Vårtrendigt med ekokläder!

Transkript

1 Ekokocken Ali rekommenderar Ekologiska recept s2 Om att vara klimatsmart s2 nr 1/2006 mat & miljö PRO kollar märkningen s5 pensionärerna i pro gör i samarbete med Konsument Malmö en granskning av hur stadens butiker sköter märkningen av livsmedel. porträttet Safija hon ger barnen Gnistan s16 modereportage Vårtrendigt med ekokläder! s10 11 Nu kommer en ny generation ekokläder. Unga formgivare skapar schysta kläder med stil. Följ med Grön Stad på en guidning i Malmös ekomode. fritid Ekologiska fröer på frammarsch s6 7 nu är det dags att sätta fröer i jorden. Utbudet av ekologiska fröer har varit ganska skralt, men är på väg att bli bättre. miljö Stopp för matning av parkfåglar s5

2 2 Grön Stad nummer 1/2006 Att vara klimatsmart en dag i februari var jag ute och promenerade i det lilla villasamhälle där jag bor. Jag pulsade på så gott jag kunde för denna dag låg snön decimeterdjup. Solen sken och snön gnistrande, det var en bra dag för en promenad och jag mådde på det hela taget ganska gott. När jag passerade en klunga radhus noterade jag en grupp medelålders gentlemän som samlats utanför ett av husen. Mannen i centrum demonstrerade sitt senaste inköp, en snöskottningsmaskin. Stolt som en tupp skred han i sakta mak fram och tillbaka på trottoaren utanför sitt lilla hus, med den vrålande maskinen på högsta varv. Snön sprutade ut i vita kaskader. De andra männen stod beundrande i en ring runt honom och nickade vist. Man kunde se hur de kalkylerade för att räkna ut huruvida de också hade råd att köpa en sån fin och praktisk manick. Och tänk så fiffigt; man slipper kroppsarbeta, maskinen klarar arbetet på ett kick och man kan snart återvända till TV:n eller datorn eller vad det än är för stillasittande syssla man vill ägna sig åt. När byxorna börjar strama i midjan kan man ju alltid ta bilen till närmaste gym och lyfta sig trött i andra fiffiga maskiner. när jag hade studerat männen en stund vandrade jag vidare, fundersam. Hur är det vi väljer att leva våra liv? Vill vi leva som mannen med snöskottningsmaskinen? Med maskiner som sköter jobbet åt oss, som skottar vår snö, klipper vår gräsmatta, kör oss till jobbet. Maskiner som släpper ut farliga ämnen i luften vi andas och som förvärrar växthuseffekten för varje dag. Samtidigt som vi rör oss allt mindre och blir allt mer överviktiga och sjuka. Visste du t.ex. att varannan bilresa som görs är under fem kilometer lång? Varannan bilresa! Under fem femkilometer! Hur lata har vi egentligen blivit? Och vad får det för konsekvenser för vår miljö och vår hälsa? ett annat roligt, eller snarare sorgligt, exempel är när jag ska följa med min minste grabb till hans fotbollsträning. Vi har nära till hallen där de tränar så det är inga problem för oss att vara miljöhjältar och cykla dit. Det är vi tyvärr ganska ensamma om. Inte att bo nära men att cykla. Vi som gör tidningen Grön Stad är utgiven av Malmö stad Ansvarig utgivare är direktör Kent Holmgren, miljöförvaltningen Redaktionen består av Birgitta Gisby, Monika Månsson, Malin Sandström, Anders Ekström, Daniel Nilsson, Tor Fossum, Mikael Ringman Grafisk form av Adressen är Grön Stad, Miljöförvaltningen, Malmö Telefon Fax E-post gron.stad@malmo.se Debattinlägg, boktips, reportageuppslag med mera honoreras efter överenskommelse För annonser ring Patrik Madsén telefon Tidningen är tryckt i exemplar hos Skånska Dagbladet i Malmö Insändare och uppgifter om kommande evenemang, aktioner eller möten emottages tacksamt. Bil efter bil rullar in på parkeringen, trots att de flesta bara har ett par kilometer till hallen. De allra värsta kan inte ens tänka sig att ställa bilen på parkeringen eftersom man då får gå några hundra meter till träningshallens ingång. De kör på gångbanan, mitt bland alla gående barn, ända fram till dörren. Varje gång jag ser det så känner jag en stark impuls att, för första gången i mitt liv, nyckla en bil. Alltså att lite elegant sträcka ut min nyckelknippa mot bilen ifråga medan den passerar och göra en vacker rand i lackeringen. Nästa gång kanske jag vågar! klimatförändringarna är en stor och komplex fråga som vi inte löser på en kafferast. Det krävs att vi blir medvetna om hur vi producerar och använder energi och hur vi tar oss fram. Jag tror att vi kan komma tillrätta med problemen. Men för att uppnå det så krävs det att vi alla blir lite smartare i våra vardagsliv. Att vi tänker lite mer på de val vi gör och vad de får för konsekvenser. Ta det här med bilresor t.ex. Inför varje bilresa bör vi tänka; är detta det smartaste sättet att resa på idag? Eller finns det ett smartare sätt? Smartare för miljön, hälsan, plånboken? Ett sätt som jag kan klara med en rimlig ansträngning och utan att stressa ihjäl mig? Kanske är svaret att bilen ÄR det smartaste sättet just den dagen. Då ska du ta bilen och köra med gott samvete. Annars tar du kanske fram din cykel och får motion på köpet! Eller så tar du en promenad till busshållsplatsen. Tricket är att tänka efter inför varje resa. Och att välja bort bilen om man kan. Det är smart! Klimatsmart! johanna ekne Klimatsmart. Johanna Ekne jobbar på klimatkansliet på miljöförvaltningen. Hon samordnar nätverket Klimatforum Malmö som genomför en klimatkampanj under 2006 Klimatsmart. Johanna Ekne arbetar också med EUprojektet SECURE som syftar till intelligent energianvändning och mer förnyelsebar energi i Europa. johanna.ekne@malmo.se är adressen om någon vill kontakta henne och snacka klimat. Innehåll Grön Stad 1/2006 s4 PRO på spaning i kyldisken s5 Stopp för matning av parkfåglar s6 7 Har du rent frö i påsen? s8 På väg mot ekologiska skolkök s9 Möt våren med Naturbussen s10-11 Möt våren i riktigt rena kläder s12 Malmö söker sig inåt s14 Återvinn ditt elskrot s15 Fenix fixar studenternas miljö s16 Porträttet: Safija Imsirovic s17 Smart Life: Hållbarhetscentrum s18 Kroksbäcks nya klassrum s19 Naturguiden: Vilda djur i Almåsa s20 Carl Flint: Tales Of The Recyclist kalendarium 29 onsdag Jonas 30 torsdag Holger 1 lördag Harald 11 tisdag Ulf 27 torsdag Engelbrekt 7 söndag Carina 9 tisdag Reidar 13 lördag Linnea 17 onsdag Rebecka 24 onsdag Ivan tema ekomode Mars 2006 April 2006 Maj 2006

3 nummer 1/2006 Grön Stad Vattenutställning på Humanitetens hus a Den stora utställningen på Humanitetens hus i år ägnas åt vattnet. Vattnets livsviktiga betydelse beskrivs liksom dess roll i konfl ikter, hälsa och miljö. Röda Korset har sökt finansiering från Sida och Malmö stads miljöanslag för att genomföra utställningen som börjar 9 maj. Humanitetens hus öppnar 11 april efter att ha varit stängt för renovering. Rökfria skolmiljöer får diplom a Malmös skolor ska kunna bli diplomerade som rökfri miljö. Då krävs att skolan uppfyller vissa krav: bland annat att det finns en tobakspolicy, att rökrum har tagits bort och att det inte heller finns rökmiljöer i anslutning till skolområdet. Kravet på rökfrihet upphör inte vid grinden till skolan. Här omfattas kända rökmiljöer på vägen till skolan också, berättar Åsa Thorné på miljöförvaltningen som hanterar diplomeringen. Skolorna får ansöka om utnämningen 3 hos miljöförvaltningen. Diplom delas ut i samband med WHO:s tobaksfria dag 31 maj och den tobaksfria veckan i höst. Då får skolan en rökfri miljö - skylt som bevis på tobaksfriheten. Även förskolor och fritidsverksamheter har möjlighet att ansöka om diplomering. Ekokocken Ali rekommenderar Ali Sen är kock på Malmös första ekologiska skolkök, på Djupadalsskolan. Här presenterar han receptet till skolkökets broccolisoppa och bönsallad. Populära rätter som ger bra med proteiner och har bra näringsinnehåll. När det är soppa brukar skolköket servera en lite matigare sallad eftersom alla barn inte äter sig mätt på soppan. Bönsalladen kan även fungera som förrätt eller som sidorätt. Broccolisoppan kan med fördel serveras med grovt bröd och hård ost - båda ekologiska så klart. Broccolisoppa 4 port Detta behövs: 400 gram ekologisk broccoli 200 gram ekologisk potatis 5 dl ekologisk mjölk salt vitpeppar. Gör så här: Skala och rensa potatis och broccoli. Skär dem i lika stora bitar. Koka minuter i lite vatten, tills grönsakerna är mjuka. Mixa det med en mixerstav så att det blir puré. Blanda i mjölken. Värm. Krydda efter önskemål. Bönsallad 4 port Detta behövs: 200 gr kokta kidneybönor, ekologiska. 1 hackad ekologisk röd paprika 0,5 dl hackad persilja, ekologisk. ½ citron, ekologisk. 0,5 dl rapsolja, ekologisk. salt vitpeppar Gör så här: Koka kidneybönorna i minuter tills de är så genomkokta att de går sönder när man trycker på dem. Hacka den röda paprikan i småbitar. Hacka persilja smått. Rör ihop kidneybönor, paprika och persilja. Pressa ur saften ur en halv citron i ett annat kärl. Blanda i rapsolja, krydda med salt och vitpeppar och slå över grönsakerna. Rör om. Läs mer på sidan 8 Hallå där Tor Fossum...den enda tjänsteman på miljöförvaltningen som citerats i den coola brittiska tidskriften Dazed & Confused, i ett nummer som för övrigt pryddes av hiphopartisten Missy Elliott. Hur kommer detta sig? Jag blev mycket förvånad själv. Jag blev intervjuad av en italiensk frilansjournalist som skrev för damtidningen Marie Claire. Tydligen har han sedan sålt in en artikel till Dazed & Confused. Den här artikeln ledde i sin tur till att BBC utbildnings-tv tyckte att det verkade fräckt med Malmö, så då kom de hit och gjorde ett program. Vi har också haft the Guardian här och ett par franska TV-team. Och nyligen blev jag intervjuad av Harper s Magazine, en av de mest välgjorda amerikanska tidskrifter jag har läst. Och någon har hittat en kinesisk artikel på nätet. Vad är de intresserade av? Malmös arbete med hållbar stadsutveckling. Vad vi har gjort i Augustenborg och Västra Hamnen har fått stor internationell uppmärksamhet. Det började i samband med Bo01, men det har verkligen inte minskat. Jag räknade ut att vi hade ungefär personer från utlandet på studiebesök här förra året, just för att studera miljöfrågor och hållbar stadsutveckling. Medier var en liten del av det. Framför allt är det politiker och folk från byggbranschen som kommer hit. Dazed & Confused om Malmö. Vilka har varit mest långväga? Vi har haft argentinsk TV här. Och så är det ett stort kinesiskt intresse för Malmö. Där jobbar man mycket aktivt med energihushållning och vi har haft delegationer från konstruktionsministeriet på besök här två gånger. Ett tredje besök är redan inplanerat. Det är faktiskt så att kvalitén på besöken har blivit allt högre. Nu är det mycket människor på hög beslutsnivå som kommer hit. Väldigt mycket engelsmän är det, de bygger otroligt mycket och ska bygga en miljon bostäder inom de närmaste åren. Och då är det många som hittar inspiration i det svenska sättet att bygga, som både kan vara rationellt och energieffektivt. Grön Stad proudly presents: Bertil Hansson är miljöinspektör och samordnare för den kommunala tjänstemannagrupp som ska angripa Malmös råttproblem. Varför gör ni detta? De kommunala insatserna när det gäller råttor har varit splittrade. VA-verket har gjort upphandlingar för ledningsnätet under jord. Gatukontoret har ansvaret för gatumarken och sedan har fastighetskontoret som ett tredje ansvarsområde. Vi på miljöförvaltningen är tillsynsmyndighet enligt miljöbalken när det gäller skadedjur. Vi ser därför det som en angelägenhet och plikt gentemot Malmös medborgare, att ta ett helhetsgrepp på det här. Vi vill komma underfund med behovet av giftläggning och få ett bättre resultat på insatserna. Varför nu? Mycket är upp- och nedvänt i Malmö just nu. Det grävs för Citytunneln och byggs lite överallt. Det är klart att det oroar råttstammen. Det finns anledning att tro att råttorna kommer att söka sig upp i marknivå oftare. Och då blir det ett större problem för allmänheten. Får vi se fler råttor på gatorna? Ja, det finns risk för det. Råttorna använder avloppsledningar som kommun ikationsvägar. Om de proppas igen eller stängs av söker de sig uppåt i stället. Därför är det viktigt att kontrollera vattenlås i bostäderna och då speciellt under semesterperioder. Det ska stå vatten i låset. Råttorna väljer den väg där det är fritt ända upp, de känner av det på luftdraget. Vad ska ni göra i gruppen? När vi ser att det börjar komma många råttor på ett ställe anlitar vi en saneringsfirma som får göra riktade insatser där. När det gäller fastighetsägare har vederbörande ansvar och skyldighet att sanera sin fastighet med hjälp av kontrakterad saneringsfirma. Är det fler råttor nu än tidigare? Knappast. Men det är klart att den förändring av renhållningen, med kärl utomhus i stället för sopnedkast och soprum inomhus, drar till sig råttor på de ställen där detta inte sköts som det ska. Om det alltid står soppåsar med avfall bredvid tunnorna, ja då bjuder man in råttorna. Samma sak med restauranger som inte håller ordning kring sina kärl. Bertil Hansson

4 4 Grön Stad nummer 1/2006 Ulla och Britta på spaning i kyldisken mat & miljö Nehej du. Det är ingen märkning på kronärtskockorna. Inte på majrovorna heller. ulla olofsson gör en notering på sitt papper. Hon och PRO-väninnan Britta Larsson kontrollerar märkningen på Coop Forum på Stadiongatan. Det mesta i butiken har varit prydligt märkt. Men vid hyllan med mer udda grönsaker är det inte längre lätt att lista ut varifrån en del livsmedel kommer. Ulla Olofsson läser på papperet hon har fått från Konsument Malmö. Där har pensionärerna fått information om vilka märkningskrav som finns. Det ska gå att läsa ut ursprunget antingen på lådan eller en skylt. Här finns inga skyltar och det går inte att läsa på lådorna heller. Kålrot, färsk vitlök, aubergine och flera andra grönsaker har inte heller tydlig märkning. Det blir nya noteringar. eller kött som har åkt över halva jordklotet, säger Britta Larsson. i pro-projektet handlar det om att kolla märkning med svenskt text och ursprung. Ulla Olofsson och Britta Larsson tycker att mycket annat också är viktigt. Det ska ju gå att läsa. En del text är så liten att man nästan behöver förstoringsglas, säger Ulla Olofsson. Ja, sådana finns till och med i en del kyldiskar, säger Britta Larsson. De vänder på läskedrycker, kakpaket och frusen fisk. Den som är ute för att syna märkningar har ett tidsödande arbete. Oftast är det mycket text och svårt att hitta. Reglerna är dessutom krångliga. Ursprung ska stå på alla varor med färsk eller djupfryst fisk och kött men gäller inte för beredda produkter, det vill säga färdigrätter och liknande. Det betyder ju att de kan stoppa vilket kött som helst i de där rätterna, säger Ulla Olofsson. Text: Mikael Ringman Det betyder ju att de kan stoppa vilket kött som helst i de där rätterna ulla olofsson och Britta Larsson har tidigare för PRO:s räkning gjort prisjämförelser i butiker och kollat tillgängligheten för funktionshindrade. Märkning av livsmedel är en fråga som känns extra angelägen för dem, då båda tidigare har jobbat inom detaljhandeln. Förr fanns inte så många olika varor och det mesta var ju svenskt ändå. På senare år har det kommit så otroligt mycket importerade varor och då är det jätteviktigt med en tydlig märkning. Det är många saker som hänger samman med det jag vill kanske inte köpa ett bröd från Norrland PRO granskar livsmedelsmärkning Märkning av livsmedel är en djungel nu undersöker PRO hur butikerna i Malmö sköter den. I ett samarbete med Kosument Malmö granskar PRO ett femtiotal stora och små livsmedelsbutiker. initiativet kommer från PRO, pensionärernas riksorganisation. Ordföranden Malte Lindborg berättar att han och många andra medlemmar retat sig på att det ska vara så krångligt att förstå livsmedelsmärkningen. Ett minimikrav är att man som konsument ska veta vad man köper, säger Malte Lindborg som vände sig direkt till miljöförvaltningens direktör Kent Holmgren med sina synpunkter vid ett tillfälle då de träffades. Ur detta växte ett samarbetsprojekt mellan Pågående kontroll PRO och Konsument Malmö fram. Under vintern har ett 20-tal PRO-medlemmar utbildat sig till märkningsagenter. Vi tycker det här är jättebra. Märkning av livsmedel är viktigt. Men det är också invecklat med många olika föreskrifter för olika livsmedel. Därför har vi valt att inrikta det här projektet på det som är enklast att undersöka, ursprung och svensk text, säger Karin Hård, enhetschef på Konsument Malmö. Märkningsagenternas protokoll omfat tar ursprungsmärkning av nötkött, fisk, frukt och grönt samt ägg i lösvikt. Även märkning med svensk text på några utvalda varugrupper (läsk, konfektyrer, kex och kakor) kontrolleras. Butiks kontrollerna beräknas vara klara den siste april och det färdiga resultatet sammanställs i en rapport. Text: Mikael Ringman Ulla Olofsson och Britta Larsson är två märkningsagenter som undersöker hur butikerna sköter märkningen av livsmedel. Foto: Anders Ekström generella krav på märkning Det finns olika krav när det gäller märkning. Dessa gäller för följande livsmedel: Förpackade livsmedel Beteckning, varans namn Ingrediensförteckning Mängddeklaration, i vissa fall Nettovikt Bäst före dag/sista förbrukningsdag Hur varan ska förvaras, i vissa fall Tillverkare/förpackare eller säljas (allt ska stå i svensk text) Frukt och grönt i lösvikt Produkt, klass och ursprung ska stå lätt synligt på en låda eller på en skylt. Ägg i lösvikt Stämpel på ägget Skylt eller kartong med kvalitets- och viktklass, bäst före-dag, förvaring, kontrollnummer, vilken typ av ägg det gäller (frigående, burhöns etc). Fisk Sort Metod (odlad, fiskad i sötvatten etc) Fångstzon, ursprungsland (gäller råvara, fryst eller färsk) Nötkött Ursprungsland samt vissa uppgifter om exempelvis slakt- och styckställe. På halvfabrikat krävs ej ursprungsmärkning. Foto: Anders Ekström

5 nummer 1/2006 Grön Stad 5 Utsläppen ökar a Under flera år minskade luftutsläppen i Malmö. Så är det inte längre. Ut vecklingen har avstannat, nu till och med ökar utsläppen något, visar rapporten över luften i Malmö Nivåerna när det gäller svaveldioxid är dock bara en tjugondel av halterna under 80-talet. Halterna av kvävedioxid min skade under , men står se dan dess i stort sett på samma nivå. På flera platser överskrider kommunen miljö kvalitetsnormen. Radonkampanj på förskolor och skolor a Under våren genomför miljöförvaltningen en kampanj för att mäta radonhalterna i alla Malmös förskolor och grundskolor. Skolorna har fått information om kampanjen och mätutrustning utsänt till sig. Regeringen har satt upp miljökvalitetsmålet att alla skolor och förskolor i Sverige ska radonmätas före år Att under lång tid utsättas för förhöjda halter av radon i mark och byggnader ökar risken att drabbas av bland annat lungcancer. Bra hantering av skolmat a Under hösten kontrollerade miljöförvaltningen 11 skolor med tillagningskök. Resultaten var goda, konstaterar avdelningen för livsmedelskontroll. Att alla skolor godkändes och att över hälften var helt utan avvikelser vis ar på att skolorna håller en god livs medelshygienisk standard. Det tyder på att barnen i Malmö serveras en, med avseende på livsmedelssäkerhet bra skolmåltid, skriver man i sitt utlåtande. Här råder god livsmedelshygien. Foto: Anders Ekström Stopp för matning av stadens parkfåglar Nu när våren kommer införs matningsförbud i stadens parker. Detta som en åtgärd för att hålla fågelinfluensan på avstånd. vi vill bestämt uppmana folk att inte mata fåglarna i parkerna. Det drar till sig andra fåglar också och det vill vi inte, säger Arne Mattsson, avdelningschef på gatukontoret. Gatukontorets fågelskötare har fort satt att mata fåglarna så länge det har legat snö och varit kallt. Så fort vintern konstateras vara över, slutar man med det. Fåglarna klarar sig ändå. Det finns mat så det räcker. Andra åtgärder som vidtagits är att påfåglarna, dvärghönsen och papegojorna i Pildammsparken har flyttats in i hägn under tak, för att undvika kontakter med inflyttande fåglar. Att stänga in fåglarna är Under fyra år får Skånemejerier 2,8 miljoner kronor ur EU-projektet Smile för att investera i tio gasdrivna distributionsbilar. de två första gasbilarna började Skånemejerier köra med redan vid årsskiftet. Satsningen på gasfordon ligger helt i linje med Skånemejeriers miljöarbete. Vår långsiktiga miljöpolicy säger att fordon drivna med gas ska prioriteras i tätortstrafik, säger Tord Fredlund, projektansvarig på Skånemejerier. gasdrivna lastbilar halverar bullret och minskar utsläppen av koldioxid avsevärt. Totalt räknar man med att dieselåtgången minskar med liter per år. Smile står för towards Sustainable MobIlity for people in urban areas och är ett projekt i Civitas som är ett delprogram inom EU:s sjätte ramprogram. Malmö stad samordnar projektet. Insatserna i Malmö och projektledningen får totalt 8,9 miljoner euro i bidrag från EU. I projektet ingår även Tallinn i Estland, Norwich/Norfolk i Storbritannien, Potenza i Italien och Suceava i Rumänien. Smile pågår till inte försvarbart i längden. Arne Mattsson säger att det kan bli tal om avlivning om man inte finner någon långsiktig lösning. Det är också så att vi på gatukontoret har åtagit oss att hämta eventuella döda fåglar, om det är någon i allmänheten som känner oro. Detta gäller dock endast så länge inte Mjölkleverans med gas i tanken Text: Mikael Ringman Att mata småfåglar i trädgården är tillåtet, men inte att mata parkfåglar. Foto: Anders Ekström Ett av de nya gasfordonen. Bild: Patrik Wideberg några fall av fågelinfluensan konstateras i Malmö. Om så sker blir det ett nytt läge och då är det länsstyrelsen som beslutar vad som gäller. Telefonnumret till gatukontorets kundtjänst är (dygnet runt). Läs mer på dessa aktörer får också stöd av smile Skånetrafiken: Till information om E-on: Biogas till naturgasnätet. nytt linjenät, realtidsinformation, marknadsföring av kollektivtrafik till företag, säkerhetssystem, mobila tjänster : Nytt satellitsystem för effektivare budtransporter. SunFleet: Nya bilpooler i Malmö, där den första redan har startat. Se notis intill. Utöver detta får Malmö stad bidrag till ett stort antal åtgärder. För samtliga bidrag fi nns krav på en egen ekonomisk insats. Rödlista upprättad i Malmö a Vart femte år tar Artdataforum fram en ny upplaga av den nationella rödlistan över hotade djur- och växtarter. Under 2005 gjordes en uppdatering. I samband med den tog Malmö stad fram en aktuell lista för kommunen. Listan är tänkt som ett stöd för att utarbeta åtgärdsprogram för hotade arter. Något av det mest angelägna anses stärkandet av miljöerna för grod- och kräldjur vara. Fem av nio hotade arter har funnits i Malmö, men klockgrodan och strandpaddan har försvunnit. Den grönfläckiga paddan klassas som akut hotad då dess levnadsbetingelser i Kalkbrottet förändrades när vattenpumpningen upphörde. Sandödla klassas som sårbar och lökgroda som missgynnad. Hela listan med ett hundratal arter finns på Släng farligt avfall på rätt plats a I vår kör RVF, Svenska renhållningsverksföreningen, en kampanj för att öka insamlingen av farligt avfall. Svenskarna samlar in ungefär ton farligt avfall varje år. För lite, anser RVF, som räknar med att mellan fyra och sex tusen ton farligt avfall hamnar i hushållssoporna varje år. I Malmö blir det en annonskampanj i vecka 11 och 12. Ny bilpool i Malmö a Sunfleet öppnade vid årsskiftet sin första miljöbilpool i Malmö. Poolens plats är Skeppsbron vid Centralstationen och idén är att pendlare och resande till Malmö ska kunna använda bilen när de kommer fram. Sunfleet driver med stor framgång miljö bilpooler i Göteborg. Med stöd av Smile-pengar ska fem bilpooler startas i Malmö. Enligt Sunfleets hemsida blir Västra Hamnen nästa område.

6 6 Grön Stad nummer 1/2006 Har du rent frö i påsen? fritid Nu är det äntligen dags. Tidig vår är den härliga tid, när man kan börja planera för rabatter och balkonglådor. Snart står vi där med våra små fröpåsar och pillar i jorden. man känner sig väldigt trevligt miljömedveten, när man noga planterar salladen på behörigt avstånd från bilavgaserna, och häller såpvatten över den bladlusangripna persiljan. Och det kan man ju gott få göra. Men om både persiljan och salladen kommer från frö som tagits fram på konventionell väg, har summan av odlingen faktiskt blivit minus, ur miljösynpunkt. Det här är ett mycket större miljöproblem än vi vanligtvis tänker på. Dels för jorden, men också för de människor som arbetar med produktionen, säger Johnny Andreasson som driver Runåbergs Fröer i Bohuslän. de allra flesta fröer i handeln, tas fram på konventionell väg. Och det finns inga gränser för hur mycket gifter som får användas. Man kontrollerar att färdiga fröer inte är giftiga när de ska säljas. Men i jorden, luften och vattnet ligger gifterna kvar. Den konventionella produktionen ställer till stora skador, säger Per Lindqvist på KRAV. Cancerframkallande ämnen läcker ner i grundvattnet, och man sprutar med gifter som tar död på andra djurarter än man hade tänkt sig. Det är en farlig verksamhet. Ekologiska fröer bidrar inte till den här förstöringen alls, eftersom inga farliga ämnen används, säger han. Sån tur då, att det är lätt att hitta ett stort och brett utbud av ekologiskt framtagna fröer. glest i hyllorna. De stora producenterna Ham menhögs och Weibulls, som brukar ha sina påsar på väl synlig plats i affärerna erbjuder tillsammans endast nio sorters KRAV-märkta köksväxter. Och visst är det gott med sallad och morötter. Men någon riktigt rolig rabatt blir det ju inte. Av butikssortimentet, får man intrycket att man är hänvisad till de konventionellt framtagna fröerna, om man har tröttnat på morötter. Så är det inte alls. De ekologiska fröerna finner man istället via Internet. Lite mer besvär således, jämfört med att kasta ner några påsar i matkorgen när man ändå står i kassakön. Ett fenomenalt utbud och förstklassig service väntar å andra sidan den som gör sig besväret. utöver de sorter som också finns i konventionell form, finner man nämligen också sorter som faktiskt bara produceras efter ekologiskt godtagbara förutsättningar. Vare sig man vill ha en traditionell blomsterrabatt med lövkoja och lupin, eller prova något nytt (som till exempel en intressant israelisk tistel), finns det gott om valmöjligheter. Och i grönsakslandet behöver man inte avstå från något av det man är van vid, bara för att man övergår till ekologiska fröer. Varför inte prova gotländsk haverrot? Eller gammaldags skånsk rova? de ekologiskt framtagna fröerna är något dyrare än de konventionellt framtagna. Men det är absolut ingen skillnad i kvalitet, säger Kjell Lindblom, som har erfarenhet av både ekologiskt och konventionellt framtaget frö. Vinsten är snarare att man får precis samma slutprodukt, men utan att miljön skadas. Ekologi handlar ju inte bara om hur det ser ut i den egna trädgården, säger Olle Ericsson på Björkviks Handelsträdgåd. Text: Lovisa Härnqvist Bilder: Runabergs fröer Kinesisk gräslök. Fröer som hantverk de allra flesta fröer vi kan köpa i Sverige, produceras i andra länder. Att odla frö i Sverige är knepigt. Klimatet är väldigt svårt. Vi lyckas ungefär vart tredje år med de värmekrävande arterna, berättar Johnny Andreasson på Runåbergs Fröer i Bohuslän. På Runåbergs löser man det delvis genom att helt enkelt välja gamla beprövade sorter som traditionellt fungerar i vårt klimat. att ta fram ekologiska fröer är ett hantverk. Man måste ta dem när de är precis klara, det kan hänga på ett par timmar, säger han. Fröerna skördas och tröskas och rensas för hand innan de läggs i jutesäckar inför vinterförvaring. Det svåraste är att rensa morotsfröerna. Ofta kan man använda vinden till hjälp. Man öser fröerna mellan två skålar, och så får vinden blåsa bort skal och skräp. Men när det gäller morotsfrö är mycket av skräpet som följer med vid tröskningen av samma vikt som själva fröet. av det här för att syssla med det. Ekonomiskt skulle annat vara en bättre affär. Alla sorter provodlas i minst två år. För att vi ska kunna uttala oss om en sort, måste den provas under andra villkor än de som gäller hos just oss i Bohuslän. därför samarbetar man med sina kunder: Privatpersoner kan beställa hem sorter för provodling, var de än bor. Vi har just skickat prover på haverrots- och purpurkålfrö till kunder i USA, exempelvis. På så vis får vi kunskaper om hur sorterna fungerar i olika odlingszoner, så att vi kan ge våra kunder riktig information när vi sedan säljer fröerna. Text: Lovisa Härnqvist Takinogawa, kardborrerot. hur många timmar det tar att rensa de fröerna, har han ingen aning om. Därför har han heller ingen aning om vad hans timlön skulle bli. Det går inte att räkna på det sättet. Man måste nog vara specialintresserad Rysk kämpe, svartrot.

7 7 nummer 1/2006 Grön Stad Storm undersöker kemiska produkter De stora producenterna Hammenhögs och Weibulls, som brukar ha sina påsar på väl synlig plats i affärerna erbjuder tillsammans inte mer än nio sorters Krav-märkta köksväxter. I Storm-projektet undersöker miljöförvaltningen hur stormarknader hanterar försäljningen av kemiska produkter. Grön Stad följde med på en kontroll. när paula hultgren, Susanna Jönsson och Kyan Sharif från miljöförvaltningen träder in på Ekohallen på Jägersro har de ett protokoll med sig. De har tidigare haft kontakt med butiken och talat om att de ska komma. Nu söker de upp butikschefen, berättar att de går runt och tittar på hyllorna och att de återkommer efteråt med resultatet. projektet har initierats av kemikalieinspektionen som för egen del granskar hur märkningen sköts av tillverkare och importörer. Miljöförvaltningen i Malmö gör stickprovskontroller på ett antal stormarknader för att se hur det fungerar ute i handeln. Generellt kan man säga att det sköts ganska bra. De produkter vi har undersökt är i regel märkta som de ska. Många är rentav övermärkta, kanske för att tillverkaren har velat vara på den säkra sidan, säger miljöinspektör Paula Hultgren. klassas som hälsoskadliga har kännbar varningsmärkning för synskadade. sminket hoppar de över, en sådan kontroll gjordes för ett par år sedan, men de synar acetonburkar och liknande produkter. Mest att undersöka finns på färghyllorna och bland trädgårdsprodukterna. De sätter ett frågetecken för några färgburkar med dansk text. Vi vet inte riktigt om den här produkten måste märkas, men hur som helst ska det finnas svensk text i anslutning till symbolen, säger Paula Hultgren. bland trädgårdsprodukterna hittar de ett ogräsmedel, märkt med symbolen Hälsoskadlig. Dessutom har den tillägget Farligt. Kan ge lungskador vid förtäring. Och då ska den ha barnsäkra korkar. Men flera av korkarna går att skruva upp. Det kan vara så att det blir fel på ett parti. De måste plockas bort, säger Paula Hultgren. Text: Mikael Ringman vanliga symboler Irriterande Text på svenska Hälsoskadlig Kännbar varningstriangel för synskadade Text på svenska Barnsäker kork (om den kan ge lungskador vid förtäring) kemikalieinspektionen har tydliga regler för hur kemiska produkter ska märkas. Miljöförvaltningen undersöker att märkningen är korrekt, vilket bland annat innebär att texten ska vara på svenska. Man tittar särskilt på två saker: att produkter som kan ge lungskador vid förtäring har barnsäkra korkar och att produkter som Miljöfarlig Text på svenska fröfakta a De allra flesta konventionellt framtagna fröerna kommer från olika länder inom EU; Holland, Italien, Frankrike och Tyskland. Israel och USA är andra stora producenter. I Sverige produceras mycket lite frö, främst på grund av vårt besvärliga klimat. Vinstmarginalen för ekologiska fröer är mindre än för konventionellt framtaget frö, enligt de producenter Grön Stad talat med. Orsaken är att det helt enkelt inte är möjligt att ta ut ett pris som skulle innebära samma vinstmarginal. Konsument och producent får gå halva vägen var, menar man, så att konsumenten betalar något mer, och producenten tjänar något mindre. Att producera ekologiska fröer är inte särskilt lönsamt och kräver specialintresse. Fröfirmor som inte specifikt inriktat sig på ekologiska fröer, tycks bedöma efterfrågan som lägre, än firmor där specialintresset finns. Weibulls och Hammenhögs säljer omkring påsar KRAV-märkt frö per säsong till konsumenterna. Under samma period säljer man omkring 5 miljoner påsar konventionellt frö. På Weibulls uppger man att efterfrågan på ekologiska fröer ligger på en stadigt låg nivå. Därför har man inga planer på att öka utbudet. Johnny Andreasson, som utökar sin egen produktion av fröer, uppfattar däremot att konsumenter blir allt mer intresserade och kunniga. a a Gammal gotländsk haverrot Susanna Jönsson t v och Paula Hultgren synar bilvårdsprodukter. här hittar du fröerna På Internet finns massor av firmor som specialiserat sig på ekologiska fröer. Prova exempelvis danska sidan där man bl.a. hittar de klassiska rabattblommorna. Danska har många sallatssorter och ett fint utbud av kryddgrönt. Att sidan är dansk ska man inte låta sig hindras av mailar man deras kundtjänst, får man svar på svenska. Hos Lindbloms Fröer i Kivik möts man av omkring 240 sorters ekologiska fröer för hela trädgården. Björkviks Handelsträdgård på erbjuder många sorters kryddgrönt och grönsaker. På Runåbergs Fröer hittar man utöver de vanliga köksväxterna också exempelvis gotländsk haverrot och rova. Adressen är Regional marknad för avfall Avfallsmängderna som färdas över från Skåne till Danmark över bron har ökat rejält. Fast avfallet som färdas andra hållet är betydligt större. från skåne kördes ton avfall till Danmark, vilket är fem gånger mer än under Andra hållet från Danmark till Skåne forslades dock betydligt mera, ton. Förklaringen är att priserna för avfallshantering skiljer sig åt mellan de båda länderna. Kylarvätska, olja och färgavfall är det som svarar för nästan hela den skånska avfallsexporten till Danmark. Danskarna kommer till Skåne främst med bilbatterier och träavfall, som svenska anläggningar tar emot till förmånligare priser än i Danmark. Nästan allt avfall kommer från Själland. statistiken är en följd av det samarbete kring avfallsfrågor som finns mellan förvaltningar i Köpenhamn och Malmö. Samarbetet, som framför allt handlar om kunskapsutbyte, har pågått sedan avfallsmängd Avfall Danmark-Skåne ton ton ton ton ton Skåne-Danmark ton ton ton ton ton

8 8 Grön Stad nummer 1/2006 Malmö har fått landets första helt ekologiska skolkök. I början av denna termin invigdes Djupadalsskolans ombyggda skolkök som ska bli hela Malmös förebild. Här lagas maten från grunden med ekologiska matvaror. Om några år ska alla Malmös skolor servera ekologisk skolmat. Kocken Ali Sen glädjs åt att barnen gillar den ekologiska maten. På väg mot ekologiska skolkök mat & miljö Den dragonkryddade kycklingen kittlar doftsinnet. Några elever på Djupadalsskolan lastar på rejäla portioner med ekologisk skolmat. Det är gott! Jag brukar ta två gånger, säger eleven Filip Nordmark. malmös första ekologiska skolkök har nu blivit verklighet. Det här är föregångsköket som ska bana väg för alla Malmös skolor att servera ekologisk mat. All mat går inte att laga ekologiskt. Men det mesta. Det förklarar kocken Ali Sen. Vår mat är lik vanlig skolmat, den stora skillnaden är att vi lagar allt från grunden, säger Ali Sen. vissa ekologiska varor, som charkvaror och halvfabrikat, är svåra att få tag på. Andra är svåra att få tag på i så stora partier. Men i takt med att efterfrågan ökar räknar man med att utbudet på ekologiska råvaror blir bättre. Det är den stora utmaningen: att få tag på ekologiska råvaror i storhushållsförpackning. Vi har redan fått en del respons på våra påtryckningar, säger Helene Löfven som är områdeschef på Malmö Skolrestauranger. Genom att nogsamt planera vecko matsedeln klarar de redan ekologiska inköp till 90 procent. Innan året är slut ska Djupadals skolmat vara 100 procent ekologisk. Siktet är högt ställt även i ett större perspektiv: Malmö Skolrestauranger ska servera ekologisk skolmat på alla Malmöskolor år Vi är envisa, vi kommer att kämpa för detta. Redan nu är vi i Malmö överlag duktiga på ekologisk skolmat, förra året var 22 procent av livsmedelsbudgeten ekologisk, säger Helene Löfven. För att kunna förverkliga föregångsköket har Skolrestauranger fått bidrag från Naturvårdsverkets och miljöförvaltningens mat & klimatprojekt. Men efter ett års introduktion ska det inte kosta mer än andra skolkök. En del i satsningen är att utbilda barnen i ämnet: under våren ska eleverna få besöka en kravmärkt bondgård. Så här unga elever är mottagliga för informationen och kan ändra sina matvanor, säger Helene Löfven. det ekologiska skolköket röner intresse från många håll i landet. Det är en stolthet att ha ett skolkök som baseras på ekologiska basvaror. Det är en milstolpe i Malmö stads strävan efter hållbar utveckling, säger skolkommunalrådet Agneta Eriksson. Köket sköts av en personalstyrka på fyra personer. Det är kocken, kökschefen och två skolmåltidsbiträden. Alla har de fått utbildning i ekologisk matlagning. Jag har arbetat i skolkök sedan 1995 och tyckte att ekologiskt lät spännande. Det har varit oerhört lärorikt inte minst att få klarhet i hur miljön förstörs av dåliga matval, säger kökschefen Anna Rasmusson. de har fått ändra Malmös vanliga skolmatsedel något för att kunna hålla sig till ekologiskt, men oftast serverar de samma mat som i andra skolor. När det var tonfisk i currysås på andra skolor så serverade vi fläskpannkaka, för tonfisk går inte att få tag på ekologiskt. Och när det var oxjärpar serverade vi köttfärslimpa, säger Anna Rasmusson. Grönsakerna blir mer säsongsbetonade: tomater kommer till exempel endast att Stella Pålsson i klass 2 gillar skolmaten. serveras sommartid. Det känns helt rätt att laga ekologiskt och barnen äter det med glädje, säger Anna Rasmusson. tanken är också att man så småningom ska baka bröd så att alla elever får hembakat bröd minst en gång i veckan. Visst är det lite svårare och tar mer tid eftersom vi lagar all mat här - från grunden. Men det besväret glömmer man snabbt när barnen säger tack för maten. De gör de ofta och det betyder ju att de gillar den! säger kocken Ali Sen. Text: Maria Sehlin Foto: Anders Ekström

9 nummer 1/2006 Grön Stad Vad tycker du om nya ekologiska skolköket? Gustav Ridell, klass 5d: Det känns väldigt bra, maten är lite fräschare eftersom den lagas här. Det är ingen större skillnad på hur maten smakar, den kanske är lite godare för att den lagas här. Joar Andersen, klass 5d: Det har blivit jättebra, matsalen känns större för att de flyttat köket. Det smakar rätt gott, det smakar lite som innan och maten är varmare. Emma Nilsson, klass 2d: Ibland är maten god, ibland inte. Kycklingen och Korv Stroganoffen var god. Det är bra att skolmaten är ekologisk, det är nyttigare. Filip Nordmark, klass 1d: Skolmat är gott, jag brukar ta två gånger! Jag tycker det smakar som innan. Våren kan mötas med Naturbussen Veckan efter påsk börjar Naturbussen att rulla. Under åtta vårveckor finns möjlighet att ta bussen till bland annat Torup och Genarp/Häckeberga. naturbussen är en helt ny satsning för Malmö. I veckorna kan bussarna bokas av kommunala verksamheter. Om helgen kör bussen allmänheten till naturområden utifrån en bestämd turlista. Denna naturbuss är något annat än projektet som Malmö Naturskola tog initiativ till för ett par år sedan. Den här gången rör det sig om ett projekt där f Malmö, Lund, Staffanstorp och Lomma samarbetar med stöd av Region Skånes utvecklingsnämnd. Projektet bygger på det Naturbuss-koncept som Lunds kommun har utvecklat med stor framgång. Beläggningen på veckoturerna i Lund var under 2004 så hög som 98 procent. Framför allt är det skolor som bokar turer, men även äldreomsorgen bokar. Under helgerna rör det sig om fasta linjer som avgår fasta tider från Malmö Central via Södervärn och vidare ut till naturområdena. områdesekolog annika kruuse har varit Malmös representant i diskussionerna kring hur och var bussarna ska köra. Tillsammans med Skånetrafiken har vi kommit fram till att vi ska satsa på de naturområden dit det inte går någon busstrafik sedan tidigare. De stora målen blir Torup samt Genarp och Häckeberga. Bussen gör stopp också vid exempelvis Arrie dammar och Käglinge. Däremot stannar den inte vid naturområden närmare stan dit man kan ta sig med andra bussar, berättar Ett stort matkalas för alla barn Vad händer om man bara äter chips? Man mår pyton, säger Agneta Nordin. hon är, tillsammans med Eva Ohlsson Brandsma, författare till boken Lotta-Lotta och det stora matkalaset som nu delas ut till tiotusen Malmöbarn. Bilderna har Anna Friberger ritat. Lotta-Lotta och det stora matkalaset är en kombinerad sagobok, kokbok och faktabok. Chipsfrågan är utgångspunkten i sagoberättelsen som inleder boken. Här får man möta cirkusdirektören som bara serverar chips. Cirkusartisterna blir så trötta på att inte äta riktig mat att de rymmer för att få ett drägligare liv. Annika Kruuse. Naturbussarna i Lomma/Staffanstorp och Lund kör på egna linjer. På några platser möts linjerna vilket ger resenärer möjlighet att byta buss. naturbussen gör uppehåll i sommar, men fortsätter sedan till hösten igen. Projektet pågår i minst tre år. fakta om bussen Premiär för helgtrafi ken är lördagen den 29 april. Den bokningsbara veckotrafi ken startar vecka 17. Under veckorna kostar det 15 kronor t/r per person att åka med Naturbussen. Då är den inte öppen för privatpersoner. På lördagar, söndagar och röda dagar utgår Naturbussen från Malmö C och kör via Södervärn ut till naturområdena. Den får två avgångar från Malmö, och två som går tillbaka. Kostnaden blir 30 kronor t/r för vuxna och halva priset för barn. avgifter Helger En heldagsbiljett till en kostnad av 30 kronor löses kontant eller med Skånetrafi kens rabattkort (dock ingen rabattering) på bussen. Barn och ungdomar från 7 till 19 år betalar halva priset och barn under 7 år åker gratis, i enlighet med Skånetrafikens regler för resande med regiontrafiken. Vardagar En biljett t/r kostar 15 kronor/passagerare och löses kontant eller med Skånetrafi kens rabattkort (dock ingen rabattering) på bussen. Läs mer på Intelligent energi i Malmö 9 a Secure är ett EU-projekt där Malmö tillsammans med danska Hilleröd, estniska Tallinn och irländska Dublin arbetar för att ta fram långsiktiga planer för hållbar energiförsörjning. Ett inledande möte hölls i början av mars i Malmö. Arbetet sker inom ramen för EUprogrammet Intelligent Energy Europe. Rättvis Bazaar ny butik a Uma Bazaar heter en ny butik i Malmö som säljer rättvist producerade kläder, tyger och prylar. Butiken är samtidigt en plats för arbetsträning för tolv personer och drivs som ett EUprojekt. Initiativtagare är Elisabeth Gudmundsson som drog i gång Aluma för några år sedan. Byggstart för vindkraftverk utanför Malmö a I slutet av mars blir det byggstart för Lillgrund, Sveriges största vindkraft anläggning. Sydost om Öresundsbron ska 48 vindkraftverk uppföras. Vindkraftparken ska stå klar i slutet av 2007 och ska kunna försörja hushåll med elektricitet. Vattenfall har skrivit kontrakt med tyska Siemens om leverans och drift av turbiner och elsystem. Emilia Nilsson-Mörnstam, klass 1e: Jag tycker det är bra, det smakar inte annorlunda, och nu har djuren blivit bättre behandlade. tanken är att barnen ska se sambandet mellan hur man äter och hur man mår. Bakgrunden till boken är att många barn mår dåligt för att de äter fel och för att kunskapen om varifrån maten kommer är dålig. Det finns även en ekologisk aspekt i boken: i faktadelen kan man till exempel läsa om hur maten transporteras över världen för att nå affären. Och man får lära sig att KRAV-märkt betyder att grönsakerna inte har besprutats med bekämpningsmedel och att djuren mått bra så länge de levt. Det som är bra för magen är också bra för miljön, säger Eva Ohlsson Brandsma. Eva Ohlsson Brandsma och Agneta Nordin har skrivit boken Lotta-Lotta och det stora matkalaset som nu delas ut till Malmöbarn. Foto: Anders Ekström sist i boken finns recept på bland annat pannkakstårta, bondbröd och kryddig kyckling. Det är recept som barnen själv kan laga med lite hjälp av en vuxen, säger Agneta Nordin. Målgruppen är en ganska ung och läraktig skara som har blivit så stora att de kan läsa själv: årskurserna 1 till 3. I Malmö kommer alla barn i dessa årskurser att få boken tack vare barn- och ungdomskulturgruppen i Malmö stad. boken är en fristående fortsättning på Lotta-Lotta och Eken som delades ut till Malmöbarn för några år sedan. Text: Maria Sehlin

10 10 Grön Stad nummer 1/ nummer 1/2006 Grön Stad tema ekomode tema ekomode Bilderna är tagna på Cementas område i Limhamn. Området ska nu återvinnas och bli bostadsområde. NCC planerar till och med att behålla någon eller några av silosarna. Tack till Cementa för att Grön Stad fick fotografera på området. Möt våren i riktigt rena kläder Ekologiskt och rättvist är inne. Att köpa ekologiska och rättvisemärkta kläder betyder inte längre att man måste välja beige och pösigt. Nu finns trendiga kläder som tagits fram utan att belasta miljön och arbetarnas hälsa. Medvetna unga modeskapare gör kläder för en medveten och kräsen publik. Grön Stad visar här hur man kan möta våren i riktigt rena kläder från butiker i Malmö. textilindustrin är en riktig miljöbov. För att ta fram ett kilo bomull krävs det lika mycket bekämpningsmedel. Varje bomullsplanta besprutas med bekämpningsmedel cirka 25 gånger per år. Bekämpningsmedlen används mot skadeinsekter, men påverkar givetvis även människorna som arbetar med odlingarna. WHO uppskattar att 3 miljoner människor som arbetar i bomullsodlingarna förgiftas varje år och att cirka dör. Kemikalier används inte bara vid odlingen, utan även vid tillverkningen, vid bl a blekning, vid färgning och antiskrynkelbehandling. ur miljösynpunkt är det bäst att köpa plagg odlade av ekologisk bomull, eller av växter som hampa, lin eller nässla, vilka alla är växter som har bra motståndskraft mot skadedjur och inte behöver besprutas. De syntetiska materialen är tillverkade av den ändliga resursen petroleum. Ett bra alternativ är givetvis också att köpa kläder på second hand. En del av de kemikalier som används i konventionell textilproduktion kan man tvätta bort ur plaggen, men då hamnar de i våra reningsverk och därefter i havet. Kemikalieinspektionen rekommenderar i en rapport att vi tvättar barnens kläder innan de används första gången: I tillverkningen av kläder och andra textilier, används massor av kemikalier farliga för både hälsa och miljö. När Greenpeace lät analysera Disneys barnkläder i det oberoende laboratoriet Eurofins i Danmark hittades bland annat bly, kadmium, ftalater, organiska tennföreningar och formaldehyd. Text: Catarina Rolfsdotter-Jansson Foto: Karin Oddner Hår och makeup: Ekofrisör Joshua Purdy, Manatura Modeller: Busayo Akintioye, Danny Antivalidis, Jenny Arvidsson hur vet man då att klädena är schysst producerade? I Europa finns det olika ekologiska organisationer för certifiering varav Skal (Holland) med sin EKOmärkning är en och KRAV är vår svenska variant. Kläderna kan även vara Svanen-märkta. ÖKO-Tex 100 är den europeiska textilindustrins egna variant av textilmärkning och den går ut på att textilierna testas med avseende på för konsumenten skadliga ämnen. ÖKO-Texmärkningen ställer inga miljökrav på odling och tillverkning, men har maximalt tillåtna halter av olika ingående ämnen. Är plagget märkt med Fair Trade är varan producerad under förhållande som är kontrollerade med avseende på att arbetarna får skäligt betalt, har bra arbetsförhållanden och att hänsyn även tas till miljön. En del plagg är både ekologiskt och rättvist producerade. varför eko/fairtradekläder? a Du skonar miljön från bekämpningsmedel, till exempel om man vill att utbudet av ekologiskt och rättvisemärkt producerade kläder ska öka finns det ett bra och enkelt sätt att skynda på processen: Att fråga efter dem i butikerna, även i vanliga klädaffärer. bidrar du inte till att dricksvattnet för indiska bomullsodlare förgiftas Du bidrar inte till att utsätta arbetare i Tredje världen för hälsovådliga kemikalier när de besprutar bomullen, bleker och färgar tyget etc. Du bidrar till att den biologiska mångfalden skyddas Du undviker risken för att din hud tar upp gifter från dina kläder Du minskar belastningen på luft och vatten när du kasserar dina kläder a Gul som vårsolen i blus från Humana/UFF, väska Uma Bazaar, jeans från Kuyichi (Babuscka), örhänge från Zenit och boots från Humana/UFF. a a a Vårvild i linne från Dem Collective och jeans från Kyuichi (Babuscka), halsduk från Ecolution (Morot & Annat). precis som när man konsumerar mat som besprutats vet ingen vad som händer när de olika kemikalierna som används i produktionen kombineras med varandra och hur det påverkar vår hälsa. Men visst, de ekologiskt producerade kläderna kostar mer än lågprisbutikernas kläder. Men inte mer än andra modekläder. Ekologiska trendiga jeans kostar till och med lite mindre än märkesjeansen. Rena kläder på vacker filt och kuddar från Uma Bazaar, lykta från Uma Bazaar. Danny har byxor, väska och t-shirt från Kuyichi, skor från Veja (Babuscka), jacka från Humana/UFF och armband från Morot & annat. Jenny har jeans och svart vårjacka från Kuyichi och linne från Living Crafts (Babuscka). Busayo har kjol och skor från Humana/UFF, tröja från Kuyichi och armband från Zenit. Inköpsställen eko- och secondhandkläder i Malmö: BABUSCKA & MANATURA, Drottningtorget 2B HUMANA Second Hand/UFF, Möllevångsgatan 29b JANE WIKSTRÖM, Södra Vallgatan 3 (vid Södertull) KUPAN/Röda Korset, Köpenhamnsvägen 6 MOROT & ANNAT, Drottningtorget 2A MYRORNA, Södra Förstadsgatan 74 a UMA BAZAAR, Östra Förstadsg 13 VÄRLDSBUTIKEN/Café Zenit, Malmöhusvägen 1 - Kommendanthuset Hemsidor med ekokläder: (skor och bälten) Nätverk trycker på för renare kläder rena kläder är ett svenskt nätverk av organisationer som ingår i Clean Clothes Campaign, ett internationellt nätverk av solidaritets-, kvinno-, ungdoms-, och fackliga organisationer. De som driver Rena Kläder i Sverige är bl a Svenska Kyrkans Unga, Röda Korsets Ungdomsförbund och Fair Trade Center. Designern Åsa Gjerstad har skapat denna vackra vårklänning (Babuscka). Sandaler från Humana/UFF och örhängen från Zenit. Vårkänsla för kyliga vårvindar med Busayo i mössa från Human/UFF, tröja och jeansmärket Kuyichi (Babuscka), örhängen med märket Bombolulu (Zenit), boots från Human/UFF. rena kläder vill göra klädköparna mera medvetna genom föreläsningar och studiecirklar. Nätverket ger också stöd till textilarbetare och försöker påverka klädföretagen. Fabriksarbetare som blir avskedade när de vill ha en skälig lön kan kontakta Rena Kläder som tar reda på vilka klädmärken som fabriken tillverkar och tar kontakt med företaget ifråga. Om inte företaget gör något åt situationen läggs dess namn ut på Rena Kläders hemsida och folk uppmanas att skicka protestbrev. just nu arbetar nätverket Rena Kläder med att försöka få stat, kommuner och landsting att vid sina textilinköp köpa etiskt producerade varor. Läs mer på

11 12 Grön Stad nummer 1/2006 Industrigatan ska bli huvudstråket i utbyggnaden av Norra Sorgenfri. Illustration: David Wiberg Malmö söker sig inåt bygga & bo Med Västra Hamnen sökte sig staden mot havet. Nu ska Malmö söka sig inåt också. Norra Sorgenfri är ett nytt utbyggnadsområde i Malmö. tankarna för Norra Sorgenfri har stadsbyggnadskontoret samlat i ett visionsprogram, som antagits av tekniska nämnden. I Norra Sorgenfri vill stadsbyggarna undvika att skapa ännu en bostadsstadsdel. Nya överskridanden av normerna för kvävedioxid Amiralsgatan, på sträckan mellan Föreningsgatan och Kungsgatan, överskrider miljökvalitetsnormen för kvävedioxid. Det är den åttonde platsen i Malmö där överskridanden har uppmätts. miljöförvaltningen blev klar med resultaten av luftmätningarna i mitten av mars. Det är rejäla överskridanden. Det är bland det högsta nivåerna vi har sett i Malmö, säger Henric Nilsson, miljöinspektör och ansvarig för luftmätningar på miljö- Inte heller vill kommunen bygga storslaget eller spektakulärt. målet är att skapa mer innerstad. När Susanne Käsper, samordnare för visionsarbetet med Norra Sorgenfri, talar om området använder hon ord som tätt, småskaligt, varierat. Det är ett spännande område med stora möjligheter. Nobelvägen har legat nästan som en Berlinmur mellan östra och västra Malmö. Norra Sorgenfri kan bli området som binder samman öster och väster, säger Susanne Käsper. Det handlar om gamla industrikvarter, förvaltningen. Han förklarar de höga NO 2 -halterna med att det är många fordon som passerar (24.000/dygn), att andelen tung trafik (11 procent) är hög och att det råder dåliga körmönster med många stopp och ryckig trafik. Dessutom är det höga byggnader omkring, vilket också har betydelse. Det är just vid mätpunkterna i gaturummet som vi har överskridanden. Vid busshållplatsen, där det är mera öppet, klarar vi normerna, berättar Henric Nilsson som är oroad över de höga nivåerna. som rent geografiskt sträcker sig från S:t Knuts väg till Kontinentalbanan. Här vill kommunen på lång sikt man talar om ett 20-årigt perspektiv skapa bostäder, butiker och lokaler för mindre företag. Viktigast blir Industrigatan, som är tänkt att bli en förlängning av Innerstaden. Det troligaste är att början sker i kvarteret Spårvägen, det gamla bussgaraget som sannolikt flyttar Ödetomten snett mitt emot, på andra sidan Nobelvägen, är också intressant i ett tidigt skede, säger Susanne Käsper. Det här är stora kvarter och det får Han berättar att Skånetrafiken inom de närmaste åren byter ut en stor andel av sina bussar. 80 procent av regionbussarna och 70 procent av stadsbussarna byts till renare gasbussar. Vi räknar med att det sänker utsläppen på den här sträckan med 30 procent när det gäller kväveoxid och 15 procent när det gäller kvävedioxid. Men enligt våra beräkningar är detta inte tillräckligt. Malmö kommer att ha överskridanden på den här platsen även 2010, säger Henric Nilsson. Text: Mikael Ringman egentligen plats hur mycket som helst där. Får vi igång bra verksamheter på de här platserna tror jag att de fungerar som magneter för andra aktörer. eftersom det är gammal industrimark, finns risk för föroreningar i marken. Här kan det bli aktuellt att pröva nya metoder för att rena marken. Norra Sorgenfri ser man som ett område där Malmö kan etablera sig som ledande när det gäller social och ekonomisk hållbar stadsutveckling. Text: Mikael Ringman här överskrids no 2 - normen 2006: Amiralsgatan, vid Konserthuset Nobeltorget, Amiralsgatan och Nobelvägen Nobelvägen, Dalaplan Södra Förstadsgatan, Södervärn Djäknegatan Värnhem, Lundavägen och Östra Förstadsgatan

12

13 14 Grön Stad nummer 1/2006 Skrot som måste återvinnas mat & miljö i mitt soprum står en gammal dataskärm ovanpå containern för vanliga sopor. Den ser lite ensam ut där den står, lite fel. Och det är också vad den är, felplacerad. Egentligen borde den nämligen vara på väg ut till en återvinningscentral, och sedan vidare till e lektronikdemonteringcentral som tar hand de farliga ämnen som den innehåller. alla som bor i Malmö är skyldiga att lämna sitt elavfall, sådant som har en sladd eller batteri, till någon av de två återvinningscentralerna i Bunkeflo eller Sjölunda. Om det rör sig om skrymmande produkter som tv-apparater, tvättmaskiner eller spisar kan VA-verket hämta det gratis vid tomtgränsen men mindre el-artiklar får man däremot själv transportera. Ett effektivt system alltså, i alla fall för de som har bil och inte är gamla eller sjuka. från återvinningscentralerna forslas sedan avfallet till Sysavs (Sydskånes avfallsaktiebolag), anläggning för elektronikåtervinning. För transporten står Elkretsen som är ett rikstäckande system för återvinningshantering och ett samarbete med landets alla kommuner. men från 13:e augusti är bestämmelserna för producentansvar ändrade. Det är inte längre butikerna som har ansvar för produkterna de säljer utan de som producerar dem. Och producenterna har slutit avtal via Elkretsen med Sysav om att folk ska kunna lämna sina uttjänta produkter på återvinningscentralerna. Alltså är det ändå dit ut de måste fraktas. en del fastighetsägare har dock uppmärksammat problemet med bristen på nära uppsamlingsplatser för elavfall och har därför startat en samverkan med olika entreprenörer. Dessa företag samlar in avfallet direkt från soprum och sophus, och tar det sedan med till ut till Sysav. ett av företagen är Ragnsells som har avtal med fastighetsägare på omkring 150 platser i Malmö. hushållen får lämna sitt elavfall dock inga vitvaror med freon i eller mycket stora maskiner för tvätt och disk i miljöhus där vi ställt särskilda burar eller kärl för just detta och sedan kommer vi med flakbil och plockar upp. Fastighetsägaren får betala hyra för utrustningen, hämtning och den behandlingsavgift vi får betala till Sysav berättar Andreas Reenberg på Ragnsells. vi har också en grovsopcontainer som vi kan komma ut med till de fastighetsägare som vill, men de får betala en avgift för det, förklarar Mimmi Bissmont på VA-verket, och fortsätter: anledningen till avgiften för grovsopscontainern är att den är dyr att transportera och att den ska bemannas. Just nu har vi dragit gränsen här men diskussioner pågår om hur vi skulle kunna lösa det på annat sätt och avvägningen vad som är stort nog att bli hämtat, en liten tv men inte en stor dataskärm, hur är det med den? kommunen har ju ett ansvar att ta hand om skrymmande avfall hos dem som inte kan hämta själva, exempelvis hos gamla. Det är möjligt att vi skulle kunna hjälpa till i sådana fall, säger Mimmi. så där står dataskärmen i sitt soprum, och kommer den någonsin vidare? Vem är det egentligen som ska ta hand om den, kanske borde jag som privatperson göra det så att min hyresvärd slipper betala? Fast jag har ju ingen bil förstås... Text: Karin Didring visste du att ton IT-, telekom-, och kontorsutrustning återvanns i Sverige procent av ett lysrör kan återvinnas. Sverige är världsledande på återvinning av elprodukter. ett ton mobiltelefoner innehåller 1kg silver, 300g guld och 100g palladium. Sysav tar emot kg elskrot/år ca 1 procent procent av elavfallet innehåller farligt avfall, och 45 procent är metaller som kan återvinns. De delar som blir kvar, oftast plast och trä, bränns och blir till ny energi Lysrör och lågenergilampor innehåller farligt kvicksilver och måste lämnas till en särskild miljöstation. Glödlampor och lågenergilampor skickas sedan till Norge där glaset smälts och blir en slags glasfi ber, medan lysrören går till Danmark. Källa: Sysavs hemsida på sysavs elektronikdemontering separerar personalen för hand de farliga ämnena från det material i apparaterna som går att återvinna. Till exempel tar man hand om kvicksilver, oljor, asbest och kondensatorer som kan innehålla PCB, berättar Anders Persson på Sysav. ett effektivt system alltså, i alla fall för de som har bil och inte är gamla eller sjuka och kan ta sina gamla elapparater till återvinningscentralerna. Men hur blir de för de andra, kanske borde det också finnas en möjlighet att ta hand om avfallet i anslutning till den vanliga returhanteringen? tidigare har det varit så att man i praktiken har kunnat lämna in sina gamla produkter till det ställe där man köpt dem, elskrot Den 1 juli 2001 kom en lag om att alla uttjänta elektriska och elektroniska produkter skulle tas om hand för sig och inte längre blandas med det vanliga hushållsavfallet eller grovsoporna. Detta eftersom avfallet kan innehålla metaller, flamskyddsmedel och andra ämnen, som är farliga människor och miljö. Sverige är bäst i världen på att återvinna elskrot - men det går att utveckla ytterligare. Foto: Anders Ekström

14 nummer 1/2006 Grön Stad I slutet av februari genomförde Fenix, studenternas miljöförening, sin senaste morotsaktion. Hundratals uppmuntrande ekologiska morötter skänktes bort till cyklande studenter. Foto: Anders Ekström Fenix fixar studenternas miljö Högskolan miljöförening Fenix har valt sitt namn med omsorg. Varje terminsstart blir en pånyttfödelse. Några medlemmar faller ifrån, andra tillkommer. För några månader sedan fick Fenix ta emot Malmö stads lilla miljöpris. jimmy lindsjö tillhör kretsen av mera aktiva Fenixmedlemmar. Förra terminen var han ordförande men den här terminen har han hejdat sig till ett vice ordförandeskap. Egentligen spelar det ingen roll. Vi jobbar alla ungefär lika mycket. Men det blir lätt lite mer ändå om man tar på sig ordförandeskapet. Jimmy Lindsjö är själv ett bra exempel på vilken betydelse en studentförening som Fenix kan ha. För tre år sedan började han som 27-åring på Lärarutbildningen som en av Malmö högskolas många vuxna studenter. han var allmänt miljöintresserad, handlade ekologisk mjölk och en del andra livsmedel. Under studentföreningarnas presentationsdag mötte han några Fenixmedlemmar och beslutade sig för att gå med. Så växte intresset till ett engagemang och vidare till ett ställningstagande. När man kommer in i sammanhang lär man sig mer och mer och man blir en del i ett nätverk. Genom Fenix kommer man lättare i kontakt med det ekologiska utbudet, och med miljörelaterade myndigheter och företag. På många håll möter man människor med samma engagemang. För mig blev det tydligt att det var miljö- och hälsofrågor som verkligen betydde något för mig. insikten ledde till att Jimmy Lindsjö efter sitt första högskoleår bytte till det miljövetenskapliga programmet. Engagemanget i Fenix fördjupades samtidigt. Möten blir det minst varannan vecka. Mycket går ut på att planera för större aktiviteter, exempelvis vår årliga ekologiska vinprovning, och högskolans perspektivdagar där Fenix finns med. Eller något Ekodemiker-arrangemang, där universitetens och högskolornas samtliga miljöföreningar samlas. Stadgarna säger att det bara får finnas studenter i styrelsen. Föreningens uppgift är att verka inom högskolan, vilket innebär att vanliga Malmöbor sällan hör talas om Fenix. om någon vid tillfälle funnit en morot kring sitt cykelstyre, då kan vederbörande utgå ifrån att den kommer från Fenix. Morotsaktionerna är, förutom vinprovningen, det vi är mest kända för. Då och då köper vi in en låda ekologiska morötter och så binder vi dem med en glad hälsning kring några hundra cyklar. Bara som en uppmuntran till alla cyklister som gör en god insats för miljön genom att cykla, säger Jimmy Lindsjö. Text: Mikael Ringman Morotsaktionerna tillhör Fenix mest uppmärsammade insatser. de fick också miljöpris Malmö stads stora miljöpris 2005 delas mellan Manatura, den ekologiska frisören, och Morot & Annat, den ekologiska butiken. Hedersomnämnande tilldelades Bodil Nilsson, Fosie stadsdelsförvaltning, samt Malmö Naturskola. fenix? Fenix är en sagofågel som är känd ända sedan grekiska antiken. Fenix levde i 500 år, då en ny fågel Fenix kläcktes i dess bo. Ungen skapade ett ägg som den gamla fågeln stuvades in i. Fenix har blivit en symbol för de dödas uppståndelse. Sekum går nu kommer ISU istället 15 a Sekum gick i graven vid årsskiftet. Nu kommer ISU i stället. ISU står för Institutet för hållbar stadsutveckling och liksom föregångaren Sekum är det en gemensam verksamhet för Malmö stad och Malmö högskola. Medan Sekum var ett projekt är ISU en organisation för att kommunen och högskolan bättre ska samverka kring hållbarhetsfrågor. ISU är också bredare. Sekum handlade om stadsekologi och hade en tydligare miljöprofil. ISU har ett större fokus i och med att det rör hållbarhetsfrågor i stort, berättar Annika Kruuse, områdesekolog i Västra Hamnen som ägnat en del av sin arbetstid åt Sekum,. Sekum har arbetat mycket med nätverksskapande, med kunskapsutbyte och utbildning. Sekums frukostseminarier har exempelvis blivit flitigt besökta av företag och organisationer inom miljösektorn. Annika Kruuse berättar att ISU ska arbeta mera med egna projekt. Det kan innebära att högskolan kan komma in tidigare i ett projekt, vilket gynnar båda parter. För forskare är det spännande att få vara med och utforma ett projekt, i stället för att bara utvärdera det i efterhand, säger Annika Kruuse. Malmö stad har fattat beslut att stödja ISU med en miljon kronor per år i sex år. Malmö högskola väntas fatta ett liknande beslut. Verksamheten ska vara i full gång 2007 då en verksamhetsledare ska vara anställd. Nytt kansli arbetar med klimatfrågor a Klimatfrågor står i fokus för miljöförvaltningen i Malmös arbete under Ett klimatkansli inrättades på miljöförvaltningen under förra året, som är bemannat med två personer som arbetar 25 procent vardera med dessa frågor. Kansliet planerar också för en mobil utställning som senare i år ska ambulera mellan olika platser i Malmö. Där fokuserar vi på det lokala, hur Malmöborna kan påverka växthuseffekten. Och hur växthuseffekten påverkar Malmöborna, säger Johanna Ekne på klimatkansliet. En annan aktivitet riktar sig mot skolan där miljöförvaltningen gör ett insats för att lärare enklare ska kunna undervisa om klimatfrågor. Klimatkansliet samordnar också insatserna för Klimatforum, ett nätverk i Malmö för företag och organisationer. I början av april genomförs en annonskampanj, Klimatsmart, i Malmö.

15 16 Grön Stad nummer 1/2006 porträttet safija imsirovic Safija Imsirovic har blivit något av en symbol för omvandlingen från ålderstiget lågstatusområde till mångkulturell miljöstadsdel. Safija älskar sitt Augustenborg Förra året åkte Safija Imsirovic för första gången på 13 år till Bosnien. Hon återsåg sin stad, släktingar och vänner, sitt hus. Fast den starkaste upplevelsen den sommaren var återkomsten till Augustenborg. Lägenheten var fylld av grannar som önskade familjen välkommen hem. det var helt fantastiskt. Där satt de och väntade med kaffe och fika. Jag är så glad över mina grannar. De var oroliga innan jag åkte. Safija, du kommer att vilja stanna i Bosnien när du får komma tillbaka till ditt hus sade de. Men faktum var att jag ganska snart började längta hem. Jag trivs så bra i vår lilla trea. Jag känner varenda kvadratcentimeter och har fått den precis som jag vill. Safija Imsirovic är känd för de flesta som bor i Augustenborg och har blivit något av en symbol för omvandlingen från ålderstiget lågstatusområde till mångkulturell miljöstadsdel. hon förestår den öppna fritidsverksamheten Gnistan, där hon tar emot barn efter skoltid. Gnistan är hennes bas, men hon finns med i det mesta som händer i Augustenborg. Försöker hjälpa barnens föräldrar med jobb om det behövs, ordnar träffar med rektorn för att sprida kunskap om utvecklingssamtal, diskuterar med MKB om sommarens aktiviteter i området. Ork har jag hur mycket som helst, jag blir aldrig trött. Men tiden räcker inte till. Annars hade jag velat göra mycket mer. Varför? Det är roligt att göra saker. Jag har aldrig förstått varför man inte ska handla om man kan. Det här landet är fantastiskt men inget händer av sig själv. Om man vill något själv så finns det både resurser och hjälp att få. Safija kom med sin familj till Sverige Hon berättar att hennes stad, Bosanski Nova, var den första som utsattes av etnisk rensning i Bosnien. Hela familjen sattes på ett tåg till Kroatien. Hennes man satt i koncentrationsläger i 2,5 månad innan han kunde förenas med familjen. mannen hade jobb och de hade tänkt stanna i Kroatien. Men det blev omöjligt när maken kallades in till kriget på den kroatiska sidan. Så hamnade de i Sverige och livet tog en ny riktning. De hamnade i Ystad, sedan i en trea i Rosengård och därefter i Augustenborg. I Bosnien hade Safija varit hemmafru. I Sverige fanns inget hus och trädgård att sköta om och barnen gick på fritis efter skolan. Det fanns möjlighet för mig att utbilda mig. Jag läste på SFI, sedan barn- och fritidsprogrammet. Jag praktiserade på en förskola och trivdes jättebra. Och jag tyckte att det kändes fantastiskt, att det fanns så många möjligheter. Men så såg jag omkring mig, det var så många som var arbetslösa. De satt hemma, utbildade sig inte. När jag frågade dem svarade de att de inte kunde, på grund av barnen. Och då tänkte jag att så ska det inte behöva vara. Då tar jag hand om barnen, tänkte jag, så kan fler gå på kurser och utbildningar. Safija Imsirovic gick runt och knackade dörr, frågade grannar och andra om de var intresserade av en Safija Imsirovic är en av eldsjälarna i Ekostaden Augustenborg. Foto: ANDERS EKSTRÖM verksamhet för barnen efter skoltid. Intresset var stort. Sedan hade hon tur och stötte ihop med Anki Bergström från Unga Örnar. Safija berättade om sin idé för henne och Anki Bergström nappade direkt. Safija fick hjälp med inventarier och MKB ställde upp med en lokal. Ibland hade vi 80 barn här. Det var helt otroligt. Och många föräldrar fick projektanställningar och jobb genom Gnistans nätverk. Stadsdelsförvaltningen och Storstadssatsningen fick upp ögonen för Gnistan som idag är en permanent verksamhet under Fosie stadsdelsförvaltning. Vore det inte för stödet därifrån och från MKB, som fortfarande ställer upp med lokalen, så hade vi inte funnits idag, säger Safija Imsirovic. gnistan är en förkortning av gör något i stan och är fortfarande ett viktigt inslag i Augustenborg. Gnistan håller öppet varje vardag mellan 12 och 20 och tar mest emot låg- och mellanstadiebarn. Min tanke är inte att föräldrarna bara ska lämna sina barn här och sitta hemma utan att de ska få möjlighet att göra sådant de inte hinner med annars. Safija är den enda anställda, men hon har hjälp av en man som gör praktik på Gnistan. Verksamheten drivs i en källarlokal på Lantmannagatan. Där inne finns rum för olika aktiviteter: pingis, innebandy, TV-tittande eller skapande. På gården finns små odlingslotter där barnen under vår och sommar planterar egna växter. För sitt arbete fick Safija Malmö stads miljöpris safija imsirovic hoppas på ännu ett Gnistan, vid Sevedsplan i Södra Sofielund. Arbetslösheten är stor, både barn och vuxna vid Sevedsplan har behov av Gnistan. Jag hoppas att vi ska kunna få igång en verksamhet där också. Det bästa vore om vi kunde få Gnistan över hela Malmö. Text: Mikael Ringman om safija Namn: Safija Imsirovic Familj: Man och två barn, 15 och 16 år gamla. Bor: I en trea på Augustenborg. Vi har haft många möjligheter att flytta till större. Men jag tycker så mycket om lägenheten och grannarna, så jag vill inte. Och vi behöver inte större. Vi är aktiva och gör saker hela tiden. I lägenheten sover vi och umgås på kvällen. Aktuell: Brobyggare på Augustenborg

16 nummer 1/2006 Grön Stad 17 Bland solfångare och solceller smart life Om ett par månader står Malmös nya centrum för hållbar utveckling, CHU, klart. Byggnaden ligger alldeles bakom lärarhögskolan, strategiskt nära Västra hamnen. i centrat kan aktörer som arbetar med hållbarhetsfrågor samlas under samma tak. Det här blir väldigt bra för Malmö, säger Tor Fossum, projektledare på miljöförvaltningen som är den förvaltning som samordnar etableringen av CHU. Han ser bara fördelar med att skapa ett hållbarhetscentrum. Här får miljöaktörer inom kommunen, regionen och högskolan nära till varandra och möjlighet att ta emot studiebesök och arrangera utbildningar, utställningar och driva gemensamma projekt. Malmö får ett center där vi bättre kan ta hand om alla de stdiebesök som vill se våra satsningar på hållbar stadsutveckling, förnybar energi, gröna tak och annat. Tor Fossum visar runt i huset där ombyggnadsarbetet pågår. Större delen av huset tas upp av Minc, Malmö Incubator, ett drivhus för nya kunskapsintensiva företag. Minc har fått stöd av Malmö stad till sin del av ombyggnaden. fått stöd för energieffektivisering och soclcellsinstallationer de tre städerna ska alla skapa ett Business Centre för hållbart byggande. Malmö väljer att göra det i hållbarhetshuset. - På taket blir det solfångare och solceller som ger energi åt byggnaden, men som också ska användas för att visa hur solenergi fungerar i praktiken. Taket får en terrass så att man kan ta upp studiebesök, berättar Tor Fossum. de verksamheter som ska ta plats i hållbarhetshuset är Ekologiskt Marknadscentrum, Milöre Centre, Sustainable Business Hub, Hut Skåne, IVL Svenska miljöinstutet, ISU - institutet för hållbar stadsutveckling samt Malmö stad genom Stadsbyggnadsforum.och projektet Secure och SmartLIFE. Text: Mikael Ringman Kan man göra något åt klimatförändringarna? 2LK.se miljöåtgärderna inom CHU finansieras delvis av SmartLIFE, det EUprojekt för miljöanpassat byggande där Malmö deltar tillsammans med Hamburg och Cambridge. Dessutom har man Centrum för hållbar utveckling ligger i hamnområdet, med nära till Västra hamnen om besökare vill studera hållbarhetsfrågor i praktiken. Foto: Anders Ekström Ja, Malmö kan! Malmö stad arbetar tillsammans med en rad olika företag och organisationer för att begränsa klimatförändringarna. För att visa goda exempel pågår just nu en informationskampanj med stortavlor runt om i Malmö som presenterar några olika projekt. Att arbeta tillsammans för ett bättre klimat är något som prioriteras högt i kommunen. Det är smart. Klimatsmart. Malmö stad i samarbete med: Intelligent Energy Europe

17 18 Grön Stad nummer 1/2006 Vi frågade några elever på Kroksbäcksskolan vad de tycker om lektioner ute. Vi frågade dem också vad de leker när de kommer hem. Nina Huovinen-Andersson använder den portabla vita tavlan som hon hänger upp när det är utelektion. Foto: ANDERS EKSTRÖM Maryam El Kalyl: Jag tycker nog bäst om innelektioner. Det är rätt jobbigt att ta på sig alla kläder och gå ut. Hemma är jag vid datorn mest. Kroksbäcks nya klassrum Det är i början av mars och ännu ett snöfall. Eleverna i tre klasser på Kroksbäcksskolan sitter i termoställ och mössor. Någon kastar en snöboll när lärarna tittar bort. Det är som det brukar vara på onsdagar utelektion. eleverna i b-huset på Kroksbäcksskolan ettor, tvåor och treor har fått Malmös första uteklassrum. Eller rättare sagt, de har varit med och gjort det. Gården vid skolbyggnaden har förvandlats och eleverna har varit med och grävt, planterat och målat. Idén kommer från Malmö Naturskola som sökte och fick kronor från Malmö stads miljöanslag för att skapa en lärande miljö utomhus. Naturskolan gick ut med en förfrågan till grundskolor i Malmö. Nina Huovinen-Andersson och Christina Nilsson på Kroksbäcksskolan var några av dem som hörde av sig. De hade i flera år tidigare arbetat med utelektioner utomhus. Vi ville ha något närmare än Kroksbäcksparken. Och så ville vi gärna göra något åt skolgården som var så himla tråkig. Vi hade turen att bli utvalda av Naturskolan, berättar Nina Huovinen-Andersson. Under hösten har naturpedagogen Carolina Andersson från Malmö Naturskola arbetat tillsammans med lärare på skolan för att förverkliga lärarnas och barnens idéer. stora stockar fungerar som skolbänkar och på en träram kan personalen hänga upp sin bärbara vita skrivtavla. En odlingslott har det också blivit, liksom ett fågelbad, en fröautomat, en bandyplan och så mängder av asfaltsmålningar: en Sverigekarta, en ruta som räknar till 100, en labyrint och en massa annat. Vi brukar leka pjätt på stockarna. Den som trillar ner får ta, berättar Hamse Omer, en av de elever som använder sig av uteklassrummet även på rasterna trots att delar av det varit dolt i snö under vintern. denna onsdag handlar lektionen om människans utveckling. Varje klass har tidigare talat om förmänniskan Lucy, enmeterskvinnan som levde för 4 miljoner år sedan och vars skelett grävdes fram i Etiopien Nu repeteras kunskaperna, lärarna ställer frågor och eleverna svarar. När Nina Huovinen-Andersson resonerar kring vad en förmänniska är för något, blir hon avbruten av en elev: Menar du att hon var den första människan? Var inte det Adam och Eva? Nina Huovinen-Andersson finner sig snabbt: En del tror det. Andra tror att vi kommer från aporna. Det är väl bra att man kan tro olika saker. Lektionen fortsätter med rörelselekar, tre och tre får eleverna leka följa Lucy, gå framåtlutade och plocka frukt från träd. Sedan går de till Kroksbäcksparken och bygger Lucy i snö. Nina Huovinen-Andersson berättar att uteklassrummet ger många positiva effekter. Lektionerna ger barnen en relation till den svenska naturen. Med lekens hjälp får de ännu en möjlighet till inlärning. Och så får de röra sig mer. Ofta är det så att de som har det svårt inomhus har lättare när vi kommer ut. på hemsidan kan du under fliken Gröna Skolgårdar hitta mer information om projektet, bland annat filmer om arbetet på Kroksbäcksskolan. Hanin Al Tamimi: Det är roligt att vara ute och lära sig saker. Hemma är jag inte så mycket ute. När jag kommer hem gör jag läxorna. Sedan hjälper jag min mamma och tittar på TV. Hamse Omer: Jag gillar att vara ute. Hemma är jag ute och leker varje dag. Kurragömma eller fotboll mest. Naturalfabetismen breder ut sig bland skolbarnen Ett par-tre timmar om dagen. Så lite utomhus är barnen i två femteklasser i en undersökning som Naturskolan i Malmö har gjort. - Med tanke på att halva tiden utgörs av raster under skoltid, och en del tid går åt att ta sig till och från skolan, är det en ganska låg siffra. Särskilt som vi gjorde undersökningen på våren, säger Carolina Andersson, pedagog på Malmö Naturskola som gjorde studien i samband med Naturskolans projekt Möt naturen förra året. Hon valde ut två klasser, en i västra och en i östra Malmö. 43 barn fick föra dagbok över sina fritidsaktiviteter i en vecka. De vanligaste inomhusaktiviteterna var att titta på TV (1-2 tim/dag), använda datorn (0,5-1 tim/dag) och att umgås med kompisar (2 timmar om dagen). Mellan 2,5 och 3,5 timmar om dagen är barnen utomhus. De vanligaste aktiviteterna utomhus var att spela boll, cykla, träna idrott, umgås med kompisar och genomföra naturutflykt med skolan. Nästan inget av barnen uppgav att de hade gjort någon naturutflykt med familjen under mätperioden. undersökningen bekräftar Naturskolans iakttagelser: Malmöbarnen rör sig allt mindre utomhus och kommer ytterst sällan ut i naturen. Vi ser en naturalfabetism breda ut sig. Barnen får ingen naturlig koppling till naturen. När de kommer ut finns det inte något att göra, säger Carolina Andersson. Bo Lindvall, samordnare på Naturskolan, anser att skolan måste ta ett större ansvar för att barn ska få en relation till naturen. Det handlar om vilken kunskap man värderar som viktig på skolan. Vad behöver barnen lära sig för att för att klara sig på till exempe gymnasieskolan? Man kan arbeta med de flesta av de traditionella skolämnena utomhus och kan då samtidigt inspirera till ett intresse för natur och naturvetenskap. Det räcker inte med att läsa om ängen i skolan, man behöver se och uppleva den också för att förstå den bo lindvall hoppas att fler skolor följer i Kroksbäcksskolans spår och skapar gröna och lärorika skolgårdar. Lärarna själva måste våga ta steget ut ur klassrummen. En del kanske känner sig osäkra i början, men man behöver inte vara expert för att ge sig ut i naturen. Det man inte vet går att ta reda på i efterhand. Texter: Mikael Ringman Khaled El Jabali: Ute är roligast. Jag tycker om att vara ute och springa. Vi spelar mycket fotboll, jag och mina kusiner är med i FC Malmö. Mikaela Törnebom: Att vara ute är roligt. Jag spelar fotboll, jag är med i BK Kick.

18 19 nummer 1/2006 Grön Stad din väg ut i naturen Lavar växer ofta på trädstammar. Träd som planterats på rad för länge sedan. En kanin har ätit barken på grenen. Möt tystnaden och vilda djur i Almåsa Almåsa koloniområde bredvid Sege å utanför Malmö är ett kärt sommarställe för många stugägande Malmöbor. Intill fritidsbyn ligger ett väldigt fint naturområde med mycket varierad natur att utforska. Området har många naturupplevelser att erbjuda till alla som tar sig dit. vid almåsa koloniområde ligger ett spännande naturområde med gräsbeklädda kullar och skogspartier med stora gamla träd och flera dammar och kärr. I västra delen av området nära parkeringen vid Almåsa gård är naturen parkliknade med klippta gräsmattor, dammar och stora träd. Tar man sig norr om dessa dammar leder en liten väg fram till en sumpskog med snåriga videbuskar och höga träd. Tar du dig österut mot Sege å på de upptrampade stigarna väntar ett landskap där stora gamla och mindre träd och buskar lever tillsammans i ett kuperat landskap med kullar, svackor och dammar. I den östligaste delen av området finns en skogsdunge med Sveriges vanligaste trädslag tall, gran och björk. På sina ställen är landskapet öppet med gräs och buskbeklädda kullar vilket gör att du får en magnifik utsikt över det odlade landskapet. det är lätt att se spår efter djur på flera platser i Almåsa. På vårkanten vid snösmältningen kan du titta efter små gångar på marken gjorda under snön av smågnagare som åkersork, större och mindre skogsmus. Det är även lätt att se olika spår efter fåglar. Tittar du upp i trädkronorna kan du upptäcka fågelbon. De syns särskilt tydligt när träden inte har några blad. Om du ser en trädstam med flera olika stora hål i kan det vara efter en insektsletande fågel som till exempel mindre hackspett. När den mindre hackspetten letar efter mat hackar den hål med näbben på barken för att komma åt insektslarver som finns inuti trädstammen. andra spår från djur som du kan träffa på i Almåsa är gnag på grenar och kvistar vid marken gjorda av hungriga kaniner. Spår efter räven i form av bajs kan du upptäcka om du är lite uppmärksam och tittar på marken eller på någon stubbe eller sten. Har du tur kan du se räven dyka upp bakom någon kulle. Du kan också få syn på harar, kaniner och rådjur. Om du hör en munter fågelsång kan det vara sånglärkan. Sånglärkan är en liten fågel som sjunger samtidigt som den flyger högt uppe i luften, man brukar säga att lärkan drillar högt i skyn. på sommaren har området en fin färgprakt i form av växter som lupin, kungsljus och nejlikrot som växer på en av de stora kullarna i området. I den östra delen av området finns det tydliga spår efter tidigare bebyggelse. På sina ställen står det stora träd som planterats i alléer och trädgårdsbuskar. Ett annat spännande kulturspår är de hamlade almar som skvallrar om hur människor levde förr. I det gamla bondesamhället hamlade man skar av trädens grenar och torkade deras löv som vinterfoder åt djuren. De kapade grenarna har gett träden en knotig form de inte skulle fått om de hade fått växa fritt utan påverkan från människan. almåsa koloniområde är klassat som ett av få tysta områden i Malmö. Miljöförvaltningen har gjort mätningar i området med slutsatsen att det råder nästan total avsaknad av trafikbuller. Öster om Almåsa rinner Sege å och längs ån har en remsa med skog av alm och bok planterats. Här kan du vandra norrut drygt två kilometer till busshållplatsen Kvisslevägen eller fortsätta till Kölnans fritidsområde där du sedan kan ta dig tillbaka till stan. Text: Carolina Andersson så här tar du dig till almåsa Cykel ta cykelvägen till Södra Sallerup och sväng till höger in på Ebbarpsvägen som leder till Almåsa. Buss linje 55 stannar vid Almåsa fritidsby och körs med taxi som måste förbeställas en timme i förväg på nummer Med linje 142 kan du ta dig till kvisslevägen för att sedan promenera söder ut längs Segeå i drygt 2 km till Almåsa. Bil kör mot Ystad på motorvägen E65, tag av mot Oxie håll till vänster och följ skyltar till Almåsa. Malmö Naturskola har verksamhet för Malmös pedagoger och elever. En del utedagar förläggs till Bokskogen. Läs om oss www. n a t u r. p ed c.s e

19 20 Grön Stad nummer 1/2006