Handläggning av patienter med förmaksflimmer på Ekerö Vårdcentral utifrån SFAMs kvalitetsindikatorer
|
|
- Roland Persson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Handläggning av patienter med förmaksflimmer på Ekerö Vårdcentral utifrån SFAMs kvalitetsindikatorer Uranchimeg Carlström, ST-läkare, Ekerö Vårdcentral Oktober 2014 Klinisk handledare: Siv Lundaahl spec i almänmedicin Ekerö Vårdcentral Vetenskaplig handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i almänmedicin Rosenlunds Vårdcentral, 1
2 Innehållsförteckning Sammanfattning Bakgrund 3 Syfte 3 Material och metod.3 Resultat 3 Slutstatsar....3 Förkortningar..4 Bakgrund..5 Syfte...7 Frågeställningar Material och metod..8 Studiedesign 9 Etiska överväganden Resultat...10 Diskussion 11 Styrkor och svagheter Slutsats.13 Referenslista 13 Bilagor..15 Bilaga 1-SFAMSs kvalitetsindikatorer för förmaksflimmer (Indikator 12) Bilaga 2- Anslag 2
3 Sammanfattning Bakgrund Förmaksflimmer (FF) är den vanligaste rubbningen av hjärtrytmen och är också en stor riskfaktor för stroke. Patienter med förmaksflimmer handläggs ofta i primärvården. Adekvat utredning och behandling är viktigt för att förebygga stroke. Svensk Förening för Allmänmedicin (SFAM) har fastställt kvalitetsindikatorer som kan användas för att optimera vården för patienter med permanent FF. Syfte Att undersöka följsamheten när det gäller handläggningen av patienter med permanent FF på Ekerö vårdcentral (EVC) utifrån SFAMs kvalitetsindikatorer och att undersöka om det finns signifikanta skillnader mellan män och kvinnor. Material och metod Studien är en kvantitativ retrospektiv journalstudie. Studiedeltagare var listade patienter år gamla med diagnos permanent FF på EVC under perioden Information om antal patienter med diagnos FF, provtagning av tyreoideavärden, Pro- BNP/eko, Waranbehandling, dokumentation av CHADS2-score och hjärtfrekvens i vila insamlades genom läsning av journaler och bearbetades i Excel. Den insamlade informationen jämfördes med SFAMs målvärden. Skillnader mellan män/kvinnor för varje kvalitetsindikator beräknades med Fishers exakta test. Signifikansnivån bestämdes till P<0,05. Resultat EVC uppnådde SFAMs målvärden avseende antal registrerade FF patienter, provtagning av tyreoidea och Waranbehandling. Utredning av Pro-BNP/Eko, dokumentation av CHADS2- score och hjärtfrekvens i vila nådde inte upp till SFAMs målvärden. Det fanns inga signifikanta skillnader i handläggning och utredning av män respektive kvinnor. Slutsatser Studien visade att EVC har en god kvalitet avseende andel patienter diagnostiserade med FF, utredning av etiologi och Waranbehandling, men det finns förbättringspotential när det gäller utredning av Pro-BNP/Eko, dokumentation av CHADS2-score och hjärtfrekvens. 3
4 MeSH-termer: Förmaksflimmer, Kvalitetsindikatorer, Patientjournaler. Förkortningar AVK: Antivitamin-K FF: Förmaksflimmer Eko: Ekokardiografi EKG: Elektrokardiografi PK(INR): Protrombinkomplex ProBNP: Pro-Brain natriuretic peptide SFAM: Svensk förening för allmänmedicin EVC: Ekerö Vårdcentral 4
5 Bakgrund Förmaksflimmer (FF) är den vanligaste rubbningen av hjärtrytmen och är också en stor riskfaktor för stroke som drabbar cirka 6000 personer årligen i Sverige. Patienter med förmaksflimmer är vanliga inom primärvården och handläggningen sker till stor del i primärvården. Adekvat utredning och behandling är viktigt för patientens fortsätta hälsa. [1,2]. FF innebär att hjärtats elektriska aktivitet i förmaket kommit i oordning. Den elektriska aktiviteten som egentligen skall starta från sinusknutan men startar vid FF från flera platser i förmaken utan samordning. Konsekvensen blir att förmaken arbetar snabbt och oberoende av kamrarna vilket resulterar i oregelbunden hjärtrytm och med nedsatt pumpförmåga. Dessutom strömmar blodet sämre genom hjärtat med ökad risk för trombosbildning i vänster förmak. Om trombosen sedan emboliserar till hjärnan kan det orsaka stroke. De vanligaste symtomen vid är FF trötthet, angina pectoris, dyspné, palpationer, ökad diures och hjärtsvikt. Det finns ett känt antal patienter med FF som är helt symtomfria varför många patienter inte får diagnosen. FF är således underdiagnostiserat [3,4,5]. Riskfaktorer för FF är hypertoni, hjärtsvikt, kardiomyopati, ischemisk hjärtsjukdom, klaffel och sköldkörtelsjukdom. FF kan utlösas av alkoholöverkonsumtion, rökning och övervikt. I många fall kan inte någon utlösande faktor identifieras. Det är viktigt att även den bakomliggande sjukdomen utreds, diagnostiseras och behandlas optimalt. FF återfinns i upp till % hos patienter med hjärtsvikt, beroende på den bakomliggande orsaken och svårighetsgraden av hjärtsvikt. Patienter med hjärtsvikt utreds bland annat med ekokardiografi av hjärtat och med provtagning av pro-brain natriuretik peptid (pro BNP). Patienter med permanent FF bör utredas för hypertyreos eftersom hypertyreos ger en femfaldigt ökad risk för FF [4]. FF klassificeras i tre grupper: Paroxysmalt FF har en arytmiduration <7 dygn, persisterande FF har en arytmiduration > 7 dygn och permanent FF har en arytmiduration > 1 månad. Permanent FF innebär att den normala sinusrytm inte kan återställa under medicinsk behandling och accepteras som permanent [4,6]. 5
6 Utan förebyggande behandling vid FF uppskattas risken för stroke till i genomsnitt 5 % med stora individuella variationer beroende på förekomst av riskfaktorer som hjärtsvikt, hypertoni, diabetes, hög ålder eller tidigare stroke [3]. Det finns ett verktyg som kallas CHADS2-score poängsystem som används för att bedöma den enskilda patientens strokerisk. C står för hjärtsvikt, H för hypertoni, A för ålder 75 eller äldre, D för diabetes mellitus och S för tidigare stroke eller TIA [4,6]. De allra senaste riktlinjerna rekommenderar att man bör använda den nya CHA2DS2-VASc poängsystemet som även betonar riskfaktorerna kvinnligt kön, ålder samt kärlsjukdom. Patienter med moderat eller hög risk enlig CHADS2 rekommenderas antikoagulantia behandling [6,7,8]. Den årliga risken för stroke och rekommendation av behandling illusteras i tabell 1. Tabell 1: CHADS2-score relation till strokerisk och risknivå samt rekommendation om Waranbehandling [6] CHADS2-score Strokerisk per 100 patient-år CHADS2-nivå för risk Behandling med Warfarin 0 1,9 Låg risk Ingen 1 2,8 Låg risk Ingen Moderatrisk Ja 3 5,9 Moderatrisk Ja 4 8,5 Högrisk Ja 5 12,5 Högrisk Ja 6 18,2 Högrisk Ja Tabell 2: CHADS2-score. Riskfaktor och CHADS2-score [6] CHADS2- risk poäng Hjärtsvikt 1 Hypertoni 1 Ålder > 75 år 1 Diabetes 1 Stroke, TIA 2 Total summa 0-6poäng 6
7 För att förhindra blodproppsbildning används i första hand antivitamin K (AVK), Warfarin enligt nationella riktlinjer från Socialstyrelsen samt Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd för hjärtsjukvård [7,8]. En väl genomförd Warfarinbehandling och PK INR målvärden mellan 2,0 3,0 betyder genomsnittlig riskreduktion för stroke på cirka 70 % och en minskad dödlighet på 25 % [7]. Flera studier visar att det finns en betydande underbehandling med Warfarin av patienter med FF trots dessa riktlinjer i Sverige. Enligt en studie från Västra Götaland kunde man se att minst 38 % av alla patienter med stroke hade FF och två av tre hade inte fått Warfarinbehandling [2,3]. En nyligen gjord svensk studie visade att drygt personer hade FF i Sverige under och det motsvarar en prevalens av FF på 2,9 % av den vuxna befolkningen [3,9]. Det finns risk för utveckling av takykardi-kardiomyopati vid permanent FF med hög hjärtfrekvens och lång duration. Internationella riktlinjer rekommenderar därför en hjärtfrekvens på slag per minut i vilande och slag per minut vid ansträngning [4]. Nyare studier har visat att en hjärtfrekvens på <110 slag per minut i vila inte ger symtom eller negativa händelser [10]. SFAM har tagit fram kvalitetsindikatorer för primärvården avseende FF, se bilaga 1. Lite är idag känt om vilket utsträckning Ekerö vårdcentral (EVC) följer riktlinjerna för utredning och behandling av patienter med FF. Syfte Studiesyftet är att undersöka följsamheten när det gäller handläggningen av patienter med permanent FF på EVC utifrån SFAMs kvalitetsindikatorer och att undersöka om det finns signifikanta skillnader mellan män och kvinnor. Frågeställningar 1. Hur stor andel av alla patienter år gamla erhöll under perioden till diagnos FF och permanent FF på EVC? 2. Hur stor andel av patienterna med permanent FF hade utretts med tyreoideaprover och ekokardiografi och/eller pro-bnp? 7
8 3. Hur stor andel av patienterna med permanent FF hade genomgått en riskbedömning enligt CHADS2? 4. Hur stor andel av patienterna med permanent FF hade behandling med Waran? 5. Hur stor andel av patienterna med permanent FF hade en puls inom intervallet i vila? 6. Fanns det signifikanta skillnader mellan kvinnor/män i frågeställningarna 2-5? Material och metod Studiedesign Studien är en kvantitativ retrospektiv journalstudie. Material och metod Ekerö vårdcentral (EVC) ligger i Ekerö kommun, i västra delen av Stockholmsområdet och är en privatdriven vårdcentral. EVC hade i december 2013 ett upptagningsområde på invånare och cirka listade patienter. På EVC arbetar 3 specialister, 2 ST-läkare, 3 ATläkare samt 3 vikarierande läkare. Studiepopulationen bestod av patienter listade på EVC med diagnos permanent FF i åldern år under perioden till EVC använde sig under studieperioden av journalsystemet Medidoc. Sökning i vårdcentralens journalsystem Medidoc gjordes med hjälp av RapportVerktyg4 (RAVE4) som är ett informationssystem från Medrave Software AB i Stockholm och som kan extrahera journaldata. De diagnoser som söktes var paroxysmalt FF (I48.0), persisterande FF (I48,1), kronisk FF (I48,2), förmaksflimmer och förmaksfladder, ospecificerat (I48,9) enligt ICD. Under samma tidsperiod var 1635 listade patienter i åldersgruppen år oberoende av diagnos. Därefter exkluderades patienter som avlidit eller flyttat under studieperioden. Också alla patienter med paroxysmalt FF, persisterande FF och förmaksflimmer och förmaksfladder ospecificerat exkluderades eftersom SFAM enbart tar upp permanent FF i sina kvalitetsindikatorer. Permanent FF definieras som hjärtarytmi med långduration>1 en månad och där normala sinusrytmen inte kan återställas med medicinsk behandling [4,6]. 8
9 Journalerna genomlästes av studieledaren för att ta fram följande variabler; kön, födelseår, tyreoideaprover tagna när patienterna diagnosterats med FF, eko/pro-bnp utretts/taget när diagnosterats med FF, hjärtfrekvens vid senaste puls-eller elektrokardiografikontroll (EKG), CHADS2-skattning dokumenterad i primärvårdsjournal och förekomst av Waranbehandling. Tabell 3 Översikt av variabler som registrerades i studie. Patient Kön Utredd med Utredd med CHADS2 Waran Puls thyreoidea EKO/BNP Nr M K 1-ja 0-nej 1-ja 0-nej Poäng ja 0-nej 1-ja 0-nej Framtagen data jämfördes sedan med de målvärden som rekommenderas i SFAMs kvalitetsindikatorer enligt nedan (även se bilaga nr 1). SFAMs Kvalitetsindikatorer för permanent FF och målvärden inom parentes (): 1. Andel med diagnos FF av alla år. (>3,5 %) 2. Andel med diagnos FF utredda för etiologisk diagnos med tyreoideaprov, UKG/BNP). (>90%) 3. Andel med diagnos FF som är riskbedömda enlig CHADS2. (>90%) 4. Andel med diagnos FF antitrombotisk behandling med AVKläkemedel (Waran) (>70%) 5. Andel med diagnos FF med puls i vila. (>90%) Studien har inte undersökt terapeutiskt intervall för PK-INR som ingår som en ytterligare en kvalitetsindikator eftersom tidsramen för studien var begränsad. Alla insamlade variabler har införts i Excel för bearbetning. Patienternas personnummer ersattes av ett kodnummer för att ingen enskild individ kunde identifieras. Deskriptiv analys användes för att visa hur följesamheten såg ut genom att redovisa resultat i förhållande till SFAMs målvärden. Resultatet presenterades i procent. Signifikanta skillnader mellan könen för respektive kvalitetsindikatorer beräknades med hjälp av Fishers exakta test på grund av att flertalet grupper som jämfördes innehöll få fall. Vald signifikansnivå är P <0,05. 9
10 1635 patienter listade på EVC 65-79år, patienter med FF patienter med permanent FF patienter exkulederar män med permanent FF kvinnor med permanent FF Figur 1. Flödesschema av studieprocessen. Etiska överväganden Detta är en journalstudie varför patienterna som deltog i studien inte bedömdes utsättas för några psykiska eller fysisk risker. Däremot lästes patientjournaler av studieledaren vilket var en integritetsrisk för deltagarna och behandlade läkare. Sekretessen bibehölls genom att avidentifiera och omkoda personnumret till nummer, ålder och kön vilket garanterar anonymitet för patienterna i studien. Endast studieledaren hade tillgång till det insamlade materialet som förvarades inlåst på vårdcentralen. Resultatet av journalgenomgången görs på gruppnivå och inga patienter eller läkaren kan identifieras vid presentationen. Det kodade materialet kommer att förstörs när studien är godkänd. Verksamhetschefen gav sitt tillstånd för studiegenomförandet. Muntlig information har givits till läkarkollegor på vårdcentralen. I väntrummet sattes ett anslag om att granskningar av datajournaler görs i kvalitetssyfte (se bilaga nr 2). Resultat Antal patienter på EVC med diagnosen FF (ICD-kod I48) i åldersgruppen under perioden till var 76 (47 män och 29 kvinnor). Under samma tidsperiod fanns totalt 1635 listade patienter i åldersgruppen Det innebär att 4,6 % i åldergruppen hade diagnosen FF. SFAMs målvärde är >3,5 %. Efter exklusion kvarstod 64 (40 män och 24 kvinnor) patienter permanent FF. 10
11 EVC uppnådde SFAMs målvärden avseende andel patienter utredda med tyreoideaprovtagning och antal som har Waranbehandling men uppnådde inte målvärdena för dokumentation av ProBNP och/eller eko, CHADS2-skattning och hjärtfrekvens i vila. Se tabell 1. Studien kunde visade ingen signifikant skillnad mellan könen i variablerna 2-5. Tabell 1. Antal/andel patienter, totalt och uppdelat i kvinnor och män, som uppfyllde SFAMs målvärden avseende kvalitetsindikatorer för permanent FF på EVC under studieperioden SFAMs kvalitetsindikatorer för Totalt Kvinnor Män SFAMs permanent FF n=64 n=24 n=40 Målvärde 2 Antal/Andel patienter utredda med tyreoideaprov 2 Antal/Andel patienter utredda med ProBNP och/eller eko 3 Antal/Andel patienter bedömda CHADS2 4 Antal/Andel patienter med Waranbehandling 58(90 %) 21(88 %) 37(92 %) >90% 54(84 %) 20(83 %) 34(85 %) >90% 5(7 %) 1(4,1 %) 4(10 %) >90% 57(88 %) 20(83 %) 37(93 %) >70% 5 Antal/andel patienter med puls (82 %) 20(83 %) 32(80 %) >90% Diskussion Studien visade att EVC uppfyller SFAMs kvalitetsmål för patienter med permanent FF avseende kvalitetsindikatorerna provtagning av tyreoidea samt Waranbehandling men inte utredning av Pro-BNP och/eller eko, dokumentation av CHADS2-score och hjärtfrekvens Andel diagnosticerade patienter med FF på EVC i åldersgruppen år översteg SFAMs målvärde och är överensstämmande med tidigare studier som har visat en prevalens på cirka 5 % hos individer >65 år [8]. Prevalensen av FF kan ha varit svår att kartlägga eftersom studieperioden var kort samt populationen var en relativt litet grupp. 11
12 Studien visade att CHADS2-skattning endast förekom i fem patientjournaler hos patienterna med permanent FF på EVC. En orsak till det låga resultatet kan vara att en del av patienterna fått diagnosen FF och sattes in på Waranbehandling innan CHADS2-systemet etablerades. En annan anledning skulle kunna vara att antikoagulantiabehandling blivit insatt på sjukhus eller annan vårdcentral och att det därefter inte gjorts någon skattning. Enligt Socialstyrelsens riktlinjer rekommenderas riskbedömning utifrån CHADS2-score och CHA2DS2VAS för att förebygga risken för stroke [8]. Andelen Waranbehandlade patienter med permanent FF på EVC var 88 % vilket överstiger SFAMs målvärde på> 70 %. I Auricula, Svenskt nationellt flimmerregister ses att Waranbehandling vid FF ökat de senaste åren i hela landet [12]. Ökningen avspeglar med störste sannolikhet tydligare riktlinjer avseende Waranbehandling vid FF. Risken för stroke ändrar sig över tid därför ställer detta krav på regelbunden, minst årlig omprövning av behandling, både för att undvika under och överbehandling [2,13] varför skattning årligen med CHADS2-score av patienter med FF borde genomföras. Denna studie har vi inte undersökt om patienterna med FF uppfyller behandlingskriterierna för Waran eller ej. Andelen patienterna med permanent FF på EVC som hade en dokumenterad hjärtfrekvens mellan slag per minut var 82 %. SFAMs målvärde är >90 %. EVC nådde således inte upp till SFAMs målvärde på >90 %. Men nyare studier har visat att en mindre strikt frekvenskontroll och hjärtfrekvens på <110 slag per minut i vila inte ger en ökning av symtom eller negativa händelser [10]. Styrkor och svagheter Studiens styrka är att alla patienter med diagnosen permanent FF på EVC under studieperioden är undersökta. Ytterligare en styrka var att studieledaren hade tillgång till alla journaluppgifter som fanns på vårdcentralen. En svaghet med studien var en begränsning av tillgången till journaluppgifter på grund av att EVC gått över till journalsystemet TC i juni Därför gick det inte komma åt inskannade dokument via tidigare journalsystemet Medidoc och på grund av detta kan en del information ha missats. 12
13 Slutsats Slutsatsen i denna studie är att EVC uppvisar en god kvalitet avseende andel patienter diagnostiserades med FF, utredning av etiologi och Waranbehandling men EVC uppnådde inte SFAMs målvärden för dokumentation av CHADS2-skattning, Pro-BNP och/eller eko och hjärtfrekvens i vila. Det finns utrymme för kvalitetsförbättring genom att se över rutinerna för dokumentation av CHASD2-skattning, Pro-BNP och/eller eko och pulskontroll. Referenslistar 1. Socialstyrelsen. Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting Citerad SBU. Förmaksflimmer-förekomst och risk för stroke, publiceringsår är or_stroke.pdf. Citerad Friberg L, Bergfeldt L. Atrial fibrillation prevalence revisited. J Intern Med. Epub 23 juli doi: 10,1111/joim European Heart Rhythm Association. Guidelines for the management of atrial fibrillation: the Task Force for the Management of Atrial Fibrillation of the European Society of Cardiology (ESC). Euro Heart J Oct; 31(19): Epub 2010 Aug Camm AJ, Corbucci G, Padeletti L. Usefulness of continuous electrocardiographic monitoring for atrial fibrillation. Am J Cardiol 2012;110: tyst symptom 6. Internetmedicin. Förmaksflimmer/fladder. 13
14 Publicerad -, uppdaterad Citerad Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd för: Hjärt-kärlsjukdomar för plasmaprodukter och vissa antitrombotiska läkemedel. Förmaksflimmer och antitrombotisk behandling. Citerad Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2008/2011, samt Preliminära rekommendationer för antikoagulantiabehandling preliminar-rekommendationsdokument.pdf. Citerad Björck S, Palaszewski B, Friberg L, et al. Atrial fibrillation, stroke risk and warfarin therapy revisited. A population-based study. Stroke. Epub 27 august Van Gelder IC, et. al. Lenient versus strict rate control in patients with atrial fibrillation. N Engl J Med 2010;362: Benavente O, Hart R, Koudstaal P, Laupacis A, McBride R. Oral anticoagulants for preventing stroke in patients with non-valvular atrial fibrilllation and no previos history of stroke or transient ischemic attacks. Cochrane Database Syst Rev. 2000; (2): CD Auricula-Nationellt kvalitetsregister för patienter med Atrialt flimer och Anticoagulation. Årsrapport file:///c:/users/carl%20johan/desktop/downloads/aur%20%c3%a5rsrapport% pdf. Citerad Socialstyrelsens nationella riktlinjer för strokesjukvård
15 BILAGOR nr-1 Bilaga 1 SFAMs kvalitetsindikator för förmaksflimmer (Indikator 12) 12 Permanent Förmaksflimmer Kriterier Vad är viktigt för god kvalitet? 1. Rätt diagnos. 2. Rätt behandling. Indikatorer Hur mäts kvalitet? 1. Andel med diagnos av alla år. 2. Andel utredda för etiologisk diagnos (tyreoideaprov, UKG/BNP). 3. Andel som är riskbedömda enlig CHADS2. 4. Andel med antitrombotisk behandling med AVK-läkemedel (Waran) 5. Andel PK-INR inom terapeutisk nivå (2,0 3,0)senaste 12 månaderna. 6. Andel med puls i vila. Standard Vilken nivå bör eftersträvas? 1. >3,5 % 2. >90 % 3. >90 % 4. >70 % 5. >70 % 6. >90 % Mätmetod Hur ta reda på hur vi ligger till? Tag reda på hur många individer i åldern år som finns i området eller som är listade på vårdcentralen. Sök i datajournalen ut en lista med namn och födelsedata på ALLA patienter med diagnosen förmaksflimmer som varit på besök senaste 24 mån. Räkna de individer som är år. Diagnosnummer: I48. - Beräkna andel patienter med förmaksflimmer i åldersgruppen år. Granska 10 journaler (lika många män som kvinnor) per läkare, på de patienter som har permanent förmaksflimmer och som varit på besök senaste 12 månaderna. Notera på medföljande registreringsformulär kön, tyreoideaprover, UKG/BNP, puls vid senaste kontroll, CHADS2-skattning och förekomst av waranbehandling. Beräkna andelar enligt ovan. Det bör inte finnas någon skillnad vid jämförelse mellan könen. Andelen PK-INR inom terapeutiskt intervall beräknas om ordination sköts i den egna verksamheten. 15
16 Bakgrund Det kan vara svårt att kartlägga prevalensen av permanent förmaksflimmer i en patientpopulation. Prevalensen ökar i de äldre åldersgrupperna. Om vårdcentralen har en befolkningssammansättning som motsvarar riksgenomsnittet är prevalensen för permanent förmaksflimmer cirka 1 %. I en avgränsad åldersgrupp (65-79 år) är prevalensen cirka 5 %. (över 80 år 10 %). Det är viktigt att identifiera eventuella bakomliggande faktorer som kräver specifik behandling, t.ex.hyperthyreos (som dock endast förekommer i ca 3 % av alla med förmaksflimmer) och framför allt hjärtsvikt. Bedömning av eventuell hjärtsvikt bör göras med hjälp av NT-pro BNP/ekocardiografi. Behandlingen ska inriktas på en frekvensreglering (vilopuls 50-80) för att patienten ska må bra och ha bästa fysisk ork. Emboliska komplikationer, oftast cerebrala, är vanligare vid hög pulsfrekvens. Alkohol är av betydelse framför allt hos yngre manliga patienter. En alkoholanamnes bör ingå för alla patienter då det även är av vikt vid ställningstagande till antitrombotisk behandling. Profylaktisk behandling mot tromboembolisk komplikation är central. Vilket medel av ASA eller Waran som är att föredra baseras på bedömning av den enskilda patientens totala riskbild enligt CHADS2, varför såväl genomförd skattning som ordination av endera medlet bör användas som kvalitetsmarkör. Begreppet CHADS2 har introducerats för att tydliggöra patientens individuella risk för tromboembolisk komplikation. C- Congestive heartfailure 1 p H- Hypertension 1 p A- Age (>75år) 1 p D- Diabetes 1 p S- Stroke 2 p Summa 0-6 poäng Patienter med förmaksflimmer utan annan riskfaktor (0 poäng) ska ej antikoagulantiabehandlas. Vid 1 poäng är Waran/ASA likvärdigt. Vid 2 poäng eller mer ska Waran användas om det inte finns kontraindikationer. Trombos/embolifrekvens hos förmaksflimmerpatienter utan behandling uppskattas till i genomsnitt 5 % per år, hos dem med lågt CHADS2 till 1,9 % och vid maximalt CHADS2 till18 %. Med ASA-behandling sjunker frekvensen till 3,5 4,0 % per år och med Waranbehandling till 1,0 1,5 % per år när INR är inom terapeutiskt intervall (2,0 3,0) 75 % av tiden. 16
17 Observera att om PK-INR värdet hos en enskild patient varierar mycket kan det vara effektivare och mindre riskfyllt att använda annan antikoagulationsbehandling. Referenser 1 Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Arytmier vetenskapligt underlag. DOKUMENTFAKTA: Fastställt Kontaktperson i SFAM.Q: annika.braman-eriksson@ltdalarna.se Patient Kön Utredd med Utredd med CHADS2 Waran PK inom 2,0 3,0 Puls thyreoidea- UKG/BNP Nr M K Ja prov Nej Ja Nej Poäng Ja Nej An del Summa a Om andelen A B C D E F G H I J Ja Nej 17
18 Bilaga 2 Det sattas upp anslag tavla i väntrummet med följande text under datasamlingsperioden. På denna vårdcentral gör vi granskning av våra datajournaler i kvalitetssyfte för att förbättra och utveckla vården. Om du har frågor eller synpunkter är du välkommen att kontakta verksamhetschefen. 18
Vårdkvalitet för patienter med permanent förmaksflimmer på vårdcentralen Husläkarna i Österåker 2011
Vårdkvalitet för patienter med permanent förmaksflimmer på vårdcentralen Husläkarna i Österåker 2011 VESTA 2011 Författare: Eva Olsson, ST-läkare i allmänmedicin, Husläkarna i Österåker. Handledare: Rune
Läs merHar patienter med förmaksflimmer på vårdcentralen Granen adekvat antikoagulantia behandling?
Projektplan Har patienter med förmaksflimmer på vårdcentralen Granen adekvat antikoagulantia behandling? Khalid Waleed Hussain, ST-läkare, Vårdcentralen Granen Mars 2015 Handledare Huvudhandledare Lotta
Läs merPrimärvårdspatienter med förmaksflimmer
Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Val av strokeprofylax i relation till stroke- och blödningsrisk på VC Forshaga Daniel Fröding, ST-läkare allmänmedicin, VC Forshaga Akademisk handledare: Riitta
Läs merUtredning och behandling av förmaksflimmer - Samverkansdokument Medicinkliniken/Primärvården
MEDICINSK INSTRUKTION 1 (6) MEDICINSK INDIKATION Bakgrund 3-4 % av den totala vuxna befolkningen beräknas ha förmaksflimmer. Prevalensen ökar med ökande ålder med en övervikt för män. I intervallet 60
Läs merDokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdrutin Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen 3 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Jörgen Lindström, Magnus
Läs merAntitrombotisk behandling hos patienter med förmaksflimmer vid Brommaplans Vårdcentral
Antitrombotisk behandling hos patienter med förmaksflimmer vid Brommaplans Vårdcentral Författare: Martha Lundström ST-läkare Brommaplans Vårdcentral Handledare: Holger Theobald Docent, Specialist i allmänmedicin
Läs merHälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer
Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten
Läs merSeminariefall Riskvärdering av patienter med förmaks-flimmer/fladder
1 Seminariefall Riskvärdering av patienter med förmaks-flimmer/fladder Här presenteras några fallbeskrivningar. Tanken är att ta ställning vilken diagnos pat har utifrån EKG, bedöma risken för stroke samt
Läs merHjärtkärlsjukdomar. Fysioterapeutprogramet Termin 2. Anton Gard, ST-läkare Kardiologi
Hjärtkärlsjukdomar Fysioterapeutprogramet Termin 2 Anton Gard, ST-läkare Kardiologi Vad ska vi lära oss? Förmaksflimmer Pacemaker Hjärtstopp Perifer kärlsjukdom Arytmier Hjärtats anatomi Hjärtats elektriska
Läs merWARFARINBEHANDLING VID FÖRMAKSFLIMMER
WARFARINBEHANDLING VID FÖRMAKSFLIMMER Kvalitetskontroll på Västervården Husläkarmottagning Susanna Siljeholm, ST-läkare, Västervården Husläkarmottagning Mars 2012 Klinisk Handledare: Måns Nedlich, specialistläkare,
Läs merFörmaksflimmer. Förmaksflimmer - prevalens. Förmaksflimmer - naturalförlopp. Allmänt om förmaksflimmer
Förmaksflimmer Sara Själander, spec läk, kardiologen Sundsvall Allmänt om förmaksflimmer Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Rytmreglering vs frekvensreglering Förmaksflimmer och livsstil Två
Läs merKartläggning av antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer på Närhälsan Hentorp vårdcentral
Kartläggning av antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer på Närhälsan Hentorp vårdcentral Författare: Johanna Nilsson, ST-läkare Närhälsan Hentorp vårdcentral Rapport 2015:11 Författare: Mattias Davidsson,
Läs merPatienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer?
Rapport VESTA hp 15 Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer? Jan Vouis, ST-läkare, Djursholms Husläkarmottagning 15
Läs merFörmaksflimmer. Förmaksflimmer vs sinusrytm. Vad är förmaksflimmer och varför får man det?
Förmaksflimmer Vad är förmaksflimmer och varför får man det? Sara Själander, specialistläkare, Kardiologkliniken Sundsvall Strokeprevention vid förmaksflimmer Två patientfall Ny behandling för att förebygga
Läs merAntikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland
Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2014 Gäller: t.o.m. 31 december 2015 Dokumenttyp Ansvarig
Läs merStrokeprofylax med Waran och NOAK DOAK vid förmaksflimmer. Martin Johansson, ST-läkare Lindesbergs lasarett
Strokeprofylax med Waran och NOAK DOAK vid förmaksflimmer Martin Johansson, ST-läkare Lindesbergs lasarett Vad ska jag prata om En del om förmaksflimmer Lite mindre om stroke Ganska mycket om varför det
Läs merDiagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral
Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:
Läs merLandskrona Lasarett. SASE.DRO b December 2017
Landskrona Lasarett SASE.DRO.17.11.0395b December 2017 VÅRT FLIMMER- FLÖDE I LANDSKRONA Akuten Avdelningar/ mottagningsbesök Remiss från Vårdcentraler Remiss från andra sjukhus BESÖK: Efter 2 veckor..besök
Läs merHur används antikoagulantia vid förmaksflimmer på vårdcentralen? En kvantitativ journalstudie på VC Bagaregatan, Nyköping
Hur används antikoagulantia vid förmaksflimmer på vårdcentralen? En kvantitativ journalstudie på VC Bagaregatan, Nyköping 2018-02-12 Svetlana Kupriyanova, ST-läkare i Allmänmedicin VC Bagaregatan Vetenskaplig
Läs merFörmaksflimmer översikt. SVK Maj 2014 Göran Kennebäck
Förmaksflimmer översikt SVK Maj 2014 Göran Kennebäck Definitioner SVT med okoordinerad förmaksaktivering medförande nedsatt mekanisk förmaksfunktion EKG visar snabb förmaksaktivitet som varierar i amplitud,
Läs merAntikoagulantiabehandling
Antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer LATHUND 1 Antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer Innehåll Inledning Om förmaksflimmer Handläggning Riskfaktorer för trombemboli och blödning Val av antitrombotisk
Läs merPatienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014
Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist
Läs merAntikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland
Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 10 mars 2016 Gäller: t.o.m. 10 mars 2018 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet
Läs merIntressekonflikt: Föreläsararvode från AstraZeneca, Boehringer-Ingelheim, Medtronic, Sanofi, Pfizer
Johan Engdahl, överläkare, universitetslektor Medicinkliniken Hallands Sjukhus Halmstad Johan.engdahl@regionhalland.se Intressekonflikt: Föreläsararvode från AstraZeneca, Boehringer-Ingelheim, Medtronic,
Läs merUnderbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen
Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen 16 mars 2016 Uppsala Science Park, MTC Dag Hammarskjölds väg 14B 752 37 UPPSALA http://www.ucr.uu.se 1 UNDERBEHANDLING MED... INNEHÅLL
Läs merUnderbehandlas patienter, med förmaksflimmer och indikation för antikoagulantia enligt CHA2DS2-VASc, på Tranebergs vårdcentral?
RAPPORT, VESTA, NP 2014 Underbehandlas patienter, med förmaksflimmer och indikation för antikoagulantia enligt CHA2DS2-VASc, på Tranebergs vårdcentral? en retrospektiv kvantitativ journalstudie. Åsa Hartzell,
Läs merIndikation för antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer tillämpning av CHA 2 DS 2 VASc. Maria Anderson, ST-läkare, Märsta Läkarhus Mars 2011
Indikation för antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer tillämpning av CHA 2 DS 2 VASc Maria Anderson, ST-läkare, Märsta Läkarhus Handledare Dr. Anna Nager, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor
Läs merTitel: Förmaksflimmer/-fladder och antikoagulantia. Skiljer sig patienterna med och utan tromboemboliprofylax åt i något avseende?
1 Projektplan Titel: Förmaksflimmer/-fladder och antikoagulantia. Skiljer sig patienterna med och utan tromboemboliprofylax åt i något avseende? Författare: Mette Kirkelund Truelsen ST-läkare i allmän
Läs merUtredning och behandling av förmaksflimmer - Samverkansdokument Medicinkliniken/Primärvården
MEDICINSK INSTRUKTION 1 (6) Instruktionen omfattar alla vårdcentraler i Västmanland, hjärtsektionen vid Medicinkliniken i Västerås, Medicinkliniken i Köping samt medicinmottagningarna i Sala och Fagersta.
Läs merBehandling av förmaksflimmer avseende perorala antikoagulantia i primärvården en journalstudie
Projektarbete 2013-09-30 Magnus Håkansson, ST-läkare allmänmedicin, Olaus Petri VC Handledare Peter Engfeldt Behandling av förmaksflimmer avseende perorala antikoagulantia i primärvården en journalstudie
Läs merFörmaksflimmer 1 (10) Hjärtrytmrubbningar SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum Dokument-id 27416
Medicinsk Patientinformation patientinformation Förmaksflimmer Hjärtrytmrubbningar SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum 2017-12-20. Dokument-id 27416 1 (10) Om förmaksflimmer i korthet Förmaksflimmer är den
Läs merAntikoagulantiabehandling
Antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer LATHUND 1 Antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer Innehåll Inledning Om förmaksflimmer Handläggning Riskfaktorer för trombemboli och blödning Val av antitrombotisk
Läs merFörmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION
Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är
Läs merStroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter
1 Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke Per Wester, Umeå Strokecenter STROKE - vilka läkemedel kan förhindra återinsjuknande och hur effektiva är de? Läkemedelskommittén Örebro Läns Landsting
Läs merAntikoagulantiabehandling av patienter med förmaksflimmer vid Sätra VC. Uppnår vi målen? En kvantitativ journalstudie
Projektrapport VESTA VT 2016 Antikoagulantiabehandling av patienter med förmaksflimmer vid Sätra VC. Uppnår vi målen? En kvantitativ journalstudie Lina Ludvigsson, ST-läkare i Allmänmedicin Sätra Vårdcentral
Läs merFörmaksflimmer. Runa Sigurjonsdottir
Förmaksflimmer Runa Sigurjonsdottir 2019-02-08 Hjärtat - ett service organ Muskelpump Klaffar styr blodflödet Elektriskt system Hormon produktion Hjärtats elektriska system Sinus knutan generator VF AV
Läs merNEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi
Statistik över NOAK (nya orala antikoagulantia) t o m februari 213. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos vuxna
Läs merKliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem
Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem Magnus Janzon Överläkare, Med Dr, Verksamhetschef Kardiologiska kliniken Hjärt- och medicincentrum Universitetssjukhuset
Läs merFakta om Självtestning och egenvård vid Waranbehandling
Fakta om Självtestning och egenvård vid Waranbehandling Innehåll: Sammanfattning.... 1 Standardrutin för kontroll... 1 Självtestning och egenvård ger ökad frihet och livskvalitet för patienten...... 1
Läs merKlinisk lägesrapport NOAK
Klinisk lägesrapport NOAK Fariba Baghaei Överläkare Koagulationscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset EQUALIS användarmöte Koagulation 2015-03-13 Den vanligaste indikationen för NOAK Förmaksflimmer
Läs merHandläggning av patienter med hjärtsvikt vid Aleris Husläkarmottagning Täby Centrum
Projektarbete VESTA Handläggning av patienter med hjärtsvikt vid Aleris Husläkarmottagning Täby Centrum Följsamhet till SFAM s kvalitetsindikatorer Nicklas Lindberg, ST-läkare, Aleris husläkarmottagning
Läs merFÖRMAKSFLIMMER VANLIGT FARLIGT UNDERBEHANDLAT
FÖRMAKSFLIMMER VANLIGT FARLIGT UNDERBEHANDLAT FÖRMAKSFLIMMER 7000 Västmanlänningar har förmaksflimmer 25% har Tyst förmaksflimmer Ofta parosymalt Inga symptom Lika stor risk för stroke FÖRMAKSFLIMMER
Läs merHandläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012
1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin
Läs merSätter vi ut Metformin vid nedsatt njurfunktion? En studie på Spånga vårdcentral
Sätter vi ut Metformin vid nedsatt njurfunktion? En studie på Spånga vårdcentral Malin Arvidsson, ST-läkare, Spånga vårdcentral Februari 2013 Vetenskaplig handledare: Teresa Saraiva Leao Klinisk handledare:
Läs merDabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1
Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 I augusti 2011 beslutade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att godkänna dabigatran (marknadsfört under namnet Pradaxa)
Läs merSekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet
Sekundärprevention efter Stroke/TIA Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Sekundärprevention efter stroke Vad handlar det om? Vad vet vi om effekter av åtgärder? Kan vi få
Läs merTILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER
TILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Vad är förmaksflimmer? 3 3 Sambandet mellan förmaksflimmer och stroke 6 4 Hur behandlas förmaksflimmer? 8 5 Blodförtunnande
Läs merHur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar
Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare
Läs merHur kan vi förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer
Hur kan vi förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer 2013 12 03 Stroke är en folksjukdom 30 000 drabbas årligen varav 20 000 nyinsjuknanden 1 miljon vårddagar 20% avlider 1:a månaden 3:e vanligaste
Läs merHandläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral.
Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. En deskriptiv journalstudie. Camilla Magelssen: ST-läkare Forums vårdcentral Vetenskaplig handledare: Teresa
Läs merNationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013. Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Hälsoekonomiskt underlag Preliminär version
Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013 Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Hälsoekonomiskt underlag Preliminär version Innehåll Inledning... 3 Nya orala antikoagulantia vid behandling av
Läs merBlodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet?
Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet? Izabela Shahrokni, ST-läkare, Medicin- och rehabiliteringskliniken, Piteå sjukhus Handledare: Mats Eliasson,
Läs merLokala rekommendationer för hantering av antikoagulantia vid endoskopiska undersökningar S:t Görans Sjukhus
Lokala rekommendationer för hantering av antikoagulantia vid endoskopiska undersökningar S:t Görans Sjukhus Akuta ingrepp: I det akuta skedet vid blödning hos patienter som behandlas med antikoagulantia
Läs merProjektplan: Tvärsnittstudie av följsamhet till nationella riktlinjer av oral antikoagulation till patienter med förmaksflimmer i Kiruna kommun
Projektplan: Tvärsnittstudie av följsamhet till nationella riktlinjer av oral antikoagulation till patienter med förmaksflimmer i Kiruna kommun Karna Johansson ST-läkare Medicin/Rehabkliniken Kiruna sjukhus
Läs merOpportunisktisk screening för förmaksflimmer av primärvårdspatienter 65 år eller äldre. LäkarGruppen Dr Boris Klanger Dsk Carina Andreasson
Opportunisktisk screening för förmaksflimmer av primärvårdspatienter 65 år eller äldre LäkarGruppen Dr Boris Klanger Dsk Carina Andreasson Bakgrund I Sverige insjuknar varje år drygt 30 000 personer i
Läs merDelprov 3 Vetenskaplig artikel
Delprov 3 Vetenskaplig artikel of Questions: 10 Total Exam Points: 10.00 Question #: 1 I denna uppgift ska du besvara ett antal frågor kring en vetenskaplig artikel: Different systolic blood pressure targets
Läs merNya antitrombotiska medel
Nya antitrombotiska medel Anders Själander och Jonas Wallvik Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, Sundsvalls sjukhus Gunde 78 år Gunde har diabetes och hypertoni. Söker för
Läs merBarndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland
Barndiabetes skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland oktober 2012 Diabetes är den näst vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och ungdomar i Sverige
Läs merFörmaksflimmer. Förekomst och risk för stroke
Förmaksflimmer Förekomst och risk för stroke 1 Förord SBU gav 2011 ut Alert-rapporten Dabigatran för att förebygga stroke vid förmaksflimmer (SBU-rapport 2011-04) Förutsatt att styrningen av warfarinbehandlingen
Läs merSekundärpreventivt Ischemisk stroke/tia ASA ASA + dipyramidol ASA vs clopidogrel ASA + clopidogrel ASA + clopidogrel vs dipyramidol AK
49 50 Återinsjuknande i stroke Återinsjuknande i stroke, hjärtinfarkt eller kardiovaskulär död 51 Trombocythämning och antikoagulantia efter ischemisk stroke eller TIA Sekundärpreventivt Ischemisk stroke/tia
Läs merKontroll och uppföljning av astma vid Luna vårdcentral
Rapport VESTA Kontroll och uppföljning av astma vid Luna vårdcentral en journalstudie utifrån SFAM:s kvalitetsindikatorer Minna Schlüter, ST-läkare Luna vårdcentral Nov 2012 minna.schlueter@sll.se Vetenskaplig
Läs merLATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING
LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING INDIKATIONER OCH DOSERING Pradaxa är ett antikoagulantium med indikationerna prevention av stroke och systemisk embolism hos patienter med förmaksflimmer samt behandling
Läs merTill dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation
1 Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto Patientinformation Innehållsförteckning Orsaker till förmaksflimmer 5 Symtom 7 Tre typer av förmaksflimmer 7 Behandling av förmaksflimmer 8 Förmaksflimmer
Läs merLäkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan
Läkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan Atomoxetin Mylan är avsett för behandling av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) hos barn
Läs merTill dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation
1 Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto Patientinformation Innehållsförteckning Orsaker till förmaksflimmer 5 Symtom 7 Tre typer av förmaksflimmer 7 Behandling av förmaksflimmer 8 Förmaksflimmer
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer
Arbetsdokument Nationella riktlinjer Sammanfattning för raden Radnummer: C127a Godkänd för prioritering: 2011-03-10 Uppdaterad: 2011-03-16 Rad C127a Tillstånd/ Åtgärd Nyinsättning av antikoagulantia inför
Läs merNationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013. Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Preliminär version
Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013 Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Preliminär version Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial
Läs merAnvändning av NOAK vs Warfarin vid förmaksflimmer i region Jönköping.
Användning av NOAK vs Warfarin vid förmaksflimmer i region Jönköping. Författare: Handledare: Sofie Cedermark Anders Tengblad, distriktsläkare Årtal: 2017 Författare: Sofie Cedermark Handledare: Anders
Läs merNår patienter med diagnoskombinationen diabetes mellitus typ 2 och hypertoni målblodtryck?
VESTA-rapport Når patienter med diagnoskombinationen diabetes mellitus typ 2 och hypertoni målblodtryck? - En journalstudie på Luna Vårdcentral. Rahel Duman Isik, ST-läkare, Luna Vårdcentral. Mars-2015.
Läs merHur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014.
Rapport VESTA Hur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014. Andreas Lenander, ST-läkare, Täby kyrkby HLM September 2015 dr.andreas.lenander@gmail.com Klinisk
Läs merRegionala riktlinjer för perorala antikoagulantia vid förmaksflimmer
1(7) Läkemedelsrådet Dokumentet fastställt av Läkemedelsrådet 2012 10 25 Regionala riktlinjer för perorala antikoagulantia vid förmaksflimmer i Region Skåne. Bakgrund Idag behandlas 50-60% av flimmerpopulationen
Läs merUppföljning av utvecklingsuppdrag. Riksstroke -TIA. Fredrik Buchwald 1. Projektnamn Validering av TIA i RIKSSTROKE (D4)
MALL FÖR UPPFÖLJNING 2015-01-07 Vårt dnr: 1 (5) Kansliet för Uppföljning av utvecklingsuppdrag 1. Projektnamn Validering av TIA i RIKSSTROKE (D4) 2. Registernamn Riksstroke -TIA 3. Projektledare/projektansvarig
Läs merNeurohormonal activation Symptoms and health-related quality of life in patients with atrial fibrillation eligible for radiofrequency ablation
Neurohormonal activation Symptoms and health-related quality of life in patients with atrial fibrillation eligible for radiofrequency ablation Emmanouil Charitakis, 2018-03-22 Disposition Backgrund SMURF-studiedesign
Läs merUtvärdering av måttet Undvikbar slutenvård
Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Författare: Johan Lyth, Erik Fransson, Annette Johansson, Karin Sörbin, Ann-Britt Wiréhn Datum: Augusti 2016 www.regionostergotland.se Sammanfattning Undvikbar
Läs merFörmaksflimmer, klinisk handläggning
Godkänt den: 2019-08-11 Ansvarig: Stefan Lönnerholm Gäller för: Region Uppsala Utredning, behandling och uppföljning av patienter med förmaksflimmer, FF, sker i samverkan mellan hjärtsjukvård (specialistnivå)
Läs merInnehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Mårten Rosenqvist, Karolinska
Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Mårten Rosenqvist, Karolinska Institutet, Danderyds Sjukhus Screening för fömaksflimmer
Läs merÖppna jämförelser Kroniska sjukdomar
Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar I många av indikatorerna inom psykiatrin har landstinget resultat i nivå med riket samt inom områdena; typ-1 diabetes, ortopedi, RA samt delvis inom hjärtsjukvård.
Läs merMotion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet:
Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2014-03-26
Läs merUppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker?
Rapport VESTA Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker? En kvantitativ retrospektiv studie Sofia Wiegurd, ST-läkare, Vårdcentralen Husläkarna i Österåker Oktober
Läs merPrimärvårdsKvalitet. Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen och 08 Eva Arvidsson
PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen 2017-02-01och 08 Eva Arvidsson eva.arvidsson@rjl.se Primärvårdens FoU-enhet, Futurum 2017-02-09 Innehåll Bakgrund & Syfte Vad är och hur
Läs merAnalysis of factors of importance for drug treatment
Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper
Läs merHälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar
Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar
Läs merFrågor vad gäller förmaksflimmer, antikoagulantia (nya och warfarin) och hög ålder
Torsdag 16.00-16.50 Antikoagulation till äldre med förmaksflimmer warfarin eller nya perorala medlen, NOAK? Anders Hernborg, specialist allmänmedicin och internmedicin, Region Halland. 1 Frågor vad gäller
Läs merLÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL
Generiskt namn: hydroklortiazid Esidrex ATC-kod: C03AA03 Novartis Hypertoni Hydroklorotiazid är en väldokumenterad tiazid. Billigaste tiaziddiuretikat. Låg dos rekommenderas. En halv tablett (12,5 mg)
Läs merÖppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar
Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar ett Västra Götalandsperspektiv Sammanställd 2015-12-15 av Bill Hesselmar Förklaring till bättre eller sämre än riket Sammanställningen
Läs merVESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie.
31 augusti 2012 VESTA Vårprogrammet 2010 Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. Författare: Johan Hadodo ST-läkare inom allmänmedicin Scania Husläkarmottagning Sydgatan
Läs mer30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod
30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod Vid all form av hjärt-kärlsjukdom rekommenderas rökstopp och anpassad fysisk aktivitet. För rökstopp se kapitel 19 Tobaksavvänjning. terapiråd Rekommenderad
Läs merEKG-kontroll vid årskontroll av patienter med typ 2- diabetes: En retrospektiv studie på Samariterhemmets vårdcentral. Uppsala,
EKG-kontroll vid årskontroll av patienter med typ 2- diabetes: En retrospektiv studie på Samariterhemmets vårdcentral Uppsala, 2012-2014 Mohammadreza Shojaeddin, ST-läkare Samariterhemmets vårdcentral
Läs merKartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal
Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno
Läs merBehandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009
Behandling med ICD och CRT Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Systolisk hjärtsvikt Många är symtomatiska trots läkemedelsterapi Prognosen är allvarlig trots behandling Risk för försämring:
Läs merFrågor och svar om Pradaxa & RE LY
Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,
Läs merAtt mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.
Att mäta hälsa och sjukdom Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Vad är epidemiologi? Varför behövs epidemiologin?
Läs merWiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM
2010 Omhändertagande av patienter med astma på Blackebergs vårdcentral Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM Wiaam Safaa Blackebergs Vårdcentral
Läs merInnehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings
Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings Universitetssjukhus, Hur ICD-patientens förståelse för behandlingen
Läs merKunskapsunderlag. Hälsoekonomisk utvärdering gällande primärpreventiv screening av förmaksflimmer med tum-ekg
Kunskapsunderlag Hälsoekonomisk utvärdering gällande primärpreventiv screening av förmaksflimmer med tum-ekg 2 (61) Citera gärna Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets rapporter, men glöm inte att uppge
Läs merInnehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Carl-Johan Höijer,
Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Carl-Johan Höijer, Universitetssjukhuset i Lund Etiska aspekter på devicebehandling Carl
Läs merUppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning?
Rapport VESTA Uppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning? En kvantitativ retrospektiv studie Sudaba Bhuyan, ST-läkare, Täby Kyrkby Husläkarmottagning hp2015/vp2016 sudaba.bhuyan@gmail.com
Läs merSjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Läs merBästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal
Läs merPigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier?
Studie under specialisttjänstgöring i allmänmedicin Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier? Oxana Anckar
Läs mer