Zero Waste Games / Holmen levererar komposterbar cateringkartong till sommar-os i London. lars kardell: Släpp ut barnen i skogen

Transkript

1 Råvaran blir byggsats Gör plats för ny skog Black Box i Sverige Lekfullt skapande i trä affärer och skog från holmen-koncernen Nummer lars kardell: Släpp ut barnen i skogen Tema / Vindkraften möter nya utmaningar Eldriven / Nya skotaren El-Forest sparar miljön Zero Waste Games / Holmen levererar komposterbar cateringkartong till sommar-os i London

2 Ledare Innehåll björn kvick Hållbarhet vår gren i tiokampen Jag brukar likna vår konkurrenssituation med en tiokamp. Även om målsättningen är att Iggesund Paperboard vinner alla enskilda grenar så lyckas vi inte alltid med det, men när slutsammanräkningen görs ska vi stå som segrare. En av grenarna har med tiden blivit hållbarhet. Det är ingen tvekan om att det finns affärer som vi inte skulle ha haft om vi inte hade kunnat dokumentera hur väl vi sköter oss i omvärldsarbetet. Många av våra kunder kräver att vi ska kunna dokumentera att våra bruknings- och produktionsmetoder är sunda, och man vill även ha handfasta bevis. Ett sådant och dessutom ett formellt kvitto på att vi lyckats med detta är att för några månader sedan utsågs hållbarhetsredovisningen i Holmens årsredovisning 2010 till Sveriges bästa av FAR, branschorganisationen för svenska revisorer och rådgivare inom Iggesund paperboard, där vi säljer 99 procent av produktionen utanför Sverige, är kundfokuseringen helig. Vi har under mycket lång tid successivt arbetat med att få våra kunder att besöka oss. Detta har utvecklats till en mycket viktig affärsingrediens. Ett besök inleds som regel på vår plantskola och går sedan vidare med praktiska visningar av vår skogliga planering, skogsvårdsåtgärder och skogsproduktion. Därpå följer besök vid Iggesundskombinatet med sågverk samt massa- och kartongproduktion. Kunderna kan med egna ögon se vad vi gör och hur vi arbetar i alla hänseenden längs hela vidareförädlingskedjan. Det känns fint att ett avspänt samtal över en kopp kaffe i en skogsglänta kan ge starkare intryck än all världens masskommunikation. Björn Kvick, affärsområdeschef Iggesund Paperboard 3 / Holmen deltar i hållbarhetsstafett i OS 4/ 3 myter om papper 4 / Här tar biobränslepannan form 5 / El-Forest drar mindre diesel 6 / Holmens elbalans 7 / Hyvlat virke öppnar för bygghandeln 8 / Lämna plats för nya träd 11 / Skogen en smart pensionsförsäkring 12 / Skogen ska arbeta 14 / Nya vindar blåser för kraftverken 20 / Gallra vägen för framtidsbiotoper 22 / En lekplats för arkitekter 23 / Vi behöver en Skogsjesus 24 / Orienteringens skönhet holmen magasin är Holmen-koncernens tidning för aktieägare, kunder, leverantörer och andra intressenter. Utkommer fyra gånger per år. Hemsida: E-post: info@holmen.com Telefon: Adress: Box 5407, Stockholm Ansvarig utgivare: Ingela Carlsson Redaktör: Klara Ledin Höglund Formgivare: Dan Nilsson Produktion: Spoon Publishing, Omslagsfoto: Magnus Liam Karlsson Tryck: Intellecta Holmen är en skogsindustrikoncern som tillverkar tryckpapper, kartong och trävaror samt bedriver verksamhet inom skogsbruk och energi. Det stora egna skogsinnehavet och den höga andelen egenproducerad energi är strategiskt viktiga resurser för Holmens framtida utveckling. Holmen Paper Holmen Paper är en av Europas ledande tillverkare av tryckpapper med bruk i Hallstavik och Braviken i Sverige samt Madrid i Spanien. Iggesund Paperboard Iggesund Paperboard tillverkar kartongprodukter i Iggesund i Sverige och Workington i England. Produktfamiljerna är Invercote och Incada. Holmen Timber Vid sågverket i Iggesund produceras snickerivirke i furu och vid Bravikens Sågverk konstruktions virke i gran. Holmen Skog Holmen Skog köper virke och utför skogsvårdsuppdrag samt sköter Holmen-koncernens egna skogar bestående av hektar produktiv skogsmark. Holmen Energi Holmen Energi ansvarar för koncernens energitillgångar och energiförsörjning. Inom affärsområdet bedrivs utvecklingsprojekt kopplade till energiområdet. Här finns praktiska verktyg för bland andra aktieägare och skogsägare. 2 holmen magasin 2 / 2012

3 nyheter Bioplast / Holmen deltar i hållbarhetsstafett under olympiska spelen i London Iggesund Paperboard levererar komposterbar cateringkartong till OS i London i sommar. Ur de bioplastbelagda muggarna och trågen kommer troligtvis Isinbayeva, Federer och de andra stjärnorna att äta och dricka. I sommar tänds den olympiska elden. Löparstjärnan Usain Bolt blir en av många som nyttjar catering i sommar. FOTO ap/scanpix Att anordna ett olympiskt spel är en lysande möjlighet för en stad att visa upp sig från sin bästa sida. Under några veckor i sommar kommer all världens strålkastare och kamerablixtar att riktas mot OS i London. Man räknar med fyra miljarder tv-tittare under evenemangets gång. Med den uppmärksamheten kommer ett ansvar: arrangören måste anstränga sig maximalt för att evenemanget inte ska tära mer på jordens resurser än nödvändigt. London-OS ska bli det första Zero Waste Games, där allt som konsumeras ska vara återvinningsbart. Det innebär bland annat att arrangörerna har en ambitiös plan för komposterbara cateringmaterial, och Iggesund Paperboard har tagit hem uppdraget att leverera cateringkartong belagd med bioplast till en av de största cateringaktörerna under OS. Det är en både viktig och rolig order för oss. Man får anstränga sig lite för att få en sådan här order. Det blir en chans att visa upp vår produkt och en chans för hela branschen att visa att avfallskedjan fungerar, säger Jonas Adler, kommersiellt ansvarig för bioplastbelagda produkter på Iggesund. Kartongen som cateringtrågen och -muggarna tillverkas av är alltså belagd med en bioplast, som gör den tålig mot vätskor som salladsdressing och läsk. Bioplasten är inte stärkelsebaserad utan en nedbrytbar polyester som produceras med oljor från växtriket. Att belägga kartong med bioplast är en relativt ny process för Iggesund Paperboard och görs vid anläggningen i Strömsbruk. Därifrån kommer två order på sammanlagt 75 ton att gå i väg till förädlare i Italien och England. Där trycks, stansas och reses kartongen till färdiga cateringförpackningar. Komposterbarhet är en del av EU:s så kallade avfallshierarki, som talar om åt vilket håll man inom unionen vill styra avfallsmängder och -hantering. I första hand ska man återanvända samma produkt flera gånger. Men när det inte det är möjligt, som i fallet cateringtråg för att de blir smutsiga och diskning använder för mycket resurser, ska man återvinna eller kompostera materialet. OS-satsningen på komposterbart avfall blir en av de största hittills inom EU. Den blir därmed en bra möjlighet för alla inblandade parter att dra viktiga lärdomar. FOTO getty images LONDON-OS: ZERO WASTE GAMES Sommar-OS i London är, enligt arrangörerna, det första som haft hållbarhet som ledstjärna redan från början. Hållbarhet är integrerat i hela vårt tänkande från hur vi planerar, bygger och arbetar, till hur vi spelar, umgås och reser. Helt enkelt: i allt vi gör skriver de själva. De kallar sitt OS för Zero Waste Games och ska minimera avfallsmängden och se till att inget avfall går direkt från OS-områdena till soptippen. Minst 70 procent av avfallet ska återanvändas, återvinnas eller komposteras. OS 2012 ska visa att avfallsminimering och återvinning är smart av både ekonomiska och miljömässiga skäl. Uppskattningsvis 14 miljoner måltider kommer att serveras till besökarna på London-OS. olympiska spelen i mat Detta ska idrottare, funktionärer och press äta i OS-byn i London under evenemanget: limpor bröd 232 ton potatis 82 ton skaldjur 31 ton kyckling 100 ton kött liter mjölk 19 ton ägg 21 ton ost 330 ton frukt och grönsaker Källa: LOGOC holmen magasin 2 /

4 Nyheter / I korthet Här tar den nya biobränslepannan i Workington form. Massor av timmer lagras i Iggesund. Snölagring räddar stormskadat virke När sågverken inte hinner med att såga allt talltimmer kan det konserveras under snö och bark. Holmens sågverk i Iggesund är största mottagaren av talltimmer från det mest utsatta Dagmarområdet. Därför har Holmen anlagt en tillfällig lagringsplats utanför Ljusdal där timret konserveras fram till i sommar. Det är mycket viktigt att allt stormskadat virke tas till vara och forslas ur skogen innan skadeinsekterna svärmar till våren. Något som är moget, verkar på en starkt konkurrensutsatt marknad med små marginaler men ändå alltid levererar avkastning. Det måste bli ett skogsbolag. Jag skulle nog säga Holmen! CE-standard erkänd i Japan För första gången har en CEstandard för träprodukter erkänts i Japan. Det innebär en förenkling för svenska sågverk av exporten av konstruktionsvirke till Japan. Skogsindustrierna har genom European Wood arbetat för att underlätta exporten av 木 Japanska tecknet för träd. Skidskytten Björn Ferry om vad han skulle vara om han vore en aktie, i Veckans Affärer. träprodukter till Japan. Godkännandet av CE-märkta produkter för konstruktionsvirke är ett genombrott i vårt arbete med att harmonisera standarder mellan Europa och Japan, säger Jan Söderlind, direktör för internationella programmet på Skogsindustrierna och ordförande i European Wood. Byggandet går enligt plan En 43 meter hög huskropp reser sig nu över bruket i Workington i norra England. Iggesund Paperboards nya biobränslepanna är under uppbyggnad och tas i bruk om ett år. Att bygga en biobränslepanna för en kartongfabrik gör man inte över en natt. Iggesund Paperboard har planerat biobränslepannan i Workington i flera år, och nu är den på gång. Byggandet går enligt plan. Huskroppen är uppe och den ska nu fyllas med själva pannan, som mest består av rör. Sedan ska 3 myter / papper Allt papper kan tillverkas av returfibrer 1 Visserligen återanvänds 69 procent av allt papper och kartong som konsumeras i Europa. Men det är inte tillräckligt för att säkerställa tillgången på råvara. En pappersfiber kan användas 5 7 gånger innan den blir till biobränsle. Därför är färska fibrer en förutsättning för att säkra fortsatt papperstillgång, men också för att åstadkomma kvaliteter som inte går att tillverka av returfibrer. turbinen lyftas på plats i sommar, berättar Kjell Bergström, strategiskt ansvarig i Workington. För att hålla de närboende informerade har man bjudit in Workingtonborna till samrådsmöten genom hela processen. De har varit oroliga för att bullernivån ska stiga. Vi har tagit in en av världens bästa bullerexperter från Göteborg som har hjälpt oss bygga på ett sätt så att bullernivån inte höjs. Överlag är människor här positiva till investeringen som ju innebär arbetstillfällen både direkt och indirekt personer kommer att behövas för driften av biobräns- Tillverkning av papper förstör miljön 2 All industriell verksamhet påverkar miljön. Förutom att följa lagar och regler arbetar skogsindustrin aktivt med energifrågor. I dag är Holmen 30 procent självförsörjande i fråga om förnybar el (vattenkraft, vindkraft och biobränsle) och jobbar ständigt med energieffektiviseringar. Arbetet har mer än halverat oljeförbrukningen vid Holmens bruk sedan lepannan. Dessutom innebär det möjligheter för skogsägare och bönder i närheten att sälja flis och ved. Transporter av flis ger också arbete, inte minst i den närbelägna hamnen som Iggesund Paperboard kommer att använda sig av ännu mer framöver. En sådan här stor investering gör man bara om man satsar långsiktigt. Vi förnyar och förbättrar bruket, säger Kjell Bergström. Biobränslepannan ska ge all el och ånga som behövs för att driva fabriken. När biobränslepannan tas i drift blir bruket i Workington koldioxidneutralt. l Elektronisk kommunikation är mer miljövänlig 3 Internet lämnar också tydliga miljöspår. På Youtube visas dagligen 2 miljarder filmklipp som varje dag genererar ton koldioxid. Serverhallar runtom i världen står för 2 procent av jordens koldioxidutsläpp, lika mycket som hela flygtrafiken. En hemmadator bidrar med 2 procent av hushållets årliga koldioxidutsläpp. Den post ett hushåll får utgör endast 0,1 procent. FOTO holmen 4 holmen magasin 2 / 2012

5 Hallå där / Jan Åhlund El-Forest drar mindre diesel Elhybridskotaren El-Forest har nu varit i drift några veckor hur går testkörningen? Den första tiden har varit en kombination av inkörning och utbildning. Reaktionerna från förarna är positiva. Maskinen går mjukt tack vare en aktiv dämpning av hjulen, sikten är god och att köra i djup snö har gått bra. Hur fungerar en eldriven skotare? Den drivs av en liten dieselmotor som via en generator omvandlar och fördelar elenergi till en elmotor som sitter i varje hjul. När effektbehovet är lågt, till exempel vid körning med tom last, laddas batterierna och den energin kan användas vid mer energikrävande moment, som att köra med full last. Vilka är de största fördelarna med en eldriven skotare? Den första prototypen vi testade minskade dieselförbrukningen med 30 procent. Det innebär mindre koldioxidutsläpp och att vi sänker våra produktionskostnader. Vi ser också att det blir mindre markskador, eftersom varje hjul drivs individuellt. Dessutom är El-Forest något tystare än en vanlig skotare, vilket påverkar arbetsmiljön positivt. Vad är nästa steg? Nu ska vi köra skotaren under ett år i Västerbotten då ser vi hur den klarar sträng kyla och mycket snö. Om vi blir nöjda med testet kommer vi sannolikt att köpa fler. Vad händer inom teknikområdet i övrigt, inom Holmen Skog? År 2013 hoppas vi få testa den första slutavverkningsdrivaren på marknaden, en kombinerad skördare och skotare. Vi ska också fullt ut införa flerträdshantering i år en teknik som innebär att man upparbetar flera träd samtidigt. Vi hoppas också på tillstånd från Transportstyrelsen för att kunna köra med förlängda timmerbilar för ökad transporteffektivitet. l Jan Åhlund har fått positiva reaktioner på elhybdridskotaren El- Forest i drift. jan åhlund Ålder: 45 år. Titel: Chef för Stab Skogsbruk på Holmen Skog. Aktuell: Följer noga resultaten av hybridskotaren El-Forest. Karriär inom Holmen: Produktionsledare i Norsjö, distriktschef i Bredbyn samt skogsteknisk chef på centrala staben. FOTO per ågren Nystart för Holmens Museum Holmens Museum är återinvigt efter ett års ombyggnad. Östergötlands landshövding Elisabeth Nilsson och Holmens VD och koncernchef Magnus Hall närvarade och tillverkade det nygamla museets första handpapper. Holmens och Norrköpings historia hör ihop, och det är viktigt att visa vad som hänt genom århundraden och att vi har förändrats hela tiden. Holmen dominerade länge centrala Norrköping och därför är det viktigt att vårt museum finns här, sa Magnus Hall i sitt invigningstal. Hjärtat i museet är handpapperstillverkning och besökarna får prova på att göra eget papper. Den egna handpapperstillverkningen blir till uppskattade julkort och brevpapper som finns till försäljning i museet. Den nya och moderna utställningen gör nedslag i Holmens historia med fokus på papperstillverkningen. Här berättas om grundandet av Holmen, industrilandskapets framväxt, om arbetet och villkoren på bruket samt den industriella utvecklingen av papperstillverkning. Magnus Hall, Holmens VD och koncernchef, och Elisabeth Nilsson, landshövding i Östergötland, återinvigde Holmens Museum. FOTO jonna widell holmen magasin 2 /

6 Nyheter / I korthet Ny hemsida om skyddad skog 2011 presenterade Skogsindustrierna mål och utfall för biologisk mångfald i skogen genom rapporten Levande skogar. Nu tas nästa steg när webbplatsen se lanseras tillsammans med Holmen och resten av Sveriges största skogsägare. På blir information om skyddade skogsområden lättillgänglig för alla. Genom att förbättra informationen om vårt arbete med exempelvis frivilliga avsättningar skapar vi större förståelse för det svenska naturvårdsarbetet som sker på frivillig väg, säger Marie S Arwidson, vd Skogsindustrierna. 31 minuter, så lång tid ägnar en genomsnittsläsare åt varje nummer av Holmen Magasin. Det visar en nyligen genomförd läsarundersökning, där det även framkom att tre av fyra har läst samtliga nummer sedan Holmen Magasin kom ut för första gången i maj Efter att ha läst tidningen har 35 procent av skogsägarna rekommenderat Holmen som affärspartner och 43 procent av aktieägarna rekommenderat Holmen som aktieinnehav. Holmen Magasin tackar för förtroendet! Statistik / Holmens elbalans Holmen strävar hela tiden efter en ökad elbalans i sin verksamhet. Redan i dag balanseras en del av den el som konsumeras vid Holmens olika bruk och sågverk till upp av egen elproduktion vid de hel- och delägda vattenkraftverken samt den mottrycksproduktion som finns vid bruken. Ständiga energieffektiviseringar bidrar GWh framtida vindkraft vattenkraft mottrycksproduktion vid bruken Produktion likaså till att förbättra balansen. I grafiken nedan visas Holmens elbalans inklusive effekten av de nya panninvesteringarna, som gör bruken i Iggesund och Workington självförsörjande i fråga om el. Holmen arbetar även aktivt för att lönsamt kunna bygga vindkraft på egna marker. tryckpapper sågade trävaror kartong Konsumtion Ny lagringsmetod för torv Holmen Energi testar just nu en ny metod för att lagra torv. För att skydda den fuktkänsliga torven, har man bytt ut de klassiska skyddsdukarna av plast mot dukar som andas genom att släppa ut men inte in någon fukt. En utvärdering av försöken kommer att ske under sommaren. Ola Salo, klädd i papper. gillar just nu Papper sätter trenden Bea Szenfeld är en av Sveriges främsta modeskapare, som har gjort sig känd för sina spännande kreationer i papper. Bland annat bar den isländska sångerskan Björk en av Bea Szenfelds papperskreationer när hon tog emot Polarpriset Till Grammisgalan, som sändes i SVT i våras, skapade Bea Szenfeld scenkläderna till Ola Salo, som ledde galan klädd i papper. Mer virke på transporten Projektet ETT (En Trave Till) handlar om ett försök med större timmerbilar som kan lasta mer. Det har visat sig att både transportkostnader och miljöpåverkan har kunnat minskas rejält med de större bilarna. Nu går projektet in i en ny fas, DETT (Demonstration-En- Trave-Till), där Holmen Skog kommer att medverka med några demonstrationsbilar. Fler kvinnor i Holmens koncernledning Ingegerd Engquist är ny HR-direktör inom Holmen sedan april. Hon efterträder Thommy Haglund, som går i pension. Som HR-direktör ingår hon i Holmens koncernledning och rapporterar till VD/ koncernchefen. 6 holmen magasin 2 / 2012

7 Produktnytt / Hyvlat virke öppnar för bygghandeln Sverige är idag den enskilt största marknaden för Bravikens Sågverk. Hittills har leveranserna dominerats av ohyvlade varor. Nu ska också det hyvlade granvirket, som är en storsäljare på exportmarknaderna, introduceras på den svenska byggmarknaden. Två tum fyra är förmodligen världens mest förekommande träprodukt. Alla stora sågverk har den på sitt program och majoriteten erbjuder den också som hyvlad. Inom detta produktområde tillhör Holmens nya sågverk i Braviken en av de allra mest kostnadseffektiva producenterna. Det gäller inte bara Två tum fyra, utan allt konstruktionsvirke av gran. En del av den hyvlade produktionen går till storkunder inom trä- och byggindustrin men den större delen vänder sig till de stora bygghandelskedjorna i länder som Storbritannien, Frankrike och Holland. Nu ska Holmen Timber bygga upp en position även på den svenska marknaden. Den marknaden servas i dag i viss utsträckning av små hyvlerier och andra nischade företag med utmärkta kundkontakter och distributionssystem. Holmen Timbers strategi är därför att samarbeta med ett par av dessa företag. Första steget togs i mars 2012 då Holmen Timber inledde leveranser av hyvlade och hållfastsorterade byggreglar till Munktorps Träförädling, som bland andra har bygghandelskedjan Optimera som kund. På detta sätt når vi en marknad som vi betraktar som strategiskt viktig. På så sätt blir dessutom våra produkter mer synliga för våra svenska skogsägare, säger Peter Andersson, försäljningschef Gran Skandinavien, Holmen Timber. l Hyvlade byggreglar finns i stora travar hos Munktorps Träförädling. Nu blir vi en mer komplett leverantör Med Holmen Timbers basprodukter i vårt sortiment kan vi erbjuda ännu bättre service till våra bygghandelskunder, säger Johan Wigelius, ägare till Munktorps Träförädling AB. Munktorps Träförädling, som har sin verksamhet i Köping, är en liten men mycket framgångsrik trävaruleverantör med bygghandeln som sin största kundkategori. Företaget är uppbyggt kring ett eget specialhyvleri för paneler och andra bearbetade produkter, men fungerar också som återförsäljare. Med ett dussintal anställda är Munktorps Trä för litet för att i egen regi hyvla byggreglar och liknande basvaror ett sortiment som man alltså nu köper från Holmen Timber. Johan Wigelius framhåller att detta samarbete är långsiktigt. Inledningsvis testar man konceptet i liten skala, men hans bedömning är att Bravikens Sågverk kommer att bli en mycket stor leverantör till landets bygghandel. Hans förhoppning är att samarbetet ska utvidgas. Munktorps Trä levererar också specialprodukter till landets hustillverkare. Kan vi i framtiden erbjuda dem reglar och annat konstruktionsvirke från Holmen Timber handlar det om betydande volymer, säger Johan Wigelius. Johan Wigelius, ägare till Munktorps Träförädling, tror på ett långsiktigt samarbete. FOTO mats erlandsson holmen magasin 2 /

8 Skogsbruk / lämna plats Tidpunkten för slutavverkningen är avgörande för att få ut ett maximalt värde av sin skog. Därför är det viktigt att inte låta den gamla skogen stå i vägen för den nya. Genom att avverka i rätt tid kan man ge plats för skog som växer snabbare, säger Björn Elfving, professor emeritus i skogsproduktion vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå. text / Ulrika Nybäck illustration / stefan lindblad 8 holmen magasin 2 / 2012

9 för nya träd D en optimala tidpunkten för en slutavverkning påverkas bland annat av det geografiska läget och hur bördig jorden är. De flesta svenska skogsföretag anser att den bästa tiden för avverkning av gran och tall i norra Sverige är när träden är år gamla. I södra Sverige är en bra tid för avverkning vid års ålder. Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, anser att man kan vänta lite längre men båda parter är ense om att det finns risker med att vänta för länge. Risken för vindskador ökar rejält när träden blir högre, och när de faller kan skadeinsekter massförökas och öka skadorna på skogen. För gran ökar också rötförekomsten med åldern. För gran på bördig mark är det därför extra riskabelt att dröja med avverkningen, förklarar Björn Elfving. Risken för vindskador ökar rejält när träden blir högre, och när de faller kan skadeinsekter massförökas. Men många djurarter i skogen är beroende av äldre träd, stubbar och nedfallna grenar för att överleva. Därför är alla skogsägare skyldiga, enligt skogsvårdslagen, att vid en slutavverkning bevara ett visst antal äldre träd. Det finns fler djurarter i den äldre skogen, men skogsområden med olika ålder gynnar olika arter. Det är ju alltid viktigt att spara exempelvis högstubbar och evighetsträd vid en slutavverkning, så att mångfalden av arter kan bevaras. Min erfarenhet är att svenska skogsbrukare följer lagen och visar god hänsyn, säger Björn Elfving. Ett av de mest effektiva sätten att öka värdet på sin skog fram till slutavverkningen är att satsa på förädlade plantor från fröplantager. Dagens förädlade plantor ökar tillväxten i skogen med procent. Studier som Skogsforsk genomfört visar att morgondagens plantor kan ge upp till 25 procent större tillväxt. Skogsägarens ekonomi blir bättre när träden växer snabbare och kan holmen magasin 2 /

10 Skogsbruk / Slutavverkning avverkas efter kortare tid. Man kan också välja att ta ut den ökade tillväxten som större träd eller fler träd per hektar, säger Johan Sonesson, som är forskare vid Skogforsk och har arbetat med förädling av plantor under tio år. Han betonar att en god kvalitet på plantorna även ger lägre kostnader för skogsvård och på sikt ökade intäkter per kubikmeter. Beräkningar visar att skogen ger en stabil avkastning runt 3 4 procent, om den sköts på rätt sätt. När skogen blir äldre sjunker avkastningen till 2 3 procent. Från förräntningssynpunkt finns det också en poäng med att inte låta skogen stå allt för länge. De träd som växer sig för grova kan vara svåra för sågverken att hantera. Det brukar kallas att virket är övergrovt. För att få bästa möjliga avkastning på sin skog vid en slutavverkning gäller det att ha en strategi för sitt skogsbruk och helst en skogsbrukssplan. Att aktivt vårda sin skog genom bland annat röjning och gallring gör att skogen blir värdefullare. En engagerad skogsägare får helt enkelt ut ett högre värde av sin skog, säger Björn Elfving. Behöver du hjälp med slutavverkning? Läs mer på Ett effektivt sätt att öka värdet på sin skog fram till slutavverkningen är att satsa på förädlade plantor. Experten / Jonas Eriksson Inte värt att vänta för länge Att sköta sin skog genom att röja, gallra och gödsla skapar högsta möjliga värde inför en slutavverkning. Men det finns faror med att låta skogen bli för gammal. Att vänta för länge med att avverka ökar riskerna för angrepp av röta, stormfällda träd och skadedjur. Det är tveksamt om man ska ta den risken med tanke på att tillväxten i äldre skog är låg, säger Jonas Eriksson, sektionschef Produktion på Holmen Skog i Örnsköldsvik. Han fortsätter: Skogsmarkens produktionsförmåga tas till vara på ett bättre sätt genom att man avverkar gammal skog och planterar nya förädlade plan- Skaffa en skogsbruksplan. Att noga planera 1 och sköta skogen ger träd som växer snabbt och hög kvalitet på virket. 10 holmen magasin 2 / 2012 Avverka i tid. Tillväxten 2 avtar i äldre skog samtidigt som risken för stormfällning, röta och skadeinsekter ökar. Övergrovt virke är också svårt att sälja till sågverket. Rotrötebehandla vid behov. tor som växer snabbare. Holmen Skog anser att den optimala tidpunkten för slutavverkning för gran och tall är när träden är runt år i norra Sverige och runt år i södra Sverige. Till den skogsägare som vill ge sina träd en extra skjuts före avverkning, har Jonas Eriksson ett konkret tips: Volymen i beståndet ökar med uppemot 15 kubikmeter fast mått under bark per hektar för den skogsägare som gödslar sin skog innan slutavverkning. Kostnaden för gödslingen får man tillbaka med råge. 5 tips så får du ut mest värde vid en slutavverkning Ge skogen en 3 extraskjuts före slutavverkning genom att gödsla. Gödslingen bör ske senast tio år innan slutavverkningen för att gödselmedlet ska ge full effekt. För att bedriva ett långsiktigt hållbart skogsbruk gör Holmen Skog vart tionde år en omfattande inventering av sitt skogsinnehav. Under åren mättes omkring provytor i olika delar av landet. Under inventeringen mäts bland annat höjd och diameter på stammarna, för att veta hur mycket skogen växer och hur mycket företaget kan avverka framöver. Holmens skogar växer cirka 15 procent bättre i dag än vad de gjorde för tio år sedan. Det beror på bättre skogsskötsel och en högre andel förädlade plantor, men också på att vi nu har en större andel medelålders skogar med hög tillväxt, säger Jonas Eriksson. l Plantera förädlade 4 plantor. Dessa plantor ger en tillväxt som är procent högre än oförädlade plantor. För att få ut mesta 5 möjliga värde av skogen och för att vara säker på att rätt hänsyn till miljön visas anlita en kunnig och certifierad entreprenör.

11 Skogsbruk / Driva eget Text / Ulrika Nybäck Att äga skog ger intäkter under lång tid när den sköts på rätt sätt. Stellan Bäckman, skogsekonom på Skogens Hus i Örnsköldsvik, ger sina fem bästa tips. Aktivt skogsbruk en bra pensionsförsäkring 1/Skog ger god tillväxt Att äga skog som en del i sitt pensionssparande har visat sig ge god avkastning. De senaste 50 åren har skogen i Sverige haft en värdeökning på cirka åtta procent per år i snitt fördelat på tre procent virkesförsäljning och fem procent i värdeökning av marken (siffror från Skogforsk). 2/Skatta när det passar dig När du äger skog i olika åldrar kan du styra dina intäkter och utgifter över tid. Den som planerar för skatten och skötseln av skogen kan till exempel använda sina skogslikvider (intäkterna från avverkad skog) för att gå i pension lite tidigare. Det kan vara klokt att ta fram en skatteplan för skogen som sträcker sig minst fem år framåt i tiden. Då kan du bland annat balansera utgifter för röjning mot intäkter från en gallring eller en avverkning och samtidigt titta på värdeökningen på skogen över tid. Det är väl investerade pengar att få hjälp att skapa en plan för detta. Att sätta allt på ett kort och vänta med all avverkning till sin pensionering är riskfyllt. 3/Påverka avkastningen Genom att sköta skogen på bästa sätt påverkar skogsägaren sin framtida pension. Den som satsar på förädlade plantor med hög tillväxt och på att röja, gallra och gödsla sin skog, kan vänta sig en god avkastning. En välskött skogsfastighet går alltid lättare att sälja, om det skulle bli aktuellt. 4/Fördela riskerna Beräkningar visar att skogen ger en stabil avkastning på runt fyra procent per år, om den sköts på rätt sätt. Ett bra sätt att sprida risken är att fördela avverkningarna över tiden. Att sätta allt på ett kort och vänta med all avverkning till sin pensionering är riskfyllt. Halva värdet kan exempelvis försvinna vid en storm. 5/Pension till nästa generation Många skogsägare ser gärna att barnen fortsätter att förvalta skogen. I Sverige är det få skogsfastigheter som säljs på den öppna marknaden, cirka 80 procent av den privatägda skogen överlåts inom familjen. Med rätt skötsel och planering kan barnen fortsätta förvalta skogen så den ger inkomster och en pensionsförsäkring för egen del och för kommande generationer. holmen magasin 2 /

12 Skogsbruk /Porträttet text / gunilla schönning foto / oskar kullander Redan som treåring blev Karin Savilahti skogsägare. Skogen gick i arv från farfar och Karin hoppas att hennes barn och barnbarn ska vilja ta över en dag. Skogen ska skötas aktivt F rån början ägde hon skogen tillsammans med sina syskon. När de skiftade arvet fick Karin 250 hektar skog med tillhörande ängar, sjöar, öar och hus flyttade hon och hennes man Arne till Västergården i Kottebo, sydväst om Linköping. Här är deras barn uppväxta. Från början var huset en sommarbostad. Jag är den första i släkten som bor här året om, berättar Karin. Hon har en stark känsla för skogen, även om hon delegerar det praktiska arbetet till sin man, som gör det mesta utom att slutavverka. Själv håller hon i administration och ekonomi och Holmen har tagit fram en skogsbruksplan som hon tycker är ett bra verktyg. Karin är mycket ute i skogen, hon undersöker vindfällen och ser hur nya plantor klarar sig. Men hon kan också njuta av skogen; hon löptränar där flera gånger i veckan, plockar bär, fotograferar och fiskar. Hon har förstås sina favoritställen, en särskild glänta eller en bergknalle med utsikt över den sjö med öar som tillhör fastigheten. Jag älskar känslan av att gå i min egen skog, att följa vad som händer, se landskapet som öppnar sig mot en sjö. Hennes bakgrund som förskollärare och beteendevetare går utmärkt att kombinera med karin savilahti Ålder: 64. Bostad: Västergården i Kottebo, drygt fem mil sydväst om Linköping. Skog: 250 hektar med tillhörande åkrar och ängar som arrenderas ut till en hästgård. Trädslag: 80 procent barr, mest gran. Ambitionen är att öka lövinslaget. 25 hektar är frivilligt avsatt för naturvård. skogsintresset. Hon berättar om stormarna Gudrun och Per som tvingade fram avverkningar i förtid och glesade ut skogen, och att hon föredrar Holmens större plantor som klarar sig bättre på hyggena. I år ska Holmen få gallra på några skiften där förra vinterns blötsnö gav en del toppbrott, säger hon och fortsätter: Vi strävar efter att ha ett produktivt skogsbruk och har lärt oss en del genom åren. 12 holmen magasin 2 / 2012

13 Karin Savilahti älskar känslan av att följa vad som händer i skogen och se landskapet som öppnar sig mot en sjö. För oss är det bra med en kontaktperson på Holmen som känner vår skog. Vi strävar efter att ha ett produktivt skogsbruk och har lärt oss en del genom åren. Det vi gallrar i år är sådant som vi själva planterade på 1980-talet. När min man slutar yrkesarbeta om något år ska vi öka lövandelen. Då måste vi stängsla en hel del för att inte älg och rådjur ska förstöra. Karin själv har gått i tidig pension, men hon ser inte skogen som en pensionsförsäkring som bara ska stå på tillväxt. Skogen ska arbeta aktivt, menar Karin. Då får den ett värde även för kommande generationer. Våra barn har en stark känsla för skogen och kanske barnbarnen också får det. holmen magasin 2 /

14 Tema / Vindkraft text / annika danielson FOTO / colourbox Vindarna vänder Förra året stod vindkraften för fyra procent av Sveriges elproduktion. Skogsindustrin planerar för omfattande investeringar i vindkraft. Branschen ser ljust på framtiden för miljövänlig elproduktion i skogen trots att satsningarna möter vissa utmaningar. 14 holmen magasin 2 / 2012

15 I nom den energiintensiva skogsindustrin pågår en rad vindkraftprojekt. Flera skogsbolag, som Holmen, planerar för egna vindkraftparker. Holmen är också delägare i vindkraftföretaget VindIn tillsammans med ett tiotal företag med hög energiförbrukning, bland dem skogsföretagen Stora Enso, Korsnäs och Billerud. VindIn planerar att bygga 150 vindkraftverk som ska producera en Terawattimme el per år till sina ägare. Fem av vindkraftverken är redan i gång. De står utanför Gävle och levererar energi till Skutskärs massabruk. I Örnsköldsviks kommun bygger VindIn 30 vindkraftverk med planerad driftstart i höst. De övriga vindkraftparkerna är planerade i Umeå, Jönköpings och Lysekils kommuner. I ett högkostnadsland för el som Sverige är det bra att bygga vindkraft, även om vi för närvarande har låga elpriser på grund av ovanligt mycket nederbörd förra året. Vi ser till att tillföra mer energi, vilket bidrar till att elpriset sjunker. Våra ägare får elen och kan använda den till sina egna fabriker, säger Anders Lyberg, vd för VindIn. Han tror på en fortsatt kraftig vindkraftutbyggnad. För att uppfylla EU:s och regeringens mål att 20 procent av energiförbrukningen ska bestå av förnybar energi år 2020 krävs fler vindkraftverk. Utvecklingen påskyndas av subventioner till vindkraftindustrin i form av elcertifikat som betalas av konsumenterna och som företagen tilldelas och sedan kan sälja på elcertifikatsmarknaden. Subventioner ges under femton år och står för cirka en tredjedel av företagens inkomster från vindkraft. En utmaning vid anläggandet av nya vindkraftparker är att det i vissa områden, främst i norra Sverige, är trångt på de befintliga elnäten. Ju mer vindkraft vi bygger, ju trögare går det med nätanslutningarna. Vi har nu kommit till en punkt där det är fullt på vissa regionnät och behovet av tilläggsförstärkningar är stort, säger Anders Lyberg. Han menar att Svenska Kraftnät, vars huvuduppgift är att förvalta och övervaka Sveriges stamnät, behöver fokusera tydligare på elnätsutbyggnaden. holmen magasin 2 /

16 Tema / Vindkraft Under hösten 2011 satte Holmen upp vindmätare i Östergötland. Fem master på fem olika ställen mäter vinden, i huvudsak på Holmens egen mark. Vid anläggande av vindkraftverk krävs även anläggning av kompletterande infrastruktur. Här monteras en krafttransformator i Hällby, några mil från vindkraftparken vid Trattberget i Ångermanland. Företrädare för Svenska Kraftnät brukar själva uttrycka att det är elnätsutbyggnaden som är en flaskhals för utbyggnaden av vindkraft. Även regionnäten behöver byggas ut av sina ägare. Alla aktörer måste arbeta gemensamt mot detta, säger Anders Lyberg. Den mesta vindkraften byggs i dag på skogsmark i glesbygd där det blåser friskt. Nyligen kom dock den internationella enheten för miljöcertifieringen FSC med ett förslag som kan få konsekvenser för byggandet av vindkraft i skogen. Förslaget har föranletts av certifieringsföretagen som begärt ett förtydligande av hur man ska tolka frågan om vindkraft i FSCcertifierad skog. Grundfrågan är om vindkraften innebär en förändring av markanvändningen, vilket inte är tillåtet enligt FSC:s standard som är gjord för att motverka avskogning, säger My Laurell på svenska FSC. Även regionnäten behöver bytas ut av sina ägare. Anders Lyberg, vd VindIn FSC konstaterar att vindkraftverk i sig visserligen är bra för miljön, men att nyttan inte får äventyra de miljöfördelar man vill åstadkomma med FSC:s skogsbruksregler. Det är en utmanande uppgift att påvisa att vindkraften ger sådant resultat på en enskild brukningsenhet. Man måste se det som att vindkraftverken inte enbart producerar för skogsbruksenheten utan för större områden. Då tillför de definitivt bestående miljövärden. Alternativa energikällor är ju kol och olja och de påverkar miljön negativt både regionalt och globalt, framhåller Tomas Thuresson på Skogsindustrierna där man diskuterar frågan med medlemsföretagen. Skogsindustriernas energidirektör Lina Palm tycker att det är en fördel att medlemsföretagen bygger vindkraft på egen skogsmark. Det är bra att skogsbolagen ökar elpro- här byggs 150 vindkraftverk Gävle Jönköping Lysekil Umeå Örnsköldsvik 16 holmen magasin 2 / 2012

17 Den mesta vindkraften byggs på skogsmark i glesbygd där det blåser friskt. I dag byggs högre kraftverk än tidigare med större diameter på rotorn, vilket gör att mer vind fångas upp. Experten / Fredrik Nordqvist en nyckelfaktor är nätanslutningen Holmen satsar stort på vindkraft. Målet är att producera en Terawattimme elenergi per år från 2020 cirka en fjärdedel av det bolaget förbrukar i dag. Merparten ska komma från vindkraftverk på Holmens egna marker. Förnyelsebar energi är helt i linje med Holmens hållbarhetspolicy, säger Fredrik Nordqvist, anläggningsansvarig för vindkraft på Holmen Energi. Holmens engagemang i vindkraft utövas på flera olika sätt: Det sker på egen hand på egen mark med hjälp av underleverantörer. Det sker i samarbete med andra, för närvarande bedrivs projekt tillsammans med E.ON och Statkraft. Holmen är också delägare i vindkraftbolaget VindIn AB (se huvudartikel). Slutligen finns möjlighet att upprätta arrendeavtal med andra intressenter som kan utnyttja Holmens marker för vindkraft. Förutsatt att alla erforderliga tillstånd erhålls kan Holmens styrelse komma att fatta beslut om det första egna vindkraftprojektet under året. Det handlar om ett 20-tal vindsnurror intill bolagets pappersbruk i Hallstavik i nordöstra Uppland. duktionen i Sverige och bra att marken utnyttjas både för virkesproduktion och för elproduktion. ytterligare en utmaning är att vindkraften producerar el bara när det blåser. Därför måste vindkraften kunna pareras, eller regleras, med vattenkraft vindstilla dagar. Vattenkraftproduktionen i Sverige riskerar dock att minska med tio procent för att den biologiska mångfalden ska förbättras i enlighet med ett nytt vattendirektiv från EU, som nu håller på att implementeras i svensk lagstiftning. Det är viktigt att Sverige tolkar direktivet så att det inte minskar våra möjligheter att producera mer förnyelsebar kraft i landet. Här försöker vi påverka tillsammans med andra kraftproducenter, säger Lina Palm. Det är bra att skogsbolagen ökar elproduktionen i Sverige. Lina Palm, Skogsindustriernas energidirektör ska enligt planerna 70 vindkraftverk stå klara i Örnsköldsviks kommun, ett projekt som drivs tillsammans med energibolaget E.ON. En nyckelfaktor för projekt i Norrland är nätanslutningen. Vi måste komma ut med vår el på näten. Men de är fulla och Förnyelsebar energi är helt i linje med vår hållbarhetspolicy. ägarna till region- och stamnät måste bygga ut. Här samarbetar vi med andra kraftproducenter för att skynda på processen, säger Fredrik Nordqvist. Holmen är en storförbrukare av energi och står för nästan tre procent av Sveriges totala elförbrukning. Med vindkraften blir man mer självförsörjande, men Fredrik Nordqvist framhåller betydelsen av elcertifikaten som subventionerar vindkraftsindustrin. Det innebär ytterligare incitament till ny produktion av förnyelsebar energi, vilket är viktigt för miljön och den svenska basindustrin. Ny produktion håller nere elpriserna och genom detta våra kostnader som industrikonsument. holmen magasin 2 /

18 I fokus / Black Box I sällskap med världens formgivare Med projektet Black Box har Iggesund Paperboard klivit rakt in i designvärldens finrum. Namnkunniga formgivare från hela världen har fått skapa fritt med kartongen Invercote. text / peter hammarbäck foto / rolf andersson E n kväll i januari hölls den första Black Box-presentationen på svensk mark. Tidigare har evenemang hållits i bland annat New York, Hamburg och Paris. Över 300 speciellt inbjudna gäster kom till nya Sven-Harrys konsthall vid Vasaparken i Stockholm för att få se de fem Black Box-designerna som hittills presenterats. Det var en fantastiskt rolig händelse för oss. Många ur den svenska designeliten var på plats, och dessutom en hel del representanter från marknadsavdelningar på stora företag. Det är mycket värt för oss att få en chans att visa vad som går att skapa när man är kreativ med högkvalitativ kartong, säger Fredrik Lisinski, försäljnings chef för Iggesund Paperboard i Norden. Men kvällen handlade inte primärt om försäljning utan om att inspirera de inbjudna att tänka i nya banor kring hur man kan använda kartong. Under kvällen hölls en föreläsning av Jason Little och Rob Evers, som är kreativa chefer på designstudion Landor i Paris och har gjort en av lådorna. Morgonen efter hade Iggesund bjudit in designstudenter, som också fick lyssna på föreläsningen och ta del av de fem Black Box-projekten. För alla som var där under kvällen och morgonen blev det nog ytterligare en bekräftelse på att Iggesund Paperboard står längst fram bland konkurrenterna när det kommer till att jobba grafiskt med kartong, säger Fredrik Lisinski. l designevent Förutom utställning och mingel hölls en föreläsning, för bland annat designstudenter. affischnamn Fem Black Boxdesigners från olika håll i världen visade upp sina verk i Sven-Harrys konsthall. förkovring I Sven-Harrys konsthall finns mycket inspiration att hämta för dem som är branschen. 18 holmen magasin 2 / 2012

19 FOTO rolf andersson ny konsthall Sammankomsten ägde rum i Sven-Harrys nya konsthall i Stockholm. bidragen I Black Box-projektet har designers fått tänja på gränserna för hur man kan använda sig av kartongtypen Invercote. Här är tre exempel, hämtade från Paris (bilden nedan) och New York (överst till vänster). Italienska Andrea Brunazzi har skapat publikfavoriten ett överlevnadskit för pastaälskare. Läs mer om Black Box på Marknadschefen / Carlo Einarsson Vi närmar oss designvärlden ännu mer Black Box-projektet har blivit en succé för Iggesund Paperboard, med välbesökta evenemang och flera designpriser i bagaget. Idén går ut på att låta en välkänd designer skapa vad han eller hon vill med Iggesund Paperboards kartong Invercote. Det enda kravet är att resultaten måste rymmas i en viss svart låda. Hittills har fem designer presenterats i Amsterdam, London, Hamburg, Paris och New York. I Hamburg presenterade Sebastian Onufszak en videoinstallation som handlade om kretslopp och livets gång. Han hade klätt in en videospelare i Invercote. I London visade en italiensk matälskande designer upp en låda som skulle inspirera till pastaätande. Av bioplastbehandlad Invercote hade hon gjort ett kit som innehöll allt man behöver för att laga en bra pastamåltid inklusive ett durkslag i Invercote. Allt som inte ska ätas i lådan är komposterbart, tack vare den bioplast belagda Invercoten. Det finns en stor variation i vad formgivarna valt att göra, vilket är väldigt kul. Pastalådan har blivit en publikfavorit som vunnit flera designpriser, säger Carlo Einarsson, chef för marknadskommunikation på Iggesund Paperboard. För Iggesund paperboard har Black Box öppnat många dörrar till nya målgrupper. Vi märker det inte minst på mässor. Förut fick vi nästan slita in designpubliken i våra montrar, nu kommer de självmant till oss och är nyfikna. Att vi möter så många designstudenter är också nytt. Hela Black Box är ett sätt för oss att hitta nya arbetsformer och närma oss designvärlden ännu mer, säger Carlo Einarsson. holmen magasin 2 /

20 Naturvård /Biologisk mångfald Gallra vägen för Medelålders planterad barrskog är ofta torftig när det kommer till biologisk mångfald. Redan vid gallringen har man stora möjligheter att förändra detta och skapa förutsättningar för framtidens biotoper. text / jeanette tretten foto / erik normark Anledningen till den bristande mångfalden i medelålders barrskogar är att de har anlagts under senare halvan av förra seklet (1950-tal till 1990-tal). Då var kunskapen om skogens biologiska värden inte lika stor och vid slutavverkning tog man inte samma hänsyn som vi gör i dag. Vanligtvis har de flesta träd i dessa skogar ungefär samma ålder. Naturliga variationer i omgivningarna har dock skapat viss omväxling i bestånden. Vid gallringen har man ett gyllene tillfälle att förstärka denna naturliga variation. Grova träd, skiktade lövmiljöer, död ved och försvagade träd är viktiga livsmiljöer för de växter och djur som lever i skogen. Genom att förstärka dessa vid gallring gör vi det möjligt för de skogslevande arterna att fortsätta leva och utvecklas i skogen, säger Erik Normark, forsknings- och utvecklingschef på Holmen Skog. Vid kommande slutavverkning kan man enkelt bevara och förstärka de framtidsbiotoper som skapats vid gallring. Erik Normark, forsknings- och utvecklingschef Holmen Skog. Så kallade framtidsbiotoper skapas ganska enkelt genom att koncentrera naturhänsynen till ett par områden samt att förstärka variationen i bestånden. Högstubbar ställs i grupper och på samma plats frihuggs lövträd och större tallar. Alla naturvärdesträd och döda träd bevaras. Man kan även gynna framtidsbiotoperna genom att aktivt skada och döda träd. Dessa biotoper ökar mycket påtagligt ett skogsbestånds biologiska kvaliteter. Vid kommande slutavverkning kan man enkelt bevara och förstärka de framtidsbiotoper som skapats vid gallring, säger Erik Normark. Historiskt har skogens skyddszoner ägnats liten uppmärksamhet vid gallring. Det gör att övergången mellan barrdominerande, enskiktade skogar (där alla träd är ungefär lika höga) och myrar, vattendrag och sjöar ofta är mycket skarpa. Genom att bevara eller återskapa flerskiktad och lövdominerad skog i skyddszonerna, gynnas växter och djur som är beroende av sådana miljöer. Erik Normark rekommenderar hård gallring bland barrträd och att man istället gynnar de ljusälskande lövträden och en och annan tall i skyddszonerna. Det ökade ljusinsläppet gör att buskar och lövträd kan etablera sig och växa till. Skapa skadade och döda träd och koncentrera även högstubbar till skyddszonen för att öka andelen död ved. Efter år kommer zonen närmast vattnet att domineras av buskar och lövträd och ha rikligt med död ved. Den har då utvecklats till en biologiskt värdefull miljö. Genom att förena naturhänsyn och skogsproduktion redan vid gallring kan man snabbare och mer effektivt skapa förutsättningar för den biologiska mångfalden i hela skoginnehavet. Varje skogsområde, med sina unika förutsättningar, blir en bricka i ett stort pussel, avslutar Erik Normark. så här skapar man framtidsbiotoper Koncentrera hänsyn till några framtidsbiotoper per trakt så att variationen i beståndet ökar. Gynna ett antal grova träd, främst tall och löv, i framtidsbiotopen. Skapa även skadade och döda träd och koncentrera högstubbar hit för att öka andelen död ved. Ta stor hänsyn till befintliga naturvärdesträd och sälg, rönn, asp och al som framtida naturvärdesträd. Spara lågor och döda stående träd. Gynna tidigare frivuxna, grova träd genom att ge dem tillräckligt utrymme i igenväxande ängsoch hagmarker. Tänk på att skogen sluter sig snabbt efter gallring. Hamla om möjligt några träd med skördare. Variera skyddszonernas bredd efter topografin, markens fuktighet och befintliga naturvärden. På torr och frisk mark kan zonerna göras tämligen smala. På fuktig mark görs de bredare. Gynna lövträd men även tall med riktad plockhuggning. Skapa skadade och döda träd och koncentrera även högstubbar till skyddszoner för att öka andelen död ved. Gynna löv vid källor och mindre vattendrag genom att gallra hårdare i fuktiga partier med ett lövrikt buskskikt. Sälgen är nästintill ensam i skogen om att erbjuda nektar 20 holmen magasin 2 / 2012