Mer muskler åt miljöåklagarna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mer muskler åt miljöåklagarna"

Transkript

1 Nyhetsbrev från MiljöAktuellt m+ plusm-plus nr 12 l november 2008 I det här numret Lag och rätt sid 2 Energi sid 4 Transporter sid 6 Klimat sid 7 Avfall/återvinning sid 8 lag och rätt Mer muskler åt miljöåklagarna Riksåklagaren inrättar en nationell åklagarkammare för att bekämpa miljöbrott och arbetsmiljöbrott. Det innebär att miljöåklagarna kommer att kunna koncentrera sig på miljöbrott och att färre brott preskriberas. Förorenad mark sid 8 Ekonomi/styrmedel sid 9 Upphandling sid 9 Miljömärkning sid 9 Kemikalier sid 10 Skogs- och jordbruk sid 10 Industri sid 11 Sjö, hav & fiske sid 11 Miljöledning sid 12 Dagens cirka 25 miljöåklagare har fått fler och fler ärenden på sina bord. I augusti väntade ärenden på att utredas. Många brott preskriberas för att ingen hinner titta på dem. Beslutet från Riksåklagaren om att inrätta en nationella åklagarkammare innebär att miljöåklagarna i högre utsträckning kommer att kunna koncentrera sig på just miljöbrott. Det blir också en enhetlig ledning för alla miljöåklagarna som ger dem möjlighet att arbeta mer effektivt. Beslutet är efterlängtat bland miljöåklagare som länge efterlyst en reform. Det är ju hela tanken bakom att den här kammaren bildas, så att de utsedda miljö- och arbetsmiljöåklagarna ska få arbeta huvudsakligen med de brotten och inte med en massa andra saker, säger Christer Jarlås, miljöåklagare i Östersund, till Sveriges Radio Ekot. SR Ekot 25 oktober Kurser & seminarier sid 12 Produceras av Miljöaktuellts redaktion. Ägare är IDG. ISSN: Prenumerationsärenden: IDG Kundtjänst: , Ansvarig utgivare: Mikael Salo E-post: ekonomi/styrmedel 120 miljoner till svenska projekt Åtta svenska miljöprojekt får sammanlagt 120 miljoner kronor i stöd från EU:s Life+-program. Life+-programmet startade 2007 och pågår till Meningen är att det ska bidra till att EU:s miljöpolitik genomförs och det ska ske genom att programmet är medfinansiär av olika projekt inom natur- och miljöområdet. De myndigheter och företag som är med och delar på stödet är Länsstyrelsen i Västmanlands län, Akzo Nobel, Malmö stad, M2 Engineering AB, Stena Metall, Stiftelsen Håll Sverige Rent, SLU och VTI. Deltagarna förväntas investera minst lika mycket själva som de får i stöd. Naturvårdsverket läs mer Life+ (www.naturvårdsverket.se) m-plus nr 12 november

2 Lag och rätt Förslag: slopad dubbelprövning av vindkraftverk Bygglovsprövning av vindkraft är överflödig om det redan finns tillstånd enligt miljöbalken, anser Miljöprocessutredningen som vill slopa kravet på kommunalt bygglov. Utre da ren Ulf Andersson har på regeringens uppdrag undersökt om det går att få fram fler vindkraftverk på kort tid genom att lätta på regelverket. Ett av hans viktigaste förslag är slopat krav på bygg lov för vindkraftverk. I dag prövas många fall redan i detaljplan och därefter i ett särskilt bygglovsförfarande enligt Plan- och bygglagen (PBL). Större anläggningar över 25 megawatt prövas dessutom enligt Miljö balken. Utredaren föreslår att man ska ta bort kravet på bygglov enligt PBL. Kravet på att upprätta en detaljplan enligt PBL ska dock kvarstå i områden med tät bebyggelse där olika exploatörer konkurrerar om marken. Sådana planer kan en ligt utredaren behövas när tvister inte kan lösas genom Miljö balken. Utredaren vill även flytta gränserna för prövningen enligt Miljöbalken och att tillståndsplikten gäller vindkraftverk som är högre än 150 meter inklusive rotorblad, alternativt grupper med sju eller flera aggregat som är högre än 50 meter. Avsikten är att tillståndsplikten ska träffa anläggningar med en förväntad effekt på mellan 10 och 25 megawatt. Den nedre gränsen för anmälningsplikt föreslås gälla gruppstationer eller enstaka vindkraftverk som är högre än 50 meter. Den gränsen stämmer överens med den nuvarande för anmälningsskyldighet, det vill säga 125 kilowatts effekt. Prövning av vindkraft, delbetänkande av Miljöprocessutredningen, SOU 2008:86 Luftdirektiv missar de farligaste partiklarna EU beslutade i somras om ett nytt luftdirektiv. De ultrafina partiklarna lämnas fortsatt utom kontroll. När direktivet nu ska införas i Sverige ska luftkontrollen bli enklare och billigare för kommunerna. Den viktigaste nyheten i EU:s nya luftdirektiv är att mindre partiklar än tidigare ska mätas. I dag mäts partiklar med mindre än tio mikrometers diameter (tio tusendels millimeter). Det nya direktivet innebär att partiklar mindre än 2,5 mikrometer ska mätas. Med andra ord är det långt kvar till att mäta så kallade ultrafina partiklar med en diameter under en tiondels mikrometer, som enligt forskningen är de som orsakar störst hälsoproblem som hjärt infarkt och blodpropp. De partiklarna kommer bland annat från bilar. Ett sätt att komma åt de mindre partiklarna är att mäta antalet partiklar i stället för den samlade vikten av partiklar under den angivna storleksgränsen, men det blir ingen ändring på den punkten heller enligt nuvarande direktiv. De nya gränsvärdena förväntas inte vara några problem för svenska kommuner att uppnå. Däremot finns fortsatta problem att nå det redan tidigare införda gränsvärdet för partiklar mindre än tio mikrometer. Det nya luftdirektivet ger en möjlighet att få en förlängd tidsfrist för att klara det gränsvärdet. Det skulle i så fall vara aktuellt för Stockholms län, Norrkö ping, Göteborg och Uppsala, men Naturvårdsverket bedömer att ingen av dem uppfyller kraven för att kunna ansöka om en förlängd tidsfrist. För att införa direktivet föreslår Naturvårdsverket ändringar i förordningen om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. En halt på 25 mikrogram per kubikmeter i gaturum bör enligt förslaget inte överskridas från Gräns värdet skall inte överskridas från Naturvårdsverket föreslår att länsstyrelserna ska få ansvar att samordna kommunernas mätningar, vilket ska göra det enklare och billigare för kommunerna. Samtidigt får Naturvårdsverket ansvar för att mäta halten i urban bakgrund, där gränsvärdet 20 mikrogram per kubikmeter inte skall överskridas från Liksom tidigare gäller att om en kommun inte klarar en miljökvalitetsnorm ska man underrätta Naturvårdsverket som ska bedöma om det behövs ett åtgärdsprogram. Beslut om ett sådant program fattas av regeringen. Naturvårdsverket (www.naturvardsverket.se) Naturvårdsverkets förslag 2 m-plus nr 12 november 2008

3 lag och rätt Olika pannor krävde EU-hjälp Det är en anläggnings huvudsakliga ändamål som avgör om den ska klassificeras som en förbränningsanläggning eller samförbränningsanläggning. Det är myndigheternas sak att identifiera ändamålet. Det skriver EG-domstolen som på Högsta domstolens begäran har förtydligat hur ett kraftverk som har olika pannor med olika bränslen bör klassificeras. Gävle Kraftvärme ville bygga ut kraftvärmeanläggningen Johannes och sökte tillstånd att installera två nya avfallspannor med en bränsleeffekt om 50 MW respektive 85 MW. Driften av nuvarande fastbränslepanna på 85 MW skulle fortsätt. I ansökan till miljödomstolen vid Östersunds tingsrätt hävdade Gävle Kraftvärme att pannorna 1 och 2 kunde klassificeras som samförbränningsanläggningar. Länssty relsen ansåg att verksamheten snarare borde klassificeras som avfallsförbränning men domstolen godtog Gävle Kraft värmes mening och bedömde att anläggningens huvudsakliga ändamål var produktion av energi. Länsstyrelsen överklagade och yrkade att panna nummer ett skulle klassificeras som en samförbrän nings anläggning och num mer två som en förbränningsanläggning. Miljö överdomstolen biföll överklagandet. Nu gick bolaget till Högsta domstolen och gjorde gällande att det var fel av Miljööverdomstolen att klassificera pannorna var för sig. Högsta domstolen konstaterade att klassificeringen har betydelse eftersom driftvillkoren är olika beroende anläggningens typ. HD vill få klarlagt hur EG-rätten ska tolkas, därför ska målet vila tills EGdomstolen besvarat två frågor: 1. När ett kraftvärmeverk består av flera enheter (pannor), ska varje enhet bedömas som en anläggning eller ska bedömningen avse hela kraftvärmeverket? 2. Ska en anläggning konstruerad för avfallsförbränning, men med energiproduktion som huvudsakligt ändamål, klassificeras som förbränningsanläggning eller som samförbränningsanläggning? EG-domstolen har nu lämnat följande svar: 1. När en kraftvärmeanläggning består av flera värmepannor ska, vid tillämpning av direktiv 2000/76/EG om förbränning av avfall, varje värmepanna och tillhörande utrustning anses utgöra en separat anläggning. 2. Det är en anläggnings huvudsakliga ändamål som avgör om den ska klassificeras som en förbränningsanläggning eller som en samförbränningsanläggning i den mening som avses i artikel 3 punkterna 4 och 5 i direktiv 2000/76. Det ankommer på de behöriga myndigheterna att identifiera detta ändamål på grundval av en bedömning av de faktiska omständigheter som råder när bedömningen görs. Vid en sådan bedömning ska särskild hänsyn tas till hur stor den produktion av energi eller materiella produkter som den aktuella anläggningen genererar är i förhållande till den mängd avfall som förbränns i den, samt till om produktionen är stabil eller kontinuerlig. EG-domstolen mål C-251/07 (curia.europa.eu) Nyheter om lagar och föreskrifter gällande den yttre miljön, fram till och med vecka 43. Förordning om ändring i förordningen (2008:715) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet; SFS 2008:794 Förordning om ändring i förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken; SFS 2008:798. nya regler i korthet Ändring: 6 kap. 2 Nya hänvisningar till bestämmelserna. Förordning om ändring i förordningen (1998:950) om miljösanktionsavgifter; SFS 2008:799. Ändring: Punkterna i bilagan Naturvårdsverkets föreskrifter om lämnande av uppgifter med anledning av producentansvaret för elektriska och elektroniska produkter; NFS 2008:14. Ändring: År 2009 ska rapporteringen enligt 7 ske senast 31 mars och omfatta år 2007 och Föreskrifterna i NFS 2006:15 upphävs. Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:8) om rutiner vid Skogsstyrel sens handläggning och kontroll av ärenden om projektstöd och miljöinvesteringar; SJVFS 2008:49. Ändringar: 1,3,4 m-plus nr 12 november

4 lag och rätt Vägverket måste minska vägbuller utomhus Vägbullret från E4:an förbi Huskvarna måste dämpas. Det räcker inte med åtgärder som dämpar bullret inomhus. Det slår Miljöverdomstolen fast i en dom som kan få konsekvenser runtom i landet. Bullerplank och treglasfönster räcker inte, nu måste Vägverket bekosta åtgärder för att minska bullret på balkonger och uteplatser utmed den motorväg som rusar fram bara några tiotals meter från bostadshusen i Huskvarna. Mellan tre och fem miljoner kommer det att kosta att till exempel energi Vanliga glödlampor försvinner 2010 EU:s energiministrar har beslutat att vanliga glödlampor ska fasas ut till Då ska de vara helt ersatta av lågenergilampor i butikerna. Från 1 januari 2010 ska inga glödlampor få säljas i butiker inom EU. Beslutet är en del av EUdirektivet Eco-design som handlar om hur höjda krav på elektriska produkter kan sänka både energiförbrukning och miljöpåverkan. Nackdelen med lågenergilampor är att de innehåller kvicksilver. Det är därför mycket viktigt att de alltid lämnas in och återvinns. De är dessutom dyrare än traditionella glödlampor, men förespråkare poängterar att livslängden och den avsevärt lägre elförbrukningen väger upp prisskillnaderna. Världsnaturfonden välkomnar i ett uttalande beslutet och beräknar att utfasningen av glödlampor innebär en minskning av energiförbrukningen för belysning i EU med 60 procent. Euractive (www.euractiv.com) Ministerrådets beslut (www.consilium.europa.eu/sv) Kommuner kan spara miljoner på belysningen Sveriges kommuner skulle kunna minska sina elkostnader med upp till 80 procent genom att byta till modernare, mer energieffektiv belysning. Det uppger branschorganisationen Belysningsbranschen. Enligt en undersökning som Be lysningsbranschen har genomfört bland miljö-, energi-, och fastighetsansvariga i drygt 50 kommuner är kunskaperna om hur belysning påverkar den totala energiförbrukningen dålig. Få av del tagarna i undersökningen var medvetna om att 25 procent av en offentlig organisations genomsnittliga elförbrukning kommer från belysning, enligt Belysnings branschen. I undersökningen svarar 19 procent av kommunerna att de inte har genomfört några projekt för att spara el alls och de som arbetar med att sänka förbrukningen att de främst har riktat in sig på uppvärmning. Enligt Belysningsbranschen skulle effektivare belysning bara i Sveriges skolor till exempel kunna spara 350 miljoner kronor. Den totala offentliga elförbrukningen på tio terawattimmar skulle enligt organisationen kunna sänkas med lägga tyst asfalt, sänka hastigheten eller resa ytterligare bullerplank. Hur många liknande områden som finns i Sverige vet inte Vägverket, men domen kan leda till att många andra områden kräver liknande åtgärder och det kan få stora ekonomiska konsekvenser. Följden kan bli att andra vägprojekt måste prioriteras bort, säger Vägverkets jurist Joan Barkelius till Sveriges Radio. Enligt Miljööverdomstolens dom ska åtgärderna genomföras under nästa år. SR Ekot 15 oktober (www.sr.se/ekot) 40 procent, vilket förutom stora besparingar skulle innebära sänkta utsläpp av koldioxid. Belysningsbranschen beräknar den sänkningen till två miljoner ton, vilket motsvarar 20 procent av den sänkning som Sverige har åtagit sig för att nå klimatmålen till Belysningsbranschen (www.belysningsbranschen.se) 4 m-plus nr 12 november 2008

5 energi Forskning om vindkraft får 35 miljoner extra Energimyndighetens pågående kunskapsprogram Vindval förlängs och får 35 miljoner konor extra. Syftet är att undersöka och upplysa om vindkraftens påverkan på såväl människor och samhälle som natur och miljö. Projektet ska forska kring och sprida kunskap om vindkraftens effekter på människor, samhälle, miljö och djurliv. Det startades 2005 och första etappen pågår till Nu har Energi myndig heten bestämt att förlänga det med en andra etapp från 2008 till 2012 och avsätter därför 35 miljoner kronor. Vindval finansieras av Energimyndigheten och drivs av Naturvårds verket. Inom projektet bedrivs arbete inom fem olika områden, fåglar och fladdermöss, människors upplevelser, ekosys tem - ef fek ter, fisk samt ljud i marina miljöer. Den främsta inriktningen under den första etappen har varit att undersöka miljöeffekter från den havsbaserade vindkraften. Fram till 2012 kommer forskningen att inrikta sig på effekter från vindkraftsetablering på land. Man kommer också att anstränga sig ytterligare för att nå ut med programmets resultat till både berörda aktörer och allmänheten. Energimyndigheten (www.energimyndigheten.se) Kerstin Jansbo, , Lars Alfrost, , Boende kan köpa andelar i vindkraft Nu öppnas möjligheter för boende i flerbostadshus att få el från ett eget vindkraftverk. Vi erbjuder sedan tidigare många olika energisparande åtgärder. Genom samarbetet med O2 Vindel tar vi miljöarbetet ett steg längre och erbjuder våra kunder ett val av en energikälla som minimerar klimatpåverkan, säger Sofia Skog lösa, miljöcontroller på Skanska Sverige. Det gäller boende i Skanskas koncept för flerbostadshus, Moderna Hus. Husen är energisnåla i sitt grundutförande och har olika tillval för att ytterligare minska energiförbrukningen, exempelvis extra isolering, återvinning av frånluftsvärme och solfångare för varmvatten. O2 Vindel uppför och driver vindkraftverk samt producerar el. Andels ägarna är med och finansierar byggandet av vindkraftverk och köper sedan el till självkostnadspris. Skanska har som mål att Moderna Hus ska bli Nordens första miljömärkta flerfamiljshus. Svanen arbetar nu med att ta fram och säkerställa kriterier och kravnivåer för flerbostadshus. Skanska (www.skanska.se) Sofia Skoglösa, Energimyndigheten gör butikskontroller Just nu genomför Energimyndigheten kontroller av energimärkning på produkter i butiker. Kontrollerna sker i samarbete med Föreningen Sveriges Regionala Energikontor och genomförs just nu i 50 butiker på sju orter, Östersund, Borlänge, Mora, Uppsala, Enköping, Växjö och Oskarshamn. Om det finns omärkta produkter riskerar företaget vite på mellan och kronor, beroende på omsättning och hur mycket som är omärkt. Allt ska vara märkt och i år specialsatsar vi på att kontrollera luftluftvärmpumpar. Bara under förra året såldes det till sådana värmepumpar i Sverige, berättar Anita Aspegren, enhetschef vid Energimyndig het ens Testlab i ett pressmeddelande. Energimyndigheten (www.energimyndigheten.se) Sök bidrag till bränsleforskning EU:s Joint Technology Initiative utlyser bidrag till forskning om bränsleceller och vätgas. EU:s forskningsprogram för teknisk utveckling och demonstration för åren 2007 till 2013 innehåller fyra delprogram. En första ansökningsomgång inom delprogrammet Cooperation startar nu. m-plus nr 12 november

6 transporter Schweiz folkomröstar om törstiga bilar Bränsleslukande bilar som så kallade suvar kan bli helt förbjudna i Schweiz personer har skrivit på partiet De grönas upprop och nu väntar en folkomröstning. Schweiz är ett av de länder i Europa där stadsjeeparna står för störst andel av nybilsförsäljningen, men missnöjet med bränsletörstiga bilar med höga utsläpp är också stort. Sedan landets miljöparti i fjol startade ett upprop för folkomröstning har personer skrivit på, vilket är gränsen för att omröstning ska beviljas. Förslaget går ut på att bilar som släpper ut mer än 250 gram koldioxid per kilometer helt ska förbjudas. Initiativtagaren, politikern Bastien Girod, har mordhotats. Dagens Industri (www.di.se) Däckpartiklar miljöhot i vatten Upp till 30 procent av ett vanligt däck slits bort. Mer än tio procent av föroreningarna i vattendrag kommer från vägarna. Gummi från bildäck innehåller flera miljöfarliga ämnen, framförallt zink och olika organiska ämnen. När höstregnen spolar av Sveriges vägar sprids de till mark, sjöar och åar. Doktoranden Anna Wik på Göteborgs universitet har utvecklat en metod som gör det möjligt att snabbt testa giftigheten i lakvatten från däckpartiklar. Käns liga organismer kan skadas av omkring 10 milligram gummi per liter vatten. Men nästan 60 milligram per liter har hittats i botten sedimenten intill vägar med stark trafik och vägsträckor med kurvor, inbromsningar och acceleration. För att minska giftspridningen måste däck med mer miljövänliga beståndsdelar tas fram, säger Anna Wik. Göteborgs universitet (www.science.gu.se) Anna Wik, , Avhandlingen When the Rubber Meets the Road - Ecotoxicological Hazard and Risk Assessment of Tire Wear Particles (gupea.ub.gu.se) Elval styr miljöbilsutvecklingen Om vi drastiskt ska minska utsläppen av växthusgaser i framtiden är plug in-hybrider och vätgasbilar intressanta alternativ, anser Fredrik Hedenus, doktorand vid Chalmers. Vad morgondagens bilar körs på kommer att påverkas starkt av hur samhället väljer att producera el konstaterar Hedenus. Kol med ccs koldioxidavskiljning och lagring gynnar vätgasbilar, medan plug in-hybrider tenderar att bli lönsamma med kärnkraft eller solenergi. Orsaken är att det är billigare att producera vätgas än elektricitet från kol med ccs, medan el från kärnkraft blir billigare att producera än vätgas. Men osäkerheten om framtida kostnader för vätgasbilar och plug in-hybrider är så stor att resultaten kan bli annorlunda. Om till exempel batterierna inte blir mycket billigare kommer vätgas att bli ett attraktivt bränsle, även om solenergi eller kärnkraft används i stor skala. Studien Electricity or hydrogen for transportation? System interactions between the transportation and stationary sectors in a carbon constrained world är skriven tillsammans med Sten Karlsson, Christian Azar och Frances Sprei. Den ingår i avhandlingen Modeling cost-effective climate change mitigation strategies. Chalmers (chalmersnyheter.chalmers.se) Modeling cost-effective climate change mitigation strategies (publications.lib.chalmers.se) 6 m-plus nr 12 november 2008

7 transporter Tillverkare missnöjda med EU:s vätgassatsning EU-kommissionen har avsatt 470 miljoner euro för att utveckla och kommersialisera vätgas- och bränslecellstekniken. Lika mycket skjuts till av näringslivets intressenter som dock är missnöjda med EU:s insats. Kommissionen tror att pengarna i det långsiktiga programmet fram till 2013 ska skynda på teknikutvecklingen med upp till fem år. Enligt forskningskommissionären Janez Potočnik kan det bli möjligt att marknadsföra tekniken i vissa tillämpningar, till exempel bärbara generatorer 2010 och stationär teknik 2012 till Transportsektorn får vänta längre till omkring 2020, tror många forskare. Men tidtabellen påverkas starkt av om infrastrukturen byggs ut parallellt. Tillverkarnas intresseorganisation Fuel Cell Europe menar nu att programmet är alltför oambitiöst. I ett pressmeddelande påminner organisationen kommissionen om att den 2004 betonade att en seriös utveckling av teknikerna skulle behöva 7,4 miljarder euro 2007 till 2015 i stället för 940 miljoner euro. Källor EU-kommissionen Fuel Cell Europe klimat Svenska företag dåliga på konkreta åtgärder De stora svenska börsbolagen har strategier för att hantera klimatförändringarna, men enligt en undersökninge är de inte lika bra på att omsätta dem till mål eller konkreta klimatåtgärder. Enligt Carbon Disclosure Projects årliga undersökning av de största svenska börsbolagen är företagen dåliga på politiskt engagemang, att kommunicera med aktieägare och andra aktörer och att publicera information om sina klimatåtgärder. I undersökningen redovisas företagens utsläpp av växthusgaser och strategier avseende klimatförändringen. Carbon Disclosure Project (CDP) är en organisation som representerar 385 institutionella investerare från hela världen. Carbon Disclosure Project (www.cdproject.net) Handel med utsläppsrätter igång Den 20 oktober 2008 utfärdade och fördelade Energimyndigheten utsläppsrätter för Nu kan de användas för överföringar, överlämnande och frivilliga annulleringar. Utsläppsrätterna finns på konton i det svenska registret SUS och har fördelats till de anläggningar som tidigare har fått beslut om tilldelning från Naturvårdsverket. Den globala handeln med utsläppsrätter startade den 15 oktober när alla EU-länder kopplade upp sina nationella register för handel med utsläppsrätter till FN:s internationella transaktionslogg ITL. Det gör det möjligt för stater, företag och organisationer att överföra utsläppsminskningar från CDM- och JI-projekt. Det betyder att reduktionsenheter (CER och ERU) kan överföras till konton i de nationella registren, inklusive det svenska. Utsläppsrätter för 2009 ska enligt Energimyndigheten utfärdas och fördelas senast 28 februari. Energimyndigheten (www.energimyndigheten.se) Mattias Eriksson, Titti Norlin, Kristina Petersson, Svenskt utsläppsrättssystem m-plus nr 12 november

8 Avfall och återvinning Länder kan stoppa sopimport EU:s ministerråd har formellt antagit det nya ramdirektivet för avfall. Det har som första mål att förebygga och materialåtervinna avfall. Det påverkar stora delar av miljöbalken och avfallsförordningen. Det nya direktivet kommer att ersätta tre gamla: ramdirektivet om avfall, direktivet om farligt avfall och direktiv om spillolja. En viktig nyhet är att effektiv avfallsförbränning i kraftverk ska betraktas som återvinning, eftersom den reducerar fossilbränsleeldning och spar skog. Det räckte dock inte för att blidka miljö- och hälsogrupper, som nu befarar att ökad sopförbränning ska sprida partiklar och andra skadliga ämnen långa sträckor. Medlemsstaterna får möjlighet att stoppa import av avfall för förbränning. Grupperna har också kritiserat att några siffermål för förebyggande av avfall inte formulerats. EUparlamentet höll med, men fick vika sig. I stället får medlemsstaterna fem år på sig att besluta om program för att hindra uppkomsten av avfall med hjälp av ekonomiska styrmedel, ny forskning och genom att öka medvetenheten hos företag och allmänhet. Kommissionen kommer att hålla ett vakande öga över hur det går. Det nya ramdirektivet inför även villkor för kriterier vid bedömning av när avfall upphör att vara avfall. Kriterierna ska utvecklas efter hand. Medlemsstaterna ska också främja återanvändning och materialåtervinning. År 2020 måste de materialåtervinna minst 50 procent av papper, metall, plast och glas, och 70 procent av bygg- och rivningsavfall. Andra beslut är: Utökade krav på de nationella avfallsplanerna. Definitionen av begreppet återvinning blir mer allmän. Vid förbränning av hushållsavfall blir gränsen mellan återvinning och bortskaffande tydligare. En ny artikel förtydligar när en restprodukt är en biprodukt och inte avfall. Klassificering av farligt avfall förtydligas. Medlemsstaterna har två år på sig att införa det i egna lagar. Källor Ministerrådet (register.consilium.europa.eu) Naturvårdsverket (www.naturvardsverket.se) David Hansson, Ny lag om gruvavfall i kraft trots flera oklarheter Sedan 1 september gäller en ny lag för hantering av avfall från utvinningsindustrier, till exempel gruvor, men den innehåller flera oklarheter. Den nya förordning om hantering av avfall från utvinningsindustrier som m-plus tidigare har rapporterat om (nr 9/2008) trädde i kraft 1 september men är trots det inte komplett. Vissa preciseringar saknas, bland annat är det oklart vad det innebär att den nya lagen ska hantera speciellt riskfylld verksamhet. Det är oklart exakt vad sådan verksamhet är och hur den ska klassificeras. En annan oklarhet gäller så kallat inert avfall, det vill säga avfall som inte genomgår några större kemiska eller fysikaliska processer. Det behandlas inte lika strängt som avfall som förändras med tiden, men vad som är inert eller inte definieras inte i förordningen. Det nya direktivet liknar den gamla lagstiftningen för avfall från gruvindustrin, men omfattar även torvtäkter och stenbrott med mera. Processnet (www.processnet.se) SFS 2008:722, förordning om utvinningsavfall. Förorenad mark Ny anläggning sanerar giftig jord En ny anläggning i Äland utanför Härnösand ska sanera förorenad jord från gifter och tungmetaller. Bakterier bryter ner de farliga ämnena till ofarliga beståndsdelar. Anläggningen är specialbyggd för ändamålet och dimensionerad för hela regionens identifierade behov. I Sverige finns markområden som måste saneras från föroreningar för att uppfylla det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri Miljö. Härnösands kommun (www.harnosand.se) Katarina Lundqvist, m-plus nr 12 november 2008

9 Ekonomi/styrmedel Pellets bättre än etanol för samhällsekonomin Samhället har mer att vinna på att villaägare byter till pelletspanna än att vi ersätter bensin med etanol, hävdar Chalmersforskaren Fredrik Hedenus. Etanol är ett dyrt sätt att minska koldioxidutsläpp och oljeberoende. Pellets av biomassa är billigare och orsakar lägre utsläpp än etanol. De påverkas dessutom inte lika mycket av oljeprishöjningar, säger Fredrik Hedenus som har disputerat på kostnadseffektiva strategier för att minska växthuseffekten. Importerad etanol brasiliansk sockerrörsetanol är bättre än svensk veteetanol. Vid plötsliga oljeprishöjningar är den inhemska ett något bättre alternativ men är betydligt dyrare att producera. Sammantaget är vare sig inhemsk eller importerad etanol lönsam för samhället om klimathänsyn och risken för plötsliga oljeprishöjningar beaktas. Studien Energy security policies in EU-25 the expected cost of oil supply disruptions är skriven av Fredrik Hedenus tillsammans med Christian Azar och Daniel Johansson. Den ingår i avhandlingen Modeling cost-effective climate change mitigation strategies. Chalmers (chalmersnyheter.chalmers.se) Fredrik Hedenus, , Modeling cost-effective climate change mitigation strategies (publications.lib.chalmers.se) upphandling EU inför miljökrav på myndigheters bilköp Förutom pris ska alla myndigheter inom EU också väga in energiförbrukning och miljöpåverkan när de upphandlar bilar. Kraven blir obligatoriska. Europaparlamentet stödjer kommissionens förslag på direktiv om att miljökrav ska vägas in i upphandling av bilar till offentliga verksamheter inom unionen. Det innebär att krav på energiförbrukning samt utsläpp av koldoxid och föroreningar kommer att ingå när myndigheter och offentligt ägda verksamheter inom EU ska upphandla bilar och andra fordon. Även privata aktörer som bedriver verksamheter på offentligt uppdrag, till exempel inom kollektivtrafik, omfattas av direktivet. Medlemsländerna kommer dock att ha möjlighet att undanta vissa typer av specialfordon på till exempel byggarbets- och flygplatser. Varje år upphandlas ungefär personbilar, lastbilar och bussar av offentliga myndigheter inom EU. Europaparlamentet (www.europarl.europa.eu) EU-kommissionen (ec.europa.eu/index_sv.htm) miljömärkning Svanen utsedd till världsledande märkning Svanen anses i en utvärdering beställd av den brittiska regeringen vara den bästa miljömärkningen i världen för tre av sju olika produkttyper. Konsultfirman Evironmental Resour ces Manage ment utförde studien av över 200 olika märkningar, databaser och produktlistor från hela världen. Bland annat granskade man hur noggrant arbete som läggs ned för att utveckla krav, hur öppen processen är, hur ofta kraven revideras, om nationella regeringar står bakom,om produkternas hela livscykel beaktas med mera. Svanen bedömdes tillsammans med bland andra EU-blomman vara ett av de allra mest tillförlitliga systemen och placerades bland de märkningar som är tillräckligt seriösa för att användas inom Storbritanniens statliga upphandling. När det gäller däck, dialyspåsar och pappersprodukter ansågs Svanen vara den allra bästa märkningen. Svanen (www.svanen.nu) m-plus nr 12 november

10 kemikalier Första företeckningen över farliga kemikalier EU:s kemikaliemyndighet Echa har publicerat sin första kandidatföretckning. Den upptar 15 ämnen som kan bli föremål för tillståndsprövning Ämnena på listan är giftiga, cancerframkallande, långlivade, reproduktionsstörande eller ackumuleras i miljön. Några har flera av dessa egenskaper. Bland annat ingår tre ftalater och ett brominerat flamskyddsmedel. Användning och försäljning av ämnena i förteckningen kan komma att begränsas. Men företag är redan nu skyldiga att informera sina kunder om något eller några av dessa ämnen ingår i produkter som säljs inom EU. Baserat på kemikaliernas egenskaper, hur mycket de används och hur många som kommer i kontakt med dem kommer Echa nu att föreslå en prioriteringslista - vilka som inte ska få användas utan tillstånd. Efter ytterligare utvärdering och offentlig debatt i medlemsländerna ska Echa senast den 1 juni 2009 lämna ett förslag till EU-kommissionen, som därefter fastställer listan. Förra månaden offentliggjorde en miljörörelsens kemikaliesekretariat Chem Sec en egen Stop It Now-lista. SIN-listan hade 267 kemiska ämnen och sammansättningar. Källor Echa (echa.europa.eu) Chemsec (www.chemsec.org/list) Giftförbud kan försvåra för svenskt jordbruk Om EU:s förslag om förbud mot vissa bekämpningsmedel blir det svårt för lökoch morotsodlare i Sverige, varnar Jordbruksverket. EU-kommissionen vill dels öka skyddet för miljö och hälsa, dels förtydliga reglerna så att alla länder tillämpar dem lika, men enligt Jordbruksverket kan det nya förslaget försvåra arbetet med att undvika resistenta skadegörare. Det gäller framförallt bekämpning av svartpricksjuka i höstvete och rapsbaggar i oljeväxter. Den storskaliga odlingen av lök kan minska starkt, eftersom det inte kommer att vara möjligt att bekämpa örtogräsen kemiskt. Manuell rensning är mycket dyrare för odlaren. Odling av morötter på vissa platser kan försvinna eftersom vissa ogräs behöver rensas för hand. Jordbruksverkets rapportutkast, Analys av hur förslaget till ändringar i EU:s regelverk för växtskyddsmedel påverkar svensk odling (www.sjv.se) Lovisa Eriksson, växtskyddsenheten, Skogs- och Jordbruk Så vill EU stoppa handeln med illegalt virke Importörer kan få ansvaret att kontrollera virkets ursprung. EU:s miljökommissionär Stavros Dimas presenterade i början av oktober ett lagförslag för att komma tillrätta med den stora importen av olagligt avverkat virke. Frågan om ett regelverk har utretts i fem år. I dag finns bara frivilliga avtal på marknaden. Förslaget kräver att importörerna kontrollerar virkets ursprung på något sätt, till exempel genom att upprätta miljöövervakning eller att göra affärer med länder som klassificeras som säkra. Men han vill inte göra illegal virkesimport till ett direkt lagbrott. EU är en av världens största marknader för import av virke och andra trävaror. Enligt en rapport från Världsnaturfonden kommer en femtedel av importen till EU från olagligt avverkat virke. Samtidigt står avskogningen för en femtedel av världens växthusutsläpp och utarmar den biologiska mångfalden. Förslaget från Stavros Dimas kritiseras för att vara otillräckligt. Världsnatur fonden är till exempel inte nöjda och uppmanar EUparlamentet och Ministerrådet att förstärka förslaget. Kommissionens förslag till direktiv. 10 m-plus nr 12 november 2008

11 industri Skärpta krav på BAT och LCP Naturvårdsverket anser att kommissionen bör öka kontrollen av hur medlemsländerna lever upp till kraven på användning av bästa möjliga teknik. EU-kommissionen vill samla alla industridirektiv till ett och skärpa tillämpningen av Bästa teknik och utsläppsvärden för stora förbränningsanläggningar. Med det föreslagna direktivet för utsläpp från industrier och förbränningsanläggningar vill kommissionen slå ihop och omarbeta IPPC-direkt ivet för stora förbränningsanläggningar, direktivet för avfallsförbränning, lösningsmedelsdirektivet och de tre om tillverkning av titandioxid. Kommissionen vill bland annat att villkoren i tillstånd normalt ska Fler kan använda återvunnet aluminium Svensk aluminiumindustri har fått fram en mer miljövänlig aluminiumlegering. Nu finns den med i den europeiska standarden. Med återvunnet aluminium sparar man upp till 95 procent av den energi som krävs vid nyproduktion. I Sverige tillverkas många produkter i återvunnet aluminium med bra resultat och i den nya utgåvan av den europeiska standarden har Sjö, hav och fiske Så ska övergödningen minskas En kombination av utsläppstak och avgiftssystem kan råda bot på utsläppen av fosfor i kväve i Östersjön och Västerhavet, enligt Naturvårdsverket. baseras på bästa tillgängliga teknik, BAT, enligt så kallade BREF, dokument som kommissionen publicerat för olika branscher. Tillstånden ska visa hur villkoren förhåller sig till BAT. Minimi kraven för utsläpp från stora förbränningsanläggningar skärps också. Produk tion av träskivor och träskyddsbehandling måste enligt förslaget ha tillstånd. Vidare bör tillsyn förtydligas. Nu studeras förslaget av parlament och ministerråd. Natur vårdsverket är positívt men föreslår flera vi nu lyckats få med den legering som används mycket i Sverige, säger Måns Sjölander på Sis. Standardförslaget som nu är ute på remiss innehåller cirka 40 aluminiumlegeringar, bland annat några som använd. Naturvårdsverket har haft regeringens uppdrag att föreslå modeller för avgiftssystem som på ett kostnadseffektivt sätt kan minska övergödningen i Östersjön och Västerhavet och nu finns ett förslag som ska ut på remiss. Tidigare har Naturvårdsverket och Jordbruksverket varit oense om hur man skulle få ner utsläppen av kväve och fosfor till Östersjön i enlighet med Helsingforskommissionens krav. Enligt Jordbruks verket skulle kraven på en tredjedels reduktion innebära en omfattande nedläggning av svenska jordbruk. Enligt Naturvårdverket går det att undvika att avgiftssystemet leder till att svenskt jordbruk får kraftigt ökad konkurrens av kanske ännu mer förorenande jordbruk från andra Östersjöländer. Verket föreslår att man bestämmer justeringar i sin remiss till miljödepartementet, bland annat ökad användning av BAT och skärpta utsläppskrav på stora förbränningsanläggningar. Kon trollen av BAT bör inriktas på sektorer med stora utsläpp och stora skillnader i prestanda mellan olika anläggningar. Källor Kommissionens förslag (eur-lex.europa.eu) Naturvårdsverkets yttrande (www.naturvardsverket.se) Erik Nyström, Sis (www.sis.se/pdf/aluminium_final.pdf) Remiss 6321 med standardförslaget pren 1706 kan beställas från Sis, ett utsläppstak som sätter en gräns för hur mycket som får släppas ut i haven från olika sektorer. Sedan är det upp till varje näringsidkare att välja att antingen klara taket eller att betala en avgift för de utsläpp som överskrider taket. Avgiften kan enligt Naturvårdsverket finansiera åtgärder som kom penserar överutsläppet. Naturvårdsverket m-plus nr 12 november

12 Posttidning A IDG/Miljöaktuellt Stockholm begränsad eftersändning Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan. Miljöledning Emas vill certifiera fler Nu vill kommissionen få med fler anläggningar i EU:s miljöledningssystem Emas. Framför allt vill man locka små och medelstora företag att certifiera sig. Emas har inte blivit någon succé. I Sverige har bara 75 industrianläggningar registrerat sig och i hela EU inte fler än Om Emas ska få någon betydelse som riktmärke måste betydligt fler ansluta sig, resonerar kommissionen. Ett förslag till revidering av det frivilliga systemet ligger nu ute hos medlemsländerna. I Sverige har bland andra Naturvårdsverket fått det på remiss. I svaret skriver man att förslaget att införa indikatorer i rapporteringen är en förbättring då det gör miljöpåverkan mer synlig och jämförbar. Men verket har invändningar när det gäller tillsynsmyndigheternas stöd till företagen. Exempelvis föreslås att myndigheterna på begäran av enskilda företag ska upplysa om vilka miljökrav som gäller för just detta och också tala om för företaget hur de efterlever kraven. Naturvårdsverket anser bland annat att detta innebär ett avsteg från miljöbalkens viktiga princip att företagen själva ska visa att de har den kunskap som krävs och att de bedriver verksamheten enligt lagens krav. Kommissionens utkast till förslag Naturvårdsverkets yttrande Monika Magnusson, Konferenser/seminarier Miljöledning Grunderna i miljölagstiftningen november, Stockholm Miljösamordnare Kommunikatörer i en förändringsprocess. 12 november, Stockholm kunskap.ivl.se Samråd och dialog i MKB 12 november, Göteborg kunskap.ivl.se Energieffektivisering november, Stockholm Social Responsibility Day 19 november, Stockholm miljoaktuellt.idg.se Energideklarationer Utbildning för certifiering november, Stockholm Boverkets BBR-dagar november, Stockholm Klimatansvar och stadsutveckling 26 november, Stockholm CSR-rapportering 28 november, Stockholm Interfaith Climate Summit november, Uppsala Uppdatering för KA Enligt PBL. 4-5 december, Stockholm Corporate Responsibility Introduktion. 27 januari, Sthlm Miljöledning Grunderna i miljölagstiftningen januari, Stockholm Interna revisioner januari 2009, Stockholm Riskstyrning i företag Introduktion. 27 januari, Sthlm. 12 m-plus nr 12 november 2008

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Effektivare genomförande av vindkraftprojekt!

Effektivare genomförande av vindkraftprojekt! Effektivare genomförande av vindkraftprojekt! Climate Change, tillståndsprocessen, MKB m.m. Seminarium för STF Ingenjörsutbildning 1 september 2009 Mårten Tagaeus Charlotte Björnsdotter Lundgren Legal#3645892_1.PPT

Läs mer

6 I första stycket byts skall ut mot ska i enlighet med gällande språkrekommendationer.

6 I första stycket byts skall ut mot ska i enlighet med gällande språkrekommendationer. Promemoria 2009-12-07 Miljödepartementet Rättsenheten Rättssakkunnig Malin Wik Telefon 08-405 24 17 E-post malin.wik@environment.ministry.se Remiss om ändringar i förordningen (2007:185) om producentansvar

Läs mer

Konsekvensutredning avseende Energimyndighetens föreskrifter för registret för utsläppsrätter

Konsekvensutredning avseende Energimyndighetens föreskrifter för registret för utsläppsrätter Myndighetens namn Energimyndigheten 079-11-1461 Konsekvensutredning avseende Energimyndighetens föreskrifter för registret för utsläppsrätter En konsekvensutredning ska innehålla följande 1. A Beskrivning

Läs mer

Inte någon specifik sektor (Små och medelstora företag i allmänhet) - Gå till 3

Inte någon specifik sektor (Små och medelstora företag i allmänhet) - Gå till 3 EUROPEISK UNDERSÖKNING AV SMF OCH MILJÖN Välkommen till den Europeiska undersökningen om SMF och miljön. Det tar ungefär 5-10 minuter att fylla i frågeformuläret. Tack! Danska Teknologiska Institutet &

Läs mer

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING Luftkvalitetspolicy i Malmö 10 december Matthew Ross-Jones, Enheten för Luft och Klimat Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om stöd till lokala klimatinvesteringar; SFS 2015:517 Utkom från trycket den 7 juli 2015 utfärdad den 25 juni 2015. Regeringen föreskriver följande. 1 Om det finns

Läs mer

Energieffektiva produkter: Övergripande ramar. Anita Aspegren, enhetschef Testlab. Ekodesign EnergiPuls 4 juni 2009. Handlingsplan för hållbar

Energieffektiva produkter: Övergripande ramar. Anita Aspegren, enhetschef Testlab. Ekodesign EnergiPuls 4 juni 2009. Handlingsplan för hållbar Ekodesign EnergiPuls 4 juni 2009 Anita Aspegren, enhetschef Testlab www.energimyndigheten.se Energieffektiva produkter: Övergripande ramar Energi Den andra strategiska energiöversynen och energieffektiviseringspaketet

Läs mer

Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall

Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall Sätra Gård 2010-03-18 Fredrik Zetterlund R-S M Energi & Processteknik Skatter och avgifter på avfallsförbränning Avfallsförbränningsskatt ( BRASkatt )

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2004:661 Utkom från trycket den 6 juli 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Regeringen

Läs mer

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll LIVSMEDELSVERKET PROMEMORIA 1 (5) Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll Bakgrund Europeiska unionens kommission har den 6 maj lagt fram fyra förslag

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Gröna listan för Medlemskap i BilRetur. Grön lista för Partners till BilRetur

Gröna listan för Medlemskap i BilRetur. Grön lista för Partners till BilRetur Gröna listan för Medlemskap i BilRetur Grön lista för Partners till BilRetur Vad krävs för att vara med i BilRetur Att du har Bilskrotningsauktorisation Att du uppfyller Lagkrav och Förordningar som krävs

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Rapport om kemikalietillsynen i nio kommuner i Stockholms län

Rapport om kemikalietillsynen i nio kommuner i Stockholms län Rapport om kemikalietillsynen i nio kommuner i Stockholms län Naturskyddsföreningen i Stockholms län, maj 2003 Text: Susanne Ortmanns Naturskyddsföreningen i Stockholms län Projektet har finansierats av

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Lagar och föreskrifter

Lagar och föreskrifter Lagar och föreskrifter Det finns många lagar och författningar som syftar till att skydda miljön. För den yttre miljön är de viktigaste lagarna samlade i miljöbalken. I vissa fall anges detaljerade krav,

Läs mer

Tillsynsmyndigheter och prövning av ärenden. Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar

Tillsynsmyndigheter och prövning av ärenden. Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar 1 Innehåll 1 Kommunen... 3 1.2 Överklaga kommunala beslut... 3 1.2.1 Förvaltningsbesvär... 3 1.2.2 Laglighetsprövning

Läs mer

Regeringens insatser för vindkraft

Regeringens insatser för vindkraft November 2008 Regeringens insatser för vindkraft Lars Andersson Energienheten Energipolitik för jobb, välfärd och miljö (juni 2006) De fyra partierna i Allians för Sverige går till val på en gemensam energipolitik.

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; SFS 2010:598 Utkom från trycket den 18 juni 2010 utfärdad den 10 juni 2010. Enligt riksdagens beslut 1

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter; SFS 2011:1103 Utkom från trycket den 8 november 2011 utfärdad den 27 oktober 2011. Enligt riksdagens beslut 1

Läs mer

Yttrande över betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU 2012:56)

Yttrande över betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU 2012:56) YTTRANDE 2012-12-19 Dnr 560/12 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Miljödepartemetet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU 2012:56)

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

Kalmar läns författningssamling

Kalmar läns författningssamling Kalmar läns författningssamling Vimmerby kommun Vimmerby kommuns föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön i kommunen 08FS 2001:16 Utkom från trycket den 16 mars 2001 Kommunfullmäktige i

Läs mer

Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP

Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP Nya avfallsregler med ny avfallsförordning Implementering av EGs nya ramdirektiv om avfall 2010-10-05 Work shop Miljösamverkan Skåne Program 09.35-10.20

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön.

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön. 1 (10) 2005-06-13 31. Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön. Inledande bestämmelser 1 Utöver bestämmelserna i miljöbalken (1998:808) och förordningen (1998:899) om miljöfarlig

Läs mer

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON UPPHANDLINGS- KRITERIER OMFATTNING TUNGA För att vara säker på att du använder senaste versionen av detta dokument besök www.msr.se/kriterier/. Där finns också mer information om Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier.

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Innehåll. Varför ett nytt direktiv? 2013-12-04. Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster)

Innehåll. Varför ett nytt direktiv? 2013-12-04. Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster) Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster) Nätverksträff 26-27 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Varför ett nytt energieffektiviseringsdirektiv?

Läs mer

Legal#3856584_1.PPT. Tillståndsprocessen en översikt

Legal#3856584_1.PPT. Tillståndsprocessen en översikt Tillståndsprocessen en översikt Vad är en tillståndsprocess? Vindkraft miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken För att bedriva miljöfarlig verksamhet krävs tillstånd enligt miljöbalken /anmälan A/B/C-verksamhet

Läs mer

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Bra luft och hållbar utveckling Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Sveriges Kommuner och Landsting 2007 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 E-post: kerstin.blom.bokliden@skl.se

Läs mer

Kommentarer till frågorna i Checklista Reach för nedströmsanvändare

Kommentarer till frågorna i Checklista Reach för nedströmsanvändare 2011-05-16 Bilaga 2 Kommentarer till frågorna i Checklista Reach för nedströmsanvändare Fråga 1 Fråga 2 Fråga 3 Reach trädde i kraft 1 juni 2007 och är än så länge under infasning. Delar av Reach gäller

Läs mer

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens 2014-10-16 REMISSPROMEMORIA FI Dnr 14-7475 Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2007:17) om verksamhet på marknadsplatser Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm

Läs mer

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Maria Grahn Fysisk resursteori, Energi och Miljö, Chalmers Koordinator

Läs mer

Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp - styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt

Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp - styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt Dnr KS-2014-57 Dpl 25 sid 1 (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Tjänsteyttrande 2014-03-26 Elin Mlakar, 054-540 10 35 elin.mlakar@karlstad.se Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning

Läs mer

Avfallsinnehavarens ansvar

Avfallsinnehavarens ansvar 15 kap. Avfall och producentansvar Definitioner 1 Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor; SFS 2009:1 Utkom från trycket den 20 januari 2009 utfärdad den 8 januari 2009. Regeringen föreskriver

Läs mer

Ställ miljökrav vid upphandling av IT-produkter. Karin Lundquist. Miljöanpassad upphandling

Ställ miljökrav vid upphandling av IT-produkter. Karin Lundquist. Miljöanpassad upphandling Ställ miljökrav vid upphandling av IT-produkter Karin Lundquist DELTAGARE OCH FÖRVÄNTNINGAR Namn Arbetsplats Funktion Vad jag vill ha svar på om miljökrav och IT-produkter i dag DAGENS AGENDA Gruppintroduktion

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 08.06.2006 KOM(2006) 280 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Förenade kungariket att införa en särskild åtgärd som avviker från artikel

Läs mer

Miljöprocessutredningen (M 2007:04)

Miljöprocessutredningen (M 2007:04) (M 2007:04) Prövning av vindkraft Delbetänkande SOU 2008:86 Överlämnades den 6 oktober 2008 Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2009 Utredningsuppdraget vindkraft Del av tilläggsdirektivet 2007:184

Läs mer

Prevent Arbetsmiljö i samverkan Svenskt Näringsliv, LO & PTK

Prevent Arbetsmiljö i samverkan Svenskt Näringsliv, LO & PTK Prevent Arbetsmiljö i samverkan Svenskt Näringsliv, LO & PTK Regler och nytt Kemikalieinspektionen Arbetsmiljöverket Naturvårdsverket Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Statens folkhälsoinstitutet

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Gemensamma miljökrav för entreprenader

Gemensamma miljökrav för entreprenader Gemensamma miljökrav för entreprenader 2012 Gemensamma miljökrav för entreprenader Förutsättningar och tillämpning Dessa krav syftar till att åstadkomma miljönytta på ett kostnadseffektivt sätt vid genomförandet

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Sanktioner för miljöbrott på avfallsområdet. Promemorians huvudsakliga innehåll

Sanktioner för miljöbrott på avfallsområdet. Promemorians huvudsakliga innehåll Promemoria Sanktioner för miljöbrott på avfallsområdet Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås en ändring i 29 kap. 1 miljöbalken. Förslaget innebär att det straffbara området för miljöbrott

Läs mer

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON Nordic är en marknadsenhet inom energikoncernen E.ON E.ON Nordic i korthet - Affärsinriktning

Läs mer

Krav på företagens Egenkontroll

Krav på företagens Egenkontroll Krav på företagens Egenkontroll enligt Miljöbalken Med denna handbok vill Miljökontoret i Höganäs hjälpa dig och ditt företag att leva upp till Miljöbalkens krav på egenkontroll. Kraven är omfattande men

Läs mer

Stockholms läns författningssamling

Stockholms läns författningssamling Stockholms läns författningssamling Upplands Väsby kommun Upplands Väsby kommuns föreskrifter om lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa för Upplands Väsby kommun; beslutade den 22 maj 2006

Läs mer

Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? 7 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi

Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? 7 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? 7 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Varför ett nytt energieffektiviseringsdirektiv? Vilka krav ställs på Sverige? Vad innebär

Läs mer

Fluorerade växthusgaser frågor och svar

Fluorerade växthusgaser frågor och svar 1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Fluorerade växthusgaser frågor och svar Vi har samlat svaren på de vanligaste frågorna om fluorerade växthusgaser i en pdf. Informationen riktar sig framför

Läs mer

Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd MILJÖBALKEN TAXEBILAGA 1 Antagen av Kf i Habo 2012-10-25 86 Kf i Mullsjö 2012-06-19 53 Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Allmänna verksamheter (avlopp, värmepumpar etc.) Avgift 2014 (kr) av ansökan

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. 2. Naturskyddsföreningen i Stockholms län Norrbackagatan 80 113 41 Stockholm. Ombud: Advokat ÅL och advokat MW

HÖGSTA DOMSTOLENS. 2. Naturskyddsföreningen i Stockholms län Norrbackagatan 80 113 41 Stockholm. Ombud: Advokat ÅL och advokat MW Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 februari 2010 T 4783-08 KLAGANDE 1. Naturvårdsverket 106 48 Stockholm 2. Naturskyddsföreningen i Stockholms län Norrbackagatan 80 113

Läs mer

Får vi ta en kvart av din tid?

Får vi ta en kvart av din tid? Får vi ta en kvart av din tid? Vad är det? REACH är en kemikalielagstiftning (1907/2006/EG) som började gälla från och med 2007 06 01 och omfattar alla 27 länder inom Europa. Förkortningen REACH står Registration,

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

4 EUT L 353, 31.12.2008, s. 1 (Celex 32008R1272).

4 EUT L 353, 31.12.2008, s. 1 (Celex 32008R1272). Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2007:185) om producentansvar för bilar; SFS 2010:347 Utkom från trycket den 19 maj 2010 utfärdad den 6 maj 2010. Regeringen föreskriver

Läs mer

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljö i Hällefors kommun

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljö i Hällefors kommun Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljö i Hällefors kommun 2(5) Med stöd av 9 kapitlet 7 och 11-13 miljöbalken (1998:808), 13, 39-40 och 43-44 förordningen (1998:899) om miljöfarlig

Läs mer

Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP

Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP Uppdaterade bedömningsgrunder för förorenade massor Linda Johnsson, Erik Bergstedt - WSP Environmental 2010-10-05 Workshop Miljösamverkan Skåne Program

Läs mer

A Allmänt. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

A Allmänt. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Dnr 6.4.16.5005/14 2014-05-19 Konsekvensutredning av Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2014:15) om ändring i Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2013:38) om växtskadegörare som omfattas av Europeiska

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Jämtlands läns författningssamling

Jämtlands läns författningssamling Utkom från trycket 2012-12-03 Länsstyrelsen Jämtlands län Jämtlands läns författningssamling LÄNSSTYRELSEN Utgivare: Enhetschef Marina Wallén Mattsson Kungörelse om lokala hälsoskyddsföreskrifter för Bräcke

Läs mer

Skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper

Skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper Skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper Promemoria 2009-06-26 Finansdepartementet 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Författningstext... 4 2.1 Förslag till lag om ändring

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30

Läs mer

Konkurrensverkets (KKV:s) arbete med förordning 2014:480 om myndigheternas inköp av energieffektiva varor och tjänster

Konkurrensverkets (KKV:s) arbete med förordning 2014:480 om myndigheternas inköp av energieffektiva varor och tjänster Konkurrensverkets (KKV:s) arbete med förordning 2014:480 om myndigheternas inköp av energieffektiva varor och tjänster KKV och tidigare MSR Miljöstyrningsrådet hade stöd för energieffektiva myndigheter

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

17 Europa Direkt informationskontor, totalt inom EU finns det närmare 500.

17 Europa Direkt informationskontor, totalt inom EU finns det närmare 500. December 2011 Europe Direkt är ett informationsnätverk som drivs av EUkommissionen tillsammans med lokala och regionala partners. Inom Sverige finns 17 Europa Direkt informationskontor, totalt inom EU

Läs mer

Information om enskilda avlopp

Information om enskilda avlopp Information om enskilda avlopp I den här broschyren har vi sammanfattat viktig information om enskilda avlopp. Här hittar du information om varför vi måste rena avloppsvatten, vilka reningskrav som ställs,

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

2015-05-12. Promemoria. Miljö- och energidepartementet

2015-05-12. Promemoria. Miljö- och energidepartementet Promemoria 2015-05-12 Miljö- och energidepartementet Rättssekretariatet Genomförande av ändringar i batteridirektivet och ändringar i undantagen till kvicksilverförbudet 1. Inledning Promemorians förslag:

Läs mer

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området Stämningen Slam, revision av aktionsplan för återföring av fosfor BSAP och internationell rapportering Revidering av föreskrift? Återrapportering,

Läs mer

MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - SPÅRTRAFIK. En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik

MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - SPÅRTRAFIK. En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - SPÅRTRAFIK En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik Beslutad av styrgruppen för Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Boverket. vindkraft - M2015/2349/Ee. Yttrande. Miljö- och energidepartementet m.registrator(o regeringskansliet.se

Boverket. vindkraft - M2015/2349/Ee. Yttrande. Miljö- och energidepartementet m.registrator(o regeringskansliet.se Boverket Yttrande Datum 2015-07-07 Diarienummer 1793/2015 1(5) Myndigheten för semhattsptanermq, byggande oct, boende Miljö- och energidepartementet m.registrator(o regeringskansliet.se Remiss av Energimyndighetens

Läs mer

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas.

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas. Dnr: Fi S 2014:19/2015/23 2015-05-18 Utredningen om inrättande av Upphandlingsmyndigheten Fi S 2014:19 Förslag till ändringar i instruktion för Konkurrensverket Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161)

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

Delat ansvar. Miljöbalkens syfte. Naturvårdsverkets roll 2015-01-11. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Delat ansvar. Miljöbalkens syfte. Naturvårdsverkets roll 2015-01-11. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Miljöbalken Per Lilliehorn Miljöbalken, 1998: 811 Trädde i kraft 1 januari 1999. Ersatte 16 lagar Skogsvårdslagen, luftfartslagen och väglagen hänvisar till bestämmelser i miljöbalken 2 Verksamhetsutövaren

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens vindenhet Ingen träff på vind Regeringens proposition 1996/97:84

Läs mer

Capacities of sinks are limited!

Capacities of sinks are limited! Capacities of sinks are limited! Size of Earth s atmosphere Size of Earth s water. Source: Nieman/Novartis; Döberl Klimatneutralisering och företagsnätverket BLICC 1. Stena Metall 2. Återvinning är resurseffektivt

Läs mer

HABO OCH MULLSJÖ KOMMUNER. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdag 2013-03-21. Miljönämnden

HABO OCH MULLSJÖ KOMMUNER. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdag 2013-03-21. Miljönämnden 10 Information om projektet tillfälliga boenden... 16 11 Information om REACH projektet... 17 12 Svar på remiss, Begäran om upprättande av handlingsplan för att skydda de tysta områden i Habo och Mullsjö

Läs mer

REACH En introduktion till EU:s nya kemikalielagstiftning för Akzo Nobels leverantörer

REACH En introduktion till EU:s nya kemikalielagstiftning för Akzo Nobels leverantörer REACH En introduktion till EU:s nya kemikalielagstiftning för Akzo Nobels leverantörer REACH står för Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals (registrering, utvärdering, godkännande

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Miljöbalkens krav på Egenkontroll

Miljöbalkens krav på Egenkontroll Miljöbalkens krav på Egenkontroll - bättre rutiner i din verksamhet Väl fungerande rutiner ger bra förutsättningar för att fel på utrustning och felaktig hantering upptäcks innan allvarlig skada inträffar.

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer