SVENSKA TEXTER 12 OKTOBER 6 JULY 27 OCTOBER. från 11AM Rock n roll 6PM till Punk Fashion and Textile Museum.

Transkript

1 6 JULY 27 OCTOBER JUNI 12 OKTOBER The impact of music, art and 2014 celebrity on 20th century fashion from Rock n Roll to Punk Design, kultur och mode OPEN TUESDAY SATURDAY från 11AM Rock n roll 6PM till Punk Fashion and Textile Museum 83 Bermondsey Street, London SE1 3XF En utställning från London Bridge SVENSKA TEXTER Design by Rose

2

3 Från vänster till höger, övre raden: Detalj från etiketten Anarchy in the UK Bondage skjorta, Vivienne Westwood för Seditionaries, 1976; Love pappersmobil, Hang-Um-Up, SCM Allied Paper Inc, USA, c:a1967; Badge Forget Oxfam Feed Twiggy, England, slutet av 1960-talet. Mellersta raden: Badge I ve Been to Carnaby Street, Robert Crumb, USA, använd på jeansjacka, Martin Bernard Ltd, International Fashions, JVC Videosphere', Japan, 1970; Ett Op Target Brosch, England,1965, visat i ett porträtt av Jane Birkin av David Bailey tagit samma år. Nedre raden: Detalj från en klänning och klädhängare från Twiggy Dresses Collection, England, 1966; Peace pappersmobil, Hang-Um-Up, SCM Allied Paper Inc, USA, c:a 1967; Union Jack-motiv, Rose Design, POP VAR FÖRMODLIGEN DET SENA 1900-TALETS MEST BETYDELSEFULLA KULTURFENOMEN. UR EN BRED GRÄSROTSKULTUR UPPSTOD EN RÖRELSE DÄR DE UNGA UTÖVARNA SUDDADE UT GRÄNSERNA MELLAN MUSIK, MODE OCH DESIGN GENOM ETT FLYTANDE INTRESSE FÖR KONST. DERAS KONSTINTRESSE HADE SITT URSPRUNG I EN POPULÄRKULTUR SOM VAR ALLTFÖR MÅNGFALDIG OCH SPONTAN FÖR ATT KOMMA ATT IDENTIFIERAS MED ELLER KONTROLLERAS AV NÅGON SÄRSKILD GRUPP AV INTELLEKTUELLA ELLER KONSTNÄRER. SÄRSKILT TYDLIGT VAR DET I STORBRITANNIEN. DÄR HADE POPMUSIKER, POP- DESIGNERS OCH POPKONSTNÄRER DEL I ETT GEMENSAMT ARV; MÅNGA AV DEM HADE STARTAT SINA KARRIÄRER I DE KONSTSKOLOR SOM SNABBT VÄXTE FRAM RUNT OM I LANDET EFTER ANDRA VÄRLDSKRIGET. UTSTÄLLNINGEN POP! UTFORSKAR DEN VISUELLA POPKULTUREN.

4 POP SOM I POPULÄRT ROCK N ROLL Även om den amerikanska efterkrigskulturen innehöll många av popdesignens beståndsdelar, hade det sedan 1920-talet i Storbritannien funnits ett starkt växande intresse för 1800-talets reklam. Intresset intensifierades i början av 1950-talet, då den amerikanska populärkulturen utforskades av den Institute of Contemporary Art Independent Group, med popkonstnären Richard Hamilton I spetsen. Samtidigt, i Storbritannien, tolkade och förnyade unga popmusiker rock n roll och rhythm and blues parallellt med att många unga designers kombinerade brittiska och amerikanska konstoch modeyttringar. Resultaten av dessa experiment exporterades tillbaka till USA som popdesign. Barbara Jones, brittisk konstnär och författare, skrev och illustrerade flera böcker i ämnet, bl a den inflytelserika The Unsophisticated Arts. Jones var också kurator för den viktiga utställning av folkkonst Black eyes & Lemonade, som hölls på Londons Whitechapel Gallery som en del av Festival of Britain Popkonstnären Peter Blake, själv en av Jones studenter, beskrev henne som en guldgruva av information om populärkultur. Det var personer som Jones och Hamilton som inledningsvis definierade pop-et i populärt. Ungdomsrörelsen som rock n rollen hade satt i rullning 1955 utvecklades till en Youth Quake en ungdomsjordbävning och utlöste den kulturella och sociala revolutionen på 1960-talet. Vi lever fortfarande i dess efterskalv. Popkultur växte till en självgenererande, pulserande blandning av rock n roll och tonårsmode. Det förstärktes av Hollywoods ikoniska bilder av missförstådd och missanpassad ungdom gestaltad på film av Marlon Brando, som den glamoröst brottslige Johnny Strabler i Vild ungdom, och James Deans legendariska tolkning av den ångestladdade Jim Stark i Ung rebell. Samma år, 1955, kom filmen The Blackboard Jungle, som var något av en språngbräda för ungdomskulturen. I filmen framfördes Bill Haleys ikoniska låt Rock Around the Clock, som tillsammans med berättelsen om tonårsuppror och skildringen av den äldre generationen bristande förståelse, provocerade fram vilt och destruktivt beteende när den visade. Året efter följde en flodvåg av rock n rollmusik från de första tonårspop- och rockstjärnorna Elvis Presley, Gene Vincent och Little Richard visuellt förstärkta av filmer som Elvis Love Me Tender, Bill Haleys Rock Around the Clock och The Girl Can t Help It. Den sistnämda filmen var ett skyltfönster för tidiga rock n roll-artister som Gene Vincent, Fats Domino och Eddie Cochran hade en självsäker popkultur etablerat sig. De följande tjugo åren accelererade den. Kort filtkjol avsedd för Rock'n'Roll dans, med applikationer av skivor och noter, USA, c:a 1957

5 MAD MEN : MODERNISTER BLIR MODS SWINGING SIXTIES I slutet av 1950-talet avtog intresset för rock n roll och popmusik. Innan Beatles slog igenom1962 hade popmusiken genomgått ett förvandlingsnummer från att ha varit ung rebell till den söte grannpojken, från tonårsuppror till tonårsunderhållning. Istället blev det modern jazzmusiker som Dave Brubeck eller Ray Charles proto-soul, en cocktail av modern jazz med inslag av rhythm and blues och country, som blev det definitiva soundtracket till livet i början av 1960-talet. Cool blev tidens ledmotiv. Det coola ljudet av modern jazz var den perfekta accessoaren till dels den enkla elegansen i Mary Quants modedesign för modernist-tjejer, dels de vassa italienska kostymerna som bars av unga modernist-killar. Med ett soundtrack av beat -musik hade unga, sofistikerade modernister utvecklats till Mods. Dessa kom att bli föregångare till de fashionabla trendsättare i Swinging London under 1960-talets mitt. Begreppet Swinging London användes först i Time Magazine i april 1966 för att beskriva den till synes bekymmersfria livsstil som trendiga ungdomar förde i den brittiska huvudstaden. Bilden av Swinging London är för alltid förknippad med designers som Mary Quant och Biba (Barbara Hulanicki) och modellerna Jean Shrimpton och Twiggy som bar deras kreationer är andan av 1966 personiferad. Stadens nya Mod -mode spreds över världen med det nya massmediet televisionen, bland annat genom ungdomsprogram som Ready Steady Go! och dess presentatör Cathy McGowan, och av de unga modefotografer David Bailey och Terence Donavan vars bilder spreds genom en uppsjö av både nya modemagasin, såsom Nova eller Petticoat, och den mer klassiska Vogue. Den manliga motsvarigheten till Londons Dolly Birds under 1960-talets mitt var den snobbige, unge påfågeln. Inte sällan i kläder skräddade på Carnaby Street och Kings Road Emporia av designers som John Stephens eller i kreatörerna bakom modebutiken Granny Takes a Trip. Soundtracket till deras hedonistiska livsstil tonsattes av nya brittiska musikgrupper som Beatles och The Rolling Stones, vars musik spelades i butiker, diskotek och konsertlokaler. Då de mörkare ekonomiska och etiska problemen i eran blev allt mer uppenbara, ifrågasattes den oseriösa livsstilen. Till slut gav den vika för motkulturen och en import från den amerikanska västkusten: San Franciscos psykedeliska hippie-kultur. Go-Getters, spetsiga skor, tillverkade i Italien och designad av Alberto i Milano, c:a 1961 'Tab' stol, David Bartlett, England, PSYKEDELIA Under 1960-talet blev många ungdomar alltmer antimaterialistiska och kritiska till etablissemanget. Särskilt i Amerika fanns ett växande ifrågasättande och förkastelse av löftet om en ljus teknologisk framtid. Denna växande känsla fann ett uttryck under Summer of Love 1967 i den amerikanska västkuststaden San Francisco moderskeppet för den löst strukturerade hippierörelsen. San Francisco började snabbt konkurrera med London som pophuvudstad, och mod-londons skräddarsydd dandyism ersattes snart med den romantiska, utåtriktade och eklektiska stilen av Haight-Ashburys hippie-mode. Många unga människor vände sig mot köpkulturen, normerna, fördomarna och intoleransen i majoritetssamhället och började hoppa av, i hopp om att skapa ett alternativt samhälle. Förutom att engagera sig i rättighetsrörelsens kamp mot ojämlikhet mellan raserna och motståndet mot Vietnamkriget ställde de krav om homosexuellas och kvinnors rättigheter hade budskapet om kärlek, fred och personlig förändring genom psykedeliska droger och musik fått en fredlig revolution att framstå som inom räckhåll. Under några veckor i 1968 verkade en våldsam revolution i Europa inte bara möjligt utan även högst sannolikt. Under de följande åren bröt den inom motkulturen uppdämda ilskan och upprördheten ofta ut i våldsamma protester. Jeansväst med broderi och applikationer, Moonbeam, USA, c:a 1971

6 UNDERGROUND AFFISCHER OCH GRAFISK DESIGN THE FUN PALACE Andan av psykedelia, HaightAshbury och 1967 var påtaglig långt efteråt och överlevde i form av paljetter, krossad sammet, brokad, siden, glittrigt smink, korkskruvslockar och andra excesser i det som kom att bli känt som Glam rock. Många av tidens rock- och popband och deras musik kändes som ålderdomliga dinosaurier för de mer radikala ungdomarna. Men några mycket egensinniga unga designers började producera färskt och banbrytande verk. Popdesignens främsta uttryck på Bälte med målad dekor och applicerade broderier, Mr Freedom, England, c:a 1970 Affisch, Love Me Films, Hapshash and the Coloured Coat Michael English och Nigel Waymouth, England, 1967 Precis som i det revolutionära Ryssland kom affischkonst och grafisk design att bli det främsta uttryckssättet för 1960-talets kulturella och sociala revolution i den anglosaxiska världen. Alternativrörelsens tidningar blev den främsta platsen att föra fram protester och kritik. Bland de mest framgångsrika exemplen i Storbritannien hittar vi nyhetsbladen International Times (IT), och den satiriska tidskriften London Oz. En direkt motpart till alternativmagasinen var den uppseendeväckande serie undergroundaffischer som de brittiska popgrafikerna Michael English och Nigel Waymouth skapade under psedonymen Hapshash and the Coloured Coat och Martin Sharps serie av Big O-affischer. Affischerna var avsedda för magasinet Oz som Sharp, Australiens ledande popkonstnär och grafisk formgivare, grundat till- sammans med Richard Neville. Den amerikanske satirtecknaren och grafisk formgivaren Robert Crumb bidrog med brännande bidrag till Oz och, i efterdyningarna av den student- och arbetarupproret i Paris 1968, även till det franska undergroundmagasinet Actuel. Trots att många brittiska grafiska formgivare anlitades till att göra affischer för popkonserter och album, var det framförallt i San Francisco som rockaffischens konst blomstrade. Omkring 1966 utvecklades en ny dynamisk typ av grafisk design, den psykedeliska affischen, från den amerikanska västkustens rockscen. De fem främsta konstnärerna var Alton Kelly, Wes Wilson, Stanley Mouse, Rick Griffin och Victor Moscoso. Bortsett från Moscoco hade ingen av dem någon formell konstutbildning. Deras prestation anses vara en höjdpunkt inom amerikansk popdesign. Musse Pigg, sidbord, designer okänd, England, c:a 1969 den tiden kan bäst beskrivas som kul design. Dess främsta uttolkare i London var Tommy Roberts med sin pop-art butik Mr Freedom. Mr Freedom-stilen var till stor del en skapelse av de begåvade unga designers Pamla Motown och Jim O Connor samt det gifta paret Jon och Jane Wealleans. Det var ren pop i Andy Warhols anda som tog inspiration från en vild blandning av filmer och mode från1940-talet, Disneys tecknade figurer, baseboll och fotboll, 1950talskultur och tidig rock n roll.

7 THEM : THE ART BRIGADE, PROTO POST-MODERNISM I början av 1970-talet planterade en grupp av London-baserade konstnärer, designers och stylister identifierade av författaren Peter York som Them fröet till barockpop som i sin tur, mot slutet av 1970-talet, resulterade i New Romantics. Framstående medlemmar i denna grupp var textil-och modedesignern Zandra Rhodes och Andrew Logan, skulptör och juvelerare skapade Logan den alternativa Miss World-tävlingen, ett ironiskt evenemang som hölls årligen under resten av decenniet. Bland de andra kreatörerna i gruppen fanns målaren Duggie Fields, mode- och textildesignern Rae Spencer-Cullen ( Miss Mouse ), konstnären Lucianna Martinez de la Rosa, journalisten och stylisten Chilita Secunda, frisörerna Leonard of Mayfair och Keith of Smile, juveleraren Mick Milligan, popkonstnären och keramikern Carol McNichol och filmregissören Derek Jarman. Det fanns ett starkt inslag av snudd på upprorisk camp i gruppens verk. Många av medlemmarna var homosexuella och frossade i upprymd provocerande användning av kitsch. Stilistisk i linje med denna inflytelserika grupp av avantgardistiska smakmakare var modeskaparen Anthony Price. Han designade glamorösa outfits till Bryan Ferry då denne var i färd med att förvandla sig själv till ett popkonstobjekt. Price tillverkade även kläderna inspirerad av Glamour Queens och Hollywoods Sex gudinnor från och 50-talet som bars av modellen Kari-Anne på omslaget till Roxy Musics debutalbum. Just Roxy Musics första album kan ses som det praktiska resultatet av popkonstnären Richard Hamiltons teoretiska undervisning. För Bryan Ferry var Roxy Music stilen, musiken, kläderna och den grafiska designen förverkligandet av de kulturella likheter som han, liksom Hamilton, såg mellan konst och pop. Button Flower', Zandra Rhodes, 1971 PUNK När punk kom 1975 gavs den slutliga nådastöten till popkulturen. Punk var väldigt, väldigt mörkt under den Malcolm McLarens trollbindande påverkan och den hotfulla auran av Vivienne Westwoods modeskapelser. Men trots vad som ofta ses som dess cyniska och exploaterande ursprung, kom punk i exakt rätt ögonblick för att ge röst och form till den växande förtvivlan från en allt mer åsidosatt yngre generation. Tidens dystra stämning motsvarades i Westwoods punkdesign, en ironiskt uniform för en armé av arga, om än ofta självutnämnda, desperata tonåringar utan hopp. De var den olycksbådande motsatsen till den roliga nypremiären av 1950-talets mode eller Thems Hollywood-glamour. Affischer och skivomslag vid sidan om modet, kulturens viktigaste kanal för punkens visuella kommunikation gav upphov till en tirad av råa och öppet stötande bilder och språk med målet att störta etablissemanget, blev i McLarens konstskolevän Jamie Reids tappning en attack av anarkistisk Dadaist-inspirerad grafisk design. För McLaren var punk varken föregångare till New Wave-musik eller till 1980-talets attityder och stil, till exempel den nya romantiken av Westwoods piratkollektion. För honom var det snarare det trotsiga slutet av en epok : Man fick inte vara respektabel. Vi gjorde inte det av en slump, vi gjorde det avsiktligt. Vi var medvetet vidriga. Bondage Väst med Bum Flap, Vivienne Westwood för Seditionaries, c:a 1976

8 POP-FREDAGAR PÅ FILMMUSEET KL 15. FRI ENTRÉ! 27/6 Öster om Eden, från 11 år 4/7 I hetaste laget, från 11 år 11/7 Hair, från 7 år 18/7 Sista natten med gänget, från 11 år 25/7 Paraplyerna i Cherbourg 1/8 The filth and the fury, från 11 år 8/8 Elvis vildast i västern, från 11 år Medarrangör för sommarfilmerna: Axelväska i Op -stil, svart och vit PVC plast, Mary Quant, England, Utställningsbroschyr skriven av Geoffrey Rayner och Richard Chamberlain. Översättning Christian Wulff. Foto: Jonathan Richards, Foto Theme, London Design: Rose