Att skapa en webbplats för olika kulturer.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att skapa en webbplats för olika kulturer."

Transkript

1 Institutionen för kultur och kommunikation Cathrine Gustavsson Att skapa en webbplats för olika kulturer. En studie gjord ur ett användargränssnittperspektiv. To create a website for different cultures. A study made from a user interface perspective. Medie- och kommunikationsvetenskap C-uppsats Datum/Termin: VT Handledare: Malin Sveningsson Examinator: Christer Clerwall Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax Information@kau.se

2 Abstract The Internet is global, and this makes it possible for companies to reach customers from all over the world. When a company has products that are available for anyone, anywhere in the world, you have to make certain adjustments and preparations to be able to give the service that is needed for this mix of different people and cultures. To ignore this can result in a loss of sales. When a multinational company wants to make a website, suitable for many different countries, there are cultural needs that you have to adjust the website to, for it to be usable to an international audience. This is what I have been studying in this paper. The purpose with this paper is to work as a help for others who want to make websites for multinational companies, but first of all it will result in a website for the multinational card company Pictura, who has given me the assignment to create their website. To be able to make this website I have studied the background of Pictura to find out what needs that are meant to be filled with this website. After a study of fundamental theories about cultural adjustments, I also found out that by adjusting yourself to other cultures, misunderstandings can be avoided and by doing this you also show respect to the target group. But as you make these adjustments you must not forget how important it is to have a template for the making of a company s website to maintain the graphical profile. If you neglect the graphical profile, the company may look unprofessional. Since Pictura doesn t have a template for this purpose, the website that I have created will work as a template for Picturas other companies in their creating of independent websites. I have also taken advice from different design rules that help you to make adjustments for other cultures when you re making a website. I have also used different design rules that exist today in making cultural adjustments on websites, and by analysing three other multinational companies websites I also found out that there are, because of various reasons, different degrees in how great the extent is in adjusting websites to different cultures. This, together with the theories that I ve studied, helps me to motivate the choices I ve made in the creating of the website, which I describe in the end of this paper. The website consists of a Swedish and an English version, where the English version is internationally adjusted to be used by Picturas customers all over the world. 2

3 Sammanfattning Internet är globalt och gör det möjligt för ett företag att nå kunder från andra länder. När ett företag har produkter som är tillgängliga för vem som helst, vart som helst i världen krävs det vissa förberedelser och anpassningar för att kunna ge service åt denna blandning av målgrupper och kulturer. Att ignorera detta kan resultera i att man går miste om en stor del av försäljningen. När ett multinationellt företag ska göra en webbplats riktad till många olika länder finns kulturella behov hos målgruppen som man måste anpassa sidan efter för att den ska bli internationellt användbar, vilket är det centrala ämnet i denna uppsats. Syftet med denna uppsats är dels att den ska fungera som hjälp för andra som vill utveckla webbplatser för multinationella företag, men i första hand resulterar den i en webbplats åt det multinationella kortföretaget Pictura, från vilka jag fått i uppdrag att skapa en webbplats. För att kunna skapa denna webbplats har jag för det första gått igenom en bakgrund om företaget Pictura för att ta reda på vilka behov som ska uppfyllas med webbplatsen. Efter att ha studerat olika grundläggande teorier angående kulturella anpassningar, kom jag också fram till att genom att anpassa sig till andra kulturer minskar man risken för missförstånd och visar också på så sätt hänsyn till den målgrupp man riktar sig till. I samband med att man anpassar sig till andra kulturer får man inte glömma bort hur vikigt det är att följa företagets grafiska profil. Om man struntar i detta kan företaget verka oprofessionellt och oseriöst. Därför är det viktigt att använda sig av en mall när man skapar webbplatsen. Eftersom inte detta finns idag ska denna webbplats fungera som en sådan mall, vilken Picturas systerbolag sedan ska använda sig av i deras produktioner av webbplatser. Därför tar jag även upp saker som systerbolagen bör tänka på i sitt skapande av självständiga webbplatser. Jag har också tagit hjälp av olika designregler som finns vid kulturella anpassningar av webbplatser och genom att undersöka tre andra multinationella företags webbplatser kom jag fram till att det finns olika grad för i hur stor omfattning man valt att anpassa sig till olika kulturer på grund av olika orsaker. Detta, tillsammans med de teorier jag studerat, tar jag hjälp av i motiveringen till varför jag gjort olika val i mitt skapande av webbplatsen, vilken jag beskriver som en slutsats i slutet av denna uppsats. Webbplatsen består av en svensk och engelsk version, där den engelska delen är internationellt anpassad för att kunna användas av Picturas kunder, dvs. återförsäljare, runt om i världen. 3

4 Innehållsförteckning Abstract... 1 Sammanfattning Inledning Syfte och frågeställning Disposition Bakgrund Om företaget Pictura Varför behövs en mall? Behovet av interkulturell anpassning för företag Vad är kultur? Teknologins inverkan på kultur Designregler och riktlinjer Globalisering av en webbplats Steg ett: Internationalisering Steg två: Lokalisering Lingvistiska element - ord, text och översättning Vilket eller vilka språk ska man använda sig av? Använd väldigt enkel engelska Håll fast vid den lokala användarens uttryck och kulturella kontexter Ge plats för översättning i gränssnittet och layouten Håll fast vid lokala format för siffror Rekommenderad navigering vid val av språk Kulturella element Bilder och symboler Färger Sekvens och funktionalitet Testning av produkten Metod Analys av webbplatser Vad kommer att undersökas? Struktur av webbplatsen Sidornas utformning Urval av webbplatser Metod för genomförandet av resultatet Avgränsning Resultat av webbplatsanalys IKEA: s webbplats ( Struktur av webbplatsen Sidornas utformning Västerländsk layout Layout i mellanöstern Layout i Asienländerna H&M: s webbplats ( Struktur av webbplatsen Sidornas utformning Ericssons webbplats ( Struktur av webbplatsen Sidornas utformning Slutsatser från analysen

5 5. Slutsats Innan skapandet av webbplatsen Målgruppens behov Målet med webbplatsen Att bestämma vilka språk som ska användas Beskrivning av den nya webbplatsen Struktur av webbplatsen Navigering vid språkval Språklistor Övrig struktur Webbplatsens utformning Global design Färger Bilder Teckensnitt Övriga anpassningar Diskussion Källförteckning Bilagor: BILAGA 1: IKEA:s språkvalssida...45 BILAGA 2: Västerländsk layout för IKEA...45 BILAGA 3: IKEA: s layout för mellanöstern...46 BILAGA 4: En av IKEA:s layouterna i Asien...46 BILAGA 5: H&M:s språklista...47 BILAGA 6: H&M:s indexsida...47 BILAGA 7: Ericssons globala sida...48 BILAGA 8: Ericssons språkvalssida...48 BILAGA 9: Global design...49 BILAGA 10: Lista över systerbolag och återförsäljare...49 BILAGA 11: Svensk version av produktsidan...50 BILAGA 12: Engelsk version av produktsidan...50 BILAGA 13: CD-rom skiva: Picturas webbplats 5

6 1. Inledning Internet gör det möjligt för företag att nå kunder över hela världen. Företag använder Internet av många orsaker. De använder det t.ex. för att kunna kommunicera både internt inom företaget och externt med kunder och andra företag. Eftersom Internet tar bort alla avstånd och gränser kan man snabbt kommunicera med varandra, vilket underlättar för företaget att globalisera sig och nå en större marknad och på det sättet bättre konkurrera med andra företag. En annan möjlighet med Internet är att ett företag kan ha sin marknadsföring och försäljning på en egen webbplats, vilken t.ex. tillåter produktkataloger i färg som kan uppdateras varje dag, istället för att trycka upp nya kataloger och skicka dem kors och tvärs. Internet minskar på så sätt kostnaderna för företagen (Ellsworth et. al, 1996). Eftersom Internet är globalt kan man få besökare från andra länder. Att ha produkter som är tillgängliga för vem som helst, vart som helst i världen kräver vissa förberedelser och anpassningar för att kunna ge service åt denna blandning av målgrupper. Att ignorera detta kan resultera i att man går miste om en stor del av försäljningen. För att en webbplats ska vara användbar måste man anpassa den för dess målgrupp och ta hänsyn till målgruppens behov. När ett multinationellt företag ska göra en webbplats riktad till många olika länder finns kulturella behov som man måste anpassa sidan efter för att den ska bli internationellt användbar. 1.1 Syfte och frågeställning Jag har fått i uppdrag av det multinationella kortföretaget Pictura att designa en webbplats som ska fungera som mall för utvecklandet av webbplatser för Picturas systerbolag. Denna webbplats ska samtidigt anpassas för Picturas målgrupp dvs. återförsäljare runt om i världen. Därför vill jag undersöka vilka kulturella skillnader som man måste ta hänsyn till när man ska göra webbplatser anpassade till andra länder? Hur gör man en webbplats där företaget inte förlorar sin enhetliga grafiska profil men samtidigt anpassas för ett annat land? Vilka anpassningar måste i så fall göras och hur mycket får man ändra från land till land utan att webbplatserna och webbsidorna blir för olika och den grafiska profilen går förlorad? Finns det några speciella aspekter man måste ta hänsyn till i just Picturas fall? 6

7 Hur gör multinationella företag idag på sina webbplatser för att kunna anpassa sig till olika kulturer? Har man gjort några anpassningar överhuvudtaget och hur omfattande är de i så fall? För att ta reda på detta kommer jag att analysera ett urval av tre svenska företags webbplatser. Syftet med denna uppsats är dels att den ska fungera som hjälp för andra som vill utveckla webbplatser för multinationella företag, men i första hand ska uppsatsen resultera i en webbplats åt Pictura, på både svenska och engelska, där den engelska delen ska vara internationellt anpassad. Denna webbplats ska som sagt fungera som en mall för Picturas systerbolag i deras produktioner av webbplatser. Därför kommer jag även att ta upp saker som systerbolagen bör tänka på i sitt skapande av självständiga webbplatser. Alltså blir den övergripande frågan för denna uppsats: Hur skapar man en mall för en webbplats vilken ska kunna anpassas till olika kulturer sett utifrån ett användargränssnittsperspektiv? 1.2 Disposition Denna uppsats kommer att börja med en bakgrund om företaget Pictura, samt grundläggande teorier och designregler inom det aktuella området. Detta, tillsammans med den efterföljande analysen av de tre olika webbplatserna, kommer att fungera som grund för det slutliga resultatet, dvs. den nya webbplatsen, vilket beskrivs i slutet av uppsatsen som en slutsats. 7

8 2. Bakgrund Detta kapitel innehåller en beskrivning om vad företaget Pictura gör och är för någonting, samt hur deras webbplats ser ut idag och vad tankarna är om den nya webbplatsen. Jag kommer också att förklara hur viktigt det är för ett företag att ha en mall för företagets webbplats och varför den måste anpassas till olika kulturer. När man ska anpassa en webbplats efter olika kulturer finns även en del designregler och riktlinjer som har tagits fram av diverse konsulter och liknande. Därför innehåller detta kapitel också en sammanställning av sådana regler och riktlinjer, vilket sedan ska ligga som grund för skapandet av det slutliga resultatet. 2.1 Om företaget Pictura Pictura, med huvudkontor i Karlstad, är Skandinaviens största kortföretag och har ett brett produktsortiment som idag består av gratulationskort, vykort, julkort, everydaykort, brevpapper, mm. Företaget grundades av Erik Arpi för 36 år sedan i Lund där han började med att sälja kort med trollmotiv. Efter detta gick man vidare till att sälja kort i alla varianter och har nu systerbolag och återförsäljare över hela världen. Återförsäljarna omfattar både dagligvaruhandeln och fackhandeln. Se tabell 2.1 nedan för lista över vilka länder Pictura samarbetar med. Tabell 2.1 Lista över i vilka länder Pictura har sina systerbolag och återförsäljare. Systerbolag Återförsäljare Norge England Danmark Färöarna Finland Italien Tyskland Japan Frankrike Portugal USA Slovenien Estland Nya Zeeland Lettland Australien Litauen Tjeckien Polen Som tabellen visar, har Pictura systerbolag och återförsäljare i sammanlagt 20 länder och tre kontinenter; Europa, Asien och Nordamerika. Man hoppas idag på att kunna öka försäljningen 8

9 genom att förbättra kontakten med de befintliga länderna och även genom att etablera sig i ytterligare fler länder. Ett steg i denna riktning är att ha en väl fungerande kommunikationskanal via en ny webbplats. 2.2 Varför behövs en mall? Pictura i Sverige och några av systerbolagen (Norge, Danmark och USA) har idag fristående webbplatser som de själva gjort. Webbplatsernas gränssnitt skiljer sig dock helt från varandra och det finns ingen enhetlighet i den grafiska profilen. De använder t.ex. olika färger, typsnitt och bilder. Inte ens logotypen ser likadan ut på någon av webbplatserna. Bo Bergström, författaren av boken Effektiv visuell kommunikation (2001), beskriver hur viktigt det är för ett företag att ha en enhetlig grafisk profil och varför en mall behövs för den grafiska profilen och för ett företags webbplats. Ett företag måste alltid uppträda tydligt, konsekvent och enhetligt i all kommunikation med omvärlden (Bergström, 2001). Denna samordning av kommunikationen kallas för företagsidentiteten och är ett resultat av den helhet företaget skapar utåt. Identiteten gagnar inte bara, på lång sikt, försäljning av varor och tjänster utan tryggar även, i ett ännu längre perspektiv, företagets överlevnad. Företagsidentiteten är summan av vad identitetsbärarna förmedlar. Två av dessa identitetsbärare är just logotypen och webbplatsen, vilka också är en del av den visuella identiteten (ibid, 2001). Den visuella identiteten är kanske den allra viktigaste av företagsidentitetens fyra delar; produktidentitet, miljöidentitet, individuell identitet och visuell identitet (ibid, 2001). Den innebär en översättning av företagets mål, visioner och centrala värden till ett visuellt språk. Om man missbrukar denna visuella identitet kan ett företag uppfattas som rörigt, slarvigt och oprofessionellt och kunderna väljer istället ett konkurrerande företag. Ett av de allvarligaste hoten mot den visuella identiteten är datorisering där tekniken tillåter att vem som helst på ett företag kan göra logotyper, annonser eller webbplatser, vilket försvårar en enhetlig och professionell framtoning (ibid, 2001). Ett bra exempel på väl genomförd och konsekvent visuell identitet är IKEA, vars webbplats jag kommer att analysera senare i detta kapitel. Detta förklarar varför det är så viktigt att följa den grafiska manualen där regler för ett företags visuella identitet samlas. En av de delarna som bör finnas i denna grafiska manual är 9

10 en mall för hur webbplatsen ska utformas (ibid, 2001). Det är något som Pictura inte har idag. Därför är min uppgift att skapa en mall för hur systerbolagen ska utforma sina webbplatser samtidigt som hänsyn måste tas till systerbolagens och återförsäljarnas kulturer. 2.3 Behovet av interkulturell anpassning för företag Pictura har i dagsläget inte heller tagit någon hänsyn till återförsäljare från andra kulturer genom att t.ex. erbjuda en version av sidan på målgruppens språk. Eftersom Picturas mål är att nå ut bättre till sina återförsäljare med hjälp av Internet bör man därför anpassa webbplatsen för respektive kultur som de riktar sig till. Wilbert O. Galitz, internationellt känd konsult och författare med många års erfarenhet av användargränssnittsdesign, beskriver på följande sätt varför denna anpassning är så viktig: Internetmarknaden för mjukvaror och webbplatser är global och korsar ändlösa kulturer och språkgränser, alla med egna konventioner, seder, krav och definitioner av vad som är acceptabelt. För att en mjukvara eller webbplats ska bli accepterad och använd måste texter och bilder reflektera de behov som finns för varje part i det världsomspännande samhället där produkten används. För att göra en produkt acceptabel måste man globalisera den så att den kan användas av vem som helst som vill använda den (Galitz, 2002). Många företag undviker frågor om kultur och hur det påverkar affärer (Beamer et. al, 2001). Till skillnad från hårddata, som är mätbart och konkret, är kultur mjukt och ogreppbart och man kan inte riktigt ta tag i kultur i händerna och förstå vad man har. Fler och fler företag finner sig själva inblandade i kommunikation mellan kulturer, eftersom de kanske gör affärer i utlandet, eller för att de har resurser eller söker finansiellt stöd i ett annat land, eller för att de har en ökad multikulturell arbetskraft. Affärskommunikation är interkulturell kommunikation och för att hålla sig på topp i dagens ökade konkurrens och ökade globalisering blir internationell erfarenhet allt viktigare (ibid, 2001). För att kommunicera med en annan kultur, måste man lära känna den på något sätt (ibid, 2001). För att förstå betydelsen av ett meddelande från någon måste man förstå hur den andre personen ser på världen, och de värderingar som väger tungt hos personen. Man behöver förstå betydelsen som man sätter i orden, vikten av vilka ord som används, och sättet som meddelandet är organiserat och sänt. Människor i olika kulturer har olika sätt att se på saker 10

11 och ting beroende på vilken bakgrund de har. Att låtsas att vi alla är lika under ytan är fel och kan leda till ineffektiv kommunikation, missuppfattningar eller värre saker (ibid, 2001). Inom semiotiken, läran om tecken och betydelser, ser man kommunikation som skapande och utbyte av betydelser (Fiske, 1990). Den inriktar sig på hur meddelanden, eller texter, samverkar med människor för att skapa betydelser; med andra ord behandlar den texters roll i vår kultur. Den betraktar nödvändigtvis inte missuppfattningar som ett tecken på misslyckad kommunikation, som man gör i processkolan, där man ser kommunikation som en process genom vilken en person påverkar någon annans beteende eller sinnesstämning. I semiotiken kan missuppfattningar i kommunikationen orsakas av kulturella skillnader mellan sändare och mottagare (ibid, 1990) Vad är kultur? Det finns hundratals definitioner av vad kultur är för någonting. Geert Hofstede (1997), författare inom forskningsområdet interkulturell kommunikation och organisatorisk tillämpning, refererar till kultur som the software of the mind (Beamer et. al, 2001). Men Beamer vill ta dataanalogin vidare och säga att kultur är det operativa systemet som låter mjukvaror köras. Kultur är som DOS, Windows eller Unix. Det är vad som gör att vi kan bearbeta information med hjälp av olika applikationer och programvaror. Beamer finner definitionen Windows tilltalande för att beskriva kultur. Kultur är en mental samling av fönster från vilka man ser livet ifrån. Denna samling varierar från individ till individ inom ett samhälle, men de delar viktiga karaktärsdrag bland medlemmarna i ett samhälle (ibid, 2001). Kultur involverar inlärda och delade beteenden, normer och värderingar. Kultur är en delad syn av en grupp människor om livets angelägenheter som berättar vilka prioriteringar som är viktiga i livet. Kultur berättar också för oss vad vi borde vara, det berättar för oss hur vi ska bete oss och vilken attityd vi ska ha till olika saker. Den berättar för oss från tidig barndom vad som är viktigt, vad man ska föredra, vad man ska undvika och vad man ska göra. Den fastställer koder för beteende och ger berättigande och legitimering av detta beteende. Kultur hjälper oss också förstå t.ex. varför en viss kultur använder vissa symboler (ibid, 2001). 11

12 2.3.2 Teknologins inverkan på kultur Teknologi kallas ofta för representanten av kulturell förändring (Beamer et. al, 2001) talet möjliggjorde en stor förändring i kommunikationsteknologi. Förr kunde internationell kommunikation kanske ta flera dagar eller veckor, men tar nu bara några sekunder med e- mail, fax, telefon och webben. Teknologi har också gjort att människor ändrat sitt handlingsbeteende. Aktiviteter som online shopping är t.ex. en av de saker som förändrar köpbeteendet på marknaden. (ibid, 2001) Valet av vilken kanal man ska använda sig av i en viss situation är influerat av kulturella prioriteringar och värderingar. Förändringarna i teknologin ger också möjligheten för kulturella misstag. Det är lätt att anta att personen på andra sidan kommunicerar precis som vi gör (ibid, 2001). Trots att denna fantastiska teknologi förändrar vårt handlade i olika situationer, förändrar det dock inte den kulturella bakgrunden hos en individ (ibid, 2001). Individer bär fortfarande kartan av sin kultur i sina hjärnor och hjärtan, oavsett vilka teknologiska uppfinningar som kommer fram. tillåter t.ex. en direkt kommunikationsstil som är informell. Medlemmar i formella kulturer som föredrar indirekt kommunikation praktiserar fortfarande detta beteende i meddelanden. De börjar fortfarande meddelanden med uppmärksamhet på sin relation med läsaren, och de kanske nämner något om familj eller någon annan delad upplevelse. De använder artigt språk om det är det som deras kultur har som beteende. I kulturer där artigt uppförande är betydelsefullt i korrespondens, använder man en högre grad av artighet än i de kulturer där artighet inte är lika viktigt som att komma till saken (ibid, 2001). Detta beteende är en av de saker som visar att kulturer bara ändras på ytan men inte på djupet. Även om den globala teknologin ökar, och trots att tillgängligheten av samma konsumentvaror är stor i många länder, och t.o.m. trots en ändring av smak och trender som sveper från kontinent till kontinent, är de djupa värderingarna av kultur desamma och oförändrade (ibid, 2001). 12

13 2.4 Designregler och riktlinjer När man ska anpassa en webbplats efter olika kulturer finns en del designregler och riktlinjer att ta hjälp av. Boken The Essential Guide to User Interface Design (2002), av Wilbert O. Galitz, innehåller ett antal designregler vid kulturella anpassningar av webbplatser. Med denna bok som grund kommer jag här att beskriva vilka designregler som finns. Dessa kommer jag också att komplettera med flera källor som jag hittat i mitt sökande av litteratur, samt diverse källor från Internet Globalisering av en webbplats För att skapa en webbplats som kan användas internationellt behöver man globalisera sidan dvs. först internationalisera och sedan lokalisera webbplatsen (Galitz, 2002) Steg ett: Internationalisering Internationalisering är processen då man isolerar kulturellt specifika element från webbplatsen. Denna isolering görs i det land som webbplatsen utvecklas. Om man t.ex. har en webbplats som man utvecklar i Tyskland, isolerar man den tyska texten från själva webbplatsen, för att underlätta översättning till andra språk (ibid, 2002). Eftersom denna isolering mest handlar om kodning av webbplatsen, kommer jag inte, enligt min avgränsning (se s.26), att gå in på hur detta görs Steg två: Lokalisering Lokalisering är när man tillför en specifik kulturell kontext till en redan internationaliserad produkt. Ett exempel på detta är när man översätter tyska texter till engelska. Om man ska göra en översättning görs detta för bästa kvalitet i det land där målgruppen finns istället för det land där man producerat produkten (ibid, 2002) Varför ska man lokalisera? Vid designen måste man avgöra hur mycket man behöver lokalisera. Om det blir för många lokala skillnader kan det bli dyrt och tidskrävande att uppdatera och underhålla de olika versionerna (Marcus et. al, 1999). Det är dock inte alltid nödvändigt att lokalisera en webbplats. Om man vet att målgruppen redan pratar engelska eller när kostnaderna för anpassningen eller översättningen blir för hög är det bäst att låta bli att lokalisera. Men om man vet att marknaden eller målgruppen innehåller få eller inga engelsktalande och man 13

14 önskar nå så stor marknad som möjligt är det nödvändigt att göra en lokalisering av webbplatsen. Översättning kan också i vissa fall vara ett krav från kunden. I Kanada t.ex. som har både engelsk och fransktalande människor måste man översätta till två språk (Galitz, 2002) Vad ska lokaliseras och hur gör man? Utvecklarna måste från början bestämma vilka kulturer som webbplatsen ska användas i. Sedan måste man fastställa vilka skillnader i kraven och behoven som finns hos de olika användarna genom att utveckla en nära kontakt med den kultur man riktar sig till. Det är viktigt att designern lär sig så mycket som möjligt om kulturen. Detta kräver att lokaliseringsfrågor måste tas i åtanke genom hela utvecklingsprocessen (Galitz, 2002). När man ska lokalisera bör man börja med att skapa en global design (Drays, 1996). Global navigation och design är något som visas på varje sida genom hela webbplatsen (Rosenfeld et. al, 1998). Den globala designen är basen för den fortsatta lokaliseringen och den måste därför vara internationellt användbar (Drays, 1996). En bra global design är dock bara början. Lokalisering handlar om både lingvistiska och kulturella element (Drays, 1996). För att skapa en produkt som är grundligt lokaliserad och som är helt anpassad till en annan kultur krävs det att man är noga med anpassning av ytterligare ett antal faktorer. Några av dessa faktorer inkluderar text (format för element som siffror, datum och tid), bilder (symboler, färger, informationsflöden) och funktionalitet (Galitz, 2002) Lingvistiska element - ord, text och översättning Lingvistisk lokalisering handlar om alla aspekter för språkstöd, inte bara om översättning utan om allt stöd för det skrivna språket som t.ex. olika format för datum och tid och att stödja teckensnitt för flera olika språk (Drays, 1996) Vilket eller vilka språk ska man använda sig av? Engelska är det mest använda språket i världen (Galitz, 2002). Även om många av de engelsktalande människorna i världen har lärt sig språket som ett andraspråk och inte kan det helt och hållet kan de ändå kommunicera genom att använda det. Det första och viktigaste 14

15 man måste tänka på då är vilka engelskkunskaper den tänkta användaren har. Inom vissa affärsmarknader och vetenskapliga samfund är engelska det accepterade språket för kommunikation. Flygtransportindustrin t.ex. använder engelska som språk för kommunikation mellan piloter och flygkontrollanter världen över. Vetenskapsmän och ingenjörer i Japan föredrar också att kommunicera deras forskningsresultat på engelska eftersom det är mer precist. Om engelska är det accepterade språket och det som används av majoriteten är det enda bekymret som återstår andra kulturella anpassningar (ibid, 2002). Om man börjar med att göra en översättning på engelska blir det lättare och billigare att översätta till andra språk senare (ibid, 2002). Därför går jag här igenom hur man ska göra för att skapa en webbplats på engelska för att sedan kunna översätta till andra språk. Här följer några riktlinjer som gör översättningen enklare och som reducerar fel i användarens tolkning av texten Använd väldigt enkel engelska För att underlätta förståelsen bör man utveckla ett begränsat ordförråd och inte använda synonymer och olika betydelser för ett och samma ord (ibid, 2002). Man bör också begränsa meningsstrukturen genom att använda följande meningsbyggnad: substantiv-verb-objekt. Meningar på engelska kan skrivas på många olika sätt. Om man blandar användningen av olika meningsstrukturer försvårar detta i översättningen eftersom man i andra språk kanske använder andra strukturer (ibid, 2002). Om man använder denna enkla engelska kanske man inte ens behöver översätta till andra språk eftersom det blir lättare att förstå för de som pratar engelska som andraspråk, men inte har det som modersmål (ibid, 2002). För att kunna ha ett språk som är enkelt att förstå finns vissa saker man bör undvika. Några av dessa beskrivs här: Förkortningar är kanske praktiska för skrivaren men svåra att förstå av läsaren. De är även svåra att översätta. Sätta ihop tre substantiv efter varandra eftersom det då blir det svårt att se hur orden relaterar till varandra. Att lägga in prepositioner som in, at och on kan underlätta i förståelsen för hur substantiven förhåller sig till varandra. 15

16 Lokal- eller datajargong är inte universellt och kan därför vara svårt att förstå. En telegrafisk skrivstil då ord som and, the och is utelämnas. En övervänlig skrivstil då användaren adresseras som första person eller som ett barn. Det kan verka nedlåtande och irriterande för läsare i icke-engelsktalande länder. Kulturella specifika exempel och referenser till nationella, rasliga, religiösa och sexistiska stereotyper. Dessa måste rekonstrueras av översättaren så att det passar språket och kulturen (ibid, 2002) Håll fast vid den lokala användarens uttryck och kulturella kontexter Vissa ord har andra betydelser i andra länder. Detta är ett speciellt bekymmer för produktnamn. Fiats bilmodell Uno betyder skräp på finska och kunde därför inte säljas där. Om man tar hänsyn till lokaliseringen kan man spara både tid och pinsamheter (ibid, 2002). Man bör dock behålla den originella termen för ord som inte kan översättas. Vissa ord finns inte på andra språk. Zooming finns t.ex. inte på Thai. Människor föredrar oftast den originella termen istället för ett påhittat ord. Hitta aldrig på ett ord utan behåll den originella termen för ord som inte kan översättas (ibid, 2002). Om man t.ex. har en kontaktlista på webbplatsen med kontakter till samarbetspartners och liknande i andra länder är det viktigt att använda rättstavade namn vilket visar att man bryr sig och att man är uppriktig och av goodwill. Många människor blir irriterade om man felstavar deras namn, vilket man därför bör vara särskilt försiktig med (Beamer et. al, 2001) Ge plats för översättning i gränssnittet och layouten Engelska tar ofta mindre plats än andra språk. Text kan expandera så mycket som 200% när man översätter från engelska (Drays, 1996). Därför är det viktigt att lämna plats för översättning hos objekt vars storlek påverkas av detta som t.ex. rubriker, textytor och ikonetiketter. För att slippa rita om ikoner vid översättning bör man positionera ikonrubriker eller etiketter utanför grafiken (Galitz, 2002). Det är dock inte bara utrymmesproblem när man ska översätta när man ska översätta till andra språk. När man ska översätta från engelska till andra Europeiska språk uppstår förändringar i genus, annorlunda bokstäver och betoning av ord. I Mellanöstern rekommenderas man att 16

17 börja med att översätta till arabiska eftersom det här finns problem med dubbelriktade och kursiverade bokstäver. Man läser även från höger till vänster. I Asien är det svåraste språket japanska i vilket man använder mycket speciella teckensnitt och en annorlunda meningsbyggnad. Därför bör man i Asien börja med att översätta till japanska och sedan fortsätta med de andra språken (ibid, 2002) Håll fast vid lokala format för siffror Man ska vara försiktig med nummer. Man måste alltid kontrollera korrektheten med siffror och vara bekant med konventioner när man skriver valuta, adresser, telefonnummer, mätenheter och tid (Beamer et. al, 2001). Det är viktigt hur man t.ex. skriver kommatecken. 5, i USA blir 5.350,24 i de flesta europeiska länder. Kommat och punkten har bytt plats och ibland används inga sådana tecken alls. För att vara på den säkra sidan kan det vara bra att skriva ut viktiga siffror (ibid, 2001). Man bör också vara försiktig med datum. Olika kulturer har olika sätt att skriva datum på. För att undvika misstag bör man alltid skriva ut namnet på månaden för att vara på den säkra sidan. Här är några exempel på hur man kan använda sig av olika datumformat: USA: May 6, 2005 eller 05/6/2005 Tyskland: 6. Mai 2005 eller Ökad internationell användning: 2005 May, 6 eller 2005, 05, 06 (ibid, 2001) Rekommenderad navigering vid val av språk När användaren får välja mellan ett litet antal språk, rekommenderar Nielsen att lista namnet på varje språk som ett ord, och använda respektive språks benämning för sig självt, som t.ex. English - Français (Nielsen, 1996). Listor på mer än sju språk kan vara svåra att hitta i, därför rekommenderar han, att i listor med 8-21 språk, använda visuella symboler som supplement till språknamnen. I listor med 22 språk eller mer är det hopplöst att hitta i och den enda lösningen är en lång alfabetisk lista. I detta fall ska icke-latinska språk listas två gånger: en gång i latinska tecken och i den rätta alfabetiska ordningen, och en gång i de rätta tecknen i slutet av listan (ibid, 1996). 17

18 De bästa visuella symbolerna för ett språk är flaggor, menar Nielsen. Ikoner som spelar på nationella stereotyper är också möjliga och kan vara roliga, men risken finns att det kan verka nedlåtande (ibid, 1996). Alla amerikaner använder t.ex. inte cowboyhattar bara för att vilda västern är en del av deras kultur. Nielsen rekommenderar också att lägga en länk till alternativa språk i den globala navigationen eftersom användare ofta går direkt till en sida från sökmotorer eller bokmärken utan att passera index- eller startsidan. Vissa webbplatser låter nämligen användaren göra språkvalet innan användaren når själva indexsidan, men Nielsen rekommenderar att man bör undvika detta om det är möjligt och bestämma ett defaultspråk som kan användas av en stor andel användare. Ett bra exempel på detta är Louvre Museet i Paris, vilken har franska som defaultspråk. Antalet klick och tiden för nedladdning kan sparas genom att gå direkt till en sida med defaultspråket så länge sidan har ett mycket framträdande och internationellt förstått sätt för att sedan ändra språk (ibid, 1996). Sidorna med alternativa språk bör också ha egna URL-adresser så att användare kan lägga sidan som bokmärke och på så sätt slippa göra språkval igen vid återkommande besök (ibid, 1996) Kulturella element Kulturell lokalisering handlar om att erbjuda en kulturellt lämplig design som reflekterar värderingar och smaker för en viss kultur. Dessa element går delvis in i de lingvistiska elementen och kan involvera stilistiska variationer, annorlunda färgscheman och ändringar i symboler och typsnitt. Denna typ av lokalisering är extremt viktig, men också mycket svår (Drays, 1996) Bilder och symboler Bilder är det synliga språket för en kultur och precis som text kan olämplig användning av bilder, symboler och ikoner skapa problem internationellt. Vad en kultur känner igen kanske inte har någon betydelse i en annan kultur. Bilderna som skapas för det grafiska gränssnittet är därför speciellt problematiska. För att nå framgång internationellt måste man välja ut och designa bilder noga (Galitz, 2002). 18

19 Använd universella bilder och internationellt accepterade symboler Användning av internationellt igenkännbara symboler och visuella element kan hjälpa till vid problem med språket och underlättar därmed lokaliseringen. (Drays, 1996) Om det är möjligt ska man därför utveckla bilder som kan användas i flera olika kulturer. Om man har fler versioner av olika bilder kan det förvirra användare som använder mer än en version av webbplatsen (ibid, 2002). Innan man utvecklar en bild eller ikon bör man först se efter om några internationella bilder redan har gjorts skapade av t.ex. standardorganisationer. ISO (International Standards Organization) har utvecklat standard former för en variation av syften. Man bör alltid konsultera relevanta referensböcker innan man skapar en ny bild eller modifierar existerande bilder (ibid, 2002) Håll fast vid lokala kulturer och sociala normer En svart katt i USA betyder otur medan det i England betyder tur. Siffran 13 i USA betyder otur medan det i Japan är siffran 4 som betyder otur (ibid, 2002). Detta är några exempel på vidskeplighet i olika kulturer. Olika länder firar inte samma högtider och de firas inte heller på samma sätt överallt. De flesta länder firar nyår på något sätt. I Kina och Japan har det ingen speciell betydelse att fira jul, men för att hedra andra samarbetspartners kan företag ändå skicka julkort till andra länder även om de själva inte firar det. I vissa länder går det bra om julkorten kommer fram för sent, som i Frankrike där man kan skicka julkort till slutet av januari, och i vissa länder måste korten komma före själva helgen (Beamer et. al, 2001). Bilder som är kulturellt specifika måste isoleras under internationaliseringsprocessen. Sen måste man utveckla bilder som kan användas i den kultur där de ska användas. Man måste därför undersöka föreslagna bilder tidigt i designprocessen. Detta kan ta tid och bör göras tidigt så det finns tid för tester och modifikationer (Galitz, 2002). En olämplig bild kan resultera i att användaren blir stött eller förolämpad. Här följer några saker man bör vara speciellt försiktig med: 19

20 Religiösa symboler (kors och stjärnor). Saudiarabien tillåter t.ex. inga kristna symboler som korset eller Bibeln. Även julsymboler som julgranar, julkort och jultomten är bannlysta (Beamer et. al, 2001). Den mänskliga kroppen. Särskilt den kvinnliga kroppen. I vissa länder får man inte ens visa armar eller ben på kvinnor (Galitz, 2002). Japaner tycker inte att det är tilltalande med t.ex. ögon och munnar som är skilda från kroppen (Marcus, 1999). Handrörelser. Handrörelser kan ha olika betydelser i olika kulturer (Galitz, 2002). Flaggor som ikoner. Många länder är flerspråkiga som Kanada, Schweiz och Sydafrika. Deras språk kanske inte associeras med några av flaggorna. Här tycker Galitz till motsatt från Nielsen att man inte ska använda sig av flaggor och att det är bättre att vara mer allmän och använda ord som French och Spanish vilket omfattar mänga länder och kulturer (ibid, 2002) Färger Det är viktigt att hålla fast vid lokala färgkonnotationer och konventioner, eftersom de skiljer sig mycket mellan kulturer. I USA är brevlådor blå och i Grekland är de gula. I USA associeras rött med fara eller stopp och grönt med ok eller gå. Denna association till rött och grönt finns inte i hela världen. Färg som används på skärmen måste motsvara förväntningarna hos dess publik (Galitz, 2002). Undvik att t.ex. skriva kinesiska tecken med rött bläck, eftersom det kan ge ett oönskat budskap till eventuella läsare. Även om kineser ser röd färg som en symbol för glädje, har det hänt att kineser skrivit med rött bläck när de ville säga upp vissa bekantskaper (Zein, 2004). Tabellen 2.2 nedan visar hur fem olika färger har olika sorters betydelser i andra länder. Tabell 2.2 Fem färgers betydelse i sex olika länder (Galitz, 2002). Rött Gult Grönt Blått Vitt Kina Glädje Födelse, Ming dynasti, himlen, Himlen, moln Död, renhet rikedom, makt moln Egypten Död Glädje, lycka Fertilitet, styrka Dygd, tro, sanning Glädje Frankrike Aristokrati Tillfällighet Kriminalitet Frihet, fred Neutralitet Indien Liv, kreativitet Framgång Lycka, fertilitet Död, renhet Japan Ilska, fara Grace, nobelt Framtid, ungdom, Skurk Död energi USA Fara, stopp Feghet, försiktig Trygghet, gå Maskulinitet Renhet Sekvens och funktionalitet Olika kulturer har olika sätt att ordna och söka information på. Här följer några saker man bör tänka på när det gäller information och funktionalitet hos olika kulturer. 20

21 Tillgodose rätt informationsföljd Det är viktigt att förstå mönstret av informationsordningen hos olika länder. Med våra begränsade språkförmågor kan vi lättare följa information om brus och andra distraktioner är eliminerade (Beamer et. al, 2001). En sådan källa för brus är organisering. Människor från olika kulturer organiserar information olika. Människor från Asien organiserar material baserat på förhållandet som olika elementen har till varandra, istället för den linjära följden som är typisk för västerländskt tänkande. Båda grupperna är övertygade om att deras argument är logiskt utvecklade och presenterade (ibid, 2001). När det gäller rapportskrivning vill kanadensare skriva rekommendationer i början av en rapport och resten av rapporten erbjuder en rationell och nödvändig bakgrund. Betoningen ligger på den praktiska användningen av information. Tyskar, å andra sidan, föredrar en kronologisk ordning och presentation. De ger bakgrunden först och rekommendationerna kommer på slutet. Franskar gläder sig mer åt den lingvistiska och eleganta presentationen av argumentet. Presentationen är av vikt för dess egen skull och som tillägg för dess praktiska åtaganden. Om tyskarna vet att de i Kanada föredrar informationen på annat vis kan de i Kanada koncentrera sig på meddelandet istället för att förlora tålamodet på det långsammare tyska presentationen. Ett hjälpmedel för att förstå organiseringen och resonemanget är att använda sig av rubriker (ibid, 2001). Läsriktningen, är som jag tidigare nämnt, annorlunda i olika kulturer. Arabiska läses t.ex. från höger till vänster och kinesiska läser från botten till topp samtidigt som de läser från höger till vänster. Information som presenteras på skärmen måste därför arrangeras så att det motsvarar en logisk följd av information (Galitz, 2002). Vissa länder har också olika sätt att placera samma bokstäver i alfabetisk ordning. Å kommer efter A på franska när fransmännen ska lista upp det svenska alfabetet, men efter Z på svenska (Marcus, 1999) Tillgodose korrekt funktionalitet Finesser i produkter kanske inte fungerar lika bra i alla kulturer. Alla internationella produkter måste undersökas för funktionalitet och behöver kanske flera versioner för att reflektera individuella behov för en kultur (Galitz, 2002). 21

22 Alla aspekter som gör att produkten inte kan användas internationellt bör tas bort. Referenser till olika saker som inte stöds bör också tas bort. Att lämna sådan information kan vara förvirrande (ibid, 2002). Detta är speciellt viktigt med tanke på produkterna som företaget erbjuder. Det är viktigt att göra klart tidigt vilka produkter man erbjuder en viss marknad så man inte slösar bort kundernas tid. Ett företag kan ha ett utbud av produkter som kan skilja sig från land till land. Detta kan vara förvirrande för kunden. Det är därför viktigt att förklara tydligt vilka modeller, priser eller procedurer som gäller för varje land (Nielsen, 1996) Testning av produkten När en webbplats översätts för en ny kultur blir den som en ny webbplats och det är därför viktigt att man testar den i den kultur där den ska användas (Galitz, 2002). Det finns många rekommendationer för hur denna testning bör genomföras, men eftersom jag inte kommer att utföra någon sådan testning i denna uppsats, kommer jag inte att gå in på det. 22

23 3. Metod I föregående kapitel förklarade jag varför man ska använda sig av en mall och varför man bör anpassa sig till olika kulturer, samt vilka designregler som finns när det gäller kulturella anpassningar av webbplatser, vilka jag har tagit hjälp av i skapandet av Picturas webbplats. Genom att göra en analys av andra företags webbplatser, har jag undersökt hur dagens företag har gjort för att anpassa sina webbplatser efter olika kulturer. Även denna analys ligger till grund för det slutliga resultatet. Hur denna analys har utförts beskrivs nedan. I slutet av detta kapitel kommer jag att berätta mer om hur jag har gått tillväga för att skapa det slutliga resultatet, samt vilka avgränsningar som gjorts i uppsatsen. 3.1 Analys av webbplatser Webbsidesanalys är ett ganska nytt fenomen och ställer nya frågor till etablerade metoder som används för att analysera forskningsmaterial. Det krävs därför nya sätt att arbeta för att kunna analysera webbsidor. Boken Att fånga nätet (Sveningsson et. al, 2003), går igenom några exempel på hur framförallt svenska forskare har närmat sig studiet av webbsidor. Dessa studier visar att även om webbsidor är ett nytt forskningsfält så kan vi många gånger närma oss det med metoder som vi redan är bekanta med. Eftersom en webbsida består av så många olika element, behöver vi kombinera kunskapen om webbsidans användning med kunskap om dess utformning och det innebär att den mest lämpliga metoden för att analysera webbsidor förmodligen är att kombinera flera olika metodverktyg som hjälper oss att beskriva de olika element som ingår i webbsidan och deras relation till varandra. Vilka grepp vi lånar in beror på vad det är som ingår i webbsidan som vi vill analysera: text, bild, ljud eller länkar. På så sätt blir webbsidesanalys inte en metod, utan snarare en sammansättning av flera tidigare metoder (ibid, 2003). För att ta reda på hur man gjort kulturella anpassningar i dagens webbplatsers användargränssnitt har jag för det första gått igenom vilka delar av webbplatserna som skulle undersökas och hur de skulle undersökas. Jag har sedan gjort en motivering för urvalet av de webbplatser som har analyserats. 23

24 3.1.1 Vad har undersökts? Eftersom webbsidesanalys är ett nytt område finns det fortfarande inte många teorier om hur de typiskt sett är uppbyggda. Därför får denna uppgift i många fall bli väldigt induktiv, dvs. att man utgår från empiriska observationer för att utifrån dem formulera hypoteser eller teorier. Här får forskaren utgå från ett visst antal undersökta webbsidor utvalda från ett visst kriterium och sedan undersöka vilka olika typer av element som faktiskt uppträder i hela det insamlade materialet. En annan utgångspunkt är mer deduktiv och bygger på att forskaren utgår från en teori eller en tidigare gjord undersökning och jämför hur dessa kategorier stämmer överens med kategorierna i det egna insamlade materialet (ibid, 2003). På grund av att jag inte har haft någon förutbestämd teori att utgå från har jag därför gjort en induktiv analys där jag utgått från de empiriska observationer jag gjort av webbplatserna. Här har jag utgått från vilka skillnader som gjorts i anpassningen av ett antal utvalda element vilka jag beskriver nedan. Utifrån dessa observationer har jag sedan formulerat teorier om hur man gjort för att anpassa webbplatserna till olika länder Struktur av webbplatsen De allra flesta webbplatser är sammansatta av ett antal olika webbsidor. Om man vill studera upplägget av en webbplats, består det första steget i denna kartläggning i att beskriva vilka olika typer av webbsidor som satts ihop till en webbplats. Den första infallsvinkeln i en webbplatsanalys handlar alltså om att närma sig webbplatsen eller webbsidan utifrån ett deskriptivt syfte. En av dessa typer av sidor, som man ska beskriva, är indexsidan som fungerar som webbplatsens innehållsförteckning och ger information om webbplatsens interna länkar. Från denna kan man sedan ta sig till de andra delarna av webbplatsen (Sveningsson et. al, 2003). Eftersom det är de kulturella anpassningarna som är intressanta i denna analys, har jag endast kort beskrivit webbplatsens struktur och tittat på vilka anpassningar som gjorts i upplägget av webbplatserna med tanke på det kulturella. Här har jag mest riktat in mig på hur man strukturerat sig med tanke på språkval och val av land. 24

25 Sidornas utformning När man beskrivit webbplatsens sidor och deras relation till varandra är det dags att gå in på var sida för sig. Detta steg handlar om vilka olika element som finns på de olika sidorna. Här är vi i första hand intresserade av att beskriva webbsidans interna struktur: Hur är sidan uppbyggd? Vilka olika element består den av? Hur kan vi inordna dessa element i olika kategorier? För att göra denna typ av kartläggning av vilka olika element eller beståndsdelar en webbsida innehåller kan forskaren själv göra en kategorisering av olika delar (Sveningsson et. al, 2003). De delar som jag valt att undersöka är vilka skillnader som finns i de anpassningar som gjorts för andra länderna med tanke på hur den grafiska profilen behållit sin enhetlighet och skillnader i användning av layout, bilder, färger och texter från land till land. Jag har begränsat mig till att till största delen analysera indexsidans utformning, eftersom det är denna som möter användaren först och den som alla ser, förutsatt att man tar sig till webbplatsen med hjälp av webbadressen och inte kommer till någon webbsidorna via en sökning. Jag har endast gått in på de andra delarna av webbplatsen om de har ansetts vara relevanta för analysens syfte Urval av webbplatser De företags webbplatser jag valt att undersöka är IKEA ( H&M ( och Ericsson ( Orsaken till att jag valt just dessa webbplatser är de alla tre är stora svenska multinationella företag precis som Pictura. Eftersom Pictura måste anpassa sig efter olika högtider, när det gäller vilka produkter som ska presenteras på webbplatsen, är IKEA särskilt intressant eftersom även de är beroende av säsonger och högtider vilka skiljer sig från land till land. Även H&M måste anpassa sig till olika länders säsonger som årstider i sitt urval av kläder som ska presenteras på webbplatsen. På dessa webbplatser är det speciellt intressant att se hur de löser saker som hur de t.ex. presenterar produkter när det är vinter i Australien och sommar i Sverige. IKEA och H&M är dock mer inriktat på privatpersoner. Därför vill jag komplettera min analys med att undersöka Ericssons webbplats vilken presenterar företaget i sin helhet och är mer riktad till finansiärer, återförsäljare och de som vill veta vad företaget är och gör. 25

26 3.2 Metod för genomförandet Med hjälp av det teoretiska ramverket och de teorier jag kom fram till i webbplatsanalysen har jag, med hänvisningar till dessa delar, motiverat de olika val jag gjort vid skapandet av Picturas webbplats. Beskrivningen av resultatet har jag redovisat som en slutsats där jag förklarar hur mycket och vilka anpassningar som behövs eller måste göras i fallet med Pictura och vilka anpassningar som är speciellt viktiga i deras fall. Jag först bildat mig en uppfattning om vad man behöver tänka på innan man börjar med själva designen, därefter har jag gått igenom alla delar på webbplatsen som måste anpassas kulturellt och beskrivit hur och vad man ska tänka på. Slutsatsen besvarar därmed frågan, hur man skapar en mall för en webbplats vilken ska kunna anpassas till olika kulturer sett utifrån ett användargränssnittsperspektiv? 3.3 Avgränsning För att denna uppsats inte ska bli för bred och ytlig har jag valt att koncentrera mig på de delar i användargränssnittet som har att göra med layout och utformning av text och bilder och andra faktorer som kan vara viktiga att anpassa sig till i kulturella sammanhang. Jag kommer alltså bara att gå in på den grafiska delen och inte på tekniska aspekter som t.ex. hur kodningen av webbplatsen ska gå till. 26

27 4. Resultat av webbplatsanalys Vad gör företagen i dagsläget för att anpassa sina webbplatser till andra kulturer? För att ta reda på detta har jag analyserat tre multinationella företags webbplatser; IKEA, H&M och Ericsson. 4.1 IKEA: s webbplats ( Heminredningsföretaget IKEA är ett av de största multinationella företagen i Sverige och erbjuder ett brett sortiment med möbler och andra inredningsprodukter. De har varuhus i drygt 30 länder och en webbplats anpassad för respektive land. Eftersom årstiderna inte är lika över hela jordklotet samtidigt måste man anpassa varje lands version av webbplatsen efter just deras förutsättningar och behov och man kan därför inte presentera samma produkter på alla versionerna. Därför är det intressant att se hur just IKEA gör i anpassningen till andra länder Struktur av webbplatsen Den första sidan man kommer till, om man går in på är en sida där användaren får välja land. Här presenteras en lista med 35 länders namn på respektive lands språk. Landets namn visas även på engelska i parentes. Det kan t.ex. se ut så här: Sverige (Sweden). Se bilaga 1, s. 45. Alla ländernas versioner av webbplatsen är översatta på respektive lands språk. Vissa länders versioner, som de i mellanöstern och Asien, har mycket speciella tecken i sitt språk, vilka inte används i västerländska länder. På dessa sidor erbjuds både en version på engelska och på det aktuella språket. En del länder som är flerspråkspråkiga, som t.ex. Schweiz, kan välja att få texten översatt på tyska, italienska eller franska Sidornas utformning Den första sidan, där man får göra språkvalet, kan man säga är universell och är inte anpassad för något specifikt land. Texten är på engelska och man växlar automatiskt mellan ett antal bilder vilka föreställer produkter från IKEA. Se bilaga 1, s. 45. Nästa sida som jag kallar för indexsidan kan ha olika utformningar beroende på vilket land man väljer. Det finns, kan man säga, fyra olika layouter för denna indexsida. Den som 27

28 används på de västerländska versionerna av webbplatsen är den som används mest. För arabländerna i mellanöstern finns också en särskild layout anpassad för deras speciella läsriktning. De asiatiska länderna har två olika layouter som de växlar mellan. Jag kommer här att beskriva varje layout Västerländsk layout Den västerländska layouten har en global navigation och design både i övre och nedre delen av sidan. Den övre globala navigationen har en mörkblå bakgrund innehållande logotypen i gult. Dessa färger används också i resten av layouten. Vid sidan av logotypen står det vilket lands version av webbplatsen man är på och under logotypen finns en slogan som pay-off. Nedanför detta finns också en global meny vars länkar leder till olika delar av webbplatsen. Se bilaga 2, s. 45. Nedanför den övre globala navigationen, på indexsidan, visas en stor bild vilken föreställer ett tema eller produkterbjudanden och liknande. Eftersom det i skrivande stund går mot sommartider har de flesta versionerna vår eller sommartema. På samma sida presenteras även småbilder av ett urval av produkter. Se bilaga 2, s. 45. Alla dessa bilder är helt anpassade efter vilket lands webbplats man besöker, t.ex. efter vilka erbjudanden som finns i respektive land för tillfället. På indexsidan finns dessutom två lokala menyer, vilka man endast kan nå från just indexsidan. En av dessa menyer visar kategoriserade produkter uppradade i bokstavsordning och den andra menyn innehåller länkar till blandade typer av information på andra delar av webbplatsen. Vissa av dessa menyalternativ har även en tillhörande bild. Se bilaga 2, s Layout i mellanöstern Arabländerna, men även ett par länder i Europa som Grekland och Spanien, använder sig av en annan typ av layout. Denna layout skiljer sig helt från den västerländska, men man använder sig dock av samma färger. Den övre globala navigationen har här vit bakgrund och logotypen ser också annorlunda ut. Logotypen har fortfarande samma typsnitt, men har istället blå text och den gula färgen används här istället som en inramning av logotypen. På den universella sidan där man får göra språkval använder man sig också av denna logotyp. I den 28

29 globala navigationen finns även här en slogan och landets namn presenterat bredvid. Ingen global meny finns dock tillgänglig. Se bilaga 3, s. 46. Indexsidan är uppdelad i två spalter. Den ena spalten innehåller till större delen bilder föreställande produkter och den andra spalten innehåller text. Det som är intressant i denna layout är att dessa två spalter är spegelvända, t.o.m. scrollisten är på vänster sida istället för på höger sida som vi är vana vid i västerlandet. Spalten med bilder finns alltså till höger och spalten med text till vänster, vilket är omvänt för oss. Även läsriktningen är anpassad efter dessa länders behov. Se bilaga 3, s Layout i Asienländerna Länderna i Asien använder sig av två layouter som båda är ganska lika den västerländska layouten. De använder sig dock av samma globala navigation som i mellanöstern, men de har samma sorts globala meny som i de västerländska layouterna. Den ena av dessa layouter använder sig av en stor bild på indexsidan precis som de västerländska länderna och under denna bild finns en lokal navigation med tillhörande småbilder. Denna layout används även i Förenade Arab Emiraten i Mellanöstern. Detta land har också sin text översatt på engelska och har även lagt in en liten grå knapp i den globala navigationen vars text lyder Corporate Information. Den andra layouten, som används i Taiwan och Hong Kong, har ingen stor bild utan endast små rutor innehållande länkar och tillhörande småbilder. De använder sig här också av ett annat teckensnitt om man väljer den engelska versionen av sidan. Se bilaga 4, s H&M: s webbplats ( Modeföretaget H&M (Hennes & Mauritz) är precis som IKEA beroende av trender och årstider. Deras webbplats är riktad till privatpersoner men till viss del också till företag och investerare. De har liksom IKEA också en version av webbplatsen för varje land. H&M är inte lika stora som IKEA internationellt och har bara butiker i västerländska länder. Därför behöver de inte ta lika stor hänsyn till länderna i Asien och Mellanöstern. De har därför inte gjort lika många anpassningar som IKEA. 29

30 4.2.1 Struktur av webbplatsen Även på kommer man automatiskt till en sida där man får välja land. Här presenteras en lista på engelska med de länder som finns att välja mellan. Se bilaga 5, s. 47. Om man ångrar sig eller vill byta till ett annat land efter detta val får man klicka på en länk, change country, och kommer då tillbaka till listan. H&M: s webbplats är till större delen presenterad på engelska, men för att förenkla vissa saker är en del av innehållet översatt för respektive land. Vissa länder, som Tjeckien och Slovakien får nöja sig med text översatt enbart på engelska medan andra får välja mellan fler språk, som t.ex. Schweiz som får välja om man vill ha på franska eller tyska Sidornas utformning H&M: s indexsida har en global navigation i den övre delen av sidan. Den innehåller en meny och en logotyp i rött. Indexsidan innehåller även en bild föreställande en modell klädd i kläder från H&M och en lokal meny med länkar till olika delar av webbplatsen. Den globala navigationen kan i vissa fall vara översatt till respektive lands språk, men den lokala menyn endast visas på antingen svenska eller engelska. Det finns inga skillnader i de olika versionerna av webbplatsernas layout över huvudtaget från land till land. Alla bilder, färger och typsnitt är också desamma. Det enda som ändras är om texten är översatt till ett annat språk och tillgången till vissa alternativ i menyerna. En del av menyvalen är t.ex. ändrade från land till land, eftersom vissa alternativ inte är tillgängliga i vissa länder, som t.ex. H&M Rowells shop eller H&M Club. Se bilaga 6, s. 47. På de länder som endast har möjlighet att få texten översatt på engelska kan vissa delar av informationen vara översatt till respektive lands modersmål, som t.ex. information om hur man handlar på H&M. 4.3 Ericssons webbplats ( Ericsson, en av världens största tillverkare av mobiltelefoner, är etablerade i mer än 100 länder, men har bara versioner av webbplatsen till nästan hälften av dessa. De har flest versioner i Europa och Asien, men även ett par stycken i Syd- och Nordamerika. 30

31 4.3.1 Struktur av webbplatsen När man först kommer till kommer man in på deras globala webbplats, som de själva kallar den för, vilken är presenterad på engelska. Från denna sida kan man sedan välja land från en lista ordnad efter världsdelarna. Se bilaga 7, s. 48. I denna lista presenteras ländernas namn på engelska. För Europas länder står det i parentes vilket språk sidan är översatt till. Se bilaga 8, s. 48. En del länder erbjuds enbart översättning på engelska men de flesta är helt översatta till respektive lands språk medan vissa sidor har blandad översättning dvs. en del av texten är översatt till landets modersmål medan en annan del är översatt på engelska. Om en länk leder till information på engelska står detta i parentes efter respektive länk. En länk till utvecklare kan t.ex. se ut så här på Sveriges version: Utvecklare (eng). Se bilaga 7, s Sidornas utformning Ericssons indexsida har en global navigation i den övre delen av sidan. Denna består av en logotyp, landets namn, ett sökformulär och en meny som leder till olika delar av webbplatsen. Se bilaga 7, s. 48. Under denna globala navigation finns en stor bild innehållande en aktuell nyhet för företaget. Denna bild är omgiven av tre lokala menyer. Den ena menyn är till vänster om bilden leder till ytterligare delar av webbplatsen. De andra två menyerna till höger och under bilden, innehåller lokala nyheter om vad som är aktuellt för Ericsson i respektive land. Se bilaga 7, s. 48. Den grafiska profilen och layouten är precis densamma på alla sidor. Precis som logotypen går färgerna i layouten i blåa toner. De enda skillnaderna mellan de olika versionerna av webbplatserna är vilka bilder som visas i den stora bilden på indexsidan och vilka lokala nyheter eller ämnen som man valt att presentera på respektive lands version. De övriga menyalternativen, till de andra delarna av webbplatsen, kan också skilja sig till viss del från land till land. 31

32 Det finns dock ett fåtal undantag. Ryssland och Taiwan har båda en egen grafisk profil och layout som skiljer sig helt från alla andra länder. Eftersom det bara är dessa två länder som har gjort en självständig layout har jag valt att inte beskriva dessa. 4.4 Slutsatser från analysen Denna analys visar alltså att dessa tre företag har ansträngt sig till olika grad för att anpassa sig till andra länders behov. Det företag som ansträngt sig mest är enligt min mening är IKEA, eftersom de har anpassat alla bilder och texter specifikt för varje land. Alla företagen har använt sig av listor på något vis för att användaren ska kunna välja språk och land. När det gäller översättningen, kan man antigen göra som IKEA att översätta allt och anpassa innehållet helt efter respektive land. Eller så kan man göra som H&M och Ericsson och välja ut viss information som man översätter specifikt till varje land och låter resten vara på engelska och antingen anpassa innehållet för respektive land eller ha samma innehåll för alla. Även när det gäller layout och grafisk profil finns olika sätt jobba på. H&M har inte gjort någon anpassning alls när det gället layout och grafisk profil. Ericsson har gjort vissa små anpassningar i sina lokala menyer medan IKEA använder sig av flera olika layouter anpassade för olika världsdelars behov. Det finns alltså olika sätt för att anpassa sig till andra länder, men vilket är då det bästa sättet? Vad är det bästa sättet för Pictura? Det är en svår avvägning som måste göras från fall till fall. Orsaken till att företagen ansträngt sig till olika grad kan jag endast spekulera i och det jag kommit fram till är följande: IKEA, som riktar sig till privatpersoner, behöver anpassa sig till den grad att kunderna förstår allt om deras produkter eftersom det ska leda till att de går till butiken och köper något av produkterna. Det är alltså avgörande för IKEA: s försäljning att göra dessa anpassningar. De som är privatpersoner och besöker H&M: s webbplats är mest intresserade av att se bilder på kläder och vilka trender som är aktuella för säsongen. Här är det alltså bilderna som är det 32

33 viktiga och texten har inte lika stor betydelse. Därför har man inte behövt göra så många anpassningar med tanke på översättning av texten och är mer universella i allmänhet. Ericssons webbplats, som riktar sig till företag, är inte beroende av att sälja till enstaka privatpersoner och behöver därför inte anpassa sig efter dessa. När man riktar sig till företag använder man oftast engelska i affärer med dessa, därför behövs ingen omfattande översättning för varje land eftersom användaren av webbplatsen är vana vid att få informationen presenterad på detta vis. Både H&M och Ericsson på detta sätt behållit sin grafiska profil i större utsträckning i och med att de inte behövt anpassa sig lika mycket som IKEA. 33

34 5. Slutsats Det var viktigt att tänka på i skapandet av Picturas webbplats, var att man på något sätt skulle behålla den grafiska profilen, vilket man inte lyckats med idag. Samtidigt som man har en enhetlig grafisk profil ska man också kunna anpassa sig till olika kulturer. Hur skulle man då lyckas med detta? Det är det jag i denna slutsats har gjort en beskrivning av, med hjälp av hänvisningar till det teoretiska ramverket och webbplatsanalysen. Jag har börjat med att ta upp saker som man skulle tänka på innan man började med designen av webbplatsen, vilket följs av en beskrivning av den nya webbplatsens struktur och utformning. 5.1 Inför skapandet av webbplatsen När man ska göra en webbplats användbar internationellt måste man globalisera den, vilket innebär att man först måste internationalisera den. Eftersom internationalisering mest handlar om kodning av webbplatsen kommer jag inte att gå in på detta. Det andra och mest omfattade steget i globaliseringsprocessen är lokalisering där man tillför en specifik kulturell kontext till en redan internationaliserad produkt (Galitz, 2002). Eftersom lokalisering är mycket tidskrävande måste man i början av designprocessen avgöra i hur stor omfattning man behöver lokalisera. Men hur vet man vilka anpassningar som behöver göras? Det är det som jag nu kommer att gå igenom Målgruppens behov Det första man måste ta reda på är vilken målgrupp man vill vända sig till för att ta reda på vilka behov som ska uppfyllas med webbplatsen. Picturas målgrupp är återförsäljare inom dagligvaruhandel och fackhandel spridda i olika länder och kulturer. Vilka länder man ska rikta sig till måste bestämmas tidigt i processen (ibid, 2002). Det bästa är att lära känna den kultur man ska rikta sig till ordentligt för att kunna mäta upp till denna kulturs behov (ibid, 2002). På det sättet är det då bra att systerbolagen gör sin egen version av webbplatsen. De systerbolag som idag har en egen webbplats är Norge, Danmark och USA. Förhoppningen är att dessa ska redigera sin sida så att den passa in i den grafiska profilen. 34

35 Det är de övriga systerbolagen, som ännu inte har en egen webbplats, samt återförsäljarna som därför har störst behov av denna webbplats. Se tabell 2.1 på s. 8 för lista över systerbolag och återförsäljare. Majoriteten av länderna i Picturas målgrupp är västerländska länder. I Asien har man Japan att ta hänsyn till, även om de i dagsläget inte har så omfattande försäljning i detta land. Detta betyder inte att man ska strunta i de andra världsdelarna helt och hållet eftersom de är potentiella samarbetspartners i framtiden Målet med webbplatsen Som jag kom fram till i min webbanalys av olika webbplatser finns det olika grader för hur mycket man behöver lokalisera och anpassa sig till olika kulturer. De företag, H&M och Ericsson, som inte behövt anpassa sig lika mycket till olika kulturer, har på sätt kunna behålla sin grafiska profil i större grad än IKEA, vars målgrupp har mer behov av grundliga kulturella anpassningar. Frågan är då hur mycket Pictura måste anpassa sig till olika kulturer? För att ta reda på detta måste man först ställa sig frågan vad de som använder webbplatsen har som mål när de besöker webbplatsen och vad de vill ha ut av besöket? De flesta användarna av H&M: s webbplats har kanske som primära mål att se bilder på deras produkter, för att se vilka trender som är aktuella. Användarna av Ericssons webbplats vill kanske veta mer om företaget och därför erbjuds man olika typer av information om vad som händer inom företaget. IKEA: s användare vill veta så mycket som möjligt om företagets produkter för att ta reda på vilken produkt de ska köpa. Här är det därför viktigt med bilder på produkter med tillhörande informationsuppgifter. Picturas mål med webbplatsen är att nå ut bättre till sina kunder och öka sin försäljning genom bättre kommunikation med sina nuvarande kunder runtom i världen och eventuella nya kunder. Därför är Picturas webbplats som en blandning av dessa tre webbplatser. Picturas användare vill ha information om företag, de vill veta hur man kommer i kontakt med företag och de vill se vilka produkter de erbjuder. Det betyder att Pictura, i avseende på vem kunden är, har mest likheter med Ericssons webbplats vilken riktar sig till investerare och andra företag. Men de är mer lika HM och IKEA när det gäller produkterna i och med att de erbjuder produkter vars visuella utseende är viktigt för kunden att känna till. Pictura behöver informerande text men även bilder som IKEA och HM. Detta är viktigt att veta när man 35

36 senare ska avgöra hur mycket och vad som behöver översättas och anpassas till andra kulturer Att bestämma vilka språk som ska användas I samband med att man bestämmer vilka länder man ska rikta sig till handlar också en del av anpassningarna om vilket eller vilka språk man ska använda sig av. Även om det bästa skulle vara en sida med en översättning för varje språk får man till en början nöja sig med en engelsk och en svensk version. Den svenska versionen ska fungera som en webbplats för de svenska besökarna medan den engelska versionen har ett stort krav på sig att fungera internationellt. Orsaken till att jag har valt engelska är att det sedan ska förenkla vid översättning till andra språk i framtiden (Galitz, 2002). Engelska används också av majoriteten av Picturas målgrupp antingen som modersmål eller som andra språk och det är även det språk som används i övrig affärskommunikation med kunderna, därför kan man till en början använda sig av detta språk i den internationella versionen av webbplatsen. I framtiden och om resurser finns, är det bra om man kan översätta till varje lands språk och då samtidigt anpassa väsentlig information för respektive land. 5.2 Beskrivning av den nya webbplatsen Här beskrivs hur jag valt att struktur och utformning av Picturas nya webbplats ska se ut. För att få en bättre förståelse för detta stycke råder jag dig att titta på webbplatsen på bifogad CD- ROM skiva, samt att följa hänvisningarna till bilagorna Struktur av webbplatsen Här beskrivs hur strukturen av webbplatsen ser ut, dvs. vilka delar webbplatsen består av och hur man navigerar mellan dem med tanke på bl.a. språkval Navigering vid språkval Det finns olika sätt att låta användaren välja språk. Ett alternativ är att göra språkvalet innan man kommer till själva huvudsidan som jag kom fram till i min webbplatsanalys där två av tre webbplatser hade gjort på detta vis. Nielsen rekommenderar inte detta alternativ eftersom det kan skapa problem om användaren går via en sökmotor för att besöka sidan, vilket kan innebära att användaren går direkt till en sida på webbplatsen utan att passera språkvalssidan. 36

37 Man bör istället välja ett defaultspråk som kan användas av ett stort antal användare och sedan ha ett enkelt sätt för att ändra språk i den globala navigationen (Nielsen, 1996). Ericssons webbplats har gjort på detta sätt där man låter användaren komma till en global version av webbplatsen först från vilken användaren sedan får specificera vilket lands webbplats man vill besöka. Det som måste bestämmas först är alltså vilket defaultspråk som ska användas. Som jag förklarade tidigare så kommer engelska att används på den internationella versionen av webbplatsen, vilken man kan kalla för Picturas globala version. Det blir alltså engelska som blir det som Nielsen kallar för defaultspråk och det betyder att när användaren först kommer till möts denna av den engelska internationella versionen av webbplatsen. Sidorna med alternativa språk bör också ha egna URL-adresser så att användare kan lägga sidan som bokmärke och på så sätt slippa göra språkval igen vid återkommande besök (Nielsen, 1996). Detta är något som Pictura redan idag använder sig av och som de också bör fortsätta med om man i framtiden får fler versioner av webbplatsen. Den svenska webbplatsen har URL-adressen och systerbolagen har också egna adresser som t.ex. USA: s webbplats som har Språklistor När man från den engelska versionens startsida ska välja språk har jag valt att ha två olika sätt för att välja språk. Som Nielsen rekommenderar så bör man lista landets namn eller språk på respektive lands benämning av språket, om man har mindre än sju språk att välja mellan (Nielsen, 1996). Därför är det ena sättet att välja språk på, att välja mellan svenska och engelska (English) i den globala navigationen. Se bilaga 9, s. 49, för bild på den globala designen. Den globala designen beskrivs också närmare senare i detta kapitel. Det andra sättet är att välja från en lista där man kan välja mellan alla länderna. Härifrån ska man kunna ta sig till systerbolagens webbplatser och när man i framtiden har översatt till återförsäljarnas språk ska man också kunna välja bland fler språkversioner från denna lista. Denna lista består av totalt 20 länder uppradade i alfabetisk ordning för att vara lätt att hitta, och är också uppdelad i två listor, dvs. en lista för systerbolagen (11 länder) och en lista för återförsäljarna (9 länder). Du kan se denna lista i bilaga 10, s. 49. Nielsen rekommenderar att man i sådana listor med 8-21 språk ska använda visuella symboler som flaggor eller liknande för att göra det ännu enklare att hitta i (Nielsen, 1996). Eftersom dessa listor för närvarande till större delen hänvisar till kontaktinformation till respektive land anser jag inte detta är 37

38 nödvändigt. När man i framtiden får fler språkversioner att välja mellan kan det vara bra att visa dessa med hjälp av flaggor eller att skriva språket i parentes efter landets namn som Galitz rekommenderar (Galitz, 2002). Som situationen ser ut idag är det bara tre av systerbolagen som har egna webbplatser och därför har jag markerat dessa genom att lägga en länk direkt till respektive lands webbplats, med symbolen www, efter landets namn, för att användaren lätt ska hitta dessa webbplatser. Se bilaga 10, s Övrig struktur För att uppfylla Picturas mål att nå ut bättre till sina kunder med hjälp av webbplatsen, består webbplatsen av följande fem sidor, vilka kan nås från den globala navigation vilken jag kommer att beskriva senare: Start, en startsida med introducerande text och bild. Om företaget/about Pictura, en sida med företagsinformation. Pictura i världen/pictura worldwide med kontaktinformation till systerbolagen och återförsäljare, vilken jag redan nu har beskrivit ovan i stycket om språklistor. Produkter/Products med information om Picturas produkter. Kontakt/Contact, med kontaktinformation till Picturas kontor och säljare i Sverige Webbplatsens utformning Här kommer jag att beskriva vilka anpassningar som behövts göra på de olika delarna som webbplatsen består av och hur de har utformats Global design Den globala designen ska finnas med och delas med alla versioner och sidor av webbplatsen. Därför är det viktigt att börja med denna när man ska skapa webbplatsen eftersom den måste fungera internationellt och fungerar som en bas till den fortsatta lokaliseringen (Drays, 1996). Picturas webbplats har en global design vilken ligger som en ram runt området där de fem lokala sidorna visas. Se bilaga 9, s. 49. Den nedre och högra delen av den globala designen innehåller endast en bakgrundsfärg och saknar innehåll. Den övre delen innehåller en logotyp 38

39 och länkar till den svenska eller engelska versionen (Svenska/English). Den vänstra delen innehåller en meny till de fem olika lokala sidorna Färger Som jag nämnt tidigare använder sig Picturas systerbolag av olika färger, vilket inte är bra för att kunna behålla en enhetlig grafisk profil. Som jag la märke till i min webbplatsanalys använder sig både Ericsson och IKEA av liknande färger som de har i logotypen i resten av layouten. De huvudsakliga färgerna som jag valt att använda på Picturas webbplats är vitt, svart och två gråblå toner. Orsaken till att jag använder just dessa färger är för att ge webbplatsen en enhetlig grafisk profil som ska passa ihop med Picturas logotyp, som också den innehåller dessa färger Bilder I Picturas fall är det viktigt vilka produkter som ska visas i respektive land, eftersom Pictura erbjuder produkter med anknytning till diverse högtider, vilka firas på olika sätt i olika länder och kulturer. Man måste då vara uppmärksam på vilka religiösa symboler som visas på dessa produktbilder, eftersom det kan vara ett känsligt ämne (Beamer et. al, 2001). Picturas produktsortiment uppdateras och ändras ständigt och istället för att skicka ut nytryckta kataloger eller säljare varje gång en uppdatering görs, underlättar det att göra ändringar på webbplatsen istället. Detta minskar dessutom på kostnaderna. Produktsortimentet skiljer sig dock från land till land och man måste därför vara noga med att uppge vilka produkter som gäller för respektive land för att undvika missförstånd. Ett sådant system kräver omfattande databaser för att kunna uppdateras, vilket inte finns tid till att skapa i denna uppsats. I väntan på att ett sådant system skapas visas endast produktexempel på bilder som finns med i sortimentet under en längre tid och som inte behöver uppdateras så ofta. Det är dock fortfarande viktigt att poängtera vilka produkter som erbjuds i respektive land så att inga missförstånd sker (Galitz, 2002). Produkterna som visas på den svenska versionen är specifikt utvalda för den svenska marknaden. Se bilaga 11, s. 50. På den engelska och internationella versionen har jag på produktsidan valt att be användare kontakta sitt närmaste kontor för att få information om vilka produkter som erbjuds i dennes land, för att vara säker på att få rätt information angående detta. Se bilaga 12, s

40 Bilden på startsidan på den engelska versionen är särkskilt viktig eftersom den ska fungera internationellt. Här har jag valt ett kort föreställande en fjäril vilken inte har någon särskild anknytning till någon högtid utan är ett så kallat varje-dagkort. Se bilaga 9, s. 49. På den svenska sidan finns en bild föreställande ett födelsedagskort. Inget av dessa kort är associerat med någon speciell årstid och behöver därför inte uppdateras, som ett julkort eller påskkort skulle få göras Teckensnitt Picturas systerbolag använder sig idag även av olika typsnitt vilket inte heller är bra för att kunna behålla en enhetlig grafisk profil. De två teckensnitt som jag valt att använda på webbplatsen är särskilt utvalda för att passa in i den grafiska profilen för Pictura. Det ena teckensnittet är Verdana, vilket är likt teckensnittet Gill Sans som Pictura använder i sin tryckta information. Eftersom Gill Sans inte används i så stor utsträckning passar det inte till att använda på webben. Därför använder jag Verdana istället vilket är särskilt utvecklat för text på webben (Microsoft, 1997). Detta teckensnitt används till brödtext och länkar på webbplatsen. Det andra teckensnittet är Picturas egna och kallas för Bickley Plain. Detta teckensnitt använder jag till webbplatsens rubriker och de görs som bilder (gif-filer) för att de ska kunna ses av alla användare Övriga anpassningar I översättningen till engelska har jag använt mig av enkel engelska i genom att följa de riktlinjer som jag sammanställt. Jag har inte använt mig av förkortningar och använt enkla ord och meningsbyggnad. I adresserna har jag valt att skriva Phone vid telefonnumret istället för att skriva förkortningar som Tel. eller liknande. Telefonnumren och adresserna är också internationellt anpassade så att de ska förstås internationellt. Landets namn står på engelska och telefonnumret har hela prefixet med landsnumret. Se bilaga 10, s. 49. Jag har även använt mig av rubriker så mycket som möjligt för att göra informationen mer lättöverskådlig (Beamer et. al, 2001). Jag har också lämnat plats för översättning till andra språk då utrymmet i menyn och text ytorna inte är så trånga utan det finns plats för textexpandering. Detta för att man inte ska behöva göra en ny layout för detta ändamål och därmed bryta den grafiska profilen. 40

41 6. Diskussion Trots att teknologin må förändra vårt handlingsbeteende i vissa situationer så kan det inte ändra på våra kulturella arv som finns med från barndomen. Att man då anpassar webbplatsen för var och en av målgruppernas kultur visar det att man bryr sig och tar hänsyn till dessa människor och användare av webbplatsen. Detta gör också att risken för missförstånd och förvirring minimeras. Svaret på hur man skapar en mall för en webbplats, som ska kunna anpassas för olika kulturer är alltså att man måste globalisera sidan, dvs. internationalisera och lokalisera den för att den ska kunna bli internationellt användbar. Detta innebär att man tar hänsyn till lingvistiska och kulturella element i anpassningen till olika kulturer vid skapandet av webbplatsen. Om Pictura ser till att systerbolagen följer denna mall när de gör sina webbplatser, blir det lättare för företaget att hålla den grafiska profilen, vilket gör att företaget uppfattas som mer professionellt och seriöst. I min webbplatsanalys trodde jag inte att jag skulle finna så många anpassningar till olika kulturer, och så många olika sätt att göra det på, som jag faktiskt gjorde, vilket var mycket intressant och till fördel för mitt arbete. Analysen visade också att företagen anpassar sig till olika grad på grund av olika orsaker. Det idealiska skulle vara om man anpassade alla sidor helt till varje land men detta tar tyvärr tid och kostar pengar så till stor del handlar det om att bestämma hur mycket man behöver och måste anpassa sig. När jag först började med uppsatsen insåg jag inte hur mycket man måste ta reda på innan man börjar med webbplatsen för att kunna göra dessa kulturella anpassningar. Det krävs en hel del kunskap och studerande av den kultur man ska vända sig till för att kunna förstå sig på respektive kultur och därefter kunna anpassa webbplatsen efter den. Om Pictura anser att man har råd att satsa på dessa anpassningar bör man därför undersöka varje kultur man ska anpassa sig till och vara noga med att rätt målgrupp också får rätt information. I denna uppsats har jag inte behandlat de tekniska frågorna i byggandet av webbplatsen. Finns det kanske några tekniska tillvägagångssätt som underlättar arbetet i att göra sådana här kulturella anpassningar på ett enklare och snabbare sätt? Eller är det kanske något man kan utveckla i framtiden? 41

42 Orsaken till att jag har använt mig av ganska få källor är att de flesta källor har innehållit ungefär samma information, vilket också har styrkt den uppfattning jag hade innan jag började med uppsatsen, om hur viktigt det är med sådana här kulturella anpassningar i företagssammanhang. Arbetet har annars gått ungefär som jag hade tänkt om man bortser från hur lång tid vissa saker tog. Tiden till att göra själva webbplatsen blev ganska knapp till slut och analysen av webbplatserna blev mer omfattande än jag trodde den skulle bli, eftersom jag inte trodde att jag skulle hitta så många kulturella anpassningar hos de olika företagen. Därför kanske jag skulle ha velat lägga mer tyngd på analysen än jag faktiskt gjorde. Jag tror att den skulle kunna göras ännu större och bättre genom att titta på fler webbplatser eller att gå igenom webbplatserna mer grundligt sida för sida och därmed också hitta fler intressanta lösningar på hur man kan anpassa en webbplats för olika kulturer. 42

43 Källförteckning Litteratur Beamer, Linda och Varner, Iris, (2001), Intercultural communication in the global workplace. USA: McGraw-Hill/Irwin Bergström, Bo (2001) Effektiv Visuell Kommunikation. Stockholm: Carlssons bokförlag. Ellsworth, Jill H. och Ellsworth, Matthew V. (1996) The New Internet Business Book, USA: John Wiley & Sons, Inc. Fiske, John (1990) Kommunikationsteorier. Borås: Wahlström & Widstrand. Galitz, Wilbert O. (2002) The essential guide to User Interface design. USA: John Wiley & Sons, Inc. Rosenfeld, Louis och Morville, Peter (1998), Information Architecture for the world wide web USA: O Reilly & Associates, Inc. Sveningsson, Malin, Lövheim, Mia och Bergquist, Magnus (2003), Att fånga nätet. Lund: Studentlitteratur. Internetkällor Dray, Susan, Dray & Associates (1996), Designing for the rest of the world: a consultant's observations, Nielsen, Jacob (1996), Marcus, Aaron, Armitage, John och Frank, Volker (1999), Globalization of User-Interface Design for the Web, Microsoft (1997),

44 Zein, Patrick Hassel (2004), Analyserade webbplatser Ericsson (2005), H&M (2005), IKEA (2005),

45 BILAGA 1: IKEA:s språkvalssida BILAGA 2: Västerländsk layout för IKEA Landsnamn Logotyp Slogan Global meny Stor temabild Lokal meny Urval av produkter 45

46 BILAGA 3: IKEA: s layout för mellanöstern Logotyp Språknamn och språkval Scrollist BILAGA 4: En av IKEA:s layouter i Asien 46

47 BILAGA 5: H&M:s språklista BILAGA 6: H&M:s indexsida Global meny Logotyp Lokal meny 47

48 BILAGA 7: Ericssons globala sida Logotyp Global meny Landsnamn Sökformulär Länk till engelsk sida Länk för att ändra land BILAGA 8: Ericssons språkvalssida Språk som används på webbplatsen 48

49 BILAGA 9: Global design Logotyp Språkval Global meny BILAGA 10: Lista över systerbolag och återförsäljare Länk till systerbolagets webbplats 49

50 BILAGA 11: Svensk version av produktsidan BILAGA 12: Engelsk version av produktsidan 50

En bok om oss. För dig.

En bok om oss. För dig. En bok om oss. För dig. innehåll A Vad hälsokraft är hur vi förmedlar hälsokraft vårt grafiska uttryck Vad hälsokraft är Hälsokraft är så mycket mer än ett varumärke. Hälsokraft är alla som tar del av

Läs mer

Sociala medier för företag

Sociala medier för företag Sociala medier för företag Utbildningen ingår i projektet Helikoopter vilket är ett kompetensutvecklingsprojekt som finansieras av Europeiska socialfonden och genomförs i Coompanion Norr och Västerbottens

Läs mer

Tillämpad programmering CASE 1: HTML. Ditt namn

Tillämpad programmering CASE 1: HTML. Ditt namn Tillämpad programmering CASE 1: HTML Ditt namn 18 [HTML] Din handledare vill se din skicklighet i att använda HTML-koden. Du ska utveckla en webbplats om ditt intresse, inriktning eller gymnasiearbete.

Läs mer

MÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET)

MÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET) ENGELSKA B MÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET) Du skall förstå vad som sägs i längre sekvenser av sammanhängande tydligt tal som förmedlas direkt eller via medier och där innehållet kan vara obekant för dig

Läs mer

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.

Läs mer

MSPR1201 - Moderna språk, steg 1 100 poäng inrättad 2000-07 SkolFs: 2000:87. Mål. Betygskriterier

MSPR1201 - Moderna språk, steg 1 100 poäng inrättad 2000-07 SkolFs: 2000:87. Mål. Betygskriterier MSPR1201 - Moderna språk, steg 1 100 poäng inrättad 2000-07 SkolFs: 2000:87 Mål Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Eleven skall: kunna förstå det mest väsentliga i tydligt tal i lugnt

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA) Ramkursplan 2013-06-24 ALL 2013/742 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk som modersmål

Läs mer

Manual HSB Webb brf 2004 03 23

Manual HSB Webb brf 2004 03 23 TERMINOLOGI I Polopoly används ett antal grundläggande begrepp för publicering och hantering av information, eller innehåll som det också benämns. Nedan följer en kort genomgång av denna grundläggande

Läs mer

Hjälpavsnitt Transport med egen bil under Firma-ikonen Innehåll:

Hjälpavsnitt Transport med egen bil under Firma-ikonen Innehåll: Hjälpavsnitt Transport med egen bil under Firma-ikonen Innehåll: Transport inom Sverige... 1 Transport till utlandet... 3 Icke kvitterade transportsedlar... 5 Hantering av manuellt kvitterade utländska

Läs mer

Kursplan för Moderna språk

Kursplan för Moderna språk Kursplan för Moderna språk Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i moderna språk syftar till att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Att kunna använda

Läs mer

Bildesign. Julia Hjalmarsson 2015-03-09 TE14A

Bildesign. Julia Hjalmarsson 2015-03-09 TE14A Bildesign Julia Hjalmarsson 2015-03-09 TE14A Abstract This essay is about the future of transportation. I have written about the background of car design, how I think trends affects a design as much as

Läs mer

Eget arbete 15 Poäng. Rubrik Underrubrik

Eget arbete 15 Poäng. Rubrik Underrubrik Säbyholms montessoriskola Årskurs 6 Plats för bild som har med arbetet att göra Eget arbete 15 Poäng Rubrik Underrubrik Förnamn Efternamn Examinator: Förnamn Efternamn Handledare: Förnamn Efternamn 1 Sammanfattning

Läs mer

GRAFISK MANUAL. Samverkan för ett Jönköpings län fritt från alkohol- och drogrelaterade skador

GRAFISK MANUAL. Samverkan för ett Jönköpings län fritt från alkohol- och drogrelaterade skador GRAFISK MANUAL Samverkan för ett Jönköpings län fritt från alkohol- och drogrelaterade skador Vikten av att ha grafiska riktlinjer I Insikt/Utsikt ryms en mängd olika aktörer såsom myndigheter och frivilligorganisationer.

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Handledning och checklista för klarspråk

Handledning och checklista för klarspråk Handledning och checklista för klarspråk i Brottsofferjouren 2015-02-24 Innehåll Vad är klarspråk?... 2 Varför ska vi skriva klarspråk?... 2 Hur du kan använda checklistan... 2 Innan du börjar skriva...

Läs mer

Källkritisk metod stora lathunden

Källkritisk metod stora lathunden Källkritisk metod stora lathunden Tryckt material, t ex böcker och tidningar, granskas noga innan det publiceras. På internet kan däremot alla enkelt publicera vad de önskar. Därför är det extra viktigt

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Medier och Kommunikation. Medier och kommunikation Media and Communication

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Medier och Kommunikation. Medier och kommunikation Media and Communication Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Medier och Kommunikation Programkod: SGMKV Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: 180 Beslut om inrättande: Medier och kommunikation Media

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Styrdokumentkompendium

Styrdokumentkompendium Styrdokumentkompendium Information och kommunikation 2 Sammanställt av Joni Stam Inledning Jag brukar säga till mina elever, halvt på skämt och halvt på allvar, att jag förhåller mig till kursens centrala

Läs mer

Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering. Dossier 3. European Language Portfolio 16+ Europeisk språkportfolio 16+ English version

Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering. Dossier 3. European Language Portfolio 16+ Europeisk språkportfolio 16+ English version Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering Dossier 3 English version European Language Portfolio Europeisk språkportfolio Council of Europe The Council of Europe was established in 1949

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet är en praktisk handbok för dig som någon gång skriver text för webb, surfplattor och

Läs mer

Information technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

Information technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE SVENSK STANDARD SS-ISO/IEC 26300:2008 Fastställd/Approved: 2008-06-17 Publicerad/Published: 2008-08-04 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: engelska/english ICS: 35.240.30 Information technology Open Document

Läs mer

Den grafiska profilieringen för roar

Den grafiska profilieringen för roar Den grafiska profilieringen för roar 2013 edition INNEHÅLL LOGOTYP 04 LOGOTYPENS FRIZON 05 TYPOGRAFI 06 FÄRGER 07 KONTORSMATERIAL 08 ANNONS & BILDER 10 BROSCHYR 12 GRAFISKA ELEMENT/BYXMÄRKE 14 WEBBSIDA

Läs mer

Chapter 1 : Who do you think you are?

Chapter 1 : Who do you think you are? Arbetslag: Gamma Klass: 9A Veckor: 34-39 År: 2019 Chapter 1 : Who do you think you are?. Syfte Förstå och tolka innehållet i talad engelska och i olika slags texter. Formulera sig och kommunicera i tal

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare;

Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare; 1 (16) Dnr 2017:953 Bilaga 1 Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare; beslutade den XXX 2017. Med stöd av 2 kap. 12 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning

Läs mer

Ny grafisk symbol för Sölvesborg

Ny grafisk symbol för Sölvesborg Ny grafisk symbol för Sölvesborg På kommunfullmäktigesammanträdet i slutet av januari ligger ett ärende om en ny grafisk symbol för kommunen uppe för beslut. Denna symbol är tänkt att ersätta det träd

Läs mer

En dansk version av detta dokument kan laddas ned här: http://itu.dk/ people/hagerman/retningslinjer.pdf (pdf, 500 kb)

En dansk version av detta dokument kan laddas ned här: http://itu.dk/ people/hagerman/retningslinjer.pdf (pdf, 500 kb) Denna guide är till för folk som gör hemsidor med Öresundsregionen som målgrupp. Vilket språk är bäst att använda sig av - danska, svenska eller eventuellt bägge? - eller kanske engelska? Hur riktar man

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

behövs för enhetlighet, tala samma språk, så att användaren kan lära sig och använda det vidare.

behövs för enhetlighet, tala samma språk, så att användaren kan lära sig och använda det vidare. 1 2 3 Grafisk profil reglerar grunddragen i utseendet (logga, färger, typsnitt) en helhet skapas Vi ska känna igen oss, vi ska förstå vad som avsändaren vill kommunicera. Kan vara svårt att direkt applicera

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Bra konvertering Grunden till en lönsam affär för alla parter. A. Lägg grunden: Prioritera Strukturera - Fokusera

Bra konvertering Grunden till en lönsam affär för alla parter. A. Lägg grunden: Prioritera Strukturera - Fokusera Bra konvertering Grunden till en lönsam affär för alla parter. Bra konverteringsgrad är det superlim som binder ihop alla parter i en lönsam affär. Annonsörer som kan räkna hem sina kampanjer, återförsäljare

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator version 2017-08-21 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande lärare Uppsatsens titel

Läs mer

Navision On Target. Rätt sak, i tid, till budgeterad kostnad

Navision On Target. Rätt sak, i tid, till budgeterad kostnad Navision On Target Rätt sak, i tid, till budgeterad kostnad Navision On Target Det ska inte hänga på dagsformen om ett projekt blir en framgång eller inte. På Navision använder vi oss av vår egen metodik

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

INDIVIDUELL INLÄMNINGSUPPGIFT

INDIVIDUELL INLÄMNINGSUPPGIFT INDIVIDUELL INLÄMNINGSUPPGIFT Sofia Aronsson ANVÄNDBARHET OCH GRAFISK DESIGN MIS 13, Nackademin Yrkeshögskola Lärare: Ellinor Ihlström Inledning... 3! Analys... 3! Hitta... 3! Förstå... 5! Använda... 6!

Läs mer

Föreläsning 7 Mentala modeller, metaforer och emotionell interaktion. Kapitel 5 (3) i Rogers et al.

Föreläsning 7 Mentala modeller, metaforer och emotionell interaktion. Kapitel 5 (3) i Rogers et al. Föreläsning 7 Mentala modeller, metaforer och emotionell interaktion Kapitel 5 (3) i Rogers et al. Översikt Human Action Cycle Konceptuella modeller Metaforer ikoner Emotionell design Antropomorfism Agenter

Läs mer

Föreläsning 10: Gränssnitt och webbdesign

Föreläsning 10: Gränssnitt och webbdesign Föreläsning 10: Gränssnitt och webbdesign FSR: 6 Att läsa: Kapitel 6 i Rogers et al.: Interaction Design 1501006 Gränssnitt och webb 2 Översikt Gränssnitt historiskt Kännetecken olika gränssnitt Designutmaningar

Läs mer

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name:

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name: Workplan Food Spring term 2016 Year 7 Name: During the time we work with this workplan you will also be getting some tests in English. You cannot practice for these tests. Compulsory o Read My Canadian

Läs mer

Globescan Konsumentundersökning 2011

Globescan Konsumentundersökning 2011 Globescan Konsumentundersökning 7 000 respondenter i länder På uppdrag av Fairtrade International Maj Syfte och metod Syftet med undersökningen är att undersöka konsumentattityder och -beteenden i relation

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Projektmodell med kunskapshantering anpassad för Svenska Mässan Koncernen

Projektmodell med kunskapshantering anpassad för Svenska Mässan Koncernen Examensarbete Projektmodell med kunskapshantering anpassad för Svenska Mässan Koncernen Malin Carlström, Sandra Mårtensson 2010-05-21 Ämne: Informationslogistik Nivå: Kandidat Kurskod: 2IL00E Projektmodell

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

LPP Magiska dörren ÅR 4

LPP Magiska dörren ÅR 4 LPP Magiska dörren ÅR 4 Detta arbetsområde omfattar läsning diskussion kring det lästa, skrivande av en egen berättelse, elevrespons på klasskamraters berättelse samt bearbetning av berättelsen. Arbetsområdet

Läs mer

ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD

ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD 2012 I KORTHET Fortsatt utmanande för klädhandeln på flera av H&M:s marknader Försäljningen +11% i lokala valutor jämförbara enheter +1% Bruttomarginal 59,5 procent

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål Foto: Simon Paulin/Iimagebank.sweden.se Foto: Tomas Utsi/imagebank.sweden.se VERSION 1.0 DEN GLOBALA RESENÄRENS BILD AV SVERIGE INLEDNING Foto:

Läs mer

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare

Läs mer

International Civic and Citizenship Education Study 2009 (ICCS)

International Civic and Citizenship Education Study 2009 (ICCS) Vetenskapsrådets forskarmöte om internationella studier på skolområdet 2007-02-02 International Civic and Citizenship Education Study 2009 (ICCS) I detta blad finns information om: Bakgrund och syfte Instrument

Läs mer

Estetisk- Filosofiska Fakulteten Svenska. Susanna Forsberg. En skola för alla. att hjälpa barn med ADHD och Aspergers syndrom. A School for Everyone

Estetisk- Filosofiska Fakulteten Svenska. Susanna Forsberg. En skola för alla. att hjälpa barn med ADHD och Aspergers syndrom. A School for Everyone Estetisk- Filosofiska Fakulteten Svenska Susanna Forsberg En skola för alla att hjälpa barn med ADHD och Aspergers syndrom A School for Everyone helping children with ADHD and Aspergers syndrome. Examensarbete

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/ Name: Year 9 w. 4-7 The leading comic book publisher, Marvel Comics, is starting a new comic, which it hopes will become as popular as its classics Spiderman, Superman and The Incredible Hulk. Your job

Läs mer

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Jojo, som är tillsammans med Ivar. Ivar gillar att ta bilder av Jojo, när hon är lättklädd eller naken. Han lovar Jojo, att

Läs mer

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

BILDANALYS ANALYSERA BILDER

BILDANALYS ANALYSERA BILDER BILDANALYS ANALYSERA BILDER GÖR EN BILDANALYS Er uppgift: 1. Beskriv på allt du ser på för någon som inte ser bilden, utan att lägga in värderingar. 2. Nu lägger du in dina värderingar. Tolka vad du tycker

Läs mer

Engelska åk 5 höstterminen 2013

Engelska åk 5 höstterminen 2013 gelska åk 5 höstterminen 2013 Under hösten kommer vi att jobba utifrån olika temaområden i engelska. Några områden handlar om länder, intressen och partyinbjudningar. Vi utgår från ett läromedel i engelska

Läs mer

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ VCc ^j^\ Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ Specialpedagogiska skolmyndigheten Definition Tvåspråkighet: Funktionell tvåspråkighet innebär att kunna använda båda språken för att kommunicera med omvärlden,

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

HUME HANDOUT 1. Han erbjuder två argument för denna tes. Vi kan kalla dem "motivationsargumentet" respektive "representationsargumentet.

HUME HANDOUT 1. Han erbjuder två argument för denna tes. Vi kan kalla dem motivationsargumentet respektive representationsargumentet. HUME HANDOUT 1 A. Humes tes i II.iii.3: Konflikter mellan förnuftet och passionerna är omöjliga. Annorlunda uttryckt: en passion kan inte vara oförnuftig (eller förnuftig). Han erbjuder två argument för

Läs mer

GRAFISK MANUAL FASTSTÄLLD AV FULLMÄKTIGE 2014-12-10

GRAFISK MANUAL FASTSTÄLLD AV FULLMÄKTIGE 2014-12-10 GRAFISK MANUAL Studentkåren i Borås Studentkåren i Borås 2014 Fastställd av fullmäktige 2014-12-10 Grafik: Studentkåren i Borås Layout: Paulina Olin Att användas som riktlinje av studentkårens interna

Läs mer

Pass 2: Datahantering och datahanteringsplaner

Pass 2: Datahantering och datahanteringsplaner Pass 2: Datahantering och datahanteringsplaner Checklista för datahanteringsplaner Att utveckla en datahanteringsplan för ett projekt är inte alltid en enkel uppgift. Det finns många detaljer som man åtminstone

Läs mer

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Inledning 4 6. Märke. Typsnitt 7 9. 10. Färger

Inledning 4 6. Märke. Typsnitt 7 9. 10. Färger GRAFISK PROFIL INNEHÅLL 3. Inledning 4 6. Märke Huvudmärke. Varianter. Tillämpning. 7 9. Typsnitt Huvudtypsnitt. Webbtypsnitt. 10. Färger Huvudfärger. Komplementfärger. Webbfärger INLEDNING Den grafiska

Läs mer

Förslag den 25 september Engelska

Förslag den 25 september Engelska Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012 Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Februari 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Februari 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Februari 2012, hotell

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Handbok för webbpublicister. Medicinska fakulteten

Handbok för webbpublicister. Medicinska fakulteten Handbok för webbpublicister Medicinska fakulteten Innehåll 1. Inledning 1.1 Mål 1.2 Fakultetens ansvar 1.3 Publicistens ansvar 1.4 Webben som kommunikationsmedel 2. Så skapar du en bra webbplats 2.2 Skriva

Läs mer

Introduktion till MySQL

Introduktion till MySQL Introduktion till MySQL Vad är MySQL? MySQL är ett programmerings- och frågespråk för databaser. Med programmeringsspråk menas att du kan skapa och administrera databaser med hjälp av MySQL, och med frågespråk

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-EN :2005/A1:2014

SVENSK STANDARD SS-EN :2005/A1:2014 SVENSK STANDARD SS-EN 1993-1-1:2005/A1:2014 Fastställd/Approved: 2014-05-12 Publicerad/Published: 2015-04-01 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: svenska/swedish ICS: 91.010.30; 91.070.03; 91.070.50; 91.070.60;

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn

Ramkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn Ramkursplan 2013-06-19 ALL 2013/743 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk för syskon

Läs mer

Seminarieuppgift 2 appar Utvärderings modell

Seminarieuppgift 2 appar Utvärderings modell Seminarieuppgift 2 appar Utvärderings modell 1. Är appen lättbegriplig för barn? Kan barnen använda appen självständigt utan en närvarande pedagog? Är appen lättnavigerad för en vuxen med lägre kompetens

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Tips på appar med känslor Någonting

Tips på appar med känslor Någonting StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd Tips på appar med känslor Någonting En blandning av appar att Plats för bild i textruta använda när man vill prata om känslor Juli 2015 Känslor

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

(Grundkurs i medier och kommunikation vid Tammerfors Universitet, Finland) 1.1 Kommunikation

(Grundkurs i medier och kommunikation vid Tammerfors Universitet, Finland) 1.1 Kommunikation (Grundkurs i medier och kommunikation vid Tammerfors Universitet, Finland) 1.1 Kommunikation Definitioner Ordböckerna ger flera olika betydelser för ordet kommunikation. Kommunikation betyda flera saker:

Läs mer

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk 3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Judar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk jiddisch är ett officiellt nationellt minoritetsspråk. De nationella

Läs mer

Prototyper och användartest

Prototyper och användartest Föreläsning i webbdesign Prototyper och användartest Rune Körnefors Medieteknik 1 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Prototyp för en webbplats! Utkast eller enkel variant av webbplatsen" Syfte"

Läs mer

Sammanfattande rapport från nationella läroplansanalyser

Sammanfattande rapport från nationella läroplansanalyser Perception, Attitude, Movement Identity Needs Action (PAM-INA) - 502077-LLP-1-2009-1-DE-COMENIUS-CMP WP3 Läroplansanalys Sammanfattande rapport från nationella läroplansanalyser av Stavroula Philippou

Läs mer

Kulturella skillnader

Kulturella skillnader Kulturella skillnader Sida 1 Kulturella skillnader mellan länder är tydliga, de finns även mellan organisationer och grupper. Kulturella skillnader kan förklaras som skillnader i folks så kallade mentala

Läs mer

Så gör Vägledningen 24-timmarswebben dig till en bättre beställare. Funda Denizhan, Statskontoret Kommits 17 november, 2005

Så gör Vägledningen 24-timmarswebben dig till en bättre beställare. Funda Denizhan, Statskontoret Kommits 17 november, 2005 Så gör Vägledningen 24-timmarswebben dig till en bättre beställare Funda Denizhan, Statskontoret Kommits 17 november, 2005 Om IT och webb inte är en teknikfråga vad är det då? Är IT och webb en verksamhetsfråga?

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Den mobila användaren sätter traditionella säkerhetssystem ur spel

Den mobila användaren sätter traditionella säkerhetssystem ur spel Den mobila användaren sätter traditionella säkerhetssystem ur spel eller Perimetern är död, get over it och se till att skydda upp dina användare utan att det påverkar deras dagliga arbete. Sebastian Zabala,

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

http://www.sm.luth.se/~andreas/info/howtosearch/index.html

http://www.sm.luth.se/~andreas/info/howtosearch/index.html & ' ( ( ) * +, ', -. / ' 0! 1 " 2 # 3 / /! 1 $ 4, % 5 # 3, http://www.sm.luth.se/~andreas/info/howtosearch/index.html Andreas Tips och trix till sökningar i Cyberrymnden Här försöker jag att gå igenom

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera

Läs mer