Antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens. Attityder och kunskaper hos ett slumpmässigt urval ur Sveriges befolkning mellan 18 och 74 år

Transkript

1 Antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens Attityder och kunskaper hos ett slumpmässigt urval ur Sveriges befolkning mellan 18 och 74 år

2

3 Antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens Attityder och kunskaper hos ett slumpmässigt urval ur Sveriges befolkning mellan 18 och 74 år

4 Bindningar och jäv För Folkhälsomyndighetens egna experter och sakkunniga som medverkat i rapporter bedöms eventuella intressekonflikter och jäv inom ramen för anställningsförhållandet. När det gäller externa experter och sakkunniga som deltar i Folkhälsomyndighetens arbete med rapporter kräver myndigheten att de lämnar skriftliga jävsdeklarationer för potentiella intressekonflikter eller jäv. Sådana omständigheter kan föreligga om en expert t.ex. fått eller får ekonomisk ersättning från en aktör med intressen i utgången av den fråga som myndigheten behandlar eller om det finns ett tidigare eller pågående ställningstagande eller engagemang i den aktuella frågan på ett sådant sätt att det uppkommer misstanke om att opartiskheten inte kan upprätthållas. Folkhälsomyndigheten tar därefter ställning till om det finns några omständigheter som skulle försvåra en objektiv värdering av det framtagna materialet och därmed inverka på myndighetens möjligheter att agera sakligt och opartiskt. Bedömningen kan mynna ut i att experten kan anlitas för uppdraget alternativt att myndigheten föreslår vissa åtgärder beträffande expertens engagemang eller att experten inte bedöms kunna delta i det aktuella arbetet. De externa experter som medverkat i framtagandet av denna rapport har inför arbetet i enlighet med Folkhälsomyndighetens krav lämnat en deklaration av eventuella intressekonflikter och jäv. Folkhälsomyndigheten har därefter bedömt att det inte föreligger några omständigheter som skulle kunna äventyra myndighetens trovärdighet. Jävsdeklarationerna och eventuella kompletterande dokument utgör allmänna handlingar som normalt är offentliga. Handlingarna finns tillgängliga på Folkhälsomyndigheten. Denna titel laddas ner från: Citera gärna Folkhälsomyndighetens texter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd att använda dem. Folkhälsomyndigheten, Artkelnummer: ISBN (pdf)

5 Förord I Folkhälsomyndighetens uppdrag ingår att verka för möjligheten att effektivt använda antibiotika vid infektioner hos människor och djur. Det görs bland annat genom att sammanställa och förmedla kunskap, och att verka för att tillgänglig kunskap användes av hälso- och sjukvårdspersonal såväl som av allmänheten. Uppdraget låg tidigare hos Smittskyddsinstitutet. En av förutsättningarna för god antibiotikaanvändning är att allmänheten har kunskap om infektioner och hur de behandlas. Informations- och kommunikationsinsatser hjälper till att öka förståelsen för hur och när antibiotika ska användas. För att vara effektiva behöver sådana insatser riktas till de grupper där behoven av kunskap är störst. Därför presenterar Folkhälsomyndigheten den här studien av allmänhetens attityder och kunskaper om antibiotikaanvändning och -resistens. Tillsammans med andra studier av kunskaper och attityder kring antibiotika, kan den här rapporten användas av den som vill utforma och kommunicera budskap om dessa läkemedel. De resultat som redovisas här, används också i Folkhälsomyndighetens egna kommunikationsinsatser om antibiotika. Denna rapport bygger på en studie gjord av Martina Vallin, Maria Polyzoi, Senia Rosales-Klintz och Cecilia Stålsby Lundborg vid Karolinska Institutets institution för folkhälsovetenskap. Studien gjordes på uppdrag av dåvarande Smittskyddsinstitutet, och rapporten har sedan beretts på Folkhälsomyndighetens enhet för antibiotika och vårdhygien. Folkhälsomyndigheten Malin Grape Enhetschef, enheten för antibiotika och vårdhygien 5

6 6

7 Innehåll Förkortningar... 8 Ordlista... 9 Sammanfattning Summary Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Referenser Bilaga 1. Enkäten Bilaga 2. Missivbrevet Bilaga 3. Deltagare och bortfall Bilaga 4. Dataunderlag till diagram

8 Förkortningar ESBL MRSA PNSP VRE SPAR SPSS Extended-spectrum betalactamase; enzym som gör bakterier resistenta mot penicilliner och andra antibiotika av typen betalaktamer Meticillinresistenta Staphylococcus aureus; resistenta stafylokocker Penicillin-non-susceptible pneumococci; pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin Vankomycinresistenta enterokocker; tarmbakterier som är resistenta mot antibiotikan vankomycin Statens personadressregister Statistical Package for the Social Sciences; datorprogram för statistisk analys 8

9 Ordlista Antibiotikaresistens Prevention Enkät Demografiska data Variabel Oberoende variabel Beroende variabel Slumpmässigt urval Likert-liknande skala Logistisk regressionsanalys Oddskvot Konfidensintervall p-värde Statistiskt signifikant samband Bakteriers motståndskraft mot antibiotika. Förebyggande arbete, exempelvis att hindra smittspridning för att minska sjuklighet. Undersökning där information samlas in med hjälp av ett frågeformulär. Uppgifter som har att göra med en befolknings storlek och sammansättning. Exempel är ålder, kön och utbildningsnivå hos deltagare i en undersökning. En egenskap som varierar hos en population, till exempel kunskaper om antibiotika. Den variabel som orsakar effekter. Den variabel vars fördelning är en effekt av den oberoende variabeln. Val av exempelvis deltagare i en undersökning, där slumpen avgör vem som tillfrågas. Skala för subjektiva svarsalternativ, till exempel jag instämmer inte alls, jag instämmer till viss del, jag instämmer helt. Metod för att undersöka sambandet mellan en variabel och ett visst utfall där utfallet består av till exempel rangordnade val, till exempel svar av typen jag instämmer inte alls, jag instämmer till viss del, jag instämmer helt. Mått på styrkan av association mellan två egenskaper hos en individ. Exempel: Jämför sambanden mellan att tillhöra en åldersgrupp och ha en viss kunskapsnivå. En oddskvot som är < 1 visar ett svagare samband än den grupp man jämför med, medan en oddskvot som är > 1 visar ett starkare samband. Intervall som (med en viss sannolikhet) omfattar det sanna medelvärdet för egenskapen i populationen. Exempel: Ett medelvärde på 0,6 med konfidensintervallet 0,5-0,7 anger att medelvärdet i den populationen verkligen skiljer sig från medelvärdet i den population man jämför med. Indikation att den observerade skillnaden mellan två grupper inte beror på slumpen. Exempel: Ett p-värde < 0,05 anger att med 95 % sannolikhet representerar den skillnad man ser i undersökningen en verklig skillnad. Ett samband mellan två variabler där man med hjälp av p-värdet beräknat att det beror på en faktisk relation mellan variablerna och inte på slumpen. 9

10 Sammanfattning Antibiotikaresistens är idag ett globalt hälsoproblem. Resistenta bakterier minskar möjligheten att kunna behandla allvarliga infektionssjukdomar på ett effektivt sätt. Dessutom äventyras andra typer av sjukvård, när antibiotika inte finns tillgängliga vid exempelvis kirurgi och cancerbehandlingar. Genom att använda antibiotika på ett klokt sätt kan vi minska risken för utveckling av antibiotikaresistens. En klok antibiotikaanvändning förutsätter goda kunskaper hos såväl professionella som allmänheten. Studien som redovisas i denna rapport syftade till att belysa attityder och kunskaper gällande antibiotikaanvändning och resistens hos den svenska befolkningen. I studien skickades en enkät till 2500 slumpmässigt utvalda personer mellan 18 och 74 år. Enkäten bestod av frågor och påståenden som syftade till att belysa kunskaper och attityder kring antibiotika, uppdelat på följande teman: egen antibiotikaanvändning; tillgång till antibiotika; antibiotikas användningsområden och effekter; bieffekter och resistens samt erfarenheter och förtroende i förhållande till sjukvården när det gäller infektioner. Några demografiska frågor ingick för att jämföra kunskaper och attityder mellan olika grupper av människor. Enkätsvaren analyserades i SPSS. Omkring två tredjedelar av de tillfrågade personerna svarade på enkäten. Av de deltagare som hade minst kunskaper om antibiotika, svarade de flesta att de inte visste om antibiotikaresistens är ett problem i Sverige och övriga världen. Majoriteten av alla deltagare i studien tog tydligt avstånd ifrån att man kan spara antibiotika som blivit över för att själv ta senare eller ge till någon annan. Likaså tog de flesta avstånd ifrån påståendet att det är bra att kunna köpa antibiotika via internet utan att behöva träffa en läkare. Gällande förtroendet för läkares beslut att inte skriva ut antibiotika hade kvinnor minde förtroende än män, och yngre personer hade mindre förtroende än äldre. Deltagare med liten kunskap om antibiotika och antibiotikaresistens hade mindre förtroende än deltagare med högre kunskaper inom området. En generell slutsats är att deltagarna hade goda kunskaper om rationell antibiotikaanvändning och att de flesta ansåg att det är läkaren som bör besluta om huruvida antibiotika är nödvändigt. Det verkar också som att det fanns ett samband mellan personers kunskaper om antibiotikas effekter och resistens, och förtroende för läkares beslut gällande antibiotika. Resultaten indikerar att personer mellan 18 och 29 år är den grupp som är i störst behov av information gällande antibiotikas effekter och resistens. Framtida kampanjer bör följaktligen fokusera på yngre personer, samtidigt som ingen åldersgrupp bör uteslutas när informationsinsatser planeras. 10

11 Summary Antibiotic use and antibiotic resistance Attitudes and knowledge in a random sample of the Swedish population between 18 and 74 years Antibiotic resistance is a current global health problem. Resistant bacteria make it difficult to successfully treat severe infections, increasing the risk for complications and death from conditions that require treatment with antibiotics. By using antibiotics responsibly, we can reduce the development of antibiotic resistance. Correct usage of antibiotics demands a high level of public knowledge. The study presented here aimed to investigate attitudes and knowledge about antibiotics and antibiotic resistance in Sweden. In this study, a questionnaire was sent to 2500 randomly selected people between 18 and 74 years of age. The participants were asked to respond to statements and questions related to the following themes: their own use of antibiotics; access to antibiotics; effects of antibiotics; side-effects and resistance; and experiences and trust with regards to how infections are handled by health care professionals. A few demographic questions were included so that knowledge and attitudes could be compared between groups of people. Around two thirds of the selected people participated in the study and returned the filled out questionnaire. Among those with the lowest level of knowledge about antibiotics, most people said they did not know whether antibiotic resistance is a problem in Sweden and the rest of the world. A majority of all participants disagreed to the statement that you can save antibiotics for later and share them with other people. In addition, most people disagreed to the statement that it is good that antibiotics can be ordered over the internet without having to see a doctor. With regards to people s trust in doctors decisions not to prescribe antibiotics, women had less trust than men and younger persons had less trust than older people. Participants with little knowledge about antibiotics and antibiotic resistance had less trust than those with a higher level of knowledge. General conclusions are that the participants were knowledgeable about rational use of antibiotics and that most of them trusted the doctor to decide whether antibiotics are needed. There seems to be an association between people s knowledge about the effects of antibiotics and resistance, and their trust in the doctor. The results indicate that people between 18 and 29 years might need more information about the effects of antibiotics and antibiotic resistance. Information activities should therefore focus on young adults, while not excluding other age groups. N.B. The title of the publication is translated from Swedish, however no full version of the publication has been produced in English. 11

12 Bakgrund Antibiotikakonsumtion och antibiotikaresistens Antibiotikaresistens är idag ett globalt problem (1). Resistenta bakterier minskar möjligheten att kunna behandla allvarliga infektionssjukdomar på ett effektivt sätt. Dessutom äventyras flera andra typer av modern sjukvård, när antibiotika inte finns tillgängliga vid exempelvis kirurgi och cancerbehandlingar. Antibiotikaresistens blir allt vanligare samtidigt som utvecklingen av nya antibiotika i princip avstannat (2, 3). En av de viktigaste faktorerna för att minska risken för utveckling av antibiotikaresistens är att antibiotika används på ett klokt sätt, vilket innebär att antibiotika endast används när det är motiverat enligt vetenskap och beprövad erfarenhet, att rätt sort och rätt dos skrivs ut, och att det används enligt de rekommendationer som finns för behandlingstid och doseringsintervall (4). Antibiotikakonsumtionen ser olika ut i olika delar av Europa. Forskning visar att länder med hög konsumtion av antibiotika har hög antibiotikaresistens. I Norden är användandet av antibiotika lägre än i stora delar av Europa (5). Trots detta finns det studier som pekar på att antibiotika även i Sverige inte alltid används på ett optimalt sätt (6, 7). Försäljningen av antibiotika i Sverige har minskat sedan 1995 (8). Statistik över antibiotikaförsäljning under de senaste åren visar att det skrivs ut allt mindre antibiotika på recept, medan användningen på sjukhus ökat något (9). Insatser för att påverka förskrivningen av antibiotika Sedan 1995 har det pågått strategiskt arbete för rationell användning av antibiotika i Sverige (10). Initialt drevs frågan av Strama, och senare har den formaliserats till att ingå i Smittskyddsinstitutets och sedermera Folkhälsomyndighetens instruktioner. Centrala delar i arbetet har varit att ta fram och sprida kunskap om antibiotika och -resistens, samt att stödja lokalt och tvärsektoriellt arbete i kommuner och landsting. Förskrivning av antibiotika ingick i SKL:s och regeringens nationella satsning på patientsäkerhet som pågick I satsningen användes såväl mängden utskriven antibiotika som läkares följsamhet till behandlingsrekommendationer och möjligheten till uppföljning av förskrivningen som indikatorer på hur antibiotika användes i olika landsting (11). I en kvalitativ studie från 2010 undersöktes uppfattningar hos läkare på svenska sjukhus gällande förskrivning av antibiotika och antibiotikaresistens. Bland de olika resonemang som läkarna förde kring sin egen förskrivning, fanns antibiotikaresistens inte alltid med som en faktor att ta hänsyn till. En slutsats var att de som fokuserar på andra saker när de förskriver antibiotika kan vara svårare att nå med budskap om klok användning. (12). Betydelsen av allmänhetens kunskaper om antibiotika Antibiotikaanvändningen påverkas också av allmänhetens inställning till frågan. Därför undersöks befolkningens kunskaper och attityder till antibiotika och 12

13 antibiotikaresistens, och såväl i Europa som inom Sverige pågår också arbete för att sprida kunskap om god antibiotikaanvändning till allmänheten. År 2006 genomfördes en studie där kunskapsnivån och attityder gällande antibiotikaanvändning och resistens undersöktes hos den svenska befolkningen (13). Den indikerade att kunskapsnivån angående antibiotikaanvändning och risken för antibiotikaresistens var relativt hög bland människor boende i Sverige. Liknande undersökningar i andra europeiska länder (14, 15) har visat att många tror att antibiotika är verksamt mot hosta, förkylningar och influensa, och att man själv kan avgöra när antibiotika är nödvändigt. Ytterligare internationella studier visar på ett samband mellan utbildnings- och inkomstnivå och kunskaper kring antibiotika, där personer med högre utbildning respektive inkomst har bättre kunskaper (14, 16-18). Flera undersökningar av allmänhetens kunskaper och attityder kring antibiotika har lett till slutsatsen att utbildning av befolkningen är ett sätt att främja klok användning (17, 19-21). Forskning visar att patienters eller patienters vårdnadshavares förväntningar på läkaren gällande att skriva ut antibiotika är en betydande faktor för om läkaren kommer att skriva ut antibiotika eller inte. I de fall där patienten eller patientens vårdnadshavare förväntar sig att få antibiotika utskrivet, skriver läkare i större utsträckning ut antibiotika (22-24). Trots att förskrivningen i Sverige är relativt låg, används antibiotika inte alltid på ett helt adekvat sätt. Kännedom om allmänhetens inställning till antibiotika ökar möjligheten att arbeta effektivt för klok antibiotikaanvändning och mot antibiotikaresistens, till exempel genom att indikera var kunskapsluckor finns och vilka insatser som behövs. Frågeställningen för den här studien, som genomfördes 2013, är: Vilka attityder och kunskaper gällande antibiotikaanvändning och resistens kan urskiljas bland allmänheten i Sveriges befolkning? 13

14 Syfte Syftet med den studie som redovisas här, är att belysa attityder och kunskaper gällande antibiotikaanvändning och resistens hos den svenska befolkningen. På längre sikt är syftet att, i enlighet med de attityder och kunskaper som finns bland allmänheten, öka medvetenheten om resistensproblematik genom olika informations- och kommunikationsstrategier. Detta för att en så adekvat antibiotikaanvändning som möjligt ska kunna uppnås, vilken i sin tur bidrar till att minska risken för utveckling av antibiotikaresistens. 14

15 Metod Studiedesign Studien var en kvantitativ enkätstudie med tvärsnittsdesign. I en sådan studie samlas data in i form av svar på frågor eller påståenden, och att antalet svar av en viss typ räknas ihop och jämförs med statistiska metoder för att producera ett resultat som ligger till grund för slutsatser. Den här typen av studie ger en bild av vad deltagarna tycker och tänker om antibiotika vid en viss tidpunkt. Urval av deltagare i studien Deltagarna i studien var män och kvinnor mellan år, slumpmässigt utvalda ur Sveriges befolkning med hjälp av SPAR (Statens personadressregister). Enkäten skickades ut till 2500 personer; 1237 män och 1263 kvinnor. Datainsamlingsmetod Enkäten utformades för den aktuella studien och arbetades fram med hjälp av ett frågeformulär från en tidigare studie inom samma ämnesområde (25). Enkätens utformning och frågor testades sedan i flera omgångar på ett flertal personer som inte ingick i studien. Den utgörs huvudsakligen av frågor och påståenden som belyser allmänhetens kunskaper och attityder kring antibiotikaanvändning och resistens. Deltagarna fick ta ställning till påståenden och frågeställningar kring fem teman: egen antibiotikaanvändning; tillgång till antibiotika; antibiotikas användningsområde och effekt; bieffekter och resistens; samt läkarvanor, patient/läkarrelation och prevention. Enkäten avslutades med några demografiska frågor kring kön, ålder, utbildningsnivå, inkomst, bostadsort och antal personer i hushållet. De flesta frågorna i enkäten var flervalsfrågor. Svarsalternativen gavs i form av en skala med kryssrutor där deltagaren markerade sitt svar, en så kallad Likert-liknande skala. Några få frågor var öppna frågor, där deltagaren ombads skriva sitt eget svar. Enkäten innehöll inga frågor om personnummer eller namnuppgifter, utan var istället försedd med en kod för att möjliggöra utskick av påminnelser. Hela enkäten finns i bilaga 1. Tillvägagångssätt i datainsamlingen Enkäten skickades hem till de utvalda deltagarna tillsammans med ett missivbrev (se bilaga 2). Brevet innehöll information om syfte, plan och ansvarig huvudman för forskningen, de metoder som skulle användas, att deltagande var frivilligt och att det fanns möjlighet att besvara enkäten på engelska. Deltagarna fick cirka två veckor på sig att besvara enkäten och skicka tillbaka den, innan en påminnelse gick ut tillsammans med en ny enkät. Efter ytterligare ca två veckor gick ännu en påminnelse ut. Ett antal personer hörde av sig till projektets kontaktperson och bad om en engelsk version, och enkäten översattes därmed till 15

16 engelska och skickades till dem. Inskickade enkäter förvarades inlåsta, med tillgång endast för forskarna. Cirka fyra veckor efter sista utskicket av påminnelser stoppades mottagandet av enkäter. För att få en bild av vilka som inte svarat på enkäten och underlag till bortfallsanalys, letades ålder och kön upp för de personerna. Detta skedde genom att sökningar med deras namn utfördes på webbsidan I Ratsits databas finns tillgång till offentlig information om privatpersoner och företag i Sverige. Informationen kommer från myndigheter som till exempelvis Skatteverket. Analys Data från frågorna med slutna svarsalternativ matades in i analysprogrammet EpiData version 3.1 och exporterades sedan till IBM SPSS Statistics version 21. Data från frågor med öppna svarsalternativ analyserades separat och redovisas inte i denna rapport. Analys av svar om antibiotikanamn Alla svar på fråga 1.1 (som handlade om att kunna ange antibiotikanamn) kontrollerades via webbsidan för att se om de klassas som antibiotika. Frekvensen rätta svar bland dem som besvarat fråga 1.1 och 1.2 jämfördes för olika åldersgrupper (18-29 år, år, år och år) och mellan män och kvinnor. Analys av svar om kunskaper om antibiotika Uppskattningen av deltagares kunskaper om antibiotika baserades på påståendena (se tabell 1) och analyserades med avseende på antal korrekta svar per person. Antalet korrekta svar delades in i tre grupper: 0-2 (låg kunskap), 3-7 (medelhög kunskap) och 8-10 korrekta svar (hög kunskap). Frekvensen av olika kunskapsnivåer jämfördes mellan åldersgrupper, samt om det finns barn i hushållet eller inte. 16

17 Tabell 1: Påståenden för att undersöka deltagarnas kunskaper om antibiotika. Påståenden Rätt svar 4.1 Antibiotika ger ofta biverkningar som t.ex. diarré. Ja 4.2 Antibiotika ger negativa effekter på kroppens egen bakterieflora. Ja 4.3 Om man känner sig frisk efter delar av en antibiotikakur kan man genast avsluta kuren. Nej 4.4 Bakterier kan bli resistenta mot antibiotika. Ja 4.5 Ju mer antibiotika vi använder i samhället desto större risk är det att resistens utvecklas och sprids. Ja 4.6 Människor kan bli resistenta mot antibiotika. Nej 4.7 Användning av antibiotika bland djur kan minska möjligheten till effektiv antibiotikabehandling bland människor. Ja 4.8 Resistens kan spridas från djur till människa. Ja 4.9 Resistens kan spridas från människa till människa. Ja 4.10 Utlandsresenärer riskerar att ta med sig resistens hem till Sverige. Ja Analys av svar om attityder till antibiotika Uppskattningen av attityder baseras på påståendena 2.1, 2.4, 2.6, 3.9, 3.10, 4.11, 4.12, 5.1, 5.2, 5.6, 5.7, 5.8 och 5.9 (se tabell 2). Här analyserades frekvensen av olika svar i relation till de tre kunskapsnivåerna. 17

18 Tabell 2: Påståenden för att undersöka deltagarnas attityder till antibiotika och antibiotikaresistens. Påståenden 2.1 Antibiotika som blivit över kan man spara för att själv kunna ta senare eller för att ge till någon annan. 2.4 Jag tycker det är bra att kunna köpa antibiotika via internet, utan att behöva träffa läkare. 2.6 Det är bra att man kan köpa antibiotika utan recept i vissa länder. 3.9 Genom att använda antibiotika kan man ofta undvika att vara hemma från jobbet Antibiotika ska döda alla bakterier i kroppen Antibiotikaresistens är ett stort problem i Sverige idag Antibiotikaresistens är ett stort problem i övriga världen idag. 5.1 Läkare undersöker alltid ordentligt om patienten behöver antibiotika eller inte. 5.2 Läkare skriver ut antibiotika för att patienten förväntar sig det. 5.6 Jag vet ofta själv om jag behöver antibiotika eller inte innan jag träffar läkaren. 5.7 Jag känner förtroende för läkarens beslut om läkaren avstår från att skriva ut antibiotika. 5.8 En läkare som inte skriver ut antibiotika när patienten tycker att det behövs, är en mindre bra läkare. 5.9 Jag känner förtroende för läkarens beslut om läkaren skriver ut antibiotika. Analys av förtroende för läkares beslut att avstå antibiotika För att analysera vilka faktorer som påverkar förtroende för läkares beslut kring antibiotika gjordes logistiska regressionsanalyser. Svaren till påståendet Jag känner förtroende för läkarens beslut om läkaren avstår från att skriva ut antibiotika, som redovisats på en skala från håller fullständigt med till tar totalt avstånd ifrån, delades in i tre grupper som motsvarade litet, medelstort och stort förtroende. Relationen mellan sex olika oberoende variabler och nivån av förtroende (beroende variabel) undersöktes, för att se vilka faktorer som var associerade med förtroendet. De oberoende variablerna var ålder (de fyra åldersgrupperna), inkomst (de fyra inkomstnivåerna), kön (kvinna, man), utbildningsnivå (tre nivåer), familjesituation (barn i hushållet eller inte) och kunskapsnivån gällande antibiotika (tre nivåer). Innan sambanden testades, jämfördes varje variabel individuellt med nivån av förtroende. Eftersom några variabler hade mycket få svar i vissa kategorier, kombinerades undergrupper ihop till större grupper för att förbättra trovärdigheten i analysen. För variabeln ålder slogs de fyra ursprungliga kategorierna samman till två; 44 år och 45 år, och för kunskapsnivå slogs de tre nivåerna ihop till två; hög respektive låg kunskap om antibiotika. Den slutliga modellen som användes undersökte samband mellan förtroende för läkares beslut att inte skriva ut antibiotika och en persons ålder, kön, kunskap om antibiotika och huruvida det fanns barn i hushållet, se box 1. 18

19 Box 1. Den modell som testades i studien. Beroende variabel Oberoende variabler Förtroende för läkarens beslut om läkaren avstår från att skriva ut antibiotika. Åldersgrupp; <45 eller. 45 Kunskapsnivå; låg eller hög kunskap Barn i hushållet; ja eller nej Kön; man eller kvinna Övriga analyser Ytterligare analyser av insamlade data och de oberoende variablernas eventuella påverkan på resultaten gjordes också. Dessa analyser, samt analysen av bortfallet, eventuella skillnader i svarsfrekvens mellan män och kvinnor och mellan de olika åldersgrupperna, finns beskrivna i en vetenskaplig artikel (26). 19

20 Resultat Svarsfrekvens och bortfall Enkäten skickades ut till 2500 personer. Totalt svarade 1426 personer (57%). Av dessa var 804 kvinnor (56,4%) och 622 män (43,6%). Medelåldern för respondenterna var 47,8 år; för kvinnor 47,7 år och för män 48 år. Samtliga hade en standardavvikelse på 15,7 år. Åldern för populationen som svarade på enkäten var normalfördelad. Bortfallet var 43%. Medelåldern för bortfallet var 40,2 år; bland kvinnor 41,2 år och bland män 39,4 år. I bortfallsgruppen var det 101 personer som hörde av sig till projektets kontaktperson och meddelade att de inte ville eller kunde delta i studien (se figur 2). De personer som inte ville vara med i studien uppgav som skäl att de aldrig använt antibiotika, att de var allergiska mot antibiotika, att de inte orkade svara, att de inte brukade svara på enkäter, eller att de tyckte att enkäten var för svår. Fördelningen av antalet deltagare och bortfall redovisas i bilaga 3. Det var en statistisk signifikant skillnad i svarsfrekvensen mellan män och kvinnor (p-värde < 0,001). Svarsfrekvensen var högre för kvinnor än för män. Det var även en statistisk signifikant skillnad i svarsfrekvensen mellan de olika åldersgrupperna (p-värde < 0,001). Svarsfrekvensen ökade med deltagarnas ålder. Huvudresultat De huvudsakliga fynden i undersökningen var att: Deltagare mellan 18 och 29 år var den svagaste gruppen när det gällde att identifiera respektive ange antibiotikanamn. Cirka 70% av den grupp som hade lägst kunskap om antibiotika svarade att de inte visste om antibiotikaresistens är ett problem i Sverige, och över 80% i samma grupp visste inte om antibiotikaresistens är ett problem i övriga världen. 80% av alla deltagare tog helt avstånd från att man kan spara antibiotika som blivit över för att själv ta senare eller ge till någon annan. 85% av alla deltagare tog helt avstånd från att det är bra att kunna köpa antibiotika via internet utan att behöva träffa en läkare. Gällande förtroendet för läkares beslut att inte skriva ut antibiotika hade kvinnor mindre förtroende än män (p-värde = 0,049), och yngre människor hade mindre förtroende än äldre (p-värde < 0,001). Deltagare med en lägre kunskapsnivå gällande antibiotikas effekt och antibiotikaresistens hade mindre förtroende än respondenter med högre kunskapsnivå inom det området (pvärde = 0,035). 20

21 Andel (%) Nedan redovisas hur deltagarna svarade på några av påståendena i enkäten, med fokus på kunskap om antibiotika och attityder till hur antibiotika ska användas. Underlagen till diagrammen återfinns i tabeller i bilaga 4. Demografiska faktorer, kunskap och attityder Gruppen år var den svagaste gruppen när det gällde att ange och identifiera antibiotikanamn. Mellan de andra tre åldersgrupperna och mellan manliga och kvinnliga deltagare var det ingen större skillnad i kunskap på detta område. Undersökningen visar att personer med högre utbildningsnivå hade bättre kunskaper om antibiotikas bieffekter och antibiotikaresistens (påståendena i tabell 1). Oberoende av utbildningsnivå hade den yngsta åldersgruppen lägre kunskaper om antibiotika (se diagram 1). Detta samband var statistiskt signifikant (p-värde = 0,014). Det var ingen skillnad gällande kunskap om antibiotikas bieffekter och antibiotikaresistens mellan personer som hade barn i hushållet och de som inte hade barn i hushållet. Diagram 1. Kunskaper om antibiotika, dess effekter och antibiotikaresistens. Antal korrekta svar på påståendena i de olika åldersgrupperna år år år år alla Deltagare mellan 65 och 74 år hade väldigt stort förtroende för att läkare alltid undersöker ordentligt om patienten behöver antibiotika eller inte. Överlag var det mycket få personer i alla åldersgrupperna som hade litet förtroende i denna fråga. Det var högre andel i gruppen som inte har barn i hushållet än de som hade barn i hushållet, som kände förtroende för läkaren i fråga om att alltid undersöka ordentligt om antibiotika behövs. Majoriteten av deltagarna i alla åldersgrupper trodde inte att läkare skriver ut antibiotika för att patienten förväntar sig det. Deltagare mellan 65 och 74 år hade den högsta tilltron till att läkare inte skriver ut antibiotika av detta skäl. De flesta av 21

22 Andel (%) deltagarna i alla åldersgrupper kände förtroende för läkares beslut att avstå från att skriva ut antibiotika. Deltagare mellan 65 och 74 år och de utan barn i hushållet hade den största tilltron till detta. I alla åldersgrupper tog majoriteten av deltagarna helt avstånd ifrån att läkare som inte skriver ut antibiotika när patienten tycker att det behövs, är en mindre bra läkare. Likaså kände de flesta i alla åldersgrupper förtroende för läkares beslut att skiva ut antibiotika. Även här hade deltagare mellan 65 och 74 år och personer utan barn i hushållet störst förtroende. Samband mellan kunskaper, attityder och förtroende Oavsett kunskapsnivå ansåg majoriteten av alla deltagare att man inte ska spara antibiotika för att själv kunna ta senare eller för att ge till någon annan (se diagram 2). Likaså tog majoriteten, oberoende av kunskapsnivå, avstånd ifrån att det är bra att kunna köpa antibiotika via internet, utan att träffa läkare (se diagram 3). De med högre kunskapsnivå tog dock avstånd ifrån detta i större utsträckning. De flesta deltagare, oavsett kunskapsnivå, tog också avstånd ifrån att det är bra att man kan köpa antibiotika utan recept i vissa länder (se diagram 4). Det var dock väsentlig större andel av deltagarna inom den högsta kunskapsnivån som tog avstånd ifrån det påståendet. Diagram 2. Attityder till påståendet Antibiotika som blivit över kan man spara för att själv kunna ta senare eller för att ge till någon annan. Fördelning mellan olika kunskapsnivåer Låg kunskap Medel Hög kunskap Alla 22

23 Andel (%) Andel (%) Diagram 3. Attityder till påståendet Jag tycker det är bra att kunna köpa antibiotika över internet, utan att behöva träffa läkare. Fördelning mellan olika kunskapsnivåer Låg kunskap Medel Hög kunskap Alla Diagram 4. Attityder till påståendet Det är bra att man kan köpa antibiotika utan recept på apotek i vissa länder. Fördelning mellan olika kunskapsnivåer Låg kunskap Medel Hög kunskap Alla 23

24 Andel (%) Bland de två högre kunskapsnivåerna ansåg de flesta att man inte kan undvika att vara hemma från jobbet genom att ta antibiotika (se diagram 5). Bland deltagare med den lägsta kunskapsnivån svarade merparten att de inte visste. De flesta inom de två högre kunskapsnivåerna trodde inte att antibiotika ska döda alla bakterier i kroppen medan de flesta i den lägsta kunskapsnivån svarade att de inte visste (se diagram 6). Diagram 5. Attityder till påståendet Genom att använda antibiotika kan man ofta undvika att vara hemma från jobbet. Fördelning mellan olika kunskapsnivåer Låg kunskap Medel Hög kunskap Alla 24

25 Andel (%) Diagram 6. Attityder till påståendet Antibiotika ska döda alla bakterier i kroppen. Fördelning mellan olika kunskapsnivåer Låg kunskap Medel Hög kunskap Alla Många deltagare bland de två högre kunskapsnivåerna höll fullständigt eller till viss del med om att antibiotikaresistens är ett stort problem i Sverige idag. Majoriteten bland den lägsta kunskapsnivån svarade även här att de inte visste. Gällande om antibiotikaresistens är ett stort problem i världen idag höll de flesta bland den högsta kunskapsnivån fullständigt med. Deltagarna i den näst högsta kunskapsnivån svarade i lika stor utsträckning att de fullständigt höll med som att de inte visste, medan de flesta i den lägsta kunskapsnivån svarar att de inte visste. Oavsett kunskapsnivå kände de flesta deltagarna förtroende för läkarens beslut om läkaren avstår från att skriva ut antibiotika, se diagram 7. Deltagarna i den högsta kunskapsnivån kände störst förtroende för läkarens beslut i den frågan. Likaså kände de flesta, oavsett kunskapsnivå, förtroende för läkarens beslut om läkaren skriver ut antibiotika. De flesta, oberoende av kunskapsnivå, ansåg inte att en läkare som inte skriver ut antibiotika när patienten tycker att det behövs är en mindre bra läkare. De bland de högre kunskapsnivåerna hade dock i större utsträckning den uppfattningen. 25

26 Andel (%) Diagram 7. Attityder till påståendet Jag känner förtroende för läkarens beslut om läkaren avstår från att skriva ut antibiotika. Fördelning mellan olika kunskapsnivåer år år år år Alla Analysen av enkätsvaren visade också att det fanns ett statistiskt signifikant samband mellan personers kön, ålder och kunskaper om antibiotikas effekter och antibiotikaresistens, och deras förtroende för läkares beslut att inte skriva ut antibiotika (se tabell 3). 26

27 Tabell 3. Faktorer som är förknippade med förtroende för läkaren om läkaren avstår från att skriva ut antibiotika. Oberoende variabel Kategorier Oddskvot 95% konfidensintervall p-värde Kön Kvinnor 0,785 0,616-0,999 0,049 Män 1 Familjesituation Inga barn 1,212 0,931-1,578 0,154 Åtminstone ett barn 1 Ålder Ålder 44 0,629 0,487-0,812 0,000 Ålder 45 1 Kunskapsnivå Låg (0-4 rätta svar) 0,767 0,599-0,982 0,035 Hög (5-10 rätta svar) 1 Kvinnor hade mindre förtroende i denna fråga än män (p-värde = 0,049) och yngre människor hade mindre förtroende än äldre (p-värde < 0,001). Deltagare med en lägre nivå av kunskap om antibiotikas effekt och antibiotikaresistens hade mindre förtroende än deltagare med högre kunskapsnivå (p-värde = 0,035). Däremot fanns det inget signifikant samband mellan familjesituation (barn som bor i hushållet eller inte) och förtroende för läkare i denna fråga (p-värde = 0,154). 27

28 Diskussion Den här studien visar att det verkar finnas ett positivt samband mellan kunskapsnivån gällande antibiotikas effekter och antibiotikaresistens och förtroende för läkares beslut gällande antibiotika. Generellt sett hade de som besvarade enkäten goda kunskaper om klok antibiotikaanvändning. Detta bekräftar vad som tidigare visats i en liknande studie (13). De flesta ansåg att läkaren bör besluta om antibiotika är nödvändigt, och kände förtroende för läkarens beslut. Många tog också avstånd ifrån påståenden om att det är bra att spara antibiotika hemma och att kunna köpa antibiotika utan recept. Sammantaget kan detta möjligen tyda på en medvetenhet om att antibiotika inte hjälper mot alla typer av sjukdomsbesvär, utan behöver förbehållas allvarliga bakteriella infektioner som diagnosticerats av en läkare. Personer med barn i hushållet ställde sig något mer tvivlande till att läkare alltid undersöker ordentligt om en patient behöver antibiotika, och hade mindre förtroende för läkares beslut att inte skriva ut det. En tänkbar orsak är att människor är mer oroliga, och därmed resonerar annorlunda, när det gäller sjuklighet och behov av antibiotika hos små barn än när det handlar om vuxna personer (27). För att nå rätt beteenden i förhållande till antibiotika behövs inte bara formella kunskaper om läkemedlen och deras effekter, utan också att personers attityder till när och hur antibiotika behövs stämmer överens med klok användning. Denna undersökning visar att många människor har både goda kunskaper och attityder som stöder en långsiktigt hållbar användning av antibiotika. Den indikerar dock också att personer med lägre kunskaper om hur antibiotika fungerar känner sig mer osäkra på sammanhangen kring hur antibiotika används. Denna enkätundersökning visar att personer mellan 18 och 29 år är den grupp som kan ha behov av information om effekter och bieffekter av antibiotika samt om problemen med antibiotikaresistens. Informationsinsatser bör därför fokusera på yngre personer. Samtidigt är det viktigt att ingen åldersgrupp utesluts när informationsinsatser planeras, eftersom möjligheten att använda antibiotika i framtiden bygger på att alla inser sin delaktighet och tar sitt ansvar genom att göra kloka val i relation till smittspridning och antibiotikaanvändning. 28

29 Referenser 1. World Health Organization. Antimicrobial resistance. Global report on surveillance. [Rapport]. Geneva: WHO; Nordberg P, Monnet, D.L., Cars, O. Antibacterial drug resistance: Options for concerted action. Geneva: WHO, Standards DoMPa; World Health Organization. The evolving threat of antimicrobial resistance: Options for action. [Rapport]. Geneva: WHO; Socialstyrelsen. Förslag till utveckling av strategin mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner. [Rapport]. Stockholm, Socialstyrelsen; Goossens H, Ferech M, Vander Stichele R, Elseviers M, Group EP. Outpatient antibiotic use in Europe and association with resistance: a cross-national database study. Lancet. 2005;365(9459): Andre M, Schwan A, Odenholt I, Swedish Study Group on Antibiotic U. The use of CRP tests in patients with respiratory tract infections in primary care in Sweden can be questioned. Scand J Infect Dis. 2004;36(3): Andre M, Vernby A, Odenholt I, Lundborg CS, Axelsson I, Eriksson M, et al. Diagnosis-prescribing surveys in 2000, 2002 and 2005 in Swedish general practice: consultations, diagnosis, diagnostics and treatment choices. Scand J Infect Dis. 2008;40(8): Cars O, Olsson-Liljequist B, Lundh K. Short summary of Swedres 2005, a report on Swedish antibiotic utilisation and resistance. Euro Surveill. 2007;12(3): Folkhälsomyndigheten och SVA. Swedres-Svarm Consumption of antibiotics and occurence of antibiotic resistance in Sweden. [Rapport]. Folkhälsomyndigheten/SVA: Solna/Uppsala; Molstad S, Cars O, Struwe J. Strama--a Swedish working model for containment of antibiotic resistance. Euro Surveill. 2008;13(46). 11. Folkhälsomyndigheten. Patientsäkerhetssatsning [Rapport]. Solna: Folkhälsomyndigheten, Bjorkman I, Berg J, Roing M, Erntell M, Lundborg CS. Perceptions among Swedish hospital physicians on prescribing of antibiotics and antibiotic resistance. Qual Saf Health Care. 2010;19(6):e Andre M, Vernby A, Berg J, Lundborg CS. A survey of public knowledge and awareness related to antibiotic use and resistance in Sweden. J Antimicrob Chemother. 2010;65(6): McNulty CA, Boyle P, Nichols T, Clappison P, Davey P. Don't wear me out--the public's knowledge of and attitudes to antibiotic use. J Antimicrob Chemother. 2007;59(4): Faber MS, Heckenbach K, Velasco E, Eckmanns T. Antibiotics for the common cold: expectations of Germany's general population. Euro Surveill. 2010;15(35). 16. Rousounidis A, Papaevangelou V, Hadjipanayis A, Panagakou S, Theodoridou M, Syrogiannopoulos G, et al. Descriptive study on parents' knowledge, attitudes and practices on antibiotic use and misuse in children with upper respiratory tract infections in Cyprus. Int J Environ Res Public Health. 2011;8(8): Ling Oh A, Hassali MA, Al-Haddad MS, Syed Sulaiman SA, Shafie AA, Awaisu A. Public knowledge and attitudes towards antibiotic usage: a cross-sectional study among the general public in the state of Penang, Malaysia. J Infect Dev Ctries. 2011;5(5): You JH, Yau B, Choi KC, Chau CT, Huang QR, Lee SS. Public knowledge, attitudes and behavior on antibiotic use: a telephone survey in Hong Kong. Infection. 2008;36(2):

30 19. Finch RG, Metlay JP, Davey PG, Baker LJ, International Forum on Antibiotic Resistance colloquium. Educational interventions to improve antibiotic use in the community: report from the International Forum on Antibiotic Resistance (IFAR) colloquium, Lancet Infect Dis. 2004;4(1): Ranji SR, Steinman MA, Shojania KG, Gonzales R. Interventions to reduce unnecessary antibiotic prescribing: a systematic review and quantitative analysis. Medical care. 2008;46(8): Wun YT, Lam TP, Lam KF, Ho PL, Yung WH. The public's perspectives on antibiotic resistance and abuse among Chinese in Hong Kong. Pharmacoepidemiology and drug safety. 2013;22(3): Cockburn J, Pit S. Prescribing behaviour in clinical practice: patients' expectations and doctors' perceptions of patients' expectations--a questionnaire study. BMJ. 1997;315(7107): Stivers T, Mangione-Smith R, Elliott MN, McDonald L, Heritage J. Why do physicians think parents expect antibiotics? What parents report vs what physicians believe. J Fam Pract. 2003;52(2): Mangione-Smith R, McGlynn EA, Elliott MN, Krogstad P, Brook RH. The relationship between perceived parental expectations and pediatrician antimicrobial prescribing behavior. Pediatrics. 1999;103(4 Pt 1): Earnshaw S, Monnet DL, Duncan B, O'Toole J, Ekdahl K, Goossens H, et al. European Antibiotic Awareness Day, the first Europe-wide public information campaign on prudent antibiotic use: methods and survey of activities in participating countries. Euro Surveill. 2009;14(30): Vallin M, Polyzoi M, Marrone G, Rosales-Klintz S, Tegmark Wisell K, Stalsby Lundborg C. Knowledge and Attitudes towards Antibiotic Use and Resistance - A Latent Class Analysis of a Swedish Population-Based Sample. PloS one. 2016;11(4):e Andre M, Hedin K, Hakansson A, Molstad S, Rodhe N, Petersson C. More physician consultations and antibiotic prescriptions in families with high concern about infectious illness--adequate response to infection-prone child or self-fulfilling prophecy? Family practice. 2007;24(4):

31 Bilaga 1. Enkäten 1. Antibiotikaanvändning Antibiotika är ett läkemedel som ibland används för att behandla infektioner. Det finns flera olika typer av antibiotika, penicillin är den vanligaste sorten. 1.1 Vilka antibiotika känner du till? 1.2 Vilka av följande läkemedel är antibiotika? Du kan kryssa i flera alternativ. Paracetamol Seloken Kåvepenin Bricanyl Selexid Alvedon 1.3 Har du någon gång använt antibiotika? Kryssa endast i ett alternativ. Ja Nej Gå vidare till 1.5 Vet ej Gå vidare till Hur många gånger har du använt antibiotika de senaste 12 månaderna? Kryssa endast i ett alternativ. 0 gånger En gång 2-5 gånger Mer än 5 gånger 31

32 1.5 Hur många gånger har någon annan vuxen än du (person över 18 år) i hushållet fått antibiotika de senaste 12 månaderna? Kryssa endast i ett alternativ. 0 gånger Vet ej 1 gång 2-5 gånger Mer än 5 gånger Finns ingen annan vuxen 1.6 Hur många barn under 18 år finns det som bor regelbundet (deltid eller mer) i hushållet? Kryssa endast i ett alternativ. 0 Gå vidare till eller flera 1.7 Hur många gånger har barnen i hushållet fått antibiotika sammanlagt de senaste 12 månaderna? Kryssa endast i ett alternativ. 0 gånger Vet ej 1 gång 2-5 gånger Mer än 5 gånger 1.8 Tar någon i hushållet antibiotika just nu? Kryssa endast i ett alternativ. Ja, för vad? Om ja, ange ålder på denna person: år Nej Vet ej 32

33 2. Tillgång till antibiotika Följande frågor besvaras med en skala. Markera med hjälp av skalan i vilken grad du instämmer i frågan/påståendet. Kryssa endast i ett alternativ. 2.1 Antibiotika som blivit över kan man spara för att själv kunna ta senare eller för att ge till någon annan. 2.2 Antibiotika som blivit över ska man ta med sig tillbaka till apoteket. 2.3 Jag tycker att det är bra att man behöver ett recept för att kunna hämta ut antibiotika på apotek i Sverige. 2.4 Jag tycker att det är bra att kunna köpa antibiotika via internet, utan att behöva träffa läkare. 2.5 Jag tycker att det är bra att kunna få antibiotika av släktingar eller bekanta, utan att behöva bli undersökt av en läkare. 2.6 Det är bra att man kan köpa antibiotika utan recept på apotek i vissa länder. Håller fullständigt med Tar helt avstånd ifrån Vet ej 33

34 3. Användningsområde och effekt 3.1 Antibiotika gör att man blir fortare frisk vid en förkylning. 3.2 Om snuvan vid en förkylning blir färgad behöver man alltid antibiotika för att bli av med snuvan. 3.3 Lindriga infektioner klarar kroppen oftast av själv utan antibiotika. 3.4 Hosta som varar längre än en vecka behöver alltid behandlas med antibiotika för att försvinna. 3.5 Det är lämpligt att använda antibiotika vid halsont och förkylning eftersom man annars kan få följdsjukdomar. 3.6 Det är lämpligt att använda antibiotika vid halsfluss eftersom man annars kan få följdsjukdomar. 3.7 En öroninflammation hos ett barn som är 3-6 år gammalt behöver alltid behandlas med antibiotika. 3.8 En blåskatarr/nedre urinvägsinfektion hos en kvinna kan läka ut även utan antibiotika. 3.9 Genom att använda antibiotika kan man ofta undvika att vara hemma från jobbet Antibiotika ska döda alla bakterier i kroppen. Håller fullständigt med Tar helt avstånd ifrån Vet ej Håller fullständigt med Tar helt avstånd ifrån Vet ej 34

35 4. Bieffekter och resistens Ja Nej Vet ej 4.1 Antibiotika ger ofta biverkningar som t.ex. diarré. 4.2 Antibiotika ger negativa effekter på kroppens egen bakterieflora. 4.3 Om man känner sig frisk efter delar av en antibiotikakur kan man genast avsluta kuren. 4.4 Bakterier kan bli resistenta mot antibiotika. 4.5 Ju mer antibiotika vi använder i samhället desto större risk är det att resistens utvecklas och sprids. 4.6 Människor kan bli resistenta mot antibiotika. 4.7 Användning av antibiotika bland djur kan minska möjligheten till effektiv antibiotikabehandling bland människor. 4.8 Resistens kan spridas från djur till människa. 4.9 Resistens kan spridas från människa till människa Utlandsresenärer riskerar att ta med sig resistens hem till Sverige Antibiotikaresistens är ett stort problem i Sverige idag Antibiotikaresistens är ett stort problem i övriga världen idag. Håller fullständigt med Tar helt avstånd ifrån Vet ej 35

36 5. Läkarvanor och patient/läkarrelation samt prevention 5.1 Läkare undersöker alltid ordentligt om patienten behöver antibiotika eller inte. 5.2 Läkare skriver ut antibiotika för att patienten förväntar sig det. Håller fullständigt med Tar helt avstånd ifrån Vet ej Ja Nej 5.3a Jag har erfarenhet av att jag eller någon anhörig fått antibiotika utskrivet. 5.3b När antibiotika förskrivs tar sig läkare tid vid besöket att informera så man förstår hur antibiotikan ska användas. 5.4 Jag vet oftast hur antibiotika ska användas även om jag inte informerats om användningen. 5.5a Jag har erfarenhet av att som patient eller anhörig hämta utskrivet antibiotika på apotek. 5.5b Apotekspersonal tar sig tid att informera hur antibiotikan ska användas. Gå vidare till 5.5a Gå vidare till

37 5.6 Jag vet ofta själv om jag behöver antibiotika eller inte innan jag träffar läkaren. 5.7 Jag känner förtroende för läkarens beslut om läkaren avstår från att skriva ut antibiotika. 5.8 En läkare som inte skriver ut antibiotika när patienten tycker att det behövs, är en mindre bra läkare. 5.9 Jag känner förtroende för läkarens beslut om läkaren skriver ut antibiotika Jag vet oftast själv hur infektioner ska behandlas. Håller fullständigt med Tar helt avstånd ifrån Vet ej 5.11 Jag avvaktar oftast om jag får en infektion, dvs. vilar och tar det lugnt och ser om infektionen ger med sig av sig själv Handhygien (handtvätt eller handsprit) minskar risken för spridning av vanliga infektioner, t.ex. influensa Jag brukar vaccinera mig mot säsongsinfluensa. Ja Nej 37

38 5.14 Jag känner förtroende för den svenska sjukvårdens arbete för att minimera resistensutvecklingen Jag känner förtroende för EUs arbete för att minimera resistensutvecklingen Jag känner förtroende för att läkemedelsbolag kommer att kunna ta fram nya preparat som kommer att lösa problemen med antibiotikaresistens. Håller fullständigt med Tar helt avstånd ifrån Vet ej 5.17 Har du övriga synpunkter kring antibiotika, infektioner, resistens eller hur man kan förebygga infektioner? (utrymme för fritextsvar) 38

39 6. Bakgrundsinformation 6.1 Kön Kvinna Man 6.2 Ålder år 6.3 Utbildningsnivå. Kryssa i högsta påbörjade nivå. Grundskola eller motsvarande Gymnasium eller motsvarande Universitet/högskoleutbildning eller motsvarande 6.4 Land där huvuddelen av utbildningen genomfördes? 6.5 Har du någon vårdrelaterad/medicinsk utbildning? Oavsett nivå. Ja Vilken utbildning? Nej 6.6 Inkomst. Kryssa endast i ett alternativ Upp till 14,900 kr/ mån 15,000 25,900 kr/ mån 26,000 40,900 kr/ mån Mer än 41,000 kr/ mån 6.7 Postnummer 39

40 Bilaga 2. Missivbrevet Enkät om antibiotika Du har blivit utvald att delta i en enkätstudie gällande uppfattningar och förväntningar i samband med användning av antibiotika. Varför görs studien? Antibiotika är en läkemedelsgrupp som används för att behandla infektioner. För att antibiotika ska kunna användas på ett bra sätt är det viktigt att veta vilka uppfattningar och förväntningar som finns bland allmänheten. Studien genomförs i samarbete mellan Karolinska Institutet och Smittskyddsinstitutet. Karolinska Institutet är forskningshuvudman. Varför har just du blivit utvald? Du är en av 2500 personer i landet mellan 18 och 74 år som har blivit slumpmässigt utvald för att medverka i studien. Adressuppgifterna är hämtade från SPAR-registret (Statens personadressregister) som är ett offentligt register omfattande alla som är folkbokförda i Sverige. Din medverkan är helt frivillig och du har rätt att avbryta Din medverkan när som helst. Dina svar är mycket värdefulla för oss och Du kan inte ersättas av någon annan. Ditt deltagande bidrar till att resultatet blir tillförlitligt. Det är lika viktigt att Du deltar även om Du aldrig använt antibiotika. Vad händer med svaren? Svaren som lämnas kommer att bearbetas och sammanställas helt anonymt. Informationen skyddas enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och personuppgiftslagen (1998:204). Alla som arbetar med studien har tystnadsplikt och insamlade uppgifter redovisas i tabeller där enskilda personers svar inte kan utläsas. Alla identitetsuppgifter kommer att avlägsnas. Hur redovisas svaren? Resultaten från studien kommer att användas av Smittskyddsinstitutet för kunskapsspridning via exempelvis faktabroschyrer gällande antibiotikaanvändning. Dessutom kommer de att presenteras i en artikel i en vetenskaplig tidskrift och eventuellt i en doktorsavhandling. Har du några frågor? Om Du har några frågor som rör studien eller vill ansöka om information (så kallat registerutdrag) och få rättelse av eventuellt felaktiga personuppgifter är Du välkommen att kontakta Professor Cecilia Stålsby Lundborg eller Sjuksköterska Martina Vallin. Om Du i framtiden skulle bli sjuk ska Du följa de råd Din läkare ger Dig. 40

41 If you don t speak Swedish You have been selected to participate in a survey regarding antibiotics. If you don t speak Swedish and therefore can t answer the questions, you can take help of someone else to answer the questionnaire. You can also contact us and we will try to help you. Personuppgiftansvarig: Karolinska Institutet Cecilia Stålsby Lundborg Martina Vallin Aase Sten Professor Leg Sjuksköterska, Kommunikatör forskningsassistent Inst. för folkhälsovetenskap Inst. för folkhälsovetenskap Smittskyddsinstitutet Karolinska Institutet Karolinska Institutet E-post: aase.sten@smi.se cecilia.stalsby.lundborg@ki.se martina.vallin@ki.se Tel , Tel Tel

42 Bilaga 3. Deltagare och bortfall Figur 1. Det slumpmässiga urval som enkäten skickades ut till, samt hur många som svarade och inte svarade. Figur 2. Antal personer som valde att inte svara och de angivna skälen till att inte delta i studien. 42