Mer muskler åt miljöåklagarna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mer muskler åt miljöåklagarna"

Transkript

1 Nyhetsbrev från MiljöAktuellt m+ plusm-plus nr 12 l november 2008 I det här numret Lag och rätt sid 2 Energi sid 4 Transporter sid 6 Klimat sid 7 Avfall/återvinning sid 8 lag och rätt Mer muskler åt miljöåklagarna Riksåklagaren inrättar en nationell åklagarkammare för att bekämpa miljöbrott och arbetsmiljöbrott. Det innebär att miljöåklagarna kommer att kunna koncentrera sig på miljöbrott och att färre brott preskriberas. Förorenad mark sid 8 Ekonomi/styrmedel sid 9 Upphandling sid 9 Miljömärkning sid 9 Kemikalier sid 10 Skogs- och jordbruk sid 10 Industri sid 11 Sjö, hav & fiske sid 11 Miljöledning sid 12 Dagens cirka 25 miljöåklagare har fått fler och fler ärenden på sina bord. I augusti väntade ärenden på att utredas. Många brott preskriberas för att ingen hinner titta på dem. Beslutet från Riksåklagaren om att inrätta en nationella åklagarkammare innebär att miljöåklagarna i högre utsträckning kommer att kunna koncentrera sig på just miljöbrott. Det blir också en enhetlig ledning för alla miljöåklagarna som ger dem möjlighet att arbeta mer effektivt. Beslutet är efterlängtat bland miljöåklagare som länge efterlyst en reform. Det är ju hela tanken bakom att den här kammaren bildas, så att de utsedda miljö- och arbetsmiljöåklagarna ska få arbeta huvudsakligen med de brotten och inte med en massa andra saker, säger Christer Jarlås, miljöåklagare i Östersund, till Sveriges Radio Ekot. SR Ekot 25 oktober Kurser & seminarier sid 12 Produceras av Miljöaktuellts redaktion. Ägare är IDG. ISSN: Prenumerationsärenden: IDG Kundtjänst: , Ansvarig utgivare: Mikael Salo E-post: ekonomi/styrmedel 120 miljoner till svenska projekt Åtta svenska miljöprojekt får sammanlagt 120 miljoner kronor i stöd från EU:s Life+-program. Life+-programmet startade 2007 och pågår till Meningen är att det ska bidra till att EU:s miljöpolitik genomförs och det ska ske genom att programmet är medfinansiär av olika projekt inom natur- och miljöområdet. De myndigheter och företag som är med och delar på stödet är Länsstyrelsen i Västmanlands län, Akzo Nobel, Malmö stad, M2 Engineering AB, Stena Metall, Stiftelsen Håll Sverige Rent, SLU och VTI. Deltagarna förväntas investera minst lika mycket själva som de får i stöd. Naturvårdsverket läs mer Life+ (www.naturvårdsverket.se) m-plus nr 12 november

2 Lag och rätt Förslag: slopad dubbelprövning av vindkraftverk Bygglovsprövning av vindkraft är överflödig om det redan finns tillstånd enligt miljöbalken, anser Miljöprocessutredningen som vill slopa kravet på kommunalt bygglov. Utre da ren Ulf Andersson har på regeringens uppdrag undersökt om det går att få fram fler vindkraftverk på kort tid genom att lätta på regelverket. Ett av hans viktigaste förslag är slopat krav på bygg lov för vindkraftverk. I dag prövas många fall redan i detaljplan och därefter i ett särskilt bygglovsförfarande enligt Plan- och bygglagen (PBL). Större anläggningar över 25 megawatt prövas dessutom enligt Miljö balken. Utredaren föreslår att man ska ta bort kravet på bygglov enligt PBL. Kravet på att upprätta en detaljplan enligt PBL ska dock kvarstå i områden med tät bebyggelse där olika exploatörer konkurrerar om marken. Sådana planer kan en ligt utredaren behövas när tvister inte kan lösas genom Miljö balken. Utredaren vill även flytta gränserna för prövningen enligt Miljöbalken och att tillståndsplikten gäller vindkraftverk som är högre än 150 meter inklusive rotorblad, alternativt grupper med sju eller flera aggregat som är högre än 50 meter. Avsikten är att tillståndsplikten ska träffa anläggningar med en förväntad effekt på mellan 10 och 25 megawatt. Den nedre gränsen för anmälningsplikt föreslås gälla gruppstationer eller enstaka vindkraftverk som är högre än 50 meter. Den gränsen stämmer överens med den nuvarande för anmälningsskyldighet, det vill säga 125 kilowatts effekt. Prövning av vindkraft, delbetänkande av Miljöprocessutredningen, SOU 2008:86 Luftdirektiv missar de farligaste partiklarna EU beslutade i somras om ett nytt luftdirektiv. De ultrafina partiklarna lämnas fortsatt utom kontroll. När direktivet nu ska införas i Sverige ska luftkontrollen bli enklare och billigare för kommunerna. Den viktigaste nyheten i EU:s nya luftdirektiv är att mindre partiklar än tidigare ska mätas. I dag mäts partiklar med mindre än tio mikrometers diameter (tio tusendels millimeter). Det nya direktivet innebär att partiklar mindre än 2,5 mikrometer ska mätas. Med andra ord är det långt kvar till att mäta så kallade ultrafina partiklar med en diameter under en tiondels mikrometer, som enligt forskningen är de som orsakar störst hälsoproblem som hjärt infarkt och blodpropp. De partiklarna kommer bland annat från bilar. Ett sätt att komma åt de mindre partiklarna är att mäta antalet partiklar i stället för den samlade vikten av partiklar under den angivna storleksgränsen, men det blir ingen ändring på den punkten heller enligt nuvarande direktiv. De nya gränsvärdena förväntas inte vara några problem för svenska kommuner att uppnå. Däremot finns fortsatta problem att nå det redan tidigare införda gränsvärdet för partiklar mindre än tio mikrometer. Det nya luftdirektivet ger en möjlighet att få en förlängd tidsfrist för att klara det gränsvärdet. Det skulle i så fall vara aktuellt för Stockholms län, Norrkö ping, Göteborg och Uppsala, men Naturvårdsverket bedömer att ingen av dem uppfyller kraven för att kunna ansöka om en förlängd tidsfrist. För att införa direktivet föreslår Naturvårdsverket ändringar i förordningen om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. En halt på 25 mikrogram per kubikmeter i gaturum bör enligt förslaget inte överskridas från Gräns värdet skall inte överskridas från Naturvårdsverket föreslår att länsstyrelserna ska få ansvar att samordna kommunernas mätningar, vilket ska göra det enklare och billigare för kommunerna. Samtidigt får Naturvårdsverket ansvar för att mäta halten i urban bakgrund, där gränsvärdet 20 mikrogram per kubikmeter inte skall överskridas från Liksom tidigare gäller att om en kommun inte klarar en miljökvalitetsnorm ska man underrätta Naturvårdsverket som ska bedöma om det behövs ett åtgärdsprogram. Beslut om ett sådant program fattas av regeringen. Naturvårdsverket (www.naturvardsverket.se) Naturvårdsverkets förslag 2 m-plus nr 12 november 2008

3 lag och rätt Olika pannor krävde EU-hjälp Det är en anläggnings huvudsakliga ändamål som avgör om den ska klassificeras som en förbränningsanläggning eller samförbränningsanläggning. Det är myndigheternas sak att identifiera ändamålet. Det skriver EG-domstolen som på Högsta domstolens begäran har förtydligat hur ett kraftverk som har olika pannor med olika bränslen bör klassificeras. Gävle Kraftvärme ville bygga ut kraftvärmeanläggningen Johannes och sökte tillstånd att installera två nya avfallspannor med en bränsleeffekt om 50 MW respektive 85 MW. Driften av nuvarande fastbränslepanna på 85 MW skulle fortsätt. I ansökan till miljödomstolen vid Östersunds tingsrätt hävdade Gävle Kraftvärme att pannorna 1 och 2 kunde klassificeras som samförbränningsanläggningar. Länssty relsen ansåg att verksamheten snarare borde klassificeras som avfallsförbränning men domstolen godtog Gävle Kraft värmes mening och bedömde att anläggningens huvudsakliga ändamål var produktion av energi. Länsstyrelsen överklagade och yrkade att panna nummer ett skulle klassificeras som en samförbrän nings anläggning och num mer två som en förbränningsanläggning. Miljö överdomstolen biföll överklagandet. Nu gick bolaget till Högsta domstolen och gjorde gällande att det var fel av Miljööverdomstolen att klassificera pannorna var för sig. Högsta domstolen konstaterade att klassificeringen har betydelse eftersom driftvillkoren är olika beroende anläggningens typ. HD vill få klarlagt hur EG-rätten ska tolkas, därför ska målet vila tills EGdomstolen besvarat två frågor: 1. När ett kraftvärmeverk består av flera enheter (pannor), ska varje enhet bedömas som en anläggning eller ska bedömningen avse hela kraftvärmeverket? 2. Ska en anläggning konstruerad för avfallsförbränning, men med energiproduktion som huvudsakligt ändamål, klassificeras som förbränningsanläggning eller som samförbränningsanläggning? EG-domstolen har nu lämnat följande svar: 1. När en kraftvärmeanläggning består av flera värmepannor ska, vid tillämpning av direktiv 2000/76/EG om förbränning av avfall, varje värmepanna och tillhörande utrustning anses utgöra en separat anläggning. 2. Det är en anläggnings huvudsakliga ändamål som avgör om den ska klassificeras som en förbränningsanläggning eller som en samförbränningsanläggning i den mening som avses i artikel 3 punkterna 4 och 5 i direktiv 2000/76. Det ankommer på de behöriga myndigheterna att identifiera detta ändamål på grundval av en bedömning av de faktiska omständigheter som råder när bedömningen görs. Vid en sådan bedömning ska särskild hänsyn tas till hur stor den produktion av energi eller materiella produkter som den aktuella anläggningen genererar är i förhållande till den mängd avfall som förbränns i den, samt till om produktionen är stabil eller kontinuerlig. EG-domstolen mål C-251/07 (curia.europa.eu) Nyheter om lagar och föreskrifter gällande den yttre miljön, fram till och med vecka 43. Förordning om ändring i förordningen (2008:715) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet; SFS 2008:794 Förordning om ändring i förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken; SFS 2008:798. nya regler i korthet Ändring: 6 kap. 2 Nya hänvisningar till bestämmelserna. Förordning om ändring i förordningen (1998:950) om miljösanktionsavgifter; SFS 2008:799. Ändring: Punkterna i bilagan Naturvårdsverkets föreskrifter om lämnande av uppgifter med anledning av producentansvaret för elektriska och elektroniska produkter; NFS 2008:14. Ändring: År 2009 ska rapporteringen enligt 7 ske senast 31 mars och omfatta år 2007 och Föreskrifterna i NFS 2006:15 upphävs. Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:8) om rutiner vid Skogsstyrel sens handläggning och kontroll av ärenden om projektstöd och miljöinvesteringar; SJVFS 2008:49. Ändringar: 1,3,4 m-plus nr 12 november

4 lag och rätt Vägverket måste minska vägbuller utomhus Vägbullret från E4:an förbi Huskvarna måste dämpas. Det räcker inte med åtgärder som dämpar bullret inomhus. Det slår Miljöverdomstolen fast i en dom som kan få konsekvenser runtom i landet. Bullerplank och treglasfönster räcker inte, nu måste Vägverket bekosta åtgärder för att minska bullret på balkonger och uteplatser utmed den motorväg som rusar fram bara några tiotals meter från bostadshusen i Huskvarna. Mellan tre och fem miljoner kommer det att kosta att till exempel energi Vanliga glödlampor försvinner 2010 EU:s energiministrar har beslutat att vanliga glödlampor ska fasas ut till Då ska de vara helt ersatta av lågenergilampor i butikerna. Från 1 januari 2010 ska inga glödlampor få säljas i butiker inom EU. Beslutet är en del av EUdirektivet Eco-design som handlar om hur höjda krav på elektriska produkter kan sänka både energiförbrukning och miljöpåverkan. Nackdelen med lågenergilampor är att de innehåller kvicksilver. Det är därför mycket viktigt att de alltid lämnas in och återvinns. De är dessutom dyrare än traditionella glödlampor, men förespråkare poängterar att livslängden och den avsevärt lägre elförbrukningen väger upp prisskillnaderna. Världsnaturfonden välkomnar i ett uttalande beslutet och beräknar att utfasningen av glödlampor innebär en minskning av energiförbrukningen för belysning i EU med 60 procent. Euractive (www.euractiv.com) Ministerrådets beslut (www.consilium.europa.eu/sv) Kommuner kan spara miljoner på belysningen Sveriges kommuner skulle kunna minska sina elkostnader med upp till 80 procent genom att byta till modernare, mer energieffektiv belysning. Det uppger branschorganisationen Belysningsbranschen. Enligt en undersökning som Be lysningsbranschen har genomfört bland miljö-, energi-, och fastighetsansvariga i drygt 50 kommuner är kunskaperna om hur belysning påverkar den totala energiförbrukningen dålig. Få av del tagarna i undersökningen var medvetna om att 25 procent av en offentlig organisations genomsnittliga elförbrukning kommer från belysning, enligt Belysnings branschen. I undersökningen svarar 19 procent av kommunerna att de inte har genomfört några projekt för att spara el alls och de som arbetar med att sänka förbrukningen att de främst har riktat in sig på uppvärmning. Enligt Belysningsbranschen skulle effektivare belysning bara i Sveriges skolor till exempel kunna spara 350 miljoner kronor. Den totala offentliga elförbrukningen på tio terawattimmar skulle enligt organisationen kunna sänkas med lägga tyst asfalt, sänka hastigheten eller resa ytterligare bullerplank. Hur många liknande områden som finns i Sverige vet inte Vägverket, men domen kan leda till att många andra områden kräver liknande åtgärder och det kan få stora ekonomiska konsekvenser. Följden kan bli att andra vägprojekt måste prioriteras bort, säger Vägverkets jurist Joan Barkelius till Sveriges Radio. Enligt Miljööverdomstolens dom ska åtgärderna genomföras under nästa år. SR Ekot 15 oktober (www.sr.se/ekot) 40 procent, vilket förutom stora besparingar skulle innebära sänkta utsläpp av koldioxid. Belysningsbranschen beräknar den sänkningen till två miljoner ton, vilket motsvarar 20 procent av den sänkning som Sverige har åtagit sig för att nå klimatmålen till Belysningsbranschen (www.belysningsbranschen.se) 4 m-plus nr 12 november 2008

5 energi Forskning om vindkraft får 35 miljoner extra Energimyndighetens pågående kunskapsprogram Vindval förlängs och får 35 miljoner konor extra. Syftet är att undersöka och upplysa om vindkraftens påverkan på såväl människor och samhälle som natur och miljö. Projektet ska forska kring och sprida kunskap om vindkraftens effekter på människor, samhälle, miljö och djurliv. Det startades 2005 och första etappen pågår till Nu har Energi myndig heten bestämt att förlänga det med en andra etapp från 2008 till 2012 och avsätter därför 35 miljoner kronor. Vindval finansieras av Energimyndigheten och drivs av Naturvårds verket. Inom projektet bedrivs arbete inom fem olika områden, fåglar och fladdermöss, människors upplevelser, ekosys tem - ef fek ter, fisk samt ljud i marina miljöer. Den främsta inriktningen under den första etappen har varit att undersöka miljöeffekter från den havsbaserade vindkraften. Fram till 2012 kommer forskningen att inrikta sig på effekter från vindkraftsetablering på land. Man kommer också att anstränga sig ytterligare för att nå ut med programmets resultat till både berörda aktörer och allmänheten. Energimyndigheten (www.energimyndigheten.se) Kerstin Jansbo, , Lars Alfrost, , Boende kan köpa andelar i vindkraft Nu öppnas möjligheter för boende i flerbostadshus att få el från ett eget vindkraftverk. Vi erbjuder sedan tidigare många olika energisparande åtgärder. Genom samarbetet med O2 Vindel tar vi miljöarbetet ett steg längre och erbjuder våra kunder ett val av en energikälla som minimerar klimatpåverkan, säger Sofia Skog lösa, miljöcontroller på Skanska Sverige. Det gäller boende i Skanskas koncept för flerbostadshus, Moderna Hus. Husen är energisnåla i sitt grundutförande och har olika tillval för att ytterligare minska energiförbrukningen, exempelvis extra isolering, återvinning av frånluftsvärme och solfångare för varmvatten. O2 Vindel uppför och driver vindkraftverk samt producerar el. Andels ägarna är med och finansierar byggandet av vindkraftverk och köper sedan el till självkostnadspris. Skanska har som mål att Moderna Hus ska bli Nordens första miljömärkta flerfamiljshus. Svanen arbetar nu med att ta fram och säkerställa kriterier och kravnivåer för flerbostadshus. Skanska (www.skanska.se) Sofia Skoglösa, Energimyndigheten gör butikskontroller Just nu genomför Energimyndigheten kontroller av energimärkning på produkter i butiker. Kontrollerna sker i samarbete med Föreningen Sveriges Regionala Energikontor och genomförs just nu i 50 butiker på sju orter, Östersund, Borlänge, Mora, Uppsala, Enköping, Växjö och Oskarshamn. Om det finns omärkta produkter riskerar företaget vite på mellan och kronor, beroende på omsättning och hur mycket som är omärkt. Allt ska vara märkt och i år specialsatsar vi på att kontrollera luftluftvärmpumpar. Bara under förra året såldes det till sådana värmepumpar i Sverige, berättar Anita Aspegren, enhetschef vid Energimyndig het ens Testlab i ett pressmeddelande. Energimyndigheten (www.energimyndigheten.se) Sök bidrag till bränsleforskning EU:s Joint Technology Initiative utlyser bidrag till forskning om bränsleceller och vätgas. EU:s forskningsprogram för teknisk utveckling och demonstration för åren 2007 till 2013 innehåller fyra delprogram. En första ansökningsomgång inom delprogrammet Cooperation startar nu. m-plus nr 12 november

6 transporter Schweiz folkomröstar om törstiga bilar Bränsleslukande bilar som så kallade suvar kan bli helt förbjudna i Schweiz personer har skrivit på partiet De grönas upprop och nu väntar en folkomröstning. Schweiz är ett av de länder i Europa där stadsjeeparna står för störst andel av nybilsförsäljningen, men missnöjet med bränsletörstiga bilar med höga utsläpp är också stort. Sedan landets miljöparti i fjol startade ett upprop för folkomröstning har personer skrivit på, vilket är gränsen för att omröstning ska beviljas. Förslaget går ut på att bilar som släpper ut mer än 250 gram koldioxid per kilometer helt ska förbjudas. Initiativtagaren, politikern Bastien Girod, har mordhotats. Dagens Industri (www.di.se) Däckpartiklar miljöhot i vatten Upp till 30 procent av ett vanligt däck slits bort. Mer än tio procent av föroreningarna i vattendrag kommer från vägarna. Gummi från bildäck innehåller flera miljöfarliga ämnen, framförallt zink och olika organiska ämnen. När höstregnen spolar av Sveriges vägar sprids de till mark, sjöar och åar. Doktoranden Anna Wik på Göteborgs universitet har utvecklat en metod som gör det möjligt att snabbt testa giftigheten i lakvatten från däckpartiklar. Käns liga organismer kan skadas av omkring 10 milligram gummi per liter vatten. Men nästan 60 milligram per liter har hittats i botten sedimenten intill vägar med stark trafik och vägsträckor med kurvor, inbromsningar och acceleration. För att minska giftspridningen måste däck med mer miljövänliga beståndsdelar tas fram, säger Anna Wik. Göteborgs universitet (www.science.gu.se) Anna Wik, , Avhandlingen When the Rubber Meets the Road - Ecotoxicological Hazard and Risk Assessment of Tire Wear Particles (gupea.ub.gu.se) Elval styr miljöbilsutvecklingen Om vi drastiskt ska minska utsläppen av växthusgaser i framtiden är plug in-hybrider och vätgasbilar intressanta alternativ, anser Fredrik Hedenus, doktorand vid Chalmers. Vad morgondagens bilar körs på kommer att påverkas starkt av hur samhället väljer att producera el konstaterar Hedenus. Kol med ccs koldioxidavskiljning och lagring gynnar vätgasbilar, medan plug in-hybrider tenderar att bli lönsamma med kärnkraft eller solenergi. Orsaken är att det är billigare att producera vätgas än elektricitet från kol med ccs, medan el från kärnkraft blir billigare att producera än vätgas. Men osäkerheten om framtida kostnader för vätgasbilar och plug in-hybrider är så stor att resultaten kan bli annorlunda. Om till exempel batterierna inte blir mycket billigare kommer vätgas att bli ett attraktivt bränsle, även om solenergi eller kärnkraft används i stor skala. Studien Electricity or hydrogen for transportation? System interactions between the transportation and stationary sectors in a carbon constrained world är skriven tillsammans med Sten Karlsson, Christian Azar och Frances Sprei. Den ingår i avhandlingen Modeling cost-effective climate change mitigation strategies. Chalmers (chalmersnyheter.chalmers.se) Modeling cost-effective climate change mitigation strategies (publications.lib.chalmers.se) 6 m-plus nr 12 november 2008

7 transporter Tillverkare missnöjda med EU:s vätgassatsning EU-kommissionen har avsatt 470 miljoner euro för att utveckla och kommersialisera vätgas- och bränslecellstekniken. Lika mycket skjuts till av näringslivets intressenter som dock är missnöjda med EU:s insats. Kommissionen tror att pengarna i det långsiktiga programmet fram till 2013 ska skynda på teknikutvecklingen med upp till fem år. Enligt forskningskommissionären Janez Potočnik kan det bli möjligt att marknadsföra tekniken i vissa tillämpningar, till exempel bärbara generatorer 2010 och stationär teknik 2012 till Transportsektorn får vänta längre till omkring 2020, tror många forskare. Men tidtabellen påverkas starkt av om infrastrukturen byggs ut parallellt. Tillverkarnas intresseorganisation Fuel Cell Europe menar nu att programmet är alltför oambitiöst. I ett pressmeddelande påminner organisationen kommissionen om att den 2004 betonade att en seriös utveckling av teknikerna skulle behöva 7,4 miljarder euro 2007 till 2015 i stället för 940 miljoner euro. Källor EU-kommissionen Fuel Cell Europe klimat Svenska företag dåliga på konkreta åtgärder De stora svenska börsbolagen har strategier för att hantera klimatförändringarna, men enligt en undersökninge är de inte lika bra på att omsätta dem till mål eller konkreta klimatåtgärder. Enligt Carbon Disclosure Projects årliga undersökning av de största svenska börsbolagen är företagen dåliga på politiskt engagemang, att kommunicera med aktieägare och andra aktörer och att publicera information om sina klimatåtgärder. I undersökningen redovisas företagens utsläpp av växthusgaser och strategier avseende klimatförändringen. Carbon Disclosure Project (CDP) är en organisation som representerar 385 institutionella investerare från hela världen. Carbon Disclosure Project (www.cdproject.net) Handel med utsläppsrätter igång Den 20 oktober 2008 utfärdade och fördelade Energimyndigheten utsläppsrätter för Nu kan de användas för överföringar, överlämnande och frivilliga annulleringar. Utsläppsrätterna finns på konton i det svenska registret SUS och har fördelats till de anläggningar som tidigare har fått beslut om tilldelning från Naturvårdsverket. Den globala handeln med utsläppsrätter startade den 15 oktober när alla EU-länder kopplade upp sina nationella register för handel med utsläppsrätter till FN:s internationella transaktionslogg ITL. Det gör det möjligt för stater, företag och organisationer att överföra utsläppsminskningar från CDM- och JI-projekt. Det betyder att reduktionsenheter (CER och ERU) kan överföras till konton i de nationella registren, inklusive det svenska. Utsläppsrätter för 2009 ska enligt Energimyndigheten utfärdas och fördelas senast 28 februari. Energimyndigheten (www.energimyndigheten.se) Mattias Eriksson, Titti Norlin, Kristina Petersson, Svenskt utsläppsrättssystem m-plus nr 12 november

8 Avfall och återvinning Länder kan stoppa sopimport EU:s ministerråd har formellt antagit det nya ramdirektivet för avfall. Det har som första mål att förebygga och materialåtervinna avfall. Det påverkar stora delar av miljöbalken och avfallsförordningen. Det nya direktivet kommer att ersätta tre gamla: ramdirektivet om avfall, direktivet om farligt avfall och direktiv om spillolja. En viktig nyhet är att effektiv avfallsförbränning i kraftverk ska betraktas som återvinning, eftersom den reducerar fossilbränsleeldning och spar skog. Det räckte dock inte för att blidka miljö- och hälsogrupper, som nu befarar att ökad sopförbränning ska sprida partiklar och andra skadliga ämnen långa sträckor. Medlemsstaterna får möjlighet att stoppa import av avfall för förbränning. Grupperna har också kritiserat att några siffermål för förebyggande av avfall inte formulerats. EUparlamentet höll med, men fick vika sig. I stället får medlemsstaterna fem år på sig att besluta om program för att hindra uppkomsten av avfall med hjälp av ekonomiska styrmedel, ny forskning och genom att öka medvetenheten hos företag och allmänhet. Kommissionen kommer att hålla ett vakande öga över hur det går. Det nya ramdirektivet inför även villkor för kriterier vid bedömning av när avfall upphör att vara avfall. Kriterierna ska utvecklas efter hand. Medlemsstaterna ska också främja återanvändning och materialåtervinning. År 2020 måste de materialåtervinna minst 50 procent av papper, metall, plast och glas, och 70 procent av bygg- och rivningsavfall. Andra beslut är: Utökade krav på de nationella avfallsplanerna. Definitionen av begreppet återvinning blir mer allmän. Vid förbränning av hushållsavfall blir gränsen mellan återvinning och bortskaffande tydligare. En ny artikel förtydligar när en restprodukt är en biprodukt och inte avfall. Klassificering av farligt avfall förtydligas. Medlemsstaterna har två år på sig att införa det i egna lagar. Källor Ministerrådet (register.consilium.europa.eu) Naturvårdsverket (www.naturvardsverket.se) David Hansson, Ny lag om gruvavfall i kraft trots flera oklarheter Sedan 1 september gäller en ny lag för hantering av avfall från utvinningsindustrier, till exempel gruvor, men den innehåller flera oklarheter. Den nya förordning om hantering av avfall från utvinningsindustrier som m-plus tidigare har rapporterat om (nr 9/2008) trädde i kraft 1 september men är trots det inte komplett. Vissa preciseringar saknas, bland annat är det oklart vad det innebär att den nya lagen ska hantera speciellt riskfylld verksamhet. Det är oklart exakt vad sådan verksamhet är och hur den ska klassificeras. En annan oklarhet gäller så kallat inert avfall, det vill säga avfall som inte genomgår några större kemiska eller fysikaliska processer. Det behandlas inte lika strängt som avfall som förändras med tiden, men vad som är inert eller inte definieras inte i förordningen. Det nya direktivet liknar den gamla lagstiftningen för avfall från gruvindustrin, men omfattar även torvtäkter och stenbrott med mera. Processnet (www.processnet.se) SFS 2008:722, förordning om utvinningsavfall. Förorenad mark Ny anläggning sanerar giftig jord En ny anläggning i Äland utanför Härnösand ska sanera förorenad jord från gifter och tungmetaller. Bakterier bryter ner de farliga ämnena till ofarliga beståndsdelar. Anläggningen är specialbyggd för ändamålet och dimensionerad för hela regionens identifierade behov. I Sverige finns markområden som måste saneras från föroreningar för att uppfylla det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri Miljö. Härnösands kommun (www.harnosand.se) Katarina Lundqvist, m-plus nr 12 november 2008

9 Ekonomi/styrmedel Pellets bättre än etanol för samhällsekonomin Samhället har mer att vinna på att villaägare byter till pelletspanna än att vi ersätter bensin med etanol, hävdar Chalmersforskaren Fredrik Hedenus. Etanol är ett dyrt sätt att minska koldioxidutsläpp och oljeberoende. Pellets av biomassa är billigare och orsakar lägre utsläpp än etanol. De påverkas dessutom inte lika mycket av oljeprishöjningar, säger Fredrik Hedenus som har disputerat på kostnadseffektiva strategier för att minska växthuseffekten. Importerad etanol brasiliansk sockerrörsetanol är bättre än svensk veteetanol. Vid plötsliga oljeprishöjningar är den inhemska ett något bättre alternativ men är betydligt dyrare att producera. Sammantaget är vare sig inhemsk eller importerad etanol lönsam för samhället om klimathänsyn och risken för plötsliga oljeprishöjningar beaktas. Studien Energy security policies in EU-25 the expected cost of oil supply disruptions är skriven av Fredrik Hedenus tillsammans med Christian Azar och Daniel Johansson. Den ingår i avhandlingen Modeling cost-effective climate change mitigation strategies. Chalmers (chalmersnyheter.chalmers.se) Fredrik Hedenus, , Modeling cost-effective climate change mitigation strategies (publications.lib.chalmers.se) upphandling EU inför miljökrav på myndigheters bilköp Förutom pris ska alla myndigheter inom EU också väga in energiförbrukning och miljöpåverkan när de upphandlar bilar. Kraven blir obligatoriska. Europaparlamentet stödjer kommissionens förslag på direktiv om att miljökrav ska vägas in i upphandling av bilar till offentliga verksamheter inom unionen. Det innebär att krav på energiförbrukning samt utsläpp av koldoxid och föroreningar kommer att ingå när myndigheter och offentligt ägda verksamheter inom EU ska upphandla bilar och andra fordon. Även privata aktörer som bedriver verksamheter på offentligt uppdrag, till exempel inom kollektivtrafik, omfattas av direktivet. Medlemsländerna kommer dock att ha möjlighet att undanta vissa typer av specialfordon på till exempel byggarbets- och flygplatser. Varje år upphandlas ungefär personbilar, lastbilar och bussar av offentliga myndigheter inom EU. Europaparlamentet (www.europarl.europa.eu) EU-kommissionen (ec.europa.eu/index_sv.htm) miljömärkning Svanen utsedd till världsledande märkning Svanen anses i en utvärdering beställd av den brittiska regeringen vara den bästa miljömärkningen i världen för tre av sju olika produkttyper. Konsultfirman Evironmental Resour ces Manage ment utförde studien av över 200 olika märkningar, databaser och produktlistor från hela världen. Bland annat granskade man hur noggrant arbete som läggs ned för att utveckla krav, hur öppen processen är, hur ofta kraven revideras, om nationella regeringar står bakom,om produkternas hela livscykel beaktas med mera. Svanen bedömdes tillsammans med bland andra EU-blomman vara ett av de allra mest tillförlitliga systemen och placerades bland de märkningar som är tillräckligt seriösa för att användas inom Storbritanniens statliga upphandling. När det gäller däck, dialyspåsar och pappersprodukter ansågs Svanen vara den allra bästa märkningen. Svanen (www.svanen.nu) m-plus nr 12 november

10 kemikalier Första företeckningen över farliga kemikalier EU:s kemikaliemyndighet Echa har publicerat sin första kandidatföretckning. Den upptar 15 ämnen som kan bli föremål för tillståndsprövning Ämnena på listan är giftiga, cancerframkallande, långlivade, reproduktionsstörande eller ackumuleras i miljön. Några har flera av dessa egenskaper. Bland annat ingår tre ftalater och ett brominerat flamskyddsmedel. Användning och försäljning av ämnena i förteckningen kan komma att begränsas. Men företag är redan nu skyldiga att informera sina kunder om något eller några av dessa ämnen ingår i produkter som säljs inom EU. Baserat på kemikaliernas egenskaper, hur mycket de används och hur många som kommer i kontakt med dem kommer Echa nu att föreslå en prioriteringslista - vilka som inte ska få användas utan tillstånd. Efter ytterligare utvärdering och offentlig debatt i medlemsländerna ska Echa senast den 1 juni 2009 lämna ett förslag till EU-kommissionen, som därefter fastställer listan. Förra månaden offentliggjorde en miljörörelsens kemikaliesekretariat Chem Sec en egen Stop It Now-lista. SIN-listan hade 267 kemiska ämnen och sammansättningar. Källor Echa (echa.europa.eu) Chemsec (www.chemsec.org/list) Giftförbud kan försvåra för svenskt jordbruk Om EU:s förslag om förbud mot vissa bekämpningsmedel blir det svårt för lökoch morotsodlare i Sverige, varnar Jordbruksverket. EU-kommissionen vill dels öka skyddet för miljö och hälsa, dels förtydliga reglerna så att alla länder tillämpar dem lika, men enligt Jordbruksverket kan det nya förslaget försvåra arbetet med att undvika resistenta skadegörare. Det gäller framförallt bekämpning av svartpricksjuka i höstvete och rapsbaggar i oljeväxter. Den storskaliga odlingen av lök kan minska starkt, eftersom det inte kommer att vara möjligt att bekämpa örtogräsen kemiskt. Manuell rensning är mycket dyrare för odlaren. Odling av morötter på vissa platser kan försvinna eftersom vissa ogräs behöver rensas för hand. Jordbruksverkets rapportutkast, Analys av hur förslaget till ändringar i EU:s regelverk för växtskyddsmedel påverkar svensk odling (www.sjv.se) Lovisa Eriksson, växtskyddsenheten, Skogs- och Jordbruk Så vill EU stoppa handeln med illegalt virke Importörer kan få ansvaret att kontrollera virkets ursprung. EU:s miljökommissionär Stavros Dimas presenterade i början av oktober ett lagförslag för att komma tillrätta med den stora importen av olagligt avverkat virke. Frågan om ett regelverk har utretts i fem år. I dag finns bara frivilliga avtal på marknaden. Förslaget kräver att importörerna kontrollerar virkets ursprung på något sätt, till exempel genom att upprätta miljöövervakning eller att göra affärer med länder som klassificeras som säkra. Men han vill inte göra illegal virkesimport till ett direkt lagbrott. EU är en av världens största marknader för import av virke och andra trävaror. Enligt en rapport från Världsnaturfonden kommer en femtedel av importen till EU från olagligt avverkat virke. Samtidigt står avskogningen för en femtedel av världens växthusutsläpp och utarmar den biologiska mångfalden. Förslaget från Stavros Dimas kritiseras för att vara otillräckligt. Världsnatur fonden är till exempel inte nöjda och uppmanar EUparlamentet och Ministerrådet att förstärka förslaget. Kommissionens förslag till direktiv. 10 m-plus nr 12 november 2008

11 industri Skärpta krav på BAT och LCP Naturvårdsverket anser att kommissionen bör öka kontrollen av hur medlemsländerna lever upp till kraven på användning av bästa möjliga teknik. EU-kommissionen vill samla alla industridirektiv till ett och skärpa tillämpningen av Bästa teknik och utsläppsvärden för stora förbränningsanläggningar. Med det föreslagna direktivet för utsläpp från industrier och förbränningsanläggningar vill kommissionen slå ihop och omarbeta IPPC-direkt ivet för stora förbränningsanläggningar, direktivet för avfallsförbränning, lösningsmedelsdirektivet och de tre om tillverkning av titandioxid. Kommissionen vill bland annat att villkoren i tillstånd normalt ska Fler kan använda återvunnet aluminium Svensk aluminiumindustri har fått fram en mer miljövänlig aluminiumlegering. Nu finns den med i den europeiska standarden. Med återvunnet aluminium sparar man upp till 95 procent av den energi som krävs vid nyproduktion. I Sverige tillverkas många produkter i återvunnet aluminium med bra resultat och i den nya utgåvan av den europeiska standarden har Sjö, hav och fiske Så ska övergödningen minskas En kombination av utsläppstak och avgiftssystem kan råda bot på utsläppen av fosfor i kväve i Östersjön och Västerhavet, enligt Naturvårdsverket. baseras på bästa tillgängliga teknik, BAT, enligt så kallade BREF, dokument som kommissionen publicerat för olika branscher. Tillstånden ska visa hur villkoren förhåller sig till BAT. Minimi kraven för utsläpp från stora förbränningsanläggningar skärps också. Produk tion av träskivor och träskyddsbehandling måste enligt förslaget ha tillstånd. Vidare bör tillsyn förtydligas. Nu studeras förslaget av parlament och ministerråd. Natur vårdsverket är positívt men föreslår flera vi nu lyckats få med den legering som används mycket i Sverige, säger Måns Sjölander på Sis. Standardförslaget som nu är ute på remiss innehåller cirka 40 aluminiumlegeringar, bland annat några som använd. Naturvårdsverket har haft regeringens uppdrag att föreslå modeller för avgiftssystem som på ett kostnadseffektivt sätt kan minska övergödningen i Östersjön och Västerhavet och nu finns ett förslag som ska ut på remiss. Tidigare har Naturvårdsverket och Jordbruksverket varit oense om hur man skulle få ner utsläppen av kväve och fosfor till Östersjön i enlighet med Helsingforskommissionens krav. Enligt Jordbruks verket skulle kraven på en tredjedels reduktion innebära en omfattande nedläggning av svenska jordbruk. Enligt Naturvårdverket går det att undvika att avgiftssystemet leder till att svenskt jordbruk får kraftigt ökad konkurrens av kanske ännu mer förorenande jordbruk från andra Östersjöländer. Verket föreslår att man bestämmer justeringar i sin remiss till miljödepartementet, bland annat ökad användning av BAT och skärpta utsläppskrav på stora förbränningsanläggningar. Kon trollen av BAT bör inriktas på sektorer med stora utsläpp och stora skillnader i prestanda mellan olika anläggningar. Källor Kommissionens förslag (eur-lex.europa.eu) Naturvårdsverkets yttrande (www.naturvardsverket.se) Erik Nyström, Sis (www.sis.se/pdf/aluminium_final.pdf) Remiss 6321 med standardförslaget pren 1706 kan beställas från Sis, ett utsläppstak som sätter en gräns för hur mycket som får släppas ut i haven från olika sektorer. Sedan är det upp till varje näringsidkare att välja att antingen klara taket eller att betala en avgift för de utsläpp som överskrider taket. Avgiften kan enligt Naturvårdsverket finansiera åtgärder som kom penserar överutsläppet. Naturvårdsverket m-plus nr 12 november

12 Posttidning A IDG/Miljöaktuellt Stockholm begränsad eftersändning Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan. Miljöledning Emas vill certifiera fler Nu vill kommissionen få med fler anläggningar i EU:s miljöledningssystem Emas. Framför allt vill man locka små och medelstora företag att certifiera sig. Emas har inte blivit någon succé. I Sverige har bara 75 industrianläggningar registrerat sig och i hela EU inte fler än Om Emas ska få någon betydelse som riktmärke måste betydligt fler ansluta sig, resonerar kommissionen. Ett förslag till revidering av det frivilliga systemet ligger nu ute hos medlemsländerna. I Sverige har bland andra Naturvårdsverket fått det på remiss. I svaret skriver man att förslaget att införa indikatorer i rapporteringen är en förbättring då det gör miljöpåverkan mer synlig och jämförbar. Men verket har invändningar när det gäller tillsynsmyndigheternas stöd till företagen. Exempelvis föreslås att myndigheterna på begäran av enskilda företag ska upplysa om vilka miljökrav som gäller för just detta och också tala om för företaget hur de efterlever kraven. Naturvårdsverket anser bland annat att detta innebär ett avsteg från miljöbalkens viktiga princip att företagen själva ska visa att de har den kunskap som krävs och att de bedriver verksamheten enligt lagens krav. Kommissionens utkast till förslag Naturvårdsverkets yttrande Monika Magnusson, Konferenser/seminarier Miljöledning Grunderna i miljölagstiftningen november, Stockholm Miljösamordnare Kommunikatörer i en förändringsprocess. 12 november, Stockholm kunskap.ivl.se Samråd och dialog i MKB 12 november, Göteborg kunskap.ivl.se Energieffektivisering november, Stockholm Social Responsibility Day 19 november, Stockholm miljoaktuellt.idg.se Energideklarationer Utbildning för certifiering november, Stockholm Boverkets BBR-dagar november, Stockholm Klimatansvar och stadsutveckling 26 november, Stockholm CSR-rapportering 28 november, Stockholm Interfaith Climate Summit november, Uppsala Uppdatering för KA Enligt PBL. 4-5 december, Stockholm Corporate Responsibility Introduktion. 27 januari, Sthlm Miljöledning Grunderna i miljölagstiftningen januari, Stockholm Interna revisioner januari 2009, Stockholm Riskstyrning i företag Introduktion. 27 januari, Sthlm. 12 m-plus nr 12 november 2008

Industriutsläppsdirektivet (IED)

Industriutsläppsdirektivet (IED) Page 1 of 5 Industriutsläppsdirektivet (IED) Riksdagen har beslutat om hur EU:s industriutsläppsdirektiv, IED, ska införlivas i svensk lagstiftning. Regeringen planerar att besluta om nya och ändrade förordningar

Läs mer

Sammanfattning. Bilaga

Sammanfattning. Bilaga Bilaga Miljöprocessutredningen har genom tilläggsdirektiv fått i uppdrag att se över de rättsregler som gäller för utbyggnad av vindkraft. Bakgrunden är krav på en snabbare och enklare process från projektering

Läs mer

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG FÖRORENINGAR I VATTENDRAG 1 Föroreningar i vattendrag Mål och krav FN, EU och Sverige Miljökvalitet Viskan Föroreningar Källor Spridning Åtgärder 2 Ramdirektivet för vatten Vi ska uppnå en långsiktigt

Läs mer

Import och exportföreskrifter/kemiska produkter m.m. 1. Förordning (2014:425) om bekämpningsmedel Uppdaterad:

Import och exportföreskrifter/kemiska produkter m.m. 1. Förordning (2014:425) om bekämpningsmedel Uppdaterad: Import och exportföreskrifter/kemiska produkter m.m. 1 1 kap. Gemensamma bestämmelser 1 [4301] Denna förordning innehåller bestämmelser om godkännande och hantering av bekämpningsmedel i form av växtskyddsmedel

Läs mer

Allmän miljölagstiftning. Avfall. Dokumentnamn

Allmän miljölagstiftning. Avfall. Dokumentnamn Allmän miljölagstiftning Högskolelag (1992:1434) (1 kap. 5 ) Miljöbalk (1998:808) Sveriges nationella miljökvalitetsmål Uppsala läns regionala miljömål Avfall Avfallsförordning (2001:1063) Föreskrifter

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om bekämpningsmedel; SFS 1998:947 Utkom från trycket den 14 juli 1998 utfärdad den 25 juni 1998. Regeringen föreskriver 1 följande. Inledande bestämmelser 1 I fråga

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll LIVSMEDELSVERKET PROMEMORIA 1 (5) Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll Bakgrund Europeiska unionens kommission har den 6 maj lagt fram fyra förslag

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Konsekvensutredning avseende Energimyndighetens föreskrifter för registret för utsläppsrätter

Konsekvensutredning avseende Energimyndighetens föreskrifter för registret för utsläppsrätter Myndighetens namn Energimyndigheten 079-11-1461 Konsekvensutredning avseende Energimyndighetens föreskrifter för registret för utsläppsrätter En konsekvensutredning ska innehålla följande 1. A Beskrivning

Läs mer

PRESENTATION AV KOMMISSIONENS MEDDELANDE OM CIRKULÄR EKONOMI. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

PRESENTATION AV KOMMISSIONENS MEDDELANDE OM CIRKULÄR EKONOMI. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency PRESENTATION AV KOMMISSIONENS MEDDELANDE OM CIRKULÄR EKONOMI Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 16-04-21 1 Vad är cirkulär ekonomi? En cirkulär ekonomi bygger på kretsloppssystem

Läs mer

Au 455 Dnr Byggnadsnämnden överlämnar nedan lämnade synpunkter till kommunstyrelsen.

Au 455 Dnr Byggnadsnämnden överlämnar nedan lämnade synpunkter till kommunstyrelsen. PROTOKOLL 1(5) Byggnadsnämnden 2008-11-19 Byggnadsnämndens arbetsutskott Au 455 Dnr 85233 Delbetänkande PRÖVNING AV VINDKRAFT (20U 2008:86) Remiss från KS2008/461-40 BESLUT Byggnadsnämnden överlämnar nedan

Läs mer

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING Luftkvalitetspolicy i Malmö 10 december Matthew Ross-Jones, Enheten för Luft och Klimat Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection

Läs mer

Farliga ämnen i våra vatten lagstiftning och initiativ

Farliga ämnen i våra vatten lagstiftning och initiativ Farliga ämnen i våra vatten lagstiftning och initiativ Eva Sandberg Internationella enheten Avdelningen för Utveckling av lagstiftning och andra styrmedel Kemikalieinspektionen Det handlar om. Lagstiftning

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om stöd till lokala klimatinvesteringar; SFS 2015:517 Utkom från trycket den 7 juli 2015 utfärdad den 25 juni 2015. Regeringen föreskriver följande. 1 Om det finns

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om producentansvar för bilar; SFS 2007:185 Utkom från trycket den 2 maj 2007 utfärdad den 19 april 2007. Regeringen föreskriver 1 följande. 1 Denna förordning är meddelad

Läs mer

Effektivare genomförande av vindkraftprojekt!

Effektivare genomförande av vindkraftprojekt! Effektivare genomförande av vindkraftprojekt! Climate Change, tillståndsprocessen, MKB m.m. Seminarium för STF Ingenjörsutbildning 1 september 2009 Mårten Tagaeus Charlotte Björnsdotter Lundgren Legal#3645892_1.PPT

Läs mer

Prövning av vindkraft

Prövning av vindkraft Prövning av vindkraft Peter Ardö, Länsstyrelsen i Halland Skövde 2009-09-30 Göteborg 2009-10-01 1 Nya regler om prövning av vindkraft Slopad dubbelprövning (PBL/MB) i de flesta situationer Bygglovsregler

Läs mer

Allmänheten och växthuseffekten 2006

Allmänheten och växthuseffekten 2006 Allmänheten och växthuseffekten Allmänhetens kunskap om och inställning till växthuseffekten, med fokus på egna åtgärder, statliga styrmedel och företagens ansvar Frågorna om allmänhetens kunskaper om

Läs mer

Lagstiftning, nyheter 22 november, Vreta kluster

Lagstiftning, nyheter 22 november, Vreta kluster Lagstiftning, nyheter 22 november, Vreta kluster Magnus Sandström Miljöregelenheten, Jordbruksverket magnus.sandstrom@jordbruksverket.se 036-15 89 34 Naturvårdsverket Kemikalieinspektionen Arbetsmiljöverket

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Handel med utsläppsrätter. för lägre utsläpp av koldioxid.

Handel med utsläppsrätter. för lägre utsläpp av koldioxid. Handel med utsläppsrätter för lägre utsläpp av koldioxid. Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som förhindrar att jordens klimat påverkas på ett farligt sätt. klimatkonventionen

Läs mer

6 I första stycket byts skall ut mot ska i enlighet med gällande språkrekommendationer.

6 I första stycket byts skall ut mot ska i enlighet med gällande språkrekommendationer. Promemoria 2009-12-07 Miljödepartementet Rättsenheten Rättssakkunnig Malin Wik Telefon 08-405 24 17 E-post malin.wik@environment.ministry.se Remiss om ändringar i förordningen (2007:185) om producentansvar

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

2014-10-30 Svensk* Fjärrvärme. Milj ödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se. Kopia: erika.nygren@regeringskansliet.se

2014-10-30 Svensk* Fjärrvärme. Milj ödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se. Kopia: erika.nygren@regeringskansliet.se 2014-10-30 Svensk* Fjärrvärme Milj ödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Kopia: erika.nygren@regeringskansliet.se Svensk Fjärrvärme AB Raziyeh Khodayari 101 53 Stockholm raziyeh.khodayari@svenskfjarrvarme.se

Läs mer

Nytt från politiken på energiområdet - energieffektiviseringsdirektivet, byggregler och budgetpropositionen

Nytt från politiken på energiområdet - energieffektiviseringsdirektivet, byggregler och budgetpropositionen Nytt från politiken på energiområdet - energieffektiviseringsdirektivet, byggregler och Erik Thornström 1 Innehåll Genomförandet av EU:s energieffektiviseringsdirektiv Översyn av Boverkets byggregler Budgetpropositionen

Läs mer

Yttrande till Miljö- och energidepartementet över remiss M2015/2406/R - Underlag för genomförande av EU-förordning om invasiva främmande arter

Yttrande till Miljö- och energidepartementet över remiss M2015/2406/R - Underlag för genomförande av EU-förordning om invasiva främmande arter Tjänsteutlåtande Utfärdat 2015-10-01 Diarienummer 07734/15 Stadsmiljö Karolina Källstrand Telefon 031-368 38 78 E-post: karolina.kallstrand@miljo.goteborg.se Yttrande till Miljö- och energidepartementet

Läs mer

Konsekvensutredning om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:2) om bilar och släpvagnar som dras av bilar

Konsekvensutredning om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:2) om bilar och släpvagnar som dras av bilar Konsekvensutredning 1 (7) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Lars Rapp Väg- och järnvägsavdelningen Fordon och teknik Sektion fordonsteknik Konsekvensutredning om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter

Läs mer

Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning

Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning 1 MILJÖMÅL INOM EU Styrmedel och åtgärder på avfallsområdet utvecklas idag i många fall gemensamt inom EU. Målsättningar och strategier på övergripande europeisk nivå

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2016-02- 19 REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm Till Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Europeiska kommissionens förslag COM(2015)614/2

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål Laxå november 2012 Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lagstiftning ---------------------------------------------------------------------------------------2 EU -----------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Jordbruksverkets föreskrifter inom växtskyddsområdet

Jordbruksverkets föreskrifter inom växtskyddsområdet Jordbruksverkets föreskrifter inom växtskyddsområdet Magnus Sandström Jordbruksverket, Miljöregelenheten vaxtskydd@jordbruksverket.se 036-15 89 34 Naturvårdsverket Kemikalieinspektionen Arbetsmiljöverket

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; SFS 2010:598 Utkom från trycket den 18 juni 2010 utfärdad den 10 juni 2010. Enligt riksdagens beslut 1

Läs mer

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med * är

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Kommentarer till frågorna i Checklista Reach för nedströmsanvändare

Kommentarer till frågorna i Checklista Reach för nedströmsanvändare 2011-05-16 Bilaga 2 Kommentarer till frågorna i Checklista Reach för nedströmsanvändare Fråga 1 Fråga 2 Fråga 3 Reach trädde i kraft 1 juni 2007 och är än så länge under infasning. Delar av Reach gäller

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.7.2015 COM(2015) 334 final 2015/0147 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som på Europeiska unionens vägnar ska intas i gemensamma EESkommittén beträffande

Läs mer

Energieffektiva produkter: Övergripande ramar. Anita Aspegren, enhetschef Testlab. Ekodesign EnergiPuls 4 juni 2009. Handlingsplan för hållbar

Energieffektiva produkter: Övergripande ramar. Anita Aspegren, enhetschef Testlab. Ekodesign EnergiPuls 4 juni 2009. Handlingsplan för hållbar Ekodesign EnergiPuls 4 juni 2009 Anita Aspegren, enhetschef Testlab www.energimyndigheten.se Energieffektiva produkter: Övergripande ramar Energi Den andra strategiska energiöversynen och energieffektiviseringspaketet

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Konsekvensutredning till föreskrifter om ändring av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2015:49)

Konsekvensutredning till föreskrifter om ändring av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2015:49) 2016-05-04 Dnr 4.4.16-1619/16 Miljöregelenheten Magnus Sandström Tfn: 036-15 89 34 E-post: magnus.sandstrom@jordbruksverket.se Konsekvensutredning till föreskrifter om ändring av Statens jordbruksverks

Läs mer

Gemensamma miljökrav för entreprenader

Gemensamma miljökrav för entreprenader Gemensamma miljökrav för entreprenader 2012 Gemensamma miljökrav för entreprenader Förutsättningar och tillämpning Dessa krav syftar till att åstadkomma miljönytta på ett kostnadseffektivt sätt vid genomförandet

Läs mer

Giftfri miljö. Motion till riksdagen 2016/17:2559. Förslag till riksdagsbeslut. KD133 Kommittémotion

Giftfri miljö. Motion till riksdagen 2016/17:2559. Förslag till riksdagsbeslut. KD133 Kommittémotion Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2559 av Lars-Axel Nordell m.fl. (KD) Giftfri miljö Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det behövs en

Läs mer

vattenanläggning är strikt underhållsansvarig för anläggningen.

vattenanläggning är strikt underhållsansvarig för anläggningen. 1 Alla som bedriver vattenverksamhet ska fortlöpande planera och kontrollera sin verksamhet. Syftet med planeringen och kontrollen ska vara att motverka och/eller förebygga olägenhet för människors hälsa

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

Stockholms läns författningssamling

Stockholms läns författningssamling Stockholms läns författningssamling Värmdö kommun Värmdö kommuns lokala föreskrifter om att skydda människors hälsa och miljön i Värmdö kommun, beslutade av kommunfullmäktige den 26 november 2008, 286;

Läs mer

Tillsynsmyndigheter och prövning av ärenden. Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar

Tillsynsmyndigheter och prövning av ärenden. Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar 1 Innehåll 1 Kommunen... 3 1.2 Överklaga kommunala beslut... 3 1.2.1 Förvaltningsbesvär... 3 1.2.2 Laglighetsprövning

Läs mer

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön.

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön. 1 (10) 2005-06-13 31. Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön. Inledande bestämmelser 1 Utöver bestämmelserna i miljöbalken (1998:808) och förordningen (1998:899) om miljöfarlig

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

Lokala föreskrifter enligt miljöbalken antagna

Lokala föreskrifter enligt miljöbalken antagna 2003-07-08 2002-872.420 Lokala föreskrifter enligt miljöbalken antagna 2003-06-16 Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Sundsvalls kommun, meddelade av kommunfullmäktige den

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2004:661 Utkom från trycket den 6 juli 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Regeringen

Läs mer

På gång nationellt och inom EU

På gång nationellt och inom EU På gång nationellt och inom EU Större omvärldsfrågor: På gång nationellt inom avfallsomr Utredning om översyn av avfallsområdet (dir. 2011:66): Allmän översyn av avfallsområdet Tre huvuddelar: 1. Avser

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Naturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050).

Naturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050). Kerstin Alquist Trafikplanering 08-508 260 77 kerstin.alquist@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2013-03-14 Naturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för

Läs mer

Miljöprocessutredningen (M 2007:04)

Miljöprocessutredningen (M 2007:04) (M 2007:04) Prövning av vindkraft Delbetänkande SOU 2008:86 Överlämnades den 6 oktober 2008 Utredningsuppdraget vindkraft Del av tilläggsdirektivet 2007:184 Särskild utredare - Ulf Anderson Utredningssekreterare

Läs mer

Seveso III och dess påverkan på olika lagstiftningar. Erica Nobel / Partner / Advokat Christian Härdgård / Senior Associate / Advokat

Seveso III och dess påverkan på olika lagstiftningar. Erica Nobel / Partner / Advokat Christian Härdgård / Senior Associate / Advokat Seveso III och dess påverkan på olika lagstiftningar Erica Nobel / Partner / Advokat Christian Härdgård / Senior Associate / Advokat Bakgrund Förändringarna i Sevesolagstiftningen har sin grund i Seveso

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE DIREKTIV.../ /EU. av den

KOMMISSIONENS DELEGERADE DIREKTIV.../ /EU. av den EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.10.2013 C(2013) 6782 final KOMMISSIONENS DELEGERADE DIREKTIV.../ /EU av den 18.10.2013 om ändring, för anpassning till den tekniska utvecklingen, av bilaga IV till

Läs mer

Lagar och regler för miljöledningsarbetet

Lagar och regler för miljöledningsarbetet Lagar och regler för miljöledningsarbetet Ullika Lundgren Miljöcontroller ullika@gu.se Tel: 031 786 9870 Utbildning för miljösamordnare och miljörepresentanter 26 oktober 2011 09.25-10.15 Lagar och regler

Läs mer

Förslag till bestämmelser i förordning för att genomföra Nagoyaprotokollet

Förslag till bestämmelser i förordning för att genomföra Nagoyaprotokollet Promemoria 2016-05-26 M2016/01459/R Miljö- och energidepartementet Rättssekretariatet Departementssekreterare Staffan Löwhagen Förslag till bestämmelser i förordning för att genomföra Nagoyaprotokollet

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM46. Revidering av EU:s ramverk för energimärkning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Miljödepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM46. Revidering av EU:s ramverk för energimärkning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Miljödepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Revidering av EU:s ramverk för energimärkning Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 341 Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om

Läs mer

Innehåll. Varför ett nytt direktiv? 2013-12-04. Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster)

Innehåll. Varför ett nytt direktiv? 2013-12-04. Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster) Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster) Nätverksträff 26-27 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Varför ett nytt energieffektiviseringsdirektiv?

Läs mer

Välkommen 2015! Miljö- och arbetsmiljölagstiftning på Miljöbokhyllan första halvåret 2015 och vad som kan komma resten av året

Välkommen 2015! Miljö- och arbetsmiljölagstiftning på Miljöbokhyllan första halvåret 2015 och vad som kan komma resten av året WSP Natlikan Digitala verktyg och webbanpassade lösningar för e8 framsynt och resulta;nriktat hållbarhetsarbete Lagverket - Allt för din lagbevakning Interna;onell lagbevakning i 35 länder Kunniga kompetenta

Läs mer

Kartläggning av farliga kemikalier

Kartläggning av farliga kemikalier Miljökontoret Dnr 2008-0268 December 2008 Dpl 4251 Kartläggning av farliga kemikalier Ett samarbetsprojekt i Dalarnas län 2008 Redovisning av resultatet för Borlänge kommun Delprojektet i Borlänge utfört

Läs mer

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken ABCD-projektets roll i klimatpolitiken Skogens roll i klimatpolitiken Innehåll: De första klimatpropositionerna avvaktande hållning till skogens som kolsänka Vision 2050 förändrade behov ger nya initiativ

Läs mer

BILAGA 6. SAMMANSTÄLLNING AV LAGKRAV SOM BERÖR

BILAGA 6. SAMMANSTÄLLNING AV LAGKRAV SOM BERÖR BILAGA 6. SAMMANSTÄLLNING AV LAGKRAV SOM BERÖR AVFALL Nedanstående tabell redovisar sregler i EU och Sverige. 1. Övergripande 75/442/EEG av den 15 juli 1975 om Ändrat genom direktiv 91/156/EEG och 91/692/EEG

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE DIREKTIV.../ /EU. av den 18.10.2013

KOMMISSIONENS DELEGERADE DIREKTIV.../ /EU. av den 18.10.2013 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.10.2013 C(2013) 6798 final KOMMISSIONENS DELEGERADE DIREKTIV.../ /EU av den 18.10.2013 om ändring, för anpassning till den tekniska utvecklingen, av bilaga IV till

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om beredskapslagring av olja; SFS 2012:873 Utkom från trycket den 18 december 2012 utfärdad den 6 december 2012. Regeringen föreskriver 1 följande. Allmänna bestämmelser

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor; SFS 2009:1 Utkom från trycket den 20 januari 2009 utfärdad den 8 januari 2009. Regeringen föreskriver

Läs mer

Rubrik: Förordning (1998:950) om miljösanktionsavgifter

Rubrik: Förordning (1998:950) om miljösanktionsavgifter SFS nr: 1998:950 Departement/ myndighet: Miljödepartementet Rubrik: Förordning (1998:950) om miljösanktionsavgifter Utfärdad: 1998-06-25 Ändring införd: t.o.m. SFS 2008:842 1 Miljösanktionsavgift enligt

Läs mer

Krav på företagens Egenkontroll

Krav på företagens Egenkontroll Krav på företagens Egenkontroll enligt Miljöbalken Med denna handbok vill Miljökontoret i Höganäs hjälpa dig och ditt företag att leva upp till Miljöbalkens krav på egenkontroll. Kraven är omfattande men

Läs mer

SVERIGES BERGMATERIALINDUSTRI Tel Box 55684, Stockholm Besök: Storgatan 19

SVERIGES BERGMATERIALINDUSTRI Tel Box 55684, Stockholm Besök: Storgatan 19 2016-02-01 Miljödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se johan.fallenius@regeringskansliet.se. Svar på remiss M2015/02675/R Prövning av miljöfarlig verksamhet Sveriges Bergmaterialindustri, SBMI,

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Ur naturvårdsverkets handbok 2010:1 återvinning av avfall i anläggningsarbeten sid 21:

Ur naturvårdsverkets handbok 2010:1 återvinning av avfall i anläggningsarbeten sid 21: PM Sidan 1 av 6 Rena massor Sammanfattning Massor som kan användas för återvinning ska användas för återvinning i annat fall är det fråga om deponering. Det finns inget lagrum för någon annan bedömning!!

Läs mer

Inte någon specifik sektor (Små och medelstora företag i allmänhet) - Gå till 3

Inte någon specifik sektor (Små och medelstora företag i allmänhet) - Gå till 3 EUROPEISK UNDERSÖKNING AV SMF OCH MILJÖN Välkommen till den Europeiska undersökningen om SMF och miljön. Det tar ungefär 5-10 minuter att fylla i frågeformuläret. Tack! Danska Teknologiska Institutet &

Läs mer

Energikällor Underlag till debatt

Energikällor Underlag till debatt Energikällor Underlag till debatt Vindkraft Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh el vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning.

Läs mer

Aktuellt inom miljöområdet

Aktuellt inom miljöområdet Aktuellt inom miljöområdet FAH den 2-3 april 2014 i Stockholm Kerstin Blom Bokliden, miljöexpert SKL, kerstin.blom.bokliden@skl.se, 08 452 78 60 Aktuellt inom miljöområdet Proposition om buller Förslag

Läs mer

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljö energi natur Strategiskt och långsiktigt arbete & vardagens pågående arbete Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljöfrågor energifrågor naturvård energirådgivning (diversearbetare )

Läs mer

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Bra luft och hållbar utveckling Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Sveriges Kommuner och Landsting 2007 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 E-post: kerstin.blom.bokliden@skl.se

Läs mer

Prövning av vindkraft

Prövning av vindkraft Prövning av vindkraft Peter Ardö, Länsstyrelsen i Halland Stockholm 2009-10-16 1 Nya regler om prövning av vindkraft Slopad dubbelprövning (PBL/MB) i de flesta situationer Bygglovsregler Detaljplaneregler

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter; SFS 2006:643 Utkom från trycket den 16 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 08.06.2006 KOM(2006) 280 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Förenade kungariket att införa en särskild åtgärd som avviker från artikel

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 15 januari 2014 (OR. sv) 5303/14 ENV 29

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 15 januari 2014 (OR. sv) 5303/14 ENV 29 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 15 januari 2014 (OR. sv) 5303/14 ENV 29 FÖLJENOT från: Europeiska kommissionen mottagen den: 10 januari 2014 Komm. dok. nr: D029990/02 Ärende: Kommissionens beslut av

Läs mer

Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall

Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall Sätra Gård 2010-03-18 Fredrik Zetterlund R-S M Energi & Processteknik Skatter och avgifter på avfallsförbränning Avfallsförbränningsskatt ( BRASkatt )

Läs mer

40 70 m. 110 m 160 m Vinglängd. 25 m. 45 65 m Effekt. 3 7 MW Årsproduktion 0,8 MW. 1,5 GWh. 8 20 GWh El-villa 25 000 kwh. 60 st

40 70 m. 110 m 160 m Vinglängd. 25 m. 45 65 m Effekt. 3 7 MW Årsproduktion 0,8 MW. 1,5 GWh. 8 20 GWh El-villa 25 000 kwh. 60 st Prövning av vindkraft Lena Niklasson Miljöskyddsenheten Tornhöjd 40 50 m 40 70 m 80 105 m 110 m 160 m Vinglängd 15 m 25 m 45 50 m 45 65 m Effekt 0,3 MW 0,8 MW 2-3 MW 3 7 MW Årsproduktion 0,3 GWh 1,5 GWh

Läs mer

Styrmedel och stöd för fordonsgas

Styrmedel och stöd för fordonsgas Mats Håkansson Affärsutveckling AB Styrmedel och stöd för fordonsgas Vägledning och exempel Mats Håkansson Tel +46 40 49 65 00 Mobil +46 705 65 31 00 mh@affu.se www.affu.se Denna rapport är skriven med

Läs mer

Miljötillsynsförordning (2011:13)

Miljötillsynsförordning (2011:13) Import och exportföreskrifter/kemiska produkter m.m. 1 1 kap. Allmänt om miljötillsynen 1 [4181] Denna förordning är meddelad 1. med stöd av 26 kap. 5 miljöbalken i fråga om 1 kap. 4, 2. med stöd av 26

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för transport och turism 28.1.2011 2010/0301(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för transport och turism till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

Läs mer

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden

Läs mer

Miljölagstiftning. s 59-67 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk

Miljölagstiftning. s 59-67 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk Miljölagstiftning s 59-67 i handboken 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk Varför en balk? Naturvårdslagen Miljöskyddslagen Lagen om förbud mot dumpning av avfall i vatten Lagen om svavelhaltigt bränsle

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060303 DOM 2016-12-08 Stockholm Mål nr M 5877-16 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, slutliga beslut 2016-06-13 i mål nr M 2028-16, se bilaga A KLAGANDE Lantmännen

Läs mer