Friskis&Svettis London

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Friskis&Svettis London"

Transkript

1 Örebro Universitet Handelshögskolan C-uppsats 15 hp. Handledare: Claes Gunnarsson Examinator: Linda Höglund VT Friskis&Svettis London en studie i internationalisering, entreprenörskap och organisationskultur Madeleine Bader Mia Nilsson

2 ABSTRACT This thesis aims at; describing and creating an understanding of how Friskis&Svettis internationalization process, at the start-up in England, can be seen as entrepreneurial, to describe and analyze how various cultural factors can be identified and the impact they have on the internationalization process. The empirical data were obtained through two interviews and it appears that both the organizational culture and national cultural differences can be identified and that these affected the process. The results show that the entrepreneur is both a starting point and a key driver of the process and because of this it can be considered entrepreneurial. 2

3 1. Inledning Bakgrund Organisationsbeskrivning Problemdiskussion Frågeställning Syfte Metod Fallstudie och kvalitativ forskning Urval Genomförande Val av Intervjumetod Intervjuarens roll under intervjun Kritiskt förhållningssätt Övrig datainsamling Teoretisk referensram Teoridiskussion Internationalization as an Entrepreneurial Process Personliga nätverk som kraftkälla i företagandet Hofstede Empiri Organisationsbeskrivning Grundläggande idé Struktur Träningsverksamhet Utbildning Organisationskultur Intervju nr Intervju nr

4 5. Analys Kunskap Möjligheter och entreprenöriella kapabiliteter Anpassning Lärande Förtroende Nätverk Slutsatser Internationalisering som en entreprenöriell process Kulturella faktorer - identifikation och påverkan bidrag Empiriskt bidrag Teoretiskt bidrag Källförteckning Litteratur Artiklar Internet Tidigare examensarbeten Övrigt tryckt material Bilagor

5 1. INLEDNING Uppsatsens struktur tar sin början i bakgrunden, som kan ses som en sammanfattning av arbetet. I problemdiskussionen presenterar vi våra egna tankar om valda undersökningsområden, vilka utmynnar i frågeställningar och syfte. Därefter följer en redogörelse för den teoretiska referensram som används, vilken teori som har valts ut och varför, samt hur vi ämnar använda teorin som ett verktyg för att analysera empirisk data. Ovanstående delar vävs slutligen samman i analysen som leder till våra slutsatser, som i sin tur lägger grunden för de bidrag som avslutningsvis presenteras. 1.1 BAKGRUND Idén till uppsatsen föddes då en av oss författare studerade i Tyskland. På hemmaplan har Friskis&Svettis alltid varit det självklara alternativet som träningsform men nere i Tyskland fanns ingen motsvarighet. Gymmet som det tecknades medlemskap på hade fina maskiner och gruppträningarna var noga genomtänkta för att ge effektiv och korrekt träning. Men träningsglädjen var inte densamma och avsaknaden av någonting så lustfyllt och avdramatiserat som jympan väckte tankar om hur Friskis&Svettis koncept skulle fungera i något annat land än Sverige. Det visade sig att Friskis&Svettis redan etablerat i flera andra länder och vi är därför intresserade av hur denna process sett ut och vilka krafter som ligger bakom en sådan internationalisering. Denna uppsats är vårt sätt att kombinera flera områden som vi finner intressanta: Friskis&Svettis som ideell förening och kulturbärare, internationalisering och entreprenörskap. I följande arbete har vi valt att studera internationalisering som en entreprenöriell process. Vi har vidare valt att avgränsa arbetet till att omfatta ideella organisationer, där vi använt Friskis&Svettis som studieobjekt. Anledningen till det specifika valet av studieobjekt är att Friskis&Svettis, som med sina dryga femhundra tusen medlemmar är Sveriges största ideella organisation inom ramen för hälsa och motion 1, och drivs utifrån entreprenörskap och bygger på en stark organisationskultur. I och med att vi ämnar studera just internationalisering som en entreprenöriell process inom ideella organisationer, med en stark 1 Friskis&Svettis Riks (2002), Svarta boken En bok om Friskis&Svettis värderingar. Stockholm: Friskis&Svettis Riks. 5

6 organisationskultur, bedömdes Friskis&Svettis vara ett bra alternativ. Vi tyckte även att Friskis&Svettis var en spännande förening som vi ville titta lite närmare på. Genom att presentera en bakgrundsbild av urval och användning av såväl teori som empiri vill vi försöka ge läsaren en god bakgrundsförståelse inför fortsatt läsning. Teoretisk bakgrund År 1977 introducerade Johanson och Vahlne internationalization process model, som syftar till att förklara vad som karaktäriserar en internationaliseringsprocess. Modellen hjälper oss att kartlägga några av de viktigaste förutsättningar för att en organisation ska uppstå och fungera internationellt. Senare har modellen reviderats tillsammans med Schweizer för att bekräfta giltigheten av den tidigare. 2 Modellen delas in i två typer av variabler; statiska och föränderliga. I den senaste tolkningen av modellen har mycket tyngd lagts på att beskriva de dynamiska såväl som de statiska variablerna. De statiska variablerna beskriver en organisations förhållande till den marknad den opererar i medan de föränderliga variablerna används för att beskriva dess relationer till andra aktörer i omvärlden. 3 För att en organisation ska kunna internationalisera och åstadkomma fungerande lösningar i samarbetet över nationella och kulturella skillnader måste det till förståelse och respekt för den nationella kulturen i det land där man önskar etablera en ny verksamhet. 4 Vilka kulturella likheter/skillnader möts vi av vid etablering av en verksamhet på en ny marknad i ett nytt land, och hur kan vi hantera dem? Hur pass mycket av den egna organisationskulturen kan vi ta med oss, och hur pass mycket kommer vi att behöva anpassa? För att förstå begreppet kultur har Hofstede efter omfattande forskning inom området definierat fem olika dimensioner som kan utgöra aspekter av både nationell kultur och organisationskultur och som kan mätas i förhållande till andra länder. 2 Schweizer, R; Vahlne, J-E; Johanson, J. Internationalization as an Entrepreneurial Process. Journal of an International Entreprenurship. Review; 2010, vol. 8. no 4. pp Ibid. 4 Hofstede, G. & Hofstede, G. (1991), Organisationer och kultur. Lund: Studentlitteratur.s

7 Dimensionen maktdistans ger information om beroendeförhållandet i ett land eller inom en organisation. Andra dimensioner mäter graden av individualism relativt kollektivism, manligt relativt kvinnligt, graden av tolerans mot osäkerhet och organisationens eller landets förhållande till det långsiktiga eller kortsiktiga perspektivet. 5 Empirisk bakgrund I denna undersökning har vi valt att genomföra en kvalitativ studie i form av två ostrukturerade intervjuer med två av de som är engagerade inom Friskis&Svettis. Den första gjordes med Anna Iwarsson, generalsekreterare för Friskis&Svettis Riks. En bakomliggande förklaring till valet av Iwarsson som respondent är att hennes ansvarsområde stäcker sig över de flesta av organisationens funktioner, vilket har gjort att respondenten har kunnat bidra med en övergripande bild av Friskis&Svettis organisation. Iwarsson har även kunnat bistå med vidare kontaktuppgifter till den entreprenör, Gabriel Dorch, som vi senare gjort en intervju med i syfte att få en lite mera praktisk bild av Friskis&Svettis internationaliseringsprocess. Dorch var en av tre entreprenörer som startade och byggde upp Friskis&Svettis i London, vilken är den förening vars internationaliseringsprocess som vi kommer att granska i detta arbete. 1.2 ORGANISATIONSBESKRIVNING 1978 startades Friskis&Svettis av Johan Holmsäter, utifrån en idé om att idrottsrörelsen och sjukvården skulle kunna utnyttja varandras kunskap bättre. 6 Jympan har sedan starten varit den huvudsakliga delen av träningsutbudet men utbudet har på senare år utökats med flera andra gruppaktiviteter och även styrketräning i gym. Idag är Friskis&Svettis Stockholm Sveriges största idrottsförening och tillsammans har Friskis&Svettis föreningar över fem hundra tusen medlemmar. Förutom i Sverige finns dem också i Helsingfors, Vanda, Köpenhamn, Bryssel, Paris, Luxemburg, London och Aberdeen. 7 5 Hofstede & Hofstede (1991) s Friskis&Svettis hemsida: (Tillgänglig ) 7 Ibid. 7

8 Friskis&Svettis gemensamma värderingar genomsyrar hela organisationen. Deras identitet bygger på att avdramatisera träningen och göra den lustfylld och kravlös, och att vara seriösa men på samma gång släppa in humorn och självdistansen PROBLEMDISKUSSION Hur mycket forskning det än finns på området internationalisering och hur många studier som än har genomförts för att beskriva och analysera en organisations internationaliseringsprocess, så kunde vi i startskedet av skrivandeprocessen inte finna mycket om just den ideella organisationens internationalisering. Vi tyckte därför att detta kunde vara ett intressant ämne att studera vidare. I den ideella föreningen finns inget vinstintresse och i det sakläget ställer vi oss frågande till vad som är drivkraften till internationalisering för en ideell organisation. Vid en avgränsning till att studera drivkrafter bakom internationaliseringsprocessen söker vi vidare studera om, och i så fall hur, en ideell organisations internationaliseringsprocess kan ses som entreprenöriell. Begreppet entreprenöriell har vi valt att definiera som förmågan att balansera och kombinera förmågan att identifiera och ta tillvara på nya möjligheter med förmågan att skapa nya resurser. Att identifiera en möjlighet kan ses som ett första steg, men för att kunna ta tillvara på denna krävs förmågan att skapa resurser som gör det möjligt att ta tillvara på dessa. Vi vill även titta lite närmare på vilken roll organisationskulturen spelar i samband med internationaliseringsprocessen. Det stod tidigt klart för oss att Friskis&Svettis idé om att sprida lustfylld träning är nära kopplad till organisationens identitet och kultur. En stor del av de aktiva medlemmar som är verksamma inom Friskis&Svettis ser sig själva som bärare av kulturen och menar att det är kulturen som är drivkraften i allt de gör. 9 Det ger oss anledning att närmare studera vad som kännetecknar entreprenörens drivkrafter under internationaliseringsprocessen och undersöka hur dessa stämmer överens med Friskis&Svettis bild av den egna kulturen som drivkraft. På grund av att organisationskulturen inom Friskis&Svettis är en så central del av konceptet och till varje pris måste bevaras tror vi att man under internationaliseringsprocessen ställs inför många svåra utmaningar då den befintliga organisationskulturen ska samverka med den rådande nationella kulturen. 8 Friskis&Svettis Riks (2002), Svarta boken En bok om Friskis&Svettis värderingar. Stockholm: Friskis&Svettis Riks. 9 Ibid. 8

9 Nationalkulturen har enligt Hofstede en djupgående inverkan på organisationer, men den organisationskulturella komponenten är mycket mindre djupgående än vad som ofta påstås. 10 I denna studie gör vi därför en tydlig åtskillnad mellan å ena sidan de nationella kulturskillnaderna mellan Sverige och England, och å andra sidan den organisationskultur som vi avser att undersöka. Med utgångspunkt i kännedom om Friskis&Svettis organisationskultur och de eventuella nationalkulturella likheter och skillnader som organisationen stött på genom internationalisering till England, blir vår ambition att identifiera och undersöka vilken påverkan dessa kulturella faktorer har haft på internationaliseringsprocessen. 10 Hofstede & Hofstede (1991) s

10 1.4 FRÅGESTÄLLNING Hur kan Friskis&Svettis internationaliseringsprocess beskrivas som entreprenöriell? Hur kan organisationskulturella faktorer identifieras inom Friskis&Svettis och vilken påverkan har de på Friskis&Svettis internationaliseringsprocess? Hur kan nationalkulturella faktorer identifieras i Sverige respektive England och vilken påverkan har de på Friskis&Svettis internationaliseringsprocess? 1.5 SYFTE Syftet med arbetet är att studera och beskriva hur Friskis&Svettis internationaliseringsprocess, vid nyetablering i England, kan ses som entreprenöriell. Samt att beskriva och analysera hur organisationskulturella och nationalkulturella faktorer kan identifieras och vilken påverkan de har på internationaliseringsprocessen. 10

11 2. METOD I avsnittet nedan redogör vi för våra metodologiska ställningstaganden med avseende på hur vi relaterat empirin till teorin och hur vi valt att samla empirisk data. 2.1 FALLSTUDIE OCH KVALITATIV FORSKNING Eftersom denna uppsats bygger på en deskriptiv ansats där det är förståelsen, snarare än förklaringen, som är det centrala föll sig fallstudien som undersökningsdesign som det naturliga valet. En fallstudie förknippas ofta med kvalitativ forskning eftersom det studerade fenomenet tolkas utifrån data som i högre grad baseras på ord än siffror, och som ger en intensiv och detaljerad granskning av ett fall. För att uppnå detta är det inom kvalitativ forskning vanligt att empiri samlas in genom intervjuer. 11 Dessa tenderar att vara mindre strukturerade än inom den kvantitativa forskningen och kategoriseras ofta som semi-strukturerade eller ostrukturerade. 12 I båda dessa är intervjuprocessen flexibel och materialet blir mer inträngande och innehållsrikt. Mindre strukturerade intervjuer är därför att föredra när man vill att respondenten ska svara med egna ord samtidigt som man vill ha inflytande för att kunna kontrollera att det som efterfrågas verkligen besvaras. 13 Den kvalitativa forskningen är ofta induktiv till sin karaktär genom att teorin genereras utifrån praktiken; i detta fall utifrån en fallstudie. 14 Den kvalitativa analysen kännetecknas också av att den är processuell. Det innebär att insamlingen och analysen av datan sker samtidigt, genom att undersökaren under hela processen relaterar empirin till den teoretiska referensramen. 15 Denna studie kan karaktäriseras som en fallstudie genom att utgångspunkten i uppsatsen är ett fenomen som vi uppmärksammat och haft för avsikt att undersöka 11 Bryman & Bell (2003) s. 71f. 12 Ibid. s Christensen, L; Engdahl, N; Grääs, C; Haglund, L. (2001) Marknadsundersökning en handbok. Lund: Studentlitteratur. s Bryman & Bell (2003) s Christensen et al. (2001) s

12 på djupet. 16 Innan studien företogs resonerade vi oss fram till vilka aspekter av Friskis&Svettis verksamhet vi var intresserade av att undersöka och läste därefter in oss på relevant litteratur. Med stöd i denna teori undersökte vi vår empiri medan vi hela tiden återvände till litteraturen för att successivt öka förståelsen för fenomenet. Vår ansats karaktäriseras därför främst som abduktiv, vilket innebär en växelverkan mellan induktion och deduktion URVAL I denna undersökning har den valda empirin undersökts genom två personliga intervjuer. Den första gjordes med Anna Iwarsson, generalsekreterare för Friskis&Svettis Riks. Eftersom Anna är engagerad i de flesta av organisationens funktioner har hon kunnat ge oss en övergripande bild av Friskis&Svettis och samtidigt hjälpt oss vidare för att hitta rätt person att besvara våra mer djupgående frågeställningar. Dessa besvarades i vår andra intervju, som gjordes med Gabriel Dorch, grundaren av Friskis&Svettis London. I egenskap av föreståndare för en av de föreningar som opererar under Friskis&Svettis Riks kunde han ge oss ett helt nytt perspektiv som inte bara gav oss en djupare förståelse för internationaliseringsprocessen, utan även insikt om hur kommunikationen mellan föreningarna och Riks fungerar. Vi fick kontakt med Anna Iwarsson genom Friskis&Svettis huvudväxel, där de rekommenderade oss att kontakta henne efter att vi beskrivit vårt ärende. Att det sedan var Anna som vidare rekommenderade oss att ta kontakt med Gabriel Dorch kan enligt Bryman och Bell karaktäriseras som ett bekvämlighetsurval, då vi som undersökare valt att intervjua de personer som för tillfället funnits tillgängliga för oss. Bekvämlighetsurvalet är en typ av icke-sannolikhetsurval, som lämpar sig främst vid kvalitativ forsning. Till skillnad från sannolikhetsurvalet behöver forskaren inte ta lika stor hänsyn till olika sannolikhetsprinciper eftersom ingen statistisk generaliserbarhet eftersträvas GENOMFÖRANDE Då det varit svårt att få till personliga intervjuer på plats med respondenterna beslutade vi tillsammans med dem att genomföra dessa över telefon. Vi ansåg att en enskild dialog borde möjliggöra ett klarare och tydligare genomförande, varför vi 16 Bryman & Bell (2003) s Ibid. s Ibid. s

13 utsåg en av oss författare som intervjuperson medan den andra satt passiv under intervjun. Att dela upp rollerna på detta sätt underlättar enligt Christensen et. al. för intervjupersonen, eftersom denna kan lägga fullt fokus på att lyssna och ställa frågor på ett tillfredsställande sätt. 19 Genom att högtalarfunktionen på telefonen användes kunde båda ändå ta del av allt som sades och det fanns möjlighet att diskret komma med synpunkter om detta ansågs nödvändigt. Intervjuerna dokumenterades skriftligt och anteckningarna omskrevs gemensamt till den färdiga empirin. Detta gjordes strax efter intervjutillfällena för att minimera risken att något skulle glömmas bort eller riskera att förvanskas. Genom att undvika ljudupptagning hoppas vi att respondenten känt sig bekväm med situationen och därmed kunnat tala mer fritt och obehindrat VAL AV INTERVJUMETOD Eftersom de två personliga intervjuerna bidragit till undersökningen i något skilda avseenden har vi också valt att angripa intervjuerna på olika sätt. Inför intervjun med Anna baserades våra frågeställningar på vår teori och vi hade en relativt klar bild över vilka delar vi önskade få mer förståelse för, och vilka frågor vi önskade få besvarade för att kunna gå vidare med undersökningen. Här användes därför en intervjuguide med färdigformulerade frågor som utgångspunkt och denna intervju kan karaktäriseras som semi-strukturerad. Intervjupersonerna har haft stort utrymme att själva formulera om frågorna, ändra ordningsföljden och ställa följdfrågor genom intervjuprocessen. Genom att hålla intervjun relativt löst strukturerad har det varit möjligt att ställa komplicerade frågor samtidigt som det genomgående varit möjligt att följa upp eventuella oklarheter 21. Intervjun med Gabriel var nästan helt ostrukturerad och där använde vi oss endast av relativt lösa minnesanteckningar. Vår avsikt var att ge respondenten mer utrymme att svara och associera fritt eftersom det var hans subjektiva berättelse vi var intresserade av. Med utgångspunkt i den information vi erhållit genom intervjun med Anna sökte vi genomgående urskilja hur väl Gabriels beskrivning stämde överens med Annas uppfattning om internationaliseringsprocessen, och på vilka sätt deras uppfattningar gick isär. Under hans berättelse reagerade intervjupersonen endast på de punkter som ansågs vara värda en uppföljningsfråga. Minnesanteckningarna utgjorde här endast ett verktyg för att garantera att ingen viktig aspekt gick förlorad under processen Christensen et al. (2001) s Ibid. s Ibid. s Bryman & Bell (2003) s. 362f. 13

14 2.5 INTERVJUARENS ROLL UNDER INTERVJUN Intervjuguiderna har utformats med utgångspunkt i Kvales lista över kriterier för hur en framgångsrik intervjuare ska agera. Den första punkten på listan handlar om att intervjuaren ska vara insatt och i detalj känna till intervjuns fokus. Detta sökte vi uppnå genom att vara väl inlästa på relevant litteratur och etablera tydliga frågeställningar för undersökningen innan intervjutillfällena. Intervjuaren ska också vara strukturerad och tydlig; syftet med intervjun ska förmedlas till respondenten och frågorna som ställs ska vara begripliga och fria från jargong. Under intervjun med Anna hade vi färdiga frågor som vi kritiskt granskat i samråd med vår handledare inför intervjun. Detta för att säkerställa att de var lättillgängliga även utan att respondenten hade någon djupare inblick i den teori vi utgått ifrån, men också för att försäkra oss om att frågorna var väl förankrade i teorin och verkligen kunde ge oss för undersökningen relevant information. Intervjun med Gabriel var betydligt mindre strukturerad men vi var noga med att redan vid intervjuns start redogöra för syftet med studien och vilka aspekter av hans berättelse som hade mest relevans för vår undersökning. Här var det emellertid viktigt att låta honom tala fritt, och genom att ge rum för betänketid visa hänsyn och samtidigt vara sensitiv och ha en empatisk inställning till respondenten. För att få ut så mycket värdefull information som möjligt gällde det att under båda intervjuer vara öppen för vad som var viktigt för respondenten och vara flexibel, men samtidigt vara styrande och fokusera på det som var viktigt. Slutligen ska intervjuaren, enligt Kvales lista, vara kritisk, kunna komma ihåg och relatera till vad som sagts tidigare under intervjun, samt kunna tolka respondenten genom att klargöra och utveckla innebörden av det som sägs utan att påtvinga respondenten sina egna tolkningar. Vi tror att dessa aspekter underlättats genom att vi var två personer närvarande vid intervjuerna. Genom att vi båda lyssnade aktivt kunde vi båda vara uppmärksamma på vad som sagts tidigare under intervjun och den passiva deltagaren kunde när som helst under intervjun inskjuta åsikter om hon ansåg att det på något sätt brast i kommunikationen mellan respondenten och intervjupersonen KRITISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT Validitet i den kvalitativa analysen handlar om trovärdighet, dvs. hur väl resultatet stämmer överens med verkligheten. Medan litteraturen definierar detta som intern validitet skiljer den på den externa validiteten, som handlar om graden av generaliserbarhet. Den inre validiteten uppnås genom att arbeta systematiskt i insamlings- och analysarbetet, samt att öppet och tydligt redovisa 23 Bryman & Bell (2003) s

15 insamlingsprocessen. 24 I denna undersökning har vi sökt styrka den inre validiteten genom att bland annat vara kritiska vid valet av teori. Vi har granskat samtliga revideringar av uppsalamodellen, som utgjort vår huvudsakliga analysmodell, och varit uppmärksamma på kritik som riktats mot den. Därtill har vi använt oss av Hofstede och Johannisson för att öka förståelsen för valda aspekter av modellen och få ett bredare perspektiv. En kritik som ofta lyfts mot den kvalitativa forskningen är att den skulle vara alltför subjektiv och att det finns problem med att replikera en undersökning samt generalisera utöver den situation i vilken den producerades. Denna problematik är givetvis relevant även i denna undersökning, men genom en tydlig metodbeskrivning och noggrann dokumentation av det empiriska materialet har vi försökt avhjälpa dessa problem i största möjliga mån. 25 Inför intervjutillfällena fattade vi ett medvetet beslut om att inte spela in konversationerna. Vi ansåg att det var tillräckligt att vi båda deltog och att den passiva personen förde anteckningar medan intervjupersonen förde den enskilda dialogen med respondenten. Trots att vi ser fördelar med detta tillvägagångssätt bör poängteras att det här finns flera kritiska aspekter att beakta. Inspelning av samtal underlättar en mer noggrann analys och stärker validiteten genom att man kan gå tillbaka till ursprungsunderlaget, samt att andra forskare har möjlighet att granska materialet. 26 Vi anser själva att personliga intervjuer hade varit att föredra framför telefonintervjuer, under förutsättning att det funnits möjlighet att genomföra sådana. Kroppsspråket säger mycket och det kan därför ha varit till nackdel att vi inte kunnat reagera på respondenternas uttryck Christesen et al. (2001) s Bryman & Bell (2003) s. 318-ff. 26 Ibid. s Ibid. s

16 2.7 ÖVRIG DATAINSAMLING Förutom våra båda intervjuer utgörs vårt empiriska material av skriften Svarta boken En bok om Friskis&Svettis värderingar, som Friskis&Svettis Riks själva försett oss med. Utöver detta har vi noga studerat Friskis&Svettis hemsida och tidigare uppsatser som skrivits inom ämnet. Vår huvudsakliga analysmodell utgörs av Internationalization as an Entrepreneurial Process, som är en revidering av Johanson och Vahlnes Uppsalamodell. Denna artikel fann vi genom Örebro universitets ekonomidatabas ELIN, med hjälp av sökordet internationalization. Vi valde därtill att läsa in oss på Hofstede (Organisationer och kulturer om interkulturell förståelse) för att få en bättre förståelse för internationell kultur, och på Johannisson (Företag Företagare Företagsamhet) för att bättre förstå entreprenörskapsaspekten. Dessa böcker fann vi i universitetsbiblioteket. 16

17 3. TEORETISK REFERENSRAM Den teori vi valt att grunda vår studie på definierar internationalisering dels som den process då en organisation finner en partner utanför det egna landets gränser, men också som processen då en del av en organisation etablerar utomlands. Med utgångspunkt i Johanson och Vahlnes Uppsalamodell presenterar vi en egen tolkning av de variabler som påverkar den senare processen TEORIDISKUSSION Figur 2. Analysmodell - Vår egen tolkning av uppsalamodellen Modellen ovan illustrerar de delar av Johanson och Vahlnes uppsalamodell som vi valt ut att undersöka närmre. Den består av fyra kategorier, lika uppdelade på två variabler; statiska och föränderliga. (State& change) Som namnet antyder beskriver de statiska variablerna de faktorer som har betydelse för organisationens situation på marknaden, medan det som beskrivs av de föränderliga variablerna mer karaktäriseras av organisationens nuvarande aktiviteter och dess lättrörliga relationer till omvärlden. 29 För att bättre förstå de statiska variablerna har vi inspirerats av Bengt Johannissons resonemang om eldsjälen och det personliga nätverket. På samma sätt har vi använt oss av Hofstedes fem kulturdimensioner för att förstå de föränderliga variablerna, som främst framträder genom anpassning till den nationella kulturen. Ett vidare resonemang kring varför vi valt att integrera Johannisson och Hofstede i modellen följer längre fram i arbetet. 28 Schweizer et al. (2010). 29 Ibid. 17

18 Vi tror att många organisationer värnar om det unika i sin organisationskultur och att de därför ställs inför utmaningar när de internationaliserar och måste samverka med den rådande kulturen i det nya landet. Johannisson beskriver hur det personliga nätverket, till skillnad från det industriella, gör det möjligt för organisationen att behålla sin särart 30 och vi vill därför undersöka hur väl detta resonemang kan appliceras på Friskis&Svettis nätverkande i England. Johanson och Vahlnes skriver om förändringsvariabeln relationship committment decisions 31, som här undersöks som en balans mellan bevarandet av organisationskulturen och kravet att anpassa sitt koncept efter den rådande nationalkulturen. Enligt Johanson och Vahlne blir relationen mellan organisationer starkare ju mer kunskap parterna inom relationen har om varandra, och denna kunskap är ofta dold för utomstående aktörer. 32 Vi tror därför att en entreprenör som befinner sig utomlands och vill etablera en organisation enligt ett koncept från hemlandet borde ha en unik kunskap som öppnar möjligheter för att starta någonting nytt och sedan tidigare okänt för landet han eller hon vill etablera i. För att detta ska kunna genomföras ställs det enligt Johannisson krav på entreprenörens förmåga att skapa nätverk och engagera sig i aktivt lärande. 33 Lärande uppstår, enligt Johanson och Vahlne, på både sidor i en organisation 34 och här vill vi undersöka lärandeflödets riktning och karaktär. Vad karaktäriserar den information som bistås entreprenören från Riks under etableringsprocessen och vilken typ av information erhåller Riks från entreprenören. Uppstår det här någon form av experiental learning 35 där skillnader mellan ländernas kultur öppnar för nya kunskaper, som genom entreprenören återkopplas till Riks och kan ge fördelar, och nya möjligheter, inför framtiden? Och framför allt; vilken betydelse har entreprenörens nätverk för internationaliseringsprocessen? Följande teoriavsnitt beskriver den teori vi utgått från och redogör för hur vi tolkat den valda teorin. Här motiveras också hur och varför vi valt att belysa de delar som utgör vår analysmodell. 30 Johannisson (1996). 31 Schweizer et al. (2010). 32 Ibid. 33 Johannisson (1996). 34 Schweizer et al. (2010). 35 Ibid. 18

19 3.2 INTERNATIONALIZATION AS AN ENTREPRENEURIAL PROCESS År 1977 introducerade Johansson och Vahlne sin Uppsala internationalization process model; en modell som ämnade förklara vad som karaktäriserar internationaliseringsprocessen. En uppdaterad internationaliseringsmodell presenterade samma författare 2009 i artikeln From liability of foreignness to liability of outsidership. Syftet med revideringen var att addera en nätverkskontext som ett centralt samband mellan variablerna i den ursprungliga modellen. Författarna menar här att internationalisering bäst förstås som en biprodukt av att organisationer försöker förbättra sin position inom sina nätverk, både inom det egna landet och internationellt. De menar också att de utmaningar och möjligheter en organisation ställs inför då den väljer att internationalisera inte grundar sig så mycket i landsspecifika företeelser, som av relationsspecifika. 36 Den reviderade modellen utgör grunden till ytterligare en artikel som Johanson och Vahlne presenterade tillsammans med Schweizer i maj ett år senare. Artikeln som skrevs med Schweizer var ett försök att bekräfta giltigheten av den senare Uppsalamodellen och samtidigt betona den entreprenöriella aspekten av internationaliseringsprocessen. Resultatet kallar de Internationalization as an Entrepreneurial Process. 37 Figur 1.Internationalization as an entrepreneurial process Schweizer et al. (2010). 37 Ibid. 38 Ibid. 19

20 Eftersom samtliga faktorer i modellen samspelar och är beroende av varandra är modellen dynamisk, vilket gör den abstrakt och öppnar möjligheter att analysera den ur många olika perspektiv. 39 Vi har valt att se internationalisering som en entreprenöriell process enligt den senaste tolkningen. För oss innebär detta att vi i många avseenden utgått från entreprenörens personliga drivkrafter och dennes förmåga att exploatera och utnyttja externa och interna resurser för att skapa nya möjligheter. Ett resonemang som går i linje med det som Levinthal och March för i en artikel från Genom detta har vi undersökt vilka möjligheter respektive utmaningar som en organisation ställs inför i samband med en etablering och hur entreprenören förhållit sig till dessa. Den första kategorin under de statiska variablerna innehåller faktorer som kunskap, möjligheter och entreprenöriella förmågor. 41 Dessa har hjälpt oss att besvara frågor om hur organisationer internationaliserar, varför dem gör det, vilka agenter som skapar förutsättningar för internationalisering och vilka medverkande krafter i omvärlden som har betydelse för internationaliseringsprocessen. Här skiljer sig vår fokus från samtliga tidigare tolkningar, genom att dessa starkt betonar vikten av kunskap om möjligheter 42, medan vi väljer att skilja på begreppen och se dem var för sig. Med kunskap menar vi kunskap om marknaden och den egna organisationen. Möjligheten vill vi främst tolka som en orsak till varför en entreprenör väljer att etablera en organisation i ett nytt land, och här fokusera på entreprenörens egenskaper och vilka förutsättningar i omvärlden som är drivande i processen. Den nedre rutan under förändringsvariablerna avser att beskriva organisationens relationer med avseende på lärande och tilltro till samarbetande organisationer. Lärandet uppstår på båda sidor i en relation, men inte nödvändigtvis symmetriskt. 43 Vi har här fokuserat på vilken relation en entreprenör för en nyetablerad enhet i utlandet haft till riksorganisationen i hemlandet, vilka krav som ställts på entreprenören och vilken roll lärande och tilltro haft inom organisationens närmsta nätverk. 39 Schweizer et al. (2010). 40 Levinthal, D. March J. The Myopia of Learning. Strategic Management Journal. Review; 1993, vol 14, pp Schweizer et al. (2010). 42 Ibid. 43 Ibid. 20

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN. IF Friskis&Svettis Enköping För perioden 2015.01-2015.12

VERKSAMHETSPLAN. IF Friskis&Svettis Enköping För perioden 2015.01-2015.12 VERKSAMHETSPLAN IF Friskis&Svettis Enköping För perioden 2015.01-2015.12 Inledning Verksamhetsplanen är till för anställda och funktionärer i föreningen. Den ska fungera som ett stöd och vägvisare i utvecklingsarbetet.

Läs mer

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Kvalitativa metoder II. 4.

Kvalitativa metoder II. 4. Kvalitativa metoder II. 4. Ann-Sofie Smeds-Nylund annssmed@abo.fi Åbo Akademi Strandgatan 2 65100 Vasa 9.11.2015 1 Kvalitet Etik God kvalitet och god etik vid kvalitativa studier KVALITET qualitas (lat)

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Passbeskrivning. Jympa och annan gruppträning

Passbeskrivning. Jympa och annan gruppträning Passbeskrivning Jympa och annan gruppträning Jympa Soft Rörelsevalet är lätt att hänga på. Passet genomsyras av en hållningsbefrämjande medvetenhet som ger en säker och effektiv träning. Att bibehålla

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Metoduppgift 4 Metod-PM

Metoduppgift 4 Metod-PM LINKÖPINGS UNIVERSITET Metoduppgift 4 Metod-PM Statsvetenskapliga metoder 733g22 VT 2013 Problem, syfte och frågeställningar Informations- och kommunikationsteknik (IKT) får allt större betydelse i dagens

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

IF FRISKIS&SVETTIS Haninge

IF FRISKIS&SVETTIS Haninge VERKSAMHETSPLAN 2013 VERKSAMHETSPLAN 2013 IF FRISKIS&SVETTIS Haninge Verksamhetsidé Erbjuda lustfylld och lättillgänglig träning av hög kvalitet för alla Uppdrag Få så många som möjligt att motionera Vision

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data 5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data Inledning En bärande idé i Mälardalen Innovation Index (MII) är att innovationsdriven tillväxt skapas i ett

Läs mer

SAMMANFATTNING AV MEDLEMSUNDERSÖKNING

SAMMANFATTNING AV MEDLEMSUNDERSÖKNING SAMMANFATTNING AV MEDLEMSUNDERSÖKNING Hej! Under våren 2012 skickade vi ut en medlemsundersökning. Syftet med den var att Friskis&Svettis Karlstad ska bli en bättre förening och att vi ska kunna följa

Läs mer

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen Att skriva examensarbete på avancerad nivå Antti Salonen antti.salonen@mdh.se Agenda Vad är en examensuppsats? Vad utmärker akademiskt skrivande? Råd för att skriva bra uppsatser Vad är en akademisk uppsats?

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Bedömning av trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet av resultaten i kvalitativa studier. Gerd Ahlström, professor

Bedömning av trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet av resultaten i kvalitativa studier. Gerd Ahlström, professor Bedömning av trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet av resultaten i kvalitativa studier Gerd Ahlström, professor Bedömning av kvaliteten En välskriven artikel the EQUATOR Network website - the

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Hur formulerar och tillämpar vi betygskriterier?

Hur formulerar och tillämpar vi betygskriterier? Hur formulerar och tillämpar vi betygskriterier? 1. Kort om betygskriterier vs bedömningskriterier. 2. Att offentliggöra sina betygskriterier fördelar och nackdelar. 3. Betygskriterier: en formuleringskonst?

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Kursen idrottsspecialisering 1 omfattar punkterna 1 2 och 4 7 under rubriken Ämnets syfte.

Kursen idrottsspecialisering 1 omfattar punkterna 1 2 och 4 7 under rubriken Ämnets syfte. SPECIALIDROTT Ämnet specialidrott möjliggör en utveckling av den idrottsliga förmågan mot elitnivå inom en vald idrott. Det behandlar metoder och teorier för prestationsutveckling mot elitnivå. Undervisningen

Läs mer

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en

Läs mer

Kvalitetskriterier för bedömning av självständigt arbete (examensarbete) vid arbetsterapeutprogrammen i Sverige

Kvalitetskriterier för bedömning av självständigt arbete (examensarbete) vid arbetsterapeutprogrammen i Sverige Kvalitetskriterier för bedömning av självständigt arbete (examensarbete) vid arbetsterapeutprogrammen i Sverige Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter i samarbete med Arbetsterapeutprogrammen i Sverige Nacka

Läs mer

séêâë~ãüéíëéä~å=omnq séêâë~ãüéíëéä~å=omnqjomns

séêâë~ãüéíëéä~å=omnq séêâë~ãüéíëéä~å=omnqjomns séêâë~ãüéíëéä~åomnq séêâë~ãüéíëéä~åomnqjomns OMNS Föreningen Vi är idag en förening med ca 4900 medlemmar varav ca 150 är funktionärer/förtroendevalda. Kansliet består idag av 6 anställda samt ett antal

Läs mer

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig

Läs mer

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur

Läs mer

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENTREPRENÖRSKAP Ämnet entreprenörskap är tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom psykologi och företagsekonomi, men även andra kunskapsområden såsom retorik och juridik ingår. Med hjälp av begrepp, teorier,

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

KVALITATIVA INTERVJUER

KVALITATIVA INTERVJUER KVALITATIVA INTERVJUER EN INBLICK I ATT GENOMFÖRA OCH ANALYSERA 7.4.2015 Elisabeth Hästbacka VARFÖR FORSKA OCH I VAD? Samhällsvetenskaplig forskning står ofta som grund för olika politiska beslut Genom

Läs mer

Erbjuda lustfylld och lättillgänglig träning av hög kvalitet. Få så många som möjligt att Träna/motionera

Erbjuda lustfylld och lättillgänglig träning av hög kvalitet. Få så många som möjligt att Träna/motionera Erbjuda lustfylld och lättillgänglig träning av hög kvalitet Få så många som möjligt att Träna/motionera Ett friskare Haninge Vara Haninges bästa träningsanläggning Det finns i Friskis&Svettis att ständigt

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Skolans/ förskolans sätt att hantera värdegrundsfrågor.

Skolans/ förskolans sätt att hantera värdegrundsfrågor. Skolans/ förskolans Värdegrunds arbete i den mångkulturella förskolan Sven-Göran Isaksson 2010-04-29 Sammanfattning; Rapporten du har framför dig handlar om värdegrundsarbete på en mångkulturell förskola.

Läs mer

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE HÖGSKOLAN I HALMSTAD Sektionen för hälsa och samhälle Pedagogik 61-80p VT 2006 DELAKTIGHET OCH LÄRANDE - en studie om delaktighet och lärande bland vårdpersonal inom kommunal äldreomsorg Handledare: Mattias

Läs mer

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Projektarbetet 100p 1 L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Metoder Intervju Power Point Innehåll En vetenskaplig rapport Struktur,

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Samverkan i Laxå kommun

Samverkan i Laxå kommun Överenskommelse om Samverkan i Laxå kommun MELLAN FÖRENINGSLIVET OCH KOMMUNEN Laxå kommun och föreningarna presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund, principer

Läs mer

Friskis&Svettis Borlänge 3. Lokalen 3. Träningen 3. Värdskapet 4. Kvalitet 4. Kommunikation 5. Alla Barnen Träning och äldre 6.

Friskis&Svettis Borlänge 3. Lokalen 3. Träningen 3. Värdskapet 4. Kvalitet 4. Kommunikation 5. Alla Barnen Träning och äldre 6. IF Friskis&Svettis Borlänge AKTIVITETSPLAN OCH BUDGET 2014 Friskis&Svettis Borlänge 3 Lokalen 3 Träningen 3 Värdskapet 4 Kvalitet 4 Kommunikation 5 Alla Barnen 2013 6 Träning och äldre 6 Budget 6 2 IF

Läs mer

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17 Handlingsplan Storhagens förskola Ht16/Vt17 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra

Läs mer

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas BUMERANG 360 visar om din uppfattning stämmer med kollegornas ID: 65572 Totalt har 6 av 6 slutfört analysen (100 %) Analysdatum: 2013-02-26 Utskriftsdatum: 2013-03-22 Ensize International AB Martin Jansson

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

m e d s t a r k a r e r ö s t s t u d i e m a t e r i a l ➌ Att representera Att föra någons talan är en förmån. Tillsammans får vi en starkare röst.

m e d s t a r k a r e r ö s t s t u d i e m a t e r i a l ➌ Att representera Att föra någons talan är en förmån. Tillsammans får vi en starkare röst. ➌ Att representera 20 Att föra någons talan är en förmån. Tillsammans får vi en starkare röst. Det här avsnittet handlar om dig och ditt engagemang. Om hur personer med erfarenhet av psykisk ohälsa, psykiska

Läs mer

CASE FOREST-PEDAGOGIK

CASE FOREST-PEDAGOGIK CASE FOREST-PEDAGOGIK INTRODUKTION Skogen är viktig för oss alla. Skogen har stora ekonomiska, ekologiska och sociala värden, som ska bevaras och utvecklas. Skogen är också bra för vår hälsa. Frågor kring

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FRISKIS&SVETTIS ÖREBRO 2014-2016

VERKSAMHETSPLAN FRISKIS&SVETTIS ÖREBRO 2014-2016 VERKSAMHETSPLAN FRISKIS&SVETTIS ÖREBRO 2014-2016 Fastställd av styrelsen 2013-11-12 Inledning Verksamhetsplanen är till för anställda och funktionärer i föreningen. Den ska fungera som ett stöd och vägvisare

Läs mer

Pedagogikens systemteori

Pedagogikens systemteori Pedagogikens systemteori Konsekvenspedagogik Pedagogikens väsentligaste uppgift är att skapa ramar och villkor för den individuella utvecklingen genom att lägga vikt på social handlingskompetens och självbildning

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Affärsmässig tjänstedesign och teknikutveckling, 7.5 hp Service Design and Business Models in an Engineering Context, 7.5 Credits

Affärsmässig tjänstedesign och teknikutveckling, 7.5 hp Service Design and Business Models in an Engineering Context, 7.5 Credits Thomas Mejtoft Affärsmässig tjänstedesign och teknikutveckling, 7.5 hp Service Design and Business Models in an Engineering Context, 7.5 Credits Uppgifter till träff om projekt- och affärsidé Skapa grupper

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

VERKSAMHETS-/ AKTIVITETSPLAN. IF Friskis&Svettis Nyköping

VERKSAMHETS-/ AKTIVITETSPLAN. IF Friskis&Svettis Nyköping VERKSAMHETS-/ AKTIVITETSPLAN IF Friskis&Svettis Nyköping 2014 Friskis&Svettis idag Friskis&Svettis är en idé om träning som delas av över 552 000 människor. Utvecklingen har varit enorm. År 1990 hade Friskis&Svettis

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna 2014 2015 SISU Idrottsutbildarna Foto: Bildbyrån Grafisk form: Mu ab September 2013 Verksamhetsinriktning 2014-2015 För förbundsstyrelsens (FS) ledning av verksamheten

Läs mer

Seminariebehandling av uppsatser 1. Seminariebehandling av C- och D-uppsatser

Seminariebehandling av uppsatser 1. Seminariebehandling av C- och D-uppsatser Seminariebehandling av uppsatser 1 Seminariebehandling av C- och D-uppsatser Seminariebehandling av uppsatser 2 Anvisningar för ventilering av C- och D-uppsatser Seminariet är opponentens ansvarsuppgift

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kemi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod KEMKEM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov Kemi B, Andersson, Sonesson m.fl, Liber. Kap. 2-4 och 7-14 Ett skriftligt

Läs mer

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift METOD-PM PROBLEM Snabb förändring, total omdaning av en stat. Detta kan kallas revolution vilket förekommit i den politiska sfären så långt vi kan minnas. En av de stora totala omdaningarna av en stat

Läs mer

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 1 av 6 Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 2 av 6 Inledning Jakten på framtiden har under 2012 och 2013 inneburit ett omfattande arbete,

Läs mer

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Utvärdering med fokusgrupper

Utvärdering med fokusgrupper Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Utvärdering med fokusgrupper Monica Hane Med metod menar vi hur det empiriska materialet insamlas och bearbetas för att på bästa sätt belysa det som studien skall

Läs mer