Gränslöst. Gränslöst. Perfektionister borde resa till fattiga länder Möt Emelie efter resan till Bolivia

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gränslöst. Gränslöst. Perfektionister borde resa till fattiga länder Möt Emelie efter resan till Bolivia"

Transkript

1 INTERNATIONELLA UNGDOMSPROGRAM ÅR 2005/2006 Gränslöst Gränslöst Perfektionister borde resa till fattiga länder Möt Emelie efter resan till Bolivia Leken lär oss alla viktiga regler En clown om icke-formellt lärande Vi har knäckt skalet Elever från särskola åkte till Grekland

2 Varför Gränslöst? Varje år skickar Ungdomsstyrelsen ut hundratals ungdomar på olika internationella aktiviteter. Den här tidningen handlar om en mängd olika begrepp som vi tycker är viktiga men som kan vara svåra att förstå. Här har vi försökt att konkretisera och belysa ord som jämställdhet, inkludering, interkulturellt och icke-formellt lärande och den europeiska dimensionen. Vi vänder oss till er som inte har så lång erfarenhet och till er som har varit med ett tag. Både för att inspirera er och fördjupa era kunskaper. I tidningen finns många erfarenheter och röster. Sist men inte minst vad gör man som ansvarig om ett projekt går fel? Vad kan man tänka på innan så att det inte blir som i artikeln om projektet Dans mot droger i Norrköping? Vill du veta ännu mer så kan du gå till Ungdomsstyrelsens webbplats. Där kan du läsa fler artiklar, hitta ansökningshandlingar till olika internationella program, hitta mer och fördjupad information om de här begreppen samt finna en del användbara länkar och tips. Vegard Hölaas chef för Verksamhetsområdet internationella ungdomsprogram Ungdomsstyrelsen Innehåll Egna ögonen bästa läroboken... 3 Gärna barn men inte ännu!... 4 Vi har knäckt skalet... 6 Leken lär oss alla viktiga regler... 7 Interkulturellt lärande en fråga om demokrati.. 8 Emelie mer mogen och bestämd... 9 Möten för ökad tolerans i Europa Olika syn på sex Sena fester och alkohol Vilka egenskaper ska en ungdomsledare ha? Gränslöst 2005 UTGIVEN AV: Ungdomsstyrelsen Box 17801, Stockholm tel , fax e-post: webbplats: ANSVARIG UTGIVARE: Martin Holmberg PROJEKTLEDARE: Johan Lycke SKRIBENT: Karin Nilsson GRAFISK DESIGN: Negar Shahidi SPRÅKGRANSKNING: Jenny Morelli, Ingrid Bohlin FOTOGRAF: Finn Johansson, Negar Shahidi, Christián Serrano, Karin Nilsson TRYCK: EO Print AB

3 Tjejerna måste inse att de duger som de är, säger Charlie Buyondo och Lindiwe Zulu. Egna ögonen bästa läroboken Lindiwe Zulu och Charlie Buyondo åkte till London med åtta unga svenska tjejer. Där träffade de engelska tonårsmammor och deras barn för att med egna ögon se hur det är att vara både tonåring och mamma. FOTO: FINN JOHANSSON Det är alltid bättre att vara ute i god tid, säger Lindiwe Zulu, 24 år och ledare på ungdomsföreningen Unplugged i Göteborg. Oönskade tonårsgraviditeter är inte ett stort problem, men Lindiwe tycker att hon ser och hör talas om allt fler. Att bara stå och se på och vänta på att få sina farhågor besannade är inte Lindiwes stil. Unpluggeds lokaler ligger bland träkåkarna i Majorna. Verksamheten som finansieras av kommunen drivs av ungdomskonsulenten Charlie Buyondo. Information om droger, våld, kriminalitet, hiv/aids och integration står i fokus. Deras verksamhet handlar mycket om att stärka ungas självförtroende och få dem att inse vilka riskerna är med olika livsstilar. Hit kommer både tjejer och killar men för tjejerna kan det ibland behövas extra insatser. Det är en jämställdhetsfråga. Vi måste få tjejerna att inse att de duger och att våga säga emot, säger Charlie. Tonårsmammor vanligt i England Tillsammans med Michelle Thompson Reid, som arbetar med tonårsmammor i London drog Lindiwe igång ett projekt med Charlie som handledare. Syftet var att tjejerna själva skulle få insikt i frågor om föräldraskap. Bland annat ville de ta reda på varför det är vanligare med tonårsmammor i London än i Göteborg. En febril aktivitet startade i februari Tjejerna hade möten flera gånger i veckan och samlade in fakta, kollade biljettpriser, letade hotell, ringde runt till olika ungdomsmottagningar och läkare, bokade gynekolog och skrev en del av den enorma ansökan till Ungdomsstyrelsen. Det handlade inte bara om att få åka till London. Bara att göra något tillsammans och få vara med från början är en stor grej, säger Lindiwe. Relationspsykologi på schemat Så i augusti var det dags. Först kom åtta engelskor och två ledare till Göteborg. Förutom att umgås med varandra, vara på stranden och se sig om i staden ingick flera studiebesök. Gruppen besökte ungdomsmottagningen, sjukhus och läkare. Fältstudier i relationspsykologi stod på schemat och hur killar och tjejer uppför sig mot varandra. I november var det dags för den svenska gruppen att besöka London tillsammans med Lindiwe och Charlie. Det viktigaste var att tjejerna själva fick träffa engelska tonårsmammor och deras barn. Vi ville inte stå där med böcker, pekpinnar och fakta. Det är de egna ögonen och öronen som är den bästa läroboken, säger Lindiwe. JÄMSTÄLLDHET GRÄNSLÖST 3

4 Gärna barn men Att vara ensamstående mamma verkar jobbigt och det kanske är en bra idé att vänta med barn tills en pappa finns med i bilden. Det tycker de sju tjejerna som slutit upp efter resan till London. Kul och lärorikt sammanfattar de sina upplevelser. FOTO: FINN JOHANSSON Jag förstod inte vad hon tänkte på, säger Robine Strandberg och berättar om den engelska tjejen som först fick ett barn med en man och sedan ett till med en annan och sedan ett tredje barn med en ny man. De övriga instämmer. Det verkar helt enkelt bara dumt att få ännu fler barn när man inte kan ta hand om det första och dessutom vara tvungen att leva på socialbidrag. De sju tjejerna som kommit till ungdomsföreningen Unplug- geds lokaler för att berätta om sitt projekt och mötet med tonårsmammorna i London har varit med om mycket. Tjejer tror de är vuxna för att de har barn En dag fick de ta hand om den unga mammans tre barn. Tjejerna intygar hur det märktes på barnen att mamman inte hann med dem. Erfarenheten upprör. När de engelska tjejerna var Neuza Pereira Nelda Pereira Aggie Otto

5 inte ännu! med märkte de också skillnader i inställningen till barnen. Vi ville visa kärlek, men de ville disciplinera, säger Destiny Shaki Fard. Hon tror att det beror på att de engelska tjejerna vill vara vuxna. Nelda Pereira tillägger att de engelska tjejerna använde barnen för att verka äldre än de var. De tyckte de var vuxna för att de hade ett barn, men här ser vi oss som självständiga först när vi kan ta hand Destiny Shaki Fard Zamira Abdulaziz Jama Gabriella Johansson Echenique om oss själva och har ett eget jobb, säger hon. Vanligt med tonårsmammor Resan till London och mötet med tonårsmammorna gav tjejerna perspektiv på sin egen tillvaro. De konstaterar att misstag förstås kan hända alla och att det aldrig går att ha helt säkert sex. Samtidigt verkade de engelska tjejerna inte så försiktiga. Zamira Abdulaziz Jama såg tydligt (Robine Strandberg saknas på bilden) skillnaderna mellan borta och hemma. De hade inte fått lika mycket information som vi, och om en tjej blir gravid där är hon hjälplös. Hon får inte den hjälp som hon behöver, myndigheterna har inte kontakt med varandra säger hon. Även om tjejerna visste att de skulle träffa tonårsmammor blev Gabriella Johansson Echenique förvånad över att det var så vanligt. Hon pekar på flera troliga orsaker. Det handlar om brist på utbildning och avsaknaden av något meningsfullt att göra, narkotikaproblem, fattigdom och att graviditet ger större möjligheter att få lägenhet och socialbidrag. Aggie Otto såg också själsliga nödrop. Många har själva vuxit upp utan pappa eller mamma och de söker den kärlek som saknades när de själva växte upp, säger hon. Barn fortfarande aktuellt Alla är överens om att en ung mamma i Sverige får bättre hjälp. En kväll när det var dags för rollspel och de engelska tjejerna spelade upp mötet mellan sjuksköterskan och den gravida tonårsmamman upprördes Neuza Periera över den respektlösa behandlingen. Det hjälper inte att de dömer tjejerna. Då lyssnar dom inte, utan de tänker istället. Varför ska jag lyssna på dig? Varför ska jag lita på dig? Det blir bara sämre, säger Neuza. Helt avskräckta har de dock inte blivit. Att ha sex och få barn känns fortfarande aktuellt. Vid år verkar de flesta tycka att det är dags för barn. Men flera har nu lagt till en fadersgestalt till idén om barn och börjat tänka på hur jobbigt det kan vara att ta hand om barn utan hjälp. Det handlar inte bara om ekonomi. Om du är sjuk så kan du inte ens vila, du måste ta hand om barnet hela tiden i alla fall, non stop. Därför är de bättre att ha någon vid sin sida som kan hjälpa till, säger Destiny Shaki Fard. JÄMSTÄLLDHET GRÄNSLÖST 5

6 Vi har knäckt skalet När särskoleeleverna från Lidköping åkte till Grekland tog de med sig innebandyklubbor, kubbspel och köttbullar i resväskorna. När de åkte hem hade de med sig atmosfären, souvenirer från OS och framför allt lärdomen av att bara ha varit någon annanstans. FOTO: FINN JOHANSSON Maria Thörnqvist, Emil Johansson och Hans Henriksen for till Calkis. För flera av de åtta eleverna på De la Gardie Gymnasiets särskola i Lidköping var resan till Grekland OS-året 2004 deras första utlandsbesök. Vi har knäckt skalet, säger Hans Henriksen, stolt lärare och initiativtagare till resan som gick till staden Chalkis på ön Evia åtta mil norr om Athen. För några av eleverna handlar det om att idag kunna se i en resekatalog och känna att det där kan jag också göra, förklarar Hans. Uppskattade kafébesök Huvudsyftet med resan var att ta reda på vad ungdomarna gör på fritiden, men det blev så mycket mer och det ickeformella lärandet genomsyrar hela projektet, menar Hans. Vi har lärt oss bara av att finnas i en annan miljö. Det är fantastiskt när de själva reflekterar över de kulturella skillnaderna mellan Grekland och Sverige, säger Hans. Emil Johansson och Maria Thörnqvist var båda med i Grekland. Emil hade varit utomlands tidigare, men för Maria var det första gången. De tycker båda att de har lärt sig otroligt mycket och det går inte att ta miste på entusiasmen. Vi har lärt oss att träffa en annan kultur, säger Maria. De uppskattade båda den grekiska kulturen och särskilt kafébesöken i den ljumma septembernatten. Emil menar att det är ett bra sätt att umgås på. Det var väldigt mysigt och jag tror att de lär känna varandra bättre där än vad vi gör här. Det var inte många greker som drack sprit utan de drack kaffe, kopp efter kopp och rökte cigaretter, säger han. Ringa hem till Sverige Grekland bjöd inte bara på kvällsevenemang utan även på historiska utflykter till Akropolis, Marathon och OS-stadion. Men att exempelvis själv köpa telefonkort och ringa hem till Sverige från en telefonautomat överskuggar det mesta. De fick en praktisk lärdom som man inte kan läsa sig till i en skola trots att vi arbetar mycket praktiskt. Vi ser också att elevernas lust att prata engelska och att sätta ned sina upplevelser på pappret har ökat, säger Hans. Lärdomarna kom inte bara från själva resan. Under förberedelserna deltog alla elever, inte bara de som sedan åkte. Eleverna på industriprogrammet tillverkade brännbollsracket och spel, esteterna tryckte tröjor och skivomslag och hotell- och restaurangeleverna bestämde menyn till den svenska aftonen. Allt åkte med till Grekland och överlämnades till de grekiska ungdomarna, som gick på ett slags dagcenter. En låga flammar upp För de elever som åkte har resan och minnena ständigt återkommit sedan de kom hem. De har med hjälp av foton och dagboksminnen redovisat projektet både för sina särskolekamrater och för sina föräldrar. Hans påpekar att en låga flammar upp varje gång utbytet kommer på tal. I vår är det dags att vara med på hela gymnasieskolans Kulturmötardag och det är första gången som eleverna från särskolan visar upp något där. De ska få berätta för de andra att de faktiskt har gjort ett utbyte och varit nere i Grekland och kollat på Paralympics på OS-stadion. Det är stort, säger Hans. Maria och Emil ser fram emot vårens redovisning. De planerar att bjuda på grekisk mat och visa bilder och de hoppas att fler särskoleelever kan få samma möjlighet som de har fått. Det var gymnasiesärskolans första ungdomsutbyte och jag hoppas att andra får uppleva precis det roliga som vi har upplevt, säger Emil. 6 GRÄNSLÖST ICKE-FORMELLT LÄRANDE

7 Begreppet icke-formellt lärande betyder inte samma sak för alla människor. Det finns de som betonar att lärandet måste ske utanför klassrummet för att kallas icke-formellt, andra hävdar att det inte kan vara bestämt i förväg vad någon lär sig. För clownen Nalle Laanela handlar det mest om själva sättet att lära ut på. FOTO: PRIVAT, ILLISTRATION: NEGAR SHAHIDI Leken lär oss alla viktiga regler Hur manipuleras vi eller hur uppfattar vi olika kulturer som rätt eller fel? Det kan man bara lära sig genom ickeformellt lärande eller genom att gå på en clownskola, säger Nalle Laanela och tillägger att den vanliga skolan, den som ska lära oss för livet, inte ger svar på sådana frågor. Nalle är en modern clown. Han har lång erfarenhet av scenkonst, undervisning och publikkontakt eller publikmanipulation som han hellre vill kalla sin konstform. Vi som står på scen har bestämt vad publiken ska lära sig, ofta handlar det om värderingar. Men en clown kan inte låtsas att det inte finns en publik utan leken skapar vi tillsammans. Den läkande kraften i humorn skapas i dialogen, säger Nalle och plirar med ögonen. Lustfyllt bättre än icke-formellt Han påpekar att dialogen är en form av icke-formellt lärande. Själv värjer han sig mot ordet icke-formell och vill hellre prata om lustfyllt och olustfyllt lärande. Begreppen formellt, respektive icke-formellt lärande tror han gör skada och bidrar till att barnen inte får leka i skolan. Icke-formellt låter inte så viktigt. Formellt däremot låter bra, mätbart och nyttigt så skolan, där lärandet som bekant står i fokus, har blivit för formell, konstaterar Nalle. En sådan skola är inte till för människorna, som måste leka för att lära. Leken lär oss alla viktiga regler. Den skapar fantasi, kreativitet, den lär oss att samarbeta med andra människor och att dela med oss, säger han. Även om Nalle är skeptisk till att skolans formella värld kan ge oss det vi behöver vill han inte avskaffa skolan och kursplaner. Men skolan måste skapa en mer lustfylld miljö och ta större hänsyn till individerna. Det handlar om självfötroende Själv klarade Nalle sin skolsituation ganska bra trots allt och idag arbetar han själv som lärare på gymnasieprogrammet Cirkuspiloterna i Alby söder om Stockholm. I cirkusskolan är det ganska lätt att jobba på ett icketraditionellt sätt och eleverna har själva valt att komma dit, så lusten finns redan, säger han. Det handlar enbart om att bygga upp självförtroendet. Man lär sig en boll, två bollar, tre bollar. Inlärningsmålen är begränsade. Klarar du av det går du vidare. Ämnet är så pass brett att det finns annat att gå vidare med om du inte klarar av just detta, säger han. Men alla kanske inte har lust att gå på cirkusskola så det icke-formella lärandet måste få större tyngd även i det övriga samhället säger Nalle. Alla skulle få ökat självförtroende, sjukskrivningarna skulle försvinna, sjukvårdskostnaderna skulle halveras och skratten på tunnelbanan skulle tiofaldigas. Vad sägs om det? undrar Nalle och skrattar. Nalle Laanelas icke-formella lärande

8 Idag samsas barn från alla möjliga delar av världen i samma klassrum och de internationella mötena blir allt fler. Det är dags att skolan tar hänsyn till det och att lärarna förbereds för det interkulturella lärandet. Etnologen Annick Sjögren ser det som ett positivt flöde. ILLUSTRATION: JENNY MORELLI Interkulturellt lärande en fråga om demokrati På Södertörns högskola söder om Stockholm finns därför sedan hösten 2002 en lärarutbildning med interkulturell profil. Annick Sjögren som är docent i etnologi (läran om folks beteende) var med och startade utbildningen. Målet är att förbereda lärare att ha klasser med elever från hela världen. Jag hörde just på radion att 25 procent av alla infödda svenskar tycker att det är socialt obehagligt att träffa människor från andra kulturer. Det problemet måste åtgärdas. Alla måste lära sig att klara av att träffa andra, säger Annick. Lärarna måste ta olika perspektiv För Annick är det interkulturella lärandet en process; ett positivt flöde mellan människor från olika kulturer. Hon ser det som en möjlighet vi bör ta tillvara. Vi vet att studenter som har träffat människor från flera religioner och språkområden har lättare att förstå dagens värld, säger hon. Men eleverna behöver hjälp och bra saker händer inte alltid av sig själv. Lärarna har en stor uppgift. Lärarna måste kunna anta olika perspektiv och kunna hantera konflikter. I dagens klassrum sitter det elever vars ursprungsländer kanske krigar eller har krigat mot varandra. Där kan finnas elever från det forna Jugoslavien, Israel, Palestina, Iran och Irak. Hur gör man då? Hur får man de blivande lärarna att vara konflikthanterare och interkulturella pedagoger? Annick berättar hur historiska texter kan öppna ögonen för alternativa tolkningar och ett kritiskt tänkande. Genom att se efter vem som berättar, vilka som hörs, vilka röster som fattas i historien och fundera över hur berättelsen kan bli mer rättvis kan man utveckla ett kritiskt tänkande. Det är demokrati, säger hon. Det handlar om respekt På det här sättet visas alla respekt och ingens verklighet nonchaleras. Meningen är sedan att lärarna runt om i klassrummen ska föra respekten och det kritiska tänkandet vidare till sina elever. Annick sätter stor tilltro till det interkulturella lärandet och ser det som en förutsättning för integration och möjligheten för alla att vara med och bestämma. Det här är absolut en demokratifråga och handlar om att skapa bra kommunikation mellan människor. Det handlar om ömsesidig respekt och att ge eleverna alla redskap som behövs i samhället, betonar Annick. Interkulturellt lärande handlar om att se det som finns under ytan.

9 Mötet med de fattiga barnen på sjukhuset i Cochabamba och ungdomarna i den Bolivianska föreningen Movimento gav Emelie Frimodig många lärdomar. För mycket friterad mat, den höga höjden, magont och feber gav ännu fler. Hon har stärkts i sitt yrkesval och vill bli resande barnmorska. FOTO: FINN JOHANSSON Emelie mognare och mer bestämd Jag har förändrats mycket sedan jag kom hem. Det hände så mycket därborta och mina kompisar säger att jag har blivit mer utåtriktad och mer bestämd, säger Emelie Frimodig. Resan till Bolivia i april 2004 var Emelies första resa som inte var charter och den varade i två veckor. Med på resan var sex elever och tre lärare från Balders skola i Skellefteå. Schemat var späckat och att möta ungdomarna i organisationen Movimento Sonrisa var huvudsyftet. Vi är så imponerade av dem. De gör ett fantastiskt arbete, säger Emelie. Chockad av sjukhusmiljön Movimento är en ungdomsorganisation som består av studenter som på sin fritid hjälper barnen på sjukhuset Viedma i Cochabamba uppe i bergen. Många av dem är blivande läkare. Ungdomarna hjälper barnen med sådant som är självklarheter för barn på ett sjukhus i Sverige. Det handlar om allt från att skaffa mediciner till lek och tröst. Med egen erfarenhet av sjukhusmiljöer från sin undersköterskeutbildning och extrajobb inom vården blev Emelie chockad av hur det såg ut på sjukhuset i Cochabamba. Lokalerna var kalla och smutsiga, hygienen undermålig, sängarna hårda och barnens kläder allt annat än rena. Större delen av tiden spenderade de svenska ungdomarna på sjukhuset och de fick hjälpa till med allt. Det kändes bra att göra någonting. Barnen blev så glada och klumpen i halsen lättade lite. Gick aldrig ut ensam Det var inte bara miljön på sjukhuset som chockade. Resenärerna var väl förberedda men det är annorlunda att se fattigdomen på plats med egna ögon. Den öppna kriminaliteten var också obehaglig och Emelie gick aldrig ut på kvällen utan sällskap av flera av killarna i gruppen. Att det ständigt låg friterad mat på tallriken blev också tröttsamt. Variationen blev inte så stor när det mesta skulle undvikas för att slippa magsjuka. Det hjälpte dock inte att vara försiktig. Alla blev dåliga. Den höga höjden bidrog också till sjukdomskänslan. Att åka på sightseeing på flera tusen meters höjd ger dessutom hjärtklappning, intygar Emelie. Perfektionister borde åka Något mer lättsmälta lärdomar gav istället naturen, kulturen och människorna. Naturen är den vackraste Emelie har sett. Mötet med en ny kultur och människorna är ändå det som påverkar mest. Det bästa var att umgås. Det är otroligt att vi hann bli så bra kompisar på bara två veckor, säger hon. Det tar tid att smälta alla intryck och Emelie menar att hon har lärt sig väldigt mycket, men det är svårt att säga precis vad. Hon vet däremot att hon har förändrats. Bara genom att vara någon annanstans så kommer man att tänka på vad man vill göra och hur det är hemma. Emelie skulle vilja att alla fick resa till fattigare länder, speciellt de som gnäller över att allt måste vara perfekt. Man lär sig av att se hur dåligt många människor har det. Jag känner att alla rika människor borde kunna dela med sig, lite i alla fall, säger Emelie. INTERKULTURELLT LÄRANDE GRÄNSLÖST 9

10 Det finns ett stort behov av att bilda nätverk, säger Maris Sergejenko 10 GRÄNSLÖST EUROPEISKA DIMENSIONEN

11 Möten för ökad tolerans i Europa Homo- bi- och transsexuella ungdomar deltar inte så ofta i internationella ungdomsutbyten. Deras organisationer har sämre möjligheter och finns knappt alls på många håll i Europa. Men Maris Sergejenko på RFSL Ungdom vill ändra på det. FOTO: NEGAR SHAHIDI När Maris Sergejenko reser som representant för RFSL Ungdom träffar han sällan andra homo- bi- eller transsexuella ungdomar (hbt-ungdomar). För ett halvår sedan på en ungdomskonferens i Bryssel var han den ende av tvåhundra personer som kom från en organisation som försvarar människors rätt till sin egen sexualitet. Riksförbundet för sexuellt likaberättigande, RFSL, har funnits sedan 1950 och är en av de äldsta organisationerna i sitt slag. Ungdomsverksamheten är sedan våren 2003 en självständig enhet. Där är Maris handläggare på den internationella enheten som han också själv har byggt upp. Han är född i Riga i Lettland och kom till Sverige för att vara volontär i Töreboda hösten Kärleken gjorde att han stannade kvar. Illa ställt med organisationen När arbetet med den internationella enheten kom igång upptäckte Maris hur illa ställt det är med organiseringen av hbt-ungdomar runt om i Europa. Även om Maris grupp var i startfasen fanns det mycket som de hade större erfarenhet av. Han såg att det fanns ett stort behov av att träffas, lära av varandra och bilda nätverk för att bli mer effektiva och drog igång ett projekt. I slutet av november 2004 sammanstrålade 21 ungdomar från Sverige, Finland, Estland, Lettland, Litauen och Polen i Stockholm. Det blev en intensiv vecka full med praktiska tips, bland annat seminarier om hur organisationer söker pengar till projekt, hur man sköter en förening och planering inför framtida samarbeten och så fest förstås. För många av deltagarna handlar de praktiska bekymren också om vardagen. Det gäller i Sverige men i det katolska Polen är det värst. Om föräldrarna får veta att du inte är hetero så kastar de ut dig. Det kan också bli omöjligt att få jobb, säger han. Homofobi är ett gemensamt problem Maris är mer än nöjd med projektet. Trots allas olika erfarenheter och behov fanns det något för alla. Det är mer som förenar än som skiljer, poängterar han. Vi har ett gemensamt problem och det är homofobin. Det förenar oss och trycker oss framåt, säger han. Arbetet pågick oavbrutet och diskussionerna tog aldrig slut, och trots att det bara har gått en månad sedan deltagarna åkte hem finns det konkreta planer på mer samarbete. Fler gemensamma aktiviteter är på gång och längre fram i vår kommer 20 av deltagarna från mötet i Stockholm att åka till Bryssel för att lära sig hur EU-kommissionen och EUparlamentet arbetar. Det finns grupper som är motståndare till hbt-ungdomar, som nazister och kristna högergrupper. Om vi inte är i Bryssel när en ny lagstiftning diskuteras så kan vi inte heller försvara våra rättigheter, säger Maris. Sina erfarenheter till trots så tror Maris på mötet med andra människor och med internationella ungdomsutbyten ser han vägar till ett bättre Europa. När andra ungdomar träffar hbtungdomar så försvinner många fördomar de har om oss. På så sätt hoppas jag att toleransen ska öka, säger Maris.

12 Utbytet med ungdomarna i Slovakien gav de abstrakta EU-frågorna liv. Den egna hemstaden Örnsköldsvik blev mycket vackrare och skogen, naturen och Foppa blev exotiska inslag som stärkte kusinerna Källströms bild av sig själva och sin hembygd. FOTO: KARIN NILSSON Olika syn på sex För Frida Källström handlar begreppet den europeiska dimensionen om att förena de europeiska länderna med varandra och få en inblick i det som är gemensamt. Men begreppet är abstrakt och politiken likaså. Jag tror att det är viktigt med utbyte just för ungdomar därför att i politiken pratas det mycket om Europa och EU. EU-programmet ger ungdomar en chans att se vad det handlar om med egna ögon, säger Frida. Likheterna större än skillnaderna Frida är 20 år och ledare i Sundskompaniet, en klubb inom föreningen Vi Unga. Föreningen är politiskt och religiöst obunden och har 50 år på nacken. Klubbar finns över hela landet med det gemensamt att unga leder unga. Vad klubbarna gör beror på vad ungdomarna i just den klubben är intresserade av. Sundskompaniet har jobbat mycket internationellt och i början av året startade de ett samarbete med Slovakien, som då stod på tröskeln till EU. Europeiska utbyten är viktiga, menar Frida. Man lär sig om sitt eget land och får lättare förståelse för olika åsikter, säger hon. För de åtta svenska ungdomarna från Örnsköldsvik och de tio ungdomarna från staden Michalowce i östra Slovakien var samarbetet inte något problem. Likheterna var större än skillnaderna, berättar Fridas kusin Karin Källström som också var med i utbytet. Vi var på exakt samma nivå. Vi gillade att göra samma saker och alla skrattade åt samma skämt, säger hon. Foppa satt på restaurangen Men kusinerna Källström påpekar att det finns områden i Slovakien som är fattigare och tänker att de kanske hade känt sig mer olika ungdomarna som kommer därifrån. Nu var det mest relationen till föräldrarna och synen på sex före äktenskapet som skilde. De hade en mer strikt relation till sina föräldrar, säger Frida. Sex före äktenskapet var absolut inte ok, inflikar Karin. Karin och Frida tycker att de har stärkt sin identitet som svenskar i Europa. När vi var där kände vi oss som både svenskar och européer. Man blev medveten om att vi hör dit, konstaterar Karin. Båda tycker också att de har lärt sig mycket om sig själva och känner sig stoltare över att bo i Örnsköldsvik idag. Det är också nyttigt att få hem andra till sig själv, påpekar Karin. Särskilt enkelt är det förstås när gästerna är så förtjusta som slovakerna var. De fascinerades av skogen, morgondopp i havet, Skuleberget och inte minst mötet med idolen Peter Forsberg. MoDos hockeyproffs satt bara där på restaurangen. Slovakerna trodde knappt sina ögon och det blev fotografering och autografer, berättar Frida. Kusinerna Frida och Karin Källström tyckter att det var nyttigt för den egna identiteten att träffa fa andra ungdomar. 12 GRÄNSLÖST EUROPEISKA DIMENSIONEN

13 Sena fester och alkohol Projektet skulle handla om hur farligt det är med droger och kom att handla precis om det, men inte på det sätt som det var tänkt. Att kunskapen skulle bli så konkret och att projektet skulle tvingas avbrytas i förtid låg helt utanför deltagarnas vildaste fantasier. FOTO: FINN JOHANSSON Det är ingen idé att hymla med det. Projektet Dans mot droger blev inte som det var tänkt, snarare precis tvärtom, säger Janet Ericsson projektansvarig på ABF i Norrköping. Tre utlösta brandlarm, sjukhusbesök, tårar och besvikelse gjorde att projektet avbröts efter fyra dagar. De irländska deltagarna fick åka hem, eskorterade till Irland av svensk polis. Det var extremt och jag har aldrig varit med om något liknande tidigare, konstaterar Janet, som arbetat på ABF sedan mitten av 1960-talet. Mötet var väl förberett Meningen med projektet var att arbeta med ungdomar mot droger. Musik och dans är en stor del av många ungdomars liv och drogerna en del i den världen. I Norrköping är drogproblemen relativt stora och det finns ett behov av information om effekterna av droger, berättar Janet. Till Norrköping kom i slutet av juli förra året ungdomar och ledare från Dublin på Irland, och Belfast på Nordirland. Tanken var att de tillsammans med de svenska deltagarna skulle pröva på olika danser. De skulle också diskutera droger och deras effekter på kroppen och samhället och en plan för hur informationen skulle spridas vidare till andra unga skulle utarbetas. Projektet var väl förberett i gemensamma möten mellan ledarna på Irland. De irländska organisationerna jobbar bägge med utsatta ungdomar och det fanns ingen anledning att tro att projektet skulle gå snett. Men både de svenska ledarna och ungdomarna märkte snart att inställningen till droger skiljde sig åt mellan ungdomar-na. Bland de irländska besökarna tyckte de flesta till exempel att hasch och ecstasy var ok att använda. Brandlarmet gick När det blev dags för det första danspasset var flera av de besökande ungdomarna påverkade. Konfrontation hjälpte inte och de svenska värdarna härdade ut lite till. Brandlarmet hade dessutom hunnit gå två gånger, troligtvis på grund av haschrökning. Sedan föll en av de irländska tjejerna i en trappa och var tvungen att åka till akuten. Flickan drogtestades och svaret blev positivt. Det var droppen. Projektet avbröts den fjärde dagen och det bestämdes att besökarna skulle åka hem. Vi vill inte lägga skulden på någon. Några av tjejerna och en av ledarna från Dublin gjorde faktiskt så gott de kunde, intygar Janet. Att det ändå blev så fel tror hon beror på att de irländska ledarna inte kände de ungdomar som var med. De ledare som kom var heller inte alla de som var med på det förberedande mötet. Ledarna från Belfast föregick inte heller med gott exempel. De hade sena fester och luktade själva alkohol flera gånger. Dessutom köpte de alkohol till ungdomarna. Det var definitivt något som klickade där, konstaterar Janet. Kulturskillnader är också en del av förklaringen och på Irland är det inte ovanligt att dricka tillsammans även på arbetstid, påpekar hon. Nyttig lärdom ändå En annan lärdom är att när det handlar om att förändra attityder måste förberedelsetiden vara lång, menar Janet. De svenska ungdomarna hade i ABF:s regi diskuterat droger i nästan ett helt år innan. Det tror hon inte att de irländska ungdomarna hade gjort. Förberedelsen för de svenska ungdomarna var inget som belastade projektets budget och Janet menar att det kan var värt att fundera på om inte även förberedelsetiden ska finansieras för vissa projekt. Trots att projektet blev allt annat än som det var planerat menar Janet att det var väl använda pengar. Flera av de svenska ungdomarna vill bilda en förening mot droger och starta studiecirklar. Det blev trots allt en lyckad effekt för våra ungdomar och våra deltagare växte och tog ansvar. De talade om vad de tänkte och tyckte och dessutom på ett främmande språk, säger Janet. Läs mer om riskanalys på Ungdomsstyrelsens webbplats: GRÄNSLÖST 13

14 Hur är det att vara ungdomsledare? Vilken är den viktigaste egenskapen hos en ledare? Vilken är den jobbigaste situationen du hanterat i din roll som ledare? Vad är det roligaste med att jobba som ungdomsledare? Hur kommer man igenom perioder av trötthet? Vi lät fem ungdomsledare svara. ILLUSTRATION: JENNY MORELLI Leine Ledaine, 28 år Ungdomsledare på Ungt Resurscentrum i Eksjö. Man får inte bli för mycket kompis, man måste vara ledare också. Men jag tycker inte att man ska lägga sig i för mycket utan låta ungdomarna ta ansvar. De är ofta vana vid att någon annan för deras talan, men då gör de mindre. Med tiden inser ungdomarna att de kan åstadkomma mycket och växer och tar faktiskt ansvar. Det är min erfarenhet. Ibland känns det som att ungdomsfrågor inte är så viktiga. Då tappar jag motivationen. Sen tänker jag tillbaka på allt som har skett, på alla nätverk som bildats, på alla planer och alla projekt. Den största styrkan kommer nog från ungdomarna själva och allt som jag har åstadkommit. Paul Furehill, 55 år Lärare vid Sandagymnasiet i Jönköping och aktiv i FN-föreningen. Det är viktigt att man har en vision om omvärlden, humor och flexibilitet. Samtidigt är det en paradox för man måste ha en fast kärna innerst inne. Man måste lyssna och erkänna att man själv har fel och brister. Jag minns att när jag var liten så var vuxenvärlden helt fast och det gick inte att ändra någonting. Vuxna hade alltid rätt fast de hade fel och det stör ungdomar när de blir orättvist behandlade. Min pedagogik handlar om att ungdomarna ska ta tag i grejer själva. Som exempelvis nu när det rullar på i FN-föreningen. Det är en lyckokänsla! Även i skolan är det drag i det internationella utbytet. Varje dag när jag kommer till skolan är det glada tillrop eller trötta tillrop. Då behövs jag och det känns meningsfullt. Det finns elever som säger att jag kan inte det här och då säger jag jättebra för då kanske jag behövs idag också. Att jag känner mig behövd är inte så dumt det heller. 14 GRÄNSLÖST TIPS Läs mer om våra utbildningar för ung

15 Annika Uddin, 38 år Ungdomsledare på Vårnäs ridskola i Vingåker. Det svåraste är när några har svårt att samarbeta. Då är det bättre att låta dem lösa problemen själva och inte gå in som domare. De måste få träna, för det som de lär sig på ungdomsgården lägger många gånger grunden till vuxenlivet. När de löser problemen själva blir det en erfarenhet som de bär med sig. Men man måste ändå ha koll och vara beredd att rycka in och hjälpa till. Det är viktigt att vara tydlig, markera och dra gränser. Ibland upplever jag att ungdomarna testar gränserna. En del verkar inte umgås så mycket med sina föräldrar, så nätverket runt ungdomarna får ta över rollen som fostrande. Många föräldrar jobbar mycket och ungdomarna själva har många aktiviteter så när väl alla är hemma är det dags att gå och lägga sig. Per-Arne Söderberg, 48 år Ungdomsledare på Kvartersteatern i Sundsvall. Inspirationen kommer från allt man är med om. Just nu så har vi en liten tjej som kom till teatern och var en tapetblomma. Då står man vid väggen och försöker smälta in i den och vill inte synas på något sätt. Men nu vill hon synas och jag imponeras av det hon vågar göra. Tröttheten kommer från administration, ansökningar och sånt. Jobbar man med ungdomar och tar dem på fullt allvar så gör de detsamma. I vårt sätt att jobba är det lusten och glädjen som är motorn. Egentligen jobbar vi med folkbildning och har teater som verktyg. Vi ser ungar som nätt och jämt kan läsa. Men här får de manus så de blir så illa tvungna. Ibland ställer man krav som är lite större än vad de tror att de klarar av och så visar det sig att de tar det där steget själv och gör det de ska göra. De här tar de med sig till skolan och vart sjutton som helst. Josefin Linberg, 27 år Projektledare på KFUM/KFUK och driver dessutom kompisföreningen Streets youth for justice. Jag känner ingen trötthet när jag jobbar med ungdomar. Det är vuxna jag blir trött på. Av ungdomar får jag energi och blir lycklig och glad. Nyfikenheten är så stark och ibland tycker jag att den dämpas med åldern. Det finns en slags glöd hos människor mellan 15 och 25 år och den glöden vill jag fånga i ett engagemang. Det viktigaste är att hålla balansen mellan att vara vuxen och behålla den där glöden. Om jag ska kunna göra en insats i en ung människas tillvaro så behöver jag också ha distans. Därför ser jag mig hellre som storasyrra än kompis eller ledare. Det kommer jag ihåg själv från skolan. Vuxna som försökte vara för mycket kompis blev jag jätteirriterad på och de som höll en total distans kom jag aldrig riktigt i kontakt med. omsledare på:

16 POSTTIDNING B Vid adressändring, skicka den nya och den gamla till: Ungdomsstyrelsen Box 17801, Stockholm EU-programmet Ungdom Ungdom för Europa Ungdomsutbyte ger stöd till utbyten mellan ungdomsgrupper från olika länder i Europa. Deltagarna ska vara mellan 15 och 25 år. Ett utbyte ska pågå mellan 1 och 3 veckor. Grupperna bör vara lika stora, 16 till 60 deltagare totalt. Utbyten där minst tre länder deltar prioriteras. Det går även att göra ungdomsutbyten med Medelhavsländer, Sydöstra Europa & Kaukasus samt Latinamerika. Europeisk volontärtjänst Europeisk volontärtjänst ger dig som är mellan 18 och 25 år möjlighet att delta i ett volontärprojekt och bo i ett annat land. Ett projekt pågår mellan 6 och 12 månader men det finns även möjlighet till kortare perioder i speciella fall. Volontärtjänsten är en alternativ utbildningserfarenhet där du som volontär till exempel utvecklar din kulturella kompetens genom att göra en konkret insats. Kommuner, organisationer, församlingar med flera kan få internationella impulser genom att ta emot volontärer från andra länder eller genom att skicka ungdomar från Sverige. Vissa volontärprojekt kan även genomföras i länder utanför Europa. Programsamverkan Programsamverkan innebär att EU-programmet Ungdom samarbetar med utbildningsprogrammen Socrates II och Leonardo da Vinci II som i Sverige. Utbildningsprogrammen handläggs av Internationella programkontoret för utbildningsfrågor. Ungdomsinitiativ Ungdomsinitiativ ger stöd till ungdomsgrupper som vill driva eller starta lokala projekt. Projekten ska utgå från ungas kreativitet, egna idéer och förutsättningar. Verksamheten ska pågå under minst 3 till 12 månader och ni ska vara minst fyra stycken som genomför initiativet. Volontärer har även möjlighet att utveckla idéer och erfarenheter i egna projekt genom en så kallad Framtidssatsning. Stödaktiviteter Stödaktiviteter ger möjlighet att arbeta med ungdomsinformation, metodutveckling av projekt och ungdomsledarutbildning. Stöd ges även till seminarier och konferenser, förberedande besök och nätverksarbete mellan flera länder. Syftet är att underlätta genomförandet av projekt inom de andra delarna av programmet. Ansökningsdatum 1 februari (projektstart mellan maj och september) 1 april (projektstart mellan juli och november) 1 juni (projektstart mellan september och januari) 1 september (projektstart mellan december och april) 1 november (projektstart mellan februari och juni) Se Ungdomsstyrelsens webbplats: Övriga program Ungdomssamarbete i österled Ungdomssamarbete i österled vill stärka ungdomars inflytande och delaktighet i samhället och utveckla ungdomars förståelse för andra kulturer. Samarbetsländer är Polen, Estland, Lettland, Litauen, Vitryssland, Ukraina och Ryssland är samarbetsländer i satsningen Ungdomssamarbete i österled. Organisationen som söker medel måste finnas i Sverige. Samarbetsorganisationer från andra nordiska länder eller andra regioner i Europa kan också ingå i projekten. Prioriterade teman ungas delaktighet och inflytande i samhället mänskliga rättigheter jämställdhet och jämlikhet interkulturellt lärande och tolerans Ansökningsperiod Satsningen pågår från den 1 november 2004 fram till den 30 oktober Ansökningar handläggs löpande under denna period. Utbyte med utvecklingsländer Ungdomsstyrelsen prövar under en period att ge grupper, organisationer och föreningar chansen att upptäcka och samarbeta med utvecklingsländer. Tanken är att möjliggöra ett erfarenhetsutbyte på lika villkor. Det innebär att en grupp i Sverige planerar, genomför och utvärderar utbytet tillsammans med en grupp i ett utvecklingsland. Programmet vänder sig till de som saknar erfarenhet av resor till utvecklingsländer och inte heller tidigare har varit engagerade inom internationellt utvecklingssamarbete. Deltagarna ska ha fyllt 18 år. Ansökningsperiod Pilotprojektet pågår från den 1 november 2001 fram till den 31 december Ansökningar handläggs löpande under denna period.

Målet är mer än resan

Målet är mer än resan Målet är mer än resan vinster med internationellt ungdomssamarbete vinster 1med internationellt ungdomssamarbete Ungdomsstyrelsen är en statlig myndighet som verkar för att unga ska få verklig tillgång

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Inför föreställningen

Inför föreställningen LÄRARHANDLEDNING Tage Granit 2008 Inför föreställningen Förberedelser Innan man går med sina elever på teater är det alltid bra att prata igenom om hur det är att gå på teater och hur man uppför sig. Orka

Läs mer

Kära förälder, kära värdfamilj

Kära förälder, kära värdfamilj Kära förälder, kära värdfamilj YFU tror att ett av de bästa sätten att lära känna en kultur, ett språk och ett annat land är genom att bo ett år hos en värdfamilj och att gå i landets skola. Under ett

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

UTMANING SOM METOD. En del av arbetet i ESF-projektet MODD i Motala kommun. Motala Vadstena Samordningsförbund

UTMANING SOM METOD. En del av arbetet i ESF-projektet MODD i Motala kommun. Motala Vadstena Samordningsförbund UTMANING SOM METOD En del av arbetet i ESF-projektet MODD i Motala kommun Motala Vadstena Samordningsförbund Vad är MODD? MODD är ett projekt som med stöd av medel från Europeiska Socialfonden (ESF) drivs

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Ung och Aktiv i Europa 1 YOUTH IN ACTION

Ung och Aktiv i Europa 1 YOUTH IN ACTION Ung och Aktiv i Europa 1 YOUTH IN ACTION Jag har lärt mig att tänka på att alla inte har samma förutsättningar som vi i Sverige och att man ska ta vara på sina möjligheter. Man tjänar ingenting på att

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Det är dags att försöka hitta lösningar och förmedla hopp istället för att fokusera på problemen I Newo Drom har deltagarna hittat nya

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Om barns och ungas rättigheter

Om barns och ungas rättigheter Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa

Läs mer

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun 1 (8) Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun Dokumenttyp: Program Beslutad av: Kultur och fritidsnämnden (2013 09 24 66 ) och barn och utbildningsnämnden (2013 12 11 108) Gäller för: Alla

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

Varför är jag inte normal!?

Varför är jag inte normal!? Hur började allt och hur gick allting snett? Varför är jag inte normal!? Mitt liv har alltid varit perfekt. Jag var så kallad normal. Jag var den som alla ville snacka med och umgås med efter skolan. Men

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKOD STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER I

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Informationsbrev oktober 2015

Informationsbrev oktober 2015 Informationsbrev oktober 2015 Hej alla föräldrar! Nu har terminen varit igång i några veckor och vi börjar lära känna varandra i de olika grupperna. Eftersom föräldramötet inte blev av så bifogar vi ett

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009 Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat

Läs mer

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Utvärdering av projektet Flodagruppen Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net

Läs mer

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren: Barnets rättigheter Till läraren: FN:s Konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling år 1989 och har ratificerats av 193 länder. Grunderna för konventionen ligger i en önskan om att

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Vilka tycker du är de bästa valen?

Vilka tycker du är de bästa valen? Vilka tycker du är de bästa valen? På vår webbplats www.respect4me.org kan du titta på berättelserna om våra liv och de situationer vi råkar ut för. Varje berättelse börjar på samma sätt med en kort film,

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

10 september. 4 september

10 september. 4 september I AM GREGER PUTTESSON 4 september Hej dumma dagbok jag skriver för att min mormor gav mig den i julklapp! Jag heter Greger förresten, Greger Puttesson. Min mamma och pappa är konstiga, de tror att jag

Läs mer

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina Förlåt mig mamma! D et finns bara en människa här på jorden som älskar mig och det är min mamma. Jag är en svår och besvärlig person som jag ofta är fruktansvärt trött på, en människa jag tycker riktigt

Läs mer

Vero hit & dit. Text Katarina Kieri Bild Helena Lunding Hultqvist

Vero hit & dit. Text Katarina Kieri Bild Helena Lunding Hultqvist 1 Vero hit & dit Text Katarina Kieri Bild Helena Lunding Hultqvist Vero kommer ny en dag till Markus klass. Hon verkar så säker på sig själv och kan en massa saker som han inte har en aning om. Hur kan

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Processledar manual. Landsbygd 2.0 Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Ung och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Att prata med din tonåring om alkohol När det gäller alkohol

Läs mer

Utvärdering deltagare

Utvärdering deltagare Utvärdering deltagare 37 svar, 325 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 99 1 Ja Nej Varför, varför inte? - Det har varit lärorikt och kul att använda utrustningen och att skådespela. -

Läs mer

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan för Trollgårdens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Vem? 3 Inget storstadsproblem

Läs mer

NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS. !Vi bjuder på fika och informerar om vårt möte och vem som kommer att bo hos vem.

NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS. !Vi bjuder på fika och informerar om vårt möte och vem som kommer att bo hos vem. av 5 1 NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS Vårt första nyhetsbrev Jag hoppas att ni alla vet vid detta laget vad era ungdomar håller på med här i skolan efter lektionstid. Annars är det kanske tid att ni

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 1 av 11 2010-12-13 16:22 Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 15 1 Hur tycker du att målen för momentet har uppfyllts? Vi har väl uppfyllt de delarna bra. Jag tycker det känns

Läs mer

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio

Läs mer

i Täby tobak cannabis & alkohol

i Täby tobak cannabis & alkohol Elever i Täby SVARAR PÅ FRÅGOR om tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor eller går i skola i Täby.

Läs mer

Europarådet. pass. till dina rättigheter

Europarådet. pass. till dina rättigheter Europarådet pass till dina rättigheter Europarådet pass till dina rättigheter 1 Välkommen med på en resa Livet är en fantastisk resa. Vi har många reskamrater på färden, och vi vill alla få en så säker,

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Ungdomsfullmäktige

Läs mer

Seminarier. Spår A Mötesplats på väg

Seminarier. Spår A Mötesplats på väg Seminarier Spår A Mötesplats på väg På en attraktiv mötesplats händer det saker. På en bra mötesplats är ungdomarna delaktiga och lär sig saker. Det gäller bara att få ihop det. Under detta spår får du

Läs mer

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha

Läs mer

Barnboksförlaget Nimmi Östergatan 4b Simrishamn nimmi.se. Copyright texter Mi Tyler 2014 Copyright bilder Malin Ahlin 2014

Barnboksförlaget Nimmi Östergatan 4b Simrishamn nimmi.se. Copyright texter Mi Tyler 2014 Copyright bilder Malin Ahlin 2014 Barnboksförlaget Nimmi Östergatan 4b 272 31 Simrishamn nimmi.se Copyright texter Mi Tyler 2014 Copyright bilder Malin Ahlin 2014 Tryckt i EU 2014 ISBN: 978-91-87955-00-6 Mammas Liv av Mi Tyler med illustrationer

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

Utvärdering 2012 - deltagare

Utvärdering 2012 - deltagare Utvärdering 12 - deltagare 145 deltagare Tycker du att det har varit kul att vara på kollo? (%) 1 8 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Det har varit kul för det är fina lokaler och bra utrustning.

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

VOLONTÄRINSATSER FÖR MISSION OCH BISTÅNDSPROJEKT. Instruktioner för volontären, församlingen och missionären.

VOLONTÄRINSATSER FÖR MISSION OCH BISTÅNDSPROJEKT. Instruktioner för volontären, församlingen och missionären. VOLONTÄRINSATSER FÖR MISSION OCH BISTÅNDSPROJEKT Instruktioner för volontären, församlingen och missionären. Innehåll Inledningsord - Att sända ut volontärer Instruktioner för volontären Instruktioner

Läs mer

Om barns och ungas rättigheter

Om barns och ungas rättigheter Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och

Läs mer

Verksamhetsplan. för. Eriksgårdens förskola. Jörgensgårdens förskola. och. Lilla Dag & Natt 2012-2014

Verksamhetsplan. för. Eriksgårdens förskola. Jörgensgårdens förskola. och. Lilla Dag & Natt 2012-2014 Eriksgården Jörgensgården Lilla Dag & Natt Verksamhetsplan för Eriksgårdens förskola Jörgensgårdens förskola och Lilla Dag & Natt 2012-2014 Utbildningsförvaltningen landskrona.se Eriksgårdens förskola

Läs mer

Veronica s. Dikt bok 2

Veronica s. Dikt bok 2 Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad

Läs mer

Vår enkät kring vad ni tycker om appen Tinder har legat ute i fyra veckor och vi har fått in 44 svar. Här följer en sammanställning av era svar:

Vår enkät kring vad ni tycker om appen Tinder har legat ute i fyra veckor och vi har fått in 44 svar. Här följer en sammanställning av era svar: Vår enkät kring vad ni tycker om appen Tinder har legat ute i fyra veckor och vi har fått in 44 svar. Här följer en sammanställning av era svar: Tjejer som "swipar" höger (valt ut någon de är intresserad

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR? Vem

Läs mer

Namn: Anna Hellberg Resa: Terränghoppning Ashford Datum: 19-26 juli 2014

Namn: Anna Hellberg Resa: Terränghoppning Ashford Datum: 19-26 juli 2014 Namn: Anna Hellberg Resa: Terränghoppning Ashford Datum: 19-26 juli 2014 1. Hur blev du mottagen vid ankomsten?: mycket bra Kommentar mottagande: - Personligt välkomnande av Will, som sköter hotellet.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden måste vi göra två saker: Bli ännu bättre på det vi är bra på nämligen lärandet.

Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden måste vi göra två saker: Bli ännu bättre på det vi är bra på nämligen lärandet. Vi i skolan har inte längre monopol på kunskap. Idag går det att lära sig saker mycket bra även utanför skolans värld. Inte minst genom den nya tekniken. Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem Luossavaaraskolans fritidshem; planen uppförd juni 2014 Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem Ett dokument med fritidsverksamhetens syfte, mål och metod. Luossavaaraskolans fritidshem, juni 2014

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

Din uppgift: trovärdig verklig inte

Din uppgift: trovärdig verklig inte Din uppgift: Ni kommer att arbeta med detta vecka 39 till vecka 43. Ni har svensklektionerna till ert förfogande. Uppgifterna ska lämnas in, allt tillsammans, senast fredag vecka 43. En kortare redovisning

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Valberedd 2015 Din guide till valet!

Valberedd 2015 Din guide till valet! Valberedd 2015 Din guide till valet! 1 Valberedd 2015 Din guide till valet! Vad är valet? På måndag 23/11 kommer vi att rösta om vilka som ska sitta i förbundsstyrelsen år 2016! Vi i valberedningen har

Läs mer

Författare: Thea kjellström och Julia Ahola

Författare: Thea kjellström och Julia Ahola Författare: Thea kjellström och Julia Ahola Klass 5a har bestämt att fredag den 13 då ska dom sova över på skolan. Alla är hemma och packar och dom ska mötas vid Rimini klockan 5. Nu går dom in i skolan

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer