Enger K M-konsult AB

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Enger K M-konsult AB"

Transkript

1 Enger K M-konsult AB Luftföroreningar i Västra Götaland Emissioner, halter och spridning Rapport 2004/05 Göteborg Uppsala Vänersborg IVL Svenska miljöinstitutet AB Enger KM-konsult AB Luft i Väst Marie Haeger-Eugensson Leif Enger David Svensson Karin Persson Hans Berglund Karin Sjöberg

2 Innehållsförteckning Sidan SAMMANFATTNING 3 1. Bakgrund 4 2. Omfattning 6 3. Syfte 4. Emissioner 4.1 Emissioner från arbetsmaskiner Emissioner från fartygstrafik Emissioner från småskalig uppvärmning Emissioner från vägtrafik Mätningar 5.1 Tidigare mätningar Utvärdering av tidigare mätningar Meteorologiska mätningar Mätningar av luftföroreningar Pågående mätningar Spridningsberäkningar Exempel på spridningsberäkningar Kväveoxider från areakällor Kolväten från areakällor Partiklar från areakällor (ej vedeldning) Partiklar från areakällor (vedeldning) Kväveoxider från vägar Kolväten från vägar Kväveoxider från fartyg Kolväten från fartyg Partiklar från fartyg Kväveoxider från vägar, areakällor och fartyg Kolväten från vägar, areakällor och fartyg Partiklar från vedeldning, areakällor, vedeldning och fartyg Jämförelse beräkningar mot mätningar 37 7 Fortsatt arbete 38 2

3 Sammanfattning De utförda spridningsberäkningarna visar på ett mycket överskådligt sätt spridningsbilden för olika ämnen. Här får kommunerna en god uppfattning om sin situation när det gäller föroreningsläget. I takt med att nya emissionsdata tas fram kommer spridningsbilderna att bli allt säkrare. Det kan konstateras att överensstämmelsen mellan beräknade och mätta kvävedioxidhalter är mycket god, vilket pekar på att använda emissionsdata ligger på rätt nivå. När det gäller PM 10 visar utförda arbeten på komplexiteten när det gäller att kartlägga luftföroreningarna för ett område detta gäller framför allt bestämmandet av olika emissioner, exempelvis uppvirvling från vägar och jordbruksmark, vedeldning och sjöfartens utsläpp. Emissionsdatabasen är emellertid upplagd på ett sådant sätt att det är relativt lätt att uppdatera hela eller delar av densamma då nya emissionsuppgifter tas fram. Genom att jämföra spridningsberäkningar för olika ämnen med strategiskt utplacerade mätningar kan man också bestämma vilka justeringar i emissionsdata som måste ske. De nu pågående mätningarna, där mätplatserna valts med utgångspunkt från emissionsdata-karteringen, kommer att utgöra ett bra underlag för den fortsatta kartläggningen. Här finns det också möjlighet att komplettera kartläggningen genom att analysera insamlingsfiltren för PM 10 på olika ämnen. Redan nu kan konstateras, att med en fortsatt samverkan genom luftvårdsförbundet, kommer kommunerna att inom de närmaste åren att erhålla en mycket god bild av sin föroreningssituation, vilket ligger helt i linje med de krav som ställs i förordningen om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Användningsområden för ALARM-systemet Utöver vad som framkommit i denna rapport måste det framhållas att ALARMmodellen används i samband med miljöskyddsprövningar, kommunernas planeringsarbete, samt för räddningstjänsten arbete med riskbedömningar och olyckor. 3

4 1. Bakgrund Den 1 januari 1999 trädde miljöbalken i kraft och därmed introducerades ett nytt verktyg i det svenska miljöarbetet. Miljökvalitetsnormer (MKN) avseende luftkvalitet har fastställts inom svensk lagstiftning, bland annat som en anpassning av EUs ramdirektiv för luftkvalitet och vidhängande dotterdirektiv till svenska förhållanden, med avsikten att skydda människors hälsa. Miljökvalitetsnormer har införts för svaveldioxid (SO 2 ), kvävedioxid (NO 2 ), bly (Pb), partiklar (PM 10 ), bensen, kolmonoxid (CO) och ozon (O 3 ) (SFS 2001:527). För flertalet av ovan nämnda komponenter finns också mer långsiktiga nationella miljömål (Regeringsprop. 2000/01:130). Varje kommun ska kontrollera att miljökvalitetsnormerna uppfylls inom kommunen. Kontrollen kan ske genom mätning, beräkning eller annan objektiv bedömning. Mätning ska utföras i kommuner med fler än invånare samt i områden där det kan antas att MKN kan komma att överskridas. Utvärderingströsklar har införts där den övre utvärderingströskeln (ÖUT) indikerar om man behöver övervaka luftkvaliteten genom att mäta (halter > övre utvärderingströskeln), se Figur 1. Om halterna ligger mellan övre och nedre utvärderingströskeln (NUT) räcker det med en kombination av mätningar och modellberäkningar. För kommuner som uppvisar halter under den nedre utvärderingströskeln är det tillåtet att enbart använda modellberäkningar. I tätorter med färre än invånare behöver inte kontroll ske av timmedelvärden, förutsatt att ÖUT ej överskrids. µg/m 3 75 TOLERANSMARGINALER MKN Övervakning med mätningar Övervakning med kampanjvisa mätningar i kombination med modeller ÖUT NUT 10 Modeller och objektiv bedömning av luftkvalitetshalter MÅLÅR Figur 1. Schematiskt bild över utformningen av miljökvalitetsnormer (= MKN) (exemplet gäller för MKN för PM 10 som dygnsmedelvärde). ÖUT= övre utvärderingströskel, NUT= nedre utvärderingströskel (se nedan). Som en följd av gällande bestämmelser gav länsstyrelsen 2001 IVL i uppdrag att ta fram förslag till program för luftkvalitetsövervakningen i Västra Götaland. (Sjöberg och Lövblad, 2001). 4

5 2.Omfattning Under 2002 gav Luftvårdsförbundet för Västra Sverige, Luft i Väst, i samråd med länsstyrelsen, IVL Svenska Miljöinstitutet i uppdrag att utföra mätningar i 37 av Västra Götalands läns kommuner, se Figur 2, för att kartlägga luftkvaliteten i förhållande till MKN för NO 2 och PM 10 (Persson, K. 2003). Dessa mätningar följdes upp med mätningar av lättflyktiga kolväten (VOC) i de 37 kommunerna samt mätningar av PM 10 i några kommuner med start november 2003 till och med oktober Under 2005/2006 har mätningarna av PM 10 fortsatt och då framförallt av bakgrundshalter. Man vill genom dessa samordnade mätningar kunna bedöma om det föreligger fortsatta mätbehov i enlighet med de mätkrav som föreskrivs i förordningen om miljökvalitetsnormer för utomhusluft (SFS 2001:527). På uppdrag av Luft i Väst utförde IVL under 2005 en emissionsdatakartering som omfattade emissioner från arbetsmaskiner (arbetsfordon och arbetsredskap), fartygstrafik samt småskalig uppvärmning. Emissionskarteringen och beräkningarna har utförts för hela Västra Götaland, se figur 3. Emissionskarteringen har fördelats geografiskt ner till en gridupplösning av 1 x 1 km. De föroreningsparametrar som inkluderas för arbetsmaskiner och fartygstrafik är NOx, SO 2, partiklar samt där uppgifter finns, även lätta kolväten (VOC). För småskalig uppvärmning omfattas endast emissionerna av partiklar. Uppgifterna om arbetsmaskiner är baserade på emissionsuppgifter från Sveriges MiljöEmissionsData (SMED) medan uppgifter om fartygsemissioner härrör från underlag som IVL tagit fram. Emissioner från småskalig uppvärmning är också baserade på SMED-data. Spridningsberäkningarna har utförts med hjälp av ALARM-systemet. Vind- och turbulens fälten från ALARM har använts i kombination med mätningar av vind- och temperaturprofiler i området. Med hjälp av ALARM-systemet har sedan spridningsberäkningar utförts för år 2003 omfattande hela länet avseende ämnena kväveoxider, kolväten och partiklar. Under detta år utfördes mätningar av PM 10 i urban bakgrund i Borås, Färgelanda och i Mariestad. Dessutom utfördes mätningar av PM 10 i gaturum i Mariestad. För att undersöka möjligheten att uppskatta andelen långdistanstranporterade föroreningar har IVLs mätningar från Råö använts. Luftvårdsförbundet har tio vindmaster 10 meter höga där förutom vindriktning och vindhastighet även temperaturgradienten bestäms. Vidare har förbundet tre SODAR-anläggningar som mäter vindriktning, vindhastighet samt skiktningsförhållanden upp till 300 meters höjd. I denna rapport presenteras såväl emissionskarteringar som spridningsberäkningar samt resultat från utförda och pågående mätningar av PM 10. 5

6 3. Syfte Syftet med ovanstående arbete är att erhålla en helhetsbild av förekommande halter av kväveoxider, partiklar och kolväten. Denna kartläggning skall kunna ligga till grund för kommunernas bedömningar av föroreningsläget samt utgöra en viktig del i kommande åtgärdsprogram. Figur 2. Karta över Västra Götaland de gulmarkerade kommunerna är de som ingår i Luft i Väst. 4. Emissioner 4.1 Emissioner från arbetsmaskiner Den geografiska fördelningen av emissioner från arbetsmaskiner härrör från ett antal sektorer, vilka är baserade på årsvisa utsläpp per kommun. Här ingår utsläpp från arbetsfordon och arbetsredskap som används vid skogsbruk och jordbruk, inom industrin och i hushåll samt småskalig uppvärmning. För ytfördelning och koordinatbestämning av dessa emissioner har källtyperna fördelats beroende på dess geografiska tillhörighet (Figur 3). Fördelning av emissionerna från arbetsmaskiner varierar beroende på föroreningsparametrar och bransch (Figur 4). 6

7 NO x Partiklar VOC CO Figur 3. Emissioner (ton/år) av NO x, partiklar (PM 10 ), VOC och CO från arbetsmaskiner. Upplösning 1x1 km rutnät. 7

8 VOC (ton/år) NOx (ton/år) Partiklar (ton/år) Jordbruk Skogsbruk Hushåll Industri och anl Övrigt Figur 4. Branschvis fördelning av respektive föroreningsparameter från arbetsmaskiner. 4.2 Emissioner från fartyg IVL har utfört arbeten för Naturvårdsverket där en anpassning av emissionsdata har gjorts till aktuellt trafikunderlag och fartygens bränsleförbrukning. Osäkerhet råder dock om vilka bränslekvaliteter som används av fartygstrafiken då detta inte registreras någonstans. Bränslekvaliteten påverkar i första hand utsläppen av svavel och partiklar, men även övriga utsläppsparametrar påverkas i viss mån. I denna utredning används beräkningar som utförts av MariTerm för internationell sjöfart i svenska vatten år Fartygstrafikens storleksfördelningen har uppskattats utifrån diskussioner med representanter för hamnarna och egna erfarenheter från tidigare studier av trafikmönstren. Den detaljerade beräkningen samt geografiska fördelningen av fartygsemissioner har beräknats för alla större hamnar i länet samt transportsträckorna i Göta älv, i Vänern och längs med Bohuskusten. Fartygstrafikens omfattning och storleksfördelning har erhållits från SCB:s hamnstatistik, och genom direktkontakt med de flesta hamnar i regionen. För färjetrafik har kompletterande information hämtats från ShipPax Statistics I beräkningen tas även hänsyn till att fartygen på vissa delsträckor (Göta Älv, inloppssträckor i hamnar) färdas med reducerad hastighet. Emissionerna redovisas som linjeemissioner längs normala rutter för sjöfarten. Trafiken på öppet hav kan inte följas i detalj utan emissioner från trafik i Kattegatt och Skagerack läggs ut på en enda linjesträckning som följer den svenska kusten. (På grund av djupförhållanden m.m. går huvuddelen av den passerande trafiken närmare Sverige än Danmark.) Detta bedöms tillräckligt för att skapa en bakgrundsnivå. För 8

9 trafiken från hamnarna görs förenklingen att trafiken går kortaste vägen ut till öppet hav Fartyg med bruttotonnage under GT 300 ingår inte i statistiken, dvs bland annat fritidsbåtar, fiskefartyg, små passagerarfartyg och arbetsfartyg. Utsläpp från fartygstrafik på hamnar inkl inloppssträckor NOx [kg] Göta Alv Vänern V Götaland Stenungsund Wallhamn Uddevalla Lysekil Brofjorden Strömstad Figur 5. Emissioner av NO x från respektive hamn och inloppssträcka. (ej Göteborgs hamn med inlopp) Gruvön Karlstad Strömstad Å mål Kristineham n Otterbäcken Sjötorp Lidköping Brofjorden Uddevalla Vänersborg Trollhättan Lysekil Stenungsund Göta Wallhamn Bohus Surte (Göteborg) Hamnar Linjer Figur 6. Lokaliseringen av respektive fartygsrutt och hamn (ej Göteborgs hamn med inlopp) Emissioner från sjöfarten av NOx, HC och PM 10 beräknade för hela Västra Götaland visas i figurerna

10 Figur 7. Emission av NOx från sjötrafik (ton/år). Figur 8. Emission av HC från sjötrafik (ton/år). 10

11 Figur 9. Emission av PM10 från sjötrafik (ton/år) Emissioner från småskalig uppvärmning Här behandlas enbart emissioner av PM 10 eftersom det vid tillfället för emissionskarteringen endast fanns information som dessa att tillgå i SMED. Om man översiktligt jämför förhållandet mellan emissionsfaktorerna för PM 10 och NO x från småskalig uppvärmning så är PM 10 -emissionerna mellan 5-10 ggr större. För att erhålla en bättre geografisk upplösning för Västra Götalands emissionsdatabas har emissionerna fördelats med avseende på befolkningstäthet och över relevanta marktyper på motsvarande sätt som för arbetsmaskiner. Den emission av PM 10 från småskalig uppvärmning som ligger till grund för de vidare beräkningarna visas i nedanstående figur uppdelat per kommun. 11

12 1000 PM10 (ton/år) PM10 (ton/år) Härryda Partille Öckerö Stenungsund Tjörn Orust Sotenäs Munkedal Tanum Dals-Ed Färgelanda Ale Lerum Vårgårda Bollebygd Grästorp Essunga Karlsborg Gullspång Tranemo Bengtsfors Mellerud Lilla Edet Mark Svenljunga Herrljunga Vara Götene Tibro Figur 10. Emission av PM 10 från småskalig vedeldning för respektive kommun (från SMED). Töreboda Göteborg Mölndal Kungälv Lysekil Uddevalla Strömstad Vänersborg Trollhättan Alingsås Borås Ulricehamn Åmål Mariestad Lidköping Skara Skövde Hjo Tidaholm Falköping Enligt ovanstående figur 10 är skillnaderna relativt stora mellan de olika kommunerna. SMED-emissioner har därefter fördelats geografiskt med avseende på markanvändningsklass, låg bebyggelse, samt dimensionerats efter befolkningsdensiteten (figur 11). 12

13 Figur 11. Geografisk fördelning av emissioner från småskalig uppvärmning. 4.4 Emissioner från vägtrafik Luftvårdsförbundet Luft i Väst (LiV) har uppdragit åt Enger KM-konsult AB att bygga upp en emissionsdatabas omfattande Vägverkets vägar (riksvägar) inom Västra Götaland. Från Vägverket har erhållits vägar och trafikintensitet uppdelat på personbilar, lätta och tunga lastbilar för hela området. Databasen har kontrollerats och uppenbara fel har korrigerats. Från Vägverkets publikation: Nybyggnad och förbättring. Effektkatalog från 2001 har emissioner enligt den s.k. EVA-modellen utnyttjats för beräkning av emissionerna av NOx, HC, CO 2 och partiklar. Dessa emissioner har införts i ALARM-systemets emissionsdatabas. Vägverkets utsläppsmodell i EVA 2.31 utgår från att vägnätet delas in i länkar och noder och att dessa kan effektbedömas oberoende av varandra. EVA-modellen ger utsläppsmängder för bl.a. NOx, HC, CO 2 och partiklar för aktuellt beräkningsår för de tre fordonstyperna. Emissionsberäkningen sker efter följande principer för en väglänk: Årsmedelhastighet för personbilar, lastbilar utan och med släp för aktuellt år 13

14 Körförlopp, dvs typisk hastighetsvariation kring medelhastigheten, vilket ger grundvärde för de olika utsläppen per fordonskategori Grundtillägg för kallstart och avdunstning Skattning av medelreselängd för bestämning av kallstarts- och hot soak-tillägg för olika vägkategorier Försämringsfaktorer för grundeffekt och för kallstart för personbilar Beräkningsår, som ger trafikarbetsandelar, medelålder och total körlängd för respektive fordonskategori för beräkning av resulterande försämringsfaktorer och hopvägningar till medeleffekter för respektive fordonstyp Schablonkorrigering för lätta dieselfordon Emissioner från vägverkets linjekällor av NOx, HC och PM 10 beräknade för hela Västra Götaland visas i figurerna I tabell 1 anges de totala emissionerna av NOx, HC och PM 10 från areakällor och linjekällor för hela Västra Götaland. Figur 12. Emission av NO x från Vägverkets linjekällor (ton/år). 14

15 Figur 13. Emission av HC från Vägverkets linjekällor (ton/år). Figur 14. Emission av PM 10 från Vägverkets linjekällor (ton/år). 15

16 Tabell 1. Emissioner i Västra Götaland (ton/år). NOX HC PM10 (EJ VEDELDNING) PM10 (VEDELDNING) Areakälla Linjekälla (avgaser) Fartyg Linje+Hamn Totalt Totalt PM Det bör observeras att den totala emissionen av PM 10 från arbetsmaskiner är totalt 700 ton/år medan emissionerna från vedeldning är ca 5400 ton/år. Emissionerna omfattar ej större punktkällor. Dessa håller för närvarande på att uppgraderas. 5. Mätningar 5.1 Tidigare mätningar Under 2002/03 mättes partiklar (PM 10 ) i de tre kommunerna Mariestad, Borås och Färgelanda. I Borås (december-juni) och Färgelanda (december-maj) mättes i urban bakgrund och i Mariestad i såväl urban bakgrund (december-mars) som gaturum (december-april). Mariestads gaturum uppvisade generellt de högsta halterna av PM 10. För de tre månader som i Mariestads gaturum uppvisade de högsta PM 10 - halterna (februari - april) utfördes analys av bly (Pb) och kadmium (Cd) som månadsmedelvärde.. Mätningarna av kvävedioxid med diffusionsprovtagare gjordes på två platser i 37 kommuner, en i gaturum och en för att spegla den genomsnittliga halten i tätorten (urban bakgrund) månadsvis under fem månader (december april 2003). I nio av kommunerna (Alingsås, Borås, Lysekil, Sotenäs, Strömstad, Tanum, Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg) fortsatte mätningarna av NO 2 under maj - augusti i gaturum. Anledningen var bland annat att spegla föroreningsbelastningen under sommaren i några turistorter samt att erhålla ett mer representativt årsmedelvärde i de mest belastade kommunerna. 2003/04 utfördes mätningar av lättflyktiga kolväten (VOC) och partiklar (PM 10 ). Partikelmätningar (PM 10 ) skedde i urban bakgrund i två kommuner, Mariestad (november - april) och Trollhättan (november - maj). Mätningarna av VOC med diffusionsprovtagare utfördes i 37 kommuner i ett gaturum veckovis under en vecka varannan månad (november, januari, mars, maj, juli och september) under 2003/04. 16

17 Provtagningsutrustningen för PM 10 installerades av IVL medan uppsättning av diffusionsprovtagare ombesörjdes av personal vid de lokala miljökontoren. De veckovisa provbytena av PM 10 och VOC skötte också miljökontoren i respektive kommun. Exponerade prover skickades in till IVLs laboratorium för analys. Mät- och analysmetoderna för VOC och PM 10 är ackrediterade av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. 5.2 Utvärdering av tidigare mätningar Under vinterperioden 2002/2003 utfördes att antal mätningar av NO 2 och PM 10 i Färgelanda, Borås och Mariestad. I Mariestad mättes PM 10 både i urban bakgrund och i ett gaturum. För att försöka spegla intransporten av luftföroreningar från andra länder har mätningar utförda på bakgrundsstationerna Råö och Aspvreten använts i studien. Råö ligger på Onsalahalvön söder om Göteborg i Hallands län, se figur 15. Dessutom har mätningar utförda i Göteborg ingått i utvärderingen. Figur 15. Råö på Onsalahalvön sydväst om Kungsbacka (kontinuerliga mätningar). Figur 16. Färjelanda med omnejd. Här mättes PM 10 i bakgrundsmiljö (1/ till 3/6 2003). Figur 17. Borås med omnejd. Här mättes PM 10 i urban bakgrund (21/ till den 24/6 2003). Figur 18. Mariestad med omnejd. Här mättes PM 10 både i urban bakgrund (20/ till den 12/3 2003) och i gaturum (21/12 till den 30/4 2002) 17

18 Figur 19. Göteborg (varuhusets Femmans tak) har mätningar av NO, NO 2, SO 2 och PM 10 från den 1/ till den 31/ använts i utredningen. Värdena är hämtade från det nationella datavärdsskapet. Mätningarna har utförts av Miljöförvaltningen i Göteborg. Figur 20. Aspvreten (ringmarkering) mellan Nyköping och Trosa. Bakgrundsvärden vid en mätstation på ostkusten har använts, nämligen Aspvreten mellan Nyköping och Trosa. Data är hämtade från det nationella datavärdskapet. Mätningarna har utförts av ITM (Institutionen för tillämpad miljövetenskap) Meteorologiska mätningar Under mätperioden 1/ till 30/ visar mätningar från Borås följande bild, se figurerna 21 och 22. Figur 21. Vindriktning, vindhastighet och temperatur vid stationen i Borås. 18

19 Under början av januari var det kallare än normalt, men från mitten av januari och resten av månaden var det varmare än normalt. Under februari var temperaturen något under det normala medan under mars något över det normala. Nederbörden visas i figur 22 och vi noterar att det var många nederbördsdagar under januari, men att februari och mars var ovanligt torra. Detta har stor betydelse för PM 10 - halten, som orsakas av uppvirvling av damm. Om marken är torr blir det mycket mer uppvirvling (orsakad framförallt av bilar) än om marken är blöt vid regn eller marken är täckt av snö. Figur 22. Nederbörd vid stationen i Borås Mätningar av luftföroreningar Låt oss först betrakta PM 10 -koncentrationerna och dela upp den som medelvärde över de olika månaderna. Figur 23 visar månadsmedelvärdet av PM 10 -halten i urban bakgrund i Borås, Färgelanda, Mariestad och Göteborg samt för Råö och Aspvreten. Vi ser från figuren att koncentrationerna under mars är mycket högre än under andra månader Vi ser att halten av PM 10 på Råö är högre än på de andra platserna under vissa månader (jan, febr, maj). Det betyder sannolikt att Råö påverkas av någon annan källa än bara intransport från utlandet, se resonemang nedan. Vi ser också att PM 10 - halten i Färgelanda är lika stor (eller högre) som i Borås för alla månader utom mars och januari. Att en stor kommun och en liten kommun har samma halter kan bero på olika saker, t.ex. olika utsläppskällor. Några källor till partiklar är vedeldning, utsläpp från arbetsredskap, bilavgaser, uppvirvling av damm från vägar, däck- och vägslitage, uppvirvling från åkermark, saltstänk från havet. Skillnader i halter beror också på olika mäthöjder på de olika platserna. Om vi har lokala källor till föroreningen är det stor höjdvariation i föroreningshalt. För de mätningar som här presenteras är de urbana bakgrundsplatserna valda så att det de är jämförbara med varandra, ca 4-8 m ovan mark. Göteborgs urbana bakgrundsstationen är dock belägen ovan tak, dvs på betydligt högre höjd än övriga stationer. 19

20 Figur 23. Månadsmedelvärdet av PM 10 för de olika platserna. För att utröna om en viss del av PM 10 -halten beror på biltrafiken (avgaser, uppvirvling av damm, däck- och vägslitage) kan vi beräkna koncentrationen som en funktion av veckodag. Vi måste också undersöka om det är skillnader om vägen är våt eller torr. Vi ser från figur 24 att det är lägre koncentrationer i Borås under lördag och söndag då vi har lägre trafikintensitet. I Färgelanda, figur 25, är denna skillnad mindre utpräglad, men dock lägre under söndagen. I Mariestad, figur 26, är det som i Borås lägre värden under lördag och söndag. Även i Göteborg är det något lägre halter under lördag och söndag, se figur 27. Om vi betraktar PM 10 i gaturummet får vi en mycket klar bild av trafikens inflytande på halterna. I figur 28 visas PM 10 -halten i gatunivå då urbana bakgrunden har subtraherats för dagar då ingen nederbörd har ägt rum. Eftersom bakgrundsvärdet har subtraherats visar bilden koncentrationen orsakad av emissionerna på gatan. Det är en mycket kraftig variation under veckan med lägsta värdena under söndagen, vilket kan tolkas som att emissionerna på gatan orsakas av biltrafiken. Denna figur visar förhållanden när det inte regnar. Vid nederbörd fås en helt annorlunda bild, figur 29, där vi inte kan se någon utpräglad variation under veckan. Från detta kan vi då också dra den slutsatsen att PM 10 -halten i gaturummet beror till största delen av uppvirvling från marken och ej av utsläpp av bilavgaser. 20

21 Figur 24. PM 10 -koncentrationen i urban bakgrund i Borås under dagar med ingen nederbörd. Figur 25. PM 10 -koncentrationen i urban bakgrund i Färgelanda under dagar med ingen nederbörd. Figur 26. PM 10 -koncentrationen i urban bakgrund i Mariestad under dagar med ingen nederbörd. Figur 27. PM 10 -koncentrationen i urban bakgrund i Göteborg under dagar med ingen nederbörd Figur 28. Differensen av PM 10 -halt i gatunivå och urban bakgrund i Mariestad under dagar utan nederbörd. Figur 29. Differensen av PM 10 - halt i gatunivå och urban bakgrund i Mariestad under dagar med nederbörd. 21

22 Biltrafikens variation under veckan kan man också se i variationer av NOx i Göteborgs bakgrundsluft (taket på Femmans varuhus). Både NO och NO 2 har mätts vid denna mätplats. Mätningarna genomgörs av Miljöförvaltningen i Göteborg och redovisas i det nationella datavärdskapet. Figur 30 visar NOx som funktion av veckodag för alla dagar från 1 januari till 31 maj Enligt figuren skulle koncentrationen vara mycket högre på onsdag och torsdag. Detta skulle kunna bero på påverkan av något lokalt utsläpp. Vid närmare analys av NO och NO 2 data från denna mätplats fann man att under 7-8 januari var halterna av NOx över 500 µg/m 3 och under enskilda timmar över 1600 µg/m 3. Under dessa timmar är andelen NO (uttryck som NO 2 ) mer än 80% av NOx-värdet vilket tyder på en mycket lokal källa. Om man utesluter dessa två dagar erhålls resultat enligt figur 31. Figur 30. NOx-halten som funktion av veckodag. Figur 31. NOx-halten som funktion av veckodag då 7-8 januari, 2003 är uteslutna. 22

23 Vi ser från figur 31 att det är en tydlig variation med veckodag med mycket lägre värden under lördag och söndag. Från figur 32 ser vi att andelen NO 2 av NOx är 65% under vardagar (mån-fre) och ca 80% under veckoslutet. Att det är något mindre andel NO 2 under vardagar beror på att NOx-koncentrationen då utgörs av en större del närliggande trafikemission än under veckoslutet. Figur 32. Förhållandet NO 2 /NOx som funktion av veckodag i Göteborg. För att utröna andra eventuella källor till PM 10 -halter kan vi uppdela materialet som funktion av vindriktning. Vid denna undersökning har en medel-vindriktning under ett dygn använts. I undersökningen har den s.k. geostrofiska vindriktningen använts. Man kan säga att det är vindriktningen på m:s höjd. Geostrofiska vindriktningen har erhållits med hjälp av de mast- och sodarmätningar som utförs av Luft i Väst i kombination med vind- och turbulensdatabasen i ALARMsystemet. Observera att vindriktningen vid marken skiljer sig något från den geostrofiska vindriktningen. Om vinden går över ett större vattendrag (hav eller t.ex Vänern) är skillnaden ca 5 grader men över mark beroende av underlag ca grader. Dvs om geostrofiska vindriktningen är 180 o så kan den verkliga vindriktningen vid marken vara t.ex 160 o. Från figur 33 ser vi att halterna vid vindar från väst upp till nordlig riktning (270 o till 360 o ) ger de lägsta PM 10 -halterna i Mariestad, dvs då luften kommer från Vänern, se figur 34. De högsta halterna i Mariestad fås när vinden kommer från grader (SE-S) vilket är när luften passerat ett stort åkerfält söder om Mariestad. Det skulle dock kunna vara orsakat av transport utifrån men då bör denna förhöjning i koncentrationen också skönjas på de andra mätplatserna vilket ej är fallet, se nedan. 23

24 Figur 33. PM10-koncentrationen i Mariestad som funktion av vindriktning. Figur 34. Karta över Mariestad med omnejd. Ljusblå färg är sjöar, gulvit färg åker och grön färg skog. 24

25 Om de höga värdena vid riktning från SE-S kommer från fältet borde de högsta värdena erhållas när marken är torr och ej frusen och snötäckt. Figur 35 visar halten som funktion av vindriktning men nu också uppdelat på olika månader. Figur 35. PM 10 -halten i Mariestad som funktion av geostrofiska vindriktningen uppdelat efter månad. Vi ser från figuren att de högsta koncentrationerna erhålls vid riktningar från grader och dessa tillfällen inträffade under mars och något fall februari. Under februari och mars var det mycket torrare än normalt. Under mars var dygnsmedeltemperaturen också över 0 o C. Om vi istället betraktar PM 10 -koncentrationen i Färgelanda som funktion av vindriktning, se figur 36, får vi en helt annorlunda bild. Här får man de lägsta halterna vid sydostliga vindar och de högsta vid nordliga vindar. Figur 36. PM 10 -koncentrationen i Färgelanda som funktion av vindriktning. 25

26 Från figur 36 ser vi att halterna vid geostrofiska vindar från nordväst till nordost (315 o till 45 o ) ger de högsta PM 10 -halterna vilket är när luften passerat ett stort jordbruksfält norr om Färgelanda, se figur 37. Det skulle dock kunna vara orsakat av transport utifrån men då borde denna förhöjning i halt också skönjas på de andra mätplatserna. I Mariestad hade vi de lägsta koncentrationerna i denna riktning. I alla andra riktningar är medelkoncentrationen nästan konstant (20 µg/m 3 ) i Färgelanda. Figur 37. Karta över Färgelanda med omnejd. Ljusblå färg är sjöar, gulvit färg åker och grön färg skog. Även i Borås får man de högsta PM 10 -koncentrationerna vid nordlig vind, se figur 38, men de lägsta vid nordoslig till ostlig vind. Figur 38. PM 10 -halten i Borås som funktion av vindriktning. Från figur 39 ser vi att halterna vid geostrofiska vindar från nordväst till nord (315 o till 360 o ) ger de högsta PM 10 -halterna, ca 30 µg/m 3, vilket är när luften passerat fältet vid Ryaverkets anläggning i Borås, se figur 39. De lägsta halterna erhålls vid 26

27 vindriktningar från nord till ost, ca 17 µg/m 3. I alla andra riktningar är medelkoncentrationen nästan konstant (20-25 µg/m 3 ). Figur 39. Karta över Borås med omnejd. Ljusblå färg är sjöar, gulvit färg åker, grön färg skog och lila industriområde. PM 10 -halten i Göteborg, figur 40, påminner i fördelning av halterna i Färgelanda med de högsta halterna vid vindriktningar från nordväst till nordost. Figur 40. PM 10 -halterna i Göteborg som funktion av vindriktning. Om vi nu betraktar PM 10 -halten vid Råö som funktion av geostrofisk vindriktning, figur 41, kan vi notera att vi får de högsta koncentrationerna, ca 25 µg/m 3, vid vindar 27

Modellsimuleringar av NOx och PM10 i Västra Götaland år 2010 och 2011

Modellsimuleringar av NOx och PM10 i Västra Götaland år 2010 och 2011 Enger K M-konsult AB Modellsimuleringar av NOx och PM10 i Västra Götaland år 2010 och 2011 Uppsala 2014-02-10 Leif Enger KM-konsult AB Sammanfattning Genom att jämföra spridningsberäkningar för olika ämnen

Läs mer

Media på andra språk än svenska Västra Götalands regionen 2005 Mediainköp

Media på andra språk än svenska Västra Götalands regionen 2005 Mediainköp Mediainköp Borås Göteborg Ale Alingsås Bengtsfors Bollebygd 66 40 41 22 1 7 2 3 1 65 31 544 222 2 2 8 15 5 20 10 5 2 1 1 1 350 250 12 2 214 7 5 48 16 20 49 9 20 2 41 35 438 180 2 1 4 13 2 188 18 348 37

Läs mer

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2012-2016

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2012-2016 PM 2,5 och PM 10 mätningar i Bengtsfors Foto: David Svenson Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2012-2016 Målsättning Luft i Väst ska inom sitt verksamhetsområde vara arena för samråd och samarbete

Läs mer

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2011-2015

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2011-2015 PM 10 - mätningar i Skara Foto: Ylva Sandqvist Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2011-2015 Målsättning Luft i Väst ska inom sitt verksamhetsområde vara arena för samråd och samarbete i luftvårdsfrågor.

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun 2007:25 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, JUNI 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 2

Läs mer

1. Ge medlemmarna en bättre framförhållning om vilken luftövervakning som är planerad.

1. Ge medlemmarna en bättre framförhållning om vilken luftövervakning som är planerad. PM 10 mätningar i Mariestad Foto: Håkan Magnusson Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2013-2017 1 Målsättning Luft i Väst ska inom sitt verksamhetsområde vara arena för samråd och samarbete i

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Inkvarteringsstatistik maj 2011 Kommunstatistik ti tik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386 Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun 2006:39 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, NOVEMBER 2006 Innehållsförteckning Förord... 2 Miljökvalitetsnormer... 3

Läs mer

Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11

Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11 Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11 Regional utveckling för folkhälsa (RUFF) Avsiktsförklaring RUFF-gruppen Utvecklingsområde: folkhälsa i samhällsplanering,

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Inkvarteringsstatistik april 2011 Kommunstatistik ti tik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Inkvarteringsstatistik mars 2011 Kvartal 1 2011

Inkvarteringsstatistik mars 2011 Kvartal 1 2011 Inkvarteringsstatistik mars 2011 Kvartal 1 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2007:9 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2005 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2007 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp

Läs mer

Gästnattsrapport April 2015

Gästnattsrapport April 2015 Gästnattsrapport April 215 Källor: SCB, Tillväxtverket, Swedavia Bearbetat av Turistrådet Västsverige Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com Klicka här för att hämta SCB s Beskrivning av inkvarteringsstatistik

Läs mer

Gästnattsrapport februari 2014

Gästnattsrapport februari 2014 Gästnattsrapport 214 Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com monika.fleming-glogoza@vastsverige.com Klicka här för att hämta SCB

Läs mer

Varför modellering av luftkvalitet?

Varför modellering av luftkvalitet? 24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida

Läs mer

Inkvarteringsstatistik december 2004

Inkvarteringsstatistik december 2004 Inkvarteringsstatistik december 2004 Gästnätter december 2004, län (tusen) 1 600 1 524 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 223 422 138 0 Sverige Västra Götalands län Stockholms län Skåne län 22/02/2005 www.vastsverige.com

Läs mer

Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst

Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst vision västra götaland det goda livet Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst Visionen gäller för Västra Götaland. Den är

Läs mer

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker Author Markus Olofsgård Phone +46 10 505 00 00 Mobile +46703566210 E-mail markus.olofsgard@afconsult.com Date 2015-02-11 Project ID 702782 MölnDala Fastighets AB Kompletterande luftkvalitetsutredning för

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 4 april 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-04-16 9 Mhn 42 Dnr: 2009 1927 Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Beslut 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen.

Läs mer

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Om IVL Fristående och icke vinstdrivande forskningsinstitut Ägs av Stiftelsen Institutet för Vatten och Luftvårdsforskning

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun LVF 2013:10 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2011 Malin Täppefur SLB-ANALYS, APRIL 2013 Förord SLB-analys är operatör för Stockholms

Läs mer

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Antagen på Luftvårdsförbundets styrelsemöte 11 juni 2012, kostnadsfördelning justerad på styrelsemöte 23 november 2012 Bakgrund

Läs mer

"07-12-10" www.businessregion.se

07-12-10 www.businessregion.se Dagens upplägg: Trender globalt och regionalt? Hur går det för Göteborg? Styrkor och svagheter Framtida utvecklingsmöjligheter Effekter på fastighetsvärden och miljö Den helt globala världen Export och

Läs mer

Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013

Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013 LVF 2014:2 Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013 Magnus Brydolf SLB-ANALYS, APRIL 2014 Förord Kartläggningarna av kvävedioxidhalter (NO

Läs mer

Urban 25 år! Karin Sjöberg, 28 september 2011 www.ivl.se

Urban 25 år! Karin Sjöberg, 28 september 2011 www.ivl.se 0 2 Uppmätta dygnsmedelvärden (µg/m 3 ) av svaveldioxid och sot Dygnsmedelvärden av sot (µg/m 3 ) i mars 1965 - samvariationen visar på långdistanstransportens genomslag Smältverket i Vargön 1974 3 120

Läs mer

Västra Götalands län. Företagsamheten 2015

Västra Götalands län. Företagsamheten 2015 MARS 2015 Företagsamheten 2015 Sebastian Andersson, Restaurang Bryggan. Vinnare av tävlingen Västra Götalands mest företagsamma människa i Sjuhärad 2014. Västra Götalands län Innehåll 1. Inledning...2

Läs mer

jakob.lindvall@i2i.se Idea2Innova2on Sweden AB, Åre/Stockholm

jakob.lindvall@i2i.se Idea2Innova2on Sweden AB, Åre/Stockholm jakob.lindvall@i2i.se Idea2Innova2on Sweden AB, Åre/Stockholm INNOVATION Olika typer av innovationer Innovationsprocessen Idégenerering Utvärdering Utveckling Kommersialisering Företagsledare Forskare

Läs mer

Västra Götalands RA-organisation

Västra Götalands RA-organisation Västra Götalands RA-organisation Ale kommun Alingsås kommun Bengtsfors kommun Bollebygd kommun Borås stad Dals-Ed kommun Essunga kommun Falköping kommun Färgelanda kommun Grästorp kommun Gullspång kommun

Läs mer

Vidarefaktureringsrutiner för landstingssubventioner i Västra Götalandsregionen

Vidarefaktureringsrutiner för landstingssubventioner i Västra Götalandsregionen Information till öppenvårdsapotek 1(8) Vidarefaktureringsrutiner för landstingssubventioner i Västra Götalandsregionen Inledning Instruktionen avser öppenvårdsapotekens fakturering av kostnader för följande

Läs mer

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom Val av modell Användning av modeller Kvalitetssäkring av beräkningar och resultat Lagstiftning Rapportering i samarbete med NV och IVL Hur erbjuder

Läs mer

Västra Götalandsregionen

Västra Götalandsregionen Västra Götaland 49 kommuner 1,6 miljoner invånare Västra Götalands län Landskap: Västergötland, Bohuslän och Dalsland Största stad: Göteborg Minsta kommun: Dals Ed Regionhuvudstad: Vänersborg 29 611 öar,

Läs mer

Livskraftigt näringsliv

Livskraftigt näringsliv 1 Livskraftigt näringsliv Två huvuduppdrag Hälso- och sjukvård Tillväxt och utveckling Ca 50 000 anställda. 2 Bredd i uppdraget Helhetssyn - Utmaningar Infrastruktur Kollektivtrafik Näringsliv FoU Kunskap

Läs mer

Kvalitetssäkring av modellberäkningar

Kvalitetssäkring av modellberäkningar Modellanvändning för en renare tätortsluft Kvalitetssäkring av modellberäkningar Innehåll Vad kan jag göra åt det? Vilka kvalitetskrav finns på modellberäkningar? Hur kan man utföra en utvärdering mot

Läs mer

Luftföroreningar i Nyköping

Luftföroreningar i Nyköping Samhällsbyggnad Miljöenheten Utredningsingenjör Bo Gustaver Tfn 0155-24 89 29 e-post: bo.gustaver@nykoping.se Datum 2010-04-22 2011-03-11 Dnr 2008-1353 421 1 (11) Luftföroreningar i Nyköping Miljöenheten

Läs mer

Infra City Öst, Upplands-Väsby

Infra City Öst, Upplands-Väsby 2009:12 Infra City Öst, Upplands-Väsby SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) SLB-ANALYS, AUGUSTI 2009 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 %

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 % 3. Luft och klimat I Örebro län finns det förhållandevis få luftmätningar i tätorterna och kunskapen om luftkvaliteten är därför bristfällig. De mätningar som görs indikerar emellertid att luftkvaliteten

Läs mer

ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSBERÄTTELSE MED EKONOMISK REDOVISNING

ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSBERÄTTELSE MED EKONOMISK REDOVISNING ÅRSREDOVISNING FÖR 2014 VERKSAMHETSBERÄTTELSE MED EKONOMISK REDOVISNING SODAR på Skene Skog avfallsanläggning, i bakgrunden syns masten där vi också har vindmätare. - 1 - INLEDNING Luftvårdsförbundet skall

Läs mer

Miljösamverkan Västra Götaland. Inledning. 49 gånger bättre tillsyn. www.miljosamverkan.se

Miljösamverkan Västra Götaland. Inledning. 49 gånger bättre tillsyn. www.miljosamverkan.se Miljösamverkan Västra Götaland Inledning 49 gånger bättre tillsyn www.miljosamverkan.se Direkt till projekt Jordbrukstillsyn: www.miljosamverkan.se/jordbruk11 Lasse Lind Projektledare lasse.lind@cirka.se

Läs mer

Utsläpp till luft Bilaga till Program för detaljplan Airport City

Utsläpp till luft Bilaga till Program för detaljplan Airport City Utsläpp till luft Airport City Härryda Kommun 2011-05-05 Upprättad av: Sara Janhäll Granskad av: Jesper Lindgren Godkänd av: Sara Janhäll RAPPORT Utsläpp till luft Airport City Härryda Kommun Beställare

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2004:661 Utkom från trycket den 6 juli 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Regeringen

Läs mer

Lagar och krav. Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver?

Lagar och krav. Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver? Lagar och krav Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver? Kurs i modellanvändning för en renare tätortsluft Helena Sabelström

Läs mer

Nyhetsbrev 2 oktober 2011 Södra Älvsborgs Strama-grupp

Nyhetsbrev 2 oktober 2011 Södra Älvsborgs Strama-grupp Nyhetsbrev 2 oktober 2011 Södra Älvsborgs Strama-grupp Existensen av det nationella målet på

Läs mer

Hur påverkas luften i centrala Göteborg om trängselavgifter införs? Scenarier. Emissionsberäkning. Tre scenarier Nu-scenarie: 2006

Hur påverkas luften i centrala Göteborg om trängselavgifter införs? Scenarier. Emissionsberäkning. Tre scenarier Nu-scenarie: 2006 Hur påverkas luften i centrala Göteborg om trängselavgifter införs? Marie Haeger-Eugensson Jenny Westerdahl Karin Sjöberg Lin Tang IVL Svenska Miljöinstitutet Scenarier Tre scenarier Nu-scenarie: 26 Framtidsscenarie

Läs mer

RESULTATRAPPORT. KUNDUNDERSÖKNING INOM PROJEKTET HUSBILSDESTINATION VÄSTSVERIGE Genomförd under sommaren 2012

RESULTATRAPPORT. KUNDUNDERSÖKNING INOM PROJEKTET HUSBILSDESTINATION VÄSTSVERIGE Genomförd under sommaren 2012 RESULTATRAPPORT KUNDUNDERSÖKNING INOM PROJEKTET HUSBILSDESTINATION VÄSTSVERIGE Genomförd under sommaren 2012 Innehåll Rapporten är indelad i följande avsnitt Avsnitt Bakgrund Husbilsdestination Västsverige

Läs mer

FÄRDTJÄNST SKARABORG. 30 8 JAN SEP 2012 och tills vidare

FÄRDTJÄNST SKARABORG. 30 8 JAN SEP 2012 och tills vidare FÄRDTJÄNST SKARABORG 30 8 JAN SEP 2012 och tills vidare FÄRDTJÄNST Färdtjänst är en del av kollektivtrafiken som beviljas efter individuell prövning, enligt Lag om färdtjänst (LAG 1997:736). Du kan beviljas

Läs mer

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort LVF 2010:23b Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORM SLB-ANALYS, UPPDATERAD MAJ 2011 Innehållsförteckning JÄMFÖRELSER

Läs mer

Förslag från Stadgegruppen till Förbundsmötet 2008

Förslag från Stadgegruppen till Förbundsmötet 2008 Förslag från Stadgegruppen till Förbundsmötet 2008 Stadgegruppen fick i uppdrag vid förra förbundsmötet att titta på följande frågeställningar samt att göra redaktionella förändringar på de felaktigheter

Läs mer

Regeringen fastställde i december

Regeringen fastställde i december JUNI 2005 Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Göteborgsregionen Regeringen fastställde i december 2004 åtgärdsprogram för att klara MKN i Stockholm och Göteborg. Det betyder

Läs mer

Finansiell profil Uddevalla kommun 2006 2008

Finansiell profil Uddevalla kommun 2006 2008 Finansiell profil Uddevalla kommun 006 008 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 006 008................ styrkor

Läs mer

Bellona 5, Solna. Luftkvalité uteluft- detaljplanskede. Bellona 5, Solna Befintlig byggnad 2015-01-30

Bellona 5, Solna. Luftkvalité uteluft- detaljplanskede. Bellona 5, Solna Befintlig byggnad 2015-01-30 Bellona 5, Solna Luftkvalité uteluft- detaljplanskede Bellona 5, Solna Befintlig byggnad Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund och syfte... 4 Utredningens genomförande och omfattning... 4 Fastigheten

Läs mer

Mätning av partiklar (PM10) Kungsvägen i Mjölby

Mätning av partiklar (PM10) Kungsvägen i Mjölby Mätning av partiklar (PM10) Kungsvägen i Mjölby Bild: Mjölby kommun 26 augusti 2011 9 oktober 2012 Luftmätningen är utförd av miljökontoret i Mjölby och Boxholms kommun och miljökontoret i Norrköpings

Läs mer

Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län

Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län Underhandsresultat från Kronobergs luftvårdsförbunds samordnade program för kontroll av luftkvalitet Bruno Bjärnborg Samordnat program

Läs mer

Tjänster och tillämpad forskning. Luftmiljö på SMHI. Mallversion 1.0 2009-09-23

Tjänster och tillämpad forskning. Luftmiljö på SMHI. Mallversion 1.0 2009-09-23 Tjänster och tillämpad forskning Luftmiljö på SMHI Mallversion 1.0 2009-09-23 Ett tjugotal personer engageras i luftmiljö Gruppen Produktion luft på avdelning Miljö & Säkerhet består av 19 personer, som

Läs mer

Figur 1 Vy mot väster tvärs Landsvägen och mitt för Cirkusängen 6

Figur 1 Vy mot väster tvärs Landsvägen och mitt för Cirkusängen 6 Linköping 2011-03-29 PM Spridningsberäkning Cirkusängen 1. Bakgrund Stadsbyggnads- och Miljöförvaltningen i Sundbyberg arbetar med planprogrammet för bl.a. fastigheten Cirkusängen 6, som ligger utefter

Läs mer

Ny energianläggning i Upplands Bro

Ny energianläggning i Upplands Bro LVF 2009:9 uppdaterad 090828 Ny energianläggning i Upplands Bro SPRIDNINGSBERÄKNING AV HALTER KVÄVEDIOXID, SVAVELDIOXID OCH INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) ÅR 2015 Boel Lövenheim SLB-ANALYS, AUGUSTI 2009

Läs mer

Mätning av partiklar (PM10) Drottninggatan/Rv 50 i Motala

Mätning av partiklar (PM10) Drottninggatan/Rv 50 i Motala Mätning av partiklar (PM10) Drottninggatan/Rv 50 i Motala Foto: Cajsa Eriksson 19 oktober 2012 14 oktober 2013 Dnr 2012-MH1155-3 Luftmätningen är utförd av miljö- och hälsoskyddsenheten i Motala kommun

Läs mer

Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås

Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås Sven Kindell och Jörgen Jones RAPPORT NR 2014-44 Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås Pärmbild. Årsmedelhalt bensen (µg/m 3 ), beräkningsår 2013. RAPPORT

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. Uppföljning 2014

Klimatstrategi för Västra Götaland. Uppföljning 2014 Klimatstrategi för Västra Götaland Uppföljning 2014 Tillsammans ska vi aktivt bidra till att skapa en hållbar utveckling och ett gott liv. Lokalt och globalt. För oss och för kommande generationer. Vi

Läs mer

Logistiklösning ger bättre luft i Göteborg

Logistiklösning ger bättre luft i Göteborg OKT 2003 Logistiklösning ger bättre luft i Göteborg Ökad ekonomisk tillväxt leder ofta till ett ökat transportbehov. Transportbranschen påverkar hela samhället inte bara här hemma, utan också ute i världen.

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Finansiell profil Melleruds kommun 2004 2006

Finansiell profil Melleruds kommun 2004 2006 Finansiell profil Melleruds kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

2. Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen

2. Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen 2. Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen - Allt fler arbetslösa saknar a-kassegrundad ersättning i Västra Götalands kommuner Februari 2013 Innehåll Inledning...2 Bakgrund...2 Vilka får a-kasseersättning

Läs mer

LVF 2010:7. Kv. Lagern i Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Lars Burman

LVF 2010:7. Kv. Lagern i Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Lars Burman LVF 2010:7 Kv. Lagern i Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Lars Burman SLB-ANALYS, MAJ 2010 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen

Läs mer

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Erik Larsson Svensk Fjärrvärme 1 Energisession 26 Fjärrvärmens historia i Sverige Sabbatsbergs sjukhus, första tekniska fjärrvärmesystemet år

Läs mer

2009-11-20. Projekt Tobaksfri ungdom. Västra Götalandsregionen. Folktandvårdens tobakspreventiva arbete. - en del av Hälsoodontologiska enheten

2009-11-20. Projekt Tobaksfri ungdom. Västra Götalandsregionen. Folktandvårdens tobakspreventiva arbete. - en del av Hälsoodontologiska enheten Västra Götalandsregionen Projekt Tobaksfri ungdom Åke Jonson Leg tandläkare Projektledare för Tobaksprojektet Strömstad Tanum Dals-Ed Bengtsfors Åmål Mellerud Färgelanda Töreboda Munkedal Mariestad Karlsborg

Läs mer

Vi önskar alla kontaktpersoner och alla andra som medverkar i Miljösamverkan på olika sätt en skön sommar!

Vi önskar alla kontaktpersoner och alla andra som medverkar i Miljösamverkan på olika sätt en skön sommar! 23 juni 2003 Till Miljösamverkans kontaktpersoner på miljökontoren Övriga kontaktpersoner för kännedom Sommarbrev Vi önskar alla kontaktpersoner och alla andra som medverkar i Miljösamverkan på olika sätt

Läs mer

Om kvinnor och män i Västra Götalands län. en statistikbok

Om kvinnor och män i Västra Götalands län. en statistikbok Om kvinnor och män i Västra Götalands län en statistikbok Innehåll Befolkning... 4 Hälsa... 11 Utbildning... 17 Barn och familj... 24 Förvärvsarbete... 31 Inkomst... 49 Kriminalitet... 54 Makt och inflytande...

Läs mer

Protokoll från styrelsemöte för Värmlands läns luftvårdsförbund. Länsstyrelsen i Värmlands län, Karlstad

Protokoll från styrelsemöte för Värmlands läns luftvårdsförbund. Länsstyrelsen i Värmlands län, Karlstad VÄRMLANDS LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND PROTOKOLL Gertrud Gybrant 2008-06-03 054-19 70 32 gertrud.gybrant@s.lst.se Protokoll från styrelsemöte för Värmlands läns luftvårdsförbund Plats: Länsstyrelsen i Värmlands

Läs mer

Luftföroreningar i Sydöstra korridoren mätningar och beräkningar av

Luftföroreningar i Sydöstra korridoren mätningar och beräkningar av Luftföroreningar i Sydöstra korridoren mätningar och beräkningar av kvävedioxidhalter och andra luftföroreningar utefter Rv 40 från Göteborg till Rävlanda under oktober december 2002 Erica Steen Miljöförvaltningen

Läs mer

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT PROGRAM VID GÖTEBORGS UNIVERSITET & FOLKHÄLSOKOMMITTÉNS KANSLI. Sveriges äldre

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT PROGRAM VID GÖTEBORGS UNIVERSITET & FOLKHÄLSOKOMMITTÉNS KANSLI. Sveriges äldre FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT PROGRAM VID GÖTEBORGS UNIVERSITET & FOLKHÄLSOKOMMITTÉNS KANSLI Sveriges äldre En statistisk sammanställning över den åldrande befolkningen med utgångspunkt i Västra Götaland Sara

Läs mer

Luftkvaliteten i Sverige 2011 och vintern 2011/12

Luftkvaliteten i Sverige 2011 och vintern 2011/12 RAPPORT Luftkvaliteten i Sverige 2011 och vintern 20 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Karin Persson, Annika Potter B 2066 september 2012 Rapport godkänd Karin Sjöberg Enhetschef Organisation

Läs mer

RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING

RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING WSP Analys & Strategi 2 (15) Bakgrund...3 Förutsättningar...3 Godsmängder...3 Omräkning till lastbilar...6 Antal TEU som används för

Läs mer

WWFs globala program Climate Savers involverar. Det ligger i luften. Volvo utvidgar klimatsamarbete med WWF ETT NYHETSBREV JUNI 2012 FRÅN

WWFs globala program Climate Savers involverar. Det ligger i luften. Volvo utvidgar klimatsamarbete med WWF ETT NYHETSBREV JUNI 2012 FRÅN Det ligger i luften ETT NYHETSBREV JUNI 2012 FRÅN Volvo utvidgar klimatsamarbete med WWF Volvo Anläggningsmaskiner och Volvo Bussar ansluter sig till Volvokoncernens samarbete med WWFs program Climate

Läs mer

Samverkansavtal. om utomlänsvård inom tandvården VÄSTRA SJUKVÅRDREGIONEN. 2012-01-01 1.1 Gäller till och med 2012-03-30

Samverkansavtal. om utomlänsvård inom tandvården VÄSTRA SJUKVÅRDREGIONEN. 2012-01-01 1.1 Gäller till och med 2012-03-30 VÄSTRA SJUKVÅRDREGIONEN Samverkansnämnden vgregion.se/svn Samverkansavtal om utomlänsvård inom tandvården Underavtal till parternas samverkansavtal inom hälso- och sjukvården i Västra Sjukvårdsregionen

Läs mer

Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik

Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik Till: EU-kommissionen, GD Miljö Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik Bakom detta dokument står Stockholmsregionens Europaförening (SEF), med Stockholms stad, Kommunförbundet Stockholms

Läs mer

Förslag till program för samordnad kontroll av luftföroreningar i kommunerna i Kronobergs län från och med 2009-04-01 t.o.m. 2012

Förslag till program för samordnad kontroll av luftföroreningar i kommunerna i Kronobergs län från och med 2009-04-01 t.o.m. 2012 FÖRSLAG Sidan 1 av 8 Förslag till program för samordnad kontroll av luftföroreningar i kommunerna i Kronobergs län från och med 2009-04-01 t.o.m. 2012 Sammanfattning Kronobergs luftvårdsförbund föreslår

Läs mer

Värderingar. Företagsklimat, entreprenörskap. Tillväxt. Tillgång Efterfrågan Strukturomvandling

Värderingar. Företagsklimat, entreprenörskap. Tillväxt. Tillgång Efterfrågan Strukturomvandling Fakta & Analys 2011:2 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Kompetensprofil för Västra Götaland KOMPETENSPLATTFORM VÄSTRA GÖTALAND Matchning på arbetsmarknaden Att det finns arbetskraft och

Läs mer

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING Luftkvalitetspolicy i Malmö 10 december Matthew Ross-Jones, Enheten för Luft och Klimat Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection

Läs mer

Samverkansavtal. om utomlänsvård inom tandvården VÄSTRA SJUKVÅRDREGIONEN. Gäller från och med 2015-01-01. Version 1. Samverkansnämnden vgregion.

Samverkansavtal. om utomlänsvård inom tandvården VÄSTRA SJUKVÅRDREGIONEN. Gäller från och med 2015-01-01. Version 1. Samverkansnämnden vgregion. VÄSTRA SJUKVÅRDREGIONEN Samverkansnämnden vgregion.se/svn Samverkansavtal om utomlänsvård inom tandvården Underavtal till parternas samverkansavtal inom hälso- och sjukvården i Västra Sjukvårdsregionen

Läs mer

Luftkvaliteten i Malmö med fokus på arbetet för att nå miljökvalitetsnormerna för NO 2. Henric Nilsson, Malmö stad

Luftkvaliteten i Malmö med fokus på arbetet för att nå miljökvalitetsnormerna för NO 2. Henric Nilsson, Malmö stad Luftkvaliteten i Malmö med fokus på arbetet för att nå miljökvalitetsnormerna för NO 2. Henric Nilsson, Malmö stad Hälsoeffekter Där det finns mest luftföreoreningar finns en ökad risk att barn föds underviktiga.

Läs mer

Samverkansavtal. om utomlänsvård inom tandvården VÄSTRA SJUKVÅRDREGIONEN 2013-01-01. Version 1.0. Samverkansnämnden vgregion.

Samverkansavtal. om utomlänsvård inom tandvården VÄSTRA SJUKVÅRDREGIONEN 2013-01-01. Version 1.0. Samverkansnämnden vgregion. VÄSTRA SJUKVÅRDREGIONEN Samverkansnämnden vgregion.se/svn Samverkansavtal om utomlänsvård inom tandvården Underavtal till parternas samverkansavtal inom hälso- och sjukvården i Västra Sjukvårdsregionen

Läs mer

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort LVF 2010:23b Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORM SLB-ANALYS, UPPDATERAD DECEMBER 2011 Innehållsförteckning

Läs mer

AVTAL OM ANSVAR FÖR DEN REGIONALA KOLLEKTIVTRAFIKEN I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

AVTAL OM ANSVAR FÖR DEN REGIONALA KOLLEKTIVTRAFIKEN I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN AVTAL OM ANSVAR FÖR DEN REGIONALA KOLLEKTIVTRAFIKEN I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 1. Parter Mellan Västra Götalands läns landsting/västra Götalandsregionen (nedan kallat Regionen ) och kommunerna Ale, Alingsås,

Läs mer

Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 2012/13

Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 2012/13 RAPPORT Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Karin Persson B 2126 september 2013 Rapport godkänd Karin Sjöberg Enhetschef Luftkvaliteten i Sverige 2012

Läs mer

TRAFIKUTREDNING FÖR KUNGSHAMNS HOTELL tillhörande detaljplan

TRAFIKUTREDNING FÖR KUNGSHAMNS HOTELL tillhörande detaljplan TRAFIKUTREDNING FÖR KUNGSHAMNS HOTELL tillhörande detaljplan 101495 2012-04-10 Bo Lindelöf Konsult WSP Samhällsbyggnad Bo Lindelöf 031-727 25 00 Innehåll 1 Bakgrund och förutsättningar...4 2 Förslag...9

Läs mer

Samverkansavtal. om utomlänsvård inom tandvården VÄSTRA SJUKVÅRDREGIONEN 2014-04-01. Version 1. Samverkansnämnden vgregion.se/svn

Samverkansavtal. om utomlänsvård inom tandvården VÄSTRA SJUKVÅRDREGIONEN 2014-04-01. Version 1. Samverkansnämnden vgregion.se/svn VÄSTRA SJUKVÅRDREGIONEN Samverkansnämnden vgregion.se/svn Samverkansavtal om utomlänsvård inom tandvården Underavtal till parternas samverkansavtal inom hälso- och sjukvården i Västra Sjukvårdsregionen

Läs mer

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Kjell Larsson Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet kjell.larsson@lnu.se Upplägg Vilka är de viktigaste miljöeffekterna av sjöfart? Vilka effekter kan vi förvänta

Läs mer

Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 2012/13

Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 2012/13 RAPPORT Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Karin Persson B 2126 september 2013 Rapport godkänd Karin Sjöberg Enhetschef Organisation Rapportsammanfattning

Läs mer

Rapport 2009:1. Luftföroreningar i Botkyrka kommun. Mätdata 2008. Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning

Rapport 2009:1. Luftföroreningar i Botkyrka kommun. Mätdata 2008. Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning Rapport 2009:1 Luftföroreningar i Botkyrka kommun Mätdata 2008 Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning Tumba, september 2009 Cirkulationsplats över E4/E20 vid motet Foto: Dan Arvidsson

Läs mer

Regeringen fastställer i detta åtgärdsprogram att de åtgärder som framgår av bilagan behöver vidtas för att bidra till att miljökvalitetsnormen

Regeringen fastställer i detta åtgärdsprogram att de åtgärder som framgår av bilagan behöver vidtas för att bidra till att miljökvalitetsnormen Regeringsbeslut 17 2004-12-09 M2003/1912/Mk Miljödepartementet Länsstyrelsen i Västra Götalands län 403 40 GÖTEBORG Åtgärdsprogram avseende miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Göteborgsregionen 1 bilaga

Läs mer

Kartläggning av luftkvalitén vid Bankgatan i Lund 2007

Kartläggning av luftkvalitén vid Bankgatan i Lund 2007 Miljöförvaltningen Kartläggning av luftkvalitén vid Bankgatan i Lund 27 Malmö Stad Miljöförvaltningen Henric Nilsson Miljöförvaltningen Malmö Stad 7514 Kartläggning av luftkvalitén vid Bankgatan i Lund

Läs mer

en urvalsundersökning. en undersökning av företagsklimat eller av var företagen är störst eller mest lönsamma. en utmärkelse till kommunalpolitiker.

en urvalsundersökning. en undersökning av företagsklimat eller av var företagen är störst eller mest lönsamma. en utmärkelse till kommunalpolitiker. Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 3 Länsutveckling... 5 Götene kommun... 6 Göteborgs kommun... 7 Övriga kommuner...8 Slutsatser och policyförslag... 10 Om Årets Företagarkommun... 11

Läs mer

Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner

Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner LVF 2013:13 Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner Räkning på parkerade personbilar januari-mars 2013 samt jämförelse med räkningar på rullande personbilar Magnus Brydolf SLB-ANALYS,

Läs mer

Lex Maria. 1 kap. 5 6 patientsäkerhets- lag (2010:659) Definition av vårdskada

Lex Maria. 1 kap. 5 6 patientsäkerhets- lag (2010:659) Definition av vårdskada Lex Maria 1 kap. 5 6 patientsäkerhets- lag (2010:659) Definition av vårdskada Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas

Läs mer

Manual för informationsinsatser mot langning i Västra Götalans län 2013

Manual för informationsinsatser mot langning i Västra Götalans län 2013 Manual för informationsinsatser mot langning i Västra Götalans län 2013 Inledning I den här manualen kan du som samordnar kommunens arbete få en överblick över det material som finns till ert förfogande

Läs mer

Göteborg; Kungsportsavenyn. Göteborg; Gårda. Göteborgs evenemangsområde. Göteborg; Norra Älvstranden. Göteborg; Stampen.

Göteborg; Kungsportsavenyn. Göteborg; Gårda. Göteborgs evenemangsområde. Göteborg; Norra Älvstranden. Göteborg; Stampen. n för hyreshus Sida: 1 ( 9 ) 1401 1480119 Göteborg; Östra Nordstaden, Centralen och Fredsgatan 1402 1480069 Göteborg; Lindholmen Science Park 1480098 Göteborg; Lilla Bommen och Hultmansholme 1480120 Göteborg;

Läs mer

1(28) Antal åtgärder för vilka dispens avslagits. Antal åtgärder för vilka dispens medgivits. Antalet beslut om dispens. Stockholm. Botkyrka Stockholm

1(28) Antal åtgärder för vilka dispens avslagits. Antal åtgärder för vilka dispens medgivits. Antalet beslut om dispens. Stockholm. Botkyrka Stockholm Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2012. Naturvårdsverket, NV-00318-13. Bilaga 1. Länsstyrelsernas strandskyddsbeslut 2012 per kommun. Nedan redovisas länsstyrelsernas

Läs mer

LUFTEN I HÖGANÄS KOMMUN

LUFTEN I HÖGANÄS KOMMUN LUFTEN I HÖGANÄS KOMMUN Lägesrapport för 2009 Till miljönämnden augusti 2010 2010-08-18 1 Sammanfattning Miljöavdelningen har sedan en tid tillbaka utfört kontinuerliga luftkvalitetsmätningar i taknivå

Läs mer