Gränslöst. Gränslöst. Perfektionister borde resa till fattiga länder Möt Emelie efter resan till Bolivia

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gränslöst. Gränslöst. Perfektionister borde resa till fattiga länder Möt Emelie efter resan till Bolivia"

Transkript

1 INTERNATIONELLA UNGDOMSPROGRAM ÅR 2005/2006 Gränslöst Gränslöst Perfektionister borde resa till fattiga länder Möt Emelie efter resan till Bolivia Leken lär oss alla viktiga regler En clown om icke-formellt lärande Vi har knäckt skalet Elever från särskola åkte till Grekland

2 Varför Gränslöst? Varje år skickar Ungdomsstyrelsen ut hundratals ungdomar på olika internationella aktiviteter. Den här tidningen handlar om en mängd olika begrepp som vi tycker är viktiga men som kan vara svåra att förstå. Här har vi försökt att konkretisera och belysa ord som jämställdhet, inkludering, interkulturellt och icke-formellt lärande och den europeiska dimensionen. Vi vänder oss till er som inte har så lång erfarenhet och till er som har varit med ett tag. Både för att inspirera er och fördjupa era kunskaper. I tidningen finns många erfarenheter och röster. Sist men inte minst vad gör man som ansvarig om ett projekt går fel? Vad kan man tänka på innan så att det inte blir som i artikeln om projektet Dans mot droger i Norrköping? Vill du veta ännu mer så kan du gå till Ungdomsstyrelsens webbplats. Där kan du läsa fler artiklar, hitta ansökningshandlingar till olika internationella program, hitta mer och fördjupad information om de här begreppen samt finna en del användbara länkar och tips. Vegard Hölaas chef för Verksamhetsområdet internationella ungdomsprogram Ungdomsstyrelsen Innehåll Egna ögonen bästa läroboken... 3 Gärna barn men inte ännu!... 4 Vi har knäckt skalet... 6 Leken lär oss alla viktiga regler... 7 Interkulturellt lärande en fråga om demokrati.. 8 Emelie mer mogen och bestämd... 9 Möten för ökad tolerans i Europa Olika syn på sex Sena fester och alkohol Vilka egenskaper ska en ungdomsledare ha? Gränslöst 2005 UTGIVEN AV: Ungdomsstyrelsen Box 17801, Stockholm tel , fax e-post: webbplats: ANSVARIG UTGIVARE: Martin Holmberg PROJEKTLEDARE: Johan Lycke SKRIBENT: Karin Nilsson GRAFISK DESIGN: Negar Shahidi SPRÅKGRANSKNING: Jenny Morelli, Ingrid Bohlin FOTOGRAF: Finn Johansson, Negar Shahidi, Christián Serrano, Karin Nilsson TRYCK: EO Print AB

3 Tjejerna måste inse att de duger som de är, säger Charlie Buyondo och Lindiwe Zulu. Egna ögonen bästa läroboken Lindiwe Zulu och Charlie Buyondo åkte till London med åtta unga svenska tjejer. Där träffade de engelska tonårsmammor och deras barn för att med egna ögon se hur det är att vara både tonåring och mamma. FOTO: FINN JOHANSSON Det är alltid bättre att vara ute i god tid, säger Lindiwe Zulu, 24 år och ledare på ungdomsföreningen Unplugged i Göteborg. Oönskade tonårsgraviditeter är inte ett stort problem, men Lindiwe tycker att hon ser och hör talas om allt fler. Att bara stå och se på och vänta på att få sina farhågor besannade är inte Lindiwes stil. Unpluggeds lokaler ligger bland träkåkarna i Majorna. Verksamheten som finansieras av kommunen drivs av ungdomskonsulenten Charlie Buyondo. Information om droger, våld, kriminalitet, hiv/aids och integration står i fokus. Deras verksamhet handlar mycket om att stärka ungas självförtroende och få dem att inse vilka riskerna är med olika livsstilar. Hit kommer både tjejer och killar men för tjejerna kan det ibland behövas extra insatser. Det är en jämställdhetsfråga. Vi måste få tjejerna att inse att de duger och att våga säga emot, säger Charlie. Tonårsmammor vanligt i England Tillsammans med Michelle Thompson Reid, som arbetar med tonårsmammor i London drog Lindiwe igång ett projekt med Charlie som handledare. Syftet var att tjejerna själva skulle få insikt i frågor om föräldraskap. Bland annat ville de ta reda på varför det är vanligare med tonårsmammor i London än i Göteborg. En febril aktivitet startade i februari Tjejerna hade möten flera gånger i veckan och samlade in fakta, kollade biljettpriser, letade hotell, ringde runt till olika ungdomsmottagningar och läkare, bokade gynekolog och skrev en del av den enorma ansökan till Ungdomsstyrelsen. Det handlade inte bara om att få åka till London. Bara att göra något tillsammans och få vara med från början är en stor grej, säger Lindiwe. Relationspsykologi på schemat Så i augusti var det dags. Först kom åtta engelskor och två ledare till Göteborg. Förutom att umgås med varandra, vara på stranden och se sig om i staden ingick flera studiebesök. Gruppen besökte ungdomsmottagningen, sjukhus och läkare. Fältstudier i relationspsykologi stod på schemat och hur killar och tjejer uppför sig mot varandra. I november var det dags för den svenska gruppen att besöka London tillsammans med Lindiwe och Charlie. Det viktigaste var att tjejerna själva fick träffa engelska tonårsmammor och deras barn. Vi ville inte stå där med böcker, pekpinnar och fakta. Det är de egna ögonen och öronen som är den bästa läroboken, säger Lindiwe. JÄMSTÄLLDHET GRÄNSLÖST 3

4 Gärna barn men Att vara ensamstående mamma verkar jobbigt och det kanske är en bra idé att vänta med barn tills en pappa finns med i bilden. Det tycker de sju tjejerna som slutit upp efter resan till London. Kul och lärorikt sammanfattar de sina upplevelser. FOTO: FINN JOHANSSON Jag förstod inte vad hon tänkte på, säger Robine Strandberg och berättar om den engelska tjejen som först fick ett barn med en man och sedan ett till med en annan och sedan ett tredje barn med en ny man. De övriga instämmer. Det verkar helt enkelt bara dumt att få ännu fler barn när man inte kan ta hand om det första och dessutom vara tvungen att leva på socialbidrag. De sju tjejerna som kommit till ungdomsföreningen Unplug- geds lokaler för att berätta om sitt projekt och mötet med tonårsmammorna i London har varit med om mycket. Tjejer tror de är vuxna för att de har barn En dag fick de ta hand om den unga mammans tre barn. Tjejerna intygar hur det märktes på barnen att mamman inte hann med dem. Erfarenheten upprör. När de engelska tjejerna var Neuza Pereira Nelda Pereira Aggie Otto

5 inte ännu! med märkte de också skillnader i inställningen till barnen. Vi ville visa kärlek, men de ville disciplinera, säger Destiny Shaki Fard. Hon tror att det beror på att de engelska tjejerna vill vara vuxna. Nelda Pereira tillägger att de engelska tjejerna använde barnen för att verka äldre än de var. De tyckte de var vuxna för att de hade ett barn, men här ser vi oss som självständiga först när vi kan ta hand Destiny Shaki Fard Zamira Abdulaziz Jama Gabriella Johansson Echenique om oss själva och har ett eget jobb, säger hon. Vanligt med tonårsmammor Resan till London och mötet med tonårsmammorna gav tjejerna perspektiv på sin egen tillvaro. De konstaterar att misstag förstås kan hända alla och att det aldrig går att ha helt säkert sex. Samtidigt verkade de engelska tjejerna inte så försiktiga. Zamira Abdulaziz Jama såg tydligt (Robine Strandberg saknas på bilden) skillnaderna mellan borta och hemma. De hade inte fått lika mycket information som vi, och om en tjej blir gravid där är hon hjälplös. Hon får inte den hjälp som hon behöver, myndigheterna har inte kontakt med varandra säger hon. Även om tjejerna visste att de skulle träffa tonårsmammor blev Gabriella Johansson Echenique förvånad över att det var så vanligt. Hon pekar på flera troliga orsaker. Det handlar om brist på utbildning och avsaknaden av något meningsfullt att göra, narkotikaproblem, fattigdom och att graviditet ger större möjligheter att få lägenhet och socialbidrag. Aggie Otto såg också själsliga nödrop. Många har själva vuxit upp utan pappa eller mamma och de söker den kärlek som saknades när de själva växte upp, säger hon. Barn fortfarande aktuellt Alla är överens om att en ung mamma i Sverige får bättre hjälp. En kväll när det var dags för rollspel och de engelska tjejerna spelade upp mötet mellan sjuksköterskan och den gravida tonårsmamman upprördes Neuza Periera över den respektlösa behandlingen. Det hjälper inte att de dömer tjejerna. Då lyssnar dom inte, utan de tänker istället. Varför ska jag lyssna på dig? Varför ska jag lita på dig? Det blir bara sämre, säger Neuza. Helt avskräckta har de dock inte blivit. Att ha sex och få barn känns fortfarande aktuellt. Vid år verkar de flesta tycka att det är dags för barn. Men flera har nu lagt till en fadersgestalt till idén om barn och börjat tänka på hur jobbigt det kan vara att ta hand om barn utan hjälp. Det handlar inte bara om ekonomi. Om du är sjuk så kan du inte ens vila, du måste ta hand om barnet hela tiden i alla fall, non stop. Därför är de bättre att ha någon vid sin sida som kan hjälpa till, säger Destiny Shaki Fard. JÄMSTÄLLDHET GRÄNSLÖST 5

6 Vi har knäckt skalet När särskoleeleverna från Lidköping åkte till Grekland tog de med sig innebandyklubbor, kubbspel och köttbullar i resväskorna. När de åkte hem hade de med sig atmosfären, souvenirer från OS och framför allt lärdomen av att bara ha varit någon annanstans. FOTO: FINN JOHANSSON Maria Thörnqvist, Emil Johansson och Hans Henriksen for till Calkis. För flera av de åtta eleverna på De la Gardie Gymnasiets särskola i Lidköping var resan till Grekland OS-året 2004 deras första utlandsbesök. Vi har knäckt skalet, säger Hans Henriksen, stolt lärare och initiativtagare till resan som gick till staden Chalkis på ön Evia åtta mil norr om Athen. För några av eleverna handlar det om att idag kunna se i en resekatalog och känna att det där kan jag också göra, förklarar Hans. Uppskattade kafébesök Huvudsyftet med resan var att ta reda på vad ungdomarna gör på fritiden, men det blev så mycket mer och det ickeformella lärandet genomsyrar hela projektet, menar Hans. Vi har lärt oss bara av att finnas i en annan miljö. Det är fantastiskt när de själva reflekterar över de kulturella skillnaderna mellan Grekland och Sverige, säger Hans. Emil Johansson och Maria Thörnqvist var båda med i Grekland. Emil hade varit utomlands tidigare, men för Maria var det första gången. De tycker båda att de har lärt sig otroligt mycket och det går inte att ta miste på entusiasmen. Vi har lärt oss att träffa en annan kultur, säger Maria. De uppskattade båda den grekiska kulturen och särskilt kafébesöken i den ljumma septembernatten. Emil menar att det är ett bra sätt att umgås på. Det var väldigt mysigt och jag tror att de lär känna varandra bättre där än vad vi gör här. Det var inte många greker som drack sprit utan de drack kaffe, kopp efter kopp och rökte cigaretter, säger han. Ringa hem till Sverige Grekland bjöd inte bara på kvällsevenemang utan även på historiska utflykter till Akropolis, Marathon och OS-stadion. Men att exempelvis själv köpa telefonkort och ringa hem till Sverige från en telefonautomat överskuggar det mesta. De fick en praktisk lärdom som man inte kan läsa sig till i en skola trots att vi arbetar mycket praktiskt. Vi ser också att elevernas lust att prata engelska och att sätta ned sina upplevelser på pappret har ökat, säger Hans. Lärdomarna kom inte bara från själva resan. Under förberedelserna deltog alla elever, inte bara de som sedan åkte. Eleverna på industriprogrammet tillverkade brännbollsracket och spel, esteterna tryckte tröjor och skivomslag och hotell- och restaurangeleverna bestämde menyn till den svenska aftonen. Allt åkte med till Grekland och överlämnades till de grekiska ungdomarna, som gick på ett slags dagcenter. En låga flammar upp För de elever som åkte har resan och minnena ständigt återkommit sedan de kom hem. De har med hjälp av foton och dagboksminnen redovisat projektet både för sina särskolekamrater och för sina föräldrar. Hans påpekar att en låga flammar upp varje gång utbytet kommer på tal. I vår är det dags att vara med på hela gymnasieskolans Kulturmötardag och det är första gången som eleverna från särskolan visar upp något där. De ska få berätta för de andra att de faktiskt har gjort ett utbyte och varit nere i Grekland och kollat på Paralympics på OS-stadion. Det är stort, säger Hans. Maria och Emil ser fram emot vårens redovisning. De planerar att bjuda på grekisk mat och visa bilder och de hoppas att fler särskoleelever kan få samma möjlighet som de har fått. Det var gymnasiesärskolans första ungdomsutbyte och jag hoppas att andra får uppleva precis det roliga som vi har upplevt, säger Emil. 6 GRÄNSLÖST ICKE-FORMELLT LÄRANDE

7 Begreppet icke-formellt lärande betyder inte samma sak för alla människor. Det finns de som betonar att lärandet måste ske utanför klassrummet för att kallas icke-formellt, andra hävdar att det inte kan vara bestämt i förväg vad någon lär sig. För clownen Nalle Laanela handlar det mest om själva sättet att lära ut på. FOTO: PRIVAT, ILLISTRATION: NEGAR SHAHIDI Leken lär oss alla viktiga regler Hur manipuleras vi eller hur uppfattar vi olika kulturer som rätt eller fel? Det kan man bara lära sig genom ickeformellt lärande eller genom att gå på en clownskola, säger Nalle Laanela och tillägger att den vanliga skolan, den som ska lära oss för livet, inte ger svar på sådana frågor. Nalle är en modern clown. Han har lång erfarenhet av scenkonst, undervisning och publikkontakt eller publikmanipulation som han hellre vill kalla sin konstform. Vi som står på scen har bestämt vad publiken ska lära sig, ofta handlar det om värderingar. Men en clown kan inte låtsas att det inte finns en publik utan leken skapar vi tillsammans. Den läkande kraften i humorn skapas i dialogen, säger Nalle och plirar med ögonen. Lustfyllt bättre än icke-formellt Han påpekar att dialogen är en form av icke-formellt lärande. Själv värjer han sig mot ordet icke-formell och vill hellre prata om lustfyllt och olustfyllt lärande. Begreppen formellt, respektive icke-formellt lärande tror han gör skada och bidrar till att barnen inte får leka i skolan. Icke-formellt låter inte så viktigt. Formellt däremot låter bra, mätbart och nyttigt så skolan, där lärandet som bekant står i fokus, har blivit för formell, konstaterar Nalle. En sådan skola är inte till för människorna, som måste leka för att lära. Leken lär oss alla viktiga regler. Den skapar fantasi, kreativitet, den lär oss att samarbeta med andra människor och att dela med oss, säger han. Även om Nalle är skeptisk till att skolans formella värld kan ge oss det vi behöver vill han inte avskaffa skolan och kursplaner. Men skolan måste skapa en mer lustfylld miljö och ta större hänsyn till individerna. Det handlar om självfötroende Själv klarade Nalle sin skolsituation ganska bra trots allt och idag arbetar han själv som lärare på gymnasieprogrammet Cirkuspiloterna i Alby söder om Stockholm. I cirkusskolan är det ganska lätt att jobba på ett icketraditionellt sätt och eleverna har själva valt att komma dit, så lusten finns redan, säger han. Det handlar enbart om att bygga upp självförtroendet. Man lär sig en boll, två bollar, tre bollar. Inlärningsmålen är begränsade. Klarar du av det går du vidare. Ämnet är så pass brett att det finns annat att gå vidare med om du inte klarar av just detta, säger han. Men alla kanske inte har lust att gå på cirkusskola så det icke-formella lärandet måste få större tyngd även i det övriga samhället säger Nalle. Alla skulle få ökat självförtroende, sjukskrivningarna skulle försvinna, sjukvårdskostnaderna skulle halveras och skratten på tunnelbanan skulle tiofaldigas. Vad sägs om det? undrar Nalle och skrattar. Nalle Laanelas icke-formella lärande

8 Idag samsas barn från alla möjliga delar av världen i samma klassrum och de internationella mötena blir allt fler. Det är dags att skolan tar hänsyn till det och att lärarna förbereds för det interkulturella lärandet. Etnologen Annick Sjögren ser det som ett positivt flöde. ILLUSTRATION: JENNY MORELLI Interkulturellt lärande en fråga om demokrati På Södertörns högskola söder om Stockholm finns därför sedan hösten 2002 en lärarutbildning med interkulturell profil. Annick Sjögren som är docent i etnologi (läran om folks beteende) var med och startade utbildningen. Målet är att förbereda lärare att ha klasser med elever från hela världen. Jag hörde just på radion att 25 procent av alla infödda svenskar tycker att det är socialt obehagligt att träffa människor från andra kulturer. Det problemet måste åtgärdas. Alla måste lära sig att klara av att träffa andra, säger Annick. Lärarna måste ta olika perspektiv För Annick är det interkulturella lärandet en process; ett positivt flöde mellan människor från olika kulturer. Hon ser det som en möjlighet vi bör ta tillvara. Vi vet att studenter som har träffat människor från flera religioner och språkområden har lättare att förstå dagens värld, säger hon. Men eleverna behöver hjälp och bra saker händer inte alltid av sig själv. Lärarna har en stor uppgift. Lärarna måste kunna anta olika perspektiv och kunna hantera konflikter. I dagens klassrum sitter det elever vars ursprungsländer kanske krigar eller har krigat mot varandra. Där kan finnas elever från det forna Jugoslavien, Israel, Palestina, Iran och Irak. Hur gör man då? Hur får man de blivande lärarna att vara konflikthanterare och interkulturella pedagoger? Annick berättar hur historiska texter kan öppna ögonen för alternativa tolkningar och ett kritiskt tänkande. Genom att se efter vem som berättar, vilka som hörs, vilka röster som fattas i historien och fundera över hur berättelsen kan bli mer rättvis kan man utveckla ett kritiskt tänkande. Det är demokrati, säger hon. Det handlar om respekt På det här sättet visas alla respekt och ingens verklighet nonchaleras. Meningen är sedan att lärarna runt om i klassrummen ska föra respekten och det kritiska tänkandet vidare till sina elever. Annick sätter stor tilltro till det interkulturella lärandet och ser det som en förutsättning för integration och möjligheten för alla att vara med och bestämma. Det här är absolut en demokratifråga och handlar om att skapa bra kommunikation mellan människor. Det handlar om ömsesidig respekt och att ge eleverna alla redskap som behövs i samhället, betonar Annick. Interkulturellt lärande handlar om att se det som finns under ytan.

9 Mötet med de fattiga barnen på sjukhuset i Cochabamba och ungdomarna i den Bolivianska föreningen Movimento gav Emelie Frimodig många lärdomar. För mycket friterad mat, den höga höjden, magont och feber gav ännu fler. Hon har stärkts i sitt yrkesval och vill bli resande barnmorska. FOTO: FINN JOHANSSON Emelie mognare och mer bestämd Jag har förändrats mycket sedan jag kom hem. Det hände så mycket därborta och mina kompisar säger att jag har blivit mer utåtriktad och mer bestämd, säger Emelie Frimodig. Resan till Bolivia i april 2004 var Emelies första resa som inte var charter och den varade i två veckor. Med på resan var sex elever och tre lärare från Balders skola i Skellefteå. Schemat var späckat och att möta ungdomarna i organisationen Movimento Sonrisa var huvudsyftet. Vi är så imponerade av dem. De gör ett fantastiskt arbete, säger Emelie. Chockad av sjukhusmiljön Movimento är en ungdomsorganisation som består av studenter som på sin fritid hjälper barnen på sjukhuset Viedma i Cochabamba uppe i bergen. Många av dem är blivande läkare. Ungdomarna hjälper barnen med sådant som är självklarheter för barn på ett sjukhus i Sverige. Det handlar om allt från att skaffa mediciner till lek och tröst. Med egen erfarenhet av sjukhusmiljöer från sin undersköterskeutbildning och extrajobb inom vården blev Emelie chockad av hur det såg ut på sjukhuset i Cochabamba. Lokalerna var kalla och smutsiga, hygienen undermålig, sängarna hårda och barnens kläder allt annat än rena. Större delen av tiden spenderade de svenska ungdomarna på sjukhuset och de fick hjälpa till med allt. Det kändes bra att göra någonting. Barnen blev så glada och klumpen i halsen lättade lite. Gick aldrig ut ensam Det var inte bara miljön på sjukhuset som chockade. Resenärerna var väl förberedda men det är annorlunda att se fattigdomen på plats med egna ögon. Den öppna kriminaliteten var också obehaglig och Emelie gick aldrig ut på kvällen utan sällskap av flera av killarna i gruppen. Att det ständigt låg friterad mat på tallriken blev också tröttsamt. Variationen blev inte så stor när det mesta skulle undvikas för att slippa magsjuka. Det hjälpte dock inte att vara försiktig. Alla blev dåliga. Den höga höjden bidrog också till sjukdomskänslan. Att åka på sightseeing på flera tusen meters höjd ger dessutom hjärtklappning, intygar Emelie. Perfektionister borde åka Något mer lättsmälta lärdomar gav istället naturen, kulturen och människorna. Naturen är den vackraste Emelie har sett. Mötet med en ny kultur och människorna är ändå det som påverkar mest. Det bästa var att umgås. Det är otroligt att vi hann bli så bra kompisar på bara två veckor, säger hon. Det tar tid att smälta alla intryck och Emelie menar att hon har lärt sig väldigt mycket, men det är svårt att säga precis vad. Hon vet däremot att hon har förändrats. Bara genom att vara någon annanstans så kommer man att tänka på vad man vill göra och hur det är hemma. Emelie skulle vilja att alla fick resa till fattigare länder, speciellt de som gnäller över att allt måste vara perfekt. Man lär sig av att se hur dåligt många människor har det. Jag känner att alla rika människor borde kunna dela med sig, lite i alla fall, säger Emelie. INTERKULTURELLT LÄRANDE GRÄNSLÖST 9

10 Det finns ett stort behov av att bilda nätverk, säger Maris Sergejenko 10 GRÄNSLÖST EUROPEISKA DIMENSIONEN

11 Möten för ökad tolerans i Europa Homo- bi- och transsexuella ungdomar deltar inte så ofta i internationella ungdomsutbyten. Deras organisationer har sämre möjligheter och finns knappt alls på många håll i Europa. Men Maris Sergejenko på RFSL Ungdom vill ändra på det. FOTO: NEGAR SHAHIDI När Maris Sergejenko reser som representant för RFSL Ungdom träffar han sällan andra homo- bi- eller transsexuella ungdomar (hbt-ungdomar). För ett halvår sedan på en ungdomskonferens i Bryssel var han den ende av tvåhundra personer som kom från en organisation som försvarar människors rätt till sin egen sexualitet. Riksförbundet för sexuellt likaberättigande, RFSL, har funnits sedan 1950 och är en av de äldsta organisationerna i sitt slag. Ungdomsverksamheten är sedan våren 2003 en självständig enhet. Där är Maris handläggare på den internationella enheten som han också själv har byggt upp. Han är född i Riga i Lettland och kom till Sverige för att vara volontär i Töreboda hösten Kärleken gjorde att han stannade kvar. Illa ställt med organisationen När arbetet med den internationella enheten kom igång upptäckte Maris hur illa ställt det är med organiseringen av hbt-ungdomar runt om i Europa. Även om Maris grupp var i startfasen fanns det mycket som de hade större erfarenhet av. Han såg att det fanns ett stort behov av att träffas, lära av varandra och bilda nätverk för att bli mer effektiva och drog igång ett projekt. I slutet av november 2004 sammanstrålade 21 ungdomar från Sverige, Finland, Estland, Lettland, Litauen och Polen i Stockholm. Det blev en intensiv vecka full med praktiska tips, bland annat seminarier om hur organisationer söker pengar till projekt, hur man sköter en förening och planering inför framtida samarbeten och så fest förstås. För många av deltagarna handlar de praktiska bekymren också om vardagen. Det gäller i Sverige men i det katolska Polen är det värst. Om föräldrarna får veta att du inte är hetero så kastar de ut dig. Det kan också bli omöjligt att få jobb, säger han. Homofobi är ett gemensamt problem Maris är mer än nöjd med projektet. Trots allas olika erfarenheter och behov fanns det något för alla. Det är mer som förenar än som skiljer, poängterar han. Vi har ett gemensamt problem och det är homofobin. Det förenar oss och trycker oss framåt, säger han. Arbetet pågick oavbrutet och diskussionerna tog aldrig slut, och trots att det bara har gått en månad sedan deltagarna åkte hem finns det konkreta planer på mer samarbete. Fler gemensamma aktiviteter är på gång och längre fram i vår kommer 20 av deltagarna från mötet i Stockholm att åka till Bryssel för att lära sig hur EU-kommissionen och EUparlamentet arbetar. Det finns grupper som är motståndare till hbt-ungdomar, som nazister och kristna högergrupper. Om vi inte är i Bryssel när en ny lagstiftning diskuteras så kan vi inte heller försvara våra rättigheter, säger Maris. Sina erfarenheter till trots så tror Maris på mötet med andra människor och med internationella ungdomsutbyten ser han vägar till ett bättre Europa. När andra ungdomar träffar hbtungdomar så försvinner många fördomar de har om oss. På så sätt hoppas jag att toleransen ska öka, säger Maris.

12 Utbytet med ungdomarna i Slovakien gav de abstrakta EU-frågorna liv. Den egna hemstaden Örnsköldsvik blev mycket vackrare och skogen, naturen och Foppa blev exotiska inslag som stärkte kusinerna Källströms bild av sig själva och sin hembygd. FOTO: KARIN NILSSON Olika syn på sex För Frida Källström handlar begreppet den europeiska dimensionen om att förena de europeiska länderna med varandra och få en inblick i det som är gemensamt. Men begreppet är abstrakt och politiken likaså. Jag tror att det är viktigt med utbyte just för ungdomar därför att i politiken pratas det mycket om Europa och EU. EU-programmet ger ungdomar en chans att se vad det handlar om med egna ögon, säger Frida. Likheterna större än skillnaderna Frida är 20 år och ledare i Sundskompaniet, en klubb inom föreningen Vi Unga. Föreningen är politiskt och religiöst obunden och har 50 år på nacken. Klubbar finns över hela landet med det gemensamt att unga leder unga. Vad klubbarna gör beror på vad ungdomarna i just den klubben är intresserade av. Sundskompaniet har jobbat mycket internationellt och i början av året startade de ett samarbete med Slovakien, som då stod på tröskeln till EU. Europeiska utbyten är viktiga, menar Frida. Man lär sig om sitt eget land och får lättare förståelse för olika åsikter, säger hon. För de åtta svenska ungdomarna från Örnsköldsvik och de tio ungdomarna från staden Michalowce i östra Slovakien var samarbetet inte något problem. Likheterna var större än skillnaderna, berättar Fridas kusin Karin Källström som också var med i utbytet. Vi var på exakt samma nivå. Vi gillade att göra samma saker och alla skrattade åt samma skämt, säger hon. Foppa satt på restaurangen Men kusinerna Källström påpekar att det finns områden i Slovakien som är fattigare och tänker att de kanske hade känt sig mer olika ungdomarna som kommer därifrån. Nu var det mest relationen till föräldrarna och synen på sex före äktenskapet som skilde. De hade en mer strikt relation till sina föräldrar, säger Frida. Sex före äktenskapet var absolut inte ok, inflikar Karin. Karin och Frida tycker att de har stärkt sin identitet som svenskar i Europa. När vi var där kände vi oss som både svenskar och européer. Man blev medveten om att vi hör dit, konstaterar Karin. Båda tycker också att de har lärt sig mycket om sig själva och känner sig stoltare över att bo i Örnsköldsvik idag. Det är också nyttigt att få hem andra till sig själv, påpekar Karin. Särskilt enkelt är det förstås när gästerna är så förtjusta som slovakerna var. De fascinerades av skogen, morgondopp i havet, Skuleberget och inte minst mötet med idolen Peter Forsberg. MoDos hockeyproffs satt bara där på restaurangen. Slovakerna trodde knappt sina ögon och det blev fotografering och autografer, berättar Frida. Kusinerna Frida och Karin Källström tyckter att det var nyttigt för den egna identiteten att träffa fa andra ungdomar. 12 GRÄNSLÖST EUROPEISKA DIMENSIONEN

13 Sena fester och alkohol Projektet skulle handla om hur farligt det är med droger och kom att handla precis om det, men inte på det sätt som det var tänkt. Att kunskapen skulle bli så konkret och att projektet skulle tvingas avbrytas i förtid låg helt utanför deltagarnas vildaste fantasier. FOTO: FINN JOHANSSON Det är ingen idé att hymla med det. Projektet Dans mot droger blev inte som det var tänkt, snarare precis tvärtom, säger Janet Ericsson projektansvarig på ABF i Norrköping. Tre utlösta brandlarm, sjukhusbesök, tårar och besvikelse gjorde att projektet avbröts efter fyra dagar. De irländska deltagarna fick åka hem, eskorterade till Irland av svensk polis. Det var extremt och jag har aldrig varit med om något liknande tidigare, konstaterar Janet, som arbetat på ABF sedan mitten av 1960-talet. Mötet var väl förberett Meningen med projektet var att arbeta med ungdomar mot droger. Musik och dans är en stor del av många ungdomars liv och drogerna en del i den världen. I Norrköping är drogproblemen relativt stora och det finns ett behov av information om effekterna av droger, berättar Janet. Till Norrköping kom i slutet av juli förra året ungdomar och ledare från Dublin på Irland, och Belfast på Nordirland. Tanken var att de tillsammans med de svenska deltagarna skulle pröva på olika danser. De skulle också diskutera droger och deras effekter på kroppen och samhället och en plan för hur informationen skulle spridas vidare till andra unga skulle utarbetas. Projektet var väl förberett i gemensamma möten mellan ledarna på Irland. De irländska organisationerna jobbar bägge med utsatta ungdomar och det fanns ingen anledning att tro att projektet skulle gå snett. Men både de svenska ledarna och ungdomarna märkte snart att inställningen till droger skiljde sig åt mellan ungdomar-na. Bland de irländska besökarna tyckte de flesta till exempel att hasch och ecstasy var ok att använda. Brandlarmet gick När det blev dags för det första danspasset var flera av de besökande ungdomarna påverkade. Konfrontation hjälpte inte och de svenska värdarna härdade ut lite till. Brandlarmet hade dessutom hunnit gå två gånger, troligtvis på grund av haschrökning. Sedan föll en av de irländska tjejerna i en trappa och var tvungen att åka till akuten. Flickan drogtestades och svaret blev positivt. Det var droppen. Projektet avbröts den fjärde dagen och det bestämdes att besökarna skulle åka hem. Vi vill inte lägga skulden på någon. Några av tjejerna och en av ledarna från Dublin gjorde faktiskt så gott de kunde, intygar Janet. Att det ändå blev så fel tror hon beror på att de irländska ledarna inte kände de ungdomar som var med. De ledare som kom var heller inte alla de som var med på det förberedande mötet. Ledarna från Belfast föregick inte heller med gott exempel. De hade sena fester och luktade själva alkohol flera gånger. Dessutom köpte de alkohol till ungdomarna. Det var definitivt något som klickade där, konstaterar Janet. Kulturskillnader är också en del av förklaringen och på Irland är det inte ovanligt att dricka tillsammans även på arbetstid, påpekar hon. Nyttig lärdom ändå En annan lärdom är att när det handlar om att förändra attityder måste förberedelsetiden vara lång, menar Janet. De svenska ungdomarna hade i ABF:s regi diskuterat droger i nästan ett helt år innan. Det tror hon inte att de irländska ungdomarna hade gjort. Förberedelsen för de svenska ungdomarna var inget som belastade projektets budget och Janet menar att det kan var värt att fundera på om inte även förberedelsetiden ska finansieras för vissa projekt. Trots att projektet blev allt annat än som det var planerat menar Janet att det var väl använda pengar. Flera av de svenska ungdomarna vill bilda en förening mot droger och starta studiecirklar. Det blev trots allt en lyckad effekt för våra ungdomar och våra deltagare växte och tog ansvar. De talade om vad de tänkte och tyckte och dessutom på ett främmande språk, säger Janet. Läs mer om riskanalys på Ungdomsstyrelsens webbplats: GRÄNSLÖST 13

14 Hur är det att vara ungdomsledare? Vilken är den viktigaste egenskapen hos en ledare? Vilken är den jobbigaste situationen du hanterat i din roll som ledare? Vad är det roligaste med att jobba som ungdomsledare? Hur kommer man igenom perioder av trötthet? Vi lät fem ungdomsledare svara. ILLUSTRATION: JENNY MORELLI Leine Ledaine, 28 år Ungdomsledare på Ungt Resurscentrum i Eksjö. Man får inte bli för mycket kompis, man måste vara ledare också. Men jag tycker inte att man ska lägga sig i för mycket utan låta ungdomarna ta ansvar. De är ofta vana vid att någon annan för deras talan, men då gör de mindre. Med tiden inser ungdomarna att de kan åstadkomma mycket och växer och tar faktiskt ansvar. Det är min erfarenhet. Ibland känns det som att ungdomsfrågor inte är så viktiga. Då tappar jag motivationen. Sen tänker jag tillbaka på allt som har skett, på alla nätverk som bildats, på alla planer och alla projekt. Den största styrkan kommer nog från ungdomarna själva och allt som jag har åstadkommit. Paul Furehill, 55 år Lärare vid Sandagymnasiet i Jönköping och aktiv i FN-föreningen. Det är viktigt att man har en vision om omvärlden, humor och flexibilitet. Samtidigt är det en paradox för man måste ha en fast kärna innerst inne. Man måste lyssna och erkänna att man själv har fel och brister. Jag minns att när jag var liten så var vuxenvärlden helt fast och det gick inte att ändra någonting. Vuxna hade alltid rätt fast de hade fel och det stör ungdomar när de blir orättvist behandlade. Min pedagogik handlar om att ungdomarna ska ta tag i grejer själva. Som exempelvis nu när det rullar på i FN-föreningen. Det är en lyckokänsla! Även i skolan är det drag i det internationella utbytet. Varje dag när jag kommer till skolan är det glada tillrop eller trötta tillrop. Då behövs jag och det känns meningsfullt. Det finns elever som säger att jag kan inte det här och då säger jag jättebra för då kanske jag behövs idag också. Att jag känner mig behövd är inte så dumt det heller. 14 GRÄNSLÖST TIPS Läs mer om våra utbildningar för ung

15 Annika Uddin, 38 år Ungdomsledare på Vårnäs ridskola i Vingåker. Det svåraste är när några har svårt att samarbeta. Då är det bättre att låta dem lösa problemen själva och inte gå in som domare. De måste få träna, för det som de lär sig på ungdomsgården lägger många gånger grunden till vuxenlivet. När de löser problemen själva blir det en erfarenhet som de bär med sig. Men man måste ändå ha koll och vara beredd att rycka in och hjälpa till. Det är viktigt att vara tydlig, markera och dra gränser. Ibland upplever jag att ungdomarna testar gränserna. En del verkar inte umgås så mycket med sina föräldrar, så nätverket runt ungdomarna får ta över rollen som fostrande. Många föräldrar jobbar mycket och ungdomarna själva har många aktiviteter så när väl alla är hemma är det dags att gå och lägga sig. Per-Arne Söderberg, 48 år Ungdomsledare på Kvartersteatern i Sundsvall. Inspirationen kommer från allt man är med om. Just nu så har vi en liten tjej som kom till teatern och var en tapetblomma. Då står man vid väggen och försöker smälta in i den och vill inte synas på något sätt. Men nu vill hon synas och jag imponeras av det hon vågar göra. Tröttheten kommer från administration, ansökningar och sånt. Jobbar man med ungdomar och tar dem på fullt allvar så gör de detsamma. I vårt sätt att jobba är det lusten och glädjen som är motorn. Egentligen jobbar vi med folkbildning och har teater som verktyg. Vi ser ungar som nätt och jämt kan läsa. Men här får de manus så de blir så illa tvungna. Ibland ställer man krav som är lite större än vad de tror att de klarar av och så visar det sig att de tar det där steget själv och gör det de ska göra. De här tar de med sig till skolan och vart sjutton som helst. Josefin Linberg, 27 år Projektledare på KFUM/KFUK och driver dessutom kompisföreningen Streets youth for justice. Jag känner ingen trötthet när jag jobbar med ungdomar. Det är vuxna jag blir trött på. Av ungdomar får jag energi och blir lycklig och glad. Nyfikenheten är så stark och ibland tycker jag att den dämpas med åldern. Det finns en slags glöd hos människor mellan 15 och 25 år och den glöden vill jag fånga i ett engagemang. Det viktigaste är att hålla balansen mellan att vara vuxen och behålla den där glöden. Om jag ska kunna göra en insats i en ung människas tillvaro så behöver jag också ha distans. Därför ser jag mig hellre som storasyrra än kompis eller ledare. Det kommer jag ihåg själv från skolan. Vuxna som försökte vara för mycket kompis blev jag jätteirriterad på och de som höll en total distans kom jag aldrig riktigt i kontakt med. omsledare på:

16 POSTTIDNING B Vid adressändring, skicka den nya och den gamla till: Ungdomsstyrelsen Box 17801, Stockholm EU-programmet Ungdom Ungdom för Europa Ungdomsutbyte ger stöd till utbyten mellan ungdomsgrupper från olika länder i Europa. Deltagarna ska vara mellan 15 och 25 år. Ett utbyte ska pågå mellan 1 och 3 veckor. Grupperna bör vara lika stora, 16 till 60 deltagare totalt. Utbyten där minst tre länder deltar prioriteras. Det går även att göra ungdomsutbyten med Medelhavsländer, Sydöstra Europa & Kaukasus samt Latinamerika. Europeisk volontärtjänst Europeisk volontärtjänst ger dig som är mellan 18 och 25 år möjlighet att delta i ett volontärprojekt och bo i ett annat land. Ett projekt pågår mellan 6 och 12 månader men det finns även möjlighet till kortare perioder i speciella fall. Volontärtjänsten är en alternativ utbildningserfarenhet där du som volontär till exempel utvecklar din kulturella kompetens genom att göra en konkret insats. Kommuner, organisationer, församlingar med flera kan få internationella impulser genom att ta emot volontärer från andra länder eller genom att skicka ungdomar från Sverige. Vissa volontärprojekt kan även genomföras i länder utanför Europa. Programsamverkan Programsamverkan innebär att EU-programmet Ungdom samarbetar med utbildningsprogrammen Socrates II och Leonardo da Vinci II som i Sverige. Utbildningsprogrammen handläggs av Internationella programkontoret för utbildningsfrågor. Ungdomsinitiativ Ungdomsinitiativ ger stöd till ungdomsgrupper som vill driva eller starta lokala projekt. Projekten ska utgå från ungas kreativitet, egna idéer och förutsättningar. Verksamheten ska pågå under minst 3 till 12 månader och ni ska vara minst fyra stycken som genomför initiativet. Volontärer har även möjlighet att utveckla idéer och erfarenheter i egna projekt genom en så kallad Framtidssatsning. Stödaktiviteter Stödaktiviteter ger möjlighet att arbeta med ungdomsinformation, metodutveckling av projekt och ungdomsledarutbildning. Stöd ges även till seminarier och konferenser, förberedande besök och nätverksarbete mellan flera länder. Syftet är att underlätta genomförandet av projekt inom de andra delarna av programmet. Ansökningsdatum 1 februari (projektstart mellan maj och september) 1 april (projektstart mellan juli och november) 1 juni (projektstart mellan september och januari) 1 september (projektstart mellan december och april) 1 november (projektstart mellan februari och juni) Se Ungdomsstyrelsens webbplats: Övriga program Ungdomssamarbete i österled Ungdomssamarbete i österled vill stärka ungdomars inflytande och delaktighet i samhället och utveckla ungdomars förståelse för andra kulturer. Samarbetsländer är Polen, Estland, Lettland, Litauen, Vitryssland, Ukraina och Ryssland är samarbetsländer i satsningen Ungdomssamarbete i österled. Organisationen som söker medel måste finnas i Sverige. Samarbetsorganisationer från andra nordiska länder eller andra regioner i Europa kan också ingå i projekten. Prioriterade teman ungas delaktighet och inflytande i samhället mänskliga rättigheter jämställdhet och jämlikhet interkulturellt lärande och tolerans Ansökningsperiod Satsningen pågår från den 1 november 2004 fram till den 30 oktober Ansökningar handläggs löpande under denna period. Utbyte med utvecklingsländer Ungdomsstyrelsen prövar under en period att ge grupper, organisationer och föreningar chansen att upptäcka och samarbeta med utvecklingsländer. Tanken är att möjliggöra ett erfarenhetsutbyte på lika villkor. Det innebär att en grupp i Sverige planerar, genomför och utvärderar utbytet tillsammans med en grupp i ett utvecklingsland. Programmet vänder sig till de som saknar erfarenhet av resor till utvecklingsländer och inte heller tidigare har varit engagerade inom internationellt utvecklingssamarbete. Deltagarna ska ha fyllt 18 år. Ansökningsperiod Pilotprojektet pågår från den 1 november 2001 fram till den 31 december Ansökningar handläggs löpande under denna period.

Målet är mer än resan

Målet är mer än resan Målet är mer än resan vinster med internationellt ungdomssamarbete vinster 1med internationellt ungdomssamarbete Ungdomsstyrelsen är en statlig myndighet som verkar för att unga ska få verklig tillgång

Läs mer

Ung och Aktiv i Europa 1 YOUTH IN ACTION

Ung och Aktiv i Europa 1 YOUTH IN ACTION Ung och Aktiv i Europa 1 YOUTH IN ACTION Jag har lärt mig att tänka på att alla inte har samma förutsättningar som vi i Sverige och att man ska ta vara på sina möjligheter. Man tjänar ingenting på att

Läs mer

Internationella projekt

Internationella projekt Internationella projekt i ett ungdomspolitiskt perspektiv 1 Del 7 i serien Hej kommun! Kontakta gärna oss om du har frågor: tfn: 08-462 53 50 e-post: info@ungdomsstyrelsen.se Källor: Ungdomsstyrelsens

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden måste vi göra två saker: Bli ännu bättre på det vi är bra på nämligen lärandet.

Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden måste vi göra två saker: Bli ännu bättre på det vi är bra på nämligen lärandet. Vi i skolan har inte längre monopol på kunskap. Idag går det att lära sig saker mycket bra även utanför skolans värld. Inte minst genom den nya tekniken. Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson AVmedia dagen 20151027 Ses offline Milla Skoglund Stina Nilsson Varför "ses offline"? AVmedia utbildning Många kränkningar på nätet, Trygghets gruppen Lektion 1 Kontrakt Kontrakt Kontrakt SES OFFLINE?

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Vänskap. xx Inspiration

Vänskap. xx Inspiration xx Inspiration Vänskap mot alla odds xx Vänskap i en segregerad stad det är vad kontaktnätet Flyktingguide Göteborg vill främja. Hanna från Sverige och Zakia från Somalia har blivit kompisar tack vare

Läs mer

5. Vad kunde du tillgodoräkna inom ditt program? 5 veckor ortopedi, 2 veckor lungmedicin samt 5 veckor kardiologi.

5. Vad kunde du tillgodoräkna inom ditt program? 5 veckor ortopedi, 2 veckor lungmedicin samt 5 veckor kardiologi. Reserapport efter utbytesstudier 1. Vilket program läser du på? Läkarprogrammet 2. Vilket universitet, land och stad åkte du till? University of Crete, Heraklion, Grekland 3. Vilken termin åkte du och

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

i Täby tobak cannabis & alkohol

i Täby tobak cannabis & alkohol Elever i Täby SVARAR PÅ FRÅGOR om tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor eller går i skola i Täby.

Läs mer

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Det är dags att försöka hitta lösningar och förmedla hopp istället för att fokusera på problemen I Newo Drom har deltagarna hittat nya

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

Bli värdfamilj åt en utbytesstudent

Bli värdfamilj åt en utbytesstudent Connecting Lives, Sharing Cultures Ta hem världen till dig Bli värdfamilj åt en utbytesstudent Att vara värdfamilj är att växa som individer, lära nytt & få uppleva ett fantastiskt år tillsammans. Att

Läs mer

Vilka tycker du är de bästa valen?

Vilka tycker du är de bästa valen? Vilka tycker du är de bästa valen? På vår webbplats www.respect4me.org kan du titta på berättelserna om våra liv och de situationer vi råkar ut för. Varje berättelse börjar på samma sätt med en kort film,

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013

Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013 Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013 Totalt var 58 personer anmälda till Länsteatrarnas vårmöte, då är våra gäster och värdar inräknade i summan, så 53 medlemmar deltog. Vi har fått in totalt 19

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR

EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKO D STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER

Läs mer

cannabisstudien Röster från Fyra berättelser

cannabisstudien Röster från Fyra berättelser cannabisstudien Röster från Fyra berättelser Under åren 2012-2014 intervjuade forskaren Russell Turner personer som sökte hjälp på Behandlingsgruppen för drogproblems mottagningar. Alla som intervjuades

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer

VERKTYGSLÅDA - ett sätt att förlänga teaterbesöket i ditt klassrum

VERKTYGSLÅDA - ett sätt att förlänga teaterbesöket i ditt klassrum VERKTYGSLÅDA - ett sätt att förlänga teaterbesöket i ditt klassrum www.ungscen.se HEJ! Vi på ung scen/öst är mycket glada över att vi får spela Sexigt - på riktigt för dig och din elevgrupp. Sexigt - på

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Bättre liv och mer lust för unga.

Bättre liv och mer lust för unga. Bättre liv och mer lust för unga. Säg STOPP Kulturskolan har tagit fram ett antimobbningprogram som heter Säg STOPP. Med hjälp av en film och en temateater har man fått elever i årskurs 4 att aktivt börja

Läs mer

Svenska för dig Tala så att andra lyssnar

Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar är en kul, lärorik och intressant bok om kommunikation. Eleverna får konkreta tips och tydliga arbetsgångar för att lära

Läs mer

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av UNG I MORA LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 3 Internationella

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Ve m? 3 25 % av tjejerna i gymnasiet

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

Utbytesstudier. Din väg till nya upplevelser. International Office

Utbytesstudier. Din väg till nya upplevelser. International Office Utbytesstudier Din väg till nya upplevelser International Office Ta chansen att bli utbytesstudent! Som student vid Umeå universitet kan du studera vid något av våra drygt 440 partneruniversitet runt om

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2014 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2014 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Text 1 Angelica, om vi vill

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKOD STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER I

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Namn: Anna Hellberg Resa: Terränghoppning Ashford Datum: 19-26 juli 2014

Namn: Anna Hellberg Resa: Terränghoppning Ashford Datum: 19-26 juli 2014 Namn: Anna Hellberg Resa: Terränghoppning Ashford Datum: 19-26 juli 2014 1. Hur blev du mottagen vid ankomsten?: mycket bra Kommentar mottagande: - Personligt välkomnande av Will, som sköter hotellet.

Läs mer

Samlade systrar 70 Inblick

Samlade systrar 70 Inblick 70 Inblick Samlade systrar Text: Sara Brinkberg Foto: Maria Macri xx Det händer att tjejer tar hissen upp till åttonde våningen i Fryshuset i Stockholm för att knacka på. Eller att föräldrar och skolkuratorer

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Kultur kan ju verkligen vara allting, kultur är ju museum, bild, form, text. Man kan ju säga att kultur är allting. Tycker jag.

Kultur kan ju verkligen vara allting, kultur är ju museum, bild, form, text. Man kan ju säga att kultur är allting. Tycker jag. Arbetsgruppen för Regionalt handlingsprogram för Barn och ungas kultur och fritid UNGKULTURDIALOG Ungdomsfullmäktige, Göteborg 1 mars 2007 Under 1,5 timme samtalade vi med representanter från Göteborgs

Läs mer

Sigtuna projektet Ekilaskolan

Sigtuna projektet Ekilaskolan Sigtuna projektet Ekilaskolan Tre stenar och några träd. En kör längst bak i rummet. Några människor söker efter föda. För länge sedan Innan vi hade internet Och människan trodde Att solen var gud. Då

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar 4 HÖRN Vad är 4 hörn? Ledaren ger ett påstående, deltagarna får välja på att ställa sig i ett hörn, tre hörn har givna val och ett är öppet. Forma smågrupper utifrån hörnen och låt deltagarna diskutera

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

Seminarier. Spår A Mötesplats på väg

Seminarier. Spår A Mötesplats på väg Seminarier Spår A Mötesplats på väg På en attraktiv mötesplats händer det saker. På en bra mötesplats är ungdomarna delaktiga och lär sig saker. Det gäller bara att få ihop det. Under detta spår får du

Läs mer

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag Målet Amanda Olsson 9b 1-13 Det känns som jag har sprungit ett maraton, ibland har det gått så lätt och ibland så tungt. Jag har varit så inne i allt så jag inte sett hur långt jag kommit, inte förrän

Läs mer

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet 2013 Jenny Andén Angelström & Anna Sundström Ansvarig utgivare: Jenny Andén Angelström ISBN: 978-91-637-2882-2

Läs mer

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Ungdomsfullmäktige

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

andra... då vill den andra personen plötsligt träffa dig igen.

andra... då vill den andra personen plötsligt träffa dig igen. Högkänslighet Comfort Zone, november 2008 Copyright 1999-2010 Elaine N. Aron, Ph.D. All rights reserved Copyright 2012 den svenska översättningen EM Bruhner. Alla rättigheter reserverade Fler artiklar

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

LUPP om Trygghet och hälsa

LUPP om Trygghet och hälsa LUPP om Trygghet och hälsa LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Ledarmaterial Målgrupp: ungdomar 13 18 år

Ledarmaterial Målgrupp: ungdomar 13 18 år Ung i Kongo Ledarmaterial Målgrupp: ungdomar 13 18 år 1 Upplägg s. 3 Tipsfrågor s. 4 14 Tipsfrågefomulär s. 15 Svar på tipsfrågor s. 16 Manus till bildspel s. 17 19 Diskussionsfrågor s. 20 Avslutning s.

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Utvärdering 2012 - deltagare

Utvärdering 2012 - deltagare Utvärdering 12 - deltagare 145 deltagare Tycker du att det har varit kul att vara på kollo? (%) 1 8 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Det har varit kul för det är fina lokaler och bra utrustning.

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Gå över gränsen! hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för internationellt samarbete?

Gå över gränsen! hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för internationellt samarbete? Gå över gränsen! hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för internationellt samarbete? Vad vill du göra och vad kan vi hjälpa till med? Fortbilda dig personligen? Göra ett studiebesök?

Läs mer

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR OM tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner/Scandinav bildbyrå Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor i Täby.

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer.

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. R I F T A M N IO N 0 O 2 K 5 1 0 2 6 1 SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. Så mycket mer än

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Kombinationer och banor i agilityträningen

Kombinationer och banor i agilityträningen Kombinationer och banor i agilityträningen av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2012 En av de saker som gör agility så fantastiskt roligt är den ständiga variationen. Ingen tävlingsbana

Läs mer

KONFERENS, FÖRESTÄLLNINGAR & WORKSHOPS 24 25 SEPTEMBER PÅ SKÅNES DANSTEATER

KONFERENS, FÖRESTÄLLNINGAR & WORKSHOPS 24 25 SEPTEMBER PÅ SKÅNES DANSTEATER DANSFUNK 2.0 dansfunk [dansfunk ] s. -en -er förk. av dans & funktionsnedsättningar KONFERENS, FÖRESTÄLLNINGAR & WORKSHOPS 24 25 SEPTEMBER PÅ SKÅNES DANSTEATER DANSFUNK 2.0 Skånes Dansteater har sedan

Läs mer

Erasmus-utbyte jan juli 2010

Erasmus-utbyte jan juli 2010 Erasmus-utbyte jan juli 2010 Hogeschool van Amsterdam, Nederländerna Varför valde du att studera utomlands? Jag ville uppleva annan, ny kultur, träffa människor från olika platser i världen och byta ut

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL TILL LÄRAREN Vi hälsar dig och din klass varmt välkomna till Byteatern Kalmar Länsteater och föreställningen ANTIGONE. Vi hoppas att ni kommer att få en härlig teaterupplevelse

Läs mer

Globala Kronobergs. Faktablad EVS. Komma igång

Globala Kronobergs. Faktablad EVS. Komma igång Globala Kronobergs Faktablad EVS Komma igång KRONOBERG Globala Kronoberg en del av Nätverket SIP www.globalakronoberg.se Globala Kronoberg är ett internationellt center som drivs av Nätverket SIP. Vi koordinerar

Läs mer

Det låter underbart! Och hur gör man? Om jag vill träffa en ny kompis? Ja, då får man komma till oss och då gör vi en kort intervju.

Det låter underbart! Och hur gör man? Om jag vill träffa en ny kompis? Ja, då får man komma till oss och då gör vi en kort intervju. Kompis Sverige Kan du berätta lite om Kompis Sverige? Absolut! Kompis Sverige vi jobbar med kompis förmedling. Ok! Vi vill att folk ska träffas och vi tycker idag att det är jättesvårt i Sverige att få

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer