Friskis&Svettis London

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Friskis&Svettis London"

Transkript

1 Örebro Universitet Handelshögskolan C-uppsats 15 hp. Handledare: Claes Gunnarsson Examinator: Linda Höglund VT Friskis&Svettis London en studie i internationalisering, entreprenörskap och organisationskultur Madeleine Bader Mia Nilsson

2 ABSTRACT This thesis aims at; describing and creating an understanding of how Friskis&Svettis internationalization process, at the start-up in England, can be seen as entrepreneurial, to describe and analyze how various cultural factors can be identified and the impact they have on the internationalization process. The empirical data were obtained through two interviews and it appears that both the organizational culture and national cultural differences can be identified and that these affected the process. The results show that the entrepreneur is both a starting point and a key driver of the process and because of this it can be considered entrepreneurial. 2

3 1. Inledning Bakgrund Organisationsbeskrivning Problemdiskussion Frågeställning Syfte Metod Fallstudie och kvalitativ forskning Urval Genomförande Val av Intervjumetod Intervjuarens roll under intervjun Kritiskt förhållningssätt Övrig datainsamling Teoretisk referensram Teoridiskussion Internationalization as an Entrepreneurial Process Personliga nätverk som kraftkälla i företagandet Hofstede Empiri Organisationsbeskrivning Grundläggande idé Struktur Träningsverksamhet Utbildning Organisationskultur Intervju nr Intervju nr

4 5. Analys Kunskap Möjligheter och entreprenöriella kapabiliteter Anpassning Lärande Förtroende Nätverk Slutsatser Internationalisering som en entreprenöriell process Kulturella faktorer - identifikation och påverkan bidrag Empiriskt bidrag Teoretiskt bidrag Källförteckning Litteratur Artiklar Internet Tidigare examensarbeten Övrigt tryckt material Bilagor

5 1. INLEDNING Uppsatsens struktur tar sin början i bakgrunden, som kan ses som en sammanfattning av arbetet. I problemdiskussionen presenterar vi våra egna tankar om valda undersökningsområden, vilka utmynnar i frågeställningar och syfte. Därefter följer en redogörelse för den teoretiska referensram som används, vilken teori som har valts ut och varför, samt hur vi ämnar använda teorin som ett verktyg för att analysera empirisk data. Ovanstående delar vävs slutligen samman i analysen som leder till våra slutsatser, som i sin tur lägger grunden för de bidrag som avslutningsvis presenteras. 1.1 BAKGRUND Idén till uppsatsen föddes då en av oss författare studerade i Tyskland. På hemmaplan har Friskis&Svettis alltid varit det självklara alternativet som träningsform men nere i Tyskland fanns ingen motsvarighet. Gymmet som det tecknades medlemskap på hade fina maskiner och gruppträningarna var noga genomtänkta för att ge effektiv och korrekt träning. Men träningsglädjen var inte densamma och avsaknaden av någonting så lustfyllt och avdramatiserat som jympan väckte tankar om hur Friskis&Svettis koncept skulle fungera i något annat land än Sverige. Det visade sig att Friskis&Svettis redan etablerat i flera andra länder och vi är därför intresserade av hur denna process sett ut och vilka krafter som ligger bakom en sådan internationalisering. Denna uppsats är vårt sätt att kombinera flera områden som vi finner intressanta: Friskis&Svettis som ideell förening och kulturbärare, internationalisering och entreprenörskap. I följande arbete har vi valt att studera internationalisering som en entreprenöriell process. Vi har vidare valt att avgränsa arbetet till att omfatta ideella organisationer, där vi använt Friskis&Svettis som studieobjekt. Anledningen till det specifika valet av studieobjekt är att Friskis&Svettis, som med sina dryga femhundra tusen medlemmar är Sveriges största ideella organisation inom ramen för hälsa och motion 1, och drivs utifrån entreprenörskap och bygger på en stark organisationskultur. I och med att vi ämnar studera just internationalisering som en entreprenöriell process inom ideella organisationer, med en stark 1 Friskis&Svettis Riks (2002), Svarta boken En bok om Friskis&Svettis värderingar. Stockholm: Friskis&Svettis Riks. 5

6 organisationskultur, bedömdes Friskis&Svettis vara ett bra alternativ. Vi tyckte även att Friskis&Svettis var en spännande förening som vi ville titta lite närmare på. Genom att presentera en bakgrundsbild av urval och användning av såväl teori som empiri vill vi försöka ge läsaren en god bakgrundsförståelse inför fortsatt läsning. Teoretisk bakgrund År 1977 introducerade Johanson och Vahlne internationalization process model, som syftar till att förklara vad som karaktäriserar en internationaliseringsprocess. Modellen hjälper oss att kartlägga några av de viktigaste förutsättningar för att en organisation ska uppstå och fungera internationellt. Senare har modellen reviderats tillsammans med Schweizer för att bekräfta giltigheten av den tidigare. 2 Modellen delas in i två typer av variabler; statiska och föränderliga. I den senaste tolkningen av modellen har mycket tyngd lagts på att beskriva de dynamiska såväl som de statiska variablerna. De statiska variablerna beskriver en organisations förhållande till den marknad den opererar i medan de föränderliga variablerna används för att beskriva dess relationer till andra aktörer i omvärlden. 3 För att en organisation ska kunna internationalisera och åstadkomma fungerande lösningar i samarbetet över nationella och kulturella skillnader måste det till förståelse och respekt för den nationella kulturen i det land där man önskar etablera en ny verksamhet. 4 Vilka kulturella likheter/skillnader möts vi av vid etablering av en verksamhet på en ny marknad i ett nytt land, och hur kan vi hantera dem? Hur pass mycket av den egna organisationskulturen kan vi ta med oss, och hur pass mycket kommer vi att behöva anpassa? För att förstå begreppet kultur har Hofstede efter omfattande forskning inom området definierat fem olika dimensioner som kan utgöra aspekter av både nationell kultur och organisationskultur och som kan mätas i förhållande till andra länder. 2 Schweizer, R; Vahlne, J-E; Johanson, J. Internationalization as an Entrepreneurial Process. Journal of an International Entreprenurship. Review; 2010, vol. 8. no 4. pp Ibid. 4 Hofstede, G. & Hofstede, G. (1991), Organisationer och kultur. Lund: Studentlitteratur.s

7 Dimensionen maktdistans ger information om beroendeförhållandet i ett land eller inom en organisation. Andra dimensioner mäter graden av individualism relativt kollektivism, manligt relativt kvinnligt, graden av tolerans mot osäkerhet och organisationens eller landets förhållande till det långsiktiga eller kortsiktiga perspektivet. 5 Empirisk bakgrund I denna undersökning har vi valt att genomföra en kvalitativ studie i form av två ostrukturerade intervjuer med två av de som är engagerade inom Friskis&Svettis. Den första gjordes med Anna Iwarsson, generalsekreterare för Friskis&Svettis Riks. En bakomliggande förklaring till valet av Iwarsson som respondent är att hennes ansvarsområde stäcker sig över de flesta av organisationens funktioner, vilket har gjort att respondenten har kunnat bidra med en övergripande bild av Friskis&Svettis organisation. Iwarsson har även kunnat bistå med vidare kontaktuppgifter till den entreprenör, Gabriel Dorch, som vi senare gjort en intervju med i syfte att få en lite mera praktisk bild av Friskis&Svettis internationaliseringsprocess. Dorch var en av tre entreprenörer som startade och byggde upp Friskis&Svettis i London, vilken är den förening vars internationaliseringsprocess som vi kommer att granska i detta arbete. 1.2 ORGANISATIONSBESKRIVNING 1978 startades Friskis&Svettis av Johan Holmsäter, utifrån en idé om att idrottsrörelsen och sjukvården skulle kunna utnyttja varandras kunskap bättre. 6 Jympan har sedan starten varit den huvudsakliga delen av träningsutbudet men utbudet har på senare år utökats med flera andra gruppaktiviteter och även styrketräning i gym. Idag är Friskis&Svettis Stockholm Sveriges största idrottsförening och tillsammans har Friskis&Svettis föreningar över fem hundra tusen medlemmar. Förutom i Sverige finns dem också i Helsingfors, Vanda, Köpenhamn, Bryssel, Paris, Luxemburg, London och Aberdeen. 7 5 Hofstede & Hofstede (1991) s Friskis&Svettis hemsida: (Tillgänglig ) 7 Ibid. 7

8 Friskis&Svettis gemensamma värderingar genomsyrar hela organisationen. Deras identitet bygger på att avdramatisera träningen och göra den lustfylld och kravlös, och att vara seriösa men på samma gång släppa in humorn och självdistansen PROBLEMDISKUSSION Hur mycket forskning det än finns på området internationalisering och hur många studier som än har genomförts för att beskriva och analysera en organisations internationaliseringsprocess, så kunde vi i startskedet av skrivandeprocessen inte finna mycket om just den ideella organisationens internationalisering. Vi tyckte därför att detta kunde vara ett intressant ämne att studera vidare. I den ideella föreningen finns inget vinstintresse och i det sakläget ställer vi oss frågande till vad som är drivkraften till internationalisering för en ideell organisation. Vid en avgränsning till att studera drivkrafter bakom internationaliseringsprocessen söker vi vidare studera om, och i så fall hur, en ideell organisations internationaliseringsprocess kan ses som entreprenöriell. Begreppet entreprenöriell har vi valt att definiera som förmågan att balansera och kombinera förmågan att identifiera och ta tillvara på nya möjligheter med förmågan att skapa nya resurser. Att identifiera en möjlighet kan ses som ett första steg, men för att kunna ta tillvara på denna krävs förmågan att skapa resurser som gör det möjligt att ta tillvara på dessa. Vi vill även titta lite närmare på vilken roll organisationskulturen spelar i samband med internationaliseringsprocessen. Det stod tidigt klart för oss att Friskis&Svettis idé om att sprida lustfylld träning är nära kopplad till organisationens identitet och kultur. En stor del av de aktiva medlemmar som är verksamma inom Friskis&Svettis ser sig själva som bärare av kulturen och menar att det är kulturen som är drivkraften i allt de gör. 9 Det ger oss anledning att närmare studera vad som kännetecknar entreprenörens drivkrafter under internationaliseringsprocessen och undersöka hur dessa stämmer överens med Friskis&Svettis bild av den egna kulturen som drivkraft. På grund av att organisationskulturen inom Friskis&Svettis är en så central del av konceptet och till varje pris måste bevaras tror vi att man under internationaliseringsprocessen ställs inför många svåra utmaningar då den befintliga organisationskulturen ska samverka med den rådande nationella kulturen. 8 Friskis&Svettis Riks (2002), Svarta boken En bok om Friskis&Svettis värderingar. Stockholm: Friskis&Svettis Riks. 9 Ibid. 8

9 Nationalkulturen har enligt Hofstede en djupgående inverkan på organisationer, men den organisationskulturella komponenten är mycket mindre djupgående än vad som ofta påstås. 10 I denna studie gör vi därför en tydlig åtskillnad mellan å ena sidan de nationella kulturskillnaderna mellan Sverige och England, och å andra sidan den organisationskultur som vi avser att undersöka. Med utgångspunkt i kännedom om Friskis&Svettis organisationskultur och de eventuella nationalkulturella likheter och skillnader som organisationen stött på genom internationalisering till England, blir vår ambition att identifiera och undersöka vilken påverkan dessa kulturella faktorer har haft på internationaliseringsprocessen. 10 Hofstede & Hofstede (1991) s

10 1.4 FRÅGESTÄLLNING Hur kan Friskis&Svettis internationaliseringsprocess beskrivas som entreprenöriell? Hur kan organisationskulturella faktorer identifieras inom Friskis&Svettis och vilken påverkan har de på Friskis&Svettis internationaliseringsprocess? Hur kan nationalkulturella faktorer identifieras i Sverige respektive England och vilken påverkan har de på Friskis&Svettis internationaliseringsprocess? 1.5 SYFTE Syftet med arbetet är att studera och beskriva hur Friskis&Svettis internationaliseringsprocess, vid nyetablering i England, kan ses som entreprenöriell. Samt att beskriva och analysera hur organisationskulturella och nationalkulturella faktorer kan identifieras och vilken påverkan de har på internationaliseringsprocessen. 10

11 2. METOD I avsnittet nedan redogör vi för våra metodologiska ställningstaganden med avseende på hur vi relaterat empirin till teorin och hur vi valt att samla empirisk data. 2.1 FALLSTUDIE OCH KVALITATIV FORSKNING Eftersom denna uppsats bygger på en deskriptiv ansats där det är förståelsen, snarare än förklaringen, som är det centrala föll sig fallstudien som undersökningsdesign som det naturliga valet. En fallstudie förknippas ofta med kvalitativ forskning eftersom det studerade fenomenet tolkas utifrån data som i högre grad baseras på ord än siffror, och som ger en intensiv och detaljerad granskning av ett fall. För att uppnå detta är det inom kvalitativ forskning vanligt att empiri samlas in genom intervjuer. 11 Dessa tenderar att vara mindre strukturerade än inom den kvantitativa forskningen och kategoriseras ofta som semi-strukturerade eller ostrukturerade. 12 I båda dessa är intervjuprocessen flexibel och materialet blir mer inträngande och innehållsrikt. Mindre strukturerade intervjuer är därför att föredra när man vill att respondenten ska svara med egna ord samtidigt som man vill ha inflytande för att kunna kontrollera att det som efterfrågas verkligen besvaras. 13 Den kvalitativa forskningen är ofta induktiv till sin karaktär genom att teorin genereras utifrån praktiken; i detta fall utifrån en fallstudie. 14 Den kvalitativa analysen kännetecknas också av att den är processuell. Det innebär att insamlingen och analysen av datan sker samtidigt, genom att undersökaren under hela processen relaterar empirin till den teoretiska referensramen. 15 Denna studie kan karaktäriseras som en fallstudie genom att utgångspunkten i uppsatsen är ett fenomen som vi uppmärksammat och haft för avsikt att undersöka 11 Bryman & Bell (2003) s. 71f. 12 Ibid. s Christensen, L; Engdahl, N; Grääs, C; Haglund, L. (2001) Marknadsundersökning en handbok. Lund: Studentlitteratur. s Bryman & Bell (2003) s Christensen et al. (2001) s

12 på djupet. 16 Innan studien företogs resonerade vi oss fram till vilka aspekter av Friskis&Svettis verksamhet vi var intresserade av att undersöka och läste därefter in oss på relevant litteratur. Med stöd i denna teori undersökte vi vår empiri medan vi hela tiden återvände till litteraturen för att successivt öka förståelsen för fenomenet. Vår ansats karaktäriseras därför främst som abduktiv, vilket innebär en växelverkan mellan induktion och deduktion URVAL I denna undersökning har den valda empirin undersökts genom två personliga intervjuer. Den första gjordes med Anna Iwarsson, generalsekreterare för Friskis&Svettis Riks. Eftersom Anna är engagerad i de flesta av organisationens funktioner har hon kunnat ge oss en övergripande bild av Friskis&Svettis och samtidigt hjälpt oss vidare för att hitta rätt person att besvara våra mer djupgående frågeställningar. Dessa besvarades i vår andra intervju, som gjordes med Gabriel Dorch, grundaren av Friskis&Svettis London. I egenskap av föreståndare för en av de föreningar som opererar under Friskis&Svettis Riks kunde han ge oss ett helt nytt perspektiv som inte bara gav oss en djupare förståelse för internationaliseringsprocessen, utan även insikt om hur kommunikationen mellan föreningarna och Riks fungerar. Vi fick kontakt med Anna Iwarsson genom Friskis&Svettis huvudväxel, där de rekommenderade oss att kontakta henne efter att vi beskrivit vårt ärende. Att det sedan var Anna som vidare rekommenderade oss att ta kontakt med Gabriel Dorch kan enligt Bryman och Bell karaktäriseras som ett bekvämlighetsurval, då vi som undersökare valt att intervjua de personer som för tillfället funnits tillgängliga för oss. Bekvämlighetsurvalet är en typ av icke-sannolikhetsurval, som lämpar sig främst vid kvalitativ forsning. Till skillnad från sannolikhetsurvalet behöver forskaren inte ta lika stor hänsyn till olika sannolikhetsprinciper eftersom ingen statistisk generaliserbarhet eftersträvas GENOMFÖRANDE Då det varit svårt att få till personliga intervjuer på plats med respondenterna beslutade vi tillsammans med dem att genomföra dessa över telefon. Vi ansåg att en enskild dialog borde möjliggöra ett klarare och tydligare genomförande, varför vi 16 Bryman & Bell (2003) s Ibid. s Ibid. s

13 utsåg en av oss författare som intervjuperson medan den andra satt passiv under intervjun. Att dela upp rollerna på detta sätt underlättar enligt Christensen et. al. för intervjupersonen, eftersom denna kan lägga fullt fokus på att lyssna och ställa frågor på ett tillfredsställande sätt. 19 Genom att högtalarfunktionen på telefonen användes kunde båda ändå ta del av allt som sades och det fanns möjlighet att diskret komma med synpunkter om detta ansågs nödvändigt. Intervjuerna dokumenterades skriftligt och anteckningarna omskrevs gemensamt till den färdiga empirin. Detta gjordes strax efter intervjutillfällena för att minimera risken att något skulle glömmas bort eller riskera att förvanskas. Genom att undvika ljudupptagning hoppas vi att respondenten känt sig bekväm med situationen och därmed kunnat tala mer fritt och obehindrat VAL AV INTERVJUMETOD Eftersom de två personliga intervjuerna bidragit till undersökningen i något skilda avseenden har vi också valt att angripa intervjuerna på olika sätt. Inför intervjun med Anna baserades våra frågeställningar på vår teori och vi hade en relativt klar bild över vilka delar vi önskade få mer förståelse för, och vilka frågor vi önskade få besvarade för att kunna gå vidare med undersökningen. Här användes därför en intervjuguide med färdigformulerade frågor som utgångspunkt och denna intervju kan karaktäriseras som semi-strukturerad. Intervjupersonerna har haft stort utrymme att själva formulera om frågorna, ändra ordningsföljden och ställa följdfrågor genom intervjuprocessen. Genom att hålla intervjun relativt löst strukturerad har det varit möjligt att ställa komplicerade frågor samtidigt som det genomgående varit möjligt att följa upp eventuella oklarheter 21. Intervjun med Gabriel var nästan helt ostrukturerad och där använde vi oss endast av relativt lösa minnesanteckningar. Vår avsikt var att ge respondenten mer utrymme att svara och associera fritt eftersom det var hans subjektiva berättelse vi var intresserade av. Med utgångspunkt i den information vi erhållit genom intervjun med Anna sökte vi genomgående urskilja hur väl Gabriels beskrivning stämde överens med Annas uppfattning om internationaliseringsprocessen, och på vilka sätt deras uppfattningar gick isär. Under hans berättelse reagerade intervjupersonen endast på de punkter som ansågs vara värda en uppföljningsfråga. Minnesanteckningarna utgjorde här endast ett verktyg för att garantera att ingen viktig aspekt gick förlorad under processen Christensen et al. (2001) s Ibid. s Ibid. s Bryman & Bell (2003) s. 362f. 13

14 2.5 INTERVJUARENS ROLL UNDER INTERVJUN Intervjuguiderna har utformats med utgångspunkt i Kvales lista över kriterier för hur en framgångsrik intervjuare ska agera. Den första punkten på listan handlar om att intervjuaren ska vara insatt och i detalj känna till intervjuns fokus. Detta sökte vi uppnå genom att vara väl inlästa på relevant litteratur och etablera tydliga frågeställningar för undersökningen innan intervjutillfällena. Intervjuaren ska också vara strukturerad och tydlig; syftet med intervjun ska förmedlas till respondenten och frågorna som ställs ska vara begripliga och fria från jargong. Under intervjun med Anna hade vi färdiga frågor som vi kritiskt granskat i samråd med vår handledare inför intervjun. Detta för att säkerställa att de var lättillgängliga även utan att respondenten hade någon djupare inblick i den teori vi utgått ifrån, men också för att försäkra oss om att frågorna var väl förankrade i teorin och verkligen kunde ge oss för undersökningen relevant information. Intervjun med Gabriel var betydligt mindre strukturerad men vi var noga med att redan vid intervjuns start redogöra för syftet med studien och vilka aspekter av hans berättelse som hade mest relevans för vår undersökning. Här var det emellertid viktigt att låta honom tala fritt, och genom att ge rum för betänketid visa hänsyn och samtidigt vara sensitiv och ha en empatisk inställning till respondenten. För att få ut så mycket värdefull information som möjligt gällde det att under båda intervjuer vara öppen för vad som var viktigt för respondenten och vara flexibel, men samtidigt vara styrande och fokusera på det som var viktigt. Slutligen ska intervjuaren, enligt Kvales lista, vara kritisk, kunna komma ihåg och relatera till vad som sagts tidigare under intervjun, samt kunna tolka respondenten genom att klargöra och utveckla innebörden av det som sägs utan att påtvinga respondenten sina egna tolkningar. Vi tror att dessa aspekter underlättats genom att vi var två personer närvarande vid intervjuerna. Genom att vi båda lyssnade aktivt kunde vi båda vara uppmärksamma på vad som sagts tidigare under intervjun och den passiva deltagaren kunde när som helst under intervjun inskjuta åsikter om hon ansåg att det på något sätt brast i kommunikationen mellan respondenten och intervjupersonen KRITISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT Validitet i den kvalitativa analysen handlar om trovärdighet, dvs. hur väl resultatet stämmer överens med verkligheten. Medan litteraturen definierar detta som intern validitet skiljer den på den externa validiteten, som handlar om graden av generaliserbarhet. Den inre validiteten uppnås genom att arbeta systematiskt i insamlings- och analysarbetet, samt att öppet och tydligt redovisa 23 Bryman & Bell (2003) s

15 insamlingsprocessen. 24 I denna undersökning har vi sökt styrka den inre validiteten genom att bland annat vara kritiska vid valet av teori. Vi har granskat samtliga revideringar av uppsalamodellen, som utgjort vår huvudsakliga analysmodell, och varit uppmärksamma på kritik som riktats mot den. Därtill har vi använt oss av Hofstede och Johannisson för att öka förståelsen för valda aspekter av modellen och få ett bredare perspektiv. En kritik som ofta lyfts mot den kvalitativa forskningen är att den skulle vara alltför subjektiv och att det finns problem med att replikera en undersökning samt generalisera utöver den situation i vilken den producerades. Denna problematik är givetvis relevant även i denna undersökning, men genom en tydlig metodbeskrivning och noggrann dokumentation av det empiriska materialet har vi försökt avhjälpa dessa problem i största möjliga mån. 25 Inför intervjutillfällena fattade vi ett medvetet beslut om att inte spela in konversationerna. Vi ansåg att det var tillräckligt att vi båda deltog och att den passiva personen förde anteckningar medan intervjupersonen förde den enskilda dialogen med respondenten. Trots att vi ser fördelar med detta tillvägagångssätt bör poängteras att det här finns flera kritiska aspekter att beakta. Inspelning av samtal underlättar en mer noggrann analys och stärker validiteten genom att man kan gå tillbaka till ursprungsunderlaget, samt att andra forskare har möjlighet att granska materialet. 26 Vi anser själva att personliga intervjuer hade varit att föredra framför telefonintervjuer, under förutsättning att det funnits möjlighet att genomföra sådana. Kroppsspråket säger mycket och det kan därför ha varit till nackdel att vi inte kunnat reagera på respondenternas uttryck Christesen et al. (2001) s Bryman & Bell (2003) s. 318-ff. 26 Ibid. s Ibid. s

16 2.7 ÖVRIG DATAINSAMLING Förutom våra båda intervjuer utgörs vårt empiriska material av skriften Svarta boken En bok om Friskis&Svettis värderingar, som Friskis&Svettis Riks själva försett oss med. Utöver detta har vi noga studerat Friskis&Svettis hemsida och tidigare uppsatser som skrivits inom ämnet. Vår huvudsakliga analysmodell utgörs av Internationalization as an Entrepreneurial Process, som är en revidering av Johanson och Vahlnes Uppsalamodell. Denna artikel fann vi genom Örebro universitets ekonomidatabas ELIN, med hjälp av sökordet internationalization. Vi valde därtill att läsa in oss på Hofstede (Organisationer och kulturer om interkulturell förståelse) för att få en bättre förståelse för internationell kultur, och på Johannisson (Företag Företagare Företagsamhet) för att bättre förstå entreprenörskapsaspekten. Dessa böcker fann vi i universitetsbiblioteket. 16

17 3. TEORETISK REFERENSRAM Den teori vi valt att grunda vår studie på definierar internationalisering dels som den process då en organisation finner en partner utanför det egna landets gränser, men också som processen då en del av en organisation etablerar utomlands. Med utgångspunkt i Johanson och Vahlnes Uppsalamodell presenterar vi en egen tolkning av de variabler som påverkar den senare processen TEORIDISKUSSION Figur 2. Analysmodell - Vår egen tolkning av uppsalamodellen Modellen ovan illustrerar de delar av Johanson och Vahlnes uppsalamodell som vi valt ut att undersöka närmre. Den består av fyra kategorier, lika uppdelade på två variabler; statiska och föränderliga. (State& change) Som namnet antyder beskriver de statiska variablerna de faktorer som har betydelse för organisationens situation på marknaden, medan det som beskrivs av de föränderliga variablerna mer karaktäriseras av organisationens nuvarande aktiviteter och dess lättrörliga relationer till omvärlden. 29 För att bättre förstå de statiska variablerna har vi inspirerats av Bengt Johannissons resonemang om eldsjälen och det personliga nätverket. På samma sätt har vi använt oss av Hofstedes fem kulturdimensioner för att förstå de föränderliga variablerna, som främst framträder genom anpassning till den nationella kulturen. Ett vidare resonemang kring varför vi valt att integrera Johannisson och Hofstede i modellen följer längre fram i arbetet. 28 Schweizer et al. (2010). 29 Ibid. 17

18 Vi tror att många organisationer värnar om det unika i sin organisationskultur och att de därför ställs inför utmaningar när de internationaliserar och måste samverka med den rådande kulturen i det nya landet. Johannisson beskriver hur det personliga nätverket, till skillnad från det industriella, gör det möjligt för organisationen att behålla sin särart 30 och vi vill därför undersöka hur väl detta resonemang kan appliceras på Friskis&Svettis nätverkande i England. Johanson och Vahlnes skriver om förändringsvariabeln relationship committment decisions 31, som här undersöks som en balans mellan bevarandet av organisationskulturen och kravet att anpassa sitt koncept efter den rådande nationalkulturen. Enligt Johanson och Vahlne blir relationen mellan organisationer starkare ju mer kunskap parterna inom relationen har om varandra, och denna kunskap är ofta dold för utomstående aktörer. 32 Vi tror därför att en entreprenör som befinner sig utomlands och vill etablera en organisation enligt ett koncept från hemlandet borde ha en unik kunskap som öppnar möjligheter för att starta någonting nytt och sedan tidigare okänt för landet han eller hon vill etablera i. För att detta ska kunna genomföras ställs det enligt Johannisson krav på entreprenörens förmåga att skapa nätverk och engagera sig i aktivt lärande. 33 Lärande uppstår, enligt Johanson och Vahlne, på både sidor i en organisation 34 och här vill vi undersöka lärandeflödets riktning och karaktär. Vad karaktäriserar den information som bistås entreprenören från Riks under etableringsprocessen och vilken typ av information erhåller Riks från entreprenören. Uppstår det här någon form av experiental learning 35 där skillnader mellan ländernas kultur öppnar för nya kunskaper, som genom entreprenören återkopplas till Riks och kan ge fördelar, och nya möjligheter, inför framtiden? Och framför allt; vilken betydelse har entreprenörens nätverk för internationaliseringsprocessen? Följande teoriavsnitt beskriver den teori vi utgått från och redogör för hur vi tolkat den valda teorin. Här motiveras också hur och varför vi valt att belysa de delar som utgör vår analysmodell. 30 Johannisson (1996). 31 Schweizer et al. (2010). 32 Ibid. 33 Johannisson (1996). 34 Schweizer et al. (2010). 35 Ibid. 18

19 3.2 INTERNATIONALIZATION AS AN ENTREPRENEURIAL PROCESS År 1977 introducerade Johansson och Vahlne sin Uppsala internationalization process model; en modell som ämnade förklara vad som karaktäriserar internationaliseringsprocessen. En uppdaterad internationaliseringsmodell presenterade samma författare 2009 i artikeln From liability of foreignness to liability of outsidership. Syftet med revideringen var att addera en nätverkskontext som ett centralt samband mellan variablerna i den ursprungliga modellen. Författarna menar här att internationalisering bäst förstås som en biprodukt av att organisationer försöker förbättra sin position inom sina nätverk, både inom det egna landet och internationellt. De menar också att de utmaningar och möjligheter en organisation ställs inför då den väljer att internationalisera inte grundar sig så mycket i landsspecifika företeelser, som av relationsspecifika. 36 Den reviderade modellen utgör grunden till ytterligare en artikel som Johanson och Vahlne presenterade tillsammans med Schweizer i maj ett år senare. Artikeln som skrevs med Schweizer var ett försök att bekräfta giltigheten av den senare Uppsalamodellen och samtidigt betona den entreprenöriella aspekten av internationaliseringsprocessen. Resultatet kallar de Internationalization as an Entrepreneurial Process. 37 Figur 1.Internationalization as an entrepreneurial process Schweizer et al. (2010). 37 Ibid. 38 Ibid. 19

20 Eftersom samtliga faktorer i modellen samspelar och är beroende av varandra är modellen dynamisk, vilket gör den abstrakt och öppnar möjligheter att analysera den ur många olika perspektiv. 39 Vi har valt att se internationalisering som en entreprenöriell process enligt den senaste tolkningen. För oss innebär detta att vi i många avseenden utgått från entreprenörens personliga drivkrafter och dennes förmåga att exploatera och utnyttja externa och interna resurser för att skapa nya möjligheter. Ett resonemang som går i linje med det som Levinthal och March för i en artikel från Genom detta har vi undersökt vilka möjligheter respektive utmaningar som en organisation ställs inför i samband med en etablering och hur entreprenören förhållit sig till dessa. Den första kategorin under de statiska variablerna innehåller faktorer som kunskap, möjligheter och entreprenöriella förmågor. 41 Dessa har hjälpt oss att besvara frågor om hur organisationer internationaliserar, varför dem gör det, vilka agenter som skapar förutsättningar för internationalisering och vilka medverkande krafter i omvärlden som har betydelse för internationaliseringsprocessen. Här skiljer sig vår fokus från samtliga tidigare tolkningar, genom att dessa starkt betonar vikten av kunskap om möjligheter 42, medan vi väljer att skilja på begreppen och se dem var för sig. Med kunskap menar vi kunskap om marknaden och den egna organisationen. Möjligheten vill vi främst tolka som en orsak till varför en entreprenör väljer att etablera en organisation i ett nytt land, och här fokusera på entreprenörens egenskaper och vilka förutsättningar i omvärlden som är drivande i processen. Den nedre rutan under förändringsvariablerna avser att beskriva organisationens relationer med avseende på lärande och tilltro till samarbetande organisationer. Lärandet uppstår på båda sidor i en relation, men inte nödvändigtvis symmetriskt. 43 Vi har här fokuserat på vilken relation en entreprenör för en nyetablerad enhet i utlandet haft till riksorganisationen i hemlandet, vilka krav som ställts på entreprenören och vilken roll lärande och tilltro haft inom organisationens närmsta nätverk. 39 Schweizer et al. (2010). 40 Levinthal, D. March J. The Myopia of Learning. Strategic Management Journal. Review; 1993, vol 14, pp Schweizer et al. (2010). 42 Ibid. 43 Ibid. 20

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN. IF Friskis&Svettis Enköping För perioden 2015.01-2015.12

VERKSAMHETSPLAN. IF Friskis&Svettis Enköping För perioden 2015.01-2015.12 VERKSAMHETSPLAN IF Friskis&Svettis Enköping För perioden 2015.01-2015.12 Inledning Verksamhetsplanen är till för anställda och funktionärer i föreningen. Den ska fungera som ett stöd och vägvisare i utvecklingsarbetet.

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Våra övergripande mål (2015-2016) Vi förädlar och kvalitetssäkrar våra träningsformer och intensiteter genom kontinuerlig LUFarbete (Ledaruppföljning)

Våra övergripande mål (2015-2016) Vi förädlar och kvalitetssäkrar våra träningsformer och intensiteter genom kontinuerlig LUFarbete (Ledaruppföljning) Inledning Verksamhetsplanen är till för anställda och funktionärer i föreningen. Den ska fungera som ett stöd och vägvisare i utvecklingsarbetet. Verksamhetsplaneringen är ett kontinuerligt arbete och

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

séêâë~ãüéíëéä~å=omnq séêâë~ãüéíëéä~å=omnqjomns

séêâë~ãüéíëéä~å=omnq séêâë~ãüéíëéä~å=omnqjomns séêâë~ãüéíëéä~åomnq séêâë~ãüéíëéä~åomnqjomns OMNS Föreningen Vi är idag en förening med ca 4900 medlemmar varav ca 150 är funktionärer/förtroendevalda. Kansliet består idag av 6 anställda samt ett antal

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

VERKSAMHETS-/ AKTIVITETSPLAN. IF Friskis&Svettis Nyköping

VERKSAMHETS-/ AKTIVITETSPLAN. IF Friskis&Svettis Nyköping VERKSAMHETS-/ AKTIVITETSPLAN IF Friskis&Svettis Nyköping 2014 Friskis&Svettis idag Friskis&Svettis är en idé om träning som delas av över 552 000 människor. Utvecklingen har varit enorm. År 1990 hade Friskis&Svettis

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Utveckling och mål 2011-2013 (då vi är 10 år)

Utveckling och mål 2011-2013 (då vi är 10 år) Utveckling och mål 2011-2013 (då vi är 10 år) FRISKIS&SVETTIS GEMENSAMT vår grundläggande plattform Friskis&Svettis vision Människor ler när det tänker på träning De idéella funktionärerna och anställda

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015

VERKSAMHETSPLAN 2015 Vision 2023 Friskis&Svettis Linköping År 2023 ler människor när de tänker på träning och vi erbjuder lustfylld träning av hög kvalitet till Linköpingsborna. Med fler och nya sätt att mötas för träning

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Motioner FRISKIS&SVETTIS NYNÄSHAMNS ÅRSMÖTE 2015

Motioner FRISKIS&SVETTIS NYNÄSHAMNS ÅRSMÖTE 2015 Motioner FRISKIS&SVETTIS NYNÄSHAMNS ÅRSMÖTE 2015 1. Olov Sjöström 2015-02-26 MOTION TILL FRISKIS o SVETTIS I NYNÄSHAMN ÅRSMÖTET 2015 ANG KOSTNADER FÖR FÖRLÄNGNING AV AKTIVITETSKORT Jag är aktiv medlem

Läs mer

Uppsatsskrivning Rekommendationer från Avdelningen för Industriell Ekonomi.

Uppsatsskrivning Rekommendationer från Avdelningen för Industriell Ekonomi. Uppsatsskrivning Rekommendationer från Avdelningen för Industriell Ekonomi. Att skriva uppsats fordrar planering och struktur! I samband med uppsatsskrivning kan extra energi på tankar och motiv bakom

Läs mer

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENTREPRENÖRSKAP Ämnet entreprenörskap är tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom psykologi och företagsekonomi, men även andra kunskapsområden såsom retorik och juridik ingår. Med hjälp av begrepp, teorier,

Läs mer

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 1 av 6 Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 2 av 6 Inledning Jakten på framtiden har under 2012 och 2013 inneburit ett omfattande arbete,

Läs mer

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.)

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Kursansvariga: Professor Mikael Nygård och doktorand Mathias Mårtens Syfte Kursen är ett led i förberedelsen inför att skriva

Läs mer

Erbjuda lustfylld och lättillgänglig träning av hög kvalitet. Få så många som möjligt att Träna/motionera

Erbjuda lustfylld och lättillgänglig träning av hög kvalitet. Få så många som möjligt att Träna/motionera Erbjuda lustfylld och lättillgänglig träning av hög kvalitet Få så många som möjligt att Träna/motionera Ett friskare Haninge Vara Haninges bästa träningsanläggning Det finns i Friskis&Svettis att ständigt

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Vi erbjuder ett öppet ledarutvecklingsprogram för dig som vill utveckla ditt ledarskap genom en ökad förståelse för dig själv och de sammanhang du som ledare verkar i.

Läs mer

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Anvisningar för presentation och opponering En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Idén med uppsatsskrivande Att öva sig i det vetenskapliga hantverket; dvs.

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Skriva uppsats på uppdrag?

Skriva uppsats på uppdrag? 2014-01-07 Sid 1 (6) Skriva uppsats på uppdrag? Information för uppdragsgivare samt för dig som skriver uppsats i företagsekonomi vid Handelshögskolan vid Umeå universitet 2014-01-07 Sid 2 (6) Skriva uppsats

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Led dig själv med visioner

Led dig själv med visioner Var är du i livet Söker du färdigheter r och verktyg för att kunna Led dig själv med visioner en kurs i personligt ledarskap och effektivitet hantera förändringar? Är du intresserad av personlig utveckling

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

FEMtastiskt! Verksamhetsplan Friskis&Svettis Kiruna

FEMtastiskt! Verksamhetsplan Friskis&Svettis Kiruna FEMtastiskt! Verksamhetsplan Friskis&Svettis Kiruna 2012 Idé utan krav Friskis&Svettis är en idrottsförening med för idrottsvärlden ett ovanligt mål. Här finns inget målsnöre att spränga, inget nät att

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Marknadsundersökning. Mälardalens Högskola Handledare: Rolf Lövgren Produkt och processutveckling, KPP306 Individuell inlämningsuppgift, INL1

Marknadsundersökning. Mälardalens Högskola Handledare: Rolf Lövgren Produkt och processutveckling, KPP306 Individuell inlämningsuppgift, INL1 Marknadsundersökning 2010 Denna essä behandlar marknadsundersökningar ur ett produktutvecklingsperspektiv för att försöka finna en lämplig process för att ta reda på kundernas behov och önskemål. Mälardalens

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Vad förväntar sig följarna av sina chefers ledarskap?

Vad förväntar sig följarna av sina chefers ledarskap? Institutionen för Service Management KSKK01 SM: Examensarbete för kandidatexamen (15hp) Vad förväntar sig följarna av sina chefers ledarskap? Grupp 72: Ellinor Johansson Elina Nilsson Hanledare: Johan

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016

Verksamhetsplan 2015/2016 Verksamhetsplan 2015/2016 Fastställd av fullmäktige 2015-05-20 Bakgrund och Syfte Verksamhetsplanen är det styrdokument som beskriver de frågor Studentkåren i Borås planerar arbeta med under året utöver

Läs mer

Lean på svenska ska det vara nödvändigt?

Lean på svenska ska det vara nödvändigt? Lean på svenska ska det vara nödvändigt? Presentation av Per Gullander, Swerea IVF Monteringsforums konferens 2009-03-11. Delresultat från MERA-projektet SwePS Swedish Production System. För mer information

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Gymmix gruppträning. Fotograf: Andreas Svensson, Westphoto

Gymmix gruppträning. Fotograf: Andreas Svensson, Westphoto gruppträning Fotograf: Andreas Svensson, Westphoto UTbILdnInG I RöRELSE Gymnastikförbundet är ett av de största förbunden inom Riksidrottsförbundet. Vi ser oss gärna som en folkrörelse inom friskvården

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Chalmers Pedagogiska Portfölj

Chalmers Pedagogiska Portfölj Chalmers Pedagogiska Portfölj Nedan är ett utdrag ur Chalmers arbetsordning vad gäller definition och föreskrifter om pedagogisk skicklighet ( 4.2.2). Därefter följer instruktioner för utformning av den

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR?

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR? PER PULSGRUP CH VARFÖR? HUR GÖR MAN O VARFÖR PULS? PULSGRUPP- VAD ÄR DET? Och varför ska vi ha det? Två relevanta och bra frågor som vi som jobbar med Puls-Tro och Idrott får ganska ofta. De frågorna försöker

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Intraprenörskap hur gör man?

Intraprenörskap hur gör man? Intraprenörskap hur gör man? Magnus Forslund Calcarius Consulting Ekonomihögskolan vid Växjö universitet Magnus Forslund Hur får man alla anställda att agera som intraprenörer? 1 2 3 Vad betyder egentligen

Läs mer

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar Att skriva uppsats Det finns många olika sätt att skriva uppsats på. I den här handledningen beskrivs en modell som, i lite olika varianter, är vanlig i språkvetenskapliga uppsatser. Uppsatsens delar Du

Läs mer

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Mentorskapsprogram 2013/2014. i samarbete med

Mentorskapsprogram 2013/2014. i samarbete med Mentorskapsprogram 2013/2014 i samarbete med REDIRE - att återvända och avkastning Mentor - handledare och förebild med uppdrag att vägleda en yngre person i dennes personliga och professionella utveckling

Läs mer

Se upp för kulturkrockar vid internationella investeringar

Se upp för kulturkrockar vid internationella investeringar Se upp för kulturkrockar vid internationella investeringar (Artikel publicerad i Fastighetsvärlden) Mötet mellan den svenska fastighetsbranschen och utländska finansiella placerare har på grund av olika

Läs mer

Information om bedömning av reell kompetens

Information om bedömning av reell kompetens Information om bedömning av reell kompetens Reell kompetens Det är möjligt att söka till Lernia Yrkeshögskola på reell kompetens och få denna bedömd i förhållande till den grundläggande behörigheten för

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna 2014 2015 SISU Idrottsutbildarna Foto: Bildbyrån Grafisk form: Mu ab September 2013 Verksamhetsinriktning 2014-2015 För förbundsstyrelsens (FS) ledning av verksamheten

Läs mer

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap?

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap? Ledarskap 2013-04-28 1 LEDARSKAP Vad är viktigt i ditt ledarskap? 1 LEDARSKAPETS ABC Ledarskapets A ditt förhållningssätt Ledarskapets B din etik och moral Ledarskapets C din träningsplanering LEDARSKAPETS

Läs mer

Ledarskap. Ledarskap. Medvetet Personligt. Kursstart i mars 2013! Ledarskap är konkret,

Ledarskap. Ledarskap. Medvetet Personligt. Kursstart i mars 2013! Ledarskap är konkret, Medvetet Personligt Kursstart i mars 2013! Vårt mål är att du vågar ta steg i ditt ledarskap och liv du inte trodde var möjligamen bara till 100%! För en bättre värld. Vi vänder oss till dig som idag har

Läs mer

Salutogen Organisering, Ledning och Verksamhetsutveckling, SOLV

Salutogen Organisering, Ledning och Verksamhetsutveckling, SOLV Salutogen Organisering, Ledning och Verksamhetsutveckling, SOLV 8 dagar med förändringskunskap och processverktyg, 2015-2016 Tror du att: Lärande och utveckling är nödvändigt för att hantera krävande uppgifter

Läs mer

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Kursplan Projektmetodik (2 KY-poäng) ha kunskap om vad ett projekt är och känna till varför och när projekt är en lämplig arbetsform vara medveten om vilka

Läs mer

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Vi är samma lag Vi levererar minnen Ledande branschkunskap Våga sticka ut Ingen kund är den andra lik Glöd Vi är alla stolta ambassadörer Utstråla glädje

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org Vad är en grupp? Vilka grupper är du med i? Vilka behov fyller en grupp? Vilka normer finns i en grupp? Vilka sorters grupper finns det? Vilka roller finns det i en grupp? Vad påverkar de roller man får

Läs mer

Den Kreativa Nervositeten

Den Kreativa Nervositeten Den Kreativa Nervositeten Jan Alpsjö www.lentos.se tel: 0705-120206 1 DEN KREATIVA NERVOSITETEN Den Kreativa Nervositeten riktar sig till personer som skall förbereda en presentation. Syftet är att kunna

Läs mer

Gratis är gott. Eftersmaken är sur.

Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Det drabbar ingen fattig. Det går inte att stoppa ny teknik. Den som verkligen har talang kommer att skapa ändå. Om man lyssnar på några av argumentet som förts fram

Läs mer

Sammanfattning (89 svar)

Sammanfattning (89 svar) Sammanfattning (89 svar) Hur nöjd eller missnöjd är du som helhet med Friskis&Svettis? 5 mycket nöjd 3742 % 4 4854 % 3 3 3 % 1 inte alls nöjd 0 0 % ingen uppfattning 0 0 % Hur väl motsvarar Friskis&Svettis

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

DU - som vill bli gyminstruktör

DU - som vill bli gyminstruktör DU - som vill bli gyminstruktör ATT VARA GYMINSTRUKTÖR är ett ideellt, utvecklande, utmanade och engagerande fritidsuppdrag. Du får garanterat många härliga upplevelser, du får och ger mycket energi, du

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer