéer på arbeten jag gjort som jag tyckte varit väldig motiverande men till slut fick jag begränsa mig till endast två av mina tankar, för annars hade jag aldrig hunnit med tidsmässigt då vi hade ett mycket pressat tidsschema. De idéerna som jag till slut valde att prata om på seminariet handlade om min blogg i projektarbetet och sedan visade jag hur man kan göra laborationer på datorn. Att jag valde att prata bloggen är för att det är ett så himla bra verktyg i skolarbeten vilket gör den motiverande att arbeta med, det finns så många alternativ i en blogg att den går att använda till nästan vad som helst. Sen hade vi ju det här med att laborera på datorn som jag tycker är väldigt kul. Man har alltid alla grejer som behövs till laborationen eftersom de finns i datorn och det går att göra lite mer komplicerade labbar som man kanske inte hade kunnat utföra i skolan vilket är extra spännande. Det var väldigt kul att jag fick delge mig av mina tankar för efteråt kändes det mycket uppskattat och berikande för de som lyssnade, det var jätteroligt att se! Jag träffade många nya människor i London och mitt största intryck av dem var att många är väldigt intresserade av att få mer elevperspektiv på just detta med hur man ska göra skolan roligare, vilka faktorer som gör det motiverande och kul att studera. BETT-mässan som vi besökte en av dagarna var så stor att det var svårt att ta in allt och allt hörde inte till vår målgrupp. Men det som jag blev intresserad av var några av läroplattformarna vi fick se och även hur man kan använda spelkonsoler i skolan, det tycker jag lät väldigt kul. Hi there! My name is Lisa and I'm from the Netherlands. I'm here with some classmates for an exchange. In September last year, some Swedish people came to our school in Venlo. Now we are here to visit Fridagymnasiet. While we're staying here, we are going to do some activites like Swedish sports, games and citytrips. During our stay here in Vänersborg, we are staying at host families. I'm staying at Fanny's place with my friend Emma. Fanny is very kind and hospitable. She lives in a very nice house! Something we noticed about Sweden is that it is a very spacious country where everybody lives a long distance from each other. Because of that you must do anything with the bus or train and that takes a while. Advantage of this country: There is a lot of nature and because of that we've seen a moose! Then I want to thank everyone who has made this exchange possible. It is and will be a very exciting experience. You are all very nice people and I've had a lovely time here in Sweden. I especially want to thank Fanny for her hospitality and for the good care. Maybe we'll see each other again! Bye bye from Lisa Hi, I'm Anouk and I'm a Dutch student from Venlo, the place you have visited in September. It's really exciting to be here and see you again. It's nice to see the differences between Holland and Sweden, because I thought that there wouldn't be any difference but that was a huge mistake! You have so much space here and in Holland everything is close to each other. The people are also very different, Dutch persons live more with the time and you are much cooler in that way. I really like the coloured houses, in the Netherlands it is almost the same everywhere. We knew when we came here that you are very proud of your nature and now we can understand why that is! You are very hospitable, my friend Jacqueline and I stayed with Ellen and her family and it's really exciting. It's very nice to get to know your culture in this way. I really like the food you have in Sweden. I really want to thank all of you, especially Ellen and her family for the good care and showing us a way in your Swedish life. A lot of love, Anouk Min slutsats efter att ha varit med en vecka i London är att detta är något som alla elever borde få uppleva någon gång då man får ett mycket större perspektiv på hur skolan och lärarna arbetar för att vi elever ska få den bästa utbildningen som bara går, något man inte som elev annars tänker på. 6 7

5 På äventyr i Okazaki Fridadelegation på besök i Japan också berätta lite om det intryck vi fått av Japan än så länge. Dessutom uppträdde vi lite den kvällen. Vi sjöng Du ska inte tro det blir sommar, dansade och sjöng små grodorna där japanerna också fick vara med. Samuel höll tal på japanska. Dikten var skriven av Tomas Tranströmer och heter Två sanningar. Japanerna var imponerade och tyckte att det var kul. Alla var glada och det hände en massa saker den kvällen. Alla var väldigt tillmötesgående och miljön var bara fantastisk. Här kommer några minnesbilder som vi delegater flätat samman: Tisdagen var vi på sightseeing runt om i Okazaki. På morgonen fick vi hälsa på borgmästaren och kollade på ett tempel. Vi besökte en skola också. Där hade de ett bibliotek med svenska böcker som var översatta till japanska. Prinsessan Victoria hade besökt den skolan några år innan oss. Värdarna tog med oss till idrottshallen där det fanns en cirka 500 väntande elever. När vi hade satt oss ner så reste eleverna sig upp och började sjunga för oss. Därpå fick vi njuta av en musikal på japanska. Våra guider översatte så mycket som möjligt så att vi skulle hänga med. När vi skulle lämna hallen så samlade sig barnen runt oss som om vi vore världens största rockstjärnor. Det var helt otroligt! Vi använde ca minuter för att ta oss ut ur hallen. När vi skulle gå till bussen bildade ungarna en väg, som en allé, till bussen. Alla ville hälsa och skaka hand. Bussen tog oss sedan det till ett museum med japanska målningar från gamla goda tider. I området runt museet var det mycket vacker natur. Efter museibesöket så åt vi lunch. Vi hade också egna guider den dagen, tre stycken dessutom. Alla tre hade någon kontakt med någon av skolorna vi var på. Två av guiderna var amerikaner och en var australiensare. De var väldigt trevliga och informerade mycket om kulturen. Två av dem hade hamnat i Japan för kärlekens skull och den tredje hade släktingar i Japan. På kvällen åkte vi till Okazaki Castle. Där lärde vi oss lite om Japans historia, framförallt det som rör Okazaki och bygden runtomkring. Därefter åkte Patrik, Kodai, Fumyia, Daniel och några av Daniels klasskompisar ut för att bowla. I ärlighetens namn blev vi rätt rejält slagna av japanerna. Förlust med cirka hundra poäng om vi ska vara lite snälla mot oss själva. I förra numret av Inblicken kunde man läsa om hur Fridaskolan i Uddevalla hade fått vara värdar för ett utbyte med en japansk skola. I tidningen berättade elever och lärare om det japanska besöket i Sverige. Här är historien om det svenska besöket i Japan. Det ska bli grymt kul att träffa dessa nya människor. De lever i en helt annan kultur med andra seder och andra traditioner, tänkte Patrik. På grund av dimma tvingades vi övernatta i Frankfurt på vår väg till Okazaki. Tiden var inne att besöka vår japanska vänort. Det var japanernas tur att vara värdar. Den 23 oktober 2011 landade vi, sex elever, en lärare och en rektor, på Nagoyas flygplats i Japan. Efter 45 minuters resa med minibuss, blev vi varmt mottagna av våra japanska utbytesvänner och deras familjer. Därifrån åkte vi elever hem till Yukino, Emilias värd, där vi bjöds på pizza och sushi. Vi fick pröva japanska traditionella dräkter och så sköt vi upp raketer. Här nedan ska vi försöka ta med er på vår resa via våra minnesbilder. Först ut är Patrik: Dagen efter var vi alla i skolan och där fick vi framföra ett tal inför hela skolan. Visst var det nervöst, men det gick bra. Efter skoltid, på min skola, var det en så kallad klassfest som skolan arrangerade. De spelade japansk basket. Senare den dagen var vi alla, den svenska delegationen, de japanska värdarna med familjer och stadens skolledning, på en välkomstfest där vi svenskar gjorde våra svenska uppträdanden. Nästa inblick är ur Daniels perspektiv: Här ska ni få följa med under min första skoldag. Dagen började tidigt, redan klockan sex för mig. På vägen till skolan såg man flera elever som tillhörde skolan. Väl på skolan var man en kändis. Alla ville hälsa och prata med mig, alla var glada också. Det fanns ingen negativ energi. Det kan så klart bero på att jag var en elev från ett annat land där. Men om man jämför med en svensk skola var det fantastiskt. Min värd, Fumiya, tog med mig till idrottssalen. Där höll rektorn tal och sedan fick jag hålla ett tal för skolan. Av reaktionerna så verkade det som om de förstod och att talet var uppskattat. På onsdagen besökte vi skolan igen. Det var den näst sista gången vi var på skolan. Det var lite tråkigt, men man glömde snabbt bort den tanken. Värdarna tog med oss i allt som hände. Den dagen kom Lisa och Olof till skolan som Daniel var på. Då sjöng några av eleverna den svenska nationalsången. De sjöng även We are the world och Daniel fick vara med. Fumiya berättade att de sjöng den för att vi också hade sjungit den. Lisa och Olof blev behandlade som om de vore kungliga. De japanska eleverna bildade en mänsklig väg för Daniel och all stod upp. Det var otroligt att få uppleva den respekt de visade oss. På torsdagen var vi i en stor park med berg- och dalbanor etc. Det var väldigt kul. Vi fick åka väldigt många olika saker men den bästa var Steel Dragon, den gick i 153 km i timmen ett litet tag. 93 meter rakt ner. Det är en känsla man aldrig glömmer. Det var riktigt kul den dagen, Alla såg ut att ha det bra. Alla skrattade och var glada. Det var en sådan speciell känsla som vi aldrig kommer glömma. Denna upplevelse och de andra minnena sitter djupt rotade och är ingen tung börda att bära. De utgör erfarenheter som rustar oss inför framtiden. Sen fick vi åka tillbaka till våra skolor för att säga hej då. På fredagen åkte vi hem igen. Resan var lång och vi längtade mycket efter de där hemma men även tillbaka till våra nya vänner. Därefter väntade social studies samt engelska. På kvällen var det en välkomstceremoni på stadens finaste hotel. De hade dukat upp en stor buffé med spaghetti, fisk och räkor mm. På alla borden stod det en stor träbricka med sushi. Alla sex japanska elever samt vi svenska elever fick hålla ett kort tal om oss själva. Vi svenska elever skulle / Elin Lindblad, Patrik Stigebrandt, Daniel Hjortland och Olof Nordell, Fridaskolan Uddevalla 8 9

6 Att vara gäst i det obekanta Om ett vis att förbereda resan till Högskolan Syftet med gymnasieskolan uttrycks i skollagen enligt följande: Gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper. (15 kap, 2 paragrafen 1och 2 stycket skollagen 2010:800) Man kan se på syftet med många olika typer av glasögon. En ingång som jag tycker känns konstruktivt är att se detta som önskemål om att överbrygga de glapp som emellanåt kan uppstå mellan faser och situationer under skoltiden, eller ja, för den delen, under hela livet. Det som fokuseras på här är att vi som gymnasieskola med högskoleförberedande program ska minska glappet mellan gymnasieskola och högskola och universitet, vi ska hjälpa eleverna att utvecklas (och själva uppmärksamma utvecklingen) och tro på sig själva och sin förmåga, såväl individuellt som tillsammans med andra. Denna idé syns i Fridaskolornas tågluffarmetafor; att eleven genom att utmanas och tro på sin egen förmåga tar sig vidare från en tågperrong/fas till nästa spännande resmål. Med skollagen och tågluffaridén i åtanke kändes det som en god idé, tyckte vi, att utmana eleverna (och i ännu högre grad högskolan) att redovisa sitt kunskapsområde på högskolan i Trollhättan. Vi bjöd in lärarstudenter, programansvariga på högskolan, föräldrar och informerade om att föreläsningssalsdörren stod öppen för andra intresserade så att redovisningssituationen blev mer autentisk än vad den hade varit i våra egna lokaler på Fridagymnasiet. Efter redovisningen satte vi lärare oss tillsammans med programansvarig på högskolan för att utvärdera samarbetet och kom fram till att våra elever kommer att vara väldigt väl förberedda för fortsatta studier. En positiv följd av redovisningen var att vi och programanasvarig på lärarutbildningen bestämde oss för fortsatt samarbete och utbyte mellan gymnasiet och högskolan. Vi upplever att vi genom att förflytta redovisningen till en föreläsningssal på Högskolan Väst underlättade för våra elever att överbrygga klyftan mellan gymnasie och högskola, mellan skola och verklighet, men framför allt, och kanske viktigast av allt, att överbrygga klyftan mellan att vilja och att våga. För när man vågar att göra något man tycker känns läskigt och sedan kan vara stolt över vad man gjort - då synliggörs den egna utvecklingen och man tågluffar på riktigt. Man märker att man inte är fast i Hallsberg utan faktiskt är på väg till Berlin. / Jerker Sagfors, lärare Fridagymnasiet Eleverna på Fridagymnasiet startade under början av februari ett nytt kunskapsområde - ämnet var litteratur under romantiken. Det speciella med det här kunskapsområdet var att allt skulle redovisas på Högskolan Väst. Det var något som var nytt för de flesta eleverna, och var för många deras första inblick i en högskolas verksamhet. Under en vecka i februari så har vi, eleverna i årskurs två på Fridagymnasiet, arbetat med ett kunskapsområde som behandlade ämnet litteratur under romantiken. Arbetet skulle redovisas på ett, för mig, helt obeprövat sätt - på högskolan i tillsammans med klasskamrater, lärarstuderande och andra intresserade. Under dessa redovisningar på högskolan fick vi ta del av dikter av William Wordsworth, utdrag ur utvalda litterära verk, gestaltningar av scener ur Frankenstein och en diskussion kring samhället under romantiken som genomsyrade redovisningsgruppernas framföranden. Syftet med området var att bilda en uppfattning om samhället under romantiken, och hur samhälleliga faktorer har haft sin prägel på litterära verk i tiden, alltså hur kontexten har påverkat litteraturen. Arbetet planlades och utformades enligt elevernas egna tycke; för att bidra till att eleverna skall ta eget ansvar, bidra till en känsla av att man har kontroll över sitt egna arbete och så att eleven får chansen själv får lov att välja vad hen är intresserad av. Huvudsyftet med arbetet var dock att få redovisa på högskolan, och på så sätt bilda någon sorts brygga mellan gymnasiet och högskolan, och få eleverna att känna att det faktiskt inte är en så stor barriär mellan gymnasiestudier och högskolestudier. Detta samarbete mellan högskola och gymnasieskola är någonting som var helt nytt för mig; och jag har aldrig insett hur nyttigt det är för elever att få en inblick i hur det fungerar att studera på högre nivå. Vi på Fridagymnasiet läser studieförberedande linjer - det är alltså meningen att vi skall vara redo för högskolan när tiden är rätt; och vilket sätt är bättre förberedelse än att praktiskt pröva på livet som högskolestuderande? Dessutom bidrar det till att eleven får en känsla av att deras arbeten faktiskt spelar någon roll - att de inte bara rättas, läggs i någon mapp och sedan glöms bort. Det är ett sätt att lära sig nya saker på ett nytänkande sätt som ger förberedelse inför framtiden. Avslutningsvis så var det alltså en inblick i högskolans verksamhet som för mig var väldigt nyttig att ta del av. Det var kul att få känslan av att det verkligen var något seriöst man gjorde - och att det skulle redovisas för främmande människor. Jag tror att det är någonting som många skolor förbiser och missar. Det är en chans för eleverna att se hur en högskola fungerar, och missar man det så försummar man elevernas förberedelse inför vidareutbildning. / Filip Strandberg Hassellind, SP2 Fridagymnasiet i Vänersborg Att lära sig saker på ett nytänkande sätt som ger en förberedelse för framtiden

7 Vem är du och hur bestämde du dig för att bli just studie- och yrkesvägledare? Jag är född och uppvuxen i Lidköping. Mina föräldrar är från forna Jugoslavien så jag är vad man kallar andra generationens invandrare. Jag kände mig väldigt ensam under uppväxten då det inte fanns något nätverk av släktingar och bekanta runt mig som jag upplevde att mina klasskamrater i skolan hade. Jag kunde också märka en skillnad i samhällets kultur kontra den som fanns hemma hos mig. Det har nog gjort att jag brinner lite extra för de barn som inte hänger med i samma höga tempo som sina kamrater. Att jag i framtiden skulle jobba med ungdomar fanns nog inte på min karta förrän jag hamnade på Nils Ericsonsgymnasiet i Trollhättan -99 som skolassistent. Det roligaste jag visste var när eleverna kom till mig och frågade om olika saker som gällde deras utbildning eller om de hade tappat bort sitt busskort så att jag fick hjälpa dem att få ett nytt. Att jobba på kontor och administrera var inte det primära för mig. En omfördelning av arbetsuppgifter oss assistenter emellan var på gång och jag visste att min tid i kommunen inte skulle räcka för att få behålla tjänsten vid en omorganisation. Detta gjorde att jag fattade beslutet om att söka utbildningen till studie- och yrkesvägledare Efter introduktionen i Malmö och den första chocken lagt sig över att ha hamnat i skolbänken igen efter 15 år så har jag inte ångrat en minut. Det här är det bästa jag någonsin investerat i för min egen skull. Somliga väntar länge på att hitta rätt i yrkesdjungeln. Någon studievägledare längs vägen såg jag förstås inte heller till. Hur gick det till när du hamnade på Fridaskolan? Intervju: Helena Gustafsson Fridaskolornas SYV (Studie- och yrkesvägledare) Om föregående uppslag handlar om ett smakprov på Högskolan, så berättas det i följande intervju om den spännande och utmanande vägen dit - via gymnasievalet och med hjälp av Helena, vår SYV. Efter min utbildning sökte jag ett vikariat i Uddevalla kommun som studie- och yrkesvägledare som jag också fick. En av rektorerna när jag började på Äsperödsskolan var Lisa Kullgren som en bit in på terminen skulle sluta och hade fått en ny tjänst som rektor på Fridaskolan i Uddevalla. Lisa ringde upp mig i november samma år och frågade om jag inte skulle söka tjänsten som SYV på Fridaskolorna som var ute. Jag hade sett den men tänkte att det var så lång tid tills mitt vikariat var slut i juni. De ville ju ha någon till första mars. Om Lisa som är rektor ringer och frågar mig om jag inte ska söka så måste jag förstås försöka. Sagt och gjort. Jag förstod redan vid intervjun som jag kallats till att det här var en tjänst utöver det vanliga som erbjuds en studie- och yrkesvägledare inom någon kommun, som var det jag hade erfarenhet ifrån. Chansen till att utveckla rollen och kunna påverka studie- och yrkesorienteringen på Fridaskolorna verkade mycket tilltalande för mig. Jag kände att jag verkligen ville ha den här tjänsten. Och kan man tänka sig, det var jag som fick jobbet. Hur ser syv-uppdraget ut? Vilken är din roll, och hur medverkar övrig personal på skolan? Då jag möter varje elev i samtal i 9:an får jag en uppfattning om hur eleverna tänker kring sin framtid och vad de har för kunskaper när det gäller arbetsmarknaden. Jag är övertygad om att om en elev har en målbild av ett yrke, om det så bara är för en kort tid innan de ändrar riktning, så kommer fler ha lättare att hitta studiemotivation i grundskolan. Det är den biten som är lättast att påverka i skolan och här måste vi hjälpas åt. Vägen till gymnasievalet i 9:an är en process som tar tid och som behöver formas på vägen. Jag är ute redan i åk 7 och informerar om gymnasiet för att de ska känna till det som är viktigast så tidigt som möjligt. Jag delger föräldrar gymnasieinformation från åk 8. För att eleverna ska kunna göra ett så bra val som möjligt just för dem, behöver de känna till omvärlden och alternativen och de är många. Genom att låta eleverna få större kunskap om arbetsmarknad och förutsättningar att klara den kan det vara ett sätt att undvika för många kompisval och att eleverna byter program vid skolstart på grund av att utbildningen inte motsvarade förväntningarna. Det här var den vanligaste orsaken till byte av program efter skolstart enligt min egen undersökning Eleverna behöver få tid på sig för att ta reda på så mycket som möjligt kring gymnasieprogrammen och de olika skolorna för att förväntningarna ska stämma överens med verkligheten. En gång per termin har jag SYV-uppdrag på skolornas personalkonferens som baseras på rektorers önskemål om innehåll. Det kan t ex vara att jag informerar personalen om uppdaterade regler och krav som de behöver känna till samt ger en samlad bild över statistik vad gäller elevernas programval för året eller över tid. SYV-uppdraget bland personalen kan ju handla om så mycket mer men detta kan vara huvudingrediensen för ett bra diskussionsunderlag. Det jag vet att personalen gör är t ex att en lärare i SO har rollspel på sina lektioner i 9:an. Klassen delas upp i tre delar, en som är arbetssökande, en som är arbetsgivare och ställer frågor samt en grupp elever som bedömer sina klasskamrater i de olika rollerna och sätter betyg med motivation på deras frågor och svar. Jag har varit med i arbetsgivarpanelen och ställt frågor till de arbetssökande som jag upplevt har varit oerhört roligt och intressant. På en annan skola har man delat ut SYV-läxa där eleven aktivt har fått leta efter intressanta yrken via föreslagna webbsidor. Man använder tidningen Framtidsvalet som skickas ut varje år där det också ingår förslag på handledning för lärarna till lektionerna. Lärarna har tillgång till en film gjord av Felix Herngren som handlar om arbetsvillkor. Alla elever erbjuds också omvärldsdagar då de är ute på prao. Dessutom har eleverna förstås sina kunskapsområden där det med jämna mellanrum under skoltiden finns SYV-inslag. Om du lyckas till 100% i ditt jobb, hur ser det ut då? Då har eleverna tillräckligt med kunskap om sig själva, utbildningsalternativen samt arbetsmarknaden för att den 15 maj efter omvalsperioden i 9:an känna att de valt helt rätt. Inga byten av program eller skola kommer då att ske efter den här perioden och eleven slutför gymnasieskolan med en gymnasieexamen/yrkesexamen. Oj, så enkelt det låter! Om vi tänker ur ett elevperspektiv: Vilka frågor brukar du ställa? Vad brukar eleverna själva fråga om? Om man ska känna sig säker i sitt gymnasieval, hur har man förberett sig då? När en elev kommer till mig brukar jag börja med att fråga om förväntningar inför vårt samtal. Om eleven inte har något speciellt att ta upp utgår jag från CV:n som eleven lämnat in och som går genom samtalet som en röd tråd att ställa frågor kring. En fråga som alltid finns med är om eleven vet vilket gymnasieprogram han/hon ska välja. Hur tycker du att en riktigt bra studie- och yrkesvägledare ska vara? Vara en god lyssnare. Ha lite fingertoppskänsla för vad eleven efterfrågar i samtalet. Vara empatisk och ha ett eklektiskt förhållningssätt som innebär att man formar sig efter elevens behov och har ett brett register av metoder och modeller att använda. Informera lagom mycket när det gäller skolornas egna utbildningar så att eleven inte kan säga: Ja, men du sade att... Det är viktigt att tänka på att skolornas personal själva får lova olika kurser och lösningar för de elever som frågar om det. Detta speciellt med tanke på att man hela tiden förändrar och ser över sin organisation. Att kunna coacha där det behövs och efterfrågas samt vara bra på hjälp till självhjälp. Om eleven inte har en aning tar jag fram min bibel och går igenom de gymnasieprogram som finns. Då brukar eleven hitta ett eller ett par tänkbara alternativ. Sedan följer en lång rad av frågor kring varför de ska välja just det programmet, om de har något yrke i sikte och hur de fick intresse för just det. Har de ett tilltänkt yrke i sikte som kräver eftergymnasiala studier tittar vi på det och vad som kan vara viktigt att få med sig från gymnasiet. Jag brukar också ställa frågor kring deras omvärldsdagar där de får nämna vad som varit roligast - minst intressant genom åren. Om eleven är intresserad av ett eller flera program brukar eleven vilja veta antagningspoängen och då tittar vi på den. Det händer också att jag frågar eleven om han/hon önskar förändra något/några betyg. forts. nästa sida

RESULTATRAPPORT LÄSÅRET 2013/14

RESULTATRAPPORT LÄSÅRET 2013/14 RESULTATRAPPORT LÄSÅRET 2013/14 Varmt tack för ert stöd! Hej partner! Jag vill börja med att tacka för ett fint samarbete, härligt engagemang och generöst stöd utan er ingen läxhjälp! Vi har ökat antalet

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Engelska åk 5 höstterminen 2013

Engelska åk 5 höstterminen 2013 gelska åk 5 höstterminen 2013 Under hösten kommer vi att jobba utifrån olika temaområden i engelska. Några områden handlar om länder, intressen och partyinbjudningar. Vi utgår från ett läromedel i engelska

Läs mer

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 1 av 11 2010-12-13 16:22 Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 15 1 Hur tycker du att målen för momentet har uppfyllts? Vi har väl uppfyllt de delarna bra. Jag tycker det känns

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström Frågeställningar Kan asylprocessen förstås som en integrationsprocess? Hur fungerar i sådana fall denna process? Skiljer sig asylprocessen

Läs mer

Opportunities aren t given, they re made

Opportunities aren t given, they re made GÖTEBORG Opportunities aren t given, they re made Rektorn har ordet Välkommen till Sjölins Gymnasium i Göteborg, en gymnasieskola där det händer mycket. Det kan vara rollspel, öppna redovisningar och

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

Informationsbrev oktober 2015

Informationsbrev oktober 2015 Informationsbrev oktober 2015 Hej alla föräldrar! Nu har terminen varit igång i några veckor och vi börjar lära känna varandra i de olika grupperna. Eftersom föräldramötet inte blev av så bifogar vi ett

Läs mer

Dokumentation lärträff BFL 19/2 2014

Dokumentation lärträff BFL 19/2 2014 Dokumentation lärträff BFL 19/2 2014 Grupp 1 Vi känner att vi implementerat no hands up och använder oss av det på en för oss lagom nivå. Vid varje nytt möte så går vi igenom föregående mötesinnehåll.

Läs mer

Skaparkraft ger resultat Kulturens Hus Luleå, 3 februari 2011

Skaparkraft ger resultat Kulturens Hus Luleå, 3 februari 2011 Skaparkraft ger resultat Kulturens Hus Luleå, 3 februari 2011 Åsa Gardelli Föreläsningens innehåll Hur jag har arbetat med mitt uppdrag Vad jag sett hittills resultat Hur kan man gå vidare? Lektor i pedagogik

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa

Läs mer

ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning

ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista syo-konsulent studie- och yrkesval studieinriktning gymnasium/gymnasieskola nationella program lokala inriktningar praktisk och teoretisk utbildning

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014

Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014 Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014 2015/2016 Välkommen till Område Löddesnäs Förskoleklass Område Löddesnäs består av förskola, förskoleklass, skola årskurs 1-6 och fritidshem. Alla

Läs mer

Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 09/10

Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 09/10 Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 9/ Grundskolor Ungdomsmottagningen Lönnen gör inför varje ny termin ett utskick till 19 grundskolor där vi erbjuder deras elever (i

Läs mer

SYV konferens. Stockholm 6 november 2015 Katharina Lindhe Rektor Mårtenskolan F-5

SYV konferens. Stockholm 6 november 2015 Katharina Lindhe Rektor Mårtenskolan F-5 SYV konferens Stockholm 6 november 2015 Katharina Lindhe Rektor Mårtenskolan F-5 Rektors uppdrag Varför anställa en syv på F-5 skola? Varför prioritera SYV/SSA? Attraktiv tjänst i ett 1-16 års perspektiv

Läs mer

Vad tycker du om skolan?

Vad tycker du om skolan? Vad tycker du om Fråga 1 Vilket år är Du född? År 19... Fråga 2 Går Du i grundskolan, gymnasieskolan eller går Du i Grundskolan Gymnasieskolan Går i skolan. Du behöver svara på fler frågor. Viktigt, skicka

Läs mer

2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation?

2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation? 1. Hur tycker du att det har varit att gå i sjuan som helhet? Gör ett omdöme som handlar om rolighetsgraden (hur kul det har varit) och ett omdöme som handlar om hur du upplever ditt lärande (hur mycket

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Utvärdering av projektet Flodagruppen Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Utvärdering 2012 - deltagare

Utvärdering 2012 - deltagare Utvärdering 12 - deltagare 145 deltagare Tycker du att det har varit kul att vara på kollo? (%) 1 8 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Det har varit kul för det är fina lokaler och bra utrustning.

Läs mer

TEAM. Manus presentationen

TEAM. Manus presentationen 4 TEAM Manus presentationen Nu är chansen är din! 1 Ni startar upp er verksamhet med 1.000 p. Det ger er först och främst rätt till att kvalificera ert företagande i Nu Skin. Dessutom får ni ett stort

Läs mer

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe.

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe. Måndag den 9 november 2009 Hej kära dagbok. Jag började min resa tidigt den här dagen. Redan klockan 5.30 blev jag hämtad av Birger och damerna. Birger körde oss så lugnt och säkert till Arlanda. På Arlanda

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Är jag redo för arbete?

Är jag redo för arbete? Är jag redo för arbete? En guide som skapats inom programmet Step by Step- ett ungdoms initiativ under Ung och Aktiv i Europa programmet Januari- September 2013 Vad innebär det att praktisera Jag lär mig

Läs mer

NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS. !Vi bjuder på fika och informerar om vårt möte och vem som kommer att bo hos vem.

NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS. !Vi bjuder på fika och informerar om vårt möte och vem som kommer att bo hos vem. av 5 1 NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS Vårt första nyhetsbrev Jag hoppas att ni alla vet vid detta laget vad era ungdomar håller på med här i skolan efter lektionstid. Annars är det kanske tid att ni

Läs mer

Grundskolan och fritidshem

Grundskolan och fritidshem Den svenska skolan för nyanlända För barn 7 15 år Grundskolan och fritidshem Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Fritidshem

Läs mer

Eventuella kommentarer: Under kursens gång har 4 studenter hoppat av utbildningen.

Eventuella kommentarer: Under kursens gång har 4 studenter hoppat av utbildningen. Kursrapport Bakgrundsinformation Kursens namn: Bild och lärande: Visuella kulturer och kommunikation Termin: 1 Ladokkod: BL202C Kursansvarig: Bjørn Wangen Antal registrerade studenter: 26 Antal studenter

Läs mer

ÖPPNA DITT HEM BLI VÄRDFAMILJ!

ÖPPNA DITT HEM BLI VÄRDFAMILJ! High School ansvar trygghet kvalitet sedan 1958 www.sts.se ÖPPNA DITT HEM BLI VÄRDFAMILJ! Att få ta emot en utbytesstudent innebär ett kulturellt utbyte på hemmaplan. Tänk att få prata ett annat språk

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

barnhemmet i muang mai tisdag 30 september - söndag 23 november, 2014

barnhemmet i muang mai tisdag 30 september - söndag 23 november, 2014 barnhemmet i muang mai tisdag 30 september - söndag 23 november, 2014 Oktober och nästan hela november har gått sedan sist och oj vad vi har hunnit med mycket! Barnen har fått sina mitterminsbetyg de har

Läs mer

1

1 www.supermamsen.com 1 Skolan ser: En elev som fungerar. Jobbar på. Har vänner. Det är inga problem i skolan! Hemmet ser: Ett barn som trotsar, inte orkar med Inte orkar träffa vänner... Inte orkar fritidsaktiviteter

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.

Läs mer

Veckobrev för Opalen 1 v 6-8

Veckobrev för Opalen 1 v 6-8 Veckobrev för Opalen 1 v 6-8!!! 12 februari 2015 Hej alla barn och föräldrar!!!! Äntligen har det kommit snö och det är underbart att se vilken aktivitet det blir ute på än gång. Eleverna leker, bygger

Läs mer

Vad tycker du om kursen som helhet? 1 - Mycket dålig 0 0% 2 1 2% 3 0 0% % 5 - Mycket bra 25 57%

Vad tycker du om kursen som helhet? 1 - Mycket dålig 0 0% 2 1 2% 3 0 0% % 5 - Mycket bra 25 57% 44 svar Sammanfattning Se hela svar Hur stor andel av undervisningen har du deltagit i? Ingen undervisning All undervisning 1 - Ingen undervisning 0 0% 2 0 0% 4 0 0% 5 1 2% 6 0 0% 7 3 7% 8 1 2% 9 20 45%

Läs mer

Rådslag om Vår Framtid

Rådslag om Vår Framtid Rådslag om Vår Framtid 27 maj 2013 Innehåll Rådslagets utformning...2 Anteckningar...3 Inkluderande förhållningssätt och kultur... 3 Öppna mötesplatser... 4 Sveriges Bästa Skola... 5 Bra Infrastruktur

Läs mer

STADSLEDNINGSKONTORET

STADSLEDNINGSKONTORET Sommarkollo 2012-Granliden Barnens ö SIDAN 1 Det fanns alltid någon ledare till hands som du kunde prata med om du behövde A. Aldrig 1 1,5 B. Sällan 0 0 C. Ibland 2 3 D. Oftast 17 25,4 E. Alltid 47 70,1

Läs mer

Lägerutvärdering VETTRA 2016

Lägerutvärdering VETTRA 2016 Lägerutvärdering VETTRA 2016 26 juni-4 augusti 2016 Utvärdering 7-dagars läger (läger 1,3 och 4), Vettra 2016 Förmågor: (Före och efter lägret, skalan 1-5 där 1=lägst, 5=högst) Tänka positivt Före 3,40

Läs mer

GEMENSAM ELEVENKÄT ÅK 9

GEMENSAM ELEVENKÄT ÅK 9 GEMENSAM ELEVENKÄT ÅK 9 Elevenkät databas ge29e1.sav HUR ÄR DET PÅ VÅR SKOLA? Skolor kan vara mycket olika. Du ska nu få tala om hur Du tycker att din skola är. Så här ska det gå till: Nedan följer några

Läs mer

VINBÄRSNYTT vecka 23 KALENDARIUM

VINBÄRSNYTT vecka 23 KALENDARIUM KALENDARIUM Datum för läsårets föräldraråd Dagar då skolan stänger 15:45 4/6 Tack för att ni respekterar tiden Vårterminens sista dag 12/6 Lov, studiedagar och planeringsdagar Planeringsdag 7/6 (hela skolan

Läs mer

Januari en månad av reflektion, eftertanke och planer framåt!

Januari en månad av reflektion, eftertanke och planer framåt! Januari en månad av reflektion, eftertanke och planer framåt! Tänk ändå vad fort ett verksamhetsår går och vad mycket som hänt på förskolan. Vi har haft två pedagoger iväg till Italien på fortbildning

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Barn och utbildning Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Ferlinskolan Gun Palmqvist rektor Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse... 2 1.1 Kunskaper....2 1.1.1 Måluppfyllelse...2

Läs mer

Utvärdering deltagare

Utvärdering deltagare Utvärdering deltagare 37 svar, 325 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 99 1 Ja Nej Varför, varför inte? - Det har varit lärorikt och kul att använda utrustningen och att skådespela. -

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

Försök låta bli att jämföra

Försök låta bli att jämföra Skoldags! Det är inte bara ditt barn som börjar skolan nu. Det gör du också som förälder. Du minns din egen skolstart, din lärare, hur motigt det var ibland men också ljusa minnen. Nu är det nya tider

Läs mer

Bilaga 2. 1. Har du använt projektet Träd och trä i din vardagliga undervisning? - Svar ja, fått en större kunskap kring natur.

Bilaga 2. 1. Har du använt projektet Träd och trä i din vardagliga undervisning? - Svar ja, fått en större kunskap kring natur. Lärarintervjuer Bilaga 2 DROTTNINGHÖG- nr 1 - Svar ja, fått en större kunskap kring natur. - Att vi jobbat med projektet har de varit positiva över. Men föräldrarna har inte fördjupat sig i att vi jobbar

Läs mer

5. Skill # 2 Inviting Prospects to Understand Your Product or Opportunity. Många posers och amatörer gör dessa fel i början när dom ska bjuda in

5. Skill # 2 Inviting Prospects to Understand Your Product or Opportunity. Många posers och amatörer gör dessa fel i början när dom ska bjuda in 5. Skill # 2 Inviting Prospects to Understand Your Product or Opportunity Många posers och amatörer gör dessa fel i början när dom ska bjuda in Jagar folk - bryr sig bara om att få en ny värvning - ifall

Läs mer

Organisationsbeskrivning

Organisationsbeskrivning Organisationsbeskrivning Organisation Organisationen kring Individuella programmet (IV) på Österlengymnasiet i Simrishamn består av en studie-och yrkesvägledare, en specialpedagog, fyra pedagoger och en

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

LÄRANDE I LERUM. hårt arbete lönar sig! lyckat eu-besök i lerum. hej där, göran careborg!

LÄRANDE I LERUM. hårt arbete lönar sig! lyckat eu-besök i lerum. hej där, göran careborg! LÄRANDE I LERUM FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA VUXENUTBILDNING K U LT U R S K O L A BIBLIOTEK K U LT U R O C H F R I T I D hårt arbete lönar sig! hej där, göran careborg! juni 2014 hårt arbete lönar

Läs mer

Förskolan Garnets pedagogiska grundsyn

Förskolan Garnets pedagogiska grundsyn Förskolan Garnets pedagogiska grundsyn Vår pedagogiska grundsyn går som en röd tråd genom vår verksamhet G emenskap A nsvar R eflektion N yfikenhet E mpati T illtro Gemenskap En förutsättning för barns

Läs mer

Välkommen till Vidåkersskolan

Välkommen till Vidåkersskolan Välkommen till Vidåkersskolan Vidåkersskolan Vidåkersskolan är kommunens enda högstadieskola åk 7-9. Det går ca 300 elever på skolan. Den ligger i ett vackert naturområde vid Vingåkersån och några minuters

Läs mer

Så bra är ditt gymnasieval

Så bra är ditt gymnasieval Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna

Läs mer

Hur tycker du skolan fungerar?

Hur tycker du skolan fungerar? Hur tycker du skolan fungerar? För att få veta mer om hur det fungerar i skolan vill vi ställa några frågor till dig som går i årskurs 9. Statistiska centralbyrån (SCB) och Göteborgs universitet genomför

Läs mer

Den magiska dörren. - ett romanprojekt

Den magiska dörren. - ett romanprojekt Den magiska dörren - ett romanprojekt Idé och lärarhandledning av Josef Sahlin 2011 Bakgrund! 3 Idé! 3 Rättigheter! 4 Syfte! 4 Arbetets gång! 4 Lektionsupplägg! 5 Framsida! 5 Kapitel 1 - Hej! 6 Kapitel

Läs mer

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola Rapport Grön Flagg Rönnens förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-24 08:18:54: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Ni har anpassade och engagerande aktiviteter

Läs mer

Reserapport efter utbytesstudier i Italien HT 2012 Lisa SSK

Reserapport efter utbytesstudier i Italien HT 2012 Lisa SSK Reserapport efter utbytesstudier i Italien HT 2012 Lisa SSK 1. Vilket program läser du på? Sjuksköterskeprogrammet på hälsouniversitetet, Linköpings universitet, campus Norrköping. 2. Vilket universitet,

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Namn: Anna Hellberg Resa: Terränghoppning Ashford Datum: 19-26 juli 2014

Namn: Anna Hellberg Resa: Terränghoppning Ashford Datum: 19-26 juli 2014 Namn: Anna Hellberg Resa: Terränghoppning Ashford Datum: 19-26 juli 2014 1. Hur blev du mottagen vid ankomsten?: mycket bra Kommentar mottagande: - Personligt välkomnande av Will, som sköter hotellet.

Läs mer

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Skolbesöksmanual Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Ungdomsgruppen i Helsingborg startades hösten 2010 och arbetar mycket med att besöka skolor och klasser för att väcka tankar om

Läs mer

#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant.

#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. #minlandsbygd Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. Så vacka bilder. Ha det bra idag. @psutherland6 Thanks Pat! Yes the sun was going down... Hahahaha. Gilla Kommentera Landsbygden lever på

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

barnhemmet i muang mai fredag 18 januari - söndag 10 februari

barnhemmet i muang mai fredag 18 januari - söndag 10 februari barnhemmet i muang mai fredag 18 januari - söndag 10 februari Nu när ni har det kallt hemma i Sverige blir det bara varmare och varmare här hos oss. Vi går emot den varmaste perioden och det känns verkligen.

Läs mer

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet? Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och

Läs mer

En lärarstudents äventyr på Island

En lärarstudents äventyr på Island En lärarstudents äventyr på Island Våren 2016 Sanne Hansen Grundlärarprogrammet, Mittuniversitetet 2014-2018 Min historia börjar med en helt vanlig innevecka för mig som distansstudent på grundlärarprogrammet.

Läs mer

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt Klienternas utmärkande tankar om kliniken Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt En av kärnpunkterna till att kunderna tar hjälp av er klinik är att kiropraktik kort och gott har hjälpt dem. Som ni

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Study visit in Wales

Study visit in Wales Study visit in Wales LIFELONG LEARNING Tove Heinonen Cardiff 8. maaliskuuta 2013 Mitt studiebesök i Cardiff var en upplevelse jag rekommenderar för alla som arbetar med utbildning på olika stadier. Besöket

Läs mer

UGGLEPOSTEN 2011:1 ANSVARIG UTGIVARE: DANIEL GAUSEL

UGGLEPOSTEN 2011:1 ANSVARIG UTGIVARE: DANIEL GAUSEL UGGLEPOSTEN 2011:1 ANSVARIG UTGIVARE: DANIEL GAUSEL Uggleposten Exklusivt 2* intervju i detta nummer År: 2011 Nummer: 1 I det här numret: I detta nummer hedrar vi vår kära Barbro Ljungholm som snart går

Läs mer

Generationsmöten Tillfälle för lärande? En undersökning av projektet Seniorer i skolan

Generationsmöten Tillfälle för lärande? En undersökning av projektet Seniorer i skolan Generationsmöten Tillfälle för lärande? En undersökning av projektet Seniorer i skolan Emma Olsson Ida Persson Samhällsvetarprogrammet för lärande, utveckling och kommunikation 2008-06-02 Inledning När

Läs mer

Mentalträning GUSK PA, säsongen 2012

Mentalträning GUSK PA, säsongen 2012 Innehållsförteckning Numero Uno - Att vara DÄR- NU och HÄR- NU... 2 Numero Doz - Hur jag matar min mentala mage med en ljudportion... 3 Numero TRES - Its inch by inch! That s all there is... 4 Mentalträning

Läs mer

Jag är 41 81 51 yngre än 10 år 10-13 år 14-17 år 18-20 år. Jag deltar i 167 12 musik bildverkstan musikal

Jag är 41 81 51 yngre än 10 år 10-13 år 14-17 år 18-20 år. Jag deltar i 167 12 musik bildverkstan musikal Elevenkät Våren 2012 Genomfördes under mars 2012 Antal svar: 186 Jag är 116 70 flicka pojke Jag är 41 81 51 yngre än 10 år 10-13 år 14-17 år 18-20 år 13 Jag deltar i 167 12 musik bildverkstan musikal 10

Läs mer

För att närma oss vår vision så har vi formulerat en mission eller en affärsidé. Det här är vårt erbjudande.

För att närma oss vår vision så har vi formulerat en mission eller en affärsidé. Det här är vårt erbjudande. Ebba Petterssons Privatskola Vad är det som gör att man väljer en skola egentligen? Läget, pedagogiken, lärarna eller kompisarna? Och vad är det som gör att man väljer Ebba Petterssons Privatskola? För

Läs mer

Bestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation.

Bestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation. Mål Få en enkel överblick över vad du behöver tänka på före och under din presentation. Fungera som praktiska verktyg. Fungera som en tydlig sammanfattning av de absolut viktigaste punkterna. Före presentationen

Läs mer

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars.

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Nu är jag på väg till Holland. Här står flygplanet som jag ska åka med till Schiphol i Amsterdam. Jag tycker att planet ser väldigt säkert ut. Sådär

Läs mer

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Hur tycker Du att föreläsningarna har varit under dagarna? Mycket värdefulla 21 Värdefulla 11 Mindre värdefulla 0 Värdelösa 0 Saknas ifyllt

Läs mer

Utvärdering efter deltagande i gruppvägledning vid Ungdomslotsen 2013-02-20

Utvärdering efter deltagande i gruppvägledning vid Ungdomslotsen 2013-02-20 Utvärdering efter deltagande i gruppvägledning vid Ungdomslotsen 2013-02-20 Antal Poäng 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 14/14 52/70 2. Jag har fått fler

Läs mer

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete Underlag för systematiskt kvalitetsarbete Enhet: Holken Ansvarig: Gunilla Cederholm LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål/Åtgärder/Resultat/Analys för läsåret 2012-13 Målen för detta läsår har handlat om årskalender,

Läs mer

HÄR OCH NU! Tina Persson Hälsoinspiratören

HÄR OCH NU! Tina Persson Hälsoinspiratören HÄR OCH NU! Tiden går fort, även om den under tiden kan gå väldigt långsamt. Det är mycket jag vill här i livet, men livet tar sån tid på sig. Fast jag vet att det är nog jag som behöver tiden för att

Läs mer

Utvärdering SFI, ht -13

Utvärdering SFI, ht -13 Utvärdering SFI, ht -13 Biblioteksbesöken 3% Ej svarat 3% 26% 68% Jag hoppas att gå till biblioteket en gång två veckor I think its important to come to library but maybe not every week I like because

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Lisa 36 år - Min jobbresa Uppsägningen Tidsaspekten Jobbsökarstrategier Bollplank och stöd från andra

Lisa 36 år - Min jobbresa Uppsägningen Tidsaspekten Jobbsökarstrategier Bollplank och stöd från andra Lisa 36 år - Min jobbresa Uppsägningen Att bli uppsagd är alltid jobbigt. Jag intalade mig länge att jag inte brydde mig, att jag ändå ville sluta. Trots det var det tufft när det väl blev uttalat. Känslan

Läs mer

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här:

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här: -Hörde du ljudet? -Var inte dum nu Tom sa Tobias! Klockan ringde. Rasten var slut, dom hade sv efter. När de kom in sa sura Margareta idag ska vi skriva en bok med åtta kapitel och du Tom får hemläxa.

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet

Naturvetenskapsprogrammet sprogrammet Inriktningar och samhälle PER BRAHEGYMNASIET Det är en cool miljö på PB med en trevlig stämning. Jag var på öppet hus och hade också hört mycket bra om skolan. Det var också en kompis som skulle

Läs mer