Mer muskler åt miljöåklagarna

Transkript

1 Nyhetsbrev från MiljöAktuellt m+ plusm-plus nr 12 l november 2008 I det här numret Lag och rätt sid 2 Energi sid 4 Transporter sid 6 Klimat sid 7 Avfall/återvinning sid 8 lag och rätt Mer muskler åt miljöåklagarna Riksåklagaren inrättar en nationell åklagarkammare för att bekämpa miljöbrott och arbetsmiljöbrott. Det innebär att miljöåklagarna kommer att kunna koncentrera sig på miljöbrott och att färre brott preskriberas. Förorenad mark sid 8 Ekonomi/styrmedel sid 9 Upphandling sid 9 Miljömärkning sid 9 Kemikalier sid 10 Skogs- och jordbruk sid 10 Industri sid 11 Sjö, hav & fiske sid 11 Miljöledning sid 12 Dagens cirka 25 miljöåklagare har fått fler och fler ärenden på sina bord. I augusti väntade ärenden på att utredas. Många brott preskriberas för att ingen hinner titta på dem. Beslutet från Riksåklagaren om att inrätta en nationella åklagarkammare innebär att miljöåklagarna i högre utsträckning kommer att kunna koncentrera sig på just miljöbrott. Det blir också en enhetlig ledning för alla miljöåklagarna som ger dem möjlighet att arbeta mer effektivt. Beslutet är efterlängtat bland miljöåklagare som länge efterlyst en reform. Det är ju hela tanken bakom att den här kammaren bildas, så att de utsedda miljö- och arbetsmiljöåklagarna ska få arbeta huvudsakligen med de brotten och inte med en massa andra saker, säger Christer Jarlås, miljöåklagare i Östersund, till Sveriges Radio Ekot. SR Ekot 25 oktober Kurser & seminarier sid 12 Produceras av Miljöaktuellts redaktion. Ägare är IDG. ISSN: Prenumerationsärenden: IDG Kundtjänst: , kundservice@idg.se Ansvarig utgivare: Mikael Salo E-post: mikael.salo@idg.se ekonomi/styrmedel 120 miljoner till svenska projekt Åtta svenska miljöprojekt får sammanlagt 120 miljoner kronor i stöd från EU:s Life+-program. Life+-programmet startade 2007 och pågår till Meningen är att det ska bidra till att EU:s miljöpolitik genomförs och det ska ske genom att programmet är medfinansiär av olika projekt inom natur- och miljöområdet. De myndigheter och företag som är med och delar på stödet är Länsstyrelsen i Västmanlands län, Akzo Nobel, Malmö stad, M2 Engineering AB, Stena Metall, Stiftelsen Håll Sverige Rent, SLU och VTI. Deltagarna förväntas investera minst lika mycket själva som de får i stöd. Naturvårdsverket läs mer Life+ ( m-plus nr 12 november

2 Lag och rätt Förslag: slopad dubbelprövning av vindkraftverk Bygglovsprövning av vindkraft är överflödig om det redan finns tillstånd enligt miljöbalken, anser Miljöprocessutredningen som vill slopa kravet på kommunalt bygglov. Utre da ren Ulf Andersson har på regeringens uppdrag undersökt om det går att få fram fler vindkraftverk på kort tid genom att lätta på regelverket. Ett av hans viktigaste förslag är slopat krav på bygg lov för vindkraftverk. I dag prövas många fall redan i detaljplan och därefter i ett särskilt bygglovsförfarande enligt Plan- och bygglagen (PBL). Större anläggningar över 25 megawatt prövas dessutom enligt Miljö balken. Utredaren föreslår att man ska ta bort kravet på bygglov enligt PBL. Kravet på att upprätta en detaljplan enligt PBL ska dock kvarstå i områden med tät bebyggelse där olika exploatörer konkurrerar om marken. Sådana planer kan en ligt utredaren behövas när tvister inte kan lösas genom Miljö balken. Utredaren vill även flytta gränserna för prövningen enligt Miljöbalken och att tillståndsplikten gäller vindkraftverk som är högre än 150 meter inklusive rotorblad, alternativt grupper med sju eller flera aggregat som är högre än 50 meter. Avsikten är att tillståndsplikten ska träffa anläggningar med en förväntad effekt på mellan 10 och 25 megawatt. Den nedre gränsen för anmälningsplikt föreslås gälla gruppstationer eller enstaka vindkraftverk som är högre än 50 meter. Den gränsen stämmer överens med den nuvarande för anmälningsskyldighet, det vill säga 125 kilowatts effekt. Prövning av vindkraft, delbetänkande av Miljöprocessutredningen, SOU 2008:86 Luftdirektiv missar de farligaste partiklarna EU beslutade i somras om ett nytt luftdirektiv. De ultrafina partiklarna lämnas fortsatt utom kontroll. När direktivet nu ska införas i Sverige ska luftkontrollen bli enklare och billigare för kommunerna. Den viktigaste nyheten i EU:s nya luftdirektiv är att mindre partiklar än tidigare ska mätas. I dag mäts partiklar med mindre än tio mikrometers diameter (tio tusendels millimeter). Det nya direktivet innebär att partiklar mindre än 2,5 mikrometer ska mätas. Med andra ord är det långt kvar till att mäta så kallade ultrafina partiklar med en diameter under en tiondels mikrometer, som enligt forskningen är de som orsakar störst hälsoproblem som hjärt infarkt och blodpropp. De partiklarna kommer bland annat från bilar. Ett sätt att komma åt de mindre partiklarna är att mäta antalet partiklar i stället för den samlade vikten av partiklar under den angivna storleksgränsen, men det blir ingen ändring på den punkten heller enligt nuvarande direktiv. De nya gränsvärdena förväntas inte vara några problem för svenska kommuner att uppnå. Däremot finns fortsatta problem att nå det redan tidigare införda gränsvärdet för partiklar mindre än tio mikrometer. Det nya luftdirektivet ger en möjlighet att få en förlängd tidsfrist för att klara det gränsvärdet. Det skulle i så fall vara aktuellt för Stockholms län, Norrkö ping, Göteborg och Uppsala, men Naturvårdsverket bedömer att ingen av dem uppfyller kraven för att kunna ansöka om en förlängd tidsfrist. För att införa direktivet föreslår Naturvårdsverket ändringar i förordningen om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. En halt på 25 mikrogram per kubikmeter i gaturum bör enligt förslaget inte överskridas från Gräns värdet skall inte överskridas från Naturvårdsverket föreslår att länsstyrelserna ska få ansvar att samordna kommunernas mätningar, vilket ska göra det enklare och billigare för kommunerna. Samtidigt får Naturvårdsverket ansvar för att mäta halten i urban bakgrund, där gränsvärdet 20 mikrogram per kubikmeter inte skall överskridas från Liksom tidigare gäller att om en kommun inte klarar en miljökvalitetsnorm ska man underrätta Naturvårdsverket som ska bedöma om det behövs ett åtgärdsprogram. Beslut om ett sådant program fattas av regeringen. Naturvårdsverket ( Naturvårdsverkets förslag 2 m-plus nr 12 november

3 lag och rätt Olika pannor krävde EU-hjälp Det är en anläggnings huvudsakliga ändamål som avgör om den ska klassificeras som en förbränningsanläggning eller samförbränningsanläggning. Det är myndigheternas sak att identifiera ändamålet. Det skriver EG-domstolen som på Högsta domstolens begäran har förtydligat hur ett kraftverk som har olika pannor med olika bränslen bör klassificeras. Gävle Kraftvärme ville bygga ut kraftvärmeanläggningen Johannes och sökte tillstånd att installera två nya avfallspannor med en bränsleeffekt om 50 MW respektive 85 MW. Driften av nuvarande fastbränslepanna på 85 MW skulle fortsätt. I ansökan till miljödomstolen vid Östersunds tingsrätt hävdade Gävle Kraftvärme att pannorna 1 och 2 kunde klassificeras som samförbränningsanläggningar. Länssty relsen ansåg att verksamheten snarare borde klassificeras som avfallsförbränning men domstolen godtog Gävle Kraft värmes mening och bedömde att anläggningens huvudsakliga ändamål var produktion av energi. Länsstyrelsen överklagade och yrkade att panna nummer ett skulle klassificeras som en samförbrän nings anläggning och num mer två som en förbränningsanläggning. Miljö överdomstolen biföll överklagandet. Nu gick bolaget till Högsta domstolen och gjorde gällande att det var fel av Miljööverdomstolen att klassificera pannorna var för sig. Högsta domstolen konstaterade att klassificeringen har betydelse eftersom driftvillkoren är olika beroende anläggningens typ. HD vill få klarlagt hur EG-rätten ska tolkas, därför ska målet vila tills EGdomstolen besvarat två frågor: 1. När ett kraftvärmeverk består av flera enheter (pannor), ska varje enhet bedömas som en anläggning eller ska bedömningen avse hela kraftvärmeverket? 2. Ska en anläggning konstruerad för avfallsförbränning, men med energiproduktion som huvudsakligt ändamål, klassificeras som förbränningsanläggning eller som samförbränningsanläggning? EG-domstolen har nu lämnat följande svar: 1. När en kraftvärmeanläggning består av flera värmepannor ska, vid tillämpning av direktiv 2000/76/EG om förbränning av avfall, varje värmepanna och tillhörande utrustning anses utgöra en separat anläggning. 2. Det är en anläggnings huvudsakliga ändamål som avgör om den ska klassificeras som en förbränningsanläggning eller som en samförbränningsanläggning i den mening som avses i artikel 3 punkterna 4 och 5 i direktiv 2000/76. Det ankommer på de behöriga myndigheterna att identifiera detta ändamål på grundval av en bedömning av de faktiska omständigheter som råder när bedömningen görs. Vid en sådan bedömning ska särskild hänsyn tas till hur stor den produktion av energi eller materiella produkter som den aktuella anläggningen genererar är i förhållande till den mängd avfall som förbränns i den, samt till om produktionen är stabil eller kontinuerlig. EG-domstolen mål C-251/07 (curia.europa.eu) Nyheter om lagar och föreskrifter gällande den yttre miljön, fram till och med vecka 43. Förordning om ändring i förordningen (2008:715) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet; SFS 2008:794 Förordning om ändring i förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken; SFS 2008:798. nya regler i korthet Ändring: 6 kap. 2 Nya hänvisningar till bestämmelserna. Förordning om ändring i förordningen (1998:950) om miljösanktionsavgifter; SFS 2008:799. Ändring: Punkterna i bilagan Naturvårdsverkets föreskrifter om lämnande av uppgifter med anledning av producentansvaret för elektriska och elektroniska produkter; NFS 2008:14. Ändring: År 2009 ska rapporteringen enligt 7 ske senast 31 mars och omfatta år 2007 och Föreskrifterna i NFS 2006:15 upphävs. Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:8) om rutiner vid Skogsstyrel sens handläggning och kontroll av ärenden om projektstöd och miljöinvesteringar; SJVFS 2008:49. Ändringar: 1,3,4 m-plus nr 12 november

4 lag och rätt Vägverket måste minska vägbuller utomhus Vägbullret från E4:an förbi Huskvarna måste dämpas. Det räcker inte med åtgärder som dämpar bullret inomhus. Det slår Miljöverdomstolen fast i en dom som kan få konsekvenser runtom i landet. Bullerplank och treglasfönster räcker inte, nu måste Vägverket bekosta åtgärder för att minska bullret på balkonger och uteplatser utmed den motorväg som rusar fram bara några tiotals meter från bostadshusen i Huskvarna. Mellan tre och fem miljoner kommer det att kosta att till exempel energi Vanliga glödlampor försvinner 2010 EU:s energiministrar har beslutat att vanliga glödlampor ska fasas ut till Då ska de vara helt ersatta av lågenergilampor i butikerna. Från 1 januari 2010 ska inga glödlampor få säljas i butiker inom EU. Beslutet är en del av EUdirektivet Eco-design som handlar om hur höjda krav på elektriska produkter kan sänka både energiförbrukning och miljöpåverkan. Nackdelen med lågenergilampor är att de innehåller kvicksilver. Det är därför mycket viktigt att de alltid lämnas in och återvinns. De är dessutom dyrare än traditionella glödlampor, men förespråkare poängterar att livslängden och den avsevärt lägre elförbrukningen väger upp prisskillnaderna. Världsnaturfonden välkomnar i ett uttalande beslutet och beräknar att utfasningen av glödlampor innebär en minskning av energiförbrukningen för belysning i EU med 60 procent. Euractive ( Ministerrådets beslut ( Kommuner kan spara miljoner på belysningen Sveriges kommuner skulle kunna minska sina elkostnader med upp till 80 procent genom att byta till modernare, mer energieffektiv belysning. Det uppger branschorganisationen Belysningsbranschen. Enligt en undersökning som Be lysningsbranschen har genomfört bland miljö-, energi-, och fastighetsansvariga i drygt 50 kommuner är kunskaperna om hur belysning påverkar den totala energiförbrukningen dålig. Få av del tagarna i undersökningen var medvetna om att 25 procent av en offentlig organisations genomsnittliga elförbrukning kommer från belysning, enligt Belysnings branschen. I undersökningen svarar 19 procent av kommunerna att de inte har genomfört några projekt för att spara el alls och de som arbetar med att sänka förbrukningen att de främst har riktat in sig på uppvärmning. Enligt Belysningsbranschen skulle effektivare belysning bara i Sveriges skolor till exempel kunna spara 350 miljoner kronor. Den totala offentliga elförbrukningen på tio terawattimmar skulle enligt organisationen kunna sänkas med lägga tyst asfalt, sänka hastigheten eller resa ytterligare bullerplank. Hur många liknande områden som finns i Sverige vet inte Vägverket, men domen kan leda till att många andra områden kräver liknande åtgärder och det kan få stora ekonomiska konsekvenser. Följden kan bli att andra vägprojekt måste prioriteras bort, säger Vägverkets jurist Joan Barkelius till Sveriges Radio. Enligt Miljööverdomstolens dom ska åtgärderna genomföras under nästa år. SR Ekot 15 oktober ( 40 procent, vilket förutom stora besparingar skulle innebära sänkta utsläpp av koldioxid. Belysningsbranschen beräknar den sänkningen till två miljoner ton, vilket motsvarar 20 procent av den sänkning som Sverige har åtagit sig för att nå klimatmålen till Belysningsbranschen ( 4 m-plus nr 12 november

5 energi Forskning om vindkraft får 35 miljoner extra Energimyndighetens pågående kunskapsprogram Vindval förlängs och får 35 miljoner konor extra. Syftet är att undersöka och upplysa om vindkraftens påverkan på såväl människor och samhälle som natur och miljö. Projektet ska forska kring och sprida kunskap om vindkraftens effekter på människor, samhälle, miljö och djurliv. Det startades 2005 och första etappen pågår till Nu har Energi myndig heten bestämt att förlänga det med en andra etapp från 2008 till 2012 och avsätter därför 35 miljoner kronor. Vindval finansieras av Energimyndigheten och drivs av Naturvårds verket. Inom projektet bedrivs arbete inom fem olika områden, fåglar och fladdermöss, människors upplevelser, ekosys tem - ef fek ter, fisk samt ljud i marina miljöer. Den främsta inriktningen under den första etappen har varit att undersöka miljöeffekter från den havsbaserade vindkraften. Fram till 2012 kommer forskningen att inrikta sig på effekter från vindkraftsetablering på land. Man kommer också att anstränga sig ytterligare för att nå ut med programmets resultat till både berörda aktörer och allmänheten. Energimyndigheten ( Kerstin Jansbo, , kerstin.jansbo@naturvardsverket.se Lars Alfrost, , lars.alfrost@energimyndigheten.se Boende kan köpa andelar i vindkraft Nu öppnas möjligheter för boende i flerbostadshus att få el från ett eget vindkraftverk. Vi erbjuder sedan tidigare många olika energisparande åtgärder. Genom samarbetet med O2 Vindel tar vi miljöarbetet ett steg längre och erbjuder våra kunder ett val av en energikälla som minimerar klimatpåverkan, säger Sofia Skog lösa, miljöcontroller på Skanska Sverige. Det gäller boende i Skanskas koncept för flerbostadshus, Moderna Hus. Husen är energisnåla i sitt grundutförande och har olika tillval för att ytterligare minska energiförbrukningen, exempelvis extra isolering, återvinning av frånluftsvärme och solfångare för varmvatten. O2 Vindel uppför och driver vindkraftverk samt producerar el. Andels ägarna är med och finansierar byggandet av vindkraftverk och köper sedan el till självkostnadspris. Skanska har som mål att Moderna Hus ska bli Nordens första miljömärkta flerfamiljshus. Svanen arbetar nu med att ta fram och säkerställa kriterier och kravnivåer för flerbostadshus. Skanska ( Sofia Skoglösa, Energimyndigheten gör butikskontroller Just nu genomför Energimyndigheten kontroller av energimärkning på produkter i butiker. Kontrollerna sker i samarbete med Föreningen Sveriges Regionala Energikontor och genomförs just nu i 50 butiker på sju orter, Östersund, Borlänge, Mora, Uppsala, Enköping, Växjö och Oskarshamn. Om det finns omärkta produkter riskerar företaget vite på mellan och kronor, beroende på omsättning och hur mycket som är omärkt. Allt ska vara märkt och i år specialsatsar vi på att kontrollera luftluftvärmpumpar. Bara under förra året såldes det till sådana värmepumpar i Sverige, berättar Anita Aspegren, enhetschef vid Energimyndig het ens Testlab i ett pressmeddelande. Energimyndigheten ( Sök bidrag till bränsleforskning EU:s Joint Technology Initiative utlyser bidrag till forskning om bränsleceller och vätgas. EU:s forskningsprogram för teknisk utveckling och demonstration för åren 2007 till 2013 innehåller fyra delprogram. En första ansökningsomgång inom delprogrammet Cooperation startar nu. m-plus nr 12 november

6 transporter Schweiz folkomröstar om törstiga bilar Bränsleslukande bilar som så kallade suvar kan bli helt förbjudna i Schweiz personer har skrivit på partiet De grönas upprop och nu väntar en folkomröstning. Schweiz är ett av de länder i Europa där stadsjeeparna står för störst andel av nybilsförsäljningen, men missnöjet med bränsletörstiga bilar med höga utsläpp är också stort. Sedan landets miljöparti i fjol startade ett upprop för folkomröstning har personer skrivit på, vilket är gränsen för att omröstning ska beviljas. Förslaget går ut på att bilar som släpper ut mer än 250 gram koldioxid per kilometer helt ska förbjudas. Initiativtagaren, politikern Bastien Girod, har mordhotats. Dagens Industri ( Däckpartiklar miljöhot i vatten Upp till 30 procent av ett vanligt däck slits bort. Mer än tio procent av föroreningarna i vattendrag kommer från vägarna. Gummi från bildäck innehåller flera miljöfarliga ämnen, framförallt zink och olika organiska ämnen. När höstregnen spolar av Sveriges vägar sprids de till mark, sjöar och åar. Doktoranden Anna Wik på Göteborgs universitet har utvecklat en metod som gör det möjligt att snabbt testa giftigheten i lakvatten från däckpartiklar. Käns liga organismer kan skadas av omkring 10 milligram gummi per liter vatten. Men nästan 60 milligram per liter har hittats i botten sedimenten intill vägar med stark trafik och vägsträckor med kurvor, inbromsningar och acceleration. För att minska giftspridningen måste däck med mer miljövänliga beståndsdelar tas fram, säger Anna Wik. Göteborgs universitet ( Anna Wik, , anna.wik@dpes.gu.se Avhandlingen When the Rubber Meets the Road - Ecotoxicological Hazard and Risk Assessment of Tire Wear Particles (gupea.ub.gu.se) Elval styr miljöbilsutvecklingen Om vi drastiskt ska minska utsläppen av växthusgaser i framtiden är plug in-hybrider och vätgasbilar intressanta alternativ, anser Fredrik Hedenus, doktorand vid Chalmers. Vad morgondagens bilar körs på kommer att påverkas starkt av hur samhället väljer att producera el konstaterar Hedenus. Kol med ccs koldioxidavskiljning och lagring gynnar vätgasbilar, medan plug in-hybrider tenderar att bli lönsamma med kärnkraft eller solenergi. Orsaken är att det är billigare att producera vätgas än elektricitet från kol med ccs, medan el från kärnkraft blir billigare att producera än vätgas. Men osäkerheten om framtida kostnader för vätgasbilar och plug in-hybrider är så stor att resultaten kan bli annorlunda. Om till exempel batterierna inte blir mycket billigare kommer vätgas att bli ett attraktivt bränsle, även om solenergi eller kärnkraft används i stor skala. Studien Electricity or hydrogen for transportation? System interactions between the transportation and stationary sectors in a carbon constrained world är skriven tillsammans med Sten Karlsson, Christian Azar och Frances Sprei. Den ingår i avhandlingen Modeling cost-effective climate change mitigation strategies. Chalmers (chalmersnyheter.chalmers.se) Modeling cost-effective climate change mitigation strategies (publications.lib.chalmers.se) 6 m-plus nr 12 november

7 transporter Tillverkare missnöjda med EU:s vätgassatsning EU-kommissionen har avsatt 470 miljoner euro för att utveckla och kommersialisera vätgas- och bränslecellstekniken. Lika mycket skjuts till av näringslivets intressenter som dock är missnöjda med EU:s insats. Kommissionen tror att pengarna i det långsiktiga programmet fram till 2013 ska skynda på teknikutvecklingen med upp till fem år. Enligt forskningskommissionären Janez Potočnik kan det bli möjligt att marknadsföra tekniken i vissa tillämpningar, till exempel bärbara generatorer 2010 och stationär teknik 2012 till Transportsektorn får vänta längre till omkring 2020, tror många forskare. Men tidtabellen påverkas starkt av om infrastrukturen byggs ut parallellt. Tillverkarnas intresseorganisation Fuel Cell Europe menar nu att programmet är alltför oambitiöst. I ett pressmeddelande påminner organisationen kommissionen om att den 2004 betonade att en seriös utveckling av teknikerna skulle behöva 7,4 miljarder euro 2007 till 2015 i stället för 940 miljoner euro. Källor EU-kommissionen Fuel Cell Europe klimat Svenska företag dåliga på konkreta åtgärder De stora svenska börsbolagen har strategier för att hantera klimatförändringarna, men enligt en undersökninge är de inte lika bra på att omsätta dem till mål eller konkreta klimatåtgärder. Enligt Carbon Disclosure Projects årliga undersökning av de största svenska börsbolagen är företagen dåliga på politiskt engagemang, att kommunicera med aktieägare och andra aktörer och att publicera information om sina klimatåtgärder. I undersökningen redovisas företagens utsläpp av växthusgaser och strategier avseende klimatförändringen. Carbon Disclosure Project (CDP) är en organisation som representerar 385 institutionella investerare från hela världen. Carbon Disclosure Project ( Handel med utsläppsrätter igång Den 20 oktober 2008 utfärdade och fördelade Energimyndigheten utsläppsrätter för Nu kan de användas för överföringar, överlämnande och frivilliga annulleringar. Utsläppsrätterna finns på konton i det svenska registret SUS och har fördelats till de anläggningar som tidigare har fått beslut om tilldelning från Naturvårdsverket. Den globala handeln med utsläppsrätter startade den 15 oktober när alla EU-länder kopplade upp sina nationella register för handel med utsläppsrätter till FN:s internationella transaktionslogg ITL. Det gör det möjligt för stater, företag och organisationer att överföra utsläppsminskningar från CDM- och JI-projekt. Det betyder att reduktionsenheter (CER och ERU) kan överföras till konton i de nationella registren, inklusive det svenska. Utsläppsrätter för 2009 ska enligt Energimyndigheten utfärdas och fördelas senast 28 februari. Energimyndigheten ( Mattias Eriksson, Titti Norlin, Kristina Petersson, Svenskt utsläppsrättssystem m-plus nr 12 november

8 Avfall och återvinning Länder kan stoppa sopimport EU:s ministerråd har formellt antagit det nya ramdirektivet för avfall. Det har som första mål att förebygga och materialåtervinna avfall. Det påverkar stora delar av miljöbalken och avfallsförordningen. Det nya direktivet kommer att ersätta tre gamla: ramdirektivet om avfall, direktivet om farligt avfall och direktiv om spillolja. En viktig nyhet är att effektiv avfallsförbränning i kraftverk ska betraktas som återvinning, eftersom den reducerar fossilbränsleeldning och spar skog. Det räckte dock inte för att blidka miljö- och hälsogrupper, som nu befarar att ökad sopförbränning ska sprida partiklar och andra skadliga ämnen långa sträckor. Medlemsstaterna får möjlighet att stoppa import av avfall för förbränning. Grupperna har också kritiserat att några siffermål för förebyggande av avfall inte formulerats. EUparlamentet höll med, men fick vika sig. I stället får medlemsstaterna fem år på sig att besluta om program för att hindra uppkomsten av avfall med hjälp av ekonomiska styrmedel, ny forskning och genom att öka medvetenheten hos företag och allmänhet. Kommissionen kommer att hålla ett vakande öga över hur det går. Det nya ramdirektivet inför även villkor för kriterier vid bedömning av när avfall upphör att vara avfall. Kriterierna ska utvecklas efter hand. Medlemsstaterna ska också främja återanvändning och materialåtervinning. År 2020 måste de materialåtervinna minst 50 procent av papper, metall, plast och glas, och 70 procent av bygg- och rivningsavfall. Andra beslut är: Utökade krav på de nationella avfallsplanerna. Definitionen av begreppet återvinning blir mer allmän. Vid förbränning av hushållsavfall blir gränsen mellan återvinning och bortskaffande tydligare. En ny artikel förtydligar när en restprodukt är en biprodukt och inte avfall. Klassificering av farligt avfall förtydligas. Medlemsstaterna har två år på sig att införa det i egna lagar. Källor Ministerrådet (register.consilium.europa.eu) Naturvårdsverket ( David Hansson, david.hansson@naturvardsverket.se Ny lag om gruvavfall i kraft trots flera oklarheter Sedan 1 september gäller en ny lag för hantering av avfall från utvinningsindustrier, till exempel gruvor, men den innehåller flera oklarheter. Den nya förordning om hantering av avfall från utvinningsindustrier som m-plus tidigare har rapporterat om (nr 9/2008) trädde i kraft 1 september men är trots det inte komplett. Vissa preciseringar saknas, bland annat är det oklart vad det innebär att den nya lagen ska hantera speciellt riskfylld verksamhet. Det är oklart exakt vad sådan verksamhet är och hur den ska klassificeras. En annan oklarhet gäller så kallat inert avfall, det vill säga avfall som inte genomgår några större kemiska eller fysikaliska processer. Det behandlas inte lika strängt som avfall som förändras med tiden, men vad som är inert eller inte definieras inte i förordningen. Det nya direktivet liknar den gamla lagstiftningen för avfall från gruvindustrin, men omfattar även torvtäkter och stenbrott med mera. Processnet ( SFS 2008:722, förordning om utvinningsavfall. Förorenad mark Ny anläggning sanerar giftig jord En ny anläggning i Äland utanför Härnösand ska sanera förorenad jord från gifter och tungmetaller. Bakterier bryter ner de farliga ämnena till ofarliga beståndsdelar. Anläggningen är specialbyggd för ändamålet och dimensionerad för hela regionens identifierade behov. I Sverige finns markområden som måste saneras från föroreningar för att uppfylla det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri Miljö. Härnösands kommun ( Katarina Lundqvist, m-plus nr 12 november

9 Ekonomi/styrmedel Pellets bättre än etanol för samhällsekonomin Samhället har mer att vinna på att villaägare byter till pelletspanna än att vi ersätter bensin med etanol, hävdar Chalmersforskaren Fredrik Hedenus. Etanol är ett dyrt sätt att minska koldioxidutsläpp och oljeberoende. Pellets av biomassa är billigare och orsakar lägre utsläpp än etanol. De påverkas dessutom inte lika mycket av oljeprishöjningar, säger Fredrik Hedenus som har disputerat på kostnadseffektiva strategier för att minska växthuseffekten. Importerad etanol brasiliansk sockerrörsetanol är bättre än svensk veteetanol. Vid plötsliga oljeprishöjningar är den inhemska ett något bättre alternativ men är betydligt dyrare att producera. Sammantaget är vare sig inhemsk eller importerad etanol lönsam för samhället om klimathänsyn och risken för plötsliga oljeprishöjningar beaktas. Studien Energy security policies in EU-25 the expected cost of oil supply disruptions är skriven av Fredrik Hedenus tillsammans med Christian Azar och Daniel Johansson. Den ingår i avhandlingen Modeling cost-effective climate change mitigation strategies. Chalmers (chalmersnyheter.chalmers.se) Fredrik Hedenus, , hedenus@chalmers.se Modeling cost-effective climate change mitigation strategies (publications.lib.chalmers.se) upphandling EU inför miljökrav på myndigheters bilköp Förutom pris ska alla myndigheter inom EU också väga in energiförbrukning och miljöpåverkan när de upphandlar bilar. Kraven blir obligatoriska. Europaparlamentet stödjer kommissionens förslag på direktiv om att miljökrav ska vägas in i upphandling av bilar till offentliga verksamheter inom unionen. Det innebär att krav på energiförbrukning samt utsläpp av koldoxid och föroreningar kommer att ingå när myndigheter och offentligt ägda verksamheter inom EU ska upphandla bilar och andra fordon. Även privata aktörer som bedriver verksamheter på offentligt uppdrag, till exempel inom kollektivtrafik, omfattas av direktivet. Medlemsländerna kommer dock att ha möjlighet att undanta vissa typer av specialfordon på till exempel byggarbets- och flygplatser. Varje år upphandlas ungefär personbilar, lastbilar och bussar av offentliga myndigheter inom EU. Europaparlamentet ( EU-kommissionen (ec.europa.eu/index_sv.htm) miljömärkning Svanen utsedd till världsledande märkning Svanen anses i en utvärdering beställd av den brittiska regeringen vara den bästa miljömärkningen i världen för tre av sju olika produkttyper. Konsultfirman Evironmental Resour ces Manage ment utförde studien av över 200 olika märkningar, databaser och produktlistor från hela världen. Bland annat granskade man hur noggrant arbete som läggs ned för att utveckla krav, hur öppen processen är, hur ofta kraven revideras, om nationella regeringar står bakom,om produkternas hela livscykel beaktas med mera. Svanen bedömdes tillsammans med bland andra EU-blomman vara ett av de allra mest tillförlitliga systemen och placerades bland de märkningar som är tillräckligt seriösa för att användas inom Storbritanniens statliga upphandling. När det gäller däck, dialyspåsar och pappersprodukter ansågs Svanen vara den allra bästa märkningen. Svanen ( m-plus nr 12 november

10 kemikalier Första företeckningen över farliga kemikalier EU:s kemikaliemyndighet Echa har publicerat sin första kandidatföretckning. Den upptar 15 ämnen som kan bli föremål för tillståndsprövning Ämnena på listan är giftiga, cancerframkallande, långlivade, reproduktionsstörande eller ackumuleras i miljön. Några har flera av dessa egenskaper. Bland annat ingår tre ftalater och ett brominerat flamskyddsmedel. Användning och försäljning av ämnena i förteckningen kan komma att begränsas. Men företag är redan nu skyldiga att informera sina kunder om något eller några av dessa ämnen ingår i produkter som säljs inom EU. Baserat på kemikaliernas egenskaper, hur mycket de används och hur många som kommer i kontakt med dem kommer Echa nu att föreslå en prioriteringslista - vilka som inte ska få användas utan tillstånd. Efter ytterligare utvärdering och offentlig debatt i medlemsländerna ska Echa senast den 1 juni 2009 lämna ett förslag till EU-kommissionen, som därefter fastställer listan. Förra månaden offentliggjorde en miljörörelsens kemikaliesekretariat Chem Sec en egen Stop It Now-lista. SIN-listan hade 267 kemiska ämnen och sammansättningar. Källor Echa (echa.europa.eu) Chemsec ( Giftförbud kan försvåra för svenskt jordbruk Om EU:s förslag om förbud mot vissa bekämpningsmedel blir det svårt för lökoch morotsodlare i Sverige, varnar Jordbruksverket. EU-kommissionen vill dels öka skyddet för miljö och hälsa, dels förtydliga reglerna så att alla länder tillämpar dem lika, men enligt Jordbruksverket kan det nya förslaget försvåra arbetet med att undvika resistenta skadegörare. Det gäller framförallt bekämpning av svartpricksjuka i höstvete och rapsbaggar i oljeväxter. Den storskaliga odlingen av lök kan minska starkt, eftersom det inte kommer att vara möjligt att bekämpa örtogräsen kemiskt. Manuell rensning är mycket dyrare för odlaren. Odling av morötter på vissa platser kan försvinna eftersom vissa ogräs behöver rensas för hand. Jordbruksverkets rapportutkast, Analys av hur förslaget till ändringar i EU:s regelverk för växtskyddsmedel påverkar svensk odling ( Lovisa Eriksson, växtskyddsenheten, Skogs- och Jordbruk Så vill EU stoppa handeln med illegalt virke Importörer kan få ansvaret att kontrollera virkets ursprung. EU:s miljökommissionär Stavros Dimas presenterade i början av oktober ett lagförslag för att komma tillrätta med den stora importen av olagligt avverkat virke. Frågan om ett regelverk har utretts i fem år. I dag finns bara frivilliga avtal på marknaden. Förslaget kräver att importörerna kontrollerar virkets ursprung på något sätt, till exempel genom att upprätta miljöövervakning eller att göra affärer med länder som klassificeras som säkra. Men han vill inte göra illegal virkesimport till ett direkt lagbrott. EU är en av världens största marknader för import av virke och andra trävaror. Enligt en rapport från Världsnaturfonden kommer en femtedel av importen till EU från olagligt avverkat virke. Samtidigt står avskogningen för en femtedel av världens växthusutsläpp och utarmar den biologiska mångfalden. Förslaget från Stavros Dimas kritiseras för att vara otillräckligt. Världsnatur fonden är till exempel inte nöjda och uppmanar EUparlamentet och Ministerrådet att förstärka förslaget. Kommissionens förslag till direktiv. 10 m-plus nr 12 november

11 industri Skärpta krav på BAT och LCP Naturvårdsverket anser att kommissionen bör öka kontrollen av hur medlemsländerna lever upp till kraven på användning av bästa möjliga teknik. EU-kommissionen vill samla alla industridirektiv till ett och skärpa tillämpningen av Bästa teknik och utsläppsvärden för stora förbränningsanläggningar. Med det föreslagna direktivet för utsläpp från industrier och förbränningsanläggningar vill kommissionen slå ihop och omarbeta IPPC-direkt ivet för stora förbränningsanläggningar, direktivet för avfallsförbränning, lösningsmedelsdirektivet och de tre om tillverkning av titandioxid. Kommissionen vill bland annat att villkoren i tillstånd normalt ska Fler kan använda återvunnet aluminium Svensk aluminiumindustri har fått fram en mer miljövänlig aluminiumlegering. Nu finns den med i den europeiska standarden. Med återvunnet aluminium sparar man upp till 95 procent av den energi som krävs vid nyproduktion. I Sverige tillverkas många produkter i återvunnet aluminium med bra resultat och i den nya utgåvan av den europeiska standarden har Sjö, hav och fiske Så ska övergödningen minskas En kombination av utsläppstak och avgiftssystem kan råda bot på utsläppen av fosfor i kväve i Östersjön och Västerhavet, enligt Naturvårdsverket. baseras på bästa tillgängliga teknik, BAT, enligt så kallade BREF, dokument som kommissionen publicerat för olika branscher. Tillstånden ska visa hur villkoren förhåller sig till BAT. Minimi kraven för utsläpp från stora förbränningsanläggningar skärps också. Produk tion av träskivor och träskyddsbehandling måste enligt förslaget ha tillstånd. Vidare bör tillsyn förtydligas. Nu studeras förslaget av parlament och ministerråd. Natur vårdsverket är positívt men föreslår flera vi nu lyckats få med den legering som används mycket i Sverige, säger Måns Sjölander på Sis. Standardförslaget som nu är ute på remiss innehåller cirka 40 aluminiumlegeringar, bland annat några som använd. Naturvårdsverket har haft regeringens uppdrag att föreslå modeller för avgiftssystem som på ett kostnadseffektivt sätt kan minska övergödningen i Östersjön och Västerhavet och nu finns ett förslag som ska ut på remiss. Tidigare har Naturvårdsverket och Jordbruksverket varit oense om hur man skulle få ner utsläppen av kväve och fosfor till Östersjön i enlighet med Helsingforskommissionens krav. Enligt Jordbruks verket skulle kraven på en tredjedels reduktion innebära en omfattande nedläggning av svenska jordbruk. Enligt Naturvårdverket går det att undvika att avgiftssystemet leder till att svenskt jordbruk får kraftigt ökad konkurrens av kanske ännu mer förorenande jordbruk från andra Östersjöländer. Verket föreslår att man bestämmer justeringar i sin remiss till miljödepartementet, bland annat ökad användning av BAT och skärpta utsläppskrav på stora förbränningsanläggningar. Kon trollen av BAT bör inriktas på sektorer med stora utsläpp och stora skillnader i prestanda mellan olika anläggningar. Källor Kommissionens förslag (eur-lex.europa.eu) Naturvårdsverkets yttrande ( Erik Nyström, erik.nystrom@naturvardsverket.se Sis ( Remiss 6321 med standardförslaget pren 1706 kan beställas från Sis, christin.allansson@sis.se. ett utsläppstak som sätter en gräns för hur mycket som får släppas ut i haven från olika sektorer. Sedan är det upp till varje näringsidkare att välja att antingen klara taket eller att betala en avgift för de utsläpp som överskrider taket. Avgiften kan enligt Naturvårdsverket finansiera åtgärder som kom penserar överutsläppet. Naturvårdsverket m-plus nr 12 november

12 Posttidning A IDG/Miljöaktuellt Stockholm begränsad eftersändning Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan. Miljöledning Emas vill certifiera fler Nu vill kommissionen få med fler anläggningar i EU:s miljöledningssystem Emas. Framför allt vill man locka små och medelstora företag att certifiera sig. Emas har inte blivit någon succé. I Sverige har bara 75 industrianläggningar registrerat sig och i hela EU inte fler än Om Emas ska få någon betydelse som riktmärke måste betydligt fler ansluta sig, resonerar kommissionen. Ett förslag till revidering av det frivilliga systemet ligger nu ute hos medlemsländerna. I Sverige har bland andra Naturvårdsverket fått det på remiss. I svaret skriver man att förslaget att införa indikatorer i rapporteringen är en förbättring då det gör miljöpåverkan mer synlig och jämförbar. Men verket har invändningar när det gäller tillsynsmyndigheternas stöd till företagen. Exempelvis föreslås att myndigheterna på begäran av enskilda företag ska upplysa om vilka miljökrav som gäller för just detta och också tala om för företaget hur de efterlever kraven. Naturvårdsverket anser bland annat att detta innebär ett avsteg från miljöbalkens viktiga princip att företagen själva ska visa att de har den kunskap som krävs och att de bedriver verksamheten enligt lagens krav. Kommissionens utkast till förslag Naturvårdsverkets yttrande Monika Magnusson, monika.magnusson@naturvardsverket.se Konferenser/seminarier Miljöledning Grunderna i miljölagstiftningen november, Stockholm Miljösamordnare Kommunikatörer i en förändringsprocess. 12 november, Stockholm kunskap.ivl.se Samråd och dialog i MKB 12 november, Göteborg kunskap.ivl.se Energieffektivisering november, Stockholm Social Responsibility Day 19 november, Stockholm miljoaktuellt.idg.se Energideklarationer Utbildning för certifiering november, Stockholm Boverkets BBR-dagar november, Stockholm Klimatansvar och stadsutveckling 26 november, Stockholm CSR-rapportering 28 november, Stockholm Interfaith Climate Summit november, Uppsala Uppdatering för KA Enligt PBL. 4-5 december, Stockholm Corporate Responsibility Introduktion. 27 januari, Sthlm Miljöledning Grunderna i miljölagstiftningen januari, Stockholm Interna revisioner januari 2009, Stockholm Riskstyrning i företag Introduktion. 27 januari, Sthlm m-plus nr 12 november