KEMIKALIER I KLÄDER. Den mörka sanningen om det du bär på PROJEKTARBETESRAPPORT. Läsåret 2011/2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KEMIKALIER I KLÄDER. Den mörka sanningen om det du bär på PROJEKTARBETESRAPPORT. Läsåret 2011/2012"

Transkript

1 BERZELIUSSKOLAN PROJEKTARBETESRAPPORT 1 PROJEKTARBETESRAPPORT Läsåret 2011/2012 KEMIKALIER I KLÄDER Den mörka sanningen om det du bär på Projektgrupp: Nv3A Nv3A Nv3A Handledare: Martin Wickman Medbedömare: Åsa Walan

2 BERZELIUSSKOLAN PROJEKTARBETESRAPPORT 2 SAMMANFATTNING Människor på vår jord kommer i kontakt med kläder dagligen. Kläder som oftast innehåller många gifter som kan ge allergier, cancer eller försämrad fortplantningsförmåga. Det är inte bara individerna som kan ta skada av klädproduktionen, även miljön påverkas negativt. Vattenlevande organismer, djur och växtlivet skadas. I rapporten beskrivs kemikalie-användningen i ett klädesplaggs fullständiga livscykel, från vaggan till graven. För att framställa ett klädesplagg används kilo kemikalier totalt och för att färga ett kilo T-shirts kan det behövas upp till fyra kilo kemikalier. Kemikalier tillsätts till kläder för att de ska få en viss effekt eller funktion till exempel azofärgämnen för en speciell kulör eller perfluorerande ämnen för att plagget ska verka vattenavvisande. En del kemikalier som används vid odling och produktion finns kvar i plagget när det köps av oss konsumenter. Dessa kemikalier är de som påverkar konsumenternas hälsa men även miljön. Det är de kemikalierna som rapporten utgår ifrån. För att ta reda på vilka kemikalier som kan påvisas i det slutgiltiga klädesplagget används speciella analysmetoder. Till exempel används en blandning av en gaskromatograf och en masspektrometer som kan påvisa förbjudna färgämnen och flamskyddsmedel. Dessa metoder är viktiga för att kunna minska spridningen av kemikalier. För att bevisa samhällets kunnighet inom området har en enkätundersökning utförts. Det framgår att människor bryr sig mycket om miljön men lever inte efter det. Projektmedlemmarna vill att samhällets kunnighet ska öka, därför informeras läsarna om de olika miljöanpassade alternativen och miljömärkningarna som finns i dagens samhälle. Märkningen Oeko-Tex standard 100 garanterar en icke-hälsoskadlig textil som samtidigt förbättrar levnadsförhållandet för arbetarna som producerar tyget. Märkningen Bra miljöval kontrollerar att hela klädesplaggets livscykel är kemikaliefri samt skonsam för miljön. Vi i projektgruppen hoppas att spridningen av kemikalierna i miljön minskar inom en snar framtid. Nyckelord: Cancerogent - cancerframkallande ämne Allerogent - allergiframkallande ämne GWP-faktor (Global warming potential) - mått på hur mycket ämnet påverkar växthuseffekten

3 BERZELIUSSKOLAN PROJEKTARBETESRAPPORT 3 INNEHÅLL 1 INLEDNING Syfte Frågeställningar Slutprodukt GENOMFÖRANDE RESULTAT Kemikalier som används i klädproduktionen och som kan påvisas i det slutgiltiga klädesplagget Kemikaliers negativa påverkan på människa och miljö Metoder för att påvisa kemikalier i kläder Miljömärkningar och miljöanpassade alternativ.. 13 Miljöanpassade alternativ..13 Miljömärkningar KRAV. 14 Nordiska svanen.. 15 EU-Ecolabel 15 GOTS (Global Organic Textile Standard).. 15 Bra miljöval Rättvisemärkt/Fairtrade.. 16 Oekotex 16 EU:s kemikalielagstiftning 17 REACH Kunskap hos individer i samhället om kemikalier i kläder DISKUSSION Kemikalier som används i klädproduktionen och som kan påvisas i det slutgiltiga klädesplagget Kemikaliers negativa påverkan på människa och miljö Metoder för att påvisa kemikalier i kläder Miljömärkningar och miljöanpassade alternativ Kunskap hos individer i samhället om kemikalier i kläder Slutprodukt KÄLLOR figurförteckning..33 BILAGOR Bilaga 1: Enkät Bilaga 2: från Andras Sjöberg på Swerea IVF Bilaga 3: Information från mötet 1:e december 2011 Bilaga 4: Bilder på slutprodukt

4 BERZELIUSSKOLAN PROJEKTARBETESRAPPORT 4 1 INLEDNING Varje år köper vi svenskar kläder för mer än 50 miljarder kronor (1). Modets trender skapar nya modeller, nya material, nya kulörer och ny design. Men vad är det egentligen vi bär på? Det används många kemikalier i klädproduktionen och många påvisas även i det slutgiltiga klädesplagget. Kemikalierna överförs till vår omgivning och oss själva dagligen. Kläder innehåller en mängd olika kemikalier som på ett eller annat vis kan skada människa, djur eller miljö. Detta skadar vår hälsa och kan leda till förödande konsekvenser som cancer och försämrad fortplantningsförmåga. Många kemikalier är även allerogena och kan bidra till en försämrad livssituation präglad av allergiproblem. Klädkonsumtionen ökar hela tiden i dagens samhälle och det sätter ännu mer kemikalier i omlopp. Det leder till ännu värre konsekvenser för samhället då fler människor drabbas av bland annat cancer och allergier (2). Vi vill leva i en värld utan dessa kemikalier och riskerna de medför. Därför valde vi att fördjupa oss inom området kemikalier i kläder. Även det gemensamma intresset för mode var en bidragande faktor till ämnesvalet. Ämnet blev naturligt för oss eftersom vi läser det naturvetenskapliga programmet samt att ämnena kemi och biologi kunde direkt kopplas till ämnet. 1.1 SYFTE Syftet med detta arbete är att undersöka kemikalieinnehållet i kläder samt dess påverkan på miljö och människa. Vi vill även ta reda på hur arbetet går till för att påvisa kemikalier i klädesplagg och vilka kemikalier som är de mest förekommande. Alla människor förtjänar att få leva i en giftfri miljö, därför vill vi ta reda på vilka miljöanpassade alternativ som finns och är möjliga utifrån tillverkningsprocess. Vi vill också undersöka om människor i dagens samhälle har kunskap om gifter i kläder och om det finns ett intresse för ett miljöanpassat klädval. Som grupp vill vi upplysa och informera människor om att det finns kemikalier i vår vardag och hur de kan skada dem och miljön. 1.2 FRÅGESTÄLLNINGAR Vilka kemikalier används i klädproduktionen och vilka kan påvisas i det slutliga klädesplagget? Vilka kemikalier har en negativ påverkan på människa och miljö? Vilka metoder används för att påvisa kemikalier i det slutgiltiga klädesplagget? Vilka miljöanpassade alternativ och miljömärkningar finns det? Hur mycket kunskap har varje individ om kemikalier i kläder? Utifrån dessa frågeställningar påbörjade vi arbetet och genom litteraturstudier, studiebesök och intervjuer besvarades frågeställningarna.

5 BERZELIUSSKOLAN PROJEKTARBETESRAPPORT SLUTPRODUKT Som slutprodukt valde vi att producera en 100 % ekologisk klädkollektion. Idén med slutprodukten är att visa att miljöanpassade kläder är möjliga att tillverka och använda i vardagen. Att ha ekologiska kläder som slutprodukt ger arbetet en personlig prägel och en möjlighet att visa vår kreativa sida. 2 GENOMFÖRANDE Beslutet om val av ämne var relativt enkelt då alla i projektgruppen har ett gemensamt intresse för kemi och biologi. Vi ville väva in dessa intressen i ett aktuellt ämne i dagens samhälle och började fundera kring olika områden. Till slut fastställdes ämnet kemikalier i vår omgivning. I och med gruppens gemensamma modeintresse smalnades ämnet av till kemikalier i kläder som blev det slutgiltiga ämnesvalet. Det första momentet var att formulera en projektplan innehållande bland annat syfte, frågeställningar och information om slutprodukten. I planen beskrevs hur arbetet skulle genomföras och hur tiden skulle disponeras. Vi valde att själva utforma en loggbok där vi redovisade de senaste framgångarna och motgångarna i arbetet. Anledningen till att vi skapade en egen loggbok var att öka inspirationen till att skriva loggbok och för att lättare strukturera arbetet. Vi utformade även ett kontrakt med regler för att göra projektarbetet så bra och effektivt som möjligt. För att komma igång med insamlingen av fakta kontaktades sakkunniga informationskällor inom området. Vi skrev ett till Swerea IVF som bland annat arbetar med kemikalier i vår vardag. Vi skrev även ett till Borås Textilhögskola för att förhoppningsvis kunna boka in ett studiebesök där, då de arbetar med kläddesign. Anledningen till att vi valde att kontakta dessa två organisationer var att vi märkte att de båda hade värdefull information som vi ville ta del av. Inom det undersökta området kändes dem som de mest kunniga inom landet. Det grundades på att Swerea IVF hade många undersökningar och reslutat att ta del av. Borås Textilhögskola kontaktades på grund av att vi skulle ha en klädkollektion som slutprodukt. Vi tänkte att skolan kunde hjälpa oss med idéer för att kunna utforma en unik klädkollektion. I en förklarade vi tydligt vad vi skulle arbeta med och vad vi gärna önskade att få hjälp med. Vi fick kontakt med experterna på Swerea IVF vilket ledde till en inbjudan till ett möte med deras kemikaliegrupp. Kemikaliegruppen är skapad av Swerea IVF som i sin tur har bjudit in representanter från olika klädföretag. Dessa representanter är specialister inom mode och kemikaliebranschen. (För mer information om vilka som medverkade på mötet se bilaga 3). Just detta möte anordnas endast väldigt sällan. För att kunna delta i sammanträdet i Mölndal krävdes planering. Vi började med att boka boende då vi insåg att övernattning skulle behövas. Vi bokade även tågbiljetter genom skolan. Att göra en resa var roligt. Det fick oss att växa som grupp då vi behövde planera och ta ansvar själva.

6 BERZELIUSSKOLAN PROJEKTARBETESRAPPORT 6 Mötet med Kemikaliegruppen var intressant men lite väl avancerat och gav oss därför inte så mycket fakta som vi hade hoppats på. Däremot gav mötet bra erfarenhet gällande klädproduktionen och vi fick uppleva hur klädbranschen arbetar för att utveckla frågan om kemikalieinnehåll i kläder. Ett studiebesök i Swerea IVF:s eget textillaboratorium bokades in vid samma tillfälle. Där fick vi en guidning av Andreas Sjöberg som dagligen arbetar med att analysera kemikalieinnehåll i olika textilmaterial. Studiebesöket avslutades med ett möte där vi kunde få svar på de frågor som vi hade förberett. Genom detta spännande besök kunde vi erhålla information om vilka kemikalier som ofta påvisas i ett klädesplagg och även om vilka metoder som används för att finna dem. De kemikalier som Andreas Sjöberg nämnde har vi sedan utgått från i rapporten. Informationen kom direkt från en mycket kunnig person inom området. Besöket var roligt och en mycket givande del i arbetet. Andreas gav oss en sammanfattning om de metoder Swerea IVF använder sig av vid en analys. Detta kom väl till användning i projektarbetet. För att studiebesöket skulle vara ekonomiskt möjligt hade vi tidigare under hösten 2011 ansökt om bidrag till projektarbetet från skolan. Vi var noga med att skriva en bra motivering om varför vi behövde pengarna. Vi fick ett bidrag, vilket vi blev väldigt tacksamma över. Pengarna användes till resekostnader och materialkostnader. För att finna mer information användes internet och litteratur. Litteraturstudier genomfördes då vi anser att många böcker är trovärdiga källor. Böcker är enligt oss pålitliga då de är välarbetade och utgivna av ett förlag. Alltså är informationen kontrollerad. Boken Den flamsäkra katten utgiven av Naturskyddsföreningen år 2011 användes mycket eftersom den handlade om det undersökta området. Dessutom är den ny och innehåller alltså den senaste informationen. Vi hittade även många bra rapporter på till exempel Kemikalieinspektionens och Naturskyddsföreningens hemsidor. Gruppen följde nyhetsflödet noga då de märkte att det i massmedia ständigt kom mycket användbar fakta till arbetet. Tv-program, dokumentärer samt dagstidningar har studerats. Vi har hela tiden försökt att vara källkritiska för att få så bra och pålitlig information som möjligt. Källan har kontrollerats så att den är relativt aktuell och att informationen kommer från någon organisation eller person som är kunnig inom området. Gruppen har bland annat undvikit bloggar och diskussionsforum där personers egna åsikter läggs fram. Informationen från dessa sidor är inget som kan användas i arbetet. Att använda försthandskällan har vi försökt att göra i så stor utsträckning som möjligt. Andreas Sjöberg såg vi som en mycket pålitlig källa och jämförde därför ofta information vi hittade senare med vad han hade berättat för oss. Projektgruppen ville även använda sig av andra metoder för faktainsamling. Vi beslutade oss därför för att göra en enkät. Syftet med enkäten var att ta reda på hur kunnigt och insatt samhället är om kemikalieinnehållet i kläder. För att utforma enkäten letades det efter enkätmallar på internet, dock kostade dessa pengar. Vi frågade därför handledaren Martin Wickman om hjälp och fick några värdefulla tips. Två av gruppmedlemmarna hade i mini-projektarbetet i årskurs ett på gymnasiet utformat en enkät och hade då lite förkunskaper om hur den skulle utformas. För att få bästa möjliga resultat var det viktigt med en jämn fördelning mellan åldersgrupper och kön. Det var enkelt att få en bra fördelning mellan könen, desto svårare med åldersfördelningen. Det anser vi beror på att vår umgängeskrets är i de yngre åldrarna. För att lösa problemet minskade vi antalet tillfrågade och fick därmed en jämnare fördelning. Detta var ingen bra lösning, men gruppen ville inte lägga ner mer tid på enkäterna då de var tidskrävande och de skulle inte stå för den viktigaste delen av arbetet. Enkäten sammanställdes sedan i diagram där vissa slutsatser framgick. Resultatet användes sedan som källa för att besvara frågan om hur mycket kunskap individer i dagens samhälle har om kemikalier i kläder.

7 BERZELIUSSKOLAN PROJEKTARBETESRAPPORT 7 Efter detta bedömde vi att vi hade tillräckligt med information från olika källor för att besvara frågeställningarna. Materialet bearbetades och källorna värderades. Som slutprodukt ville vi ha något speciellt med en personlig touch som samtidigt är relevant för ämnet. Vi beslutade oss för att sy egna ekologiska kläder. Meningen med att presentera ekologiska kläder som slutprodukt var att visa att det är möjligt att klä sig i mer miljöanpassade alternativ. Vårt gemensamma intresse för mode fick genom detta även utrymme i projektarbetet. Eva Lindahl, textilslöjdslärare på Fridtunaskolan i Linköping, kontaktades för att få reda på vart vi kunde hitta fina ekologiska tyger till ett rimligt pris. Hon rekommenderade hemsidan textilhuset.se. Vi besökte även Maria Holm, som arbetar som textilslöjdslärare på Berzeliusskolans grundskola i Linköping, för att få hjälp med mönster. Eftersom en av gruppmedlemmarna tidigare hade blivit undervisad av de två lärarna kändes det naturligt att ta kontakt med dem. Också en anhörig till en av gruppmedlemmarna hjälpte till med mönster samt så användes gruppmedlemmarnas egen kreativitet för att skapa de unika klädesplaggen. Tyget beställdes via textilhuset.se och det hade miljömärkningen GOTS. När vi fick tygerna började vi att utforma kläder och väskor till kollektionen. För att få kläderna 100 % ekologiska användes ekologisk sytråd. Detta för att vi ville hålla oss till ekologiska material fullt ut. Av de olika tygerna skapades ett linne, en kjol, tre stycken tubtoppar, en klänning och två tygväskor. (se bilder i bilaga 4) 3 RESULTAT 3.1 KEMIKALIER SOM ANVÄNDS I KLÄDPRODUKTIONEN OCH SOM KAN PÅVISAS I DET SLUTGILTIGA KLÄDESPLAGGET Kemikalier används i tillverkning och i behandling av kläder. Det finns olika kemikalier för att behandla klädesplagget på olika sätt. Det finns processkemikalier som tillsätts vid färgning, blekning, tryckning och fiberframställning. Kemikalier tillsätts även för att åstadkomma särskilda funktioner som flamskyddsmedel för att göra plagget mer svårantändligt, impregneringsmedel för att plagget ska verka smuts- och vattenavvisande, antimögelmedel för att motverka mögel vid förvaring och transport samt antibakteriella medel som förhindrar dålig lukt (3). Det används alltså olika kemikalier för att få fram önskade resultat på det slutgiltiga klädesplagget. Nedan visas de kemikalier som främst förekommer i dagens produktion av kläder och som oftast påvisas i laboratoriet vid Swerea IVF. För att framställa ett klädesplagg används cirka 0,8 1,9 kilo kemikalier totalt. Redan vid framställningen av textilen till exempel vid bomullsodlingen tillsätts en stor mängd kemikalier. Bomull odlas endast på 2,5 % av all åkermark i världen. Trots den lilla åkerarealen som används till bomullsodling så används 11 % av jordens jordbrukskemikalier framförallt ogräsmedel och insektsmedel till bomullsodlingen. Av insektsmedlet används 25 % av världsförbrukningen till bomullsodlingen (4). Innan alla processkemikalier och andra kemikalier tillsätts behövs alltså en råvara vars framställning behöver en stor mängd jordbrukskemikalier för att färdigställas.

8 BERZELIUSSKOLAN PROJEKTARBETESRAPPORT 8 Det finns en mängd olika processkemikalier bland annat för att färga textilierna till en önskad kulör. För att färga ett kilo T-shirts kan det behövas upp till fyra kilo kemikalier (5). Vid färgning av kläder används olika pigment, tungmetaller och andra hjälpkemikalier som emulgeringsmedel, salter och syror. Två av de pigment som ofta används i färgningen är azofärgämnen och dispersionsfärgämnen (6). Azofärgämnen används för att ge starka och klara färger på kläderna. Dessa ämnen används framförallt för att de fungerar bra och för att de dessutom är billiga. De flesta azofärgämnena är vattenlösliga och kan därför tas upp genom inandning och hudkontakt (7). Dispersionsfärger är en kemikalie som används vid färgning av syntetfibrer (8). Exempel på tungmetaller som används vid färgning är bly, krom och nickel (7). Bly och nickel används förutom vid färgning av kläder i metalldetaljer som appliceras på kläderna. Krom används däremot förutom vid färgningen även vid garvning av läder (8). Nonylfenoletoxilater är en annan sorts kemikalier som används som rengöringsmedel i olika processer (3). Nonylfenoletoxilater har en avfettande effekt men används även i olika färger (9). Det finns även en annan processkemikalie som lätt påvisas i klädesplagget. Den kemikalien är natriumhydroxid (NaOH). Natriumhydroxid gör att fibrerna i textilen ska bli mer mottagliga för färgning och blekning. NaOH tar bort vaxer och oljor från fibrerna. Det är genom denna borttagning som fibrerna blir mer mottagliga. NaOH ger även fibrerna mer draghålsfastighet och lyster (3). Förutom processkemikalier används även andra kemikalier. Bland annat används antibakteriella medel som motverkar att bakterier bildas. Dessa medel tar till exempel bort dålig lukt efter ett hårt träningspass. Det finns många olika antibakteriella medel och tre exempel på dessa är silver, triklosan och triklokarban (10). Silver används för att göra kläderna antibakteriella och sköljs lätt ut i vattnet när kläderna tvättas. Eftersom silver är ett grundämne som finns naturligt i naturen bryts inte detta ned. Idag finns det inga förbud mot silver vid impregnering av textilier. Triclosan är som silver ett antibakteriellt medel. Även triklokarban har bakteriedödande egenskaper. När klädesplagget som har behandlats med detta ämne tvättas frigörs ämnet och hamnar i miljön. Ett annat ämne som också tar bort dålig lukt är tributyltenn (TBT). TBT är en tennorganisk förening och används även som konserveringsmedel (10). TBT har använts i regnkläder för barn för att hindra dem från att mögla. H&M fick kalla tillbaka en kollektion av regnkläder efter att man uppmätt höga halter av TBT i kläderna (11). Dimetylfumarat är ett annat exempel på en kemikalie som används i tillverkningsprocessen av kläder. Dimetylfumarat är ett antimögelmedel som förhindrar att mögel angriper kläderna vid transporter (3). De vita påsarna i skokartongerna innehåller ofta detta ämne (1). En annan sorts kemikalie som ofta påvisas i det färdiga klädesplagget är bromerande flamskyddsmedel. De är viktiga för ett klädesplaggs funktion och de används för att göra plaster och textiler svårantändliga. De är fettlösliga och många är även stabila samt bryts ned väldigt långsamt. Eftersom dessa ämnen är svårnedbrytbara finns de kvar i naturen under lång tid och kan spridas (12). Det finns andra kemikalier som är viktiga för ett klädesplaggs funktion. Ett av dessa är de perfluorerande ämnena (PFC). Dessa ämnen används som impregneringsmedel på kläder och är

9 BERZELIUSSKOLAN PROJEKTARBETESRAPPORT 9 smuts- och vattenavvisande. En del av dessa ämnen är likt de bromerande flamskyddsmedlen svårnedbrytbara i naturen medan andra ämnen bryts ned till ämnen som i sin tur är mycket svårnedbrytbara (12). Ytterligare en annan kemikalie som verkar smutsavvisande är formaldehyd. Formaldehyd används även vid färgfixering samt för att motverka att kläderna blir skrynkliga och krymper. Det fungerar även som konserveringsmedel för att förhindra skadeangrepp vid transporter (7). Vissa kemikalier används för att ge klädesplagget dess unika design. En sorts kemikalier som används för klädesplaggets utseende är ftalater. De används som mjukgörare i vissa tryck av plast inom klädproduktionen (10,14). De hittas även i Pvc plast och kemikalien klassas som giftig (6). Om ett klädesplagg innehåller mer än 0,1 % av dessa ämnen måste kunden informeras om detta inom 45 dagar (12). Det är importörerna som har särskilda skyldigheter att kontrollera halterna av ämnena (3). I Sverige används ungefär ton olika ftalater varje år. År 2009 hittades höga halter av ftalater i barnkläder och i en av tröjorna hittades mycket höga halter (15). Ftalaterna är inte kemiskt bundna till plasten och kan därför spridas lätt genom inandning eller hudkontakt. En ftalat är dietylhexylftalat (DEHP) som liknar kvinnans könshormon östrogen (12). Ett annat ämne som ofta används inom textiltillverkningen av plaster är polycykliska aromatiska kolväten (PAH). Dessa ämnen avger en mycket stark lukt (3). 3.2 KEMIKALIERS NEGATIVA PÅVERKAN PÅ MÄNNISKA OCH MILÖN Redan vid odlingen av råvaran till klädesplagget går det åt en stor mängd kemikalier som läcker ut i miljön och skadar både miljö och organismer. I tillverkningsprocessen står färgningen för ungefär hälften av föroreningarna. De svarta och röda färgerna innehåller mest cancerframkallande ämnen inom klädproduktionen av alla färger (1). Azofärgämnena är förbjudna inom EU eftersom vissa kan brytas ned till cancerframkallande ämnen. Då azofärgämnena är lätta att ta upp genom huden och via inandning är det mycket lätt att komma i kontakt och exponeras för dem. Vissa azofärgämnen och även dispersionsfärgämnen kan ge allergiska reaktioner (8). Tungmetaller används även vid färgningen. De är giftiga och har cancerframkallande och allergiska effekter. Tungmetaller är även giftiga för vattenlevande djur och växter (7). Bly är en tungmetall som kan störa hjärnans utveckling hos barn samt orsaka långtidseffekter i vattenmiljön. Krom är en annan tungmetall och kan omvandlas till krom-sex. Krom-sex kan ge allergiska reaktioner och är cancerogent (8). Krom-sex är också mutagent vilket betyder att det skadar cellens DNA. Om man utsätts för en större mängd av ämnet kan lever eller njure skadas. Även blodet kan ta skada av ämnet (16). Tungmetallen nickel kan framkalla också allergi. Nonylfenoletoxilater är en sorts processkemikalier som används i vissa rengöringsmedel. De kemikalierna bryts ofta ner till nonylfenol som är väldigt giftigt för organismer som lever i vattnet. Nonylfenol misstänks även påverka fortplantningsförmågan hos de olika organismerna (8). När

10 BERZELIUSSKOLAN PROJEKTARBETESRAPPORT 10 nonylfenol når reningsverk följer cirka 40 % av ämnet med det renade avloppsvattnet och transporteras i olika vattendrag och förgiftar där de vattenlevande organismerna. Genom observationer har man upptäckt att nonylfenol har östrogena effekter och kan därför feminisera hanfiskar (7). Natriumhydroxid som gör fibrerna mer mottagliga är godkänd av Naturskyddsföreningen att användas i klädproduktionen. Natriumhydroxiden anses inte påverkar miljön om den används på rätt sätt och om system i fabrikerna är slutna (16). Silver är ett antibakteriellt medel och eftersom det alltid finns kvar i naturen tas silverjonerna upp av växter och djur via vattnet. Silverjoner är speciellt giftiga för fiskar och kräftdjur. Studier har även visat att silver kan skada embryonalutvecklingen, fortplantningen, arvsmassan och kan även bidra till en utveckling av resistenta bakterier. (10) När ett annat antibakteriellt ämne, triklokarban, kommer ut i miljön tar det lång tid innan det bryts ner eftersom triklokarban är väldigt svårnedbrytbart. Det är också bevisat att triklokarban kan ge allergiska reaktioner. Det dofthämnande och konserverande ämnet tributyltenn (TBT) har mycket allvarliga effekter på hälsa och miljö. TBT stör beteendet hos vattenlevande organismer. TBT stör även människans immunförsvar och hormonsystem. Det är en av de giftigaste kemikalierna som släpps ut i miljön (10). Antimögelmedlet dimetylfumarat kan ge inflammationer och kraftiga hudreaktioner (8,1). Undersökningar har visat att bromerade flamskyddsmedel, som gör klädesplagg svårantändliga, finns i djur i stora delar av världen och man hittar även dessa ämnen i människans fett, blod och bröstmjölk. Människan får i sig de bromerade flamskyddsmedlen genom mat, inandningsluften samt via materialkontakt. Vissa av dessa ämnen har visat sig påverka levern och sköldkörtlarna, ge minskad nivå av könshormoner, försenad könsmognad och minskad spermieproduktion. De bromerade flamskyddsmedlen är även giftiga genom att de bildar dioxiner och furaner vid förbränning. Dioxiner förorenar och har idag en stor spridning i miljön. Dioxiner kan ge beteendestörningar eftersom de kan påverka utvecklingen av nervsystemet och hjärnan. Dioxinerna kan även ge klorakne (en långvarig akneliknande hudinflammation i ansiktet), påverka hormonsystemet, fortplantningsförmågan, immunförsvaret samt orsaka cancer (2). Furaner är väldigt lika dioxiner och är även de cancerogena. Furaner kan även påverka immunförsvaret och ge hudskador. (18). De bromerade flamskyddsmedlen är även giftiga för vattenlevande organismer. Kunskapen om flertalet av de bromerande flamskyddsmedlens effekter på människa och miljö är mycket bristfälliga och därför är det svårt för EU att förbjuda ämnena. Men vissa av dessa ämnen är förbjudna. Perfluorerande ämnen som används som impregneringsmedel inom klädproduktionen kan bland annat brytas ner till perfluoroktansulfonat (PFOS). PFOS bryts inte ned alls i naturen vilket påverkar miljön negativt eftersom det alltid finns kvar i miljön. Kläder som innehåller PFC kan bidra till kraftiga klimatförändringar när de bränns genom t.ex. soppförbränning. Dessa ämnen har en tusentals gånger högre GWP-faktor än koldioxid och bidrar alltså starkt till växthuseffekten. Ämnena hittas i bland annat isbjörnar och sälar på Arktis men även i människors och nyfödda

11 BERZELIUSSKOLAN PROJEKTARBETESRAPPORT 11 barns blod. Ämnena är giftiga för vattenlevande organismer men är även cancerframkallande, reproduktionsstörande och kroniskt giftiga för oss människor (12). Fig. 1 Formaldehyd som ger klädesplagget en mängd egenskaper kan ge allergiska Resultat reaktioner, av en irritera huden och misstänks även vara cancerframkallande (7). FTIR analys, IRspektum. Forskning har visat att de mjukgörande ämnena i plaster, som kallas ftalater, minskar den mikrobiologiska aktiviteten i jordar och att de lätt upptas av växter. En av ftalaterna är DEHP som har visat sig vara hormonstörande och kan ge missbildningar på fosters könsorgan. Allergi, fetma, astma och diabetes kan även orsakas av DEHP. Det finns idag inga förbud mot ftalater i kläder men det finns förbud mot ftalater i leksaker (12). De polycykliska aromatiska kolvätena som även de används i plaster har visat sig vara cancerogena. (3) 3.3 METODER FÖR ATT PÅVISA KEMIKALIER I KLÄDER I ett klädesplagg kan man finna olika kemikalier med hjälp av avancerade analystekniker och apparater. I ett textillaboratorium finns ett antal av dessa maskiner. De är specialiserade för att kunna påvisa olika ämnen. Den kemiska analysen kan delas upp i tre steg. Extraktion (dra ur) separation (delning) och detektion (registrera förekomsten av en viss substans) (3). Två metoder som används är FTIR (Fourier Transform Infrared Radiation Spectroscopy) och XRF (X-ray Fluorescence). I dem kan man analysera direkt på olika material utan en större upparbetning. XRF bygger på att röntgenstrålning kan bestämma halten av grundämnen på ytan av olika material. Till exempel för att mäta totalhalt av bly och kadmium (3). FTIR används också för kemisk ytanalys men metoden bygger på att infrarött ljus sänds ut med olika våglängder. Ljuset träffar ytan av materialet som ska analyseras och reflekteras/transmitteras till en mottagare. Mottagaren har som uppgift att registrera mängden absorberat ljus. Mängden ljus vid olika våglängder är olika för varje material. Resultatet från en analys avläses i ett IR- spektrum. FTIR har används vid exempelvis analys av fläckar på textil, fiberanalys och analys av ytdefekter på plastdetaljer. Om man skulle vilja analysera mindre områden kan ett IR-mikroskåp användas. Med ett sådant är det möjligt att centrera mätytan till det intressanta området (18).

12 BERZELIUSSKOLAN PROJEKTARBETESRAPPORT 12 I extraktionsfasen plockas de föreningarna ut vilka ska analyseras från materialet. ASE:en (Accelerated Solvent Extraction) är ett instrument som används i detta steg. Med hjälp av högt tryck, hög temperatur och olika lösningsmedel drar man ut de föreningarna som är intressanta att analysera. När extraktionen genomförs är det vanligt att man får med mycket annat från materialet som kan störa analysen. Det som stör analysen kallas matrisen. Matrisen medför att man efter extraktionen måste genomföra ett separationssteg för att kunna urskilja de ämnen man vill göra en analys på (3). För att mäta olika grundämnen, särskilt metaller i olika material, använder textillaboratorium en IPC-OES ( Inductive Plasma Coupling- Optical Emission Spectroscopy). Det är en induktiv kopplad plasma med en optisk emissionsspektrofotometer. Sexvärd krom och formaldehyd är två vanliga textilkemikalier. För att analysera dessa används en UV-VIS (Ultraviolet-visible spectroscopy). Det är en spektrofotometer som mäter hur mycket ljus som absorberas vid olika våglängder. Resultatet kan sedan avläsas i ett spektrum (3). Vid analys av textilier är mjukgörande ftalater mycket vanligt förekommande. Dessa kan spåras med hjälp av en GC- MS ( Gas Chromatography- Mass Spectrometry). I en GC-MS görs det även analyser av bekämpningsmedel, polyaromatiska väteföreningar, tennorganiska föreningar och azofärgämnen (3). GC-MS eller Gaskromatografi-Masspektrometri är en metod för att analysera organiska föreningar. I en GC-MS är separation i en gaskromatograf det första steget. Där separeras organiska föreningar genom att de har olika egenskaper såsom polaritet och kokpunkt. På grund av de olika egenskaperna vandrar ämnena olika snabbt. Vandringshastigheten ger information om vilket ämne det är. I steg två är det en massdetektor som används för identifiering. Den ger ytterligare information om sammansättningen hos föreningen. Varje förening får ett eget unikt masspektrum som kan jämföras mot spektra i en databas. På så sätt vet man vilken förening det handlar om (19). En GC-MS kan hantera analys av mycket små mängder och flera föreningar kan analyseras samtidigt. Resultaten ger användbar information om provets sammansättning. Denna utrustning har på så sätt många fördelar. Metoden används exempelvis för analys av förbjudna färgämnen i textilier, flamskyddsmedel och metallorganiska tennföreningar (19). Om man vill analysera prov med större molekyler och högre konpunkter passar en vätskekromatograf bättre än en gaskromatograf. En LC är en vätskekromatograf. I en LC-UV separeras ämnet först i LC:n sedan identifieras föreningen i en UV-spektrofotometer. UV-detektorn är mindre flexibel än en MS vilket gör att det idag främst analyseras allergena färgämnen i en LC- UV (19) 3.4 MILJÖMÄRKNINGAR OCH MILJÖANPASSADE ALTERNATIV Miljöanpassade alternativ Endast 1 % av världens all bomullsproduktion bär ekologisk bomullsmärkning (20). Då det används bekämpningsmedel och konstgödsel på de resterande 99 % används det metoder som

13 BERZELIUSSKOLAN PROJEKTARBETESRAPPORT 13 ersätter bekämpningsmedel och konstgödsel på de ekologiska plantagerna. Alla skadedjur hålls borta med hjälp av nyttiga insekter, oljor eller såpa. Naturligt stallgödsel och kvävefixerande grödor används som konstgödsel. Har ett plantage tidigare använt skadliga medel måste det ske stora förändringar i form av avgiftning av jord och bönderna måste ändra odlingsätt. Den ekologiska bomullen odlas i länder som USA, Peru, Turkiet och Indien där det finns rätt förutsättningar för att bomullen ska kunna odlas, främst vatten. Bomullsodlingen kräver stora mängder vatten (21). Konventionell bomull kräver en mängd på 350 liter vatten och ett kilo kemikalier vid behandling av ett kilo tyg. Den ekologiska bomullen får växa allt långsammare vilket bidrar till att fibrerna blir starkare och mer hållbara (22). Många slag av naturfibrer innehåller ett eller annat steg som innebär att kemikalier är inblandat i odlings- eller bearbetningsprocessen. För att en odling ska få den ekologiska märkningen krävs det att alla kemikalier och dylikt utesluts, vilket ibland kan vara svårt då miljön är krävande. Lin är en gröda som odlas i kyligare länder och därmed hålls skadedjur borta. Dessutom kräver den låga mängder näring, dock är lin känsligt för ogräs. Inom den konventionella odlingen använder bönderna kemiska medel mot ogräs och inom den ekologiska linodlingen krävs det att alla kemiska medel tas bort (21). Hampa är en gröda som varken behöver konstgödsel eller bekämpningsmedel. Den är snabbväxande och tålig. Hampan kan också odlas på samma jord år efter år. Växten blir nu för tiden allt vanligare i kläder, antingen blandas det med en annan typ av naturfiber eller så används det ensamt (21). Inte heller bambun kräver några extra kemikalier i odlingsprocessen. Dock kan förädlingen av bambu vara kemikalietung samt energikrävande(21). Den är tålig och är färdigvuxen på endast 3 månader. Bambun odlas endast ekologisk (23). Bambun har egenskaper som borthåller bakterier vilket gör denna naturfibervariant perfekt till träningskläder (21). Inom djurfibern ull ingår bland annat får. Får är den vanligaste ullproducenten och djuret får ofta en stor mängd kemikalier mot insekter så insekterna inte får fäste i fårpälsen. Dessa insektsmedel finns kvar i ullen efter klippningen och måste därefter tvättas bort. Närliggande vatten blir förorenat och detta sprids vidare till andra vattendrag (21). Miljömärkningsföreskrifter finns om hur ekologisk ullproduktion sköts (20). Även silke är en typ av djurfiber och silket kommer från pupporna gjorda av silkeslarven som lever på mullbärsträdet. Ekologiskt silke odlas utan konstgödsel och bekämpningsmedel, som på alla andra ekologiska plantager. Bekämpningsmedel kan skada larven därför används aldrig kemikalier på några silkesplantager (21). Det finns även andra material där det inte finns möjlighet att eliminera kemikalien. Det finns ett annat material som kallas viskos. Det är gjort av cellulosa från pappersmassa. För att kunna förädla cellulosan till färdiga textilfibrer krävs det mängder av kemikalier och energi. En ny slags viskosfiber finns idag där energi- och kemikalieanvändningen minskats. Denna fiber kallas lyocell. Även vid tillverkning av syntetfibrer, vanligen akryl, polyamid och polyester, krävs det processer som påverkar miljön i stor utsträckning. När oljan bearbetas, som syntetfiber är gjort av,

14 BERZELIUSSKOLAN PROJEKTARBETESRAPPORT 14 frisätts cancerogena ämnen, tungmetaller och växthusgaser. Dock blir den slutliga fibern slitstark och mer hållbar. Återvunnet plastmaterial kan förädlas till nya syntetfibrer för att spara på miljön (21). Idag konsumerar människor mängder av kläder (24). Det finns företag som arbetar med att förbjuda kemikalier och gifter. Istället ska bara miljöanpassade alternativ få användas och de plagg, tillverkade av obesprutade fibrer, är märkta med en certifiering. Miljömärkta textiler tillverkas med hjälp av mildare och vänligare kemikalier och exempelvis formaldehyd och tungmetaller är strängt förbjudet. En av de vanligaste råvarorna är bomull. Bomull besprutas vanligen extremt mot eventuella fiender. Har ett bomullsklädesplagg en miljömärkning visar den dock att odlingen på bomullsplantagen har gått rättvist till och inga besprutnings- eller bekämpningsmedel har använts. Det gynnar både arbetare och miljön (25). Ett annat miljöanpassat alternativ till de ekologiska naturfibrerna är second hand, andra hand. Myrorna är en butikskedja som sysslar med second hand och säljer bland annat begagnade kläder (26). Second hand är så pass miljösmart att dessa kläder kan miljömärkas med naturskyddsföreningens egen märkning Bra miljöval. Genom att köpa använda kläder förbrukas inga kemikalier eller något vatten som annars behövs i klädproduktionen. Man kan även hyra kläder, sy om gamla kläder till en ny fräsch design eller så kan man återvinna material/produkter, exempelvis en PET-flaska som sedan kan bli en ny fleecetröja (27). Om man som konsument handlar second hand eller vintage sparas 97 % av den energi som skulle gått åt för att tillverka nya kläder (28). Många företag har nu insett att klimatet spelar en stor roll för människans överlevnad. Det har klädföretaget H&M tagit på allvar och klädkedjan har förbjudit hundratals olika kemikalier sedan 1995 då H&M införde en restriktionslista över kemiska ämnen. H&M testar alltid nya ämnen innan de används på ett klädesplagg. Dessutom har de god kontakt med deras underleverantörer, de besöker dem med jämna mellanrum och ger dem utbildning och stöd gällande kemikaliefrågan. H&M har anmält sig till Greenpeace egen utmaning att vid år 2020 ska alla kemikalier som på något sätt skada människa eller miljö bort. Det gäller genom hela produktionscykeln (29). Miljömärkningar KRAV KRAV är en svensk märkning och representerar i det här fallet ekologisk odling (25). Innan 1 juli, 2005 innebar KRAV-märkningen att råvarans odlingssätt till färdig produkt kontrollerades. KRAV-märkningen kräver fig. 2 att råvaran, till exempel bomull, är ekologiskt odlad utan några kemiska bekämpningsmedel inblandade. Efter år 2005 innebär KRAV att endast odlingen kontrolleras och att den slutliga bearbetningen, såsom spinning och vävning, granskas av andra organisationer. Den slutliga textilen kommer inte vara märkt med KRAV däremot finns information om att produktens odlingssätt är granskat av KRAV (30). KRAV har regler beroende på vart det kommer ifrån. Kommer råvaran från växtriket, så som bambu eller bomull, gäller växtodlingsreglerna skrivna av KRAV. Dessa regler talar om att man inte får bruka kemiska bekämpningsmedel, genmodifierade organismer eller konstgödsel (31a). Istället ersätts dessa med miljöanpassade metoder eller produkter, till exempel ersätts konstgödsel med stallgödsel från den egna gården (31b). Kommer råvaran istället

15 BERZELIUSSKOLAN PROJEKTARBETESRAPPORT 15 från djurriket, från bland annat hudar och skinn, gäller djurhållning och slaktregler. Dessa regler ställer hårda krav på djuromsorg och foder. Det finns även speciella regler beroende på råvaran. Då bomull kräver mycket vatten, kräver KRAV att omgivande vattendrag inte påverkas av bomullsproduktionen långsiktigt. De kemiska medlen (avfettning och tvättmedel) vid ullproduktionen måste kunna brytas ned lätt och det måste finnas ett avloppsreningsverk kopplat till produktionsområdet. (31a) KRAV lägger fokus på bra miljö och klimat, god djuromsorg, god hälsa och socialt ansvar (31c). Nordiska svanen Märkningen Nordiska svanen syftar på att råvaran är ekologiskt odlad till att slutprodukten är fri från kemikalier och gifter. Om en produkt är svanenmärkt är den oftast även märkt med EU-blomman, eftersom dessa två märkningar förespråkar samma motto med giftfritt odlingsätt och bearbetning/hantering (30). Fig.3 EU-Ecolabel EU-Ecolabel är en märkning som är mer känd som EU-blomman och står för att både odling och hantering ska vara kemikaliefri. De hårda kraven garanterar att den färdiga produkten är fri från gifter, och man förbjuder även kemikalier som kan ingå i eventuella efterbehandlingar (30). Fig. 4 GOTS (Global Organic Textile Standard) GOTS är den ledande internationella märkningen för textiler gjorda av ekologiska fibrer. GOTS ställer höga krav på att råvarans odlingssätt och förädling ska vara kemikaliefri, men även de sociala aspekterna. Denna standard har två olika märkningskriterier där textilen ska vara märkt med den ena kriteriet för att få ha GOTS-märkningen. Antingen måste tyget bestå av 95 % organiskt material där de resterande 5 % kan bestå av icke-ekologiska- eller syntetiska fibrer. Den andra märkningen talar om att Fig. 5 tyget innehåller 70 % ekologiskt fibermaterial med 30 % icke-ekologiska fibrer där endast 10 % får bestå av syntetiska fibrer. GOTS ställer hårda krav att alla kemikalier ska utvärderas och att de uppfyller kraven på giftighetshalt. De ekologiska fibrerna ska under bearbetning separeras från de konventionella fibrerna (32). Bra miljöval Bra Miljöval är som KRAV en svensk miljömärkning skapad av Naturskyddsföreningen (25). De ser utifrån helhetsperspektivet och kräver att råvara till slutprodukt samt förpackningen och efterbehandlingen ska vara Fig. 6 miljövänligt. Bra Miljöval tar därför bort alla gifter så som klor och tungmetaller som kan tänkas användas i produktionen. Bra Miljöval märkningen är indelad i två steg. Steg ett innebär att odlingen av fibrer ska vara ekologisk. Det andra steget innebär att kraven vid beredning det vill säga vävning, spinning, färgning och blekning, ska vara uppfyllda. Det innefattar krav om kemikalieanvändning, avloppsrening och energiåtgången vid produktionen. Anledningen till den tvådelade märkningen är att även om det första steget (odlingen) inte är uppfyllt kan det andra steget (beredningen) fortfarande bli miljömärkt (30). Bra Miljöval miljömärker inte bara nyproducerad textil utan även secondhand, re-design och vintage. Naturfibrer måste vara

16 BERZELIUSSKOLAN PROJEKTARBETESRAPPORT 16 ekologiskt odlad och syntetfibrer så som polyster och akryl måste 70 % av råvaran komma från återvunnet material för att godkännas. Återvunna plagg miljömärks oavsett fiberursprunget (33). Ovanstående märkningar är de mest vanliga i Sverige och det finns många andra miljömärkningar som används internationellt. Rättvisemärkt/Fairtrade Rättvisemärkt/Fairtrade är en märkning som lägger fokus på människans sociala och mänskliga rättigheter. Om en konsument köper ett plagg med fairtrademärkningen stödjer konsumenten arbetarna för förbättrade livs- och arbetsvillkor. Fairtrade motverkar diskriminering,barnarbete och ger förbättrad ekonomi för de anställda. Fig. 7 Miljön och den ekologiska produktionen främjas (34). Oekotex Oekotex är en hälsomärkning och de arbetar med att undersöka halten hälsoskadliga ämnen i textilier och sedan visa om dessa ligger under det internationellt tillåtna gränsvärdet (25). Fig. 8 De utvecklade i början av 1990-talet Oeko-Tex standard 100. Anledningen var att allmänheten ville ha kläder som inte var hälsoskadliga. Då det under denna tidpunkt skrevs mycket om att det fanns gifter i kläder (35a). Målet med Oeko-Tex standard 100 är att det ska tillverkas humanekologiskt riskfria textilprodukter av samtliga slag. Tillverkarna ska erbjuda kunderna textilprodukter som inte är skadliga för hälsan och leveransförhållandena för arbetarna ska bil bättre. Samt att det ska finnas en produktmärkning för konsumenter (35b). För att nå målen följer Okotex en textilekologimall. Textilekologin är uppdelad i fyra delområden, produktionsekologi, humanekologi, användningsekologi och avfallsekologi. Produktionsekologin studerar produktionens konsekvenser för miljö och människa. Till exempel arbetarskydd och vattenförbrukning. Humanekologin arbetar med textiliers kemikalieinnehåll och dess påverkan på miljön. Miljöpåverkan vid tvätt och vård av textilier ägnar sig användningsekologin åt. Sista processen är avfallsekologin, som sysslar med bland annat återvinning och återanvändning av textilier (35c).

17 BERZELIUSSKOLAN PROJEKTARBETESRAPPORT 17 Fig. 9 För att olika textilier ska kunna få märkningen utförs olika prövningar på dem. Det utförs tester på ämnen som är förbjudna eller kontrollerande i lag. Kemikalier som är hälsovådliga prövas också. När textilprodukten har blivit provad tilldelas den en viss produktklass efter hur varan används (35d). Textilier i leksaker och underkläder hör inte till samma produktklass som till exempel dukar (35e). Ju intensivare hudkontakt produkten har, desto strängare humanekologiska krav ställs på den. Om varan passerar alla hårda krav och provningskriterier som Oeko-Tex stadard 100 ställer förses den med en Oeko-Tex etikett (35d). Hittills har ungefär 90 tusen produkter certifieras med Oeko-Tex standard 100 (5). EU:s kemikalielagstiftning REACH År 2007 trädde EU:s kemikalielagstiftining REACH i kraft. Huvudprincipen med REACH är att de kemikalier som inte är förbjudna får användas. Lagstiftningen omfattar inte kemiska bekämpningsmedel. REACH styr tillverkning, användning och import av kemikalier i EUländerna. En vara som innehåller en eller flera förbjudna kemikalier kan alltså importeras och säljas inom EU eftersom regleringen av vilka kemikalier som används endast gäller inom EU. Om ett företag producerar en viss produkt som innehåller en kemikalie som lagstiftningen förbjuder måste företaget byta ut denna kemikalie eller sluta att producera produkten. Företaget kan istället för att sluta producera produkten som innehåller en farlig kemikalie flytta sin produktion till ett land utanför Europa till exempel Kina. Eftersom REACH endast gäller kemikalier och inte

Giftfria inköp En vägledning för att minska miljögifterna i våra verksamheter

Giftfria inköp En vägledning för att minska miljögifterna i våra verksamheter Giftfria inköp En vägledning för att minska miljögifterna i våra verksamheter Idag omges vi av fler kemikalier och kemiska ämnen än någonsin. Kemikalierna finns i vardagssaker runt omkring oss i hemmet,

Läs mer

Märkningar på textilier Sveriges Konsumenters guide i märkningsdjungeln

Märkningar på textilier Sveriges Konsumenters guide i märkningsdjungeln Märkningar på textilier Sveriges Konsumenters guide i märkningsdjungeln Vad du väljer att ha närmast kroppen har stor betydelse för miljön, din hälsa och för människors arbetsvillkor. Genom medvetna köp

Läs mer

Kemikalier i barns vardag

Kemikalier i barns vardag Kemikalier i barns vardag Christina Larsson Kemikalieinspektionen Barn är särskilt känsliga Inte färdigutvecklade Utforskar sin omvärld, biter och suger på saker Nära golvet damm Små kroppar, hög ämnesomsättning

Läs mer

Handlingsplan för en giftfri vardag 2011 2020 Jan Hammar

Handlingsplan för en giftfri vardag 2011 2020 Jan Hammar Handlingsplan för en giftfri vardag 2011 2020 Jan Hammar Varför en handlingsplan för en giftfri vardag? bly bisfenol A kvicksilver kadmium allergiframkallande biocider högfluorerade kemiska ämnen ämnen

Läs mer

Handlingsplanen för en giftfri vardag

Handlingsplanen för en giftfri vardag Handlingsplanen för en giftfri vardag Födda och ofödda barn Varför en handlingsplan för en giftfri vardag? bly bisfenol A kvicksilver kadmium allergiframkallande biocider Högfluorerade kemiska ämnen ämnen

Läs mer

Hjälp oss att få ett renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter

Hjälp oss att få ett renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Vet du att din tandkräm, dina jeans och din tvättmaskin kan innehålla miljögifter, det vill säga kemikalier som är farliga för hälsa och miljö? Vet du

Läs mer

Giftfri förskola inköpstips

Giftfri förskola inköpstips Giftfri förskola inköpstips Välj produkter som är tillverkade inom EU, Norden eller Sverige EU:s kemikalielagstiftning reglerar vilka ämnen som får finnas inom unionen. Det medför att produkter tillverkade

Läs mer

Hjälp oss att få renare vatten!

Hjälp oss att få renare vatten! Hjälp oss att få renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Vet du att dina barns leksaker, dina lakan och din tvättmaskin kan innehålla miljögifter, det vill säga kemikalier som

Läs mer

Sammanfattning Hygienbubblan. Om hur lagstiftningen smörjer in dig i falsk trygghet

Sammanfattning Hygienbubblan. Om hur lagstiftningen smörjer in dig i falsk trygghet Sammanfattning Hygienbubblan Om hur lagstiftningen smörjer in dig i falsk trygghet Inledning Vi omger oss dagligen av en massa olika produkter som kan innehålla farliga kemikalier. Allt ifrån elektronik,

Läs mer

Utsortering av leksaker. Rutiner och fakta kring farliga kemikalier

Utsortering av leksaker. Rutiner och fakta kring farliga kemikalier Utsortering av leksaker Rutiner och fakta kring farliga kemikalier Om Retoy Retoy erbjuder aktiviteter där barn får leka sig till en bättre värld genom att byta, låna, skapa och ge. Med leksaken som verktyg

Läs mer

Ekologiskt sortiment 2014

Ekologiskt sortiment 2014 Ekologiskt sortiment 2014 t-shirts av bambu 1 bambu-strumpor 1 bambu-frotté Bra för dig. Bra för miljön. Bra för klassen (eller laget). Tack! Ditt köp förstärker vår klass-/lagkassa. Hälsningar Förening

Läs mer

Råd om farliga kemikalier i varor

Råd om farliga kemikalier i varor Råd om farliga kemikalier i varor Råd om farliga kemikalier i varor berör det ditt företag? Ja, alla företag är berörda, eftersom kemikalier finns i alla varor. Därför måste alla handelsföretag ha kontroll

Läs mer

Dags för kläderna att komma ut ur garderoben. - Klädbytardagen 2013

Dags för kläderna att komma ut ur garderoben. - Klädbytardagen 2013 Dags för kläderna att komma ut ur garderoben - Klädbytardagen 2013 Har du glömt något i garderoben? Har du några vardagskläder i garderoben som du inte har använt det senaste året? Kanske hänger det kavajer

Läs mer

Miljövänligt Bambusortiment 2015/16

Miljövänligt Bambusortiment 2015/16 Miljövänligt Bambusortiment 2015/16 Bra för dig. Bra för miljön. Bra för klassen (eller laget). Tack! Ditt köp förstärker vår klass-/lagkassa. Hälsningar Förening / Klass Bra för både dig och naturen Alla

Läs mer

Giftfria inköp. En vägledning för att minska miljögifterna i förskolan

Giftfria inköp. En vägledning för att minska miljögifterna i förskolan Giftfria inköp En vägledning för att minska miljögifterna i förskolan Innehåll En förskola fri från gifter 3 Att tänka på vid inköp 4 Råd för inköp till förskolan 7 Plast 9 Kemikalier och ämnen i vår vardag

Läs mer

giftfria kläder 1. Inledning Att slippa oroa sig för att barnen, och vi själva, inte utsätts för giftiga ämnen är en fråga om trygghet. De senaste åren har Centerpartiet och regeringen radikalt höjt ambitionsnivån

Läs mer

Nyhet! Ekologiska kläder av bambu

Nyhet! Ekologiska kläder av bambu Nyhet! Ekologiska kläder av bambu Får bara säljas av skolklasser och idrottslag Läs mer om hur ni kan tjäna pengar till laget/klassen och samtidigt bidra till en lite bättre värld. bamboo ecowear Fyll

Läs mer

Lagar och regler om kemikalier

Lagar och regler om kemikalier Exempel från: Håll Sverige Rent Lagar och regler om kemikalier Låt eleverna läsa om lagar och regler kopplat till kemikalier, prata om texterna tillsammans, och avsluta med en frågesport. Läs och frågesporta

Läs mer

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln EU-ekologiskt Baseras på EU:s förordning för ekologiskt jordbruk. Ekologisk odling betyder att inte kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel används. Märkningen

Läs mer

Kemikalieinspektionens tillsyn av kemikalier i varor

Kemikalieinspektionens tillsyn av kemikalier i varor Kemikalieinspektionens tillsyn av kemikalier i varor Mariana Pilenvik & Frida Ramström Inspektörer Kemikalieinspektionen Innehåll Kort om Kemikalieinspektionen Kemikalier i varor och Giftfri vardag Hur

Läs mer

Vad är ekologisk bomull? När man odlar vanlig bomull används mycket bekämpningsmedel och konstgödningsmedel vilket inte är bra för miljön.

Vad är ekologisk bomull? När man odlar vanlig bomull används mycket bekämpningsmedel och konstgödningsmedel vilket inte är bra för miljön. Vad är ekologisk bomull? När man odlar vanlig bomull används mycket bekämpningsmedel och konstgödningsmedel vilket inte är bra för miljön. Istället kan man köpa kläder av ekologisk bomull och då kan man

Läs mer

Bra Miljöval Textil Information om märkning

Bra Miljöval Textil Information om märkning Naturskyddsföreningen Bra Miljöval Bra Miljöval Textil Information om märkning 2012-04-01 Denna information om märkning av textila produkter är tillsammans med Bra Miljöval Förlaga Användning av märket

Läs mer

Kemikalier i vår vardag. samt tillsynsprojektet om kontroll av kemikalier i varor enligt Reach

Kemikalier i vår vardag. samt tillsynsprojektet om kontroll av kemikalier i varor enligt Reach Kemikalier i vår vardag samt tillsynsprojektet om kontroll av kemikalier i varor enligt Reach Kemikalier i varor- vad är problemet? www.miljosamverkanskane.se Kontroll av kemikalier i varor enligt Reach

Läs mer

Så här gör du för att ge ditt barn en giftfri start

Så här gör du för att ge ditt barn en giftfri start För dig som är gravid eller ammar: 1.Undvik parfymerade produkter - bebisen tycker om doften av dig. 2.Vänta med att färga håret. 3.Ta det lugnt med smink, krämer och lotioner. 4.Använd inte produkter

Läs mer

dyra dojor Fakta Tänk på att lyfta fram både det som är bra och det som är dåligt. Genom bättre kunskaper kan vi bli bättre på att välja rätt.

dyra dojor Fakta Tänk på att lyfta fram både det som är bra och det som är dåligt. Genom bättre kunskaper kan vi bli bättre på att välja rätt. Inför briefingmötet Inför briefingmötet behöver alla grupper inom er SPN-avdelning göra en noggrann undersökning. Ta reda på mer om skor: hur vi konsumerar, hur de tillverkas, vem som tillverkar dem, vilka

Läs mer

Cecilia Hedfors. t.f. avdelningschef miljögifter

Cecilia Hedfors. t.f. avdelningschef miljögifter Cecilia Hedfors t.f. avdelningschef miljögifter Sveriges största miljöorganisation Naturskyddsföreningen Bildad 1909, ideell, demokratisk och politiskt obunden Kemikalienätverket Med över 1200 ideellt

Läs mer

Upphandling av lekplatsmaterial

Upphandling av lekplatsmaterial Upphandling av lekplatsmaterial För att uppnå miljömålet, Giftfri miljö krävs det ett omfattande kontrollarbete rörande innehåll av farliga ämnen i kemikalier och varor. Det nationella miljömålet har införlivats

Läs mer

Så kan du minska kemikalierna i ditt barns vardag

Så kan du minska kemikalierna i ditt barns vardag Så kan du minska kemikalierna i ditt barns vardag Kontakta oss gärna Om du har frågor kan du vända dig till Arbets- och miljömedicin på Universitetssjukhuset Örebro. Arbets- och miljömedicin Universitetssjukhuset

Läs mer

Klädberget. Stilmedveten Mode, medvetenhet, miljö

Klädberget. Stilmedveten Mode, medvetenhet, miljö Stilmedveten Mode, medvetenhet, miljö Klädberget Medelsvensken köper i genomsnitt 13,1kg textilier varje år. Det är ungefär lika mycket som: o 19 par jeans o 7 vinterjackor o 65 t-shirts per person och

Läs mer

Hållbart Mode. Konsumentmakt. Ett utbildningsmaterial från Stilmedveten & Sveriges Konsumenter

Hållbart Mode. Konsumentmakt. Ett utbildningsmaterial från Stilmedveten & Sveriges Konsumenter Hållbart Mode Konsumentmakt Ett utbildningsmaterial från Stilmedveten & Sveriges Konsumenter Konsumentmakt Kritisk konsument Syfte med Lektionen Temat handlar om konsumentmakt och hållbarhet, hur vi kan

Läs mer

10/1/2015. Varutillsyn seminarieserie 2015. Översikt. Definition. Camilla Westlund, inspektör Kemikalieinspektionen

10/1/2015. Varutillsyn seminarieserie 2015. Översikt. Definition. Camilla Westlund, inspektör Kemikalieinspektionen Varutillsyn seminarieserie 2015 Camilla Westlund, inspektör Kemikalieinspektionen Översikt Vad är en vara? Hur mycket information finns det för varor jämfört med bekämpningsmedel och kemiska produkter?

Läs mer

Hjälp oss att få ett renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter

Hjälp oss att få ett renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Vet du att din tandkräm, dina jeans och din tvättmaskin kan innehålla miljögifter, det vill säga kemikalier som är farliga för hälsa och miljö? Vet du

Läs mer

Handlingsplan för giftfria Förskolor

Handlingsplan för giftfria Förskolor Handlingsplan för giftfria Förskolor Billinge/Stehag Förskolor Innehåll Varför ska Billinge/Stehags förskolor bli giftfria? Sid 3 Varför är barn extra känsliga? Sid 4 Vem ska utföra åtgärderna? Sid 5 När

Läs mer

Tillsynsprojekt 2014 Kemikalier i smycken från detaljhandeln

Tillsynsprojekt 2014 Kemikalier i smycken från detaljhandeln Tillsynsprojekt 2014 Kemikalier i smycken från detaljhandeln Sammanfattning Under våren 2014 genomfördes ett tillsynsprojekt med inriktning på kemikalier i smycken i detaljhandeln (SMID). Smyckesprojektet

Läs mer

REACH och kemikalier i varor

REACH och kemikalier i varor REACH och kemikalier i varor En praktisk guide för dig som är tillverkare/importör, återförsäljare eller inköpare Lagstiftningen kring kemiska produkter och kemikalier i varor är omfattande och upplevs

Läs mer

Minska riskerna med farliga ämnen i varor - viktigt även ur ett avfallsperspektiv. Anne-Marie Johansson Skellefteå 22 feb 2012

Minska riskerna med farliga ämnen i varor - viktigt även ur ett avfallsperspektiv. Anne-Marie Johansson Skellefteå 22 feb 2012 Minska riskerna med farliga ämnen i varor - viktigt även ur ett avfallsperspektiv Anne-Marie Johansson Skellefteå 22 feb 2012 Innehåll presentation: - Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö - Farliga ämnen

Läs mer

Handlingsplan för en giftfri förskola

Handlingsplan för en giftfri förskola Handlingsplan för en giftfri förskola Handlingsplan för en giftfri förskola Barn är både mer känsliga och mer utsatta för kemikalier än vi vuxna. Små barn utforskar världen genom att smaka och tugga på

Läs mer

Nyhet! Ekologiska och miljövänliga kläder av bambu

Nyhet! Ekologiska och miljövänliga kläder av bambu Nyhet! Ekologiska och miljövänliga kläder av bambu Får bara säljas av skolklasser och idrottslag Läs mer om hur ni kan tjäna pengar till laget/klassen och samtidigt bidra till en lite bättre värld. bamboo

Läs mer

Hållbar Utveckling. Gustav Lewin 9C

Hållbar Utveckling. Gustav Lewin 9C Hållbar Utveckling Finns det möjlighet för ungdomar att i klädbutiker i Lund inhandla ekologiska kläder och existerar ett samband mellan marknadsföring och försäljning? Gustav Lewin 9C Innehållsförteckning:

Läs mer

Tillsynsprojekt Förbjudna ftalater i leksaker 2012 Rapport nr: 6

Tillsynsprojekt Förbjudna ftalater i leksaker 2012 Rapport nr: 6 Tillsynsprojekt Förbjudna ftalater i leksaker 2012 Rapport nr: 6 En rapport från Miljökontoret, Örebro kommun Rapport nr 6 Kontaktuppgifter Miljökontoret, Örebro kommun Henrik Kjellin 019-21 14 18 Box

Läs mer

Så kan du minska kemikalierna i din vardag

Så kan du minska kemikalierna i din vardag Så kan du minska kemikalierna i din vardag Kontakta oss gärna Om du har frågor kan du vända dig till Arbets- och miljömedicin på Universitetssjukhuset Örebro. Arbets- och miljömedicin Universitetssjukhuset

Läs mer

En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av

En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av 2010 Katvig. Illustration: Søren Mosdal. När Vigga var liten ville hon rädda världen. När hon blev vuxen fick hon egna

Läs mer

HÖRBY KOMMUN. Kemikalier i varor 2013. Regionalt tillsynsprojekt. Information och tillsyn hos butiker med leksaksförsäljning RAPPORT 2013-2

HÖRBY KOMMUN. Kemikalier i varor 2013. Regionalt tillsynsprojekt. Information och tillsyn hos butiker med leksaksförsäljning RAPPORT 2013-2 Kemikalier i varor 2013 Regionalt tillsynsprojekt Information och tillsyn hos butiker med leksaksförsäljning RAPPORT 2013-2 Sid 2 Regionalt tillsynsprojekt 2013 Projektet har genomförts av miljöinspektör

Läs mer

Miljövänlig på jobbet och privat Senast uppdaterad

Miljövänlig på jobbet och privat Senast uppdaterad Miljövänlig på jobbet och privat 2010-09-14 Senast uppdaterad 2011-11-02 Vad du väljer att konsumera eller inte har stor betydelse för din egen, andra människor, djurs och planetens hälsa. Att återanvända

Läs mer

Hjälp oss att få ett renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter

Hjälp oss att få ett renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Vet du att din tandkräm, dina jeans och din tvättmaskin kan innehålla miljögifter, det vill säga kemikalier som är farliga för hälsa och miljö? Vet du

Läs mer

Farliga ämnen i avfallet

Farliga ämnen i avfallet Farliga ämnen i avfallet - Hur förebygger vi kemikalierisker i avfallet? - Strategier för minskade risker med kemikalier i varor Mona Blomdin Persson Sekretariatet Strategier och styrmedel www.kemi.se

Läs mer

Kemikalier i leksaker på uppdrag av Kemikalieinspektionen. Christina Jönsson, Elisabeth Olsson, Sandra Roos, Stefan Posner

Kemikalier i leksaker på uppdrag av Kemikalieinspektionen. Christina Jönsson, Elisabeth Olsson, Sandra Roos, Stefan Posner Kemikalier i leksaker på uppdrag av Kemikalieinspektionen Christina Jönsson, Elisabeth Olsson, Sandra Roos, Stefan Posner Swerea IVF är en del av Swerea-koncernen Swerea IVF Industriell produktframtagning,

Läs mer

www.mise.ax GUIDE TILL FARLIGT AVFALL

www.mise.ax GUIDE TILL FARLIGT AVFALL www.mise.ax GUIDE TILL FARLIGT AVFALL Farligt avfall är sådant som kan vara skadligt för hälsa eller miljö om det inte tas omhand på rätt sätt. Farliga ämnen finns i små mängder i varje hushåll, men sammanlagt

Läs mer

Kemikalier i varor regler och Handlingsplan för giftfri vardag

Kemikalier i varor regler och Handlingsplan för giftfri vardag Kemikalier i varor regler och Handlingsplan för giftfri vardag Frida Ramström Inspektör Kemikalieinspektionen 30 september 2014 Kemikalieinspektionen Central myndighet för kemikaliefrågor (ca 250 personer)

Läs mer

MILJÖMÅL: GIFTFRI MILJÖ

MILJÖMÅL: GIFTFRI MILJÖ MILJÖMÅL: GIFTFRI MILJÖ Lektionsupplägg: Farliga ämnen i vår vardag Farliga ämnen finns i vår omgivning i textilier, teknikprodukter, livsmedel, kosmetika och rengöringsprodukter. Eleverna får i grupper

Läs mer

Knocka ut vardagskemikalierna

Knocka ut vardagskemikalierna Knocka ut vardagskemikalierna Tips för en giftfriare vardag! Linda Rosendahl Nordin förälder och initiativtagare Toxboxnu Men vi bor ju i Sverige En ny kemikalie föds var 3:e sekund. ftalater!!! bromerade

Läs mer

Ett sätt att arbeta för en Giftfri miljö - vägledning för intern kemikaliekontroll

Ett sätt att arbeta för en Giftfri miljö - vägledning för intern kemikaliekontroll Ett sätt att arbeta för en Giftfri miljö - vägledning för intern kemikaliekontroll Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23-25 414 59 Göteborg 031-61 26 10 www.miljo.goteborg.se Förord Denna vägledning vänder

Läs mer

Tips och råd för en GIFTFRI LEKMILJÖ

Tips och råd för en GIFTFRI LEKMILJÖ Tips och råd för en GIFTFRI LEKMILJÖ Barn är särskilt känsliga för kemikalier. Eftersom de rör sig nära golvet och stoppar saker i munnen så är de även mer utsatta för de kemikalier som finns i damm och

Läs mer

Kontroll av kemikalier i varor enligt Reach 2013 Leksaker

Kontroll av kemikalier i varor enligt Reach 2013 Leksaker Miljösamverkan Skåne 2012-2013 Kontroll av kemikalier i varor enligt Reach Checklista Kontroll av kemikalier i varor enligt Reach 2013 Leksaker Ta med kandidatförteckningen vid tillsynsbesöket! Syftet

Läs mer

Lektionsupplägg: Farliga ämnen i vår vardag

Lektionsupplägg: Farliga ämnen i vår vardag Lektionsupplägg: Farliga ämnen i vår vardag Farliga ämnen finns i vår omgivning i textilier, teknikprodukter, livsmedel, kosmetika och rengöringsprodukter. Eleverna får i grupper undersöka olika produktgrupper

Läs mer

Handlingsplan Giftfri vardag för barn och ungdomar. Kristina Henriksson

Handlingsplan Giftfri vardag för barn och ungdomar. Kristina Henriksson Handlingsplan Giftfri vardag för barn och ungdomar Kristina Henriksson Giftfri vardag en kort historik 2010 Kemikalieinspektionen fick medel för att ta fram en strategi för att minska riskerna med kemikalier.

Läs mer

LÖSNINGAR FÖR DINA TVÄTTBEHOV

LÖSNINGAR FÖR DINA TVÄTTBEHOV LÖSNINGAR FÖR DINA TVÄTTBEHOV Ren tvätt varje gång! Nilfisk marknadsför tvättmedel för professionell tvätt inom olika områden. Våra tvättmedel har utvecklats för att möta behoven hos professionella tvättinrättningar.

Läs mer

Handlingsplan för giftfria förskolor

Handlingsplan för giftfria förskolor Handlingsplan för giftfria förskolor 151120 Innehåll Varför ska Höörs förskolor bli giftfria?... 4 Varför är barn extra känsliga... 4 Vem ska utföra åtgärderna?... 4 När ska åtgärderna utföras?... 5 Hur

Läs mer

MB 14 kap MILJÖFÖRVALTNINGEN SIDAN

MB 14 kap MILJÖFÖRVALTNINGEN SIDAN MB 14 kap kemisk produkt: ett kemiskt ämne eller en blandning av kemiska ämnen som inte är en vara vara: ett föremål som under produktionen får en särskild form, yta eller design, vilken i större utsträckning

Läs mer

Måla medvetet. Om miljö och målning utomhus och inomhus

Måla medvetet. Om miljö och målning utomhus och inomhus Måla medvetet Om miljö och målning utomhus och inomhus Vår vision är att alla våra färger ska bli vattenburna All färg innehåller någon form av lösningsmedel vars uppgift är att göra färgen målningsbar

Läs mer

MÄRKNINGAR SOM GÖR DET LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT

MÄRKNINGAR SOM GÖR DET LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT MÄRKNINGAR SOM GÖR DET LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT För dig som bryr dig om schysst produktion Axfood bedriver handel med dagligvaror inom detalj- och partihandeln i Sverige. Anders Strålman, vd Axfood AB Vår

Läs mer

Hjälp oss att få ett renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter

Hjälp oss att få ett renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Vet du att din tandkräm, dina jeans och din tvättmaskin kan innehålla miljögifter, det vill säga kemikalier som är farliga för hälsa och miljö? Vet du

Läs mer

VÅGA UPPHANDLA HÅLLBART. Handdukar av trä och lakan av PET-flaskor.

VÅGA UPPHANDLA HÅLLBART. Handdukar av trä och lakan av PET-flaskor. VÅGA UPPHANDLA HÅLLBART Handdukar av trä och lakan av PET-flaskor. Stockholms läns landsting Stockholms läns landsting Landstingets miljöarbete är banbrytande, stimulerar miljöteknisk utveckling och inspirerar

Läs mer

Tips för en giftfri förskola

Tips för en giftfri förskola Tips för en giftfri förskola Barn är känsligare och mer utsatta för skadliga kemikalier än vuxna. Det kan vara svårt att veta vad vi kan göra i vardagen för att förbättra situationen för barnen. Denna

Läs mer

Hållbar utveckling tema Energi och Miljö. Petra Norman

Hållbar utveckling tema Energi och Miljö. Petra Norman Hållbar utveckling tema Energi och Miljö Petra Norman Energi och Miljö Eftersom vi är många här på jorden och resurserna är begränsade och vissa håller redan på att ta slut idag så måste vi ta vara på

Läs mer

Tillsyn av kemikalier i smycken

Tillsyn av kemikalier i smycken Tillsyn av kemikalier i smycken Miljö- och hälsoskyddsenheten Rapport september 2014 Innehållsförteckning Tillsyn av kemikalier i smycken... 1 Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Bakgrund...

Läs mer

Hjälp oss att få ett renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter

Hjälp oss att få ett renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Vet du att din tandkräm, dina jeans och din tvättmaskin kan innehålla miljögifter, det vill säga kemikalier som är farliga för hälsa och miljö? Vet du

Läs mer

Kemikalier i barns närmiljö Oskarshamn, 18 februari, 2016. Anna Nylander Utredare

Kemikalier i barns närmiljö Oskarshamn, 18 februari, 2016. Anna Nylander Utredare Kemikalier i barns närmiljö Oskarshamn, 18 februari, 2016 Anna Nylander Utredare Innehåll Kort om KemI och vad vi gör Giftfri vardag olika utmaningar Barns extra känslighet Vilka regler som gäller för

Läs mer

Handlingsplan för. giftfria förskolor i Sölvesborgs kommun

Handlingsplan för. giftfria förskolor i Sölvesborgs kommun Handlingsplan för giftfria förskolor i Sölvesborgs kommun Allmänna råd 3 Behåll leksaker som är CE-märkta (tillverkade tidigast efter 2007, helst efter 20 juli 2013). Välj den bästa produkten i upphandlat

Läs mer

Kemikalier i varor. Forskningsprogrammet Emissioner av organiska ämnen från varor i teknosfären (ChEmiTecs)

Kemikalier i varor. Forskningsprogrammet Emissioner av organiska ämnen från varor i teknosfären (ChEmiTecs) Kemikalier i varor Forskningsprogrammet Emissioner av organiska ämnen från varor i teknosfären (ChEmiTecs) Inledning vid slutkonferensen den 9 september 2013 Mona Blomdin Persson Kemikalieinspektionen

Läs mer

Utbyte av miljö- och hälsofarliga kemikalier för en hållbar utveckling

Utbyte av miljö- och hälsofarliga kemikalier för en hållbar utveckling Sammanfattning av kemikaliestrategin för Västra Götalandsregionen beslutad av fullmäktige 2008 Utbyte av miljö- och hälsofarliga kemikalier för en hållbar utveckling Sammanfattning av kemikaliestrategin

Läs mer

Kunskaper om märkningar på varor Gunnesboskolan VS Lerbäckskolan. Maja Månsson 9c 2010-05-20 Handledare: Senait Bohlin

Kunskaper om märkningar på varor Gunnesboskolan VS Lerbäckskolan. Maja Månsson 9c 2010-05-20 Handledare: Senait Bohlin Kunskaper om märkningar på varor Gunnesboskolan VS Lerbäckskolan Maja Månsson 9c 2010-05-20 Handledare: Senait Bohlin Innehållsförteckning Innehållsförteckning s.2 Inledning, Bakgrund & Metod.s.3 Resultat...s.4

Läs mer

Vägledning för en giftfriare förskola

Vägledning för en giftfriare förskola Vägledning för en giftfriare förskola 1 Inledning Många av de kemikalier som kan finnas i vardagsprodukter riskerar att vara allergena, hormonstörande, cancerogena eller på annat sätt öka riskerna för

Läs mer

Farliga ämnen i våra vatten lagstiftning och initiativ

Farliga ämnen i våra vatten lagstiftning och initiativ Farliga ämnen i våra vatten lagstiftning och initiativ Eva Sandberg Internationella enheten Avdelningen för Utveckling av lagstiftning och andra styrmedel Kemikalieinspektionen Det handlar om. Lagstiftning

Läs mer

Knocka ut vardagskemikalierna

Knocka ut vardagskemikalierna Knocka ut vardagskemikalierna Linda Rosendahl Nordin förälder och initiativtagare Toxboxnu Källor SAJTER naturskyddsföreningen.se kemi.se livsmedelsverket.se BÖCKER Handla rätt för en giftfri barndom,

Läs mer

Idé om miljöanpassat café i Vänersborgs kommun. Sofia Breedh Siri Boekhout

Idé om miljöanpassat café i Vänersborgs kommun. Sofia Breedh Siri Boekhout Idé om miljöanpassat café i Vänersborgs kommun Sofia Breedh Siri Boekhout Innehållsförteckning Miljöanpassat café: -Vilken målgrupp? -Intresse -Vad blir speciellt med caféet? -Ger arbetsmöjligheter KRAV:

Läs mer

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

COLLECTION 2013 SPORTS UNDERWEAR

COLLECTION 2013 SPORTS UNDERWEAR COLLECTION 2013 SPORTS UNDERWEAR UNLIMITED PERFORMANCE Vi är stolta att presentera en serie lyxiga underställsplagg i exklusiv och välsittande design. Våra kläder är gjorda av mjuk och skön bambu det bästa

Läs mer

Sortera på olika sätt

Sortera på olika sätt Material Sortera material Att sortera material innebär att vi delar i materialen i grupper utifrån deras egenskaper. Egenskaper berättar hur någonting är, t.ex. färg, form, storlek, naturligt eller konstgjort.

Läs mer

Bruatorpsån, foto Pernilla Landin

Bruatorpsån, foto Pernilla Landin Bruatorpsån, foto Pernilla Landin Duplikat system =två ledningsnät Avloppsreningsverk Sedimenteringsbassäng Sedimenteringsbassänger Avloppsrening hanterar i huvudsak organiskt material (=syreförbrukande

Läs mer

Hormonstörande ämnen - barnen i fara? Annika Hanberg, professor i toxikologi

Hormonstörande ämnen - barnen i fara? Annika Hanberg, professor i toxikologi Hormonstörande ämnen - barnen i fara? Annika Hanberg, professor i toxikologi annika.hanberg@ki.se Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Vad jag arbetar med Professor på Institutet för miljömedicin,

Läs mer

KÖPA NYTT? KÖPA RÄTT! Det här uppdraget handlar om att tänka kemikaliesmart vid inköp.

KÖPA NYTT? KÖPA RÄTT! Det här uppdraget handlar om att tänka kemikaliesmart vid inköp. Uppdrag #5 KÖPA NYTT? KÖPA RÄTT! Det här uppdraget handlar om att tänka kemikaliesmart vid inköp. Foto: BernardaSv / istockphoto.com Varför är det viktigt? Genom att tänka till vid inköp så kommer förskolan

Läs mer

Vad jag behöver känna till för att använda PRIO. Farliga ämnen i min bransch? Att tänka efter före ofta lönsammare än sanera i efterhand

Vad jag behöver känna till för att använda PRIO. Farliga ämnen i min bransch? Att tänka efter före ofta lönsammare än sanera i efterhand Vad jag behöver känna till för att använda PRIO Erik Gravenfors PRIO-utbildning 2008-04-09 Farliga ämnen i min bransch? Att tänka efter före ofta lönsammare än sanera i efterhand 1 Miljöbalken kapitel

Läs mer

Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp

Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp Samrådsmöte för Dalälven 19 februari 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten och rena sjöar

Läs mer

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL Vilka val vi gör när vi handlar är viktigt för vilken påverkan vår konsumtion har på människor och miljö både lokalt och på andra sidan jorden. Giftfri mat? Hur maten produceras

Läs mer

Handlingsplan för en Giftfri vardag och vad kostar miljögifterna samhället?

Handlingsplan för en Giftfri vardag och vad kostar miljögifterna samhället? Handlingsplan för en Giftfri vardag och vad kostar miljögifterna samhället? Miljömålskonferens Kemikalier och Giftfri miljö Skåne 2014-03-14 Per Nordmalm Kemikalieinspektionen Vad kostar miljögifterna

Läs mer

Hållbart Mode. Skapa och laga. Ett utbildningsmaterial från Stilmedveten & Sveriges Konsumenter

Hållbart Mode. Skapa och laga. Ett utbildningsmaterial från Stilmedveten & Sveriges Konsumenter Hållbart Mode Skapa och laga Ett utbildningsmaterial från Stilmedveten & Sveriges Konsumenter Skapa och laga Varför ska vi laga? Syfte med Lektionen Temat handlar om det egna skapandet och hur vi kan använda

Läs mer

12 Tillverkning av produktionshjälpmedel

12 Tillverkning av produktionshjälpmedel 12 Tillverkning av produktionshjälpmedel KRAVs regler för produktionshjälpmedel talar om vilka typer av produktionshjälpmedel för växtodling (inklusive trädgårdsodling) som kan KRAV-märkas och vilka kriterier

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Våra hem har blivit en av de största utsläppskällorna av farliga kemikalier.

Våra hem har blivit en av de största utsläppskällorna av farliga kemikalier. Europa väljer väg Kampen hårdnar om EUs nya kemikalielagstiftning Kemiindustrins massiva lobbykampanj hotar nu att kraftigt försämra förslaget till ny kemikalielag i EU. Men det finns fortfarande möjlighet

Läs mer

Projektarbete KRAV-märkta elever i åk 4-6

Projektarbete KRAV-märkta elever i åk 4-6 1 Projektarbete KRAV-märkta elever i åk 4-6 Seminarieledare: Per Sönnerby LAU 160 dk 2 A8 grupp 4, Petter Findin 810816-7555, Louise GladBerg 790408-2448, Sarah Mattsson 860115-5008, Veronica Broberg 850906-5960,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i avfallsförordningen (2011:927); SFS 2014:236 Utkom från trycket den 29 april 2014 utfärdad den 16 april 2014. Regeringen föreskriver 1 att 54 58 och bilaga

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.30

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.30 Handlingsplan för giftfri skola och förskola Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 88 Till grund för uppdraget om att ta fram en handlingsplan rörande giftfri skola och förskola ligger en motion från

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/ PREPARATET OCH BOLAGET/ FÖRETAGET 2. SAMMANSÄTTNING/ UPPGIFTER OM BESTÅNDSDELAR

SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/ PREPARATET OCH BOLAGET/ FÖRETAGET 2. SAMMANSÄTTNING/ UPPGIFTER OM BESTÅNDSDELAR SÄKERHETSDATABLAD 0008402 1. NAMNET PÅ ÄMNET/ PREPARATET OCH BOLAGET/ FÖRETAGET Produktnamn: 0008402 Varierande tilläggsbeteckningar förekommer. Produktbeskrivning: Ovulkat gummimaterial. Användningsområde:

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Augusti. Minska på kemikalierna. 1.Välj ekologisk mat. 2. Dra ned på snabbmat och halvfabrikat

Augusti. Minska på kemikalierna. 1.Välj ekologisk mat. 2. Dra ned på snabbmat och halvfabrikat Augusti Minska på kemikalierna Tänk igenom vad som är nödvändigt i kemikalieskåpet och undvik onödig närkontakt med skadliga ämnen och kemikalier. Vi möter många kemikalier varje dag, och tyvärr är det

Läs mer

Tillsynsrapport Kemikalier i arbets- och profilkläder

Tillsynsrapport Kemikalier i arbets- och profilkläder Sida 1 (5) 2014-03-24 Handläggare Mari Fagerholm Telefon: 08-508 28 163 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2014-04-08 p. 24 Förvaltningens förslag till beslut 1. Godkänna rapporten 2. Överlämna rapporten

Läs mer

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook. Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö Vilka ämnen ingår Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. jan 30 14:41 1 Varför läser

Läs mer

Konsumentföreningen Stockholm. Föräldrajuryn om barnens kläder. April 2011

Konsumentföreningen Stockholm. Föräldrajuryn om barnens kläder. April 2011 RAPPORT2011 Konsumentföreningen Stockholm Vad händer sen med barnens kläder? Föräldrajuryn om barnens kläder. April 2011 För mer information: Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö, 08-714 39 71, 070-341

Läs mer

KEMIKALIEPLAN för Göteborgs stad

KEMIKALIEPLAN för Göteborgs stad Utskriftsversion Göteborgs Stads KEMIKALIEPLAN för Göteborgs stad En kort presentation av kemikalieplanen. Läs mer på www.goteborg.se/kemikalieplan Foto: Peter Svenson EN GIFTFRI STAD Göteborg ska vara

Läs mer