Enger K M-konsult AB

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Enger K M-konsult AB"

Transkript

1 Enger K M-konsult AB Luftföroreningar i Västra Götaland Emissioner, halter och spridning Rapport 2004/05 Göteborg Uppsala Vänersborg IVL Svenska miljöinstitutet AB Enger KM-konsult AB Luft i Väst Marie Haeger-Eugensson Leif Enger David Svensson Karin Persson Hans Berglund Karin Sjöberg

2 Innehållsförteckning Sidan SAMMANFATTNING 3 1. Bakgrund 4 2. Omfattning 6 3. Syfte 4. Emissioner 4.1 Emissioner från arbetsmaskiner Emissioner från fartygstrafik Emissioner från småskalig uppvärmning Emissioner från vägtrafik Mätningar 5.1 Tidigare mätningar Utvärdering av tidigare mätningar Meteorologiska mätningar Mätningar av luftföroreningar Pågående mätningar Spridningsberäkningar Exempel på spridningsberäkningar Kväveoxider från areakällor Kolväten från areakällor Partiklar från areakällor (ej vedeldning) Partiklar från areakällor (vedeldning) Kväveoxider från vägar Kolväten från vägar Kväveoxider från fartyg Kolväten från fartyg Partiklar från fartyg Kväveoxider från vägar, areakällor och fartyg Kolväten från vägar, areakällor och fartyg Partiklar från vedeldning, areakällor, vedeldning och fartyg Jämförelse beräkningar mot mätningar 37 7 Fortsatt arbete 38 2

3 Sammanfattning De utförda spridningsberäkningarna visar på ett mycket överskådligt sätt spridningsbilden för olika ämnen. Här får kommunerna en god uppfattning om sin situation när det gäller föroreningsläget. I takt med att nya emissionsdata tas fram kommer spridningsbilderna att bli allt säkrare. Det kan konstateras att överensstämmelsen mellan beräknade och mätta kvävedioxidhalter är mycket god, vilket pekar på att använda emissionsdata ligger på rätt nivå. När det gäller PM 10 visar utförda arbeten på komplexiteten när det gäller att kartlägga luftföroreningarna för ett område detta gäller framför allt bestämmandet av olika emissioner, exempelvis uppvirvling från vägar och jordbruksmark, vedeldning och sjöfartens utsläpp. Emissionsdatabasen är emellertid upplagd på ett sådant sätt att det är relativt lätt att uppdatera hela eller delar av densamma då nya emissionsuppgifter tas fram. Genom att jämföra spridningsberäkningar för olika ämnen med strategiskt utplacerade mätningar kan man också bestämma vilka justeringar i emissionsdata som måste ske. De nu pågående mätningarna, där mätplatserna valts med utgångspunkt från emissionsdata-karteringen, kommer att utgöra ett bra underlag för den fortsatta kartläggningen. Här finns det också möjlighet att komplettera kartläggningen genom att analysera insamlingsfiltren för PM 10 på olika ämnen. Redan nu kan konstateras, att med en fortsatt samverkan genom luftvårdsförbundet, kommer kommunerna att inom de närmaste åren att erhålla en mycket god bild av sin föroreningssituation, vilket ligger helt i linje med de krav som ställs i förordningen om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Användningsområden för ALARM-systemet Utöver vad som framkommit i denna rapport måste det framhållas att ALARMmodellen används i samband med miljöskyddsprövningar, kommunernas planeringsarbete, samt för räddningstjänsten arbete med riskbedömningar och olyckor. 3

4 1. Bakgrund Den 1 januari 1999 trädde miljöbalken i kraft och därmed introducerades ett nytt verktyg i det svenska miljöarbetet. Miljökvalitetsnormer (MKN) avseende luftkvalitet har fastställts inom svensk lagstiftning, bland annat som en anpassning av EUs ramdirektiv för luftkvalitet och vidhängande dotterdirektiv till svenska förhållanden, med avsikten att skydda människors hälsa. Miljökvalitetsnormer har införts för svaveldioxid (SO 2 ), kvävedioxid (NO 2 ), bly (Pb), partiklar (PM 10 ), bensen, kolmonoxid (CO) och ozon (O 3 ) (SFS 2001:527). För flertalet av ovan nämnda komponenter finns också mer långsiktiga nationella miljömål (Regeringsprop. 2000/01:130). Varje kommun ska kontrollera att miljökvalitetsnormerna uppfylls inom kommunen. Kontrollen kan ske genom mätning, beräkning eller annan objektiv bedömning. Mätning ska utföras i kommuner med fler än invånare samt i områden där det kan antas att MKN kan komma att överskridas. Utvärderingströsklar har införts där den övre utvärderingströskeln (ÖUT) indikerar om man behöver övervaka luftkvaliteten genom att mäta (halter > övre utvärderingströskeln), se Figur 1. Om halterna ligger mellan övre och nedre utvärderingströskeln (NUT) räcker det med en kombination av mätningar och modellberäkningar. För kommuner som uppvisar halter under den nedre utvärderingströskeln är det tillåtet att enbart använda modellberäkningar. I tätorter med färre än invånare behöver inte kontroll ske av timmedelvärden, förutsatt att ÖUT ej överskrids. µg/m 3 75 TOLERANSMARGINALER MKN Övervakning med mätningar Övervakning med kampanjvisa mätningar i kombination med modeller ÖUT NUT 10 Modeller och objektiv bedömning av luftkvalitetshalter MÅLÅR Figur 1. Schematiskt bild över utformningen av miljökvalitetsnormer (= MKN) (exemplet gäller för MKN för PM 10 som dygnsmedelvärde). ÖUT= övre utvärderingströskel, NUT= nedre utvärderingströskel (se nedan). Som en följd av gällande bestämmelser gav länsstyrelsen 2001 IVL i uppdrag att ta fram förslag till program för luftkvalitetsövervakningen i Västra Götaland. (Sjöberg och Lövblad, 2001). 4

5 2.Omfattning Under 2002 gav Luftvårdsförbundet för Västra Sverige, Luft i Väst, i samråd med länsstyrelsen, IVL Svenska Miljöinstitutet i uppdrag att utföra mätningar i 37 av Västra Götalands läns kommuner, se Figur 2, för att kartlägga luftkvaliteten i förhållande till MKN för NO 2 och PM 10 (Persson, K. 2003). Dessa mätningar följdes upp med mätningar av lättflyktiga kolväten (VOC) i de 37 kommunerna samt mätningar av PM 10 i några kommuner med start november 2003 till och med oktober Under 2005/2006 har mätningarna av PM 10 fortsatt och då framförallt av bakgrundshalter. Man vill genom dessa samordnade mätningar kunna bedöma om det föreligger fortsatta mätbehov i enlighet med de mätkrav som föreskrivs i förordningen om miljökvalitetsnormer för utomhusluft (SFS 2001:527). På uppdrag av Luft i Väst utförde IVL under 2005 en emissionsdatakartering som omfattade emissioner från arbetsmaskiner (arbetsfordon och arbetsredskap), fartygstrafik samt småskalig uppvärmning. Emissionskarteringen och beräkningarna har utförts för hela Västra Götaland, se figur 3. Emissionskarteringen har fördelats geografiskt ner till en gridupplösning av 1 x 1 km. De föroreningsparametrar som inkluderas för arbetsmaskiner och fartygstrafik är NOx, SO 2, partiklar samt där uppgifter finns, även lätta kolväten (VOC). För småskalig uppvärmning omfattas endast emissionerna av partiklar. Uppgifterna om arbetsmaskiner är baserade på emissionsuppgifter från Sveriges MiljöEmissionsData (SMED) medan uppgifter om fartygsemissioner härrör från underlag som IVL tagit fram. Emissioner från småskalig uppvärmning är också baserade på SMED-data. Spridningsberäkningarna har utförts med hjälp av ALARM-systemet. Vind- och turbulens fälten från ALARM har använts i kombination med mätningar av vind- och temperaturprofiler i området. Med hjälp av ALARM-systemet har sedan spridningsberäkningar utförts för år 2003 omfattande hela länet avseende ämnena kväveoxider, kolväten och partiklar. Under detta år utfördes mätningar av PM 10 i urban bakgrund i Borås, Färgelanda och i Mariestad. Dessutom utfördes mätningar av PM 10 i gaturum i Mariestad. För att undersöka möjligheten att uppskatta andelen långdistanstranporterade föroreningar har IVLs mätningar från Råö använts. Luftvårdsförbundet har tio vindmaster 10 meter höga där förutom vindriktning och vindhastighet även temperaturgradienten bestäms. Vidare har förbundet tre SODAR-anläggningar som mäter vindriktning, vindhastighet samt skiktningsförhållanden upp till 300 meters höjd. I denna rapport presenteras såväl emissionskarteringar som spridningsberäkningar samt resultat från utförda och pågående mätningar av PM 10. 5

6 3. Syfte Syftet med ovanstående arbete är att erhålla en helhetsbild av förekommande halter av kväveoxider, partiklar och kolväten. Denna kartläggning skall kunna ligga till grund för kommunernas bedömningar av föroreningsläget samt utgöra en viktig del i kommande åtgärdsprogram. Figur 2. Karta över Västra Götaland de gulmarkerade kommunerna är de som ingår i Luft i Väst. 4. Emissioner 4.1 Emissioner från arbetsmaskiner Den geografiska fördelningen av emissioner från arbetsmaskiner härrör från ett antal sektorer, vilka är baserade på årsvisa utsläpp per kommun. Här ingår utsläpp från arbetsfordon och arbetsredskap som används vid skogsbruk och jordbruk, inom industrin och i hushåll samt småskalig uppvärmning. För ytfördelning och koordinatbestämning av dessa emissioner har källtyperna fördelats beroende på dess geografiska tillhörighet (Figur 3). Fördelning av emissionerna från arbetsmaskiner varierar beroende på föroreningsparametrar och bransch (Figur 4). 6

7 NO x Partiklar VOC CO Figur 3. Emissioner (ton/år) av NO x, partiklar (PM 10 ), VOC och CO från arbetsmaskiner. Upplösning 1x1 km rutnät. 7

8 VOC (ton/år) NOx (ton/år) Partiklar (ton/år) Jordbruk Skogsbruk Hushåll Industri och anl Övrigt Figur 4. Branschvis fördelning av respektive föroreningsparameter från arbetsmaskiner. 4.2 Emissioner från fartyg IVL har utfört arbeten för Naturvårdsverket där en anpassning av emissionsdata har gjorts till aktuellt trafikunderlag och fartygens bränsleförbrukning. Osäkerhet råder dock om vilka bränslekvaliteter som används av fartygstrafiken då detta inte registreras någonstans. Bränslekvaliteten påverkar i första hand utsläppen av svavel och partiklar, men även övriga utsläppsparametrar påverkas i viss mån. I denna utredning används beräkningar som utförts av MariTerm för internationell sjöfart i svenska vatten år Fartygstrafikens storleksfördelningen har uppskattats utifrån diskussioner med representanter för hamnarna och egna erfarenheter från tidigare studier av trafikmönstren. Den detaljerade beräkningen samt geografiska fördelningen av fartygsemissioner har beräknats för alla större hamnar i länet samt transportsträckorna i Göta älv, i Vänern och längs med Bohuskusten. Fartygstrafikens omfattning och storleksfördelning har erhållits från SCB:s hamnstatistik, och genom direktkontakt med de flesta hamnar i regionen. För färjetrafik har kompletterande information hämtats från ShipPax Statistics I beräkningen tas även hänsyn till att fartygen på vissa delsträckor (Göta Älv, inloppssträckor i hamnar) färdas med reducerad hastighet. Emissionerna redovisas som linjeemissioner längs normala rutter för sjöfarten. Trafiken på öppet hav kan inte följas i detalj utan emissioner från trafik i Kattegatt och Skagerack läggs ut på en enda linjesträckning som följer den svenska kusten. (På grund av djupförhållanden m.m. går huvuddelen av den passerande trafiken närmare Sverige än Danmark.) Detta bedöms tillräckligt för att skapa en bakgrundsnivå. För 8

9 trafiken från hamnarna görs förenklingen att trafiken går kortaste vägen ut till öppet hav Fartyg med bruttotonnage under GT 300 ingår inte i statistiken, dvs bland annat fritidsbåtar, fiskefartyg, små passagerarfartyg och arbetsfartyg. Utsläpp från fartygstrafik på hamnar inkl inloppssträckor NOx [kg] Göta Alv Vänern V Götaland Stenungsund Wallhamn Uddevalla Lysekil Brofjorden Strömstad Figur 5. Emissioner av NO x från respektive hamn och inloppssträcka. (ej Göteborgs hamn med inlopp) Gruvön Karlstad Strömstad Å mål Kristineham n Otterbäcken Sjötorp Lidköping Brofjorden Uddevalla Vänersborg Trollhättan Lysekil Stenungsund Göta Wallhamn Bohus Surte (Göteborg) Hamnar Linjer Figur 6. Lokaliseringen av respektive fartygsrutt och hamn (ej Göteborgs hamn med inlopp) Emissioner från sjöfarten av NOx, HC och PM 10 beräknade för hela Västra Götaland visas i figurerna

10 Figur 7. Emission av NOx från sjötrafik (ton/år). Figur 8. Emission av HC från sjötrafik (ton/år). 10

11 Figur 9. Emission av PM10 från sjötrafik (ton/år) Emissioner från småskalig uppvärmning Här behandlas enbart emissioner av PM 10 eftersom det vid tillfället för emissionskarteringen endast fanns information som dessa att tillgå i SMED. Om man översiktligt jämför förhållandet mellan emissionsfaktorerna för PM 10 och NO x från småskalig uppvärmning så är PM 10 -emissionerna mellan 5-10 ggr större. För att erhålla en bättre geografisk upplösning för Västra Götalands emissionsdatabas har emissionerna fördelats med avseende på befolkningstäthet och över relevanta marktyper på motsvarande sätt som för arbetsmaskiner. Den emission av PM 10 från småskalig uppvärmning som ligger till grund för de vidare beräkningarna visas i nedanstående figur uppdelat per kommun. 11

12 1000 PM10 (ton/år) PM10 (ton/år) Härryda Partille Öckerö Stenungsund Tjörn Orust Sotenäs Munkedal Tanum Dals-Ed Färgelanda Ale Lerum Vårgårda Bollebygd Grästorp Essunga Karlsborg Gullspång Tranemo Bengtsfors Mellerud Lilla Edet Mark Svenljunga Herrljunga Vara Götene Tibro Figur 10. Emission av PM 10 från småskalig vedeldning för respektive kommun (från SMED). Töreboda Göteborg Mölndal Kungälv Lysekil Uddevalla Strömstad Vänersborg Trollhättan Alingsås Borås Ulricehamn Åmål Mariestad Lidköping Skara Skövde Hjo Tidaholm Falköping Enligt ovanstående figur 10 är skillnaderna relativt stora mellan de olika kommunerna. SMED-emissioner har därefter fördelats geografiskt med avseende på markanvändningsklass, låg bebyggelse, samt dimensionerats efter befolkningsdensiteten (figur 11). 12

13 Figur 11. Geografisk fördelning av emissioner från småskalig uppvärmning. 4.4 Emissioner från vägtrafik Luftvårdsförbundet Luft i Väst (LiV) har uppdragit åt Enger KM-konsult AB att bygga upp en emissionsdatabas omfattande Vägverkets vägar (riksvägar) inom Västra Götaland. Från Vägverket har erhållits vägar och trafikintensitet uppdelat på personbilar, lätta och tunga lastbilar för hela området. Databasen har kontrollerats och uppenbara fel har korrigerats. Från Vägverkets publikation: Nybyggnad och förbättring. Effektkatalog från 2001 har emissioner enligt den s.k. EVA-modellen utnyttjats för beräkning av emissionerna av NOx, HC, CO 2 och partiklar. Dessa emissioner har införts i ALARM-systemets emissionsdatabas. Vägverkets utsläppsmodell i EVA 2.31 utgår från att vägnätet delas in i länkar och noder och att dessa kan effektbedömas oberoende av varandra. EVA-modellen ger utsläppsmängder för bl.a. NOx, HC, CO 2 och partiklar för aktuellt beräkningsår för de tre fordonstyperna. Emissionsberäkningen sker efter följande principer för en väglänk: Årsmedelhastighet för personbilar, lastbilar utan och med släp för aktuellt år 13

14 Körförlopp, dvs typisk hastighetsvariation kring medelhastigheten, vilket ger grundvärde för de olika utsläppen per fordonskategori Grundtillägg för kallstart och avdunstning Skattning av medelreselängd för bestämning av kallstarts- och hot soak-tillägg för olika vägkategorier Försämringsfaktorer för grundeffekt och för kallstart för personbilar Beräkningsår, som ger trafikarbetsandelar, medelålder och total körlängd för respektive fordonskategori för beräkning av resulterande försämringsfaktorer och hopvägningar till medeleffekter för respektive fordonstyp Schablonkorrigering för lätta dieselfordon Emissioner från vägverkets linjekällor av NOx, HC och PM 10 beräknade för hela Västra Götaland visas i figurerna I tabell 1 anges de totala emissionerna av NOx, HC och PM 10 från areakällor och linjekällor för hela Västra Götaland. Figur 12. Emission av NO x från Vägverkets linjekällor (ton/år). 14

15 Figur 13. Emission av HC från Vägverkets linjekällor (ton/år). Figur 14. Emission av PM 10 från Vägverkets linjekällor (ton/år). 15

16 Tabell 1. Emissioner i Västra Götaland (ton/år). NOX HC PM10 (EJ VEDELDNING) PM10 (VEDELDNING) Areakälla Linjekälla (avgaser) Fartyg Linje+Hamn Totalt Totalt PM Det bör observeras att den totala emissionen av PM 10 från arbetsmaskiner är totalt 700 ton/år medan emissionerna från vedeldning är ca 5400 ton/år. Emissionerna omfattar ej större punktkällor. Dessa håller för närvarande på att uppgraderas. 5. Mätningar 5.1 Tidigare mätningar Under 2002/03 mättes partiklar (PM 10 ) i de tre kommunerna Mariestad, Borås och Färgelanda. I Borås (december-juni) och Färgelanda (december-maj) mättes i urban bakgrund och i Mariestad i såväl urban bakgrund (december-mars) som gaturum (december-april). Mariestads gaturum uppvisade generellt de högsta halterna av PM 10. För de tre månader som i Mariestads gaturum uppvisade de högsta PM 10 - halterna (februari - april) utfördes analys av bly (Pb) och kadmium (Cd) som månadsmedelvärde.. Mätningarna av kvävedioxid med diffusionsprovtagare gjordes på två platser i 37 kommuner, en i gaturum och en för att spegla den genomsnittliga halten i tätorten (urban bakgrund) månadsvis under fem månader (december april 2003). I nio av kommunerna (Alingsås, Borås, Lysekil, Sotenäs, Strömstad, Tanum, Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg) fortsatte mätningarna av NO 2 under maj - augusti i gaturum. Anledningen var bland annat att spegla föroreningsbelastningen under sommaren i några turistorter samt att erhålla ett mer representativt årsmedelvärde i de mest belastade kommunerna. 2003/04 utfördes mätningar av lättflyktiga kolväten (VOC) och partiklar (PM 10 ). Partikelmätningar (PM 10 ) skedde i urban bakgrund i två kommuner, Mariestad (november - april) och Trollhättan (november - maj). Mätningarna av VOC med diffusionsprovtagare utfördes i 37 kommuner i ett gaturum veckovis under en vecka varannan månad (november, januari, mars, maj, juli och september) under 2003/04. 16

17 Provtagningsutrustningen för PM 10 installerades av IVL medan uppsättning av diffusionsprovtagare ombesörjdes av personal vid de lokala miljökontoren. De veckovisa provbytena av PM 10 och VOC skötte också miljökontoren i respektive kommun. Exponerade prover skickades in till IVLs laboratorium för analys. Mät- och analysmetoderna för VOC och PM 10 är ackrediterade av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. 5.2 Utvärdering av tidigare mätningar Under vinterperioden 2002/2003 utfördes att antal mätningar av NO 2 och PM 10 i Färgelanda, Borås och Mariestad. I Mariestad mättes PM 10 både i urban bakgrund och i ett gaturum. För att försöka spegla intransporten av luftföroreningar från andra länder har mätningar utförda på bakgrundsstationerna Råö och Aspvreten använts i studien. Råö ligger på Onsalahalvön söder om Göteborg i Hallands län, se figur 15. Dessutom har mätningar utförda i Göteborg ingått i utvärderingen. Figur 15. Råö på Onsalahalvön sydväst om Kungsbacka (kontinuerliga mätningar). Figur 16. Färjelanda med omnejd. Här mättes PM 10 i bakgrundsmiljö (1/ till 3/6 2003). Figur 17. Borås med omnejd. Här mättes PM 10 i urban bakgrund (21/ till den 24/6 2003). Figur 18. Mariestad med omnejd. Här mättes PM 10 både i urban bakgrund (20/ till den 12/3 2003) och i gaturum (21/12 till den 30/4 2002) 17

18 Figur 19. Göteborg (varuhusets Femmans tak) har mätningar av NO, NO 2, SO 2 och PM 10 från den 1/ till den 31/ använts i utredningen. Värdena är hämtade från det nationella datavärdsskapet. Mätningarna har utförts av Miljöförvaltningen i Göteborg. Figur 20. Aspvreten (ringmarkering) mellan Nyköping och Trosa. Bakgrundsvärden vid en mätstation på ostkusten har använts, nämligen Aspvreten mellan Nyköping och Trosa. Data är hämtade från det nationella datavärdskapet. Mätningarna har utförts av ITM (Institutionen för tillämpad miljövetenskap) Meteorologiska mätningar Under mätperioden 1/ till 30/ visar mätningar från Borås följande bild, se figurerna 21 och 22. Figur 21. Vindriktning, vindhastighet och temperatur vid stationen i Borås. 18

19 Under början av januari var det kallare än normalt, men från mitten av januari och resten av månaden var det varmare än normalt. Under februari var temperaturen något under det normala medan under mars något över det normala. Nederbörden visas i figur 22 och vi noterar att det var många nederbördsdagar under januari, men att februari och mars var ovanligt torra. Detta har stor betydelse för PM 10 - halten, som orsakas av uppvirvling av damm. Om marken är torr blir det mycket mer uppvirvling (orsakad framförallt av bilar) än om marken är blöt vid regn eller marken är täckt av snö. Figur 22. Nederbörd vid stationen i Borås Mätningar av luftföroreningar Låt oss först betrakta PM 10 -koncentrationerna och dela upp den som medelvärde över de olika månaderna. Figur 23 visar månadsmedelvärdet av PM 10 -halten i urban bakgrund i Borås, Färgelanda, Mariestad och Göteborg samt för Råö och Aspvreten. Vi ser från figuren att koncentrationerna under mars är mycket högre än under andra månader Vi ser att halten av PM 10 på Råö är högre än på de andra platserna under vissa månader (jan, febr, maj). Det betyder sannolikt att Råö påverkas av någon annan källa än bara intransport från utlandet, se resonemang nedan. Vi ser också att PM 10 - halten i Färgelanda är lika stor (eller högre) som i Borås för alla månader utom mars och januari. Att en stor kommun och en liten kommun har samma halter kan bero på olika saker, t.ex. olika utsläppskällor. Några källor till partiklar är vedeldning, utsläpp från arbetsredskap, bilavgaser, uppvirvling av damm från vägar, däck- och vägslitage, uppvirvling från åkermark, saltstänk från havet. Skillnader i halter beror också på olika mäthöjder på de olika platserna. Om vi har lokala källor till föroreningen är det stor höjdvariation i föroreningshalt. För de mätningar som här presenteras är de urbana bakgrundsplatserna valda så att det de är jämförbara med varandra, ca 4-8 m ovan mark. Göteborgs urbana bakgrundsstationen är dock belägen ovan tak, dvs på betydligt högre höjd än övriga stationer. 19

20 Figur 23. Månadsmedelvärdet av PM 10 för de olika platserna. För att utröna om en viss del av PM 10 -halten beror på biltrafiken (avgaser, uppvirvling av damm, däck- och vägslitage) kan vi beräkna koncentrationen som en funktion av veckodag. Vi måste också undersöka om det är skillnader om vägen är våt eller torr. Vi ser från figur 24 att det är lägre koncentrationer i Borås under lördag och söndag då vi har lägre trafikintensitet. I Färgelanda, figur 25, är denna skillnad mindre utpräglad, men dock lägre under söndagen. I Mariestad, figur 26, är det som i Borås lägre värden under lördag och söndag. Även i Göteborg är det något lägre halter under lördag och söndag, se figur 27. Om vi betraktar PM 10 i gaturummet får vi en mycket klar bild av trafikens inflytande på halterna. I figur 28 visas PM 10 -halten i gatunivå då urbana bakgrunden har subtraherats för dagar då ingen nederbörd har ägt rum. Eftersom bakgrundsvärdet har subtraherats visar bilden koncentrationen orsakad av emissionerna på gatan. Det är en mycket kraftig variation under veckan med lägsta värdena under söndagen, vilket kan tolkas som att emissionerna på gatan orsakas av biltrafiken. Denna figur visar förhållanden när det inte regnar. Vid nederbörd fås en helt annorlunda bild, figur 29, där vi inte kan se någon utpräglad variation under veckan. Från detta kan vi då också dra den slutsatsen att PM 10 -halten i gaturummet beror till största delen av uppvirvling från marken och ej av utsläpp av bilavgaser. 20

21 Figur 24. PM 10 -koncentrationen i urban bakgrund i Borås under dagar med ingen nederbörd. Figur 25. PM 10 -koncentrationen i urban bakgrund i Färgelanda under dagar med ingen nederbörd. Figur 26. PM 10 -koncentrationen i urban bakgrund i Mariestad under dagar med ingen nederbörd. Figur 27. PM 10 -koncentrationen i urban bakgrund i Göteborg under dagar med ingen nederbörd Figur 28. Differensen av PM 10 -halt i gatunivå och urban bakgrund i Mariestad under dagar utan nederbörd. Figur 29. Differensen av PM 10 - halt i gatunivå och urban bakgrund i Mariestad under dagar med nederbörd. 21

22 Biltrafikens variation under veckan kan man också se i variationer av NOx i Göteborgs bakgrundsluft (taket på Femmans varuhus). Både NO och NO 2 har mätts vid denna mätplats. Mätningarna genomgörs av Miljöförvaltningen i Göteborg och redovisas i det nationella datavärdskapet. Figur 30 visar NOx som funktion av veckodag för alla dagar från 1 januari till 31 maj Enligt figuren skulle koncentrationen vara mycket högre på onsdag och torsdag. Detta skulle kunna bero på påverkan av något lokalt utsläpp. Vid närmare analys av NO och NO 2 data från denna mätplats fann man att under 7-8 januari var halterna av NOx över 500 µg/m 3 och under enskilda timmar över 1600 µg/m 3. Under dessa timmar är andelen NO (uttryck som NO 2 ) mer än 80% av NOx-värdet vilket tyder på en mycket lokal källa. Om man utesluter dessa två dagar erhålls resultat enligt figur 31. Figur 30. NOx-halten som funktion av veckodag. Figur 31. NOx-halten som funktion av veckodag då 7-8 januari, 2003 är uteslutna. 22

23 Vi ser från figur 31 att det är en tydlig variation med veckodag med mycket lägre värden under lördag och söndag. Från figur 32 ser vi att andelen NO 2 av NOx är 65% under vardagar (mån-fre) och ca 80% under veckoslutet. Att det är något mindre andel NO 2 under vardagar beror på att NOx-koncentrationen då utgörs av en större del närliggande trafikemission än under veckoslutet. Figur 32. Förhållandet NO 2 /NOx som funktion av veckodag i Göteborg. För att utröna andra eventuella källor till PM 10 -halter kan vi uppdela materialet som funktion av vindriktning. Vid denna undersökning har en medel-vindriktning under ett dygn använts. I undersökningen har den s.k. geostrofiska vindriktningen använts. Man kan säga att det är vindriktningen på m:s höjd. Geostrofiska vindriktningen har erhållits med hjälp av de mast- och sodarmätningar som utförs av Luft i Väst i kombination med vind- och turbulensdatabasen i ALARMsystemet. Observera att vindriktningen vid marken skiljer sig något från den geostrofiska vindriktningen. Om vinden går över ett större vattendrag (hav eller t.ex Vänern) är skillnaden ca 5 grader men över mark beroende av underlag ca grader. Dvs om geostrofiska vindriktningen är 180 o så kan den verkliga vindriktningen vid marken vara t.ex 160 o. Från figur 33 ser vi att halterna vid vindar från väst upp till nordlig riktning (270 o till 360 o ) ger de lägsta PM 10 -halterna i Mariestad, dvs då luften kommer från Vänern, se figur 34. De högsta halterna i Mariestad fås när vinden kommer från grader (SE-S) vilket är när luften passerat ett stort åkerfält söder om Mariestad. Det skulle dock kunna vara orsakat av transport utifrån men då bör denna förhöjning i koncentrationen också skönjas på de andra mätplatserna vilket ej är fallet, se nedan. 23

24 Figur 33. PM10-koncentrationen i Mariestad som funktion av vindriktning. Figur 34. Karta över Mariestad med omnejd. Ljusblå färg är sjöar, gulvit färg åker och grön färg skog. 24

25 Om de höga värdena vid riktning från SE-S kommer från fältet borde de högsta värdena erhållas när marken är torr och ej frusen och snötäckt. Figur 35 visar halten som funktion av vindriktning men nu också uppdelat på olika månader. Figur 35. PM 10 -halten i Mariestad som funktion av geostrofiska vindriktningen uppdelat efter månad. Vi ser från figuren att de högsta koncentrationerna erhålls vid riktningar från grader och dessa tillfällen inträffade under mars och något fall februari. Under februari och mars var det mycket torrare än normalt. Under mars var dygnsmedeltemperaturen också över 0 o C. Om vi istället betraktar PM 10 -koncentrationen i Färgelanda som funktion av vindriktning, se figur 36, får vi en helt annorlunda bild. Här får man de lägsta halterna vid sydostliga vindar och de högsta vid nordliga vindar. Figur 36. PM 10 -koncentrationen i Färgelanda som funktion av vindriktning. 25

26 Från figur 36 ser vi att halterna vid geostrofiska vindar från nordväst till nordost (315 o till 45 o ) ger de högsta PM 10 -halterna vilket är när luften passerat ett stort jordbruksfält norr om Färgelanda, se figur 37. Det skulle dock kunna vara orsakat av transport utifrån men då borde denna förhöjning i halt också skönjas på de andra mätplatserna. I Mariestad hade vi de lägsta koncentrationerna i denna riktning. I alla andra riktningar är medelkoncentrationen nästan konstant (20 µg/m 3 ) i Färgelanda. Figur 37. Karta över Färgelanda med omnejd. Ljusblå färg är sjöar, gulvit färg åker och grön färg skog. Även i Borås får man de högsta PM 10 -koncentrationerna vid nordlig vind, se figur 38, men de lägsta vid nordoslig till ostlig vind. Figur 38. PM 10 -halten i Borås som funktion av vindriktning. Från figur 39 ser vi att halterna vid geostrofiska vindar från nordväst till nord (315 o till 360 o ) ger de högsta PM 10 -halterna, ca 30 µg/m 3, vilket är när luften passerat fältet vid Ryaverkets anläggning i Borås, se figur 39. De lägsta halterna erhålls vid 26

27 vindriktningar från nord till ost, ca 17 µg/m 3. I alla andra riktningar är medelkoncentrationen nästan konstant (20-25 µg/m 3 ). Figur 39. Karta över Borås med omnejd. Ljusblå färg är sjöar, gulvit färg åker, grön färg skog och lila industriområde. PM 10 -halten i Göteborg, figur 40, påminner i fördelning av halterna i Färgelanda med de högsta halterna vid vindriktningar från nordväst till nordost. Figur 40. PM 10 -halterna i Göteborg som funktion av vindriktning. Om vi nu betraktar PM 10 -halten vid Råö som funktion av geostrofisk vindriktning, figur 41, kan vi notera att vi får de högsta koncentrationerna, ca 25 µg/m 3, vid vindar 27

Modellsimuleringar av NOx och PM10 i Västra Götaland år 2010 och 2011

Modellsimuleringar av NOx och PM10 i Västra Götaland år 2010 och 2011 Enger K M-konsult AB Modellsimuleringar av NOx och PM10 i Västra Götaland år 2010 och 2011 Uppsala 2014-02-10 Leif Enger KM-konsult AB Sammanfattning Genom att jämföra spridningsberäkningar för olika ämnen

Läs mer

Media på andra språk än svenska Västra Götalands regionen 2005 Mediainköp

Media på andra språk än svenska Västra Götalands regionen 2005 Mediainköp Mediainköp Borås Göteborg Ale Alingsås Bengtsfors Bollebygd 66 40 41 22 1 7 2 3 1 65 31 544 222 2 2 8 15 5 20 10 5 2 1 1 1 350 250 12 2 214 7 5 48 16 20 49 9 20 2 41 35 438 180 2 1 4 13 2 188 18 348 37

Läs mer

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2014

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2014 NR U 5179 APRIL 2015 RAPPORT Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2014 För Luft i Väst Karin Persson, Barbara Sandell Författare: Karin Persson, Barbara Sandell På uppdrag av: Luft i Väst Rapportnummer:

Läs mer

Kommunerna i Västra Götalands och Hallands län Den finansiella profilen

Kommunerna i Västra Götalands och Hallands län Den finansiella profilen Kommunerna i Västra Götalands och Hallands län Den finansiella profilen 214-214 Resultat före extraordinära poster / verksamhetens kostnader 5 4 2% 3 2 2 2,5 1,6 2,1 2 2 2,3 2,5 1,6 1 1,2 21 211 212 213

Läs mer

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2011-2015

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2011-2015 PM 10 - mätningar i Skara Foto: Ylva Sandqvist Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2011-2015 Målsättning Luft i Väst ska inom sitt verksamhetsområde vara arena för samråd och samarbete i luftvårdsfrågor.

Läs mer

Dig som är ordförande i den nämnd som beslutar om studieförbundens villkor i Ale

Dig som är ordförande i den nämnd som beslutar om studieförbundens villkor i Ale villkor i Ale Visste du att studieförbunden i Ale förra året genomförde cirka 750 studiecirklar och andra grupper med totalt nästan 5.300 deltagare. Dessutom genomförde de över 1.100 kulturprogram i form

Läs mer

Verifiering av vindenergiberäkningar. med Alarm-systemet. för Västra Götalands län

Verifiering av vindenergiberäkningar. med Alarm-systemet. för Västra Götalands län Verifiering av vindenergiberäkningar med Alarm-systemet för Västra Götalands län Älvsborgs Luftvårdsförbund Februari 2001 Älvsborgs Luftvårdsförbund Älvsborgs luftvårdsförbund är en sammanslutning av kommuner

Läs mer

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2012-2016

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2012-2016 PM 2,5 och PM 10 mätningar i Bengtsfors Foto: David Svenson Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2012-2016 Målsättning Luft i Väst ska inom sitt verksamhetsområde vara arena för samråd och samarbete

Läs mer

Inkvarteringsstatistik februari 2005

Inkvarteringsstatistik februari 2005 Inkvarteringsstatistik februari 005 Kommunstatistik Från och med januari 005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugby och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige genom att Turismens Utredningsinstitut

Läs mer

Arbetsmarknadsdata Västra Götalands län

Arbetsmarknadsdata Västra Götalands län Arbetsmarknadsdata Västra Götalands län Augusti 2014 Jens Sandahl, Analysavdelningen 11 september 2014 Antal nyanmälda platser i Västra Götalands län per månad 2011-2014 Antal nyanmälda platser i Västra

Läs mer

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götalands län 2015

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götalands län 2015 NR U 5640 APRIL 2016 RAPPORT Mätningar av luftföroreningar i Västra Götalands län 2015 För Luft i Väst Karin Persson, IVL & Barbara Sandell, LIV Författare: Karin Persson, IVL & Barbara Sandell, LIV På

Läs mer

Enger K M-konsult AB

Enger K M-konsult AB Enger K M-konsult AB Mätningar och beräkningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2006/07 U-2254 Göteborg 2008-04-02 Uppsala 2008-04-02 IVL Svenska miljöinstitutet AB Enger KM-konsult AB Karin Persson

Läs mer

Ranking Göteborg Företagsklimat

Ranking Göteborg Företagsklimat Ranking 2011 Göteborg 2011-05-03 Företagsklimat Varför är företagsklimatet viktigt? Med ett bra företagsklimat blir det lättare att starta, driva och utveckla framgångsrika företag. Definition av företagsklimat

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Inkvarteringsstatistik maj 2011 Kommunstatistik ti tik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

DRIFTSENHET/(NÄMND/STYRELSE)

DRIFTSENHET/(NÄMND/STYRELSE) Registrerade LAS-områden 2016-06-01 1(6) ORT/KOMMUN Ale Alingsås Bengtsfors Bollebygd Borås Dals-Ed Essunga Falköping DRIFTSENHET/(NÄMND/STYRELSE) Kungälvs sjukhus Ale/Kungälv Alingsås lasarett Folkhögskolan

Läs mer

Luftmätningar i urban bakgrund

Luftmätningar i urban bakgrund Luftmätningar i urban bakgrund Linköpings kommun, Miljökontoret 213 Helga Nyberg Linköpings kommun linkoping.se Mätningar i Linköpings tätort Miljökontoret har sedan vinterhalvåret 1986/87 undersökt bakgrundshalter

Läs mer

Inkvarteringsstatistik augusti 2011

Inkvarteringsstatistik augusti 2011 Inkvarteringsstatistik augusti 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Inkvarteringsstatistik januari 2006

Inkvarteringsstatistik januari 2006 Inkvarteringsstatistik januari 2006 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Inkvarteringsstatistik januari 2008

Inkvarteringsstatistik januari 2008 Inkvarteringsstatistik januari 2008 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

1. Ge medlemmarna en bättre framförhållning om vilken luftövervakning som är planerad.

1. Ge medlemmarna en bättre framförhållning om vilken luftövervakning som är planerad. PM 10 mätningar i Mariestad Foto: Håkan Magnusson Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2013-2017 1 Målsättning Luft i Väst ska inom sitt verksamhetsområde vara arena för samråd och samarbete i

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun 2007:25 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, JUNI 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 2

Läs mer

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2016-08-17 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...

Läs mer

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata Miljöförvaltningen Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata Utredningsrapport 2016:16 www.goteborg.se Förord Miljöförvaltningen har gjort en utredning av luftkvaliteten vid kontorslokalen Smedjan på

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... November 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386 Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Mars 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11

Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11 Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11 Regional utveckling för folkhälsa (RUFF) Avsiktsförklaring RUFF-gruppen Utvecklingsområde: folkhälsa i samhällsplanering,

Läs mer

Inkvarteringsstatistik september 2005 Kvartalsstatistik jul-sep 2005

Inkvarteringsstatistik september 2005 Kvartalsstatistik jul-sep 2005 Inkvarteringsstatistik september 2005 Kvartalsstatistik jul-sep 2005 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige

Läs mer

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2010

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2010 Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2010 U- 3232 Foto: Ylva Sandqvist Göteborg 2011-04-15 IVL Svenska Miljöinstitutet AB Karin Persson Luft i Väst David Svenson Sammanfattning Mätningar av

Läs mer

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2014 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2015-08-06 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Juni 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Juli 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland IVL-rapport U- 909

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland IVL-rapport U- 909 Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland IVL-rapport U- 909 Foto: Jan-Erik Sidenvik Göteborg 2004-02-06 IVL Svenska Miljöinstitutet AB Karin Persson Marie Haeger-Eugensson Karin Sjöberg INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Inkvarteringsstatistik april 2011 Kommunstatistik ti tik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012 Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012 Umeå kommun Miljö- och hälsoskydd Rapport 2013-01 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar 2012 från

Läs mer

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Miljö- och hälsoskydd Rapport 2010-01 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar från kommunens

Läs mer

Inkvarteringsstatistik maj 2010

Inkvarteringsstatistik maj 2010 Inkvarteringsstatistik maj 2010 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Mätning av partiklar i Lidköping 2013

Mätning av partiklar i Lidköping 2013 Mätning av partiklar i Lidköping 2013 Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2014-2018 1 Målsättning Luft i Väst ska inom sitt verksamhetsområde vara arena för samråd och samarbete i luftvårdsfrågor.

Läs mer

Företagsamhetsmätning Västra Götaland län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Västra Götaland län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Västra Götaland län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Västra Götalands län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera

Läs mer

Gästnattsrapport April 2015

Gästnattsrapport April 2015 Gästnattsrapport April 215 Källor: SCB, Tillväxtverket, Swedavia Bearbetat av Turistrådet Västsverige Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com Klicka här för att hämta SCB s Beskrivning av inkvarteringsstatistik

Läs mer

Inkvarteringsstatistik september 2007 Kvartalsstatistik jul-sep 2007

Inkvarteringsstatistik september 2007 Kvartalsstatistik jul-sep 2007 Inkvarteringsstatistik september 2007 Kvartalsstatistik jul-sep 2007 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige

Läs mer

Inkvarteringsstatistik mars 2006 Kvartalsstatistik jan-mar 2006

Inkvarteringsstatistik mars 2006 Kvartalsstatistik jan-mar 2006 Inkvarteringsstatistik mars 2006 Kvartalsstatistik jan-mar 2006 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige

Läs mer

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad Undersökning av luftkvalitet i Mariestad Miljö- och byggnadsförvaltningen 2014-08-13 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Meteorologiska förhållanden... 3 Mätningar... 4 Resultat... 4 Partikeldeposition... 4

Läs mer

Information om luftmätningar i Sunne

Information om luftmätningar i Sunne Information om luftmätningar i Sunne Miljöenheten i Sunne kommun utför luftmätningar i centrala Sunne. Vi mäter små partiklar och lättflyktiga kolväten på Storgatan. Aktiv dygnsprovtagare vid Slottet på

Läs mer

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Kalenderåret 2008 och vinterhalvåret 2008/2009 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Amir Ghazvinizadeh Rapport 2010:5 Miljöinspektör Miljöförvaltningen

Läs mer

Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113,

Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113, Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113, 2008-11-03 2009-11-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av kvävedioxidmätningar (NO2) vid Storgatan 113 öst på stan under perioden

Läs mer

Gästnattsrapport Mars 2015

Gästnattsrapport Mars 2015 Gästnattsrapport Mars 215 Källor: SCB, Tillväxtverket, Swedavia Bearbetat av Turistrådet Västsverige Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com Klicka här för att hämta SCB s Beskrivning av inkvarteringsstatistik

Läs mer

Inkvarteringsstatistik mars 2011 Kvartal 1 2011

Inkvarteringsstatistik mars 2011 Kvartal 1 2011 Inkvarteringsstatistik mars 2011 Kvartal 1 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Gästnattsrapport februari 2014

Gästnattsrapport februari 2014 Gästnattsrapport 214 Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com monika.fleming-glogoza@vastsverige.com Klicka här för att hämta SCB

Läs mer

Gästnattsrapport Februari 2015

Gästnattsrapport Februari 2015 Gästnattsrapport Februari 215 Källor: SCB, Tillväxtverket, Swedavia Bearbetat av Turistrådet Västsverige Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com Klicka här för att hämta SCB s Beskrivning av inkvarteringsstatistik

Läs mer

Varför modellering av luftkvalitet?

Varför modellering av luftkvalitet? 24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida

Läs mer

Gästnattsrapport Juli 2015

Gästnattsrapport Juli 2015 Gästnattsrapport Juli 215 Källor: SCB, Tillväxtverket, Swedavia Bearbetat av Turistrådet Västsverige Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com victor.johansson@vastsverige.com Klicka här för att hämta

Läs mer

Förslag på särskilt ombud i begravningsfrågor. KS

Förslag på särskilt ombud i begravningsfrågor. KS Beslutsförslag 2014-11-21 Kommunstyrelseförvaltningen Kanslienheten Jenny Antonsson Förslag på särskilt ombud i begravningsfrågor. KS 2014-440. Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige april 2016 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige april 2016 Victor Johansson, Gästnattsrapport Västsverige april 216 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige juni 2016 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige juni 2016 Victor Johansson, Gästnattsrapport Västsverige juni 216 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport inkluderar

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige maj 2016 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige maj 2016 Victor Johansson, Gästnattsrapport Västsverige maj 216 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport inkluderar

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun 2006:39 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, NOVEMBER 2006 Innehållsförteckning Förord... 2 Miljökvalitetsnormer... 3

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige januari 2016 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige januari 2016 Victor Johansson, Gästnattsrapport Västsverige januari 2016 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport

Läs mer

Telefon 020-91 90 90

Telefon 020-91 90 90 FÄRDTJÄNST/SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK I ALINGSÅS KOMMUN - ett komplement till allmänna kommunikationer Boka alltid din resa för färdtjänst eller sjukresa via beställningscentralen Telefon 020-91 90 90 Välkommen

Läs mer

Västra Götalands Läns RAorganisation. Fredrik Rasmusson

Västra Götalands Läns RAorganisation. Fredrik Rasmusson Västra Götalands Läns RAorganisation Ale kommun Alingsås kommun Bengtsfors kommun Bollebygd kommun Borås stad Dals-Ed kommun Essunga kommun Falköping kommun Färgelanda kommun Grästorp kommun Gullspång

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2006-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar

Läs mer

Ny förordning och nya föreskrifter om luftkvalitet

Ny förordning och nya föreskrifter om luftkvalitet Ny förordning och nya föreskrifter om luftkvalitet Helena Sabelström Naturvårdsverket 4 september 00 Jönköping 00-09-9 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Utveckling av förordning

Läs mer

Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet

Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14 Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Köpings kommun Rapporten skriven av: Lars Bohlin, 2014-12-12 Rapporten finns även att läsa och ladda

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2007:9 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2005 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2007 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp

Läs mer

Ny personal. Magnus Wettergren, praktikant, tom 6 mars. Vik Kommunikatör/IT- Administratör

Ny personal. Magnus Wettergren, praktikant, tom 6 mars. Vik Kommunikatör/IT- Administratör Ny personal Therese Näsman, from 1 april Joakim Friedrich, from 1 april Magnus Wettergren, praktikant, tom 6 mars Vik Kommunikatör/IT- Administratör Ny webbsida Mer lättillgänglig sida med mer fokusering

Läs mer

Miljönämnden 26 Januari 2011/ Ny Dinau Malin Englund

Miljönämnden 26 Januari 2011/ Ny Dinau Malin Englund Miljönämnden 26 Januari 2011/ Ny Dinau Malin Englund Klimatstrategi för r Västra V GötalandG Sex fokusområden 1. Effektiv energianvändning ndning i bostäder och lokaler 2. Effektiva godstransporter - grön

Läs mer

Gästnattsrapport Januari 2015

Gästnattsrapport Januari 2015 Gästnattsrapport Januari 215 Källor: SCB, Tillväxtverket, Swedavia Bearbetat av Turistrådet Västsverige Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com monika.fleming-glogoza@vastsverige.com Klicka här för

Läs mer

Mottagande av nyanlända flyktingar. i Västra Götalands län Rapport 2010:44

Mottagande av nyanlända flyktingar. i Västra Götalands län Rapport 2010:44 Mottagande av nyanlända flyktingar i Västra Götalands län Rapport 2010:44 Rapport 2010:44 ISSN 1403-168X Utgivare: Länsstyrelsen Västra Götalands län, enheten för social hållbarhet Grafisk form: malin.fasth.com

Läs mer

Diagram: Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord hösten 2010 av Brottsofferjourernas Riksförbund

Diagram: Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord hösten 2010 av Brottsofferjourernas Riksförbund Diagram: Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord hösten 2010 av Brottsofferjourernas Riksförbund 2010-12-13 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Om BOJ Brottsofferjourernas

Läs mer

Inkvarteringsstatistik december 2004

Inkvarteringsstatistik december 2004 Inkvarteringsstatistik december 2004 Gästnätter december 2004, län (tusen) 1 600 1 524 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 223 422 138 0 Sverige Västra Götalands län Stockholms län Skåne län 22/02/2005 www.vastsverige.com

Läs mer

Gästnattsrapport december Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet

Gästnattsrapport december Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet Gästnattsrapport december 2013 Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet 1 Nyckeltal i Västra Götaland, december 2013 Hotell, stugbyar och vandrarhem Antal gästnätter: december

Läs mer

Inkvarteringsstatistik september 2004

Inkvarteringsstatistik september 2004 Inkvarteringsstatistik september 2004 Gästnätter september 2004, län (tusen) 2 500 2 000 2 256 1 500 1 000 667 500 359 233 0 Sverige Västra Götalands län Stockholms län Skåne län 11/11/2004 www.vastsverige.com

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 december 2014 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län november 2014: 59 644 (7,4%) 33 577

Läs mer

Miljömålen och vattendirektivet. Jens Mentzer Miljömålssekretariatet Länsstyrelsen i Västra Götaland

Miljömålen och vattendirektivet. Jens Mentzer Miljömålssekretariatet Länsstyrelsen i Västra Götaland Miljömålen och vattendirektivet Jens Mentzer Miljömålssekretariatet Länsstyrelsen i Västra Götaland Likheter/skillnader miljöproblem Vattendirektivet Försurning Övergödning Fysisk påverkan Miljögifter

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 4 april 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Katalog för emissionsdatabaser SMED. Göteborgs-regionen. Skånedata-basen. SLB, Stockholm. Östergötlands län

Katalog för emissionsdatabaser SMED. Göteborgs-regionen. Skånedata-basen. SLB, Stockholm. Östergötlands län SMED Göteborgsregionen Skånedatabasen SLB, Stockholm Östergötlands län 1 Benämning: SMED (Svenska MiljöEmissionsData) Ursprung/version: Konsortiet SMED som består av SCB (Statistiska Centralbyrån), IVL,

Läs mer

Sammanträde med Överförmyndarnämnden

Sammanträde med Överförmyndarnämnden Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Överförmyndarnämnden Tid: Tisdagen den 1 Mars 2016, kl 17.00 Plats: Rådslaget, Rådhuset, Alingsås Information och överläggningar Ärendelista Val av justerare och

Läs mer

Skolbiorapport kommuner uppgett att man har skolbio.

Skolbiorapport kommuner uppgett att man har skolbio. Skolbiorapport 2014 Varje år frågar Kultur i Väst hur Västra Götalandsregionens 49 kommuner om man har en skolbioverksamhet under förgående år. Vi har skickat en kort enkät till varje kommun att svara

Läs mer

Övervakning av luftföroreningar i Sverige

Övervakning av luftföroreningar i Sverige Övervakning av luftföroreningar i Sverige strategi, förekommande halter och trender Karin Persson Mät- och beräkningsstrategier Varför? Vad? Var? Hur? När? Varför ska luftkvaliteten övervakas? Lagstiftning

Läs mer

Planerad hamn vid Stockholm - Nynäshamn, Norvikudden

Planerad hamn vid Stockholm - Nynäshamn, Norvikudden 2006:24 Planerad hamn vid Stockholm - Nynäshamn, Norvikudden HALTBERÄKNINGAR AV KVÄVEDIOXID OCH INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) ÅR 20O5 OCH 2020. SLB-ANALYS, OKTOBER ÅR 2006 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer

Nätverk för språk-, läs- och skrivutveckling i Västsverige Västra Götaland och norra Halland

Nätverk för språk-, läs- och skrivutveckling i Västsverige Västra Götaland och norra Halland Nätverk för språk-, läs- och skrivutveckling i Västsverige Västra Götaland och norra Halland Kommun Ale Alingsås Bengtsfors Bollebygd Bollebygd Dals-Ed Essunga Essunga Falkenberg Falköping Färgelanda Grästorp

Läs mer

Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst

Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst vision västra götaland det goda livet Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst Visionen gäller för Västra Götaland. Den är

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 februari 2015 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län januari 2015: 61 625 (7,7%) 35 344

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige sommaren (juni-augusti) 2016 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige sommaren (juni-augusti) 2016 Victor Johansson, Gästnattsrapport Västsverige sommaren (juni-augusti) 2016 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Denna

Läs mer

Kontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13

Kontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13 Kontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13 Dnr 2011-MH1675-5 Dnr 2012-MH1639-5 Motala kommun Miljö- och hälsoskyddsenheten Cajsa Eriksson, miljöskyddsinspektör

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 15 juni 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län maj 2015: 54 955 (6,9%) 24 396 kvinnor

Läs mer

Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012

Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012 Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012 Dnr MN-2013-1943 MILJÖFÖRVALTNINGEN Tillsynsavdelning Rapport 2013-09-06 Jonas Neu, 054-540 46 65 miljoforvaltningen@karlstad.se 1 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Antagen på Luftvårdsförbundets styrelsemöte 11 juni 2012, kostnadsfördelning justerad på styrelsemöte 23 november 2012 Bakgrund

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av september 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av september 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 10 oktober 2014 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län september 2014: 59 126 (7,4%) 32 741

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 november 2014 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län oktober 2014: 59 565 (7,4%) 33 242

Läs mer

Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn

Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn Jörgen Jones RAPPORT NR 2015-24 Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn Pärmbild. Bilden visar beräknad 90-percentil av dygnsmedelhalt för partiklar PM10 för i scenario 2030. Gul färg

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... Oktober 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... Oktober 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, maj Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, maj Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Maj 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, maj 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker Author Markus Olofsgård Phone +46 10 505 00 00 Mobile +46703566210 E-mail markus.olofsgard@afconsult.com Date 2015-02-11 Project ID 702782 MölnDala Fastighets AB Kompletterande luftkvalitetsutredning för

Läs mer

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret Luften i Sundsvall 2013 Miljökontoret Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL...

Läs mer

Luften i Sundsvall 2011

Luften i Sundsvall 2011 Luften i Sundsvall 2011 Miljökontoret april 2012 Tel (expeditionen): 19 11 77 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 2 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 3 3 MÄTNINGAR AV

Läs mer

Mätningar av lättflyktiga kolväten i Göteborg 2014

Mätningar av lättflyktiga kolväten i Göteborg 2014 NR U 5178 MARS 2015 RAPPORT Mätningar av lättflyktiga kolväten i Göteborg 2014 För Göteborgsregionens luftvårdsprogram Karin Persson Författare: Karin Persson På uppdrag av: Göteborgsregionens luftvårdsprogram

Läs mer

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-04-16 9 Mhn 42 Dnr: 2009 1927 Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Beslut 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen.

Läs mer

Luftkvalitet och överskridanden av miljökvalitetsnormer i svenska kommuner

Luftkvalitet och överskridanden av miljökvalitetsnormer i svenska kommuner 0 Luftkvalitet och överskridanden av miljökvalitetsnormer i svenska kommuner Karin Persson, IVL Svenska Miljöinstitutet Miljökvalitetsnormer ur ett mätperspektiv 1 Vilka kommuner mäter vad och hur? Luftkvaliteten

Läs mer