VÅRA PRODUKTER MÅSTE VARA SÄKRA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VÅRA PRODUKTER MÅSTE VARA SÄKRA"

Transkript

1 NR 1, MARS 2005 PRIS 60 KR EXKL MOMS SIS STANDARD MAGAZINE GES UT AV SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE, VAD HÄNDER INOM EUROKODER? Enklare att elda miljöanpassat DESIGN OCH STANDARDISERING I SYMBIOS ANDERS NYBERG, PROJEKTLEDARE PÅ BABYBJÖRN: VÅRA PRODUKTER MÅSTE VARA SÄKRA

2 LEDARE Vad har design och standarder gemensamt? Design är på allas läppar just nu. Det beror säkert på satsningen Designåret 2005 som pågår runt om i landet. Design handlar ju om allt från tandborstar och verktyg till kläder och bilar. En del design tycker vi om och annan design tilltalar oss mindre, det är högst personligt. Vad har då design och standardisering gemensamt? Jo, båda är något som du och jag berörs av varje dag som konsument och privatperson, även om vi kanske inte tänker på det. Det finns överallt runt omkring oss. Mest kanske vi tänker på det när det är dåligt utfört, när något inte fungerar och krånglar till livet för oss. När det är väl genomtänkt tar vi det för givet och tycker det är självklart. I det här numret handlar mycket om design och standardisering och huruvida dessa båda går bra att förena. Till sist vill jag påminna om SIS Årsmöte som blir den 19 april i Stockholm. En separat kallelse kommer att skickas ut som vanligt, men boka gärna dagen redan nu. Jag kan lova ett intressant och trevligt program! LARS FLINK, VD SIS SIS STANDARD MAGAZINE INNEHÅLL SIS STANDARD MAGAZINE NR 1, MARS 2005 ÅRGÅNG 5 NOTISER OCH SIS I MEDIA NOTISER OCH BOKTIPS VAD HÄNDER INOM EUROKODER? 40-ÅRING SOM ALDRIG VÄXER UPP ENKLARE ATT ELDA MILJÖANPASSAT DESIGN OCH STANDARDER I SYMBIOS FÖRUTFATTAD MENING GAV KREATIV FRIHET MARKNADEN SÄTTER STANDARDER SIS-KURS GER NYA MILJÖPROJEKT GRUNDEN TILL VARIATION HETER STANDARD SIS MEDLEM FRÅGAN OCH KURSKALENDARIUM SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE PRIS: 60 kr. exkl. moms, 240 kr./år ADRESS: Stockholm BESÖKSADRESS: Sankt Paulsgatan 6 TELEFON: ANSVARIG UTGIVARE: Olle Axenborg REDAKTÖR: Lovisa Krebs REDAKTION OCH PRENUMERATIONSSERVICE: PRESSKONTAKT: Victoria Jonsson MEDARBETARE I DETTA NUMMER: Pamela Collin, Lena Lidberg, Annelie Kjellberg, Sten Sture Skaldeman, Annika Suhajek DESIGN: Semester Design PRODUKTION: POE REPRO: Bildrepro TRYCK: Alloffset DISTRIBUTION: OnTime SIS STANDARD MAGAZINE ges ut av SIS, Swedish Standards Institute. Den utkommer fyra gånger per år och är en av förmånerna kopplade till medlemskapet i SIS. SIS huvuduppgift är att driva svenskt deltagande i internationellt standardiseringsarbete så att svenska företag, myndigheter och andra organisationer får möjlighet att påverka innehållet i internationella standarder. ANVÄNDNING AV STANDARDER syftar till att göra varor och tjänster enklare och säkrare samt att underlätta handel över gränserna. SIS utarbetar standarder inom bl.a. bygg, hälso- och sjukvård, konsumentskydd, tjänster, ledningssystem och miljö. SIS VERKSAMHETER BEDRIVS i en fristående ideell förening med medlemmar från både privat och offentlig sektor samt i två aktiebolag: SIS Forum och SIS Förlag. SIS omsätter cirka 200 miljoner kronor och har 155 anställda. 2 SIS STANDARD MAGAZINE MARS 2005

3 Produktutvckling glöms bort i miljöarbetet FÖRETAG ÄR DÅLIGA PÅ att integrera produktutveckling i sina miljöledningssystem. Det visar en kommande rapport från Naturvårdsverket. Miljöledningssystemet ISO är en väsentlig del av många företags frivilliga miljöarbete, men produktutvecklingsprocessen saknas ofta helt i företagens miljöledningssystem. Rapporten är gjord av Richard Almgren, Jonas Ammenberg och Olof Hjelm vid Linköpings Universitet. Många inköpare och produktutvecklare har kvar en gammaldags syn som innebär att miljöarbete är ett sätt att undvika miljöpåverkan från utsläpp, säger Richard Almgren. Källa: Miljö & Utveckling KRAFTIG ÖKNING AV ISO CERTIFIERINGAR ANTALET ISO CERTIFIERINGAR fortsätter att öka fanns det mer än certifierade företag och organisationer världen över, vilket är en ökning med 34 procent sedan förra årets mätning. Även i Sverige är tillväxten hög och i ett europeiskt perspektiv ligger Sverige på fjärde plats. I Europa finns nära hälften av alla certifierade företag och organisationer i världen, 48 procent och i Asien 36 procent. I Sverige ökade antalet certifieringar från 2730 i december 2002 till 3404 ett år senare. Sverige ligger därmed på sjunde plats i världen. Topp sju är Japan, Kina, Storbritannien, Spanien, Tyskland, USA och Sverige. Källa: Miljö & Utveckling NOTISER Målet nödvändigt för att nå resultat ATT SÄTTA MÅL ÄR KANSKE DEN viktigaste delen i ett ledningssystem. Utan mål har man inget att arbeta mot. Verksamhetens mål driver företaget framåt. Mål skapar intresse, engagemang och kämparglöd. Enligt Håkan Dybner, projektledare på SIS, samanfattar kvalitetsramsan Smart mycket klokheter när det gäller hur en verksamhets mål bör formuleras. Det står för specifika, mätbara, accepterade, realisitiska och tidssatta mål. Ett mål som uppfyller alla dessa kriterier är ett riktigt idealmål. Det är bättre att koncentrera sig på några få och viktiga mål istället för att försöka göra allt samtidigt, säger Håkan Dybner. Samtidigt får målen inte vara så stora att individen inte själv kan påverka måluppfyllelsen, då finns det risk att man inte ens försöker. Källa: KvalitetsMagasinet SIS i media I början av 2005 blev en standard för storlekar på kläder klar som både radio, tv och tidningar uppmärksammade. I samband med jul- och nyårshelgerna skrev några tidningar om nya fyrverkeristandarder och om ett nytt projekt som ska leda fram till säkrare ljus. Under hela 2004 har SIS stadigt ökat sin uppmärksamhet i media. Alla fyrverkerier som säljs i Europa kommer i fortsättningen att testas på samma sätt i enlighet med helt nya standarder, som just blivit klara. I Sverige har vi redan hårda bestämmelser, men med tanke på den öppna gränshandeln är detta viktigt, säger Stig Pettersson på SIS, Swedish Standards Institute. METRO Den europeiska standardiseringsorganisationen CEN, där SIS ingår, blev före jul överens om reformen. Nu har SIS publicerat den som svensk standard. Det innebär bland annat att svenska klädstorlekar växer. NERIKES ALLEHANDA Du ska få samma storlek, oavsett om du handlar i Sverige eller i exempelvis Italien, säger Reidun Löwendahl, projektledare på SIS, till TT. PITEÅTIDNINGEN Om några år ska ljusen till jul vara säkrare. Ett nytt europeiskt projekt ska jobba fram gemensamma standarder för bland annat varnings- och säkerhetssymboler för brinnande ljus och ta beslut om vilka krav på säkerhet som ska ställas på ljusen när de brinner. SIS är svensk representant i projektet. GÖTEBORGSPOSTEN Om du tycker att din nya skjorta är för stor behöver det inte betyda att du blivit mindre. Small, medium och large har nämligen fått nya mått. Tillsammans med Swedish Standards Institute, SIS, har flera stora klädkedjor arbetat fram en enhtlig standard för storlekar. ÖRNSKÖLDSVIKS ALLEHANDA Brukar du köpa kläder utomlands eller på postorder och ilskna till när din vanliga storlek inte passar? Nu växer storlekarna, när en ny europeisk standard för small, medium och large sjösätts. Du ska få samma storlek, oavsett om du handlar i Sverige eller i Italien, säger Reidun Löwendahl, projektledare på Swedish Standards Institute (SIS). DAGENS INDUSTRI MARS 2005 SIS STANDARD MAGAZINE 3

4 NOTISER Säkrare leksaker och barnmöbler DEN SÅ KALLADE BARNSÄKERHETSBIBELN släpptes nyligen i en reviderad version. Boken vänder sig till alla yrkeskategorier som behöver kunskap om barnsäkerhet, säger Stig Håkansson, produktsäkerhetsdirektör på Konsumentverket. Han är ordförande i den europeiska standardiseringsorganisationen CEN:s projektgrupp för barnomsorgsprodukter kom gruppens första riktlinjer för barnsäkerhet. Nu har en reviderad version tagits fram, Child use and care articles Safety guidelines. Boken är tänkt som en vägledning för bland annat produktutvecklare, tillverkare, tekniska experter, inköpare och forskare. Syftet är att bidra till säkrare leksaker, lekredskap, barnmöbler och andra produkter för barn upp till fyra år. Vi tar bland annat upp data om barns utveckling och olika mekaniska, kemiska och termiska risker. Det handlar om att undvika till exempel brännskador och kläm- och skärskador. Vårt arbete har pågått sedan början av 90-talet. Det är väldigt omfattande och unikt i världen, konstaterar Stig Håkansson. FOTNOT: Boken finns att köpa via SIS Förlag. Lena Lidberg Skapa nya affärer med SR SE SR SOM EN INVESTERING OCH INTE en kostnad. Det rådet ger Catarina Munck af Rosenschöld. Med rätt strategi blir Social Responsibility, socialt ansvarstagande lönsamt. Företag kan komma i kontakt med nya kunder och marknader och upptäcka annorlunda sätt att göra affärer på. Catarina Munck af Rosenschöld är vice ordförande i det internationella ISO-projektet inom SR. Det som gör det så spännande är att företag idag har möjlighet att bedriva socialt ansvarstagande på olika sätt och med olika samarbetspartners. Jag tror också att företag kan motivera sina anställda genom att visa att de gör en bra insats för samhället. På kort sikt tolkas många aktiviteter inom området troligen som kostnader. Men på lång sikt tror jag definitivt det är lönsamt om man är strategisk. Att inte jobba med SR kan bli dyrt både på kort och lång sikt, exempelvis om företaget blir uthängt i media för att ha barnarbete i leverantörskedjan eller för att använda resurser på ett slösaktigt sätt. Källa: Dagens Miljö ALLT STÅL PÅ ETT STÄLLE MED NY STANDARD DEN NYA STANDARDEN för konstruktionsstål släpps på svenska i april Det handlar om en genomgripande revidering, där ett antal befintliga standarder slås samman i ett gemensamt dokument. Samtidigt minskas floran av stålsorter. Därmed är grunden lagd för den CE-märkning av konstruktionsstål som väntas bli klar i höst. Det blir också en viss reduktion av antalet stålsorter. Det underlättar när man ska välja stål och det underlättar för grossister när de ska lagerlägga stålsorter. Livet blir enklare för dem som tillverkar, handlar och bygger med stål. Det säger Måns Sjölander, projektledare på SIS. Bertil Hagstad, Nordcert, sysslar med certifiering av bland annat stålprodukter. En viktig del i det arbetet är att bestyrka produkternas egenskaper. Tidigare har vi haft ett antal olika standarder för konstruktionsstål, säger Bertil Hagstad. De har funnits utspridda i olika handböcker, nu får vi dem samlade på ett ställe. Det är en klar fördel. CE-märkningen innebär att vi får gemensamma regler för hela Europa och det kan självklart påverka behovet av certifiering. SSAB i Borlänge tillverkar tunnplåt, huvudsakligen i högre hållfasthetsklasser. De har redan idag mer exakta processer än vad standarden föreskriver. Det är man tvungen att ha för att klara konkurrensen. Den nu aktuella standarden gäller stål i enklare kvaliteter. Därför har den bara begränsad betydelse för SSAB i Borlänge. Vi kommer självklart att garantera att våra varumärken uppfyller standardens krav. Det säger José Puente Cabrero, produktutvecklare på SSAB. Sten Sture Skaldeman Boktips från SIS Förlag Beställ på eller via kundtjänst: MATERIALNYCKELN 2004 Materialnyckeln är ett utmärkt verktyg för att göra översättningar mellan nya och gamla beteckningar för metallegeringar och metallprodukter på den svenska marknaden. Under de senaste åren har så gott som all unik nationell metallstandard avvecklats och ersatts av Europastandard. Det innebär att gamla beteckningar har ersatts av nya beteckningar. Denna nya utgåva innehåller även beteckningar för en del kinesiska stål. PRIS: KRONOR ATT INTEGRERA LEDNINGSSYSTEM Denna helt omarbetade handbok beskriver hur du kan bygga upp ett integrerat system, ett verksamhetssystem, som innehåller alla väsentliga funktioner från ledning via ekonomi, marknadsföring till produktion och distribution, där även dina medarbetare och andra intressenter omfattas. PRIS: 590 KRONOR FÖRÄNDRINGAR I NYA ISO I den här boken presenterar vi alla förändringar som har införts i den nya standarden för miljöledningssystem, ISO 14001:2004. Skillnaden mellan den nya och gamla standarden redovisas i detalj tillsammans med en vägledning om vad man bör uppmärksamma för att kunna utnyttja den nya standarden. PRIS: 590 KRONOR 4 SIS STANDARD MAGAZINE MARS 2005

5 VAD HÄNDER INOM EUROKODER? Eurokoder är benämningen på en samling standarder som innehåller beräkningsregler för dimensionering av bärverk till byggnader och anläggningar. Eurokoderna kommer att bli en del av konstruktörernas vardag och de kommer också att påverka många andra aktörer inom byggsektorn. Elisabeth Helsing är expert på Boverket och ordförande i SIS projekt för Eurokoder. Här svarar hon på några vanliga frågor om Eurokoder. Text: Annika Suhajek Vad händer inom området Eurokoder? Det händer mycket just nu. Det är en riktig ketchupeffekt. En del av de 60 Eurokoderna har redan kommit, några kommer ut nu och resten kommer att komma inom ett par år. Vilka standarder är på gång? De stora grundläggande materialdelarna är de som är på gång nu; betong, stål, trä. De mer specificerade kommer längre fram. Hur mottas Eurokoderna i Sverige? Det är en stor mängd standarder som ska införas, men samtidigt är de betydligt mer detaljerade och heltäckande än de regler vi har idag. Vi får också en del udda konstruktionsregler på köpet där vi idag inte har några beräkningsregler alls, som exempelvis silos och master. Det medför givetvis också att det blir en annan prisbild. Vilka är berörda? Alla som har med projektering av bärande konstruktioner i byggnadsverk som exempelvis hus, broar, silor och master är berörda. När kommer Eurokoderna att vara helt införda? Det finns en frivillig överenskommelse inom EU att fem år efter att den sista Eurokoden kommer från CEN så ska motstridiga standarder eller regler upphävas. År 2011 skulle jag säga är den tidpunkt vi har att gå efter. Om cirka två år bör alla standarder finnas och de kan på allvar börja användas när de viktigaste delarna kommit ut och de nationella tillämpningsreglerna har blivit klara. Kan man använda sig av Eurokoderna redan idag? I praktiken är det knappast möjligt. Dels beror det på att Eurokoderna hänger ihop sinsemellan och alla är ju inte klara. Dels I Sverige kommer de nuvarande beräkningsreglerna att ersättas helt av de nya Eurokoderna, säger Elisabeth Helsing. beror det på att det tar lite tid (tillåtet max två år) att få de nationella tillämpningsreglerna klara. Hur informerar Boverket om de nya standarderna? Vi svarar på allmänna frågor och försöker gå ut med information genom att skriva artiklar. På Boverkets egen hemsida står det inte mycket om Eurokoder, så SIS hemsida om Eurokoder är den bästa och mest utförliga informationskällan. Det elektroniska nyhetsbrevet, EurokodNytt, som SIS ger ut är också ett bra sätt att hålla sig uppdaterad om vad som är på gång. På vilket område har man kommit längst i Europa? Det finns en tidplan hos CEN som bestämmer i vilken ordning Eurokoderna ska färdigställas och vi tar dessa allteftersom de kommer. Först kom de allmänna beräkningsreglerna och lastdelarna, sedan huvuddelarna för de olika materialen och sist mer specifika delar. I första skedet kommer delarna för byggnader och i nästa skede kommer broar. Hur ser det ut i övriga Europa vad gäller Eurokodernas införande? Inget land ligger före något annat, men tidigare öststater som inte har haft några egna regler har varit snabba. I länder som Italien och Spanien är beräkningsreglerna lagar vilket gör det komplicerat. Vissa länder har sagt att de även efter övergångstiden ska köra parallella regler. Men i Sverige kommer de nuvarande beräkningsreglerna att ersättas helt av de nya. Ser du att det kommer att bli ett problem när vissa länder kommer att använda parallella regler? Det kan bli ett problem om man börjar favorisera en nationell regel men så länge kraven är samma i båda systemen så blir det nog inga problem. Eurokoderna tas ju fram för att vi ska få ett gemensamt språk att uttrycka kraven på, och att det ska bli lättare att utbyta projekteringstjänster med andra länder. FAKTA LÄS MER OM EUROKODER på eurokoder.se. Där kan du även anmäla dig för att prenumerera på SIS EurokodNytt, ett kostnadsfritt nyhetsbrev från SIS. MARS 2005 SIS STANDARD MAGAZINE 5

6

7 40-ÅRING SOM ALDRIG VÄXER UPP I över 40 år har BabyBjörn AB utvecklat och sålt produkter för barn. Det som började som ett litet familjeföretag har i dag vuxit till ett bolag som exporterar bärselar och andra varor till 25 länder. Att våra produkter är säkra ska vara en självklarhet för kunderna. Och för att nå det målet är standarder ett av våra hjälpmedel, säger Anders Nyberg, projektledare på BabyBjörns utvecklingsavdelning. Text: Lena Lidberg Foto: Anders Erlandsson

8 Redan när vi vet vilken produkt eller produktgrupp som vi ska utveckla tar vi reda på vilka standarder som finns inom området, säger Anders Nyberg. Foto: BabyBjörn AB ÅRET VAR 1961 när Björn Jakobson grundade företaget BabyBjörn. Inriktningen var att ta fram och utveckla innovativa produkter för barn upp till tre år. Företagets mest kända produkter är bärselarna, som snabbt blev omtalade både i Sverige och utomlands. Björn Jakobsons fru, Lillemor Jakobson, var först ut med att göra bärselar som passar föräldrarnas kläder och har sedan dess ofta kallats babybranschens Dior. ANDERS NYBERG är utbildad civilingenjör vid Lunds tekniska högskola. Han började på Baby- Björn direkt efter sin examen FÖDD: 1972 i Uppsala. FAMILJ: Gift med Emma. Sonen Hugo, född i december BOR: I lägenhet i Vasastan i Stockholm. FRITID: Umgås med familjen. Gillar även att segla och åka skidor. UTÖVER SATSNINGARNA på design finns också tre andra ledord som företaget brukar framhålla: säkerhet, kvalitet och funktion. Vi har bland annat en miljöpolicy som säger att vi ska erbjuda barn och föräldrar produkter där barnets välbefinnande sätts i främsta rummet. Dessutom har vi en materialpolicy som säger att vi ska arbeta för att eliminera innehållet av hälso- eller miljöskadliga substanser i de material som vi använder, berättar Anders Nyberg, projektledare på BabyBjörns utvecklingsavdelning. Han arbetar på företagets huvudkontor i Danderyd norr om Stockholm och ansvarar för att följa utvecklingsprojekten från idé till färdig produkt, en process som ofta tar flera års tid. JOBBET PÅ BABYBJÖRN är hans första efter det att han blev klar med sin civilingenjörsutbildning Jag ville jobba med konsumentprodukter av det slag där funktionen står i fokus. Det får jag chans att göra här, säger han. Anders Nyberg håller bland annat kontakt med industridesigners, medicinsk expertis och oberoende testinstitut. Han är också den person på Baby- Björn som håller sig uppdaterad om standarder och standardiseringsarbete. Redan när vi vet vilken produkt eller produktgrupp som vi ska utveckla tar vi reda på vilka standarder eller standardförslag som finns inom området. Sedan sker en avstämning under hela utvecklingsprocessen. Standarder är ett hjälpmedel för oss när vi vill göra en säkerhetsmässig bedömning av produkterna, förklarar Anders Nyberg. När en ny produkt är framtagen sker omfattande tester av prototypen. Men BabyBjörn genomför också löpande produkttester, baserade på tillgänglig produktstandard. Företaget har inget eget labb, utan samarbetar med externa testinstitut. 8 SIS STANDARD MAGAZINE MARS 2005

9 FAKTA BABYBJÖRN GRUNDADES 1961 av Björn Jakobson. Huvudkontoret finns i Danderyd norr om Stockholm, medan kvalitetskontroll, orderhantering, paketering och kundservice ligger i Lanna, Småland. VERKSAMHET: Utvecklar och säljer produkter för barn upp till tre år. I sortimentet finns bland annat bärselar, matstolar, tallrikar och skedar. FINNS: Exporterar produkter till 25 länder. ÄGARE: Företaget ägs av familjen Jakobson. Foto: BabyBjörn AB OMSÄTTNING: Cirka 260 miljoner kronor. ANSTÄLLDA: Cirka 60 Innan en produkt lanseras prövas den av ett antal familjer som får använda produkten i sin vardag. Att fånga upp kommentarer från kunder är ett led i BabyBjörns förbättringsarbete. HEMSIDA: Innan en produkt lanseras prövas den också av ett antal testfamiljer, som får använda produkten i sin vardag. Över huvud taget är vi noga med att fånga upp kommentarer från våra kunder. Det är ett led i vårt förbättringsarbete. BABYBJÖRN UTGÅR FRAMFÖR ALLT från europeiska och amerikanska standarder. USA är företagets enskilt största marknad. Tidigare har det inom vårt område funnits flera olika standarder i Europa, men nu blir det allt vanligare med gemensamma europeiska standarder. Det ser vi som en stor fördel, säger Anders Nyberg. De senaste åren har han varit engagerad i flera standardiseringsprojekt, både på svensk och europeisk nivå. Bland annat ingår han i en europeisk grupp som arbetar med att ta fram en standard för bärselar. Där har vi tagit en mycket aktiv del. Genom projektet träffar vi andra tillverkare, tekniska experter och representanter för konsumentverk i europeiska länder. Affärsmässigt sett är de företag som deltar konkurrenter, men när det gäller frågor som dessa delar vi viktiga erfarenheter. Utgångspunkten är hela tiden att undvika att barn far illa. Genom att ta fram en bra standard kan vi eliminera olika säkerhetsrisker hos en viss produkt eller produktgrupp, förklarar Anders Nyberg. Själv är han en förespråkare för förhållandevis breda standarder som ger utrymme för innovationer. Nya, tekniska lösningar kan i förlängningen bidra till ännu bättre och säkrare produkter. Det som jag saknar i Europa är bra skadestatistik. USA är ett föredöme inom detta område, men även Sverige och andra europeiska länder borde bli bättre på att sammanställa uppgifter som visar om en viss produkt orsakar en viss typ av skador. Med skadestatistik som underlag skulle även standarderna kunna bli mer träffsäkra, säger Anders Nyberg. I de fall där det inte finns produktstandarder att tillgå använder sig BabyBjörn av egna tester och av den barnsäkerhetsbibel som CEN och SIS har arbetat fram. För oss ligger det också nära till hands att ta hjälp av standarder som berör närliggande produktgrupper, till exempel leksaker, säger Anders Nyberg. För mer information om projektet Barnartiklar, hör av dig till Louise Herrmann, projektledare SIS, HUR GÖR DU FÖR ATT LYCKAS I PROJEKTARBETET? Här är några punkter som Anders Nyberg tycker är viktiga för att nå framgång i standardiseringsprojekt: Fokusera arbetet på de delar där det finns reella problem att lösa. Dela med dig av dina kunskaper och erfarenheter och ta del av andras. Den färdiga standarden bör inte vara för snäv och detaljerad det måste även finnas utrymme för innovationer och nya lösningar. Saknas det produktstandarder inom ett visst område? Glöm inte att ta del av de standarder som finns inom närliggande områden! MARS 2005 SIS STANDARD MAGAZINE 9

10 NU BLIR DET ENKLARE ATT ELDA MILJÖANPASSAT Nu fastställs i snabb takt nya europeiska standarder för biobränslen och återvunna bränslen. De nya reglerna gör livet enklare för dem som tillverkar, använder eller analyserar sådana bränslen. Riskerna minskar också för miljöfarliga utsläpp. Text: Sten Sture Skaldeman BIOBRÄNSLEN OCH ÅTERVUNNA bränslen, s.k. returbränslen, räknas som miljöanpassade, förnybara energikällor. Med det menas att de är koldioxidneutrala, eftersom det kol som bränslet innehåller tidigare har hämtats ur atmosfären. Inom EU vill man gärna få fart på användningen av bio- och returbränslen och därför har det nu pågående standardiseringsarbetet hög prioritet. BIOBRÄNSLEN OCH ÅTERVUNNA bränslen kommer från många olika källor och det är ofta svårt att veta vad bränslet har för egenskaper. Man måste känna till värmevärde, eldningsegenskaper och vilket avfall som förbränningen ger. Framförallt måste man kunna lita på de värden som anges. Det här arbetet underlättas om köpare och säljare talar samma språk och använder sig av analysmetoder som ger samma värden. Det säger Lennart Ryk, bränslechef på Söderenergi. De nya standarderna ger oss ett sådant gemensamt språk. FAKTA Söderenergi är ett av Sveriges största värmeverk och en stor användare av biobränslen och returbränslen. Lennart Ryk är starkt engagerad i standardiseringen av returbränslen och ingår i en av arbetsgrupperna för återvunna bränslen inom CEN, den europeiska standardiseringsorganisationen. Söderenergi importerar en hel del av bränslet. Tidigare har vi skrivit in vad som gäller enligt svensk standard i avtalen. Det blir mycket enklare när vi nu får gemensamma standarder i hela Europa, säger Lennart Ryk. DE NYA STANDARDERNA för biobränslen och returbränslen drivs inom två parallella CENprojekt. Sverige och SIS spelar en aktiv roll när det gäller biobränslen. Arbetet med återvunna bränslen leds från Finland. Saybolt Sweden AB är ett oberoende svenskt kontrollföretag för provning och analys av bland annat bränslen. Vi medverkar som en oberoende part EU VILL ÖKA ANDELEN fasta biobränslen, som till exempel pellets och flis, för att därmed minska utsläppen av koldioxid. Det kommer att leda till ökad handel mellan länderna i EU och därför krävs gemensamma standarder. SVENSKA STANDARDER för fasta biobränslen kommer så småningom att ersättas av ENstandarder. Sedan år 2000 pågår ett projekt inom CEN för framtagning av 30 nya standarder på området. Parallellt skrivs också standarder om för fasta återvunna bränslen. FÖR FLYTANDE OCH GASFORMIGA bränslen pågår en satsning för att stödja användandet av alternativa bränslen. Sverige ligger långt framme och flera standarder för alternativa drivmedel har tagits fram de senaste åren. Förra året bestämdes att ett europeiskt standardiseringsarbete för alternativa drivmedel ska starta. Även ett svenskt projekt för att ta fram en standard för bioetanol pågår. Mer information: Lars Sjöberg, projektledare SIS, eller sis.se, projekt Fasta biobränslen. Det blir mycket enklare när vi nu får gemensamma standarder i Europa, säger Lennart Ryk. vid köp och försäljning av bränsleprodukter, berättar Jan Alsin, laboratoriechef på Saybolt. Vårt uppdrag är att analysera och fastställa kvalitén på den produkt som affären gäller. Vi är beroende av specifikationer för hur arbetet ska bedrivas. Annars klarar vi inte vårt arbete som oberoende kontrollföretag. Saybolt arbetar huvudsakligen med analys av flytande bränslen och i den gruppen ingår många biobränslen. Biobränslen är ett vitt begrepp och omfattar mycket mer än flis och energiskog, förklarar Jan Alsin. Sverige tar in stora mängder vegetabiliska fettsyror, till exempel rapsolja och kokosnötsolja. Tallolja som behandlas till tallbeck är ett annat vanligt bränsle. I NORDEN HAR VI GOD erfarenhet av biobränslen och återvunna bränslen. Det nu pågående arbetet innebär att Europa slagit in på samma väg. Standardiseringen drivs av starka ekonomiska argument. Köparen vet vad han får när han köper en standardiserad produkt och säljaren får bättre underlag för prissättning. Affären blir enklare att genomföra och det underlättar för alla parter. Till detta kommer miljöfördelarna. För varje bränsle får vi nu specifikationer med ett antal analysmetoder för till exempel askhalt, stoft och metallhalt. Med standardiserade analysmetoder minskar riskerna för miljöfarliga utsläpp, avslutar Jan Alsin. 10 SIS STANDARD MAGAZINE MARS 2005

11 Hej! Hi! Eftersom svenska ännu inte har blivit den internationella språkstandarden, Since Swedish has not yet become the international language standard, har vi nu en engelsk upplaga, there is now an English edition, av vår svenska broschyr, som på ett enkelt sätt förklarar vad standarder är för något. of our Swedish brochure, that, in an easy-to-understand manner, explains what standards are. Beställ den på eller ring Order it at or give us a call

12 Design och standard I år firas Designåret 2005 i Sverige 365 dagar då design ska belysas ur alla aspekter. För design genomsyrar hela samhället. Men det gör även standarder. Frågan är hur de fungerar ihop? Text: Annelie Kjellberg Foto: Anette Tamm Standarder är sällan så styrande som folk tror. Det handlar mer om hur man förhåller sig till dem. De finns ju av flera anledningar: bättre säkerhet, funktion och bättre arbetsmiljö för slutanvändaren, säger Oskar Juhlin och Hans Himbert på Ergonomidesign. 12 SIS STANDARD MAGAZINE MARS 2005

13 isering i symbios STÄDER, VÄGAR, HUS, möbler, konst, tal, text, kurser allt formges, designas. Kärt barn har många namn och yrkestitlarna varierar med inriktningen. Det gör också ramarna för formgivningen. Allt från godtycke till normer och standarder styr. En produktdesigner, till exempel, måste väl styras rätt hårt av standarder? Både ja och nej. Det handlar mer om hur man förhåller sig till standarder. De finns ju av flera anledningar: bättre säkerhet, funktion eller bättre arbetsmiljö för slutanvändaren. Men de är sällan så styrande som folk tror, säger Oskar Juhlin, produktdesigner på Ergonomidesign, företaget som bland mycket annat varit med och utvecklat produkter för BabyBjörn. KOLLEGAN HANS HIMBERT nickar instämmande och säger att det gäller att se standarden som en grundplan, som utgångspunkten i det fortsatta idéarbetet: Man måste kunna se vilken funktion standarden fyller. Ibland säger den bara att produkten ska ha en bra yta för att enkelt kunna lossa. Inte särskilt styrt. Oavsett formulering, gäller det att se bakom standarderna. Där finns både flexibilitet och möjligheter. VISSERLIGEN HAR DE BÅDA kommit i kontakt med standarder som de undrat över hur de uppkommit. Skaftet på ett verktyg för den tyska marknaden var till exempel tvunget att ha en viss längd, något som de ansåg skulle försämra verktygets funktion. Antagligen en standard som kommit till utifrån verktygslådans längd, för vissa mått är inte alltid logiska. En del standarder finns mer av hävd, utifrån hur man arbetade förr i tiden. Men arbetssätt utvecklas och ibland hänger standarderna inte med, säger Oskar. DETTA HAR INTE hindrat Hans och Oskar. Snarare har det främjat ett kreativt nytänkande som i sin tur lett till att den slutliga lösningen patenterats. Andra gånger har de helt enkelt frångått standarden om den ändå varit verkningslös. Ibland har de kontaktat SIS för att framföra synpunkter på en standard. Materialval och tillverkningsmetoder förändras också. Standarder får inte vara för snäva och måste efterhand revideras för att bidra till utvecklingen av nya produkter. Där kan vi vara med och påverka, säger Hans. MEN OM STANDARDER INTE hämmar den kreativa processen, finns det istället kulturella konventioner som gör det. Ett exempel är verktygsmarknaden i USA som skiljer sig från den europeiska. Där ska hantverkarens verktyg vara stora, tunga och gedigna. För en så pass stor marknad får man anpassa sig helt enkelt, även om man naturligtvis alltid prioriterar att vinna kriget på väggen, säger Hans. KRIGET PÅ VÄGGEN, ja. Hur en produkt känns i handen, på ryggen, i maggropen avgör oftast om det blir köp eller inte. Men för att komma i närheten av slutanvändarens känselspröt måste den först och främst vara iögonfallande i butiken. Att en produkt uppfyller standardiseringskraven är absolut en konkurrensfördel, även om det idag oftast är en självklarhet om du arbetar med kvalitetsprodukter. I praktiken är det därför kombinationen design med funktion som säljer, säger Oskar. ERGONOMIDESIGN, tillsammans med uppdragsgivaren, tar ofta också initiativet till en hårdare linje än standarden själv förespråkar. Standarder för barnsäkerhet är ett exempel. Generellt sett är säkerhetsstandarder mest styrande i produktutvecklingen. De gör att vissa produkter hålls borta från marknaden. Kan vi bidra där är det bara bra, säger Hans. FAKTA Generellt sett är säkerhetsstandarder mest styrande i produktutvecklingen. De gör att vissa produkter hålls borta från marknaden och det är bra, säger Hans Himbert. FAKTA ERGONOMIDESIGN grundades 1969 och arbetar med industridesign. 35 anställda varav 27 är industridesigners, ingenjörer och ergonomer. Mer information, DESIGNÅRET 2005 ÄR EN DEL i regeringens satsning i enlighet med förslaget Design som utvecklingskraft inom näringsliv och offentlig verksamhet, framtaget av Svensk Form och Svid, Stiftelsen Svensk Industridesign. Året syftar till att så många som möjligt ska utveckla sin användning av, intresse för och kunskap om design. Över 700 projekt genomförs under året och i kalendariet på uppdateras ständigt de pågående projekten. Mer information, MARS 2005 SIS STANDARD MAGAZINE 13

14 FÖRUTFATTAD MENING GAV KREATIV FRIHET Mia Korpi ville utmana sig själv i det avslutande examensarbetet vid Högskolan för Design & Konsthantverk. Därför valde hon att göra en barnstol i enlighet med standarder. Hon hoppades på hinder att ta sig runt, men blev besviken. Text: Annelie Kjellberg Foto: Mia Korpi, Lovisa Krebs JA, JAG BLEV NÄSTAN LITE BESVIKEN. Jag gillar att klura, att lösa problem och hitta möjligheter. Jag ville ha svårigheter samtidigt som jag ville göra något funktionellt och säkerhetsanpassat för användaren. Då tänkte jag onekligen: standarder. En förutfattad mening från min sida visade det sig, säger Mia Korpi. Det går att göra minst lika moderna och häftiga saker med standarder som bas, plus att produkten blir mycket bättre, säger Mia Korpi. DET ÄR HON SÄKERT INTE ensam om att tro. I förstudien till examensarbetet kom det fram att standarder inte alls var så styrande som hon hade hoppats. Mia hade önskat sig tydliga avgränsningar och förordningar, men istället fann hon ett ramverk som gav henne stor kreativ frihet. Kanske var det till och med friheten jag var rädd för. Istället blev det hela en annan slags utmaning där standarderna utgjorde plattformen för mitt fortsatta arbete. Utifrån dem gjorde jag funktionsanalys på de saker som måste uppfyllas och sedan var det bara att sätta igång med designprocessen. Inte för att det är helt enkelt att designa en barnstol. I alla fall inte med Mias ambition om att skapa en som skiljer sig från de gängse på marknaden. Hon saknade en praktisk, annorlunda och snygg barnstol i kombinerade material. PROTOTYPEN SOM HON TAGIT fram har metallben som bildar stora trekanter sett från sidan och som löper under det formpressade träskalet som utgör sitsen. Själva sitsdelen är i frame foam, ett material som känns lite kompaktare än skumgummi om man petar i det med fingret från sidan, men som uppifrån känns både stunsigt hårt och sittvänligt. Sitsens bygel är också i formpressat trä, medan fotstödet är i metall och sammanbinder de båda trekantsformade benen framtill. Formen på sittdelen är som ett klot som skurits ut för att sitta i. Bolligt men ändå med raka linjer. Jag ville komma ifrån hur barnstolar ser ut idag. Det var svårt, men det finns mycket intressanta former hos vuxenmöbler så jag inspirerades därifrån. Formuttrycket känns modernt retro och så gillar jag materialkombinationen, säger Mia. VAD DET SKA BLI AV barnstolen vet inte Mia ännu. Hon vill gärna utveckla den mer prototypen är trots allt resultatet av ett examensarbete gjort på bara tio veckor med research, rapportskrivande, modellbyggande och prototyp inkluderat. Det har varit jätteroligt och utvecklande att jobba med denna typ av produkt. Min främsta upptäckt är att standarder inte innebär något som helst hinder. Man ska bara vara medveten om dem och ha dem i bakhuvudet när man jobbar, tidigt i processen. Och det går att göra minst lika moderna och häftiga saker med standarder som bas. Plus att produkten blir mycket bättre. Särskilt ur säkerhetssynpunkt. Så jag kan bara rekommendera det. Var inte rädd för att designa produkter som kräver standarder! FAKTA MIA KORPI ÅLDER: fyller 30 i år FAMILJ: sambo BOR: i Dalby utanför Lund AKTUELL FÖR: designat och tillverkat en barnstol i trä och metall enligt standarder BAKGRUND: kanditatexamen i möbelformgivning-möbelsnickeri vid HDK Steneby, Högskolan för Design & Konsthantverk, som ligger i Dals Långed; ettårig konsthantverkslinje inriktning trä- och metall vid Grimslöv Folkhögskola; tvåårig träteknisk linje samt ettårig påbyggnadslinje i möbeloch inredningssnickeri vid Fågelviksgymnasiet, Tibro. 14 SIS STANDARD MAGAZINE MARS 2005

15 Det är marknaden som själv sätter standarder Man måste kunna kompromissa och förstå att man inte kan vinna alla krig. Det säger Lillemor Wettergren, ordförande i den tekniska kommitté som arbetar med att ta fram en Europastandard för facköversättningar. Text: Pamela Collin DAGLIDAGS ANSVARAR Lillemor Wettergren för kontrolläsning vid Tekniktext i Göteborg, ett företag som sysslar med översättning av teknisk dokumentation och som ingår i Comtext Group, branschledande i Norden. Som ordförande för ett svenskt standardiseringsprojekt representerar hon Sverige på europanivå. Den svenska gruppen omfattar cirka tio översättningsföretag, både stora och små samt SFÖ (Sveriges Facköversättarförening) som representerar cirka 700 företag i branschen. Vad ska en kund egentligen kunna förvänta sig av ett översättningsföretag? Och hur ser kundens krav ut i förhållande till det leverantören kan lova? Ur dessa frågor uppstod marknadens behov av att standardisera översättning av facktexter, förklarar Lillemor Wettergren och fortsätter: En standard att certifiera sig mot och som man kan luta sig mot skulle öka förståelsen hos bägge parter för vad som är rimligt. Hur har då arbetet i grupperna fungerat? Är det svårt att komma överens? I den europeiska gruppen visar sig kulturskillnaderna tydligt. Det ger många och livliga diskussioner. I Sverige vill vi gärna formulera oss kort och koncist. Det som vi formulerar i fem meningar blir lätt en sida bland de sydeuropeiska delegaterna, som är mer mångordiga. Lillemor berättar att hon inte tidigare hållit på med standardiseringsarbete, men väl med kvalitetsledningssystem. Tekniktext var nämligen bland de första företagen i branschen som ISO-certifierades. Genom det standardiseringsarbete jag nu deltar i har jag fått nya erfarenheter, bland annat i hur det går till att ta fram en standard. Gradvis har jag fått allt större insikt i att det är marknaden som faktiskt själv sätter standarder, påpekar Lillemor Wettergren. Hur vill du beskriva din ordföranderoll? De flesta förlitar sig på att man som ordförande drar det tunga lasset. Att vara väl förberedd och påläst är nödvändigt för att få gehör, inte minst på europeisk nivå. Folk tar inte till sig argument muntligen och plötsligt. Man måste ha argumenten satta på pränt. Vid möten i den svenska referensgruppen diskuterar vi de olika deltagarnas argument, enas och beslutar. Kommentarer sammanställs och skickas sedan till det europeiska sekretariatet. Sedan finputsar vi den svenska ståndpunkten, som den svenska delegationen tar med sig till de europeiska mötena, berättar Lillemor. Förbereder man sig väl hemma ger det bra resultat på europeisk nivå. Där har vi tvådagarsmöten ett par gånger om året då personer från hela Europa närvarar runt ett bord. Då gäller det att vara påläst. Vi har lyckats hävda oss och fått igenom mycket, trots att Sverige är ett litet land, poängterar Lillemor. Har du några råd att förmedla till andra som funderar på att bli ordförande? Man ska vara medveten om vad det är man tar på sig och vad som förväntas av en. Man ska ta egna initiativ och se till att säkra ett bra samarbete med projektledaren på SIS. Det måste vara ett fungerande teamwork mellan en ordförande och standardiseringsorganet. Samarbetet med Kerstin Söderberg på SIS har fungerat ypperligt. Dessutom ska man känna ett stort engagemang, säger Lillemor och låter väldigt entusiastisk. Förbereder man sig väl ger det bra resultat, säger Lillemor Wettergren. FAKTA LILLEMOR WETTERGREN har tidigare bl.a. arbetat som översättare från engelska, tyska och franska till svenska på Göteborgs-Posten samt med översättning och kulturanpassning till den svenska skolan av multimedialt utbildningssystem för utbildningsförvaltningen i Göteborg. FÖDD: 1945 FAMILJ: tre barn, 29, 27 och 25 år (alla utflugna) BOR: Lägenhet i Göteborg FRITID: spelar gärna tennis Mer infomation: Kerstin Söderberg, projektledare SIS, eller sis.se, projekt Facköversättningar. MARS 2005 SIS STANDARD MAGAZINE 15

16 SIS-kurs inspirerar till nya miljöprojekt I november 2004 anordnade SIS Forum en Sida-finansierad miljöutbildning i Kenya. Utbildningen var en uppföljning av tidigare miljökurser som hållits i Sverige mellan 1998 och Det är fantastiskt att se vilka positiva effekter det blir av miljö- och hållbarhetstänkande, även på ganska kort tid, säger Folke Hermanson Snickars, kursledare från SIS Forum. Text: Lovisa Krebs Foto: Helena Imhäuser DET VAR 28 DELTAGARE FRÅN 15 olika länder som hade samlats i Nairobi. Målet med kursen, som varade i nio dagar, var att följa upp hur det gått för deltagarna i deras respektive miljöprojekt, men även gå igenom nyheter i ISO och prata om långsiktig hållbarhet och socialt ansvarstagande. Vi gjorde flera studiebesök, bland annat på energiföretaget KenGens Geothermal Power Project i Olkaria och mjölkproducenten Brookside Dairy Ltd., säger Helena Imhäuser, projektledare för utbildningen. Energiföretaget var intressant därför att det är Kenyas första jordvärmebaserade elproducent. Företaget har ett föredömligt miljöprogram och arbetar parallellt med sin energiutvinning på att odla trädplantor och blommor. BROOKSIDE DAIRY ÄR EN högteknologisk livsmedelsindustri som tillverkar mjölkprodukter. De bidrar till såväl folkhälsa och småskaligt jordbruk genom att den lille bondens mjölk kan tas om hand genom många uppsamlingsstationer runt om i landet. Mwangi John Ngugi, Brooksides miljöchef, redogjorde för hur Brookside arbetar med att införa ett miljöledningssystem enligt ISO Båda besöken var väldigt uppskattade bland deltagarna, som konkret fick se hur företagen arbetar med miljö- och hälsofrågor. Ett uppskattat inslag på kursen var också när vi alla fick plantera varsitt träd. Trädplanteringen är ett led i företagets miljöprogram, fortsätter Helena. MÅNGA AV DELTAGARNA presenterade projekt som de hade startat eller genomfört efter utbildningen i Sverige. Till exempel Ravi de Silva från hotellkedjan Aitken Spence Hotel Managements, Sri Lanka, som etablerat ett miljöledningssystem för Kandalama Hotel. Företaget har därigenom fått ett flertal internationella miljöutmärkelser, Några av deltagarna på kursen planterar träd vid studiebesöket på Brookside Dairy. Trädplanteringen är ett led i företagets miljöprogram. t.ex. Green Globe 21 redan 1999, som första hotell i Asien. Erfarenheterna kommer nu att tas tillvara av hotellkedjan för samtliga hotell i Sri Lanka och Maldiverna. Gemensamma framgångsfaktorer som vi kunde konstatera hos de företag och organisationer som hade åstadkommit mycket sedan kursen i Sverige, var satsning på utbildning och engagerade chefer, säger Folke Hermanson Snickars. NÄSTA STEG FÖR DELTAGARNA är att fortsätta driva sina projekt och att skapa och bibehålla sina nätverk. En bra hjälp för detta är SIS och ISO:s gemensamma IT-plattform Livelink, som används som ett medel för att kommunicera och dela information och idéer efter seminariet. FAKTA SIS FORUM GENOMFÖRDE UNDER ÅREN en årlig utbildning i miljökunskap för personer från företag, myndigheter och organisationer i utvecklingsländer. Syftet med utbildningen, som var Sida-finansierad var: att kunna hantera problem och möjligheter till förbättrad miljöprestanda i ett utvecklingsland att kunna arbeta med ledningssystem för miljö och arbeta med ständig förbättring att skapa nya nätverk och utbyta erfarenheter. Kursen i Kenya i november 2004 var en uppföljning och öppen för tidigare deltagare i miljöutbildningen i Sverige. Mer information om kurser, titta på sis.se, utbildningar och konsulttjänster. 16 SIS STANDARD MAGAZINE MARS 2005

17 GRUNDEN TILL VARIATION HETER STANDARD Annika von Schéele blev invald i SIS styrelse våren SIS Standard Magazine fick en pratstund med henne om hur hon ser på SIS och standardiseringens roll. Text: Lovisa Krebs Foto: Renato Tan Hur ser du på SIS och SIS arbete? Som relativt ny i styrelsen är jag positivt överraskad. Det är bra att svensk kompetens inom standardisering nu finns samlad under ett tak. Värdet av standardisering är svårt att kommunicera, därför är det bra med en tydlig partner i samarbetet med Europa och övriga världen. Många har en felaktig uppfattning att det är tråkigt. Istället är det tvärtom! Utifrån vissa ramar och regler ges en oändlig möjlighet till kreativitet och variation. Vad ser du som din viktigaste uppgift i SIS styrelse? Jag har en bakgrund inom samhällsplanering och byggande. Utifrån de perspektiven är jag intresserad av likheter och olikheter runt om i världen och hur olika kulturer ser på boende och byggande. På det området kan jag bidra med kunskap. Även Sverige kan bjuda på kunskap inom detta område till övriga världen. Vilka områden är särskilt viktiga för SIS? Grundläggande värden som miljö, arbetsmiljö och mänskliga rättigheter. Social Responsibility blir ett viktigt område framöver. När det gäller dessa mjuka frågor är det viktigt att anpassa språkbruket och prata om riktlinjer och överenskommelser. Vad tror du om framtiden inom standardisering? Det finns krafter både för och emot standardisering. Jag tror och hoppas att krafterna för är starkast. Det gör det möjligt för en ökad mångfald och underlättar även för små och medelstora företag. Det bidrar till öppenhet i samhället. Vad skulle du personligen vilja se standardiserat? Det vet jag inte på rak arm. Istället vill jag peka på två utmärkta produkter som är standardiserade och just därför ger möjlighet till variation i det oändliga; tegelstenen och skiftnyckeln. Vad har du för erfarenhet av standardisering sedan tidigare? Inom byggnadsprojektering har standarder funnits länge. Modultänket finns överallt. Andra exempel är planbeteckningar och symboler på kartor som är en förutsättning för kommunikation inom byggsektorn. Jag tror att de flesta människor har erfarenhet av standarder i sin vardag fast de kanske inte tänker på det! Tegelstenen är ett bra exempel på en standardiserad produkt som ger möjlighet till variation i det oändliga, säger Annika von Schéele. FAKTA ANNIKA VON SCHÉELE FÖDD: Stockholm FAMILJ: Gift och fyra vuxna barn FRITID: Sova, stadspromenader med min man om vi inte vandrar i skogen, träffa familj och vänner och så är det ju längtan efter konst i olika former. UTBILDNING: Arkitekt, doktor och docent i bebyggelseanalys, jubileumsprofessor i arkitektur på Chalmers. ARBETEN: Är nu divisionschef på Boverket. Har tidigare arbetat för både privat, kommunal och statlig arbetsgivare. Har även haft egen verksamhet, bland annat som byggherre. SIS årsmöte STANDARDERS ROLL FÖR UTVECKLING, ANSVAR OCH LÖNSAMHET Boka redan nu tisdagen den 19 april för SIS årsmöte, separat kallelse skickas ut som vanligt. Standarders roll för utveckling, ansvar och lönsamhet är temat för vårt seminarium. SIS inbjuder till årsmöte och en späckad eftermiddag med intressanta föredrag under temat. Svenskt Näringsliv är medarrangör och vi håller till i Almegasalen, Blasieholmen i centrala Stockholm. VÄL MÖTT DEN 19 APRIL! MARS 2005 SIS STANDARD MAGAZINE 17

18 SIS MEDLEM Arbetet kommer att gå lättare och snabbare för min del Det säger Kerstin Ölander, programchef för Nordic Standardization Programme, NSP, på STFI-Packforsk till SIS Standard Magazine. Hon gick endagskursen Ordföranderollen i ISO och CEN-kommittéer som SIS Forum arrangerade i november. Text: Lovisa Krebs Varför deltog du i Workshopen Ordföranderollen i ISO- och CEN-kommittéer? Jag är ordförande i två ISO-arbetsgrupper och deltar som expert i en CEN-kommitté. Jag leder även ett standardiseringsprogram för massa- och pappersindustrin i Finland, Norge och Sverige. Inom NSP finns ett uttalat mål att vi ska vara aktiva i ISOs arbete. Som ansvarig inom NSP stöttar jag även andra ordföranden i deras arbete med ISO. Vilka förväntningar hade du på kursen? Att få reda på var jag hittar direktiv och information från ISO och CEN. Även att få utbyta erfarenheter med andra ordföranden som arbetar inom andra verksamhetsområden. Jag ville få veta hur de löser problem som kan uppstå i arbetsgrupper t.ex. på grund av språkproblem. Det som handlade om elektroniska hjälpmedel och hur jag hittar direktiv och mallar på hemsidorna var mest givande, tycker Kerstin Ölander. Vad fick du ut av dagen? Jag är mycket nöjd med dagen! En del kände jag till innan men det mesta var intressant och nyttigt. Jag fick lära mig mycket om CEN som jag inte visste tidigare. Det fungerar annorlunda där jämfört med inom ISO, vars procedurer jag kan bättre. Vad var mest givande? Det som handlade om elektroniska hjälpmedel dvs. hur jag hittar uppdaterade direktiv och mallar på respektive organisations hemsida och på Livelink. På vilket sätt kommer du att ha nytta av de nya kunskaperna? Det administrativa arbetet kommer att gå mycket snabbare och lättare för min del nu. Jag kommer också bättre kunna se till att alla i min arbetsgrupp kommer till tals, oavsett språk. Om du skulle gå någon mer kurs hos SIS Forum, vad skulle du vilja att den handlade om? Hur jag använder mallar från ISO och CEN och hur jag lägger in dokument och uppdaterar på Livelink. Hur länge har du varit engagerad i standardiseringsarbetet? Inom SCAN-test, som är industrins egna standardiserade provningsmetoder, sedan De senaste fem åren har det blivit mer inom ISO och CEN. Handeln har blivit mer internationell och nu har vi inom SCAN-test sagt att vi i första hand ska använda internationella standarder i samband med handel. Skulle du rekommendera andra att gå på denna workshop? Ja, en kollega ska gå nästa kurs i vår. Kommer du att ha utbyte med några av deltagarna efter kursen? Ja, några kommer jag säkert att ha kontakt och bolla idéer med. Ensam på kammaren behöver man bollplank som komplement till ens egna tekniska kunnande. När det gäller hjälp med ISO-login så ställer SIS alltid upp på ett föredömligt sätt. FAKTA SEDAN NÅGRA ÅR TILLBAKA har ett arbete pågått för att utbilda och vidareutveckla aktiva inom standardiseringen. Syftet är att säkerställa svenska intressenters inflytande i internationell standardisering och upprätthålla det goda rykte Sverige har i ISO och CEN. SIS FORUM GENOMFÖR under våren 2005 flera olika kurser inom standardisering i en satsning som SIS gör med stöd från Sveriges Standardiseringsråd, SSR, för att stärka det svenska deltagandet i internationell standardisering. Intresset för vårens utbildningstillfällen, Arbeta effektivt med CEN och ISO samt Ordföranderollen i ISOoch CEN-kommittéer, är mycket stort vilket tyder på att utbildningarna verkligen är uppskattade. UNDER ÅRET PLANERAS dessutom en ny utbildning för dig som är intresserad av att veta mer om hur standardiseringsprocessen går till och hur man kan påverka standardiseringsarbetet: Standardisering möjligheterna, utmaningarna och resultaten. Denna utbildning är en introduktionskurs och ger bl.a. svar på frågan: Hur fungerar det med standardisering och vilken är nyttan? Utbildningen riktar sig huvudsakligen till SIS medlemmar som ännu inte är projektdeltagare. Vill du veta mer om någon av utbildningarna är du välkommen med din intresseanmälan till SIS Forum: Ange namn, företag eller organisation och vilken kurs du är intresserad av. För mer information: Helena Imhäuser, tfn: , 18 SIS STANDARD MAGAZINE MARS 2005

19 NYA MEDLEMMAR DEC FEB 2005 ABB AB AcandoFronec Akademiska Hus AB Areaberäkning - Bostadsrätter, Lokaler & Fastigheter i Sverige ASFT Industries AB Aspen Petroleum AB Atlas Copco AB BZB Caresystems AB Cancerfonden Dafo Brand AB Delsbo Candle AB Duro Sweden AB ECO-Boråstapeter AB Ecpat Sverige Finansiell ID-Teknik AB FMT Konsult Halfen-Deha AB HIFAB Development AB Högskolan på Gotland IKEA Group INDEA AB Johns Manville AB Kappa Kraftliner AB Kvalitetsutveckling NH AB Liljeholmens Stearinfabriks AB Moderna Museet Optimum Biometric Labs AB OYERE-INTERNATIONELL Procordia Food AB Pronimic AB RespectEurope of Sweden AB Sandvik AB Sapa Profiler AB Scanrotor AB SIF Social Venture Network Sweden Svenska Spel Swelite AB Tekis AB T-Trac AB Utrikesdepartementet Frågor & Svar om SIS? Finansieras standardiseringsarbetet likadant oavsett område? Ja, finansieringsformen är densamma oavsett område. Däremot kan kostnaden för att ta fram en standard variera. Kostnaden delas av de företag, myndigheter och organsiationer som deltar i arbetet. När standarden är fastställd och klar publiceras och trycks den. Försäljningen av standarden och eventuella handböcker påbörjas och vinsten förs tillbaka och bidrar till fortsatt standardiseringsverksamhet inom området. EVA ALBÅGE NORDBERG, BITRÄDANDE STANDARDISERINGSCHEF, SIS NYA ANSIKTEN Nya ordföranden ELENORE KANTER är ny vice ordförande för Socialt ansvarstagande, TK 478. Elenore Kanter har en pol. mag. i statsvetenskap och arbetar som departemenstssekreterare vid UD i Stockholm, enheten för internationell handelspolitik. PETER UTGENANNT, civilingenjör och teknologie doktor, har valts till ny ordförande för Självkompakterande betong, SIS TK 190/AG 3. Peter Utgenannt är sektionschef på Byggnadsmaterialsektionen vid enheten för Bygg & Mekanik på SP i Borås. IVAR RÖNNBÄCK, överdirektör vid Räddningsverket i Karlstad, är ny ordförande för Styrgruppen Brand och Räddningstjänsten, SIS TK 360. JAN SJÖGREN är ny ordförande i Styrgruppen för Personlig skyddsutrustning för sport och fritid, SIS TK 381. Jan Sjögren är agronom och civilekonom och arbetar som enhetschef på Konsumentverket i Stockholm. GÖRAN SPETZ är ny ordförande för Gummi, SIS TK 154. Göran Spetz har den engelska examen "Licentiateship of the Institution of the Rubber Industry". Sedan 1989 driver han det egna företaget Elastocon som i Borås utvecklar och tillverkar provningsinstrument för gummi- och plastmaterial. Tidigare har han arbetat som chefskemist på Firestone, Sverige och som chef för gummisektionen på Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut. ESKIL NILSSON är ny ordförande för Lantbrukssprutor, SIS TK 224. Eskil Nilsson är lantmästare med specialitet på säker hantering av bekämpningsmedel och sprutteknik. Han arbetar som konsult i lantbrukets miljöfrågor vid Visavi God Lantmannased AB i Vellinge. SÖREN PALMÉR är ny ordförande för Trädgårdsmaskiner, SIS TK 230. Sören Palmér är Product Validation Manager vid GGP Sweden AB i Tranås. Sören Palmér har arbetat i 30 år på Stiga i Tranås, numera GGP. Den största delen av tiden har han varit på utvecklingsavdelningen. Sören Palmér är nu chef för utvecklingslaboratoriet och ansvarar för certifiering, produkt- och komponentvalidering, tekniska trycksaker samt för produktsäkerhetsfrågor. ULF LUNDELL är ny ordförande för Rostfria stål, TK 135. Ulf Lundell är bergsingenjör och ansvarig för standardisering och materialgodkännanden inom Sandvik Materials Technology i Sandviken. MARS 2005 SIS STANDARD MAGAZINE 19

20 Går design och standarder att kombinera? CHRISTIAN SIMMONS, TEKN. LIC., SIM- MONS AKUSTIK & UTVECKLING AB, MÖLNDAL God design är alltid god funktion. Standarder är en del i utvecklingsprocessen. Det finns ingen motsättning mellan design och funktionsbaserade standarder, men en dimensionsbaserad standard kan naturligtvis vara begränsande om det står att en komponent måste ha ett visst mått eller väga just 5 kg. BIRGIT ÖSTMAN, FORSKNINGSLEDARE PÅ SP TRÄTEK, STOCKHOLM Javisst, det finns inte någon motsättning mellan design och standarder. Standarder kan till och med underlätta för designers genom att de får tillgång till vedertagna sätt att mäta viktiga funktioner eller egenskaper hos designade produkter. Standarder kan även bli till nytta för att så småningom kvalitetssäkra produktionen. GUNNAR BERGSTRÖM, SEKTIONSCHEF BYGG OCH MEKA- NIK, SVERIGES PROVNINGS- OCH FORSKNINGSINSTI- TUT, GÖTEBORG Det går, men det krävs att man är insatt i vilka standarder som finns och vilka möjligheter det ger. Problemet ligger på konstruktionsstadiet. Man hamnar lätt på lösningar som inte är standardiserade om man inte vet något om design. Det gäller alltså att komma in tidigt i processen och ha skaffat sig kunskaperna. AGNETA ODÉN, KVALITETSCHEF, NOBEL BIOCARE AB, PROCERA, HÄGERSTEN Ja, det tycker jag. Jag anser att det är viktigt med standardisering inom många områden. Man förknippar inte design med standardisering. För att design skall bli tydligare i standardiseringsarbetet behövs medarbetare med kompetens inom detta område. Kurskalendarium SIS Forum INFORMATIONSHANTERING Skriv begripligt innehåll och form i effektiva texter, 2 dagar Under dessa två dagar lär du dig hur du skall uttrycka dig för att göra dina texter effektiva, begripliga och lättlästa samt vilka regler och standarder som finns för att utforma och hantera dokument APRIL I STOCKHOLM BYGG Informationsseminarium: Mätning och terrängmodeller i anläggningsprojekt, 1/2 dag Vi ger dig en översiktlig presentaion av tre nya tekniska specifikationer för krav på konsult- och entreprenadarbeten. Dessutom presenteras luftburen skanningsteknik för modellers framställning. Specifikationerna kommer att ligga till grund för Ban- och Vägverkets kommande upphandlingar. 27 APRIL I STOCKHOLM Areamätning av bostäder och lokaler, 1 dag För dig som arbetar med fastighetstaxering, bygglov, fastighetsförvaltning, byggnadsprojektering, köp och försäljning av bostäder och lokaler och vill lära dig att använda standarden Area och volym för husbyggnader - Terminologi och mätregler, SS APRIL I STOCKHOLM LEDNINGSSYSTEM Offensiv revision, 2 dagar Utbildning för verksamma interna revisorer med en tids erfarenhet som behöver inspiration och nya infallsvinklar. En mer offensiv revision ger tydliga förbättringseffekter i verksamheten APRIL I STOCKHOLM Skapa ett miljöledningssystem, kurs 2 dagar Kurs för dig som vill ha en djupare kunskap i miljöledning som uppfyller kraven i ISO 14001:2004. Kursen behandlar uppbyggnad av ett miljöledningssystem APRIL I STOCKHOLM Intern revision med arbetsmiljö, 1 dag Kurs för dig som ska bli internrevisor av ledningssystem för arbetsmiljö och som behöver en allmän kunskap om arbetsmiljöaspekter och en inblick i lagstiftningen kring arbetsmiljö. 21 APRIL I STOCKHOLM Vidareutveckla kvalitetsledningen, workshop 1 dag Workshop för dig som vill driva på vidareutvecklingen av verksamhetens kvalitetsledningssystem med fokus på ökad kundnytta, stärkt marknadsposition, effektivisering och större engagemang. 21 APRIL I STOCKHOLM Ledningens genomgång, workshop 1 dag För dig som vill utveckla Ledningens genomgång och göra det till det viktiga instrument för ständig förbättring som det är tänkt att vara. 26 APRIL I STOCKHOLM Arbetsmiljö i ett ledningssystem, 2 dagar En utbildning för dig som vill ha fördjupad kunskap i ledningssystem för arbetsmiljö som uppfyller kraven i AFS 2001:1 och OHSAS APRIL I STOCKHOLM ISO 9001 för inköpare, 1 dag För dig som behöver veta vad ISO 9001:2000 är och hur den tillämpas när den används som krav på leverantörer. Kursen fokuserar på ömsesidigt fördelaktiga relationer till leverantörer. 28 APRIL I STOCKHOLM Integrera ledningssystem, 1 dag Ger grunden till hur du praktiskt skapar ett samordnat eller integrerat ledningssystem för i huvudsak kvalitet och miljö, men också för informationssäkerhet och arbetsmiljö. 19 MAJ I STOCKHOLM Skapa ett kvalitetsledningssystem, 3 dagar Kurs för dig som behöver en djupare förståelse för kvalitetsledning och ISO Kursen behandlar bl. a. kartläggning av verksamheten och hur du bygger upp ett kvalitetsledningssystem MAJ I STOCKHOLM Mer information om SIS Forums utbildningar och konsulttjänster får du på eller om du ringer SIS STANDARD MAGAZINE MARS 2005

tveckla standarder kort om hur det går till

tveckla standarder kort om hur det går till tveckla standarder kort om hur det går till Det här är SIS SIS är en organisation som arbetar med standarder, både att ta fram dem och att sprida kunskap om dem. Vårt arbete är långsiktigt och präglas

Läs mer

Vad är SIS och standardisering? SIS tre produktområden. Vad? Hur? SIS Förlag. Oktober 2005

Vad är SIS och standardisering? SIS tre produktområden. Vad? Hur? SIS Förlag. Oktober 2005 Vad? Hur? SIS Förlag Vad är SIS och standardisering? Oktober 2005 SIS tre produktområden SIS, Swedish Standards Institute En kund till SIS kan: påverka standarders inriktning och innehåll få tillgång till

Läs mer

Det händer saker i din bransch. Vill du vara en av dem som bestämmervad?

Det händer saker i din bransch. Vill du vara en av dem som bestämmervad? Det händer saker i din bransch. Vill du vara en av dem som bestämmervad? I en värld där ingenting är statiskt, finns det ett viktigt val att göra. Antingen sitter du nöjd och betraktar det som sker. Eller

Läs mer

Standardisering kunskap och påverkan. Bodil Möller

Standardisering kunskap och påverkan. Bodil Möller Standardisering kunskap och påverkan Bodil Möller Svensk standardisering Standardiseringens organisation Globalt IEC ISO ITU Europeiskt CENELEC CEN ETSI Svenskt SEK SIS ITS Fakta SIS Verksamheten bedrivs

Läs mer

Vad Va? d Hur? Exempel Ex Om SIS Januari 2011

Vad Va? d Hur? Exempel Ex Om SIS Januari 2011 Vad? Hur? Exempel Om SIS Januari 2011 Vad är SIS och standardisering? Det är inte pengar som får världen att fungera. Det är standarder. 2011-01-24 5 SIS tre produktområden En kund till SIS kan: påverka

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning

Årsredovisning och koncernredovisning Styrelsen och verkställande direktören för SIS, Swedish Standards Institute Org nr 802410-0151 får härmed avge Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 1 januari - 31 december 2002 Innehåll:

Läs mer

Swedish Standards Institute

Swedish Standards Institute Swedish Standards Institute Utbildning i leksakers säkerhet 15 maj SIS/TK 392 Leksaker Bodil Möller Standardiseringens organisation Globalt IEC ISO ITU Europeiskt CENELEC CEN ETSI Svenskt SEK SIS ITS ISO

Läs mer

SIS Ledningssystem. Infomrationsmöte Grön IT, 2010-08-25. Kristina Sandberg Verksamhetsområdeschef Ledningssystem SIS Swedish Standards Institute

SIS Ledningssystem. Infomrationsmöte Grön IT, 2010-08-25. Kristina Sandberg Verksamhetsområdeschef Ledningssystem SIS Swedish Standards Institute SIS Ledningssystem Infomrationsmöte Grön IT, 2010-08-25 Kristina Sandberg Verksamhetsområdeschef Ledningssystem SIS Swedish Standards Institute 2010-08-25 2 Vad är SIS? SIS, Swedish Standards Institute

Läs mer

Vill du också synas bättre?

Vill du också synas bättre? Vill du också synas bättre? Det rör på sig... Det händer saker i blomsterbranschen. Den ökande konkurrensen från fler aktörer och ett starkare allmänt reklambrus har gjort det svårare att göra sig hörd.

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet en introduktion

Ledningssystem för kvalitet en introduktion ISO 9001 Ledningssystem för kvalitet en introduktion Innehåll 3 Vad är ett ledningssystem för kvalitet? 3 ISO 9001 4 Varför ska man ha ett kvalitetsledningssystem? 5 Hur man börjar? 7 Vad betyder certifiering?

Läs mer

Hållbart och långsiktigt kvalitetsarbete vad har hänt och vad kommer att behöva hända? Kristina Sandberg

Hållbart och långsiktigt kvalitetsarbete vad har hänt och vad kommer att behöva hända? Kristina Sandberg Hållbart och långsiktigt kvalitetsarbete vad har hänt och vad kommer att behöva hända? World Quality Day, 12 november 2009 Kristina Sandberg Verksamhetsområdeschef, Ledningssystem SIS, Swedish Standards

Läs mer

Bengt Rydstedt, Projektledare Ledningssystem för informationssäkerhet. Sponsorer:

Bengt Rydstedt, Projektledare Ledningssystem för informationssäkerhet. Sponsorer: Bengt Rydstedt, Projektledare Ledningssystem för informationssäkerhet Sponsorer: Ögonoptik Glasögonbågar, SS-EN ISO 12870 Termiska egenskaper hos fönster SS-EN ISO 10077-1 Betong, del 1 SS-EN 206-1 Belysningsstolpar,

Läs mer

VATTEN ENERGI PRODUKT STANDARDER OCH MILJÖ HÖR DET IHOP? SIS, Swedish Standards Institute och Naturvårdsverket

VATTEN ENERGI PRODUKT STANDARDER OCH MILJÖ HÖR DET IHOP? SIS, Swedish Standards Institute och Naturvårdsverket L U F T VATTEN STANDARDER M A R K OCH MILJÖ ENERGI HÖR DET IHOP? PRODUKT SIS, Swedish Standards Institute och Naturvårdsverket Visste du att standarder kan ge stora miljövinster? Har standardisering med

Läs mer

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Näringslivsorganisationer och standardiseringsorgan kan bidra till att öka medvetenheten bland små och medelstora företag om nyttan

Läs mer

Vad är SIS och standardisering?

Vad är SIS och standardisering? Vad är SIS och standardisering? Det är inte pengar som får världen att fungera. Det är standarder. 2008-07-31 4 Fjärrkommunikation med debiteringsmätare Projektet innebär i huvudsak svensk medverkan i

Läs mer

Presentation ISO 10667

Presentation ISO 10667 Presentation ISO 10667 Testdagen 2012 2011-03-30 1 Agenda 11.00 11.45 1. Övergripande presentation av ISO 10667 2. Certifiering mot ISO 10667 3. Frågor Tidplan ISO 10667 Vi är här nu ISO 10667 Förslag

Läs mer

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Kvalitet & Arbetsmiljö Så här arbetar vi med kvalitet & arbetsmiljö Vi på Swea Energi och Qstar Oil har en grundfilosofi när det gäller att arbeta med

Läs mer

Det ärinte pengar som får världen att fungera.

Det ärinte pengar som får världen att fungera. Det ärinte pengar som får världen att fungera. Det är standarder. Varför börjar du läsa just här i övre vänstra hörnet? Varför lämnar du raden här, och flyttar blicken hit till den här raden? Varför följer

Läs mer

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen och Svensk Teknik och

Läs mer

Revision av ISO 14001 Användarna tycker till

Revision av ISO 14001 Användarna tycker till 1 (8) Revision av ISO 14001 Användarna tycker till Resultat av SIS nationella undersökning oktober 2012 SIS, Swedish Standards Institute SIS is the Swedish member of ISO and CEN Postadress: 118 80 STOCKHOLM

Läs mer

Upphandla med miljökrav och sociala krav med hjälp av globala standarder

Upphandla med miljökrav och sociala krav med hjälp av globala standarder Upphandla med miljökrav och sociala krav med hjälp av globala standarder Fredrik Fehn Swedish Standards Institute Peter Nohrstedt SKL Kommentus standarder & upphandling? Vilka är SIS? Ideell medlemsförening

Läs mer

MÖJLIGHETER MED ISO 9001:2000 OCH ISO 14001 INTEGRERADE VERKSAMHETSSYSTEM. Kvalitetsledningssystemet 9000- vad har man egentligen för nytta av det?

MÖJLIGHETER MED ISO 9001:2000 OCH ISO 14001 INTEGRERADE VERKSAMHETSSYSTEM. Kvalitetsledningssystemet 9000- vad har man egentligen för nytta av det? 1(5) MÖJLIGHETER MED ISO 9001:2000 OCH ISO 14001 INTEGRERADE VERKSAMHETSSYSTEM Kvalitetsledningssystemet 9000- vad har man egentligen för nytta av det? Innebär det inte bar a en massa byråkrati och papper?

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS!

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS! VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS! Denna presentationsslinga fungerar som en introduktion till miljö & kvalitetsledningssystemet och beskriver dess uppbyggnad. INTRODUKTION TVS står för TriffiQs

Läs mer

Nyhetsbrev december 2011

Nyhetsbrev december 2011 Nyhetsbrev december 2011 2011 - fokusering och tillväxt i en turbulent omvärld Då Tord Schultz skrev VD-ordet i vårt nyhetsbrev i december 2010 anade ingen att 2011 skulle bli ett år med den dramatiska

Läs mer

Utbildningar SP Brandteknik 2013

Utbildningar SP Brandteknik 2013 Utbildningar SP Brandteknik 2013 Har dina medarbetare rätt kompetens för att möta de nya krav som ställs? SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Rätt utbildning är alltid en god investering för ut-veckling,

Läs mer

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin...

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Vad kommer från skogen? Förpackningar, papper, tidningar, magasin, möbler, fönster, blöjor, tuggummi, såpa... Ja listan kan göras lång på produkter som

Läs mer

Det är inte pengar som får världen att fungera.

Det är inte pengar som får världen att fungera. Det är inte pengar som får världen att fungera. Det är standarder. Standarder som hjälp vid tjänsteupphandlingar Om standarder Standarder i offentlig upphandling Exempel på tjänstestandarder Joakim Rönnblom

Läs mer

Det är inte pengar som får världen att fungera... ...det är standarder! Ett modernt samhälle kan knappast fungera utan standarder SIS

Det är inte pengar som får världen att fungera... ...det är standarder! Ett modernt samhälle kan knappast fungera utan standarder SIS Standardisering för kvalitet inom äldrevård och omsorg Informationsmöte 2 maj 2012 Marie Brandvold, verksamhetsområdeschef SIS, Swedish Standards Institute Vad är SIS? Varför behövs standarder? Varför

Läs mer

GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling

GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling Hej En fråga, vi undrar om ni har samma spaningar som vi? Efter att ha jobbat med förändringar sedan slutet av 90-talet, ser vi likartade utmaningar

Läs mer

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen och Svensk Teknik och

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Vilka utmaningar har du?

Vilka utmaningar har du? Miljöledning Vilka utmaningar har du? 4 4 4 Höja effektiviteten Öka kundnöjdheten Mer fritid Anta utmaningarna med våra senaste standarder och handböcker. Vi underlättar ditt miljöarbete Att arbeta med

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

ISO Vägledning för socialt ansvarstagande (Social Responsibility - SR)

ISO Vägledning för socialt ansvarstagande (Social Responsibility - SR) ISO 26000 Vägledning för socialt ansvarstagande (Social Responsibility - SR) SR Day, Stockholm, 20 januari 2011 Kristina Sandberg, SIS, Swedish Standards Institute - Verksamhetsområdeschef, Ledningssystem,

Läs mer

a White Paper by Wide Ideas En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor fem insikter

a White Paper by Wide Ideas En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor fem insikter a White Paper by Wide Ideas En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor fem insikter Oavsett bransch och verksamhet så är alla organisationer i behov av utveckling och förändring. Vi

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

ISO Ledningssystem för miljö en introduktion

ISO Ledningssystem för miljö en introduktion ISO 14001 Ledningssystem för miljö en introduktion Innehåll 3 Vad är ett miljöledningssystem? 3 Kraftfullt verktyg som skapar förtroende 4 Miljöledning skapar affärsnytta 5 Miljöledning skapar ordning

Läs mer

Uppskattning och frågande som skapar de bästa av världar

Uppskattning och frågande som skapar de bästa av världar Uppskattning och frågande som skapar de bästa av världar När människor systematiskt använder sina styrkor och bygger vidare på framgångsfaktorer och önskvärda lägen möjliggörs storverk. När vårt fokus

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

Fiskenytt Sommaren 2010 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB

Fiskenytt Sommaren 2010 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB www.smab.se Fiskenytt Sommaren 2010 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB Innehåll: Tankar från bryggan Efterfrågan på Säljutbildningar ökar Läkemedelsföretag använder Profilkursen Säljarna

Läs mer

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Kurbits hjälper företagare att tjäna mer på det de brinner för. Våra affärsutvecklingsprogram är utvecklade och designade specifikt för företag inom

Läs mer

Standarder för ett bevarat kulturarv

Standarder för ett bevarat kulturarv Standarder för ett bevarat kulturarv Ett europeiskt och nationellt samarbete CEN/TC 346 och SIS/TK 479 Inom kulturmiljövården uppstår möten mellan olika branscher och kompetenser, mellan myndigheter, offentlig

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Uppgraderingsfråga. Tänk dig varenda medarbetare i en ny och bättre version. Vill du sätta detta i system nu? NEJ

Uppgraderingsfråga. Tänk dig varenda medarbetare i en ny och bättre version. Vill du sätta detta i system nu? NEJ Uppgraderingsfråga Tänk dig varenda medarbetare i en ny och bättre version. Vill du sätta detta i system nu? JA NJ Vad blir skillnaden? Långsiktighet. I stället för Ad Hoc-lösningar och punktinsatser kan

Läs mer

Verksamhetsplan för SIS/TK 349 Sterilisering av medicintekniska produkter

Verksamhetsplan för SIS/TK 349 Sterilisering av medicintekniska produkter VERKSAMHETSPLAN 1(7) 2008-11-26 Handläggare, tfn Tuula Cammersand, 08-555 520 59 E-post tuula.cammersand@sis.se Verksamhetsplan för SIS/TK 349 Sterilisering av medicintekniska produkter 1 Bakgrund 3 2

Läs mer

SAGT OM DiA CD BIBLIOTEKET

SAGT OM DiA CD BIBLIOTEKET SAGT OM DiA CD BIBLIOTEKET inför Designåret 2005 Läs om de olika intrycken från teknikmäklare, företagare i Borås, samt röster från seminariet i Borås i november. Dessutom intryck från SVIDs Arlandaseminarium.

Läs mer

Problemen känner du redan till.

Problemen känner du redan till. Problemen känner du redan till. Robert Harding Images / Masterfile / SCANPIX Så hur vore det om någon pratade lösningar istället? Det räcker med att slå upp en dagstidning för att inse att världen bara

Läs mer

Design för bättre affärer

Design för bättre affärer Design för bättre affärer En undersökning från 2008 om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen i Sverige, Svensk Teknik och Design (STD).

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank Miljö- och Hållbarhetspolicy Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank 2016-04-19 110. Datum för fastställelse 2016-04-19 Sidan 2 Innehåll 1. Syfte... 3 3. Organisation och ansvar... 3 3.1 Styrelsen...

Läs mer

God Jul och Gott Nytt År

God Jul och Gott Nytt År Nyhetsbrev från Stockholms NyföretagarCentrum December 2008 Vecka 52 Januari 2009 Vecka 3 2008 var återigen ett rekordår! Kostnadsfria seminarier Kurser Minikurser Solskenshistoria Starten av företaget

Läs mer

Exempel på vad Lantmäteriet gör gällande standarder, standardisering och specifikationer:

Exempel på vad Lantmäteriet gör gällande standarder, standardisering och specifikationer: Exempel på vad Lantmäteriet gör gällande standarder, standardisering och specifikationer: SIS/TK 323 Geodata TK 323 Geodata är ett projektområde inom Swedish Standards Institute (SIS) för standardisering

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Miljödriven affärsutveckling

Miljödriven affärsutveckling Snabbguide till Miljödriven affärsutveckling För alla företag som vet vad de vill men inte hur. -Kan ni vara snäll att tala om vilken väg jag ska gå? -Det beror på vart du vill komma. -Det spelar inte

Läs mer

LÄRANDE I LERUM. hårt arbete lönar sig! lyckat eu-besök i lerum. hej där, göran careborg!

LÄRANDE I LERUM. hårt arbete lönar sig! lyckat eu-besök i lerum. hej där, göran careborg! LÄRANDE I LERUM FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA VUXENUTBILDNING K U LT U R S K O L A BIBLIOTEK K U LT U R O C H F R I T I D hårt arbete lönar sig! hej där, göran careborg! juni 2014 hårt arbete lönar

Läs mer

Information om den Europeiska standarden för kundkontaktcenter. Bakgrund status - framtid

Information om den Europeiska standarden för kundkontaktcenter. Bakgrund status - framtid 1(5) Information om den Europeiska standarden för kundkontaktcenter Nr: SS- EN 15838:2009 Bakgrund status - framtid En standard för kvalitetssäkring av mötet mellan kundkontaktcenter och kunden Informationsblad

Läs mer

Git Eliasson 19 maj 2009. Regelverk och ansvar för IT-system i vården

Git Eliasson 19 maj 2009. Regelverk och ansvar för IT-system i vården Git Eliasson 19 maj 2009 Regelverk och ansvar för IT-system i vården Hur började det? Pappersjournal Insamling Dokumentering Elektronisk patientjournal Första standarden Safety of medical electrical equipment-

Läs mer

THE LODGE NORDIC SUPERIOR

THE LODGE NORDIC SUPERIOR THE LODGE NORDIC SUPERIOR The Lodge is a creative hub up north within the digital communication industry. We develop internationally awarded solutions to clients all around the world. Fields of collaboration:

Läs mer

NORAB. De mjuka värdena måste du testa. Välkommen att upptäcka ett komplett sprängämnesföretag! Introduktion från Norabs hemsida

NORAB. De mjuka värdena måste du testa. Välkommen att upptäcka ett komplett sprängämnesföretag! Introduktion från Norabs hemsida De mjuka värdena måste du testa. Välkommen att upptäcka ett komplett sprängämnesföretag! Introduktion från Norabs hemsida NORAB Från berg till småsten Under drygt 20 år har vi på Norab samlat kunskap och

Läs mer

Var är standardiseringen på väg?

Var är standardiseringen på väg? Var är standardiseringen på väg? Lite om standardisering Lite om arbete på gång inom hållbarhet och standardisering Lite reflektioner utifrån exempel på standardiseringsarbeten Standarder får världen att

Läs mer

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Innehåll Förord 5 Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8 Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Kreativa möten 27 Idédiamanten en strukturerad metod

Läs mer

Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån. Vad innebär riskbedömning?

Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån. Vad innebär riskbedömning? Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån Bilbao den 28 april 2008 Vad innebär riskbedömning? Jukka Takala: Riskbedömning är det viktigaste verktyget för att förhindra olyckor

Läs mer

Norrlands ExpoTM Business to businessmässa

Norrlands ExpoTM Business to businessmässa Strategiexperten och managementkonsulten Johan Mathson, Sundbyberg, gör endast ett fåtal föreläsningar per år. De flesta gör han utomlands, men nu är det klart att han kommer till business to businessmässan

Läs mer

NORAB. De mjuka värdena måste du testa. Välkommen att upptäcka ett komplett sprängämnesföretag! Introduktion från Norabs hemsida

NORAB. De mjuka värdena måste du testa. Välkommen att upptäcka ett komplett sprängämnesföretag! Introduktion från Norabs hemsida De mjuka värdena måste du testa. Välkommen att upptäcka ett komplett sprängämnesföretag! Introduktion från Norabs hemsida NORAB Från berg till småsten Under drygt 20 år har vi på Norab samlat kunskap och

Läs mer

FM-standarder. IFMA:s frukostmöte 2012 02 23 i Göteborg Bertil Oresten FM Konsulterna AB

FM-standarder. IFMA:s frukostmöte 2012 02 23 i Göteborg Bertil Oresten FM Konsulterna AB FM-standarder IFMA:s frukostmöte 2012 02 23 i Göteborg Bertil Oresten FM Konsulterna AB Global marknad kräver globalt tänkande ISO International Organization for Standardization CEN Europeiska standardiseringskommittén

Läs mer

Kompetensförsörjning från strategi till resultat

Kompetensförsörjning från strategi till resultat Kompetensförsörjning från strategi till resultat 1 2011 SIS Förlag AB Redaktör Joachim Bowin SIS HB 355 Kompetensförsörjning från strategi till resultat ISBN 978-91-7162-804-6 ISSN 0347-2019 Tryckeri Edita,

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

Verksamhetsplan för SIS/TK 466 Belägenhetsadresser

Verksamhetsplan för SIS/TK 466 Belägenhetsadresser VERKSAMHETSPLAN 1(9) Verksamhetsplan för SIS/TK 466 Belägenhetsadresser kommun kommundel gatuadressområde metertalsadressområde byadressområde gatuadressplats metertalsadressplats gårdsadressområde byadressplats

Läs mer

Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet

Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet Allt är klätt i vitt denna vackra januaridag i Falköping, Sveriges hittills enda Slow City. Eller

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

NYHETSBREV från EUROPA DIREKT FYRBODAL September 2012

NYHETSBREV från EUROPA DIREKT FYRBODAL September 2012 VETA MER OM EU Ny tillväxt- och sysselsättningsstrategi Europeiska kommissionen drar igång en ny strategi för att främja tillväxten och öka sysselsättningen i de kulturella och kreativa sektorerna. Strategin

Läs mer

Vägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015

Vägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015 Vägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015 1 Orientering Två av de viktigaste målen vid revideringen av standarderna i ISO 9000-serien var att a) utveckla förenklade standarder

Läs mer

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska Miljöpolicy För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska hushålla med resurser och i största möjliga mån använda förnybara naturresurser i vår produktion och administration

Läs mer

Vårt kvalitets- och miljöarbete

Vårt kvalitets- och miljöarbete Vårt kvalitets- och miljöarbete MÅLINRIKTAT KVALITETS- OCH MILJÖARBETE Temporent är miljöcertifierade enligt ISO 14001 och kvalitetscertifierade enligt ISO 9001. Med kunden i fokus arbetar vi målinriktat

Läs mer

I N N EHÅ L L I K K AB VA R U MÄ RK ES BO K

I N N EHÅ L L I K K AB VA R U MÄ RK ES BO K > < I N N EHÅ L L I K K AB VA R U MÄ RK ES BO K I N L E DN I N G U p p drage t Vi vill mer. Vi vågar satsa. Vi ger resultat. 6 7 Erbj u dan de t Visa vad våra färger går för. 8 9 Drivk rafte rna 1 0 1

Läs mer

Se om ditt hus. Perspektiv. Alla pratar om hållbarhet. Men vad vill politikerna? Nya! Daniel Steinholtz, expert inom hållbarhet guidar till ISO 26000

Se om ditt hus. Perspektiv. Alla pratar om hållbarhet. Men vad vill politikerna? Nya! Daniel Steinholtz, expert inom hållbarhet guidar till ISO 26000 Nya! Perspektiv #194 november årgång 23 på hållbar verksamhetsutveckling utblick Alla pratar om hållbarhet. Men vad vill politikerna? företaget Medarbetarnas kreativitet sattes på prov hos HSB Göteborg

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Fråga 1: Varför sökte du till programmet? Vad hoppades du på och vad behövde du? Blev rekommenderad av turistbyrån.

Läs mer

UTBILDNING: Miljölagstiftning

UTBILDNING: Miljölagstiftning UTBILDNING: Miljölagstiftning Introduktion Ett miljöledningssystem enligt ISO 14001 eller EMAS ställer krav på att organisationen följer och har kunskap om gällande miljölagstiftning. För att kunna göra

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Affärsutvecklingsprogrammet för företag som vill skapa innovationer! Ansökningsperioden pågår 2 maj - 15 juli 2012.

Affärsutvecklingsprogrammet för företag som vill skapa innovationer! Ansökningsperioden pågår 2 maj - 15 juli 2012. Affärsutvecklingsprogrammet för företag som vill skapa innovationer! Är du ägare eller delägare i ett företag i Skåne med ca 10-50 anställda, och dessutom kvinna? I så fall är du en av de företagare som

Läs mer

Remissgång för standarder från SIS inom Svensk Förening för Vårdhygien

Remissgång för standarder från SIS inom Svensk Förening för Vårdhygien Remissgång för standarder från SIS inom Svensk Förening för Vårdhygien Mari Banck Katja Urwitz Iversen 2(5) 1 BAKGRUND... 3 2 STANDARDISERING INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD... 3 VAD ÄR EN STANDARD?... 3 2.2

Läs mer

Kreativitet som Konkurrensmedel

Kreativitet som Konkurrensmedel www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Europeisk standard för kundkontaktcenter. Bakgrund status - framtid

Europeisk standard för kundkontaktcenter. Bakgrund status - framtid 1(5) Europeisk standard för kundkontaktcenter Nr: SS- EN 15838:2009 Bakgrund status - framtid En standard för kvalitetssäkring av mötet mellan kundkontaktcenter och kunden Informationsblad Europastandard

Läs mer

Upphovsrätt och standarder så hänger det ihop.

Upphovsrätt och standarder så hänger det ihop. Upphovsrätt och standarder så hänger det ihop. 1 Idag är hanteringen av standarder både enklare och mer riskabel Med denna broschyr vill vi hjälpa dig som användare och köpare av nationella och internationella

Läs mer

Europa standardiserar BIM. 25 november, 2014 ULI

Europa standardiserar BIM. 25 november, 2014 ULI Europa standardiserar BIM 25 november, 2014 ULI SIS, Swedish Standards Institute Sveriges medlem i CEN (europastandarder) och ISO (globala standarder) SS Svensk standard Ideell förening, ägs av medlemmar

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) Datum 150218

Verksamhetsplan 2015. Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) Datum 150218 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Pia Håkansson 010-240 35 93 pia.hakansson@msb.se Noomi Egan 010 240 35 45 noomi.egan@msb.se Verksamhetsplan 2015 Kunskapsplattform ledning samhällsskydd och beredskap

Läs mer

Tillväxt Trosa. Kompetensutveckling för småföretag i samverkan

Tillväxt Trosa. Kompetensutveckling för småföretag i samverkan Tillväxt Trosa Kompetensutveckling för småföretag i samverkan Resultat Projekt Tillväxt Trosa har genomförts för att ge småföretagare och deras personal tillgång till högkvalitativ kompetensutveckling.

Läs mer

Engagerade medarbetare skapar resultat!

Engagerade medarbetare skapar resultat! Föreläsningsanteckningar Berit Friman, vd Dale Carnegie Sverige 11 februari 2015 Engagerade medarbetare skapar resultat! Berit Friman är en av Sveriges mest erfarna föreläsare och utbildare inom områdena

Läs mer

Vision: Triple Steelix skall med stålet som bas verka för ökad tillväxt och attraktionskraft i Bergslagen.

Vision: Triple Steelix skall med stålet som bas verka för ökad tillväxt och attraktionskraft i Bergslagen. Vår verksamhet 2007 Vision: Triple Steelix skall med stålet som bas verka för ökad tillväxt och attraktionskraft i Bergslagen. Underlättar för innovationer och nytänkande Det är i mötet mellan olika kompetenser

Läs mer

Ditt sociala liv har fått ett ansikte

Ditt sociala liv har fått ett ansikte Prime Public Relations i Sverige AB, Box 38065, SE-100 64 Stockholm, Sweden TEL +46 8 503 146 00 FAX +46 8 503 146 99, info@primepr.se, www.primepr.se 1 (5) Idag reflekterar vi kring den i USA sjätte mest

Läs mer

CE-märkning av byggprodukter. Ebbe Rosell

CE-märkning av byggprodukter. Ebbe Rosell CE-märkning av byggprodukter Ebbe Rosell Ni vet redan: Att våra regelverk kräver CE-märken på många produkter. Att det finns harmoniserade europeiska produktstandarder. Att det finns olika bekräftelseprocedurer

Läs mer

Vill du veta mer? Standarder. Redaktion Camilla Axelsson, SIS. Redaktionsråd Eskil Arvidsson, Svensk Mjölk AB Stig Pettersson, SIS

Vill du veta mer? Standarder. Redaktion Camilla Axelsson, SIS. Redaktionsråd Eskil Arvidsson, Svensk Mjölk AB Stig Pettersson, SIS Vill du veta mer? Stig Pettersson (projektledare) SIS, Projekt Förpackningar 112 89 STOCKHOLM Tfn: 08-13 62 50 Fax: 08-618 61 28 Bengt G Nilsson (ordförande) Tetra Pak International AB Tfn: 046-36 46 38

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

VD Barometern Har vi råd med kortsiktigt ledarskap?

VD Barometern Har vi råd med kortsiktigt ledarskap? 2015 VD Barometern 2015 - Har vi råd med kortsiktigt ledarskap? Resultatet av VD Barometern påminner i vissa delar om förra årets. Tidsbrist är fortfarande ett problem, hållbarheten kommer lågt ner på

Läs mer