TEXTILT AVFALL EN FRAMTIDA RESURS PILOTPROJEKT I STOCKHOLM RAPPORT U2013:15 ISSN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TEXTILT AVFALL EN FRAMTIDA RESURS PILOTPROJEKT I STOCKHOLM RAPPORT U2013:15 ISSN 1103-4092"

Transkript

1 TEXTILT AVFALL EN FRAMTIDA RESURS PILOTPROJEKT I STOCKHOLM RAPPORT U2013:15 ISSN

2

3 FÖRORD Konsumtionen av textil ökar och därmed också det textila avfallet. Textil är en komplex produkt som kräver mycket energi, vatten och kemikalier vid tillverkning. Det finns därför en stor miljönytta i att använda resurserna på ett optimalt sätt. Syftet med studien har varit att öka medvetenheten och kunskapen hos kommunerna och övriga intressenter om möjligheten att sortera ut och materialåtervinna textil som en separat fraktion samt att visa hur en sådan materialåtervinning skulle kunna se ut. Helene Personne och Karin Sundin, båda Stockholms stad, har genomfört projektet som finansierats av Avfall Sverige och Stockholms stad. Malmö oktober 2013 Per-Erik Persson Vice. ordf. Avfall Sveriges Utvecklingskommitté Weine Wiqvist VD Avfall Sverige

4

5 SAMMANFATTNING Textil är ett komplext material som förbrukar mycket naturresurser vid tillverkning. Att förebygga att textilavfall uppkommer ska i enlighet med EU:s avfallshierarki prioriteras i första hand. Därefter kommer insatser för att det textilavfall som ändå uppstår i så stor utsträckning som möjligt ska återanvändas och i nästa steg materialåtervinnas. Projektet syftar till att öka medvetenheten och kunskapen hos kommuner och övriga intressenter om möjligheten att sortera ut och materialåtervinna textil som en separat fraktion samt visa hur en sådan återvinning skulle kunna se ut. Målet har bland annat varit att utveckla och testa ett system för insamling av textilavfall på återvinningscentraler. Insamling av textilavfall som egen fraktion infördes på försök hösten 2012 vid två återvinningscentraler i Stockholms stad. De plockanalyser som utförts under projekttiden visar att det till återvinningscentraler lämnas textilavfall som lämpar sig för textilåtervinning. Dessutom lämnas som avfall även en stor del textil som är i så bra skick att den skulle gå att återanvända. Projektet visar också att det finns tillräckliga flöden av textilavfall för att det ska vara möjligt att få avsättning för materialet. Textilfraktionen för sliten och trasig textil är helt ny för medborgarna och då är det extra viktigt att tydligt kommunicera insamlingsmodellen när den införs på en återvinningscentral eller motsvarande. Det är också av stor betydelse att personalen vid anläggningarna är välutbildade i frågan. Projektet har tydligt visat att textilavfall för återvinning behöver samlas in på ett liknande sätt som textil för återanvändning när det kommer till val av insamlingsplats och behållare. Insamlingen behöver också från början anpassas för optimal vidarehantering av det textila materialet. Det finns ingen textilåtervinning i Sverige och då är det naturligt att vända sig till de stora väletablerade insamlingsaktörerna utomlands för att få avsättning för textilavfallet som samlas in på återvinningscentraler. Om det i Sverige byggs upp en industri för textilåtervinning är alternativet att strömmarna med återvinningsbar textil går dit, förutsatt att det är ekonomiskt och miljömässigt hållbart. Eventuellt bör också lösningar för återbrukbar textil samt skor och liknande inkluderas i insamlingen av återvinningsbar textil. Försäljning av skor samt textil i bra skick kan vara nödvändig för att göra insamlingen tillräckligt lönsam. Att som kommun samverka med någon extern aktör för att hitta gemensamma avsättningsmöjligheter för textilavfallet kan vara en möjlig insamlingsmodell.

6 Allt talar för att den mest miljöriktiga behandlingsmetoden för textilavfall är fiberåtervinning, det vill säga gamla fibrer blir råvara till nya textila produkter. Detta förutsatt att återbruk prioriteras när det är möjligt. Projektet visar att det är realistiskt för kommuner och andra aktörer att samla in textilavfall för textilåtervinning även om visst arbete återstår innan någon fullt ut fungerande insamlingsmodell kan etableras. Avsikten är att Stockholms stad ska fortsätta samla in textilavfall för återvinning och återbruk som separat fraktion på återvinningscentral och därför löper insamlingen på utan avbrott även efter projektet avslutats. Nyckelord: textilåtervinning, textilavfall, sortering

7 SUMMARY The production of textiles consumes a great deal of natural resources during manufacturing. Therefore, the prevention of textile waste shall be prioritised according the EUs waste hierarchy. Reuse shall to the greatest possible extent be strived for produced textile. If not reused it shall be recycled as material/ fiber. The purpose of this project is to increase the knowledge and awareness by local authorities and other operators on the possibilities of separation and recycling of textile waste, as well as showing how the recycling will be done. The purpose of the project has been to develop and test a system for collection of textile waste at recycling centres. The autumn 2012 the collection of textile waste as a separate waste group was tested at two recycling centres in The City of Stockholm. Analyses of content in collection containers during the project have shown the material collected is suited for recycling purposes. In the collection quite a lot of the material for recycling is in such good condition it could be reused. The project proves there is enough textile waste in circulation for economic marketing of the material. Communication to the public about the method of collection for textile waste is of great importance as this is a new service and therefore unknown to the public. It is also of great importance that the personnel at the recycling centres are well informed about the material and its use. The project has clearly shown that collection of textile waste for recycling must be performed in a similar way as the collection of textile for reuse. This includes the container types used as well as the positioning of the containers. The collection method must be optimised for the further handling of the textile material. There are currently no textile recycling facilities in Sweden. It is therefore initially necessary to use international well established operators for the marketing of the material. In the future, if facilities are built in Sweden, it is natural that the material is recycled locally if it is economically and environmentally sustainable. Solutions for reusable textile, including shoes etc, should be included in the collection method for recyclable textile may be considered. Sales of reusable textiles, shoes etc, may be necessary to make the collection method economically profitable. Local authorities may have to cooperate with external stakeholders and operators to find the optimal method of collection and marketing of the textile material.

8 The project indicates that the environmentally best method for processing textile waste is by recycling the textile fibres. That means recycled fibres are used as raw material for new textile product. Of course, provided reuse of the textile is prioritised. The project indicates it is realistic for local authorities and other operators to collect textile waste for recycling. Development of collection system remains until a fully functional collection method is established. The City of Stockholm has the intention to continue the collection of textile waste for reuse and recycling as a separate waste group at recycling centres. The collection continues without interruptions when the project is completed. Keywords: textile recycling, textile waste, sorting

9

10 INNEHÅLL 1 Inledning 1 Läsanvisning 2 Angående informationen i rapporten 2 Definitioner och ordförklaringar 3 2 Bakgrund Det textila kretsloppet Ökat intresse för textilåtervinning Textilt avfall Sortering av textil Återvinningstekniker Textilåtervinning i Sverige Textilåtervinning i Europa Textilåtervinning i världen Förutsättningar och hinder för textilåtervinning Externa undersökningar under projekttiden 17 3 Projektet i Stockholm Inledning Nuvarande hantering av textil från hushållen i Stockholms stad Textilavfall som ny fraktion Skyltning och information Samarbeten Plockanalyser Pilotsändningar Övriga insatser och förändringar Ekonomi 31 4 Slutsatser utifrån projektet i Stockholm 33 5 Råd och tips Inför införande av textilavfallsinsamling Insamlingsplats på återvinningscentral Behållare Påsar Förvaring, lastning, transport Information och skyltning Avsättning av materialet 36 6 Framtid 37 Möjliga scenarier för insamling av textilavfall 37 7 Referenser 40 Bilagor (i separat dokument) 1. Bilder på optisk sorteringsmaskin 2. Myrornas (WSP) klimatanalys 3. Plockanalys Plockanalys Sorteringsanvisningar pilotsändningar 6. KICI:s analys av pilotsändning

11 1 INLEDNING Textilproduktion kräver stora mängder energi, vatten och kemikalier. Därför finns det stora miljövinster med att samla in slitna och trasiga textilier som inte är återbrukbara för materialåtervinning istället för att de ska förbrännas som avfall. Idag finns ingen textilåtervinning i Sverige och ännu inga direktiv för hur kommunerna ska arbeta med frågan. Projektets syfte har varit att undersöka hur textilavfall kan samlas in som separat fraktion och behandlas mer resurseffektivt samt ge kommuner vägledning för hur de kan arbeta med textilavfall som ny materialström. Syftet är också att aktivt arbeta uppströms enligt EU:s avfallshierarki, i dagligt tal kallad avfallstrappan. Plockanalyser har genomförts av de fraktioner där textilavfall normalt lämnas på återvinningscentraler för att få en uppfattning om hur stor andelen textil är samt hur sammansättningen ser ut. En bärande del av projektet har varit att införa insamling av textilavfall på två återvinningscentraler i Stockholms stad för att få en tydligare bild av flödet och möjliga behandlingsmetoder. Pilotsändningar med insamlat material har sänts till två stora insamlingsaktörer i Europa för analys. För att få fördjupad kunskap om behandlingsmetoder och aktuell forskning har studiebesök genomförts både i Sverige och utomlands. Litteratur- och internetstudier har bidragit till att ge ett brett faktaunderlag samt belysa de initiativ som pågår för att utöka textilåtervinningen i Sverige och utomlands. Kunskapsutbyte har också skett genom olika nätverk som på ett eller annat sätt arbetar med textilavfallsfrågan. Rapporten omfattar i stort endast textilavfall som uppkommer i hushåll och i första hand det som lämnas på återvinningscentraler. Då textilåtervinning är nära sammankopplat med återanvändning av kläder, hemtextil och liknande produkter berör rapporten även olika aspekter av textilåterbruk. Projektet avgränsar sig från det textilavfall som återfinns i grovavfall som hämtas fastighetsnära. 1

12 FÖREBYGGANDE ÅTERANVÄNDNING MATERIALÅTERVINNING ENERGIÅTERVINNING DEPONERING Avfall Sverige Figur 1. Avfallstrappan Läsanvisning Kapitel 1 består av en kortfattad inledning till projektet. Kapitel 2 utgör en omfattande bakgrund och beskriver textilavfall och textilåtervinning i stort, indelat i ett antal kortare avsnitt som berör olika aspekter av behandling av textilavfall. Kapitel 3 beskriver inledande allmänt befintlig insamling av textil i Stockholm, både när det gäller textil för återbruk och textilavfall. Därefter redovisas det praktiska genomförandet av projektet. I kapitel 4 och 5 redovisas slutsatser samt råd och tips inför insamling av textilavfall på återvinningscentral eller motsvarande anläggning. Avslutningsvis presenteras i kapitel 6 olika scenarier som visar hur textilavfall kan tänkas hanteras av kommuner. Angående informationen i rapporten Vi har medvetet valt att inte dra allt för långtgående slutsatser från projektet. Anledningen är att återvinning av textilavfall är ett i kommunala sammanhang nytt område och det bör finnas möjlighet till olika val av vägar att gå. De råd och tips som ges i rapporten är heller inte på något sätt bindande utan ska mer ses som allmänna fingervisningar. 2

13 Definitioner och ordförklaringar Textilåtervinning I många sammanhang används textilåtervinning som ett begrepp för att beskriva återanvändning av kläder och andra textilier. I denna rapport syftar textilåtervinning alltid på att materialet bearbetas och textilfibrerna används i en ny produkt. Textilåteranvändning, textilåterbruk Båda begreppen betyder att en textilprodukt fortsätter användas till sitt ursprungliga ändamål. Pre-consumer och post-consumer avfall Beskrivs utförligt i andra stycket under 2.3 Textilt avfall Återvinningscentral (ÅVC) Större anläggning där grovavfall, farligt avfall m.m. lämnas in för återvinning. Kan kallas kretsloppspark, återbruk eller liknande i en del kommuner. 3

14 2 BAKGRUND Textilproduktion kräver mycket energi, kemikalier, naturresurser och arbetsinsatser. Även i användarstadiet har textil en fortsatt miljöpåverkan i form av kemikalier i tvättmedel och energiförbrukning vid tvätt, torkning och strykning. Textil tillverkas nästan uteslutande utomlands och påverkar den lokala miljön där i form av olika utsläpp. För att tillverka en T-shirt i bomull (250 g) krävs ca liter vatten 1 och ca 680 g kemikalier. 2 När textilier återanvänds sparas energi och naturresurser. Enligt studier som bedrivits vid Köpenhamns universitet kan en besparing av 3,6 kg koldioxid, l vatten, 0,3 kg konstgödsel och 0,2 kg insektsbekämpningsmedel ske då 1 kg textil återbrukas istället för att nyproduceras. 3 De senaste årens fokus på textil i miljösammanhang har lett till ökad forskning kring textilens miljöpåverkan och ett antal nationella studier har belyst miljöaspekterna med textilavfall och undersökt de textila flödena i samhället. De rapporter som mest frekvent refereras till är Palm, Improved waste management of textiles, 2011 och Carlsson et al, Kartläggning av mängder och flöden av textilavfall, I slutet av 2012 utgavs även Prevention of Textile Waste vilket är en rapport som sammanställer flödesstudier från de nordiska länderna. Rapporten publicerades av Nordiska ministerrådet som i ett samarbetsprojekt arbetar för att minska textilavfallets miljöpåverkan. Dessa studier visar på de potentiella mängder av textilavfall som finns i omlopp och problematiken med att textila resurser inte används till fullo. I den nationella avfallsplanen lyfts textil som ett av de områden som ska prioriteras. I den statliga avfallsutredningen som presenterades 2012 tas också textil upp som ett av de avfallslag som specifikt behöver ses över. Nationellt beräknas säck- och kärlavfallet bestå av ca 2-3 procent textil. Det betyder att varje år slängs mellan ton textil i soppåsen i Sverige. 4,5 Det finns inga jämförbara siffror gällande andel textil i grovavfall då det inte har gjorts några nationella studier angående detta. 2.1 Det textila kretsloppet Textil är ett komplext material bestående av många mindre fibrer sammanförda till tråd som sedan stickas eller vävs samman till tyg. Textila fibrer kan delas in i två huvudgrupper; naturfibrer och konstfibrer. Den vanligaste konstfibern är polyester och den vanligaste naturfibern är bomull. Hur textil återvinns beror delvis på vilken av kategorierna de är uppbyggda av Ekström m.fl. (2012) Mot en mer hållbar konsumtion 5 Carlsson m.fl. (2011) Kartläggning och flöden av textilavfall 4

15 Figur 2. De vanligaste textilfibrerna Nästan all textil som konsumeras i Sverige är importerad. Därefter finns det ett antal alternativa vägar som textilen kan ta innan den slutligen blir avfall. Textila produkter slits och bryts ned olika beroende på hur de används. Användningstiden kan variera innan textilen blir avfall. Endast ett mycket begränsat antal textilvaror materialåtervinns till nya textilprodukter. Världsproduktionen av textil ligger på 70 miljoner ton per år, vilket innebär ca 10 kg per världsmedborgare. I mängden innefattas all textil, även den för industriändamål. 6 Figuren nedan beskriver hur kläder och andra textilier rör sig i Sverige idag. Figur 3. Textil från produkt till avfall 2.2 Ökat intresse för textilåtervinning Intresset för återvinning av textil har ökat under de senaste åren. Det beror delvis på att det finns en oro inom kläd- och modebranschen för ökade råvarupriser och minskande tillgång till material. En annan anledning är att det finns en förväntad ökad efterfrågan på textila material i takt med en ökad andel befolkning tillhörande medelklassen. Forskning har även visat att peak cotton förmodligen redan är uppnådd och det skulle i så fall betyda att det inte är möjligt att odla mer bomull i världen än vad som sker idag. 7 Det finns också ett ökat intresse hos företag att arbeta med hållbarhetsfrågor på olika sätt och textilbranschen har länge haft frågan på agendan. Även från konsumenternas sida finns ett allmänt ökande intresse för miljövänliga varor och produkter tillverkade av återvunnet material efterfrågas mer och mer. 6 Studiebesök, Högskolan i Borås, Taherzadeh Mohammad, Ekonomiekot P1,

16 Inom textilbranschen finns ett flertal aktörer som arbetar för en mer miljövänlig produktion och hantering av textil. Flera av dessa företag har koppling till friluftsbranschen. 8 I Sverige arbetar bland annat Klättermusen, Fjällräven och Houdini med återvunna material och återvinning av plagg. Patagonia är ett världsomspännande företag som länge legat i framkant när det gäller att tillverka produkter av återvunna fibrer samt att återta sina egna produkter för återanvändning och återvinning. 9 De har i samarbete med producenter inom textilområdet utvecklat metoder för återvinning av fibrerna i de egenproducerade plaggen. Även andra modekonfektionsföretag har börjat engagera sig. 2.3 Textilt avfall Vad det gäller textilier och textila produkter så påverkas deras livslängd av många olika faktorer. En viktig faktor är modets växlingar och en annan är kvalitet. Många av de textilier som framställs är så kallad fast fashion och tillverkas för att användas under en kort tid. Fokus läggs på att göra en visuell produkt som håller under en begränsad tid och som är billig både att tillverka och inhandla. Beskrivna faktorer gör att kläder och andra textila produkters livslängd förkortas. Det finns väl utbyggda system för återanvändning av kläder och andra textila varor. Vissa utvecklingsländer är helt beroende av den andrahandstextil som importeras eftersom gemene man inte har råd att köpa nytillverkade produkter. En relativt liten del av den textil som inte är lämplig att återanvända går till materialåtervinning. Det finns ett flertal metoder för att återvinna textilfibrer men metoderna behöver utvecklas, automatiseras och förfinas. Runt om i Europa och i världen i övrigt utvecklas tekniker och system som innebär en ökad möjlighet till textilåtervinning. I Sverige och övriga Norden går i stort sett all textil som inte återanvänds till energiåtervinning. I övriga Europa deponeras dock fortfarande en del av avfallet. Deponering av textil påverkar miljön negativt eftersom vissa textiler inte kan brytas ned organiskt. Ytterligare kan skadliga ämnen läcka till mark och vatten. När textil bryts ned avges växthusgaser, exempelvis bomull avger omkring sju ton koldioxid per ton. 10 De senaste åren har det så kallade textilberget lyfts fram i samhällsdebatten. Begreppet syftar på den textil, framför allt kläder, som konsumenterna har använt och gör sig av med på olika sätt. I Sverige beräknas en årsförbrukning av textil (kläder och hemtextil) vara 15 kg per person och år. Av detta återfinns 8 kg i soppåsen, 3 kg ges till välgörenhet och 4 kg ackumuleras i garderober eller tar andra vägar. Konsumtionen av textila varor ökade med hela 40 procent mellan åren I övriga Norden är mängden konsumerad textil i stort sätt den samma som i Sverige. 12 Pre-consumer och post-consumer avfall Den industriella återvinning som sker idag utförs i stor utsträckning av mindre aktörer inom industrin där rena materialströmmar från produktion tas om hand och omvandlas till nya fibrer. När denna typ av avfall används för återvinning kallas det pre-consumer-avfall, kommer textilavfallet från hushållens eller insamlingsorganisationernas avfallsströmmar kallas materialet post-consumer-avfall. 8 7%26articleTabs%3Darticle Studiebesök, Högskolan i Borås, Taherzadeh Mohammad, Carlsson m.fl. (2011) Kartläggning och flöden av textilavfall 12 6

17 När det gäller pre-consumer-avfall vet man ofta exakt var materialet kommer ifrån och vad det består av. Det kan vara spill från en fabrik eller felaktiga varor som ska förstöras. Den här typen av textilavfall säljs ofta från en verksamhet till en annan. De flesta återvunna textilmaterial som säljs på marknaden kommer från de här strömmarna. Eftersom beskrivna textilflöden är rena är de betydligt lättare att hantera än post-consumer-avfall. Post-consumer-avfalls ursprung är betydligt svårare att härleda, det går inte helt att fastställa vad materialet innehåller eller hur det har behandlats innan det blev avfall. Avfallsströmmarna med postconsumer-avfall ser också helt annorlunda ut och är spridda i samhället. Det är svårare att förutsäga när den sortens textilavfall kommer att uppstå och i vilken omfattning. 2.4 Sortering av textil Innan återanvändning och återvinning av textil är möjlig krävs sortering vilket är ett komplext och kostsamt steg i hanteringen. Personal som utför textilsortering behöver ha kunskap i modehistoria, trender, kvalitet och övrig användbarhet av textilierna. Den textil som samlas in av insamlingsorganisationerna transporteras till respektive organisations sorteringsanläggning. Anläggningarna är av olika storlek men gemensamt för dem är att huvuddelen av arbetet sker manuellt även om viss maskinell hantering förekommer. Då textilt material kommer in till en sorteringsanläggning vägs det i allmänhet innan sorteringen börjar, därefter öppnas de plastpåsar som textilen skänkts i och oönskat innehåll sorteras bort. Därefter sker en grovsortering där personalen avgör vilka olika marknader textilslagen lämpar sig för. Sedan följer olika steg av finsortering, lagring, prismärkning och packning för transport beroende på hur varorna ska säljas vidare. En stor del av textilen som sorteras i Sverige exporteras, i Myrornas fall rör det sig om ca 60 procent. 13 De varor som inte är lämpliga för export kasseras eftersom det inte finns avsättning för dem på den svenska marknaden. Exempel från andra insamlingsorganisationer visar att så mycket som 80 procent av de skänkta textilerna kan kasseras i brist på avyttringsalternativ som exempelvis återvinning. Det är svårt att få ekonomi i sortering av textil i Sverige och även i många andra delar av västvärlden eftersom andrahandsvärdet på de utsorterade produkterna är lågt. Därför exporteras en stor del av insamlingsorganisationerna insamlade material till länder där arbetskraften är billigare. I Europa finns sorteringsanläggningar som hanterar stora mängder textil. Det stora multinationella företaget Soex har en anläggning i Wolfen i Tyskland som dagligen sorterar 272 ton textil i upp till 400 fraktioner för vidareförsäljning. På anläggningen utsorteras förutom återbrukbara artiklar av textil och andra material också textil som lämpar sig för återvinning. 14 Optisk sortering Det är svårt och kostsamt att manuellt sortera textil i rena materialströmmar vilket leder till att den vanligaste formen av textilåtervinning sker utifrån en färg- och materialmixad råvara. Mekaniskt återvunnen textil får nästan alltid en grå blandfärg och det leder till att råvaran har begränsade användningsområden. Ibland kallas denna typ av återvinning för down-cycling vilket innebär att materialet får ett lägre värde i nästa användningsfas. 13 Studiebesök, Myrornas sortering i Tungelsta,

18 Problematiken med sortering av textil avsedd för återvinning har uppmärksammats inom branschen och en sorteringsmaskin har utvecklats i samarbete mellan olika företag. Projektet går under namnet Textiles 4 Textiles och finansieras delvis av EU-bidrag. Maskinen sorterar plagg efter färg och fibrer med hjälp av NIR-spektroskopi (Near InfraRed). 15 Maskinen som återfinns på textilsorteringsföretaget Wieland Textiles i Wormerveer utanför Amsterdam är den enda i sitt slag och dess funktion är fortfarande inte helt färdigutvecklad. Maskinen behöver successivt processa mer data då det medför att tekniken kan förfinas vartefter. Tekniken är anpassad för att sortera kläder, vilket innebär att större tygstycken inte kan hanteras. Maskinen kan även läsa av och sortera plagg bestående av blandade fibrer. Inköps- och startkostnaderna för en maskin uppgår till ca fyra miljoner sek och årlig drift till ca en miljon sek. Beräknad kostnad för sortering av 1 kg textil är ca 30 öre. Utifrån dessa kalkyler beräknas att det tar ca två år att få tillbaka investeringskostnaden. 16 Bild 1. Optisk sorteringsmaskin. Utförligare bilder i bilaga Återvinningstekniker Textil kan bestå av många olika fibrer och hur materialet kan återvinnas beror på vilken typ av fibrer som ingår. Textila material har olika ursprung och sammansättningar vilket kräver specialiserade återvinningsprocesser. Det finns två olika huvudsätt att återvinna fibrer; kemisk eller mekanisk återvinning. Kemisk återvinning I kemisk återvinning bryts fibrerna ned med hjälp av kemikalier till minsta beståndsdel för att sedan sammanföras igen genom andra kemiska och mekaniska processer. På så sätt förnyas materialet helt och beroende på hur avancerad tekniken är kan även i vissa fall kemikalier, färger och andra restprodukter rensas ut. Resultatet blir ett material med så hög kvalitet att det inte behöver blandas upp med jungfruliga fibrer för att kunna användas på samma sätt som ursprungsfibern. Kemisk återvinning fordrar storskalig drift för att vara ekonomiskt försvarbar. Teijin, Hyosung och Torey är exempel på asiatiska företag som arbetar med kemisk återvinning av oljebaserade textilier, främst polyester och nylon/polyamid. Genom forskning och ny teknik utvecklas nu i större skala även kemisk återvinning av cellulosabaserade textilier, som bomull. I Sverige utvecklas denna teknik av företaget Re:newcell och liknande forskning pågår även inom projektet Mistra Future Fashion på Chalmers Konferens Closing the loop, Amsterdam,

19 Mekanisk återvinning I mekaniska återvinningsprocesser klipps, rivs och kardas textilfibrerna till en jämn fibermassa. Alla textila fibrer kan återvinnas i mekaniska processer men vid rivning av syntetmaterial krävs kraftfullare hantering på grund av att de fibrerna är starkare än naturfibrer. Mekaniskt rivna fibrer försvagas och förkortas vilket gör att de måste blandas upp med jungfruliga fibrer för att kunna framställas till garn av kvalitet god nog för exempelvis klädtillverkning. I första hand används dock fibrerna till olika sorts isolering. 17 Den mekaniska återvinningen bygger på en lång tradition och kräver mindre avancerad teknik än kemisk återvinning. 18 Till mekanisk återvinning räknas ibland också de smältprocesser som kan användas för tillverkning av nya fibrer av vissa syntetmaterial. Att det räknas som en mekanisk process beror på att endast värme krävs vid tillverkningen. Resultatet blir en svagare fiber än den som erhålls genom kemiska återvinningsprocesser. 2.6 Textilåtervinning i Sverige I Sverige finns idag ingen industriell återvinning av textil men ända fram till början av 90-talet bedrev Stena Recycling mekanisk återvinning av textil, verksamheten lades dock ned av ekonomiska skäl. De senaste åren har intresset för textilåtervinning åter kommit upp på agendan och det finns ett antal forskningsprojekt och initiativ som syftar till att sätta igång textilåtervinningsindustri. Re:newcell Företaget Re:newcell arbetar utifrån KTH-baserad forskning med att utveckla en ny teknik för textilåtervinning av kasserad textil. Metoden innebär att cellulosamassa utvinns ur framförallt bomullsfibrer och av massan kan sedan nytt garn spinnas. Den återvunna cellulosan spinns med samma typ av processer som används för att tillverka viskosfibrer från skogsråvara. Enligt uppgift från Re:newcell ska alla kemikalier som används i processen gå att återvinna, vilket i så fall resulterar i ett miljövänligare alternativ till viskos. I tyg som består av cellulosabaserade fibrer blandade med oljebaserade fibrer går det att separera fibrerna och återvinna dem genom olika processer. Företaget har intentionen att bygga en anläggning på Vargön i Vänersborgs kommun för textilsortering och återvinning av cellulosafibrer. För att verksamheten ska bli lönsam krävs textilt material från hela Skandinavien. Samtal förs också med de stora textilföretagen i Sverige, exempelvis Ikea och H&M, för att säkra att hela producentkedjan finns involverad redan på ett tidigt stadium. 19 Planen är att skala upp processen från labbnivå till drift vid en mindre försöksanläggning och senare till en fullskalig återvinningsanläggning som beräknas ge mellan 400 och 500 arbetstillfällen. 20,21 Mistra future fashion: p5 forskning Chalmers Inom projektet Mistra Future Fashion drivs ett delprojekt beträffande återvinning av konsumenttextil. Projektet kallas P5 och genomförs vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Fokus i projektet ligger på att undersöka om bomull och polyester kemiskt kan utvinnas ur textil. Målet är att utveckla kemiska processer som medför att en ren råvara kan framställas. Det vill säga en metod att återvinna fibrerna i utslitna plagg och på så sätt erhålla råvara till nya produkter av samma material som i ursprungsplaggen. Många av de återvinningstekniker som används idag försämrar kvaliteten så att fibrerna får ett begränsat användningsområde. 22 Så här långt har fokus legat på att undersöka hur cellulosafibrer förändras efter tvätt och användning Sundin (2011), An evaluation of clothes recycling in Sweden 19 Muntlig källa: Sundblad Johan, Metallvärden Sundblad Johan, Metallvärden, (e-post) Muntlig källa: Palme Anna, Chalmers Tekniska Högskola,

20 Bränsle ur cellulosa, Högskolan i Borås Professor Mohammad Taherzadeh och hans team på Högskolan i Borås bedriver forskning beträffande utvinning av bränslen och andra ämnen ur textilavfall. Teamet har bland annat framställt etanol av jeanstyg. Med hjälp av N-Metylmorfolin-N-oxid (NMMO) fälls cellulosan i växtbaserade fibrer ut. Cellulosan kan sedan raffineras på olika sätt för att utvinna bränsle. På likande sätt har biogas utvunnits ur textilavfall. Ur 1 kg bomull kan 415 l metan eller 0,5 kg etanol utvinnas. 24 Försöken sker dock än så länge endast i mindre omfattning i laboratoriemiljö och det finns för närvarande inga planer på att utvinna bränslen ur textilavfall i stor skala. Främsta anledningen till detta är att ekonomiska förutsättningar för ett sådant projekt saknas. Mohammad Taherzadeh beräknar att ett pilotprojekt med en sådan anläggning skulle kosta omkring 20 miljoner sek att bygga. Teamet på Högskolan i Borås har dock utvecklat en prototyp av en enkel liten behållare som lämpar sig för småskalig utvinning av biogas, till exempel för ett hushåll. Behållaren är avsedd att fyllas med biologiskt nedbrytbart avfall (som textila naturfibrer) och skulle kunna bli en lösning för hur människor i utvecklingsländer på ett enkelt sätt skulle få möjlighet att utvinna hushållsenergi. Biogasen skulle exempelvis kunna fungera som bränsle till gasspisar eller att driva fordon med. Det pågår även försök med att omvandla cellulosa från textil till fiskfoder. 25 Försök med pyrolys, Stena Metall Pyrolys (torrdestillering) är ett sätt att bryta ned organiska material till aktivt kol. I processen hettas materialet upp till grader i syrefri miljö. Resultatet blir en förkolning av materialet. Vid rening av gaserna som bildas utvinns en olja som sedan kan användas igen. Stena Metall har på detta sätt testat att återvinna textil. I försöket användes oljebaserade konstmaterial som innehåller metalldetaljer. I normala fall behöver metalldelar avlägsnas från kläder och liknande artiklar om materialet ska återvinnas. I pyrolysprocessen försvinner det steget eftersom metallen naturligt separeras ur materialet för att sedan kunna återvinnas. Testet genomfördes på behåar med metallbyglar. Det finns inga kommersiella anläggningar där textil återvinns med pyrolys eftersom processerna är kostsamma och energikrävande. 26 Myrorna i samarbete med Ragn-Sells och KBAB I Karlstad bedriver Myrorna, Ragn-Sells och det lokala fastighetsbolaget Karlstads Bostads AB, KBAB ett samarbetsprojekt för insamling av textilier. I ett antal fastigheter samlas på försök in textilt material i två olika behållare, en för återbrukbart och en för utslitet och trasigt. En bärande del av projektet är att undersöka hur väl de boende sorterar i de två fraktionerna. Myrorna sorterar också materialet i båda kategorierna för att få kunskap om vad som går att återanvända och hur stor andel som är rätt sorterat. Textil lämplig för återanvändning går till försäljning och för resterande textil söks återvinningsalternativ. 27 Preliminärt visar projektet att de boende till största del sorterar materialet på avsett vis Tojo m.fl., (2012), Prevention of Textile Waste 25 Studiebesök, Högskolan i Borås, Taherzadeh Mohammad, Bengtsson Anna, Ragn-Sells, (e-post) Muntlig källa: Bengtsson Anna, Ragn-Sells,

21 Human Bridge och Röda Korset De två organisationerna Human Bridge och Röda Korset sänder inte längre de kläder som är osäljbara på den svenska marknaden till förbränning. Istället levereras textilen till olika sorteringsaktörer i Europa som sedan säljer den vidare till andra marknader för återanvändning eller återvinning. Röda Korset samarbetar med den nederländska välgörenhetsorganisationen KICI och Human Bridge arbetar med insamlings- och sorteringsaktören Boer Groep (verksam i bl.a. Nederländerna och Belgien) för hanteringen av dessa textiler. Human Bridge har även ett samarbete med Gekås i Ullared där de under namnet Textilreturen samlar in både användbara och slitna samt trasiga textiler för återanvändning och återvinning. 29 Human Bridge är också delaktigt i ett projekt som genomförs av Borås Energi och Miljö. I ett bostadsområde i Borås samlas textiler för återanvändning och återvinning in fastighetsnära. De boende ombeds att separera textiler som är trasiga och utslitna från sådana som kan användas igen. Textilerna samlas in i två separata behållare jämte andra avfallsfraktioner i miljörum. 30 Företagsinitiativ Ett antal svenska friluftsföretag erbjuder sina kunder att lämna tillbaka utslitna plagg för återvinning. Det sker i samarbete med de fibertillverkare som ursprungligen tillhandahöll materialet i plaggen. Plaggen är tillverkade av konstmaterial, polyester eller polyamid och kan återvinnas med kemiska processer. Avsikten är att plaggen ska sändas tillbaka till fibertillverkaren som ska framställa nya fibrer av materialet. Återvinningssteget har dock inte kommit igång beroende på att företagen inte fått in tillräckligt stora mängder utslitna plagg. Houdini, Klättermusen och Fjällräven är exempel på företag som har introducerat tjänsten. 31 Även ett antal jeanstillverkare, däribland Nudie Jeans tar emot gamla jeans från kunder för att sedan sända plaggen till återvinning. Återvinningen utförs av det turkiska företaget ISKO som river och spinner om fibrerna tillsammans med ekologisk bomull. Av tyget tillverkas sedan jeansen som endast säljs i utvalda butiker Textilåtervinning i Europa Av det textilavfall som återvinns i Europa tillverkas i första hand olika typer av isoleringsmaterial som används inom fordonsindustrin som ljudisolering i exempelvis motorrum och dörrar. Andra användningsområden är isolering vid husbyggnation, underlagsmattor till heltäckningsgolv och stoppning i möbler. Av denim (jeanstyg) och andra bomullsprodukter som inte går att sälja tillverkas en isolering som är lätt att arbeta eftersom den till skillnad från en del andra liknande produkter inte är hudirriterande. 33 Det framställs även olika typer av non woven (icke vävda) produkter av återvunna fibrer som till exempel geotextil som kan användas vid vägbyggen. Ytterligare brukas återvunnen bomull och lin i viss mån till produktion av papper. 34 KICI Den nederländska oberoende välgörenhetsorganisationen KICI undersöker alternativa användningsområden för insamlad textil som inte är möjlig att återanvända. På huvudkontoret i Haag arbetar en avdelning med produktutveckling. Här utförs bland annat försök med att pressa ihop termoplastiska fibrer som t.ex. polyester till olika produkter. I en process pressas sönderdelade naturfibrer ihop, med en tillsats av plastmassa, till bänkskivor, skyltar av olika slag, mannekängdockor mm. Produkterna får en naturlig marmorering och fibrerna får ett nytt användningsområde Studiebesök, Högskolan i Borås, Taherzadeh Mohammad, , , , Lang Sandya, Nudie jeans, (e-post)

22 Bild 2. Prototyp av stol med sits av återvunnen textil KICI har också inlett ett samarbete med jeansföretaget G-Star Raw för tillverkning av nytt jeanstyg (denim) från gamla jeans. Jeans som inte kan säljas sorteras ut och skickas till mekanisk återvinning och av de bearbetade fibrerna spinns sedan nytt garn. För att öka garnets hållbarhet krävs dock att ca 50 procent jungfruliga fibrer blandas in eftersom de återvunna fibrerna är av sämre kvalitet. Garnet vävs därefter till tyg för jeanstillverkning i mindre skala. 35 Jeansen säljs i G-Star Raws butiker både i Europa och i övriga världen. 36 I sitt textillabb har KICI nu också tagit fram garn tillverkat av 70 procent post-consumer-material. Garnet är ännu inte ute på marknaden. Målet är att kunna framställa ett garn som till 100 procent är tillverkat av post-consumer-material. 37 Organisationen har också försökstillverkning av paneler bestående av textilfibrer och plastmaterial som kan sättas samman till enkla bostäder avsedda för katastrofområden. KICI arbetar i stor utsträckning enligt closed loop-modellen och planerar under 2013 att etablera en fabrik för återbruk och återvinning av textilier i Kenya. 38 Soex Soex är ett multinationellt företag som driver ett antal stora sorteringsanläggningar för insamlad textil. Textil som inte är lämplig för återanvändning sorteras ut för mekanisk återvinning och fibrerna säljs sedan vidare för tillverkning av isoleringsprodukter. 39 Soex dotterbolag I:CO arbetar i samarbete med ett antal större klädföretag med insamling av kläder och textil i butik. Kunder som lämnar in avlagda plagg får en värdecheck i utbyte som de sedan kan använda i butiken. 40 H&M, Weekday och Jack&Jones är exempel på kedjor i Sverige där kunderna kan lämna in sina avlagda kläder och textilier. Dessa plagg sänds sedan till Soex anläggning i Wolfen i Tyskland för sortering och senare återanvändning eller återvinning. Företaget planerar allmänt att satsa mer på utveckling av produkter enligt closed loop-konceptet Konferens Closing the loop, Amsterdam, Jansen André, KICI, (e-post) Muntlig källa: Jansen André, KICI, Haag, Konferens, Mistra Future Fashion, Malmö,

23 Prato I Pratoområdet i norra Italien finns en lång tradition av att återvinna ull. Plagg av ren ull sorteras, tvättas och rivs sedan till ett fibermaterial. Inom textilindustrin i området satsas mycket på sortering och därför erhålls också en bättre slutprodukt i den färg och kvalitet som är önskvärd. Garnet som spinns av dessa fibrer används sedan i produktion av nya tyger. 42,43 Tyget som tillverkas av återvunnen ull har en egen märkning och marknadsförs som ett miljövänligare alternativ till ren ny ull Textilåtervinning i världen Mekanisk återvinning i Asien Stora delar av den textil som samlas in av olika organisationer i Europa kan inte avyttras i Europa utan går vidare till den asiatiska marknaden. I många fall sorteras textilierna inte heller i Europa utan exporteras till länder där arbetskraften är billigare. Textilier som inte går att sälja på andrahandsmarknaden säljs vidare för olika sorts återbruk och återvinning i bland annat Indien eller Pakistan. 45 Försäljningen sker via flera mellanhänder och det är mycket svårt att få information om vart materialet tar vägen i slutänden. Arbetet utförs i stor utsträckning av mindre familjeföretag och det finns undermålig information om vilka arbetsförhållanden som råder. Kopplingen till den europeiska marknaden är heller inte tydlig. Polyesteråtervinning Polyester kan återvinnas kemiskt genom ett antal olika processer som ger en mer eller mindre förnyad och ren råvara. Det kanske mest kända exemplet på återvinning av polyester är tillverkning av fleeceplagg med petflaskor som råmaterial. Det japanska kemiföretaget Teijin återvinner polyester från använda textilier och tillverkar sedan nya textilier av fibrerna. För detta krävs dock att hela plagget består av polyester, med undantag för mindre metalldetaljer som kan rensas ut under återvinningsprocessen. Tekniken är avancerad och det krävs stora kvantiteter textil för att tillverkningen ska vara effektiv. Utöver de fåtal utländska företag som använder tekniken används den främst i Japan för att återvinna uniformer som på grund av påsydda loggor inte är lämpliga att återanvända. Trots att processen är energikrävande räknas med en energibesparing på 76 procent och en koldioxidbesparing på 71 procent i förhållande till att primärtillverka fibrer. 46 Det är dock fortfarande mer lönsamt att använda jungfruliga fibrer som råmaterial beroende på de låga råvarupriserna. De återvunna fibrerna kostar procent mer än jungfruliga fibrer. 47 Trasor Trasor tillverkade av uttjänt textil används inom sjöfarten eller inom verkstadsindustrin för rengöring av maskiner. Trasorna kan inte fiberåtervinnas eftersom de i många fall blivit kontaminerade med olja eller andra kemikalier och går därför till förbränning eller deponering efter att de förbrukats. Materialet i trasorna ersätter i viss mån andra material som papper eller nyproducerad textil. Det är vanligt att produktionen av trasorna benämns återvinning men då det inte går att tillverka nya produkter av materialet handlar det mer om en form av kortvarig återanvändning Konferens, Mistra Future Fashion, Malmö, Muntlig källa: Tapio Mia, Houdini,

24 2.9 Förutsättningar och hinder för textilåtervinning Lagstiftning I Avfall Sveriges rapport (U2012:10) diskuteras/konstateras följande: Det utreds för närvarande hur avfallslagstiftningen gällande återanvändning och förberedelse för återanvändning kan förtydligas och det kan komma bli ändringar av såväl miljöbalken som avfallsförordningen. Nuvarande tolkning av gällande lagstiftning är att förberedelse för återanvändning är ett återvinningsförfarande och därför ingår i den kommunala renhållningsskyldigheten för hushållsavfall som inte ingår i producentansvaret. Detta medför att i de fall där så behövs kan avfallsavgiften användas för att finansiera en insamlings- och sorteringsverksamhet. Både Avfall Sveriges och Naturvårdsverkets jurister tolkar skrivningen i Miljöbalken 15 som att det är möjligt för kommuner att lagligt vid återvinningscentraler samla in material för återanvändning. Kommunerna ska dock tydligt informera avlämnarna om förfarandet. 49 Det är viktigt att kontrollera vilka regler och restriktioner som gäller för export av textilavfall. Textilavfall omfattas av bland annat av informationsplikt vilket innebär att berörda myndigheter ska informeras om att avfallet exporteras och vart det exporteras. 50 Billiga jungfruliga fibrer och dyra återvunna Återvunna fibrer i textil medför högre kostnader för producenten än jungfruliga fibrer. När återvunna fibrer används i klädproduktion är det i de allra flesta fall i en specifik kollektion. Ett exempel är H&M:s Sustainable collection. I övrigt förekommer plagg tillverkade av återvunnen råvara hos företag som marknadsför miljömässigt hållbara kläder, som Houdini, Fjällräven med flera. Anledningen till det högre priset är att de processer som krävs för att återvinna textil är mindre utvecklade än processerna för primärtillverkning av fibrer. Miljömässigt är det dock fördelaktigt att använda redan tillverkade fibrer i nya produkter. Att låta textilen gå till materialåtervinning generar mer intäkter än att hantera textilen som avfall men marginalen är liten och täcker inte kostnaden för sorteringen. De flesta sorteringsanläggningar köper dessutom först in materialet från insamlare. Nedan följer ett par exempel på vad post-consumer-textil kan kosta på världsmarknaden. Uppgifterna är lämnade av det nederländska sorteringsföretaget Wieland Textiles och tydliggör varför så lite textil återvinns. Tabell 1. Exempel på priser för post-consumer-textil MATERIAL PRIS PER KG I Färgad trasa av trikå 0.21 Frotté 0.33 Trasiga jeans 0.07 Vit trasa av trikå 0.45 Vit vävd trasa 0.23 Vävt material till återvinning 0.02 Stickat material av ull Lundgren Sven, Avfall Sverige, (e-post) Hagelin Ulrika, Naturvårdsverket, (e-post)

25 Kostnader för textilavfall Alla svenska aktörer som samlar in andrahandstextil får in material som de av olika anledningar inte kan sälja och det medför kostnader för avfallshantering varierande mellan sek per ton. 51 I andra delar av Europa kan kostnaderna vara ännu högre. Textilavfall i brännbart grovavfall medför ofta problem i förbränningsanläggningar eftersom materialet kan fastna vid inmatningen och orsaka driftstopp vilket medför ökade kostnader. I en del kommuner samlas därför textilavfall in separat på återvinningscentralerna, det grovkrossas därefter för att förbättra kvaliteten på den brännbara fraktionen. 52 Seriösa och oseriösa insamlare Det finns ekonomiska vinster i textilinsamling vilket är anledningen till att kläder och textilier samlas in i stor skala. Insamlare som Cash for Clothes och H&M:s visar tydligt detta genom sina initiativ med insamling av använda kläder och även andra företag erbjuder sina kunder kontanter eller rabattkuponger för avlagd textil. 53 På andrahandsmarknaden för textil och kläder finns tyvärr både seriösa och oseriösa organisationer. Generellt tror många människor som skänker textil att kläderna går till behövande i andra länder men idag är det ovanligt, istället säljs kläderna på en världsomspännande andrahandsmarknad. Pengarna som genereras genom organisationernas verksamhet går därför inte alltid till välgörande ändamål utan gynnar istället privata intressen. Otillåten utplacering av behållare Det är vanligt att behållare för insamling av textiler ställs ut på offentlig plats utan att aktuell insamlingsorganisation har tillstånd för detta. Kommunerna har mycket begränsade möjligheter att stoppa den här sortens illegala insamling. Företeelsen måste polisanmälas och hanteringstiderna blir väldigt långa innan behållarna kan tas bort. Afrikanska andrahandsmarknaden En stor del av världens befolkning handlar sina kläder på marknader där andrahandskläder från Europa säljs. I Afrika beräknas 70 procent av befolkningen köpa sådana kläder. Där är människor med lägre inkomst helt beroende av att kunna handla de billigare europeiska andrahandsplaggen. 54 Det råder dock delade meningar om den stora mängd andrahandstextil som kommer in på den afrikanska marknaden gynnar eller missgynnar den lokala ekonomin. Å ena sidan skapas arbetstillfällen genom försäljningen och transporten av kläderna å andra sidan konkurreras lokal klädproduktion ut. Varor som säljs på den afrikanska andrahandsmarknaden för textil bidrar till många människors försörjning men hanteringen medför också en del problem. Ett problem är att kläderna och textilierna packas i Europa. De packas i balar med en blandning av plagg, både sådant som ger bra avkastning och sådant som har ett lägre värde. Balarna säljs sedan utan att köparen kan kontrollera innehållet. De som köper balarna får förlita sig på att de kan sälja innehållet med förtjänst men det är inte alltid fallet och det händer att försäljarna går back. Anledningen till att kläderna säljs på detta sätt är att det är praktiskt, textilierna behöver inte sorteras eller packas på nytt. Textilier som är mindre attraktiva försäljs också lättare på det här viset. Genom den här hanteringen försäkrar sig balförsäljaren om att bli av med alla sina textilier och minimerar därmed också sitt avfall Myrorna 1kr/kg, Stockholms Stadsmission 0.575kr/ kg 52 Muntlig källa: Hammarlund Per, Sörab, d=cjuizbkolrccftn2caod3cgaxg#path=1.1.2&transition=10&duration= Film, (2006), Second Hand the Global Business 55 Film, (2006), Second Hand the Global Business 15

26 Även andra problem är kopplade till att andrahandstextil skickas till afrikanska länder. Dels finns kritik mot att den inhemska marknaden för produktion av kläder slås ut och även mot att textilerna är ohygieniska att hantera. Ghana är ett av de afrikanska länderna som begränsat import av textil och infört förbud mot vissa material. 56 I Ghana sysselsätts ca personer av handel med andrahandstextil. Samtidigt har ett stort antal arbetstillfällen försvunnit inom den lokala tillverkningsindustrin. Totalt beräknas att arbetstillfällen har försvunnit i Västafrika i takt med att andrahandsmarknaden har ökat. 57 Det finns frågetecken runt vad som händer med de andrahandstextilier som inte säljs på marknaderna och det finns uppgifter som visar på att dessa textilier hamnar på lokala deponier och där bidrar till miljöförstöring. Välgörenhetsorganisationen KICI planerar att etablera en fabrik för återvinning av textil i Kenya då det uppkommer mycket textilavfall där. 58 Ett antal organisationer i Sverige har beslutat att sluta sälja kläder utomlands och kasserar allt som inte går att sälja inom landet. Kemikalier i textilier Vid textiltillverkning tillsätts kemikalier för att ge produkterna olika egenskaper. Det kan vara allt från en specifik modefärg till smuts- och vattenavstötande förmåga. En del kemikalier tvättas ur varorna innan de kommer till konsumenten men i vissa fall blir kemikalier kvar. Substanserna lakas sedan ur vartefter under användning och förslitning. När textila varor ska återvinnas är det därför viktigt att känna till vilka kemikalier som finns i dem. Kläder som andas och har smuts- och vattenavstötande förmåga innehåller ofta miljöfarliga ämnen. 59 Den kategorin av kläder lämpar sig inte för mekanisk fiberåtervinning eftersom kemikalierna i plaggen då fördelas och sprids. Ytterligare ett problem i sammanhanget är att kemikalier från olika produkter kan blandas och reagera med varandra och möjligen bli mer skadliga än de ursprungligen var. 60 Då textila material återvinns på kemisk väg enligt det japanska företagets Teijins metoder renas kemikalier ut i processen och restprodukten omhändertas sedan på ett säkert sätt. 61 Men endast en liten del textil återvinns på detta sätt. Fukt och smuts i textil Textila material absorberar vätska och drar lätt till sig smuts och utgör därmed en grogrund för mögel, ohyra mm. Vid textilinsamling efterfrågas därför ett rena och torra plagg och produkter. Det är svårt att helt undvika blött material i insamlingsbehållare vilket medför att en del av den textil som samlas in på det sättet riskerar att kontamineras. Avfall eller våt textil kan därmed förstöra innehållet i en hel behållare. Möglig textil innebär dessutom arbetsmiljöproblem vid sortering. Ytterligare är det även en miljöfråga när inlämnad textil inte går att använda eller återvinna eftersom resurser omintetgörs. 62 Det finns dock sorteringsanläggningar som torktumlar fuktig textil som bedöms vara av för högt värde för att kasseras. Däremot är det sällsynt med sorteringsaktörer som tvättar textil innan den avyttras då det skulle bli alldeles för kostsamt Konferens, Mistra Future Fashion, Malmö , Zemani Bahareh 58 Konferens Closing the loop, Amsterdam Froster Anna (2013), Sveriges Natur 60 KEMI 14/ Studiebesök, Myrornas sortering i Tungelsta,

27 Materialblandningar Textil kan bestå av olika sorts fibrer med varierat ursprung och beskaffenhet och de blandas ofta för att produkten ska få vissa specifika egenskaper. Exklusiva fibrer kan också blandas ut med billigare för att få bättre ekonomi i en produkt. När en textilprodukt ska återvinnas resurseffektivt blir materialblandningar ett problem eftersom de olika fibrerna måste återvinnas genom olika metoder. Det finns kemisk teknik för fiberseparering men det innebär fler steg i en redan kostsam process. Om textilfibrer inte separeras erhålls en undermåligare återvunnen råvara med mer begränsat användningsområde. Däremot kan blandade fibrer användas i andra typer av fiberprodukter. I ett forskningsprojekt har en ny sorts tråd tagits fram som kan brytas ned genom behandling med mikrovågor. Tekniken kan användas för att separera olika delar i plagg från varandra genom att endast tråden i sömmarna löses upp medan den övriga textilen behålls intakt. 63 Plagg har också andra beståndsdelar som knappar, nitar och blixtlås och de behöver separeras ut om textilen ska kunna återvinnas. De momenten sker både för hand och mekaniskt och då oftast magnetiskt. Teknik och lönsamhet Befintlig teknik för återvinning av olika sorts textila fibrer har främst utvecklats för att ta hand om rester av material som uppkommer då textilfibrer nyproduceras. Tekniken är anpassad till att återvinna en ren råvara, produktionsspill, som inte utsatts för förslitning genom tvätt och användning. Processerna är därmed inte anpassade för att återvinna uttjänta textilier. Det beror till stor del på att ny textil råvara är billig att köpa in och det medför att det inte finns något kommersiellt intresse att utveckla denna typ av återvinning. Processerna för att bryta ned materialet är också för kostsamma för att kunna konkurera med priset på jungfruliga fibrer. Följaktligen är det mer ekonomiskt att köpa in jungfruliga fibrer än återvunna Externa undersökningar under projekttiden Klimatanalys Myrorna har uppdragit till konsultföretaget WSP att genomföra en klimatanalys för att se vilken klimatpåverkan olika steg i hanteringen av textilier bidrar till. Syftet är också att jämföra klimatpåverkan från Myrornas omhändertagande av textilier med annan hantering. Myrorna vill även öka kunskapen internt angående klimatpåverkan utifrån export av second handkläder. Resultat visar att Myrornas hantering av textil följer avfallshierarkin och att transporter är av marginell betydelse i jämförelse med avfallshantering av textil. Undersökningen visar också att konsumtionsmönster som relation mellan nyköp och livslängd är avgörande för potentiell besparing av koldioxidutsläpp. Myrorna ser också att det finns behov av ytterligare analys och fler data behövs beträffande konsumtionsmönstrens påverkan på klimatnyttan. Ytterligare information om resultatet återfinns i bilaga 2. Exjobb KTH Lena Youhanan har i sitt examensarbete Environmental Assessment of Textile Material Recovery Techniques, utfört våren 2013 på KTH, undersökt fyra olika återvinningstekniker för textilavfall och då främst bomull och polyester

28 I arbetet används förbränning med energiutvinning som referensfall och de valda återvinningsteknikerna är jämförda utifrån utvalda miljöfaktorer. Jämförda återvinningstekniker är Re:newcells teknik för återvinning av cellulosamaterial till viskosfiber, kemisk polyesteråtervinning, återvinning av bomull till husisolering och rötning av bomullstextil för utvinning av biogas. Avfallsströmmarna är i huvudsak uppskattade genom uppgifter från plockanalyser av avfall utförda i bland annat Stockholm. Undersökningen tar även upp de miljömässiga effekterna för transport av det textila avfallet till olika sorterings- och behandlingsanläggningar. Tänkta lokaliseringar för sorteringsanläggningar är: Stockholm, Vänersborg och Wolfen i Tyskland. Studien visade att det bara är textilfiberåtervinning som kan motverka den negativa miljöpåverkan som nyframställning av textil innebär även om textilfiberåtervinning också innebär användning av resurser som vatten och kemikalier. Biogasproduktion utifrån textil anses vara ett orealistiskt alternativ då metoden inte är ekonomiskt hållbar och inga eller mycket små mängder energi i själva verket utvinns när transporter tas med i beräkningarna. Ytterligare studier behövs troligen för att uppskatta nyttan och kostnaderna för återvinning av bomull till isoleringsmaterial. I rapporten lyfts också fram att i sammanhanget nödvändiga transporter på grund av insamling, sortering och återvinning inte bör underskattas och kan i vissa fall förhindra att miljönyttan totalt sett ökar. Återvinning är en nödvändig del i arbetet för att minska på de miljömässiga påfrestningarna som primärproduktionen av textil bidrar men ännu viktigare är insatser för att minska avfallet. I arbetet anges att resultaten bör användas kritiskt då tillförlitligheten i studien använda data delvis kan ifrågasättas. Vidare belyses också att ytterligare forskning och undersökningar behövs bland annat när det gäller behov av standardiserade metoder för plockanalyser av textilavfall

29 3 PROJEKTET I STOCKHOLM 3.1 Inledning Insamling av textilavfall som separat fraktion infördes på två av Stockholms stads återvinningscentraler, ÅVC Bromma och ÅVC Vantör, i oktober Normalt lämnas det textila avfallet i restfraktionen eller som brännbar fraktion. Det innebär att all kasserad textil som inte lämnas till återbruk går till förbränning. Genom projektet ville staden visa på möjligheterna att ta omhand textilavfallet på ett mer miljöriktigt sätt och aktivt arbeta uppströms enligt EU:s avfallshierarki. Projektets huvudsyfte har därför varit att undersöka hur textilavfall kan samlas in som separat fraktion samt ge kommuner vägledning för hur de kan arbeta med textilavfall som en ny materialström. Projektet inleddes med en plockanalys av rest- och brännbart avfall från de två utvalda återvinningscentralerna under hösten 2012 och en uppföljande våren 2013 då också containern för textilavfall från ÅVC Bromma analyserades. Syftet med plockanalyserna var att se sammansättningen på det textilavfall som lämnas in samt få kunskap om vilka mängder det rör sig om. Flödet av textilavfall från de båda återvinningscentralerna låg på omkring 7 ton i veckan vid insamlingens start i oktober 2012 för att efter en viss nedgång under vintermånaderna stadigt öka till runt 12 ton i veckan under inledningen av sommaren Mängderna har därefter klingat av något. Under projekttiden har fraktionen för textilavfall gått till förbränning med undantag för ett par pilotsändningar som sänts utomlands och ett mindre provparti som analyserats av Myrorna. Projektet rör bara textilavfall som lämnas in på återvinningscentraler och avgränsar sig från det textilavfall som återfinns i grovavfall som hämtas fastighetsnära. Eftersom avsikten är att textilavfallet från återvinningscentralerna i Stockholms stad framgent ska materialåtervinnas är planen att en återvinningsaktör ska upphandlas under hösten För att besökarna vid ÅVC Bromma och ÅVC Vantör utan avbrott ska kunna lämna textilavfall som separat fraktion står containrarna för sliten och trasig textil kvar tills insamlingen går över i permanent fas. 3.2 Nuvarande hantering av textil från hushållen i Stockholms stad Insamling av återbrukstextil Myrorna som ägs av Frälsningsarmén har insamlingsbehållare för återbrukbar textil uppställda på samtliga återvinningscentraler i Stockholms stad. Den insamlade textilen sorteras i olika kategorier på Myrornas anläggning i Tungelsta utanför Stockholm. Ungefär procent av det insamlade materialet säljs i organisationens egna second hand butiker i Sverige. Den största delen av materialet exporteras dock, ca procent, eftersom det inte är säljbart på den svenska marknaden. Omkring procent av det insamlade materialet som sorteras är inte lämpligt att återanvända utan går till förbränning. För anläggningen i Tungelsta är kostnaden för förbränning uppskattningsvis sek per år Studiebesök, Myrornas sortering i Tungelsta,

30 I Stockholm agerar även andra aktörer som på olika sätt samlar in kläder och textil från hushållen. Röda Korset och Stadsmissionen tar emot hushållens avlagda textilier via sina butiker. Större delen av de kläder som kommer in går inte att sälja i organisationernas egna second hand butiker i Sverige. 66 Stadsmissonen löser en del av den problematiken bland annat genom ett återbruks- och sysselsättningsprojekt benämnt Remake. 67 Arbetet består i att förbättra begagnade produkter eller tillverka helt nya produkter av gamla material. Samtidigt ges personer som har svårt att komma ut på arbetsmarknaden en möjlighet till sysselsättning. 68 Resterande icke säljbart material går till förbränning och det kostar Stadsmissionen i Stockholm ca sek per år i behandlingsavgifter. 69 Röda Korset har de senaste åren genomfört förändringar i verksamheten och bedriver inte längre katastrofstöd med kläder. De kläder som inte kan säljas i deras butiker går antingen till återbruksprojekt där de sys om etc. eller så avyttras de till den nederländska organisationen KICI som säljer textilierna vidare till återanvändning eller återvinning. Tidigare hade Röda Korset en årlig kostnad på 2 3 miljoner sek för att hantera sitt avfall. 70 Det finns ett antal aktörer som samlar in kläder och textil i samarbete med fastighetsägare. Behållarna placeras då på kvartersmark eller i återvinningsrum eller motsvarande utrymme. Ett exempel på en sådan insamlingsorganisation är Human Bridge som har ett antal behållare utplacerade i bland annat Hammarby Sjöstad. En stor del av de insamlade textilierna säljs på export och organisationen förser bland annat utvecklingsländer med sjukhusutrustning. 71 De senaste åren har Human Bridge som också samarbetar med Erikshjälpen och Läkarmissionen verkat för att även samla in trasig och sliten textil för återvinning. 72 Stockholms stad upplåter ingen offentlig mark till organisationer som vill ställa ut insamlingsbehållare. En bidragande anledning till detta är att tidigare uppställda behållare ibland misskötts eller plundrats med nedskräpning som följd. Det förekommer dock att organisationer ställer ut behållare utan tillstånd vilket medför en rad problem och det kan ta lång tid innan behållarna kan tas bort. Totalt beräknas insamlade mängder textil från de största insamlingsorganisationerna i Sverige uppgå till ton per år. 73 Insamling av textil sker även i viss mån från villor och radhus via olika aktörer som delar ut lappar i brevlådorna och därefter hämtar upp utställda säckar. Det är svårt att uppskatta omfattningen av den här sortens insamling eftersom den ofta sker på privata initiativ och av okända aktörer. Potentiella mängder textilavfall i Stockholm Den plockanalys som genomfördes av stockholmarnas hushållssopor 2011 visade att omkring 2 procent av soppåsen utgörs av textil. Applicerat på totalmängden säck- och kärlavfall till förbränning 2012 uppgår då textilmängden till ca ton per år. 66 Studiebesök, Stadsmissionens sortering i Stockholm, Studiebesök, Stadsmissionens sortering i Stockholm, Muntlig källa, Dahlin Elisabeth, juli Muntlig källa, Rosinski Klaus 73 Carlsson m.fl. (2011), Kartläggning och flöden av textilavfall 20

31 De plockanalyser som utförts inom ramen för projektet visar att omkring 5 procent av brännbart och restavfall från återvinningscentraler består av kläder och hemtextil, dvs. ren textil utan inblandning av andra material. Det finns en begränsad marknad för återvinning av textila blandprodukter som kuddar, dynor, madrasser och liknande vilket medför att det är bättre att inrikta sig på att samla in den rena textilfraktionen för att uppnå en högre återvinningspotential. 74 Om siffrorna appliceras på insamlade mängder brännbart och restavfall från samtliga återvinningscentraler i staden finns en potential att per år samla in ca ton kläder och hemtextil ur de fraktionerna. 75 Plockanalyserna visar att uppskattningsvis ca ton textilavfall per år återfinns i säck- och kärlavfall samt grovavfall insamlat på återvinningscentral i Stockholms stad. Det finns däremot inga uppgifter på andel textil i grovavfall insamlat från flerbostadsfastigheter. Myrorna samlade 2012 in totalt 615 ton kläder på Stockholms stads samtliga återvinningscentraler. 76 En del organisationer exporterar stora delar av eller all textil de samlar in. I de fallen går omkring 15 procent osäljbart material till förbränning då textilen sorteras innan exporten. För textilinsamling där materialet stannar i Sverige kan andelen textil som saknar avsättning och därmed går till förbränning uppgå till procent. 3.3 Textilavfall som ny fraktion Den 30 september 2012 påbörjades insamlingen av textilavfall som separat fraktion på Bromma och Vantörs återvinningscentraler. Valet av återvinningscentraler för projektet baserades på att insamlingen kunde ske under tak och att avfall från både hushåll och verksamheter kunde ingå i insamlingen. ÅVC Bromma tar inte emot företagsavfall men har ett stort underlag av besökare från privathushåll, ÅVC Vantör tar emot avfall från både privatpersoner och företag. På återvinningscentralerna i Stockholm ska textilavfall normalt läggas i brännbar fraktion och om materialet är stort och skrymmande ska det sorteras som restavfall. Nu ställdes öppna containrar för enbart textil ut vid rampen intill övriga avfallsfraktioner. Avsikten var att det tydligt skulle framgå att sliten och trasig textil är en avfallsfraktion till skillnad från den textil som samlas in av Myrorna för återanvändning. Myrornas containrar och behållare avsedda för återanvändbar textil är placerade på en separat yta tydligt avskild från avfallsfraktionerna. I den nya fraktionen ska endast textil utan inblandning av andra material lämnas in. Madrasser, kuddar och andra stoppade textiler är inte lämpliga att samla in då det är svårt att få avsättning för den sortens produkter. Projektets start den 30 september 2012 skedde i anslutning till den årliga ÅVC-dagen där trafikkontoret bjuder besökarna på återvinningscentralen på fika och frågar efter synpunkter på vad som kan bli bättre på stadens återvinningscentraler och vad som redan är bra. Under ÅVC-dagen presenterades projektet för besökare på ÅVC Bromma och ett enklare blad med information om textilåtervinning delades ut. I samband med dagen gick även ett pressmeddelande ut om projektet. På Textilatervinning/ har det även funnits en kort information om det pågående projektet. 74 Plockanalys september 2012, Stockholms stad 75 Beräknat på total rest och brännbar avfallsmängd, Kvalitetsutmärkelsen

32 Bild 3. Presentation av projektet under ÅVC-dagen på ÅVC Bromma Redan från insamlingens start följde besökarna skyltningen till den nya textilcontainern och betydande mängder textilavfall lämnades i den nya fraktionen. Första veckan fylldes en 35 m³ container på ÅVC Bromma och på ÅVC Vantör lämnades under samma tid hälften så mycket textilavfall in. Innehållet analyserades inledningsvis översiktligt och sammansättningen var likartad med den textila andelen i fraktionerna för brännbart och restavfall i den första plockanalysen och bestod mestadels av kläder och hemtextil. Förutom den andel som utgjordes av utsliten, smutsig och trasig textil återfanns också en inte obetydlig del material lämpat för återbruk. Felsorterat material som madrasser, heltäckningsmattor och stoppade täcken samt kuddar återfanns också i containern. Flödet av textilavfall från de båda återvinningscentralerna låg på omkring 7 ton i veckan vid insamlingens start i oktober 2012 för att efter en viss nedgång under vintermånaderna stadigt öka till runt 12 ton i veckan under inledningen av sommaren Mängderna har därefter klingat av något. Under projekttiden har fraktionen för textilavfall gått till förbränning i Högdalenverket med undantag för de pilotsändningar som sänts för analys. 3.4 Skyltning och information Enligt samma rutin som för övriga fraktioner på återvinningscentralerna skyltades containern för sliten och trasig textil med en fraktionsskylt och en detaljskylt. Den nya textilfraktionen benämndes Textil. Detaljskylten med rubriken Textil utslitet och trasigt anger att slitna och trasiga kläder, lakan, handdukar, gardiner, kuddfodral och trasor ska läggas i containern. Längst ner på detaljskylten anges att blöta textilier, stoppade textilier, stoppade möbler, madrasser, presenningar, grovt nedsmutsade textilier och mattor inte ska läggas i containern. Kompletterande skyltar upplyser också om det är textilavfall avsett för återvinning som samlas in i textilcontainern och att kläder och textil som kan återanvändas ska läggas i Myrornas insamlingsbehållare. Personalen på återvinningscentralerna informerar också om den nya fraktionen och hjälper kunderna att sortera rätt. Allmänheten informeras i övrigt om projektet på Stockholms stads hemsida

33 Bild 4. Informationsskyltar 3.5 Samarbeten Ett viktigt steg i projektet var att hitta aktörer med intresse av att ta emot det textila avfallet för återvinning. Då det inte finns någon textilåtervinning i Sverige var det naturligt att ta kontakt med lämpliga företag i Europa. De två aktörer som utkristalliserade sig var den nederländska oberoende insamlingsorganisationen KICI och det internationella sorteringsföretaget Soex. Båda företagen har stor erfarenhet av textilinsamling och sortering samt är innovativa och intresserade av att miljöprofilera sig. De var också positiva till att ta emot och analysera pilotsändningar med textilavfall insamlat inom projektet vilket beskrivs närmare i stycke 3.7 Pilotsändningar. Utöver de europeiska samarbetena har det även förts en dialog med olika svenska aktörer. Myrorna var redan från början en samarbetspart eftersom de under en längre tid (sedan 2007) stått för insamling av textil för återanvändning på återvinningscentralerna. Under projektiden har de funnits med som diskussionspart och de har inom ramarna för projektet även utfört en mindre plockanalys av textilavfall från ÅVC Bromma. Samverkan har också skett med Röda Korset genom ett löpande ömsesidigt kunskapsutbyte. Även med textilåtervinningsföretaget Re:newcell har en dialog förts angående deras teknik för återvinning av cellulosabaserade textilfibrer och planer på att starta en demonstrationsanläggning för detta. Bland annat har Stockholms stad bidragit med en mindre mängd textilavfall för ett laboratorietest. 3.6 Plockanalyser Inledande plockanalys hösten 2012 En viktig del i projektet var att ta reda på hur stor andel av det avfall som lämnas på återvinningscentralerna som utgörs av textil. Den praktiska delen av projektet inleddes därför med en plockanalys av grovavfall från Bromma och Vantörs återvinningscentraler. De fraktioner som undersöktes var brännbart avfall och restavfall där textilavfall normalt lämnas. Anläggningarna valdes eftersom ÅVC Bromma är den av Stockholms stads återvinningscentraler som tar emot flest privatpersoner och ÅVC Vantör tar emot avfall från både privatpersoner och verksamheter. Det var också betydelsefult att insamlingen kunde ske under tak på dessa centraler. Den första plockanalysen genomfördes 6-7 september Totalt undersöktes fyra containrar, två restavfall och två brännbart, sammanlagt närmare 143 m³ avfall med en vikt på ca 29 ton. Totalt från de fyra containrarna uppgick andelen textil av olika slag till 7,5 procent. Ur avfallet sorterades följande textilfraktioner: kläder hemtextil textil blandad med andra material stoppad textil tält och kapell presenningar 23

34 Av allt sorterat avfall bestod 4,5 procent av ren textil som utgjordes av: 1,9 procent kläder 2,6 procent hemtextil Andelen övrig textil av allt sorterat avfall uppgick totalt till 3 procent och bestod av: 1,7 procent textil blandat med annat material 1,2 procent stoppade dynor och skumgummimadrasser med textilöverdrag 0,1 presenningar <0,1 procent kapell, tält och liknande Containrarna med brännbart avfall innehöll ca12 procent textilier och containrarna med restavfall innehöll ca 4,3 procent textilier. Allmänt plockanalysen 2012 Containrarna från ÅVC Vantör innehöll en mindre andel textil än motsvarande containrar från ÅVC Bromma. Det kan eventuellt bero på att det är fler verksamheter och färre hushåll som lämnar sitt avfall på Vantör. I restavfallet från ÅVC Bromma låg det mycket hemtextil och det var lika mycket hemtextil i den containern som i de brännbara fraktionerna. En del av hemtextilen bestod av mattor men även annan hemtextil som skulle ha sorterats i brännbart hittades där. I restavfallet på ÅVC Vantör fanns det däremot nästan inga hemtextilier alls. Textilier blandade med andra material var i sämre skick i den brännbara containern från ÅVC Vantör i jämförelse med samma fraktion från ÅVC Bromma. Restavfallscontainern från ÅVC Vantör innehöll en mindre andel textil i jämförelse med övriga containrar och det var också i sämre skick. Analysen presenteras i sin helhet i bilaga 3. Uppföljande plockanalys våren 2013 Den uppföljande plockanalysen genomfördes april 2013 efter i stort sett samma rutin som den inledande analysen hösten Nu analyserades också innehållet i containern avsedd för sliten och trasig textil från ÅVC Bromma. Anledningen till att endast containern från ÅVC Bromma analyserades var att det skulle bli för tidskrävande att gå igenom två containrar samt att det var viktigast att se sammansättningen av textil inlämnad enbart från hushåll. Det som tillkom att observera var hur stor andel textiler som låg förpackade i påse och hur stor del som bestod av mattor av olika slag. Mattor fick inledningsvis läggas i textilcontainern, men då det medförde att en stor del mattor bestånde av blandmaterial felaktigt hamnade där togs den möjligheten bort. Fyra containrar brännbart och restavfall med sammanlagt omkring 140 m³ avfall och en vikt på ca 18 ton undersöktes. Ur avfallet sorterades sex fraktioner textil: kläder, hemtextil, textil blandad med andra material, stoppad textil, tält och kapell samt presenningar. Totalt 8,5 procent textil av något slag. Andelen ren textil totalt av allt sorterat avfall 5,4 procent uppgick till och bestod av 3,2 procent kläder 2,2 procent hemtextil 24

35 Andelen övrig textil totalt uppgick till 3,1 procent och bestod av 1,8 procent textil blandat med annat material 1 procent stoppade dynor och skumgummimadrasser med textilöverdrag, 0,2 procent presenningar samt <0,1 procent kapell, tält och liknande Containrarna med brännbart avfall innehöll ca 11 procent textilier och de med restavfall innehöll ca 6 procent textilier. Textilcontainern Containern som innehöll enbart textil som kom från ÅVC Bromma innehöll ca 35 m³ med en vikt på strax under 4 ton och innehållet bestod mest av hemtextil och kläder. Innehållet utgjordes av ca 90 procent textilier och ca 10 procent övrigt avfall. Figur 4. Fördelning per textilfraktion i textilcontainer En tredjedel av materialet låg uppskattningsvis i säck. Det som låg i säck var mestadels hemtextil och kläder. Det var få genomskinliga säckar, dvs. de säckar som tillhandahållits vid insamlingscontainrarna (förtydligas under 3.8 Säckställ med påsar). Fraktionen övrigt bestod bland annat av emballage, fårskinn, ritmaterial, skor mm. De skor som inte i huvudsak var av tyg, räknades in i denna fraktion. Det var runt 100 kg skor, vilket motsvarar ca 26 procent av fraktionen övrigt. Skorna var av blandad kvalitet men uppskattningsvis skulle en tredjedel kunna återanvändas. Containern innehöll 41 procent kläder av alla slag, främst för inomhusbruk men även ytterplagg i form av jackor och overaller. Kläder som legat i säck var av bättre kvalitet än det som legat utan säck. Generellt kan sägas att kläderna var av god kvalitet och att en större mängd skulle kunna gå till återanvändning. Innehållet i containern utgjordes av 43 procent hemtextil som bestod av lakan, mattor, gardiner, tyger mm. Kvaliteten var skiftande men det som legat i säck var i bättre skick. Mattor var generellt av god kvalitet. Uppskattningsvis utgjorde mattor ca 25 procent av hemtextilen. Fraktionen bestod också av 10 procent textil blandat med annat material, till största del mattor med gummibaksida etc, väskor, gosedjur, hissgardiner och tygskor. Ytterligare utgjordes 6 procent av innehållet av stoppade dynor, skumgummimadrasser med textilöverdrag och 0,4 procent av kapell, tält och liknande. Allmänt plockanalysen 2013 Skillnaderna mellan avfallet från de två återvinningscentralerna var små. Det var något mer textilier i det brännbara avfallet från ÅVC Vantör men materialet blev utsatt för regn och det påverkade säkerligen resultatet till viss del då det är svårt att göra en exakt fuktkorrigering av vikten. Generellt kan sägas att avlämnarna i huvudsak har sorterat rätt. En hel del av textilierna skulle dock kunna ha sorterats i fraktionen textil, framförallt de textilier som lagts i brännbart. Uppskattningsvis skulle 25

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Dags för kläderna att komma ut ur garderoben. - Klädbytardagen 2013

Dags för kläderna att komma ut ur garderoben. - Klädbytardagen 2013 Dags för kläderna att komma ut ur garderoben - Klädbytardagen 2013 Har du glömt något i garderoben? Har du några vardagskläder i garderoben som du inte har använt det senaste året? Kanske hänger det kavajer

Läs mer

Naturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21:

Naturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21: Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Malmö den 28 oktober 2013 Naturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21: Synpunkter från Avfall Sverige 1. Generella kommentarer

Läs mer

Återanvändning, återvinning eller förbränning

Återanvändning, återvinning eller förbränning Återanvändning, återvinning eller förbränning en studie om hanteringen av textilier Cecilia Bengtsson Uppsats för avläggande av kandidatexamen i naturvetenskap 15 hp Institutionen för biologi och miljövetenskap

Läs mer

Återanvändning och återvinning av kläder Finansierat av Handelns Utvecklingsråd och Formas

Återanvändning och återvinning av kläder Finansierat av Handelns Utvecklingsråd och Formas Återanvändning och återvinning av kläder Finansierat av Handelns Utvecklingsråd och Formas Forskare i projektet Eva.Gustafsson@hb.se, docent Daniel.Hjelmgren@hb.se, universitetslektor Nicklas.Salomonson@hb.se,

Läs mer

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM Det har hänt mycket på avfallsfronten. Till mitten av 1800-talet slängde människor sina sopor lite varstans utan att någon protesterade. Kanske klagades det på stanken, men annars

Läs mer

Rapport Myrorna: Älska återanvändning!

Rapport Myrorna: Älska återanvändning! Rapport Myrorna: Älska återanvändning! 1 Förord Myrorna samlar in 8000 ton kläder och annan textil samt stora volymer inredning varje år. Återanvändning är ett viktigt verktyg för hållbar konsumtion och

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

GÅRDAGENS TEXTIL - MORGONDAGENS MODE

GÅRDAGENS TEXTIL - MORGONDAGENS MODE GÅRDAGENS TEXTIL - MORGONDAGENS MODE Borås 15 september Yvonne Augustsson 2 Utmaningar idag globalt och i Sverige KlimaSörändringar Utarmning av biologisk mångfald VaXenbrist MiljögiZer Ökad befolkningsmängd

Läs mer

Återvinning av kompositer genom mikrovågspyrolys

Återvinning av kompositer genom mikrovågspyrolys Återvinning av kompositer genom mikrovågspyrolys Mikael Skrifvars och Dan Åkesson, Högskolan i Borås Carina Petterson och Sune Andreasson, Stena Metall AB Waste Refinery projekt hösten 2009 Centrum för

Läs mer

Projektet har även möjliggjort bildande av kontakter till andra forskningsaktörer som studerar återvinning av kompositer, främst i Finland.

Projektet har även möjliggjort bildande av kontakter till andra forskningsaktörer som studerar återvinning av kompositer, främst i Finland. Högskolan i Borås Institutionen Ingenjörshögskolan Mikael Skrifvars 2005-10-27 SLUTRAPPORT Återvinning av fiberkompositer en ekonomisk analys P6/03 Utfört hösten 2003 hösten 2005 vid Högskolan i Borås

Läs mer

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton! Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning PappersKretsen FÖRORD Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar och andra trycksaker. 91 procent av alla

Läs mer

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär:

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär: Avfall Hur förvandlar vi avfall från problem till värdefulla restprodukter? Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Diskutera hur avfallshanteringen ser ut på era arbetsplatser. Sorterar ni det avfall

Läs mer

100% RECYCLABLE HANGING THE FUTURE SUSTAINABLE SOLUTION ECOLOGICAL HANGERS

100% RECYCLABLE HANGING THE FUTURE SUSTAINABLE SOLUTION ECOLOGICAL HANGERS W E 100% YCLING W EL REC O OV WE L E RECYC G L LIN G VE LO IN W RECYCL ING OVE EL VE YC RECYCLABLE ECOLOGICAL HANGERS HANGING THE FUTURE Den nya generationen ekoligenta galgar; intelligent form och ekologisk

Läs mer

Optimering av olika avfallsanläggningar

Optimering av olika avfallsanläggningar Optimering av olika avfallsanläggningar ABBAS GANJEHI Handledare: LARS BÄCKSTRÖM Inledning Varje dag ökar befolkningen i världen och i vår lilla stad Umeå. Man förutsäg att vid år 2012 har Umeås folkmängd

Läs mer

Konsumentföreningen Stockholm. Vad händer sen med våra kläder? Enkätundersökning. April 2011

Konsumentföreningen Stockholm. Vad händer sen med våra kläder? Enkätundersökning. April 2011 RAPPORT2011 Konsumentföreningen Stockholm Vad händer sen med våra kläder? Enkätundersökning April 2011 För mer information: Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö, 08-714 39 71, 070-341 55 30 Anna

Läs mer

STENA SATSAR I HALMSTAD.

STENA SATSAR I HALMSTAD. STENA SATSAR I HALMSTAD. En investering som säkrar arbetstillfällen och skapar nya. EN BETYDANDE INVESTERING STENA RECYCLING OCH STENA TECHNOWORLD EN DEL AV STENA METALLKONCERNEN FAKTA Stena Metallkoncernen

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Hållbar konsumtion. Hans Wrådhe Naturvårdsverket 17 september 2014. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-09-17 1

Hållbar konsumtion. Hans Wrådhe Naturvårdsverket 17 september 2014. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-09-17 1 Hållbar konsumtion Hans Wrådhe Naturvårdsverket 17 september 2014 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-09-17 1 Växthusgaser utsläpp av svensk konsumtion 1993-2010 Naturvårdsverket

Läs mer

Du som hanterar livsmedel

Du som hanterar livsmedel Miljö- och hälsoskydd Du som hanterar livsmedel så här gör du med ditt avfall Vid all form av livsmedelshantering uppstår sopor, det vill säga avfall. För att påverkan på miljön ska bli så liten som möjligt

Läs mer

Miljövänligt, prisvärt och smart! - Vi har helhetslösningar för dig som vill synas!

Miljövänligt, prisvärt och smart! - Vi har helhetslösningar för dig som vill synas! Miljövänligt, prisvärt och smart! - Vi har helhetslösningar för dig som vill synas! 1 We care about your brand! ECOBAGS 2 Vad är Non-Woven? Fördelar Non-woven är ett vatten- och smutsavstötande, mer hållbart,

Läs mer

CSR Ansvarsfullt företagande

CSR Ansvarsfullt företagande CSR Ansvarsfullt företagande Det finns ett ökat tryck på våra företag att respektera mänskliga rättigheter, grundläggande arbetsrättsprinciper och grundläggande miljöstandarder oavsett var i världen vi

Läs mer

Avfall Sverige anser att punkt 11 första stycket 2 p ska ändras till att gälla även förorenade byggnadsmaterial på ett område som saneras.

Avfall Sverige anser att punkt 11 första stycket 2 p ska ändras till att gälla även förorenade byggnadsmaterial på ett område som saneras. Finansdepartementet 103 33 Stockholm Dnr Fi2013/2602 Malmö den 19 maj 2014 Kommentarer: Promemoria översyn av deponiskatten Avfall Sverige är expertorganisationen inom avfallshantering och återvinning.

Läs mer

Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP

Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP Nya avfallsregler med ny avfallsförordning Implementering av EGs nya ramdirektiv om avfall 2010-10-05 Work shop Miljösamverkan Skåne Program 09.35-10.20

Läs mer

En vägledning för tillsyn på export av blybatterier

En vägledning för tillsyn på export av blybatterier EN VÄGLEDNING FÖR TILLSYN PÅ EXPORT AV BLYBATTERIER En vägledning för tillsyn på export av blybatterier Den här tillsynsvägledningen riktar sig till dig som utövar tillsyn på verksamheter som hanterar

Läs mer

Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas 2 Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller som en råvara med möjligheter. Vi väljer att satsa på möjligheter. Med början under hösten 2011

Läs mer

Conscious Actions Höjdpunkter 2013

Conscious Actions Höjdpunkter 2013 CONSCIOUS ACTIONS HÖJDPUNKTER 2013 VÄLKOMMEN Conscious Actions Höjdpunkter 2013 På H&M har vi gett oss själva utmaningen att göra hållbart mode för våra kunder. Vi vill hjälpa människor att uttrycka sin

Läs mer

Svenskarnas syn på återvinning

Svenskarnas syn på återvinning Svenskarnas syn på återvinning med tidningar i fokus PappersKretsen Förord Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar. Över 90 procent av alla använda tidningar, tidskrifter,

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Nyhet! Ekologiska kläder av bambu

Nyhet! Ekologiska kläder av bambu Nyhet! Ekologiska kläder av bambu Får bara säljas av skolklasser och idrottslag Läs mer om hur ni kan tjäna pengar till laget/klassen och samtidigt bidra till en lite bättre värld. bamboo ecowear Fyll

Läs mer

Canons program för återvinning av tonerkassetter

Canons program för återvinning av tonerkassetter Canons program för återvinning av tonerkassetter Först i världen med att tillverka och dessutom återvinna tonerkassetter År 1982 tillverkade Canon som första företag tonerkassetter med allt-i-ett för personkopiatorer.

Läs mer

Så ska avfallet lyfta i avfallshierarkin

Så ska avfallet lyfta i avfallshierarkin Så ska avfallet lyfta i avfallshierarkin Nationell avfallsplan och avfallsförebyggande program - vad är på gång? Christina Jonsson 22 februari 2012 1 Jag kommer att ta upp: Den kommande nationella avfallsplanen

Läs mer

Avfallsplan för Västerviks kommun

Avfallsplan för Västerviks kommun 2015-2020 Avfallsplan för Västerviks kommun Sammanfattning av lokala mål och ambitioner Inledning Avfallsplan och Lokala föreskrifter för avfallshantering utgör tillsammans Renhållningsordningen för Västerviks

Läs mer

Nyhet! Ekologiska och miljövänliga kläder av bambu

Nyhet! Ekologiska och miljövänliga kläder av bambu Nyhet! Ekologiska och miljövänliga kläder av bambu Får bara säljas av skolklasser och idrottslag Läs mer om hur ni kan tjäna pengar till laget/klassen och samtidigt bidra till en lite bättre värld. bamboo

Läs mer

Gemensam handlingsplan 2013

Gemensam handlingsplan 2013 handlingsplan 2013 Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 3 3. Organisation och ansvarsområden... 6 3.1. Kontaktmannagruppen...

Läs mer

ELRETUR Ett samarbete som gör sverige världsledande

ELRETUR Ett samarbete som gör sverige världsledande ELRETUR Ett samarbete som gör Sverige världsledande Sverige VÄRLDSLEDANDE på insamling av el - avfall Producentansvaret för el-avfall infördes i Sverige 1 juli 2001, samtidigt startade Elretur-samarbetet

Läs mer

REMISSVAR: Remiss av TPA-utredningens betänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44)

REMISSVAR: Remiss av TPA-utredningens betänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Dnr 2011/3125/E Malmö den 31 augusti 2011 REMISSVAR: Remiss av TPA-utredningens betänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44) Avfall Sverige är bransch- och intresseorganisation

Läs mer

Information från. Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras. Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun

Information från. Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras. Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun Information från Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun 2015 Sophanteringen i Ystad Tips & trix och annat intressant! I november 2014 gjordes

Läs mer

Myrorna. Insamlingsrapport 2014

Myrorna. Insamlingsrapport 2014 Myrorna Insamlingsrapport 2014 Förord Det du har framför dig är Myrornas första officiella årsrapport för insamling av textil och andra gåvor. Den skickas ut till alla våra samarbetspartners tillsammans

Läs mer

september 2014 Av Yang Hua

september 2014 Av Yang Hua september 2014 Av Yang Hua Vi hoppa vårt arbete med leverantörer om ansvarsfull vattenanvändning och andra hållbara utmaningar kommer vara ett av de tillvägagångsätt som bidrar till en grön omvandling

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Vart tar avfallet vägen?

Vart tar avfallet vägen? Vart tar avfallet vägen? Hushåll När du sorterar ditt avfall gör du en insats för bättre miljö och mindre resursförbrukning. Här har vi samlat de vanligaste avfallsslagen och beskrivit vad som händer efter

Läs mer

Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista

Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista Underlagsrapport till uppdrag om ett ekologiskt hållbart omhändertagande av avfall Rapport 5245 okt 2002 Naturvårdsverket Kundtjänst

Läs mer

Då införs viktdebiteringen i din stadsdel

Då införs viktdebiteringen i din stadsdel Småhus Nu kan du gå ner i vikt Stegvist införande av viktbaserad avfallstaxa 2010 2012 mycket du Du betala Vi inför successivt viktbaserad avfallstaxa i Göteborg. Schemat här nedan visar när systemet införs

Läs mer

End of Waste. David Hansson, Envecta 2014-01-23

End of Waste. David Hansson, Envecta 2014-01-23 End of Waste David Hansson, Envecta 2014-01-23 Vad är avfall? Avfall är: ett ämne eller ett föremål som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med När är en restprodukt

Läs mer

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...

Läs mer

Avfallsplan för Österåkers kommun 2012-2020. Bilaga 7 Ordlista

Avfallsplan för Österåkers kommun 2012-2020. Bilaga 7 Ordlista Bilaga 7 Ordlista Avfall Avfall Sverige Avfallsfraktioner Avfallshantering Avfallshierarki Avfallsminimering Avfallsplan Avfallsslag BAT Bioavfall Biogas Biologisk behandling Biologiskt avfall Bortskaffande

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

REMISSVAR: Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt

REMISSVAR: Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2013/790/Nm Malmö den 17 april 2014 REMISSVAR: Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt

Läs mer

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 REFILL 1,5 l MJÖLK STOR- PACK MIN KASSE TIDNING Second Hand ÅTERANVÄNDA MINIMERA DEPONERA ÅTERVINNA ENERGI ÅTERVINNA MATERIAL Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 En strävan efter

Läs mer

Musik, sport och matsmarta tips

Musik, sport och matsmarta tips Företag Musik, sport och matsmarta tips 64 Företag Avfall, en fråga som berör alla 65 Organisation och ansvar Organisation och ansvar Avfallsfrågor berör alla i samhället. Många aktörer arbetar med avfallsfrågor

Läs mer

Städning & Källsortering i kombination

Städning & Källsortering i kombination Städning & Källsortering i kombination en systemlösning för städtjänster och restprodukthantering från Sodexho och Ragn-Sells. Ragn-Sells och Sodexho gör gemensam sak Miljömedvetandet växer i vårt land.

Läs mer

PLAST. För många är plast ett värdeladdat ord. Vissa förknippar plast med resursslöseri och nedskräpning, andra med högteknologi och bra produkter.

PLAST. För många är plast ett värdeladdat ord. Vissa förknippar plast med resursslöseri och nedskräpning, andra med högteknologi och bra produkter. PLAST För många är plast ett värdeladdat ord. Vissa förknippar plast med resursslöseri och nedskräpning, andra med högteknologi och bra produkter. Det kan bero på att plast är ett material med många olika

Läs mer

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER LÄRARHANDLEDNING Papper Hej! Vi inom Papperskretsen brinner för pappersanvändning och återvinning. I Sverige lämnar vi tillsammans in över 90 procent av alla tidningar, tidskrifter, kataloger och reklamblad

Läs mer

Insamling av matavfall från flerfamiljsfastigheter. Till dig som är fastighetsägare till flerfamiljfastigheter i Falkenbergs kommun

Insamling av matavfall från flerfamiljsfastigheter. Till dig som är fastighetsägare till flerfamiljfastigheter i Falkenbergs kommun Insamling av matavfall från flerfamiljsfastigheter Till dig som är fastighetsägare till flerfamiljfastigheter i Falkenbergs kommun 1 Varför samla in matavfall? Mycket av det vi slänger i soppåsen består

Läs mer

Avfallsinnehavarens ansvar

Avfallsinnehavarens ansvar 15 kap. Avfall och producentansvar Definitioner 1 Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att

Läs mer

Rivningsplan / avfallshanteringsplan

Rivningsplan / avfallshanteringsplan Rivningsplan / avfallshanteringsplan Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning alt. adress Beräknat start och stoppdatum för rivning Byggherre Kontaktperson/telefon Entreprenör Kontaktperson/telefon

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas Skräp eller en råvara med möjligheter? Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller som en resurs. Partille kommun väljer att se matavfallet som

Läs mer

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. MED GRÖNA PÅSEN BLIR DINA MATRESTER BIOGAS Visste du att nästan hälften av alla sopor du slänger i soptunnan är matrester? Det kan vara matrester som blivit kvar

Läs mer

snabba fakta om vårt hållbarhetsarbete

snabba fakta om vårt hållbarhetsarbete snabba fakta om vårt hållbarhetsarbete Inom området hållbarhet har KappAhl under året som gått bland annat...... varit en av initiativtagarna till SWAR, ett svenskt projekt för renare textilproduktion

Läs mer

AVFALLSPLAN KARLSTADS KOMMUN

AVFALLSPLAN KARLSTADS KOMMUN AVFALLSPLAN KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Kommunfullmäktige den 16 oktober 2014 Ansvarig samt giltighetstid: Kommunledningskontoret 2014 2018 POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn

Läs mer

abonnemang för ditt hushållsavfall För dig i Falkenbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1

abonnemang för ditt hushållsavfall För dig i Falkenbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1 abonnemang för ditt hushållsavfall För dig i Falkenbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1 Matavfall en värdefull resurs För en tid sedan fick du information i din brevlåda om det nya sättet att

Läs mer

Ditt matavfall blir biogas

Ditt matavfall blir biogas Ditt matavfall blir biogas Läs om hur du kan påverka miljön och dina kostnader Snart startar insamlingen av matavfall i Hylte kommun Vi gör bränsle av ditt matavfall Snart startar vi insamlingen av matavfall

Läs mer

A3 Från avfallshantering till resurshushållning

A3 Från avfallshantering till resurshushållning A3 Från avfallshantering till resurshushållning Nationella avfallsplanen och programmet för att förebygga avfall. Goda exempel! Catarina Östlund och Maria Ivarsson, NV Europa minskar avfallet Anna-Carin

Läs mer

gamla sopor värmer gott Förbränning i kraftvärmeverk bra för både miljö och klimat

gamla sopor värmer gott Förbränning i kraftvärmeverk bra för både miljö och klimat gamla opor värmer gott Förbränning i kraftvärmeverk bra för både miljö och klimat retavfall blir ny energi Så omvandla dina opor till miljönytta Itakt med att vi konumerar allt mer ökar ockå mängden avfall

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas 1 Skräp eller en råvara med möjligheter? Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller en råvara med möjligheter. Lerums kommun väljer att satsa

Läs mer

POLICYS FÖR BIOPLAST Ett ramverk för hållbar industriell tillväxt i EU

POLICYS FÖR BIOPLAST Ett ramverk för hållbar industriell tillväxt i EU POLICYS FÖR BIOPLAST Ett ramverk för hållbar industriell tillväxt i EU Smart flerstegsanvändning av biomassa Bioekonomisk strategi Resurseffektivitet & lagstiftning om avfallshantering FÖRDELAR MED BIOPLAST

Läs mer

Hållbar handel med kläder

Hållbar handel med kläder Forskningsrapport Hållbar handel med kläder Återvinning och återanvändning av kläder och andra textilier Karin M. Ekström, Eva Gustafsson, Daniel Hjelmgren och Nicklas Salomonson Högskolan i Borås Forskningsrapport

Läs mer

Miljö och folkhälsa.

Miljö och folkhälsa. Hållbarhet hos oss. Nyköpings kommun: jobbar för en ekonomi i balans en förutsättning för att kunna leverera god service även i framtiden är en av Sveriges främsta kommuner med 37 förskolor och skolor

Läs mer

Avfall Sveriges. ståndpunkter

Avfall Sveriges. ståndpunkter Avfall Sveriges ståndpunkter BAKGRUND OCH UTGÅNGSPUNKTER FÖR STÅNDPUNKTERNA Avfall Sveriges ståndpunkter är det dokument som vägleder ställningstaganden och åtgärder för att utveckla avfallshanteringen

Läs mer

Avfallsplan för Degerfors kommun. Vår gemensamma vision

Avfallsplan för Degerfors kommun. Vår gemensamma vision Avfallsplan för Degerfors kommun Regionallt avfallssamarbete i östra Värmland mellan Degerfors Kommun, Karlskoga Kommun, Kristinehamns Kommun, Mariestads kommun, Filipstads kommun, Storfors Kommun och

Läs mer

Vart tar avfallet vägen?

Vart tar avfallet vägen? Vart tar avfallet vägen?? Här anges de vanligaste avfallsslagen, hur de ska sorteras och vad som händer efter att du har sorterat ut de olika avfallsslagen. Avfall markerat med en röd ruta är farligt avfall.

Läs mer

För att Ni skall få ta del av rabatterna så måste Ni ange avtalskod 9329 vid beställning.

För att Ni skall få ta del av rabatterna så måste Ni ange avtalskod 9329 vid beställning. Västerås 2012-08-31 Till Samtliga MBF förvaltade föreningar RAM avtal Ragn-Sells MBF och Ragn-Sells har tecknat ett RAM avtal. Avtalet ger MBF förvaltade föreningar rätt att till bra rabatter köpa de tjänster

Läs mer

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. MED GRÖNA PÅSEN BLIR DINA MATRESTER BIOGAS SÅ HÄR GÅR DET TILL 2. Visste du att nästan hälften av alla sopor du slänger i soptunnan är matrester? Det kan vara matrester

Läs mer

Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR

Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR 1 (9) Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR Torrötning. Datum som ovan Peter Svensson 2 (9) Innehållsförteckning

Läs mer

CIRKULÄR EKONOMI LEKTION 1!

CIRKULÄR EKONOMI LEKTION 1! CIRKULÄR EKONOMI LEKTION 1! Helena Karlsson, Regionchef Cirkulär ekonomi utmanar gamla modeller. Företag som leder utvecklingen blir inte omsprungna.. VARFÖR TALAR ALLA PLÖTSLIGT OM CIRKULÄR EKONOMI? Tillväxten

Läs mer

Förslag till etappmål. Textil och textilavfall

Förslag till etappmål. Textil och textilavfall NV-00336-13 Förslag till etappmål Textil och textilavfall NATURVÅRDSVERKET Förord Naturvårdsverket fick i regleringsbrevet för 2013 i uppdrag att ta fram förslag till nya etappmål inom flera områden. I

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Kungliga Tekniska Högskolan

Kungliga Tekniska Högskolan Kungliga Tekniska Högskolan EFG European Furniture Group AB, Trehörnavägen 2, Box 1017, SE- 573 28 Tranås, +46 140 675 00, www.efg.se, info@efg.se RRR-RAPPORT KTH Sara Crutebo Stockholm 2014-09-01 Avvecklingen

Läs mer

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad:

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad: Ifylles av Atleverket Atleverkets löpnummer. : Behandlat av: Avfallsdeklaration för grundläggande karakterisering av deponiavfall Gäller endast icke-farligt avfall samt asbest som ska deponeras Faxa ifylld

Läs mer

Miljövänlig cellulosaisolering från icell isolering för värme, kyla och ljud!

Miljövänlig cellulosaisolering från icell isolering för värme, kyla och ljud! Insulation Technology Made in Sweden Miljövänlig cellulosaisolering från icell isolering för värme, kyla och ljud! Miljövänlig cellulosaisolering från icell sparar både energi och pengar! NYHET! Vår isolering

Läs mer

Sammanfattning Avfall Sverige välkomnar den övergång från delmål till etappmål som har gjorts.

Sammanfattning Avfall Sverige välkomnar den övergång från delmål till etappmål som har gjorts. Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2011/1516/Ma Malmö den 31 augusti 2011 REMISSVAR: Miljömålsberedningens betänkande Etappmål i miljömålssystemet (SOU 2011:34) samt Naturvårdsverkets rapport Miljömålen

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 Upprättad enligt Golvbranschens riktlinjer för BVD 3 BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 27 1 Grunddata Produktidentifikation Varunamn iq Granit Acoustic Ny deklaration Ändrad

Läs mer

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 Upprättad enligt Golvbranschens riktlinjer för BVD 3 BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 27 1 Grunddata Produktidentifikation Varunamn iq Toro SC Ny deklaration Ändrad deklaration

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS ENERGI OCH MILJÖ AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS ENERGI OCH MILJÖ AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS ENERGI OCH MILJÖ AB Organisationsnummer 556528-3248 Bolagets syfte Det kommunala ändamålet med Halmstads Energi och Miljö AB:s verksamhet är, enligt bolagsordningen att - bedriva

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

EQP- Ekoeffektivt plastkretslopp genom hållbar återvinning av konstruktionsplaster

EQP- Ekoeffektivt plastkretslopp genom hållbar återvinning av konstruktionsplaster EQP- Ekoeffektivt plastkretslopp genom hållbar återvinning av konstruktionsplaster Bakgrund Högre råvarupriser Andelen plast ökar i elektronik och i fordon Hårdare krav på återvinning av ingående material

Läs mer

Mode, miljö och moral. snabba fakta om vårt hållbarhetsarbete

Mode, miljö och moral. snabba fakta om vårt hållbarhetsarbete Mode, miljö och moral snabba fakta om vårt hållbarhetsarbete Vi tar ansvar! Varje dag och i varje del av KappAhl tar vi ansvar för samhället vi verkar i, och skapar möjligheter för en hållbar framtid.

Läs mer

PM - Klimatutvärdering av fyrfacksystem i Lysekils kommun

PM - Klimatutvärdering av fyrfacksystem i Lysekils kommun PM Mölndal 2014-12-04 PM - Klimatutvärdering av fyrfacksystem i Lysekils kommun Inledning RAMBO har under de senaste åren undersökt förutsättningarna att införa fastighetsnärainsamling av hushållens förpackningar,

Läs mer

Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva

Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva och 7 sanningar Vad vet du om gräsklippning, motorer och deras påverkan på miljön? I över 100 år

Läs mer

NORDISKE ARBEJDSPAPIRER

NORDISKE ARBEJDSPAPIRER Ved Stranden 18 DK-1061 København K www.norden.org NORDISKE ARBEJDSPAPIRER N O R D I S K A A R B E T S P A P P E R Konsumentguide Använd kläderna Använd huvudet Skona miljön! Rostra Kommunikation v/ David

Läs mer

Cirkulär ekonomi. hur kan cirkulär ekonomi se ut på regional nivå i den bästa av världar?

Cirkulär ekonomi. hur kan cirkulär ekonomi se ut på regional nivå i den bästa av världar? Cirkulär ekonomi hur kan cirkulär ekonomi se ut på regional nivå i den bästa av världar? Europaforum, Östersund, 12 mars 2015 Tobias Jansson Skribent/kommunikatör Circular Economy.se Föreläsningar Workshops

Läs mer

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Informationsinsatser om biogas som fordonsbränsle i Västerås 610416 ISSN 1651-5501 Projektet delfinansieras av Energimyndigheten Svenska Biogasföreningen Telefon

Läs mer

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Utvärdering av enkät Östra Värmland Grontmij AB Besöksadress Mejerivägen 1 E-post mari.gustafsson@grontmij.se Box 47303 Org nr

Läs mer

MILJÖLEDNINGSSYSTEM. Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008

MILJÖLEDNINGSSYSTEM. Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008 MILJÖLEDNINGSSYSTEM Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008 Revision A mars 2009 Revision B mars 2011 Revision C april 2012 INNEHÅLL MILJÖLEDNINGSSYSTEM 3 Vår miljöpolicy 3 Våra riktlinjer 3 Våra miljömål

Läs mer