Nu är det inne att handla miljömedvetet! Fokus: Från krig till fred sid Revisorn på hett uppdrag i Sudan sid Senaste. nytt PÅ

Transkript

1 GUNILLA CARLSSON PRESENTERADE NY KONGO-STATEGI sid #2 En tidning från PMU InterLife ZIMBABWE RESER SIG SAKTA UPP sid ORGANISATIONER FÖRENAS I VÄRLDENS BARN sid 21 Nu är det inne att handla miljömedvetet! SPECIAL: sid Fokus: Från krig till fred sid 4-11 Revisorn på hett uppdrag i Sudan sid Senaste nytt PÅ

2 Er naturliga partner inom Second Hand! För mer information: Kontakta Tommy Granberg Årets viktigaste bok Birger Thureson möter Dr Denis Mukwege 179:- Varje år utsätts tusentals kvinnor i Kongo-Kinshasa för brutala och tortyrliknande våldtäkter som en del av krigets taktik. För många av kvinnorna blir lidandet dubbelt när de efter våldtäkten blir utfrysta av sin släkt och betraktade som förorenade. Författaren och journalisten Birger Thureson har mött Dr Denis Mukwege och några av de våldtagna kvinnor som i dag får hjälp på Panzisjukhuset efter upplevelser av ofattbar ondska. Om de kommer från helvetet, så är det här kanske inte himlen, men någonting ganska nära. För här får de veta att de har ett värde. Att deras liv är värda att rädda och deras framtid kanske inte är alldeles hopplös mörk. Beställ boken: Hemsida: Telefon: E-post: order@libris.se Nytt studiematerial om bistånd! "Hela min värld" kopplar ihop dagens biståndsarbete med bibeln. Materialet är tänkt att fungera som stöd i samtal om bistånd i exempelvis missionsråd, ungdomssamlingar eller för dig som på egen hand vill veta mer. Partnerskap Mänskliga rättigheter Utbildning Hälsa Jämlikhet och rättvisa Fred och frihet Klimat och miljö Hållbar livsstil Globalt FINANSKRIS DRABBAR FATTIGA 50 miljoner människor lever redan i extrem fattigdom efter krisen i världsekonomin. Fattiga länder drabbas allt hårdare och en humanitär katastrof riskerar att bli resultatet, enligt IMF och Världsbanken. I en rapport varnar IMF och Världsbanken för att krisen innebär att upp till 90 miljoner människor kommer att vara fångna i extrem fattigdom i år de kroniskt undernärda kan stiga till över en miljard. (Dagen) SVERIGE BÄST PÅ BISTÅND Under förra året var Sverige bäst i världen på bistånd. I alla fall om man tittar på andelen av BNI. Den totala siffran för alla biståndsgivarländer är inte lika positiv. Endast fem 2009 #2 Privat länder har enligt OECD:s statistik klarat FN:s målsättning om en biståndsvolym på 0,7 procent av BNI. Sverige gav 0,98 procent av bruttonationalinkomsten (BNI), alltså summan av alla inkomster i ett land under ett år. På plats två kom Luxemburg och plats tre Norge. (Dagen) ÖKAT INTRESSE FÖR RÄTTVISA Intresset för rättvist producerade varor är stort hos konsumenterna, enligt en färsk internationell undersökning, gjord av undersökningsföretaget Globescan som omfattar totalt respondenter i 15 länder. Dagens konsumenter har höga förväntningar på att företag agerar ansvarsfullt vid handel med producenter Fokus: FRÅN KRIG TILL FRED 4-8: Svåra krigstrauman hos Liberias unga 9: Lång väg från krig till fred 10-11: Bräcklig fred kräver tålamod och dialog DESSUTOM I DETTA NUMMER: 12-13: Mikael och Sara på uppdrag i Sudan 17: Niklas Piensoho om engagemanget för DR Kongo 20: Rättvisa resurser i Kyrkornas globala vecka 23: Ledare: Freden är vårt gemensamma ansvar! i utvecklingsländer. Drygt hälften vill se mer etik och samhällsansvar inom världshandeln och gynnar gärna företag som visar social, ekonomisk och miljömässig hänsyn. Allt fler känner också till rättvisemärkningen och vad den står för och i butikerna växer utbudet av rättvisa produkter. Försäljningen ökar stadigt och trots lågkonjunkturen gick den upp med 75 procent i Sverige under (LO-TCO Biståndsnämnd) MÖDRAR halkar efter Mödradödligheten i världen har inte minskat sedan Detta trots att frågan prioriteras som ett av de åtta millenniemålen. Fortfarande dör människor varje dag på grund av dålig mödravård. (Omvärlden) Köp en gris i sommar! Har du gått i tankarna på att skaffa ett husdjur? I sommar har vi ett extra bra erbjudande. På vår webb och på flera av sommarens konferenser kommer vi att sälja grisar. Men du får ingen egen gris med dig hem. Istället får en fattig familj i Burundi din gris. Jag har själv besökt flera familjer i Centralafrika som fått en gris på detta sätt, främst är det flyktingar. Grisen skapar förutsättningar för dem att själva ta sig ur sin fattigdom och djuret blir deras största ekonomiska tillgång. Genom avel får de sedan fler kultingar som antingen säljs eller används för egen matförsörjning. En helt annan sak, vi har nyligen gjort en läsarundersökning bland pingstmedlemmarna. Den tidskrift som flest anger som sin källa för biståndsfrågor är tidningen pmu.nu följt av Dagen. Undersökningen visar också på en mycket hög läsbarhet av tidningen. Tack för förtroendet! Mikael Stjernberg, press- och medieansvarig redaktion@pmu.se Tidningen pmu.nu ges ut av PMU InterLife. Ansvarig utgivare: Per Hörnmark Redaktör: Mikael Stjernberg Redaktion: Mikael Stjernberg, Niclas Lindgren, Elisabeth Hammarberg, Anna Gustavsson, Rebecka Björndahl, Fredrik Karlsson, Birger Thureson. Foto omslag: Peder Sundström Korrektur: Noomi Lind Layout: Joakim Strandh, Tryck: STC, Stockholm, Upplaga: exemplar E-post: redaktion@pmu.se, Internet: pmu.nu finansieras med stöd av Sida (Styrelsen för internationellt Utvecklingssamarbete). Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs. Ansvar för innehållet är uteslutande författarens. Tidningen är tryckt på miljövänligt papper. Redaktionen ansvarar ej för obeställt material. SE Stockholm (tfn), (fax) Skattegårdsgatan 1, SE Vårgårda (tfn), (fax) Plusgiro: PMU InterLife (Pingstkyrkornas biståndsorganisation) är en del av Pingst Fria församlingar i samverkan och är en av Sveriges största biståndsorganisationer med över 260 pågående projekt i 60 länder. Utbildning och demokratifrågor är prioriterade områden. Akuta insatser genomförs också när naturkatastrofer eller konflikter drabbar fattiga områden. pmu.nu 2009 #2 3

3 fokus Från krig till fred: Runt om i världen kämpar länder med att gå från krig till fred. Det finns många hinder på vägen och processen är oftast mycket bräcklig och kräver eftertanke, dialog och fortsatt stöd från omvärlden. Svåra krigstrauman hos Liberias unga De har växt upp i krig och tvingats anamma dess spelregler för att överleva. Att lära sig att leva i fred är en stor utmaning för Liberias unga. Men när de fått hjälp att bearbeta sina trauman, har en ny självbild och syn på framtiden fötts hos många. Nu ger de hopp för sitt land! F ramför mig ligger teckningar som visar personer med knivar och gevär, avhuggna kroppsdelar, kvinnor som blir våldtagna, byar som bränns upp och människor som ligger på knä och ber för sina liv. Barnen som genomlevt krigets fasor, bär bilderna med sig varje dag. I början av 2000-talet spred beväpnade grupper skräck i Liberia. Landet, som en gång bildats för att vara en fristad, hade förvandlats till en mardröm och för den sargade civilbefolkningen var det hoppet om att en gång åter få leva i fred och frihet, som bar. År 2003, efter ett fjorton år långt inbördeskrig, skrevs äntligen avtalet som skulle bli början på ett nytt kapitel i historien. Liberia ses idag som ett land som lyckats förhållandevis bra i övergången från krig till fred. Det som slog mig när jag kom dit var den förändring som skett. Människor berättade om kriget och man såg följderna av det, men stämningen kändes positiv. Flyktingarna är på väg tillbaka hem och livet börjar återvända. Det finns en öppenhet hos folket som saknas i många andra krigsdrabbade länder. Det berättar Bengt Klingberg, ansvarig för organisationsutveckling på PMU InterLife, som nyligen besökt Liberia. Barn som genomlevt krigets fasor bär bilderna med sig varje dag. Men när de fått hjälp att bearbeta sina trauman skapas ofta en ny självbild och ett framtidshopp. 4 pmu.nu 2009 #2 pmu.nu 2009 #2 5

4 fokus Från krig till fred Så här beskriver en kille som går i klass åtta sina upplevelser i samband med sin traumabearbetning: Landets kvinnor har betytt mycket för freden i landet. Före avtalet skrevs under förenades de över etniska och religiösa gränser i kyrkorna, för att be om och samverka för fred. Och vid valet 2005 fick Liberia sin första demokratiskt valda kvinnliga president, Ellen Johnson-Sirleaf. Under kriget led våra mödrar. De högg av deras händer och behandlade dem som de ville Under kriget våldtog de vår syster När jag tänker på vad de gjorde med min mamma och syster så kan jag må dåligt Regeringen har börjat lägga grunden för utveckling, men arbetet kommer att ta tid. Liberia bär på en gigantisk skuldbörda. Omkring 80 procent av befolkningen lever på mindre än en dollar om dagen, bristen på sjukvård leder till att vart fjärde barn dör före fem års ålder, och hälften av befolkningen kan inte läsa och skriva. Till de stora mörka moln som ännu skymmer himlen hör också kriminalitet, korruption, våldtäkter och andra övergrepp. Orsaken till det långa kriget står att läsa i en historia fylld av motsättningar och orättvisor. Liberia bildades för frigivna slavar från USA på 1800-talet. De utgjorde en liten minoritet av befolkningen, men kom att dominera det på naturtillgångar så rika landet, helt. Bristen på makt och inflytande ledde till sist till uppror. Nu väntar nya utmaningar som den efterlängtade freden har fört med sig. En hel generation har växt upp med kriget, där hela tillvaron handlat om att överleva från dag till dag. Många har haft sin identitet i att vara barnsoldater och nu måste de bygga upp en ny identitet, med nya värderingar, säger Bengt Klingberg. Den nationella pingströrelsen har verkat i landet sedan början av 1950-talet och samarbetar sedan länge med PMU InterLife och Pingstförsamlingen i Huskvarna, genom PMU Liberia. Till de regioner som drabbades värst av kriget hör Lofa i nordväst, där ett humanitärt projekt för hälsa, jordbruk, restaurering av skolor och traumabearbetning, startades Försoningsarbete på olika nivåer är också en viktig del i arbetet. Lofa tömdes så gott som helt på invånare under kriget, men idag har majoriteten av flyktingarna återvänt för att bygga upp sina liv och sitt samhälle igen. Fattigdomen är det allra största problemet, enligt Roland Bimba, projektledare inom PMU Liberia. För att de unga ska få en meningsfull framtid behöver föräldrarna stärkas ekonomiskt, så att barnen inte måste arbeta utan får gå i skola. Många familjer har inte ens mat för dagen. Den frihet som freden för med sig ger nya möjligheter att röra sig i Liberia och handeln har kommit igång igen. Samtidigt innebär den en gränslöshet, där nya faktorer som droger, sexhandel och trafficking väller in, säger Bengt Klingberg. De unga hamnar mitt i detta och tänker att det inte kan vara dåligt, för det har ju kommit med freden. Under kriget tvingades många barn bevittna fruktansvärda våldshandlingar och även sedan själva att begå dem. Som en av få organisationer i regionen riktar sig PMU Liberia såväl till offer som till förövare i sitt traumaarbete. Sierra Leone LIBERIA Guinea Monrovia ATLANTEN Elfenbenskusten km Invånarantal: 3,5 miljoner Yta: km2 Huvudstad: Monrovia, 1,14 miljoner inv. Läs- och skrivkunnighet: Män 50 %, kvinnor 26 % Beräknad livslängd: kvinnor 43 år, män 41 år Andel invånare under 15 år: 47 % Källa: UI Bristen på vägledning och goda förebilder får många unga att lockas med i ett nytt destruktivt sätt att leva, vilket utgör ett allvarligt hot mot framtiden, menar Roland Bimba. Han pekar på det stora antal gatubarn som nu driver omkring i de städer som vuxit markant under kriget. Om inget görs för att ta hand om dem och förbättra deras och familjernas situation, så löper vi risken att förlora en stor andel av morgondagens ledare och samhällsbyggare och se landets kriminalitet och osäkerhet öka, säger han. Bengt Klingberg betonar vikten av att samhällets föräldrar går samman för att hjälpa de unga att bygga upp en ny identitet och moral: Det behöver också växa fram klubbar och organisationer där de unga kan samlas kring något positivt, som idrott. Till dem som drabbats allra värst av kriget hör alla de barn som förlorat föräldrar, syskon och andra anhöriga, som tvingats bevittna fruktansvärda våldshandlingar och att själva begå dem. Barnsoldaterna blir många gånger utfrysta av samhället på grund av det de gjort under kriget. Som enda organisation i regionen riktar sig PMU Liberia såväl till offer som till förövare i sitt traumaarbete. Tusentals barn och ungdomar har fått hjälp med att bearbeta sina upplevelser från kriget. Barnen får leka, spela och rita. Man arbetar mycket med kollektiv bearbetning genom igenkänning, och det gäller att identifiera de barn som har speciellt svåra trauman och ge dem den hjälp de behöver, berättar Fredrik Karlsson, koordinator inom humanitär verksamhet på PMU InterLife. 6 pmu.nu 2009 #2 pmu.nu 2009 #2 7

5 fokus Från krig till fred Lång väg att gå från krig till fred Det finns många länder i världen där invånarna länge levt under krig, men som nu befinner sig i en övergång till fred - en process som tar tid och är svår. Här följer exempel på länder och på de utmaningar de står inför. Till dem som drabbats allra värst av kriget hör de barn som förlorat föräldrar, syskon och andra anhöriga. De personer som utbildats för detta arbete går i sin tur ut med undervisning till lärare och andra samhällsledare, så att de också kan förmedla kunskap och identifiera personer med behov av hjälp. Under mitt besök i landet såg jag hur man arbetat mycket med bilder. Barnen berättar vad de ritat, och den vuxne skriver ner berättelsen. Det är fruktansvärda händelser som skildras och det handlar ofta om mycket små barn som lever med dessa bilder i sitt medvetande, säger Bengt Klingberg. Ett barn berättar genom sin teckning om hur han och hans far flydde in i skogen, men hur fadern kom fram från sitt gömställe då han insåg att sonen blivit tillfångatagen. Fadern bad soldaterna att ta honom själv och släppa barnet, varpå de brutalt sköt ihjäl honom och tog med sig pojken för att rekrytera honom till barnsoldat. Roland Bimba kan ge många exempel på barn som drabbats mycket hårt men som nu känner hopp för framtiden. Han berättar om en barnsoldat som bland annat tvingades öppna en gravid kvinnas mage för att se efter vilket kön barnet hade. Pojken har fått insikt om det felaktiga i sitt levnadssätt. Han har nu slutat använda droger och går i skola, och förutsättningar finns för en bättre framtid, säger Bimba. En tolvårig flicka som skilts från sina föräldrar befann sig på flykt, när soldater dödade morfadern och åt av hans kropp. Efter detta brukade jag alltid gråta eftersom jag kände att livet var meningslöst. Jag började också hata män, då jag upplevde att de alla var onda, berättar hon. Genom terapin har hon bearbetat sin sorg. Hon kan umgås med det motsatta könet igen och det går allt bättre för henne i skolan. Att hjälpa dem som fått svåra trauman efter kriget är ett annat sätt att rädda liv. Människor har kommit till ro med det de varit med om. De har fått insikt om att kriget drabbat dem alla, men att det finns en väg vidare stärkta som individer, säger Roland Bimba. Genom åren har man fört många människor samman som tidigare var fiender. När de har accepterat varandras olikheter och börjat urskilja det som förenar dem, har de frigjorts från många av problemen från kriget. De har förstått att djungelns lagar inte gäller längre, och istället lärt sig andra metoder för att lösa sina konflikter, säger Bimba. Som den största lärdomen av alla, ser han den insikt som fötts om att då man vårdar sig om varandra och lever i fred, då för det med sig såväl personlig tillväxt som samhällsutveckling. Text: NOOMI LIND foto: bengt klingberg PMU InterLife har utvecklingsarbete PMU Interlife har humanitärt arbete Västbanken/Gaza En konflikt har pågått i årtionden mellan Israel och Palestina om Västbanken och Gaza. Den USA-stödda färdplanen för fred från 2004 har inte förverkligats och konflikten fortgår liksom förhandlingarna. En humanitär kris råder i Gaza. Sierra Leone Under inbördeskriget drevs halva befolkningen på flykt och landet slogs i spillror. Flera kuppförsök har gjorts, freden är bräcklig och korruptionen mycket hög. En strategi för fattigdomsbekämpning har tagits fram. Darfur Sierra Leone Liberia Demokratiska Liberia Det 14 år långa inbördesrepubliken kriget slutade 2003 och den nya Kongo demokratiskt valda regeringen har åstadkommit vissa förbättringar, men enorma utmaningar kvarstår. Våldtäkter, korruption och kriminalitet är stora problem. D R Kongo Mellan dog omkring 5,5 miljoner människor och cirka tre miljoner drevs på flykt. Säkerhetsläget har, sedan fredsavtalet 2004 och demokratiska val 2006, förvärrats i Syd- och Nordkivu. Våld/sexuella övergrepp har nått enorma proportioner. Burundi Inbördeskriget har gjort landet utblottat och kostat hundratusentals människor livet. Planer finns på sociala reformer men statsförvaltningen saknar ännu kapacitet. Stor konkurrens råder om odlingsmarken. Särskilt utsatta grupper/hur de drabbas Civilbefolkningen, fattiga, kvinnor och barn. Förlust av anhöriga, egendom/arbete, flyktingskap Våld, sexuella övergrepp, förföljelse, kriminalitet Rekrytering till barnsoldater Avsaknad av mödra-, hälso- och sjukvård Bristande tillgång till utbildning Brist på basförnödenheter/livsmedel/vatten KÄLLOR: Sida, Säkerhetspolitik.se, Institutionen för freds- och konfliktforskning, Uppsala Universitet, Uppsala Conflict Data Program, Tvärsnitt/Vetenskapsrådet, FN, OECD. Irak Efter en lång historia av konflikter, utbröt Irakkriget i mars Officiellt slutade det redan i maj 2003, men konflikten pågår ännu. Svår humanitär situation där en tredjedel av barnen uppges vara undernärda. Västbanken/ Gaza Sudan Nordkivu Burundi Sydkivu Orsaker till krig Individnivå: Svårigheter att uppnå mål, förtryck, förföljelse, konkurrens om resurser. Aktörs- och systemnivå: Ett geografiskt läge med omtvistade gränser, utländsk dominering, etniska motsättningar, politiska/ekonomiska/ religiösa intressen, osäkerhet om och rubbning av maktbalans mellan stater. Irak Somalia Afghanistan Kännetecken för postkonfliktländer Stor politisk polarisering och politisk misstro Ett militant ledarskap som företrätt särintressen under kriget Traumatisering, fortsatta övergrepp Ett fragmenterat civilsamhälle Obefintlig/svag statsapparat, korruption Urholkad ekonomi/nedsatt produktion Afghanistan Tio års krig mot Sovjetunionen, talibanregimen och bombningar från väst i jakt på Bin Ladin, har vållat stora skador. Kvinnor är hårt drabbade och korruptionen utbredd. Landet styrs nu av ett folkvalt parlament, allt fler går i skola och flyktingarna återvänder. Sudan År 2005 kom ett fredsavtal, efter 21 års inbördeskrig men situationen i provinsen Darfur hör till världens värsta humanitära katastrofer. Mödradödligheten i södra Sudan är enligt FN högst i världen. Fortsatt osäkerhet, med många övergrepp. Somalia Efter femton års krig och laglöshet skedde en fredsuppgörelse 2004, men konflikten fortsatte och 2008 kom ett nytt fredsavtal. Läget är ännu instabilt och den humanitära situationen hör till de svåraste i Afrika. Östtimor Landet blev självständigt från Indonesien Oroligheter bröt ut 2006 och över hundra tusen invånare drevs på flykt. Allmänna val genomfördes 2007 trots ett turbulent politiskt läge. Statsförvaltningen behöver byggas upp från grunden. Vägar till fred och återuppbyggnad Fredsavtal, demokratiska val Fredsbevarande styrkor övervakar ordningen Statsapparat/system för rättssäkerhet byggs upp Brott mot mänskliga rättigheter utreds, skyldiga döms Infrastruktur/samhällsinstitutioner byggs upp Sociala och ekonomiska reformer sker Hemkomna flyktingar integreras i samhället Forum för dialog skapas, för försoning Krigstrauman bearbetas Nya värderingar/sociala strukturer RESEARCH: NOOMI LIND Östtimor Fredsavtal i väpnade konflikter Konflikter med fredsavtal 59% (73 st) 41% (51 st) Konflikter utan fredsavtal GRAFIK: SVENSKA GRAFIKBYRÅN 8 pmu.nu 2009 #2 pmu.nu 2009 #2 9

6 fokus Från krig till fred Bräcklig fred kräver tålamod och dialog Vägen framåt har börjat för länder som ännu är sköra efter kriget. Nu gäller det att bygga upp samhällen från grunden en process som kräver eftertanke, dialog och fortsatt stöd utifrån. M ånga utmaningar väntar för de länder som skrivit under fredsavtal och ska gå från överlevnad till hållbarhet och långsiktig utveckling. Kännetecken för postkonfliktländer är att de befinner sig i en gråzon mellan humanitära insatser och utvecklingsbistånd. Behovet av båda formerna av stöd finns ofta kvar länge och det är viktigt att det inte finns en mur dem emellan, säger Linnéa Ehrnst, policy-specialist på avdelningen Human Security, Sida. Som den allra största utmaningen för länderna ser hon uppbyggnad av statsapparaten. Brotten mot de mänskliga rättigheterna är ett stort problem och hon betonar vikten av ett fungerande rättsväsende, men också av att det anpassas för kvinnor: Man kan exempelvis behöva införa en avdelning för kvinnor inom polisen, dit de som våldtagits känner sig trygga att gå. Kapacitet för att ta hand om alla barnsoldater som rekryterats under kriget, samt för att bekämpa korruption är andra områden hon framhåller. Förutom att bidra till en stärkt demokrati, ser hon det som viktigt att stödja försoningsprocesser, ett arbete som till stor del sker genom enskilda organisationer. Barnsoldaterna kan till exempel inte bara skickas hem till sina byar, utan man måste försäkra sig om att deras anhöriga tar emot dem på rätt sätt, säger Ehrnst. Kyrkorna har en viktig roll i försonings- och fredsarbete, menar hon: Deras styrka är att de har varit närvarande i samhället under alla åren av konflikter. Att förebygga konflikter och verka för försoning är också ett viktigt led i PMU InterLifes arbete. Att skapa mötesplatser och forum för dialog är ett sätt för oss och våra samarbetspartner att bygga en god grund för samförstånd, samverkan och långsiktig utveckling, säger Bengt Klingberg, ansvarig för organisationsutveckling på PMU InterLife. Vård och rehabilitering av såväl fysiska som psykiska skador från kriget är andra områden som PMU InterLife arbetar med för att lägga grunden för framtida utveckling. Övergången till fred innebär på sikt att många organisationer, liksom media försvinner bort, och landet blir inte längre lika synligt. En sorts tomhet kan uppstå, där människor saknar redskap för att förhålla sig till sin nya livssituation. Dessutom handlar det ofta om en minskning i budgeten från miljonbelopp till några hundra tusen kronor när utvecklingsbiståndet tar vid. Tidigare har det handlat om att skaffa mat för dagen, men nu behöver man tänka och planera framåt i tiden, vilket innebär en enorm omställning, säger Bengt Klingberg. Bengt Klingberg För att bistå sina samarbetspartner i denna process satsar PMU InterLife mycket på organisationsutveckling. Det handlar om att börja med att bygga upp en bas för det långsiktiga arbetet, att utveckla kapacitet att förvalta resurserna, berättar Klingberg. I detta läge kan nya konflikter uppstå. Den äldre generationen kanske vill att det ska vara som det var före kriget, medan de unga ser möjligheten att utveckla något annat. Han betonar att det är en process som måste få ta tid och att kyrkan har en viktig roll i att stävja konflikter och verka för demokrati och jämställdhet: Det är en svår uppgift att överbygga etniska gränser och forma en gemensam identitet och värdegrund att utveckla sitt land utifrån, konstaterar Bengt Klingberg. Skillnaderna mellan hur långt de olika länderna kommit i sina fredsprocesser påverkar också möjligheterna att satsa för framtiden, exempelvis är läget mer stabilt i Liberia än i Sudan. Hållbarheten är den största utmaningen i övergången till utvecklingsbistånd, menar Lennart Nolvall, koordinator för humanitära insatser på PMU InterLife. Det är viktigt att redan i den humanitära fasen tänka till om långsiktig utveckling och att bygga på lokal kapacitet, så att det som etableras inte faller ihop när resurserna utifrån försvinner, säger Nolvall. Vanliga utvecklingsprojekt som PMU InterLife har i postkonfliktländer är exempelvis stöd till utbildning och alfabetisering, byutveckling, demokrati- och försoningsprojekt och sjuk- och hälsovård. Lennart Nolvall välkomnar att Sida öppnat upp för så kallade transitionsprojekt. I grunden gäller finansieringsreglerna för utvecklingsprojekt men en högre grad av resursöverföring kan tillåtas exempelvis i insatser för återvändande flyktingar. Han betonar vikten av att stödja och arbeta genom redan befintliga strukturer. Att till exempel utbilda redan yrkesverksamma lärare för traumaarbete, innebär att de efter den humanitära projekttidens slut har sin lärarlön kvar. Vår styrka i övergången till utvecklingsbistånd är att vi arbetar genom lokala samarbetspartner som funnits i området under en lång tid. Det finns ofta ett stort nätverk sedan före kriget, och detta ger större förutsättningar att bygga något hållbart, säger han. Text: NOOMI LIND illustration: joakim strandh 10 pmu.nu 2009 #2 pmu.nu 2009 #2 11

7 vår vardag Sudans ökenhetta blev n y utmaning för revisorn Djungel och öken, inälvor från kyckling, diskussioner om hemgifter och minibussar med över 20 passagerare. Skillnaderna är stora från vardagen hemma i Sverige och erfarenheterna som Mikael Andersson samlat på sig är många efter ett år i Sudan. Privat Mikael Andersson Ålder: 37 Familj: Gift med Sara Egenskaper: positiv och uthållig Gör mig glad: när man ifrågasätter invanda mönster och försöker göra på ett bättre sätt Gör mig upprörd: när man utnyttjar sin position för att skaffa egna fördelar E tt intressant och intensivt år, summerar han vistelsen i ett land med flera ansikten. Mikael har just landat i Sverige. Klädd i mörkblå, kritstrecksrandig, kostym, ser han mer ut som en man mitt uppe i karriären, än en som levt i ett av jordens fattigaste områden. Förklaringen är möjligtvis det faktum att han sedan hemkomsten har återgått till sitt arbete som revisor. Trots året under solen lyser solbrännan med sin frånvaro. Kanske för att tiden ägnats åt arbete, inte solande. För även om Sudan har ett överflöd av sol och värme är det inget land dit soldyrkare åker. Dit åker man för att arbeta. I Mikaels fall handlade det om bistånd. Eller mission, om man så vill. För bakom honom och hustrun Sara, stod Smyrnakyrkan i Göteborg. Men dagens missionärsroll har förändrats och titeln är inte sällan en annan än missionär. I Mikaels fall financial controller som arbetade med redovisning och revision för SFM (Swedish Free Mission), medan Sara, till vardags sjuksköterska i hemstaden Göteborg, jobbade som hälsorådgivare. Mikael har mycket att berätta om denna tid. En del av hans berättelse finns sammanfattad som ögonblicksbilder på nätet i resdagboken.se Den första sidan av Sudan fick Mikael uppleva i Juba vid gränsen till Uganda, i det riktiga Afrika. En stad av hyddor, med kanske en halv miljon invånare. Ingen vet exakt. Där jobbade han med tre projekt: ett vattenprojekt finansierat av PMU Inter- Life och Sida, ett jordbruks- och skogsprojekt samt en yrkesskola finansierad av den japanska motsvarigheten till Sida. Vi bodde i Juba i åtta månader, i en synnerligen enkel bostad med ont om ström, men gott om råttor. När jag efter hemkomsten tog fram kostymen var ena ärmen uppäten! Tiden i Juba var speciell. Det långa kriget, som avslutades med ett fredsavtal 2005, kastar fortfarande långa och dystra skuggor över området. Man skulle kunna säga att Juba är en konstlad stad som Mikael och Sara Andersson besöker pyramiderna i Meroe-området. bebos av den egna befolkningen, flyktingarna och FN- och biståndsfolket. Och större delen av invånarna har varit instängda under mycket lång tid. Många av dem har aldrig varit utanför staden. Att ha ambitionen att bygga upp vänskapsförhållanden med lokalbefolkning blir under sådana omständigheter en utmaning. Vi försökte, men det var inte lätt. Avståndet för dem var nog större än vårt avstånd till dem, större än vi trodde, faktiskt. Men när isen väl var bruten om nu detta uttryck kan användas i en artikel om Sudan var samvaron varm och gästvänlig. Då kunde One det bjudas subway på abused mat, vanligtvis five nyslaktad kyckling. Som gäster chrysanthemums, fick vi de finaste because delarna, Darin njuren grew och levern, säger Mikael. up drunkenly. One ticket towed angstridden kunde pa. annars vara en utmaning med tanke på el- Matlagning bristen. Det gjorde att de för det mesta åt ute på någon av stad- ens restauranger. Ett mycket dyrt nöje beroende på den stora närvaron av bistånds- och FN-folk. Anderssons hann också med en kortare tid i staden Yei, också den i söder, en öppnare stad än Juba. Där bodde de i en enkel hydda, ibland i tält. I Yei var det lättare att få kontakt med befolkningen och det gick bra att föra diskussioner om för befolkningen viktiga ämnen som månggifte eller hur många getter som skulle betalas i hemgift. Det tredje Sudan upplevde Mikael och Sara i Khartoum, huvudstaden uppe i norr. Ett helt annat Afrika, präglat av den arabiska kulturen och inte samma intensiva och fuktiga hetta som i söder. Khartoum är präglat av det heta men torra ökenklimatet och därför en gärna besökt semesterplats för de boende i söder. Där kan man också uppleva en fläkt av det moderna samhället i form av köpcentrum, moderna caféer och glass. Att lämna Sverige för Sudan innebär förstås förberedelse. Ändå är det inte möjligt att förbereda sig för allt. Att utbildningsnivån var så låg överraskade oss, liksom den bristfälliga, för att inte säga obefintliga kunskapen om hiv/aids. Och läskunnigheten bland kvinnorna i söder ligger på två och en halv procent! Vid ett tillfälle skulle jag träna upp en kassör som aldrig hade sett en dator. Hans kontorsutbildning bestod i hantering av ett hålslag! Den annorlunda myndighetskulturen var också svår att vara förberedd på. Ett bankbesök kunde ta en halv dag och en gång när jag besökte arbetskontoret saknade man uppgifter om lagstiftningen. Men jag hittade uppgifterna på internet. Att myndigheterna ändå har en viss effektivitet fick Mikael bevis på när han besökte Juba för sista gången. Han beskriver känslorna i Resedagboken: myndigheterna hade rivit mängder av hus. Minst tiotusen människor är hemlösa i Juba flera av dem är anställda av SFM. Myndigheterna ville ändra stadsbilden. En månads uppsägningstid och sedan vällde det ut soldater runt områdena och bulldozers körde in och förstörde husen. Men vad hjälper en månads uppsägningstid när man inte har någon annanstans att ta vägen. Sådant präglar förstås livet och ger energi till att fortsätta och vilja vara till nytta. Mikael filosoferar över detta i Resedagboken: I rätta händer kan ett bristfälligt material ljuda oändligt vackert. Detta visdomsord ur Tomas Sjödins bok Ett brustet halleluja läste jag på flyget från Juba till Khartoum igår. För mig betyder det att trots att vi många gånger önskar att vi vore så mycket bättre, så kan vi i Guds händer få bli till nytta och glädje för människor runt omkring. LASSE VÄCKLÉN 12 pmu.nu 2009 #2 pmu.nu 2009 #2 13

8 Special Second hand Miljöintresset skapar allt mer klädförsäljning Begagnade kläder? Grått och trist? Nej, faktiskt tvärtom. Köparna av begagnade kläder utgör en växande skara. Får kläderna därtill stämpeln vintage, så rusar både pris och popularitet i höjden. Dessutom gynnar denna handel miljön samtidigt som vinsten går till bistånd. Second hand-butiken i Örnsköldsvik har insett detta. Annica Johansson Annica Johansson heter butikens föreståndare. Som tidigare anställd hos Lindex känner hon väl till det här med kläder och presentationer. Genom att tigga ihop fräsch butiksinredning, jobba mycket med tänket och släppa fram ungdomliga idéer, har butiken blivit ett populärt inköpsställe. För en tid sedan tog ett gäng ungdomar initiativet till en mannekänguppvisning med kläder för alla åldrar. En annan gång var det en tjej från mode- och designlinjen som visade upp gamla kläder som hon hade sytt om. Det var mycket uppskattat, säger Annica Johansson. Kläder är mycket riktigt det som går bäst i Örnsköldsviksbutiken. Av allt som säljs kommer minst 20 procent från kläder. Varför är svårt att säga. Vi får in massor av kläder, faktiskt så mycket att vi inte kan ta hand om allt. Varje månad skickar vi iväg 40 kubikmeter till Vårgårda Biståndscenter som är PMU InteLifes depå, för vidare befordran till andra länder. Att kunna generera pengar som går till goda ändamål, det är toppen. 40 procent av nettot skickas via PMU InterLife till diverse Sida-stödda projekt där pengarna tiodubblas genom Sidapengarna. Det ger helt klart stimulans, säger Annica Johansson innan hon skyndar vidare. Eftersom second hand är inne, är det många ungdomar som handlar i butiken. Och en hel del nysvenskar. Vi har avtal med kommunen som gör att alla nyinflyttade invandrare och flyktingar får köpa kläder och annan utrustning hos oss. Annica tycker att second hand-konceptet är bra. Inte minst för miljön. Det handlar om att kasta så lite som möjligt. Den inställningen delar hon med Tommy Granberg som är PMU InterLifes second hand-ansvarige. Han ser en tydlig ökning av handeln med begagnat i landet, där kläder är en viktig del. En faktor som drar unga till butikerna är den stora miljövinsten genom att köpa begagnade kläder. Färska undersökningar visar att textilproduktion är en av de största miljöbovarna idag, säger Tommy. Naturskyddsföreningen beslutade nyligen att Sveriges second hand-butiker får köpa deras märkning Bra miljöval för begagnade kläder. Men man ska inte glömma en annan dimension bakom PMU InterLifes second hand-koncept, som är viktigare än trender och mode. Det handlar om att pengarna inte ska hamna i de redan rikas ficka. LASSE VÄCKLÉN visste du att... I dag förbrukar vi 24 kg textilier per person och år i Sverige var siffran 15 kg handlade vi kläder för cirka 56 miljarder kronor, vilket är kronor per person. 94 % av kvinnor år handlar nya kläder minst en gång per månad, var femte handlar nytt varje vecka. Källa: Naturskyddsföreningen! Peder Sundström Modell i second handbutiken i Örnsköldsvik är Sarah Andersson. 14 pmu.nu 2009 #2 pmu.nu 2009 #2 15

9 Lars Klingsbo Ariel Gomar NYHETER Flyktinginsats på Sri Lanka Sida har gett 1,9 miljoner kronor och PMU InterLife skjuter till kronor för en humanitär insats för flyktingar på Sri Lanka. PMU InterLifes partner Fridsro genomför insatsen som ger stöd till personer i flyktinglägret Chettikulam Manik Farm. Det handlar främst om distribution av kläder, skor, paraplyer och leksaker. Fridsro ansvarar även för transporter för tio olika medicinteam. Två av eleverna i flyktinglägret. Medieelever i Västsahara utexaminerade I april utexaminerades första kullen av elever vid medieskolan i flyktinglägret Layounne i sydvästra Algeriet. Utbildningen med elva elever har pågått under nästa två år med stöd av Pingstkyrkan i Timrå och PMU InterLife. Syftet är att ge västsahariska ungdomar redskap för att uttrycka sig och att bli opinionsbildare. Nu genomförs planeringen för att starta en egen FM-radiostation i flyktinglägret. Timbuktu i SVTdokumentär om Kongo I början av maj sände SVT 1 minidokumentären Musikhjälpen Timbuktu i Kongo som följde med Timbuktu, eller Jason Diakité som han egentligen heter, på en dramatisk resa till krigets offer i östra Kongo. Tillsammans med Radiohjälpen ville Timbuktu uppmärksamma våldet mot kvinnorna. Bland annat besökte Timbuktu Panzisjukhuset där PMU InterLife tillsammans med Sida och ECHO rehabiliterar våldtagna kvinnor. Programmet finns att se på SVT Play. mikael stjernberg Denis Mukwege och Gunilla Carlsson medverkade vid seminariet Utan fred ingen kvinnofrid". Regeringen presenterade ny strategi för Kongo Tack PMU InterLife för ett gediget och engagerat arbete i Kongo! Ni har länge sett och förstått behoven i landet, äntligen har omvärlden också sett och erkänt detta arbete, sade biståndsminister Gunilla Carlsson vid PMU InterLifes Kongoseminarium. Titeln på seminariet var Utan fred ingen kvinnofrid och det arrangerades i Filadelfiakyrkan, Stockholm i april. 225 deltagare fanns på plats. Här presenterade biståndsminister Gunilla Carlsson regeringens nya landstrategi för Kongo för perioden När vi i regeringen hörde talas om seminariet tyckte vi att det var ett bra läge att berätta om de kommande planerna, sa Gunilla Carlsson. Genom den nya strategin kommer vi att öka insatserna för att stärka kvinnors rättigheter och att förebygga, hantera och bekämpa det utbredda sexuella våldet. Den kommer också vara en pilotstrategi för hur vi i postkonfliktländer arbetar med genomförandet av FN:s säkerhetsresolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet, berättade Gunilla Carlsson. Stor ökning av biståndet till Kongo Det svenska biståndet kommer under strategiperioden att avsevärt öka biståndsvolymen till Kongo och det kanaliseras via FN samt internationella och enskilda organisationer, däribland PMU InterLife. Den årliga volymen är i år 150 miljoner kronor och den kommer att stiga upp till 275 miljoner kronor år Gunilla Carlsson berättade att hon förra året besökte Panzi-sjukhuset i Bukvau, där PMU InterLife bland annat stödjer arbetet med sexuellt utsatta kvinnor. Detta är den resa som gjort allra störst intryck på mig som biståndsminister, sade hon. Fokus på fred Vid PMU InterLifes seminarium Utan fred ingen kvinnofrid talade förutom Gunilla Carlsson en rad olika talare, däribland läkaren vid Panzi-sjukhuset, Denis Mukwege och senator Dr Kuye-Ndondo. Seminariet fokuserade på hur DR Kongo kan byggas upp på nytt igen och vilka faktorer som är avgörande för att detta ska kunna ske. Det största behovet är fred i Stora sjöområdet. Vi behöver en armé som kan stänga ute de rebellgrupper som kommer från grannländerna och som terroriserar befolkningen, sa Denis Mukwege. Kvinnan, som står för livet, är den främsta måltavlan och de sexuella övergreppen är ett enormt problem. Enbart på Panzi-sjukhuset har vi sedan starten 1999 rehabiliterat kvinnor som utsatts för sexuellt våld. Och detta är bara toppen av ett isberg, förklarade Mukwege. MIKAEL STJERNBERG Kyrkan kan inte vara åskådare när folket lider Kyrkan kan inte bara vara passiv åskådare till det som händer i östra Kongo-Kinshasa. Det säger Jean Luc Kuye-Ndondo wa Mulemera. Han är teologie doktor med rötterna i svensk pingstmission, senator och mycket aktiv i fredsarbetet i en av världens värsta krishärdar. Jean Luc Kuye- Ndondo. Den 57-årige teologen och politikern var en av huvudtalarna vid PMU InterLifes Kongoseminarium Utan fred ingen kvinnofrid. Där beskrev han bakgrunden till kriget och krisen i sitt hemland och vädjade om politiska påtryckningar och ekonomiskt och tekniskt stöd till en återuppbyggnad av Kongo-Kinshasa. Bakgrund inom pingstmissionen För PMU.nu berättade han om sin väg från uppväxten inom den svenska pingstmissionen med bibelskolor och teologiska studier till rollen som fredsaktör på den politiska arenan. Allt inom ramen för den kallelse från Gud som drabbade honom i 20-årsåldern. Om det inte blivit krig hade jag inte gått in i politiken, säger dr Kuye-Ndondo. I samband med seminariet Utan fred ingen kvinnofrid släppte Libris och PMU InterLife boken De glömda kvinnornas röst. Tusentals kvinnor utsätts varje år för brutala och tortyrliknande våldtäkter som en del av kriget i DR Kongo. För många av dem blir straffet dubbelt när de efter våldtäkten blir utfrysta av sin släkt och betraktade som förorenade av fienden. Läkaren Denis Mukwege, grundare och chef för Panzi-sjukhuset i Bukavu, har blivit de våldtagna kvinnornas röst i världen. Han har vigt sitt liv åt att upprätta dessa kvinnors värdighet, fysiskt och psykiskt. För sitt outtröttliga arbete har han bland annat belönats med FN:s människorättspris och Olof Palmepriset. Författaren Birger Thureson har mött Denis Mukwege och några av de våldtagna kvin- Han är en av ledarna inom den svenska pingströrelsens systerkyrka Cepac, men har aldrig varit församlingspastor. Däremot har han undervisat på bibelskolor och på det evangeliska universitetet i Bukavu. Skapar fred genom dialog Under den övergångsregering som styrde landet från 2003 tills valet hösten 2006 vaskade fram en ny regering, ledde dr Kuye-Ndondo Sannings- och försoningskommissionen. Som senator fortsätter han nu arbetet med att skapa fred genom dialog. Och han gör det utifrån sin förankring i den församlingsrörelse, som är en frukt av svensk pingstmission. De svenska missionärernas arbete har betytt oerhört mycket för vårt land. Väldigt många som i dag utövar ett gott inflytande i Kongo- Kinshasa har utbildats i missionens skolor. Dr Kuye-Ndondo hoppas att samarbetet mellan Sverige och hans plågade hemland ska fortsätta. På högsta politisk nivå, och på församlingsnivå. För teologen som blev politiker finns inga skarpa gränser mellan de två nivåerna. För, som han säger, kyrkan kan inte sitta på åskådarläktaren när folket lider. Då gäller det att kliva ned på planen och göra en insats i det godas tjänst. BIRGER THURESON Ny bok ger de glömda kvinnorna en röst mikael stjernberg nor som idag får hjälp på Panzisjukhuset efter upplevelser av ofattbar ondska. Om de kommer från helvetet, så är det här kanske inte himlen, men någonting ganska nära. För här får de veta att de har ett värde. Att deras liv är värda att rädda och deras framtid kanske inte är alldeles hopplöst mörk, skriver Birger Thureson. Boken kan beställas via Libris förlag: hallå där Niklas Piensoho, föreståndare för Filadelfiaförsamlingen i Stockholm, som medverkade i PMU InterLifes Kongoseminarium Utan fred ingen kvinnofrid. Varför har ni försoning i Kongo som ett stående böneämne? Djupast sett är fred och försoning det enda som kan förändra omständigheterna för människorna i detta land. Filadelfia har funnits i östra Kongo sedan 1922, vi har varit med och byggt upp det som rivits ned i vågor av våld och krig. Men vi ber också om fred, och vi arbetar för fred. Att verka för fred och försoning är det bästa biståndet. Hur kan svenska pingstförsamlingar konkret bidra till en ljusare framtid i Kongo? Det är väldigt viktigt att bygga personliga relationer. Att människor från svenska pingstförsamlingar besöker vår systerkyrka i östra Kongo, ger uppmuntran och stöd och förmedlar hopp genom att visa att vi bryr oss. Hur ser din församlings framtidsplaner ut när det gäller stöd till Kongo? Vi fortsätter att bygga relationer och engagera oss i freds- och försoningsarbete. Och vi fortsätter att ge hjälp till självhjälp genom projekt som Sida stöder. Bland annat handlar det om viktiga jordbruksprojekt, som hjälper den fattiga befolkningen att effektivisera odlingen och därmed bekämpa fattigdomen. BIRGER THURESON Per Dahl 16 pmu.nu 2009 #2 pmu.nu 2009 #2 17

10 Mikael Stjernberg Bertil Jonsson NYHETER Ytterligare stöd till Nordkorea. Förlängning av potatisprojekt i Nordkorea PMU InterLifes jordbruksprojekt i Nordkorea förlängs fram till slutet av Stödet handlar främst om att utveckla det pågående potatisodlingsprojektet till sex nya jordbrukskollektiv. PMU InterLife är en av få organisationer som finns på plats i Nordkorea och har arbetat i landet sedan En svensk volontär är stationerad i Pyongyang för att samordna och utveckla jordbruksprojektet. PMU InterLife omsatte 197 miljoner kronor PMU InterLifes omsättning förra året var 197 miljoner kronor vilket är sju miljoner kronor mindre än föregående år. Antalet utvecklingsprojekt var 326 och antalet humanitära insatser 22. Till detta kommer driftsbidrag till 17 olika institutioner, däribland sjukhus. Försvarets lastbilar till Tanzania. Försvaret skänkte två lastbilar Försvaret har skänkt två lastbilar med tipp till PMU InterLife som ska fraktas till Tanzania. Den ena lastbilen i Tanzania ska användas av Simbo Secondary School som är en stor internatskola. Främst kommer den att frakta ved och mat. Värdet på de två lastbilarna är tillsammans cirka kronor. VANESSA VICK/Scanpix Zimbabwe har upplevt hyperinflation, under förra året tryckte statsbanken sedeln etthundra trillioner dollar, som i verkligheten inte var värd något alls. Arbetet i Zimbabwe igång I sommar återupptar PMU InterLife stödet till sin partner i Zimbabwe efter två års uppehåll. En av förklaringarna är att ekonomin nu har stabiliserats efter att landet upplevt hyperinflation. Situationen för befolkningen i Zimbabwe håller på att stabiliseras efter år av politisk instabilitet. I februari bildades formellt en samlingsregering. Under de senaste åren har skolor och sjukhus endast fungerat sporadiskt. Arbetslösheten ligger runt 90 procent. Cirka tre av landets tolv miljoner invånare har lämnat till grannlandet Sydafrika. Människorna håller nu på att vakna upp. Vid min resa tidigare i år mötte jag personer som öppet kritiserade Mugabe-regimen. Det har jag inte upplevt tidigare, säger Johanna Pearson, projekthandläggare vid PMU InterLife. Zimbabwierna är ett stolt folk som skämts mycket över att deras land har körts i botten. Trots detta är folket optimistiskt inför framtiden och reser sig sakta upp, förklarar Johanna. Hyperinflation med stora sedlar De tre biståndsprojekt som PMU InterLife tillsammans med Pingstkyrkan i Uppsala drivit har legat nere i två år. Det beror bland annat på den svåra ekonomiska situationen i landet. Under förra året trycktes exempelvis en ny sedel med valören etthundra trillioner dollar som i stort sett inte var värd någonting alls. Men under våren accepterades US-dollar som valuta och man har även avskaffat den nationella valutan. Därmed finns möjlighet att föra in medel i landet. Än så länge avvaktar många biståndsorganisationer med att påbörja insatser för att se utvecklingen i landet, många är intresserade av att stödja det hårt prövade folket. Pingstmissionens projekt återupptas nu i sommar. Den totala projektbudgeten är 1,5 miljoner kronor per år. Vår partner AOG tycker det är fantastiskt att vi upprätthållit kontakten under den svåra perioden och funnits vid deras sida. Man är glad att återuppta arbetet igen, säger Johanna. Behov av egen vision och strategi För att stödja den lokala partnern AOG drivs ett organisationsutvecklingsprojekt för att utveckla vision och strategi. Ett annat av projekten har som mål att bidra till att stoppa spridningen av hiv/aids. Idag lever runt 18 procent av invånarna med smittan och det förefaller som att smittspridningen minskat något de sista åren. Man har troligtvis nått kulmen, statistiken är osäker. Kyrkan inser att man har en viktig roll att spela där man kan påverka människors beteenden, säger Johanna. MIKAEL STJERNBERG Bistånd till Armenien i retur Under 20 år har svensk pingstmission stöttat Armenien med hälso- och sjukvårdsprojekt. Nyligen var en armenisk läkare och en psykolog i Sverige för att delge sina svenska kollegor om erfarenheter i sitt arbete. Marine Gregorian och Lusine Hovhannisyan, läkare respektive psykolog från Armenien, var två av talarna på den internationella Mikrosystemfestivalen i Jönköping i våras. Nu fanns de på plats i Sverige för att dela med sig av sina erfarenheter inför representanter från 22 länder. De är båda verksamma i det projekt som PMU InterLife driver i Armenien tillsammans med Pingstkyrkan i Jönköping. En av föreläsningarna som de höll i Sverige handlade om hur attityder och värderingar kan förändras. De redovisade hur man arbetat med farmödrar, för att på så sätt frigöra sonhustrurna att kunna fatta egna beslut. Det kändes fantastiskt att få lyssna till dem, säger Margareta Strömberg, eldsjäl för Armenien och sjuksköterska, som sitter i sjukvårdsledningen i landstinget i Jönköping. Hon lägger i princip all sin fritid på projektet som utvecklats till ett kompetensutvecklingsprojekt på omkring kronor om året. Jordbävning blev startskottet Engagemanget började för 20 år sedan efter den stora jordbävningen i landet. Då fanns Margareta Strömberg med när hennes hemförsamling, tillsammans med PMU InterLife och Läkarmissionen, satsade på akuta hjälpinsatser. Just nu pågår arbete i 18 byar med att på olika Just nu pågår arbetet med att forma framtidens miljöarbete inom pingstmissionen. En studie genomförs av PMU InterLife med hjälp av Stockholm International Water Institute (SIWI) för att ta reda på vad som görs för miljön genom pingstförsamlingarnas internationella arbete och vad som kan göras bättre. Genom studien hoppas PMU InterLife ta reda på vilket mervärde som finns i att vara en församlingsbaserad organisation som arbetar med miljöfrågor. Historiskt sett har vi varit dåliga på att integrera miljöfrågor i utvecklingsprojekt, men viljan finns. Det finns idag många utvecklingsprojekt som har en positiv miljöeffekt utan att Margareta Strömberg Sverige besöktes nyligen av psykolog Lusine Hovhannisyan. sätt arbeta för en helhetssyn inom hälso-, sjukoch familjevård. I Armenien är vården traditionellt väldigt hierarkiskt uppbyggd och nu arbetar man för att förändra detta. Tre inhemska projektledare bestämmer takten i arbetet. På agendan står till exempel frågor kring synen på barn, jämställdhet, hiv/aids och demokrati. Under årens gång har också en rad utbyten skett. Kuratorer, logopeder, sjuksköterskor och läkare från Jönköping har åkt till Armenien för att dela med sig av sin kunskap, och armenisk vårdpersonal har kommit till Sverige. Innan Marine Gregorian och Lusine Hovhannisyan återvände till Armenien sa de att de är fortsatt törstiga på kunskap och att de aldrig vill sluta lära sig mer och att vi behöver varandra i det arbetet, berättar Margareta Strömberg. ULRIKA RAMSTRAND Påverka framtidens miljöarbete! vi är medvetna om det, säger Andreas Henriksson, projektledare inom PMU InterLife. I arbetet med studien involveras många olika grupper. I våras genomfördes exempelvis två fältresor till Väst- och Östafrika. För att få respons från alla PMU InterLifes partners i fält, samt från missionsråd och missionsintresserade i svenska pingstförsamlingar, genomförs också en webbenkät om synen på miljöfrågor. Den som är intresserad kan fram till den 1 augusti vara med och svara på enkäten. Studien beräknas att vara klar vid årsskiftet. MIKAEL STJERNBERG läs mer på krönika Människor som förändrar liv Det var dags för återträff i Pingsthuset för PMU Inter- Lifes praktikanter. En helg med mycket utrymme för gemenskap och reflektion. Sedan 1999 har PMU InterLife tillsammans med svenska församlingar gett cirka 450 unga människor möjligheten att åka ut som praktikanter. Syftet med praktikantbidraget är att ge unga människor som har intresse för globala frågor en möjlighet att under max tre till tolv månader göra en praktisk insats, bygga och stärka relationer mellan församlingar i Sverige och samarbetspartnern i fält. Efter en god bit mat samlas vi för att prata om ifall praktikperioden blev som de hade tänkt sig. Vi går varvet runt och var och en får berätta om det första de kommer att tänka på när de minns tillbaka på sin praktikperiod. En efter en börjar de berätta om människorna de har mött, hur de har fått betyda något för andra och om hur människorna de har arbetat med och träffat i landet de har gjort sin praktik i, har fått betyda något för dem. De pratar om människomöten som förändrat liv, som gett dem uppmuntran och som lärt dem nya saker. Jag kommer på mig själv med att sitta och tänka på att ingen pratar om den vackra naturen, eller den spännande maten, det kristallklara vattnet eller de billiga marknaderna. Det är människorna det handlar om och det slår mig att PMU InterLife erbjuder så mycket mer än bara charter. Anna Gustafsson Barn- och ungdomskommunikatör läs mer på 18 pmu.nu 2009 #2 pmu.nu 2009 #2 19

11 information Bra betyg på webbplats PMU InterLifes webbplats fick i maj en rad nya funktioner för att bli mer lättnavigerad och informativ. Här kan nu besökaren bland annat fritt ladda ner en rad olika filmer. I samband med detta gjorde PMU InterLife en undersökning bland journalister, gåvogivare och församlingsfolk om deras inställning till webbplatsen. Kännedomen om webbplatsen är hög i alla de intervjuade grupperna, högst är den bland praktikanter. Bland journalister är det så många som 20 procent som är regelbundna användare. har dagligen cirka 540 unika besökare. Projektmanual på fyra språk Under våren har arbetet blivit klart med PMU InterLifes nya Projektmanual som finns på de tre språken svenska, engelska och franska. I höst kommer den spanska versionen. Projektmanualen är i första hand skriven för svenska pingstförsamlingar och deras lokala samarbetspartners, som har eller vill påbörja ett samarbete med PMU InterLife. Den finns att ladda ner på under fliken "Församlingsservice". Se världen i Vårgårda Vårgårda Biståndscenter tar emot grupper för studiebesök. Här kan besökaren med egna ögon se ett levande biståndsarbete som ger service över hela världen. Utbildningsseminarium del 3 i november PMU InterLife genomför under året utbildningsseminarium i tre delar för missionsrådsmedlemmar i de svenska pingstförsamlingarna. Del ett genomfördes i januari, del två i april och den avslutande delen hålls den 7 november. Mer information om anmälan finns på Rättvisa resurser i kyrkornas globala vecka PMU InterLife finns med i Kyrkornas globala vecka som arrangeras i november. Veckan är till för att kyrkor i hela Sverige tillsammans ska sätta ett särskilt fokus på globala rättvisefrågor. I år är temat Skapelsefred rättvisa resurser. Metallerna i våra mobiler, palmoljan i våra livsmedel, etanolen i våra fordon hur utvinns dessa råvaror och hur påverkas regionerna där industrierna finns? I Kongo-Kinshasa arbetar barn och unga långa dagar i koppargruvor under dåliga förhållanden och till en mycket låg lön. Gruvdriften sliter hårt på naturresurserna och en del av vinsterna hamnar i händerna på stridande grupper som i och med detta kan fortsätta slåss. Allt detta hotar förutsättningarna för fred, i Kongo-Kinshasa och på många andra platser. Kyrkornas globala vecka, november 2009, fokuserar på fredsfrågor och på hur vårt handlande får konsekvenser för människor i andra länder. Johanna Olaison är projektsekreterare för Kyrkornas globala vecka. Varför ska man engagera sig? Tänk dig att alla kyrkor uppmärksammar samma fråga samtidigt det ger genomslag! Visst vore det toppen om vi kunde använda detta för att förändra världen till det bättre? Och så ska man engagera sig för att det är roligt. Vad finns det för hjälpmedel om man som församling/kyrka vill engagera sig? I vårt inspirationshäfte och på vår hemsida I sommar finns PMU InterLife på en rad olika konferenser med monter och talare, bland annat på Lapplandsveckan och Frizon. Under midsommarveckan är organisationen på Nyhemsveckan där man också sänder det dagliga tävlingsprogrammet Jorden runt med PMU med världens tävling. I november fokuseras rättvisa resurser. publicerar vi alla tips vi kan komma på stöd för predikan, bra filmer, en lista med föreläsare, förslag till aktioner, tävlingar för barn- och ungdomsgruppen, gudstjänst- och andaktsmaterial samt mycket mer. Vad har du för förväntningar? Att fler församlingar än någonsin ska välja att fira Kyrkornas globala vecka och att så många som möjligt ska vara med i vår kampanj för konfliktfria mobiler. ANNA GUSTAfSSON Kyrkornas globala vecka arrangeras av Sveriges Kristna Råd och Svenska missionsrådet i samarbete med Diakonia, Kristna Fredsrörelsen, PMU InterLife, Rättvisenätverket SPEAK, Studieförbundet Bilda och Sensus Studieförbund. Ta chansen att vinna resecheck i radiotävling Programmet sänds över Radio Nyhem som har konferenssändningar dygnet runt via ett 20-tal närradiostationer samt över webben ( Förstapriset i tävlingen är ett presentkort på kronor från Tranås resebyrå. läs mer på paul jeffrey Filippinerna blir nytt fokus i julkampanj Filippinerna står i fokus under 2009 i PMU InterLifes årliga kampanj Barnens rätt vårt ansvar. Första adventshelgen kommer att bli en av höjdpunkterna för kampanjen. I Manillas slum arbetar PMU InterLifes lokala partner bland annat med hälsovård och förskola för utsatta barn. Med årets julinsamling kommer man att kunna utveckla arbetet i slummen och dessutom kunna göra fler insatser för barn i den marginaliserade folkgruppen mangyanerna på ön Mindoro. PMU InterLife och pingstförsamlingen i Tenhult arbetar sedan många år med den lokala organisationen Team Mission i Filippinerna. Nu planerar man tillsammans årets stora julkampanj där samarbetets positiva frukt ska lyftas fram, men också de behov som fortfarande finns. Förra årets kampanj gav 3,4 miljoner, säger Niclas Lindgren, direktor för PMU InterLife. Vi vet att vi kan åstadkomma otroligt mycket när vi arbetar tillsammans med pingstförsamlingarna och second hand-butikerna. läs mer på Världens Barn har blivit en nationell folkrörelse Fler organisationer än någonsin är med när Världens Barn-kampanjen nu genomförs för elfte året i rad. Hela 17 organisationer förenas i arbetet, som med sina närmare frivilligarbetare blivit en folkrörelse i sig. I årets kampanj vidareutvecklas projektet Skolkampen där elever utmanas i att samla in pengar. Har man som ung engagerat sig i något som Världens Barnkampanjen så kommer det även i framtiden att vara mer naturligt att skänka pengar till humanitära insatser, säger Peter Hjukström, projektledare för Världens Barn. läs mer på Filippinerna får stöd genom julkampanjen. Spridning över hela landet Genom församlingarna har vi lokal förankring i så gott som alla Sveriges kommuner. Det är naturligtvis en oerhörd förmån som många andra organisationer bara drömmer om. Tack vare de här ideella insatserna kan vi lyckas. Det blir ett speciellt fokus på första adventshelgen med bönedag i pingstförsamlingarna och under lördagen uppmanas second handbutikerna att ge sin dagskassa till Barnens rätt. Insamlingen går till PMU InterLifes barnprojekt med särskilt fokus på projekten i Filippinerna. I samband med kampanjen sker också ett opinionsarbete för att fokusera barns rättigheter. Bland annat ska flera filmer produceras. Mer information och material om kampanjen kommer under hösten. REBECKA BJÖRNDAHL Vill du veta mer om kampanjen? Kontakta Rebecka Björndahl: rebecka.bjorndahl@pmu.se, Vill du redan nu ge en gåva till Barnens rätt vårt ansvar? Ge din gåva direkt på eller till PG , ange Barnens rätt. Lars Klingsbo läs insamling hallå där Isabelle Arnfjell, sångerska, Västerås. Varför är du månadsgivare? Jag tycker att PMU InterLife gör ett viktigt och värdefullt arbete. Har du något ändamål som du brinner särskilt mycket för? Ja, de insatser som PMU InterLife gör för utsatta barn är de som berör mig mest. Finns det något land där du skulle vilja besöka ett PMU-projekt? Min man är född i Afrika och bodde i stort sett sina första tio år i Burundi. Så eftersom det finns en nära koppling till Afrika skulle jag gärna åka dit. REBECKA BJÖRNDAHL Vill du också bli månadsgivare? Läs mer på eller kontakta PMU InterLife för mer information: E-post: info@pmu.se Telefon: Den 6 oktober inleder SVT och Gó kväll med att sända en rad program med fokus på Världens Barn. Den stora riksinsamlingen, då gator och torg runtom i Sverige fylls med orangeklädda bössinsamlare, äger rum helgen den 9-10 oktober och den 16 oktober sänds det stora insamlingsprogrammet i SVT års insamling till Världens Barn inbringade totalt 81 miljoner kronor. Efter två års uppehåll är PMU InterLife åter med i kampanjen och kommer under 2009 att få tre procent av totalsumman. Det innebär omkring 2, 4 miljoner kronor, under förutsättning att man samlar in lika mycket som förra året. mer på 20 pmu.nu 2009 #2 pmu.nu 2009 #2 21

12 Porträtt ledare Från krig till fred Anna-Lena Gustafsson Yrke: SO-lärare på högstadiet. Familj: Maken Ove, döttrarna Anna, 29, Frida, 25, och sönerna Erik, 22, Alexander, 20. Bor: I bostadsrätt i Uppsala. Gör mig glad: Att få åka ut till sommarstugan och gräva i jorden. Gör mig arg: Självupptagenhet Läser: Gärna deckare. Aktuell: Åker i oktober till Durban i Sydafrika, där hon ska arbeta på skolan Sekusile och maken Ove vara PMU InterLifes facilitator i södra Afrika Just nu är det mycket som paret Gustafsson har att ordna med inför flytten till Sydafrika. Men som tur är finns det en manual på PMU InterLife, där allt finns med som man måste tänka på, säger Anna-Lena. Frida Gustafsson Makarna Anna-Lena och Ove Gustafsson från Uppsala förbereder sig på att flytta till Sydafrika där de båda under två år ska arbeta med olika biståndsprojekt. De lämnar tryggheten för Sydafrika Och så finns det duktigt folk där som hjälper till så att allt blir rätt, försäkringar och sådant. Både Anna-Lena och Ove har fått tjänstledigt från sina respektive jobb. Jag skulle nog inte våga ge mig iväg om jag inte visste att jag hade jobbet att komma tillbaka till, säger Anna-Lena. När vi kommer hem har jag ungefär fem år kvar till pensionen och då hoppas jag ha nytta av mina nya erfarenheter. Hon har arbetat på samma högstadieskola i Märsta i 30 år och räknar med att hålla kontakt med skolan på något sätt från Sydafrika. Kanske kan hon få elever på Sekusile att kommunicera med de svenska högstadieeleverna. Idéer saknas inte. Jag har redan jobbat med en del internationella projekt på skolan och haft sydafrikaner på besök där flera gånger. Familjen Gustafsson har varit engagerade i Sydafrika i ungefär 20 år kan man säga. Då kom Ove dit för första gången och sen har man levt med i det som hänt i landet. Millennieskiftet firade hela familjen där och Ove och Anna-Lena har flera gånger fått förfrågan om att åka dit och jobba. Men först nu kändes det som rätt läge, säger Anna-Lena. Jag tycker att det stått lite still för mig här hemma. Jag vill göra en insats och hoppas kunna lyfta blicken lite längre bort och dela med mig av det jag fått genom åren, utan att för den skull pracka på någon något. Jag tror också att vi kommer att få lära oss väldigt mycket av mötet med människorna i Sydafrika. Anna-Lenas arbete på skolan Sekusile ska främst handla om att arbeta med pedagogisk utveckling i ett lärarteam, men hon har förhoppningar om att också få arbeta med elever och med samarbetet mellan skolan och barnens föräldrar. Anna-Lena och Ove lämnar fyra barn kvar i Sverige när de åker. De är alla vuxna och tycker det är jätteroligt att föräldrarna tar den här chansen mitt i livet. Men det är klart jag kan känna att det kommer att bli konstigt att vi inte kommer att finnas med kring köksbordet. Men tack och lov för att Skype finns så att vi kan kommunicera via datorn. Och så hoppas jag att alla kommer ner och firar jul med oss. Lite svårare är kanske tanken på att lämna gamla föräldrar här hemma, men som tur är har Anna-Lena syskon som kommer att finnas här för dem. Annars hade jag aldrig åkt, säger hon. Bostadsrätten i Uppsala kommer att finnas kvar i familjen och där kommer ett par av barnen att bo under tiden. Däremot har de ingen bostad ordnad i Durban än. De har vänner på plats där nere som rått dem att leta efter en lämplig bostad när de väl är på plats, och så har de bestämt att det får bli. I Durban är klimatet varmt och fuktigt året om. Det oroar jag mig inte alls för, säger Anna-Lena. Jag älskar värme. Om hon oroar sig för något så är det i så fall för att engelskan inte ska räcka till. Ja, det är jag lite nervös för, men jag hoppas man kommer in i det snabbt. ULRIKA RAMSTRAND Freden är vårt gemensamma ansvar! Det är ett stort ögonblick för ett land och ett folk när dess ledare efter många år av blodiga strider äntligen skriver under avtal om fred. Men för de människor som genomlevt årtionden av konflikter och krig och vars barn inte känner till någon annan verklighet, förändas inte livet över en dag. Historien har, inte minst för många afrikanska länder, målats nattsvart av krig och humanitära katastrofer och vägen tillbaka till fred är en process som tar tid och kräver tålamod. I detta nummer har du läst om barn och ungdomar i Liberia som sett sina nära och kära bli utsatta för brutala övergrepp och själva tvingats utföra fruktansvärda våldshandlingar under kriget. De lever i ett samhälle vars institutioner och moraliska värderingar till stor del lösts upp, och ersatts av nya strategier för överlevnad. Men du har också fått inblick i hur de genom vår samarbetspartners arbete får möjlighet att bearbeta sina upplevelser, gå vidare och skapa sig en meningsfull framtid. Jesus uppmanade lärjungarna att gå ut med budskapet om fred (Efesierbrevet 6:15) och Bibelns budskap om fred, frihet och försoning är lika aktuellt idag. Det utgör ledstjärna för PMU InterLifes arbete i länder hårt präglade av konflikter och krig. Vi tror att kyrkan har en unik och viktig roll i samhället som bärare av budskapet om försoning och hopp. Den har under svåra omständigheter lyckats föra människor samman i kampen för det goda, och har betytt mycket för demokrati, rättvisa och utveckling. Att få arbeta tillsammans med svenska och nationella pingstförsamlingar ger därför stor kraft. Varje dag möter vi starka och modiga individer som trots allt de upplevt inte har förlorat sin tro och sitt hopp, och som arbetar för en ny tillvaro i fred och frihet för sig och sina barn. Vi vill ge dem det stöd de behöver för att bygga upp sina länder, fysiskt och psykiskt. Men vi vill också förhindra att nya konflikter uppstår, genom att bekämpa fattigdom, och verka för demokrati och mänskliga rättigheter. Att förebygga konflikter, eller lösa dem innan de hinner leda till krig, innebär att bespara människor oändligt mycket lidande och nöd, och länder stora förluster av tillgångar. Men tyvärr ser vi att den vapenexport som sker från Sverige till olika oroshärdar, ökat rejält under senare år och det rimmar illa med denna strävan. Vi är i väst medskyldiga till många av de konflikter som råder och vi har alla ett ansvar i att verka för fred i världen. Ett ansvar som inte får skylas över av ekonomiska intressen. Ett viktigt underlag för vårt arbete inom detta område är den globala studie om konflikttransformering och fredsbyggande som vi genomfört. Utifrån de insikter vi fått samarbetar vi med andra grupper som verkar för fred, vi stöder religionsfrihet och arbetar för att stärka kvinnors roll i fredsarbete, vi bygger nätverk och skapar mötesplatser för dialog. För vi vet att först när verklig försoning och enhet uppnåtts, finns grunden för långsiktig utveckling. Vi har en styrka och fördel i arbetet med att bygga upp samhällen efter krig, genom den goda lokala förankring vi har i många länder. I samarbetet med våra nationella partner har vi lång erfarenhet och väl etablerade nätverk, och det ger förutsättningar för stabilitet och hållbarhet. Där många andra organisationer försvinner när de humanitära uppdragen är slutförda, finns vi kvar för att ge det fortsatta stöd som behövs. Faktum är att antalet väpnade konflikter i världen har minskat väsentligt jämfört med hur det såg ut för tio år sedan. Det finns alltså anledning till optimism, även om många utmaningar kvarstår. Så låt dig inte nedslås av det mörker som ännu råder, utan inspireras av det hopp som tänts i Liberia och andra länder. Just du behövs som en bärare av fred, både i ditt eget svenska samhälle och genom stödet till vårt arbete i Syd. Anders Parsmo Att förebygga konflikter, eller lösa dem innan de hinner leda till krig, innebär att bespara människor oändligt mycket lidande och nöd Niclas Lindgren direktor, PMU InterLife niclas.lindgren@pmu.se ARNE HYCKENBERG 22 pmu.nu 2009 #2 pmu.nu 2009 #2 23

13 Ett grymt erbjudande från PMU InterLife Köp en gris! Grisarna har gett oss ett värdigt liv berättar Ntungwanayo Pauline i Burundi. Tack vare den gris hon fick har hon råd att ge sina barn skolgång. Du hittar grisarna på PG